Allmänt om byggnaders brandskydd

Transkript

1 Allmänt om byggnaders brandskydd Temperaturstegring, ϒC Det regelverk som ligger till grund för byggnaders brandskydd finns i Boverkets Byggregler BBR kapitel 5 Brandskydd. Här redovisas myndigheternas minimikrav på åtgärder för att åstadkomma ett effektivt brandskydd och ytterligare krav kan ställas vid t.ex. lång utryckningstid för räddningstjänsten. Enligt BBR 5:12 skall en brandskyddsdokumentation upprättas, där man bl.a. skall redovisa: byggnadens brandtekniska klasser brandcellsindelning utrymningsstrategi luftbehandlingsinstallationens funktion vid brand plan för kontroll och underhåll Tid, min Fig.1 Temperaturkurva enl. ISO 834 som används vid klassificering Dimensionering Dimensionering av brandskyddet kan ske antingen genom klassificering av byggnaden eller genom analytisk dimensionering. Vid dimensionering genom klassificering utgår man från ett standardiserat brandförlopp. Temperaturökningen sker då efter kurvan ISO 834 enl. fig. 1. Vidare indelas byggnader enl. BBR 5:21 i tre klasser: Br1, Br2 eller Br3. Vid klass- REFERENSOBJEKT Hogia, Stenungsund indelningen av byggnader tas hänsyn till bl.a. utrymningsmöjligheten och risken för personskada vid kollaps av byggnaden. För respektive byggnadstyp finns sedan krav på de ingående brandcellsavskiljande byggnadsdelarna angivna i BBR 5:621. Brandcellsavgränsande byggnadsdelar skall vara täta mot genomsläpp av flammor och gaser. Analytisk dimensionering med tillhörande riskanalys enl. BBR 5:13 skall verifiera brand- och utrymningssäkerheten i byggnader med mycket stor risk för personskada. Sådana byggnader är större komplexa byggnader där ett mycket stort antal personer vistas, som vårdanläggningar, viss typ av samlingslokaler eller komplexa byggnader under mark. Analytisk dimensionering kan vara beräkning, provning eller objektsspecifika försök eller kombinationer av dessa. Vid dimensionering genom beräkning utgår man från en omsorgsfullt vald dimensionerande brand, där man på ett tillfredsställande sätt tar hänsyn till bl.a. den aktuella brandbelastningen, syretillförsel m.m. 3

2 Vald beräkningsmodell skall redovisas och man skall också göra en känslighetsanalys där man redovisar hur osäkerheten i indata påverkar resultatet. En sådan beräkning är kvalificerad och kräver utredning i varje enskilt fall. Den kan resultera i ett lugnare brandförlopp med lägre temperaturökningar än vad den standardiserade kurvan ISO 834 ger. Dimensionering genom beräkning ger större valfrihet av brandskyddets tekniska lösningar men också större risker. Erfarenheten visar att man efter hand använder byggnader till andra ändamål än de var avsedda för, som annan verksamhet, tillfälliga upplag av möbler e. dyl., som ger ökad brandbelastning jämfört med vad som låg till grund för beräkningen. För att man i framtiden skall ha tillgång till valda dimensionerande värden vid analytisk dimensionering har tillägg gjorts i BBR 5:13 under "Råd" att underlaget bör (läs skall) bifogas brandskyddsdokumentationen enl. 5:12. Brandtekniska klasser REFERENSOBJEKT Filmstaden Bergakungen, Göteborg En åtgärd är att ha ett avstånd, s.k. skyddsavstånd, till utrymmande personer respektive brännbart material enligt BBR5:6213 som ger skydd mot personskada eller brandspridning. Som framgår av rådstexten anses detta vara tillgodosett om skyddsavståndet är så långt att strålningsnivån inte överstiger 3 kw/m 2. Denna strålningsnivå används när det gäller personskador, medan den kritiska strålningsnivån 10 kw/m 2, används för brännbart material. En byggnadsdel i brandteknisk klass EI60 avskiljer både värme och brandgas i 60 minuter och inga andra åtgärder behöver vidtas. Vilken klass byggnadsdelen tilldelas är beroende på dess funktion. REFERENSOBJEKT London Underground Byggnadsdelens brandtekniska klass anger dess brandmotstånd. Dessa delas in i bl.a. följande klasser: E = integritet, d.v.s. täthet mot brandgaser I = isolering, dvs hindra värmespridning R = bärförmåga Beteckningen kombineras med tidskrav i minuter, t.ex. 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter. Det innebär att minimikravet på en byggnadsdel i brandteknisk klass E30 är att avskilja flammor och brandgas i 30 minuter. Något krav på isolerande förmåga finns inte, utan värmen tillåts passera genom byggnadsdelen och branden kan därigenom spridas vidare om inga åtgärder vidtas. Brandceller För att begränsa skadorna vid en brand delas byggnaden in i brandceller. BBR5:61 anger bl.a. att Byggnader skall delas in i brandceller åtskilda av byggnadsdelar som hindrar spridning av brand och brandgas och Varje brandcell skall vara skild från övriga utrymmen i byggnaden med byggnadsdelar (inklusive genomföringar, erforderliga upplag, förband o. d.) i lägst den brandtekniska klass som följer av krav i avsnitt 5:6-5:8. Detta skall beaktas så att konstruktionen inte försvagas vid kanalgenombrott av brandavskiljande byggnadsdel. Exempelvis är risken stor att man förbiser detta vid godkänd brandavskiljande lättregelvägg, genom att akustikisolering/ tomrum mellan gipsskivor inte kompletteras med tung brandisolering av stenull vid kanalgenombrottet. 4

3 Luftbehandlingsinstallationer Vi på Bevent Rasch är verksamma inom ventilationsområdet, vilket gör att vi valt att i kommande avsnitt koncentrera oss på det som berör luftbehandlingsinstallationer och utelämnar andra mycket viktiga områden i det komplexa skyddet av liv och egendom vid brand. Utförlig litteratur finns tillgänglig för djupare studier. Skydd mot brandspridning Det som berör luftbehandlingsinstallationer återfinns i BBR5:65. Som skydd mot brandspridning via ventilationskanaler anger BBR5:6521 att Ventilationskanaler skall förläggas och utformas så att de vid brand inte ger upphov till antändning av närbelägna byggnadsdelar och inredning utanför den brandcell som de är placerade i, under den tid som brandcellskravet anger. Här påpekas också särskilt att Luftbehandlingsinstallationer som går igenom brandavskiljande byggnadsdelar, skall utformas så att den brandavskiljande förmågan upprätthålls. Detta krav gäller också för installationer i gemensamma utrymmen (schakt och aggregatrum) som försörjer olika brandceller. REFERENSOBJEKT Sjukhuset, Lidköping Rådet anger att kanaler skall utföras i lägst klass EI15. Om man har ett luftat utrymme (skyddsavstånd) på minst 0,25 meter för att förhindra antändning av brännbart material, kan kanalen dock utföras av oisolerad stålplåt. Vid genomföring av kanal i brandavskiljande byggnadsdel med EI-klass kan brandspjäll med samma EI-klass användas utan tilläggsisolering. Alternativ till detta är att använda brandspjäll med E-klass där genombrottet isoleras enligt tillhörande montageanvisningar. REFERENSOBJEKT Kista Sience Tower, Stockholm Båda alternativen förutsätter ett automatiskt kontroll- och övervakningssystem av brandspjällens funktion. Bevent Rasch godkända lösningar framgår av montageanvisningar som redovisas för respektive spjälltyp i denna katalogdel. Skydd mot brandgasspridning När det gäller personskador, relaterade till bränder, är skyddet mot brandgasspridning av största vikt. Enligt statistiken förorsakas personskadorna till ca 80% av brandgasen. Här anger BBR5:653 Luftbehandlingsinstallationen skall utformas så att ett tillfredställande skydd mot spridning av brandgas mellan brandceller erhålls. I rådet anges flera sätt att lösa detta på: separata ventilationssystem för varje brandcell speciella tryckavlastande anordningar enl. speciell utredning i varje enskilt fall brandgasspjäll med motsvarande brandmotstånd som aktuell brandcellsgräns REFERENSOBJEKT Telenor, Oslo 5

4 brandgaser tillåts komma in i ventilationssystemet men systemet är utformat så att brandgasspridning mellan brandceller förhindras eller avsevärt försvåras Valet mellan att förhindra eller avsevärt försvåra brandgasspridning görs beroende på lokalens utformning och verksamhet. Där skall stor hänsyn tas till möjligheten till utrymmning och risk för personskada vid brandgasspridning. Förhindring av brandgasspridning mellan brandceller skall tillämpas där risken för personskada är större, t.ex. vid utrymningsvägar för hotell, äldreboende eller vårdanläggningar. En effektiv metod att förhindra brandgasspridning är att använda brandgasspjäll. För att avsevärt försvåra brandgasspridning används tryckavlastningsspjäll. Spjäll som skydd mot brand/ brandgas Spjäll i ventilationsinstallationer ger ett effektivt skydd mot brand-/brandgasspridning och kan delas in efter funktion i följande olika typer: Brandspjäll avsett att förhindra brandspridning i ventilationskanal eller vid överluft. Denna typ av spjäll är i normaldrift helt öppet och stänger när temperaturen överstiger +70 C. Spjället används ej mot brandgasspridning. Brandgasspjäll avsett att förhindra brandgasspridning i ventilationskanal eller vid överluft. Denna typ av spjäll är i normaldrift öppet och stänger vid indikering av brandgas. Brand-/brandgasspjäll avsett att förhindra både brand- och brandgasspridning i ventilationskanal eller vid överluft. Denna typ av spjäll är i normaldrift helt öppet och stänger via värme- och/eller rökdetektor. Tryckavlastningsspjäll avsett att tryckavlasta ventilationskanal eller brandcell genom att öppna mot det fria vid brand, och därigenom avsevärt försvåra brandgasspridning. Denna typ av spjäll är i normaldrift helt stängt och öppnar vid indikering av brandgas. 6 Provnorm, klassificering av spjäll I Europa pågår arbete med att ta fram gemensamma krav på brandspjäll. När arbetet är klart och en produktstandard finns kommer man att kunna CE-märka brandspjäll. På sikt kommer man då övergå från typgodkännande till CE-märkning. Metoden för att verifiera brandklasser för spjäll finns i klassifikationsstandarden SS-EN Den gäller som svensk standard och anges även i BBR 5:2. Provning av brandmotstånd görs då enligt SS-EN Den provningsnorm som tidigare har används i Sverige för klassificering av spjäll heter NT FIRE 010. Under en övergångsperiod kommer båda metoderna användas. Vid prov enl. NT FIRE 010 monteras spjället på/i byggnadsdelen med ställdonet inne i ugnen. Temperaturregistrerande mätpunkter placeras på spjällens kalla sidor, d.v.s. de delar som befinner sig utanför ugnen, dels på spjällbladet men även på spjällhöljets sidor. Temperaturökningen i ugnen under proven följer ISO 834, enl. fig.1. Vid prov enl. SS-EN provas spjället både med ställdonet inne i ugnen och utanför ugnen. Mätpunkter placeras på spjällens och väggens kalla sidor, dock inte på spjällbladet. Även här följer temperaturökningen ISO 834. Vidare är spjället anslutet till en kanal och under hela brandprovet utsatt för 300Pa undertryck. Läckflödet mäts under provet. Produktstandard pren Klassifikationsstandard SS-EN Provstandard SS-EN Bedömningsstandard pren Klassifikation enl. EN Exempel EI 60 (ve ho i<->o) S E krav på integritet uppfyllt EI krav på integritet och isolering uppfyllda ExxS krav på integritet och förhöjd brandgastäthet uppfyllda EIxxS krav på integritet, isolering och höjd brandgastäthet uppfyllda i ->o godkänt för montage i brandrummet o->i godkänt för montage utanför brandrummet i<->o uppfyller båda montagen ve godkänt för vertikalt montage ho godkänt för horisontellt montage

5 NT FIRE 010 Brandteknisk klass E - integritet Spjäll i E-klass, d.v.s. som har täthet mot brandgaser, bedöms godtagbara om: Spjäll inte släpper igenom mer än enstaka lågor med en längsta varaktighet på 10 sekunder. Spjället inte släpper igenom varma brandgaser som antänder en bomullstuss. Om temperaturen på spjällets kalla sida överstiger 300 C mäter man de springor som bildas vid provningen med hjälp av mätsond enligt British Standard BS 476: Part 20:1987 varefter en bedömning görs. Spjället inte kollapsar. Brandteknisk klass EI - integritet och isolering Spjäll i EI-klass, d.v.s. som har isoleringsförmåga mot värme, bedöms godtagbara om: Spjällets temperaturökning, på den från ugnen vända sidan, uppfyller krav enl. Grupp 1. Detta innebär att man godtar maximal temperaturstegring på i medeltal 140 C och vid enstaka punkt 180 C på "den kalla sidan". SS-EN Brandteknisk klass E - integritet Spjäll i E-klass, d.v.s. som har viss täthet mot brandgaser och klarar brandförloppet, bedöms godtagbara om: Spjäll inte läcker mer än 360 m 3 /(hxm 2 ) korrigerat till 20 C vid 300 Pa undertryck. Mäts efter 5 minuter tills brandprovet är slut. Spjäll inte släpper igenom mer än enstaka lågor. 6 mm tolk inte kan föras längre än 150 mm i en spricka till brandrummet. 25 mm tolk inte kan föras in i brandrummet. Brandteknisk klass EI - integritet och isolering Spjäll i EI-klass, d.v.s. som har isoleringsförmåga mot värme, bedöms godtagbara om ovanstående uppfylls samt om: Spjällets och anslutande kanalens temperaturökning, på den från ugnen vända sidan, inte överstiger medeltal 140 C och vid enstaka punkt 180 C på "den kalla sidan". Spjället inte släpper igenom varma brandgaser som antänder en bomullstuss. Brandteknisk klass S - brandgastäthet Spjäll i E eller EI klass kan även få S-klass, d.v.s. ökad täthet mot brandgaser. De bedöms godtagbara om: Spjäll inte läcker mer än 200 m 3 /(h m 2 ) korrigerat till 20 C vid 300 Pa undertryck. Mäts innan prov samt från 5 minuter efter påbörjat prov tills brandprovet är slut. S-klassen finns för närvarande ej angiven i BBR utan används vid behov. Ett brandgasspjäll med E klass enl. SS-EN kan dock i kallt tillstånd ha högre läckage än kravet i NT FIRE 010. REFERENSOBJEKT Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Sthlm Övriga krav för klassificering enl. SS-EN är bl.a. 50 öppningar och stängningar före brandprov, stängning med hjälp av termisk sensor inom 2 minuter. Vid en jämförelse med ISO-kurvan, enl. fig. 1, framgår att EI60-klassade spjäll skall klara en temperaturdifferens mellan dess kalla och varma sidor på ca 800 C för EI60 resp. ca 900 C för EI120-spjäll. 7

6 REFERENSOBJEKT Kärnsjukhuset, Skövde Typgodkända spjäll Till grund för typgodkända spjäll ligger omfattande prov på ackrediterade provningsinstitut. Rapporter och utlåtanden från godkända prov sänds sedan vidare tillsammans med konstruktionsritningar på spjäll och montageanvisningar m.m. till ackrediterade certifieringsorgan, som utfärdar typgodkännandebevis. Ackrediterade certifieringsorgan i Sverige är SITAC och SWEDCERT, båda belägna i Karlskrona. Certifieringsorganen granskar översänt underlag och utfärdar typgodkännandebevis med avseende på spjällets brandtekniska egenskaper och användning. Krav på typgodkända brand-/brandgasspjäll finns i Boverkets allmäna råd 1993:2, Riktlinjer för typgodkännande Brandskydd, utgåva 2 (BSF 1998:38), vilket framgår av BBR5:2. Följande gäller för typgodkända brand-/ brandgasspjäll provade enl. NT FIRE 010 alternativt SS-EN : Brandteknisk klass lägst E eller EI (krav se föregående avsnitt). Täthetsklass lägst 2 vid 1000 Pa differenstryck enl VVS AMA 98 enl. fig. 2. Stängningsförmåga vid lufthastigheten 15 m/s. Stängningshastigheten skall vara sådan att spjället är helt stängt senast 20 sek efter utlösning. Spjället skall utlösas av värme- och/eller rökdetektor. Vid användning som skydd mot spridning av brandgas skall spjället stänga via impuls från rökdetektor. Spjället skall vara försett med fabriksmonterat ställdon och anslutet till övervaknings- och kontrollsystem som funktionsprovar spjället var 48:e timme. Felfunktion skall omedelbart indikeras. 8 För typgodkända brandgasspjäll provade enl. NT FIRE 010 alternativt SS-EN gäller: Brandteknisk klass lägst E. Spjäll skall utlösas av rökdetektor. Övriga krav lika de som gäller för brand-/ brandgasspjäll ovan. Dock kan man undantagsvis använda värmedetektor för denna typ av spjäll i stället för rökdetektor i anläggningar där stor risk föreligger för onödiga fellarm, som i ventilationskanaler från kök, garage, svetsutrymmen o. dyl. För typgodkända tryckavlastningsspjäll gäller: Täthetsklass lägst 3 vid 1000 Pa differenstryck enl. VVS AMA 98 enl. fig. 1. Öppningshastigheten skall vara sådan att spjället är helt öppet senast 20 sek. efter utlösning. Tryckskillnad Pa Täthetsklasser Typgodkända produkter framgår av Svensk Byggtjänsts Förteckning över Godkännanden, som förnyas två gånger om året och som man kan abonnera på. Typgodkännanden utfärdade av SITAC går att finna på deras hemsida och SWEDCERT på hemsida: Våra typgodkännanden finns på vår hemsida under produkter, katalogdel 3 och respektive produkt. Läckfaktor för spjäll l/ (s x m 2 ) 1000 Fig. 2

7 Typgodkännandebevis Typgodkännandebeviset är det dokument som anger produktens prestanda och att den uppfyller gällande lagar och föreskrifter. Genom omfattande provning av oberoende aukto-riserade provningsinstitut och ev. kompletterande beräkningar har egenskaperna verifierats innan typgodkännandebeviset utfärdats. Detta gör att godkända produkters angivna egenskaper och användning enligt Lagen om tekniska egenskaper på byggverk, m.m. (BVL 19 ) inte kan ifrågasättas, vilket förenklar vid projektering och vid kontakter med myndigheter eller byggherre. I bevisen anges bl.a. följande: Innehavarens namn och tillverkningsort Produktens benämning Produktens brandtekniska klass Avsedd användning Krav på styr- och övervakningssystem och detektering Tillverkningskontroll Tillhörande bygg- och projekteringshandlingar REFERENSOBJEKT Dramaten, Stockholm Val av produkt Det är av stor vikt att man vid val av produkt kontrollerar alla förutsättningar som anges i gällande typgodkännande och inte bara produktens brandtekniska klass. Alla förutsättningar måste beaktas och är minimikrav för att typgodkännandet skall gälla. Kontrollera därför att följande punkter i typgodkännandet är uppfyllda vid val av: Brand-/brandgasspjäll Avsett att användas för att förhindra brand och brandgasspridning enl. BBR5:652/653. Spjället motsvarar den genombrutna byggnadsdelens hela brandtekniska klass med åtföljande tidskrav. Byggnadsdelens (vägg eller bjälklag) brandtekniska klass, konstruktion (betong/lättbetong, tegel el. lättväggar typ gipsskivor på regelstomme) och tjocklek överensstämmer med godkännandet. Erforderliga montagedetaljer, skyddsgaller etc. Kanal-/väggenomföringen motsvarar byggnadsdelens brandtekniska klass. Eventuella efterlagningars utförande och att använd metod/material motsvarar lägst genombruten byggnadsdels brandtekniska klass. Upphängningsanordningar för spjäll/ kanalsystem. Eventuellt skyddsavstånd till utrymmande personer och brännbart material. Eventuella krav på brandisolering av kanalsystem eller spjäll. Krav på övervakning och automatisk funktionskontroll samt rökdetektorer. Brandgasspjäll Avsett att användas för att förhindra brandgasspridning mellan brandceller enligt BBR5:653. Integritetsklassen motsvarar genombruten byggnadsdels integritetsklass, med åtföljande tidskrav. Byggnadsdelens (vägg eller bjälklag) brandtekniska klass och konstruktion, (betong/lättbetong, tegel eller lättväggar 9

8 typ gipsskivor på regelstomme), överensstämmer med godkännandet. Kanal-/väggenomföringen motsvarar byggnadsdelens brandtekniska klass. Erforderligt skyddsavstånd till utrymmande personer och brännbart material vid genombrott av byggnadsdel i EI-klass. Krav på brandisolering av kanalsystem eller spjäll. Krav på övervakning och automatisk funktionskontroll samt rökdetektorer. Tryckavlastningsspjäll Avsett att användas för att avsevärt försvåra brandgasspridning mellan brandceller enligt BBR5:653 genom att tryckavlasta kanalsystemet eller brandcellen. Håller rätt täthetsklass i normaldrift för begränsning av energiförluster. Krav på brandisolering av kanalsystem eller spjäll. Beakta att hänsyn måste tas till att man har strömmande, heta brandgaser i kanalsystemet vid evakuering. Eventuellt krav på övervakning och automatisk funktionskontroll samt rökdetektorer. Tabell QJB/1. Tryckklasser för luftspjäll Tryck- Högsta tillåtna tryckdifferens över klass spjällbladet i stängt läge, kpa Fig. 3 A 1,0 B 2,5 C 5,0 REFERENSOBJEKT Wäst-Bygg, Borås VVS AMA 98 Spjäll för skydd mot spridning av brand och brandgas finns under rubriken QJC i VVS AMA 98. Förutom ovanstående krav anges här att spjäll skall vara utförda i lägst tryckklass A och stänga vid spänningsbortfall. Detta är två självklara krav då trycket snabbt kan öka till flera tusen Pascal vid en brand innan naturlig tryckavlastning. Naturlig tryckavlastning sker först då t.ex. fönster kollapsar beroende på i första hand stor temperaturdifferens och inte på trycket, eftersom vi idag oftast har treglasfönster. Att välja högre tryckklass enl. Tabell QJB/1, Tryckklasser för luftspjäll, fig. 3 (VVS AMA 98), är därför väl motiverat. Bevent Rasch har valt att använda tryckklass B. I RA 98 VVS finns underrubrikerna QJC.11 för Brandgasspjäll resp. QJC.2 för brand/ brandgasspjäll. För Brandgasspjäll anges under vilken tid brandteknisk klass E skall uppfyllas, t.ex. E60. För Brand/brandgasspjäll anges under vilken tid brandteknisk klass EI skall uppfyllas, t.ex. EI60. Tryckavlastningsspjäll finns under rubriken QJD. Byggkontroll Ovanstående checklista kan också vara användbar vid kontroll på byggplatsen där man också kontrollerar: Rätt produkt används genom identifiering med hjälp av märkning. Montering utförd enl. tillhörande handlingar. Installationen är i driftklart skick enl. BBR2:42. Detektorer funktionsprovas. REFERENSOBJEKT Kustkorvett 2000, Svenska Marinen 10

9 Höjd säkerhet I typgodkännanden för brand-/brandgasspjäll framgår att spjällen skall automatiskt funktionskontrolleras, vilket tidigare nämnts. Då spjällens funktion övervakas regelbundet höjs säkerheten, och brand-/brandgasspjäll får därvid svara för hela brandmotståndet hos den genombrutna byggnadsdelen, utan andra brandtekniska åtgärder mot spridning av brand och brandgas. REFERENSOBJEKT Postens HK, Stockholm Tillverkningskontroll Tillverkningskontroll innan leverans skall utföras på typgodkända spjäll. Tillverkningskontrollen utförs som egenkontroll och övervakande kontroll. I typgodkännande framgår om tillverkaren har egen godkänd tillverkningskontroll samt gällande kontrollanvisningar för utförandet. Övervakande kontroll utförs av bl.a. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Ställdon Ställdon utgör en viktig del i ett spjälls funktion och är en nödvändighet för att kunna anslutas till automatiska kontrollsystem för funktionsprovning. Det som används är 2-läges ställdon med fjäderåtergång, försedda med mikrobrytare för lägesindikering. För reglerande brandgasspjäll används modulerande ställdon. Fjäderåtergång gör att spjäll intar sitt säkerhetsläge vid spänningsbortfall. Vid prov för godkännande placeras spjället med ställdonsdelen inne i ugnen och ställdonet utsätts för lika hög temperatur som spjällets varma sida. Det har visat sig att elektriska ställdon, avsedda för komfortändamål, p.g.a. sin konstruktion kan lämna sitt ändläge och kollapsa av värmen. Det kan medföra att spjället kan öppna, med påföljd att branden och brandgaserna sprids vidare. För att eliminera denna risk, utrustas alla våra produkter mot spridning av brand och brandgas med s.k. säkerhetsställdon. Dessa ställdon är framtagna för att klara hög värme, och har överföringen mellan återgångsfjäder och spjällets axelanslutning helt i stål, vilket reducerar risken för att spjäll lämnar säkerhetsläge vid brand. Vidare tillverkas anslutning mellan ställdon och spjäll med fyrkantaxel, för att eliminera risk för slirning som den vanliga bygelkopplingen kan medföra. Säkerhetsställdon som Bevent Rasch använder är också försedda med guldplätterade ändlägeskontakter, anpassade till elektroniken i våra övervakningssystem. Typgodkända spjäll levereras alltid med fabriksmonterade ställdon. REFERENSOBJEKT Landvetter Airport Hotel 11

10 Kontroll och övervakning Det som förorsakar största skadan på personer och egendom vid bränder är brandgaser. Personskador beror t.ex. på att kolmonooxid och cyanid bildas som gör människor omtöcknade. Därför ställs höga krav på spjäll som används för skydd mot brandgas både vad beträffar prestanda och tillförlitlighet. Spjäll som används som skydd mot spridning av brandgas skall vara utrustade med övervakningssystem, som utför automatisk funktionskontroll minst en gång per 48 timmar. Alla Bevent Rasch s.k. MRB-system är framtagna för att uppfylla kraven på automatisk funktionskontroll enligt gällande typgodkännande. Vid övervakning med MRB-system får EI-klassade Brand-/brandgasspjäll svara för hela den genombrutna byggnadsdelens brandtekniska klass, och inga ytterligare åtgärder mot brand- och brandgasspridning behöver vidtas. För att behålla samma höga säkerhetsnivå på funktionskontrollen vid övervakning i ett Modbus eller LonWorks nätverk, har Bevent Rasch valt att bibehålla de beprövade panelerna i MRB-systemet. Dessa paneler har kompletterats med moduler innehållande noder som gör att panelerna kan kommunicera med ett Modbus eller LonWorks-baserat övervakningssystem med bibehållen säkerhet, då panelernas inställda parametrar inte kan ställas om vid integreringen. Vid andra alternativa tekniska lösningar, kontakta Bevent Rasch. REFERENSOBJEKT SVT, Göteborg Detektorutrustning Brand- och brandgasspjäll skall vara utrustade med värme- och/eller rökdetektor. Som värmedetektor används antingen termisk sensor eller elektronisk brandtermostat, som löser ut när temperaturen överstiger 72 C. För processventilation kan högre utlösningstemperatur förekomma. För indikering av rök används i huvudsak optiska eller joniserande rökdetektorer i ventilationsanläggningar. För att undvika fellarm, beroende på nedsmutsning av detektorhuvudet, har MRB-systemen servicelarm på detektorer. Brand-/brandgasspjäll skall stänga via impuls från rökdetektor, monterad i ventilationskanalen i spjällets närhet eller på annan lämplig plats. Anläggningar med rökdetektorer anslutna till brandlarmcentraler kan också användas för att stänga spjällen. Värmedetektor används enl. praxis i stället för rökdetektor för stängning av brandgasspjäll i ventilationskanaler från kök, garage eller svetsrum där risken är stor för ständiga fellarm från rökdetektorer. Detektorer är känsliga mätinstrument och placeringen är viktig för säker funktion. Grundprincipen för rökdetektorplacering framgår av anvisningar i BFR T32:1982, Metoder för mätning av luftflöde i ventilationsinstallationer. Rätt placering av detektorer ger en tidig aktivering av skyddsfunktioner mot brand och brandgasspridning och ökar möjligheten att skydda och rädda människor genom att förlänga utrymningstiden. 12 REFERENSOBJEKT Campus Konradsberg, Stockholm

11 Litteratur I föreningen Svensk Ventilation finns en styrgrupp inriktad på branchanknutna brandfrågor. En viktig uppgift för denna grupp har varit att ta fram vägledande konstruktionsunderlag med tekniska, godtagbara brandlösningar. Detta sammanställs i boken "Praktiska lösningar - Brandskydd - Ventilation" med följande kapitel: Termer, definitioner, beteckningar och symboler Materialval Upphängningsanordningar Schakt Aggregatrum Skydd mot spridning av brand Skydd mot spridning av brandgas Brand/brandgasspjäll, Brandgasspjäll Brandgasfläktar, Mekanisk brandgasventilation Tryckavlastning Gående fläktar Boken kan beställas direkt från Svensk Ventilation, tel , på deras hemsida: eller via mail: info@svenskventilation.se Sammanfattning Skydd av människor och egendom mot brand och brandgas är komplext. Detta avsnitt har bara behandlat delar där spjäll används i ventilationsanläggningar. Viktiga punkter som t.ex. utrymningsvägar, byggnadskonstruktioner, brandberäkningar etc. har utelämnats. Val av rätt produkt är inte alltid lätt, då både brandklasser, byggnadsmaterial, väggtjocklek och andra faktorer har betydelse. En stor trygghet får man genom att välja typgodkända produkter. De är dimensionerade genom klassificering och ej genom analytisk dimensionering. Deras egenskaper är verifierade och kan inte ifrågasättas. Bevent Rasch har lång erfarenhet av brand och brandgasproblem i luftbehandlingsanläggningar. Vår ambition är att producera säkra system och produkter där kvalitet har hög prioritet. Vår målsättning är också att vara ett kunskapsföretag, där personalen har erforderlig kompetens och erfarenhet. Till oss kan ni med förtroende vända er för att få hjälp i brandfrågor för ventilationsanläggningar. 13