Förslag till princip för dagvattenhantering. Tuve Centrum. Göteborg Reviderad ÅF Infrastructure

Transkript

1 Förslag till princip för dagvattenhantering Tuve Centrum Göteborg Reviderad ÅF Infrastructure Annica Carlsson / Lars-Eric Lundgren 1

2 2

3 1 BAKGRUND SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING VATTENVÄGAR ANSLUTNINGSPUNKTER Framtida förskola Framtida bostäder (Riksbyggen) Framtida bostäder (Bostadsaktiebolaget) Parkeringsyta/bostadsyta i norr (rödstreckad) Parkeringsyta/bostadsyta centralt (rödstreckad) DIMENSIONERANDE FLÖDEN FÖRE EXPLOATERING Förskoleområdet Riksbyggens bostäder Bostadsaktiebolaget bostäder Parkeringsyta/bostadsyta i norr (rödstreckad) Parkeringsyta/bostadsyta centralt (rödstreckad) EFTER EXPLOATERING Förskoleområdet Riksbyggens bostadsområde Bostadsaktiebolagets bostadsområde Parkeringsyta/bostadsyta i norr (rödstreckad) Parkeringsyta/bostadsyta centralt (rödstreckad) FÖRORENINGAR I DAGVATTNET FÖRDRÖJNINGSBEHOV FÖRSKOLEOMRÅDET RIKSBYGGENS BOSTADSOMRÅDE BOSTADSAKTIEBOLAGETS BOSTADSOMRÅDE PARKERINGSYTA/BOSTADSYTA I NORR (RÖDSTRECKAD) PARKERINGSYTA/BOSTADSYTA CENTRALT (RÖDSTRECKAD) OMGIVNINGSPÅVERKAN INVESTERINGSKOSTNADER TRE FÖRSLAG PÅ FÖRDRÖJNING AV VATTNET BILAGA 1 RITNING BILAGA 2 FÖRORENINGSBERÄKNING 3

4 1 Bakgrund På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad, har ÅF Infrastructure utarbetat en princip för dagvattenhantering med anledning av planerad utbyggnad av Tuve Centrum. Detaljplaneområdet består av ca m 2. Planområdet omfattar helt eller delvis fastigheterna Tuve 9:174, 10:5, 10:123 och 10:148 i Göteborg. Detaljplanens mål är att skapa byggrätter för cirka bostäder i flerbostadshus samt en förskola. Detaljplanen syftar också till att förbättra trafikstrukturen. 4

5 Fig.1 Detaljplaneområdet. Rödstreckade områden kan bli aktuella för bostadsbebyggelse/parkering. 5

6 2 Syfte Syftet med utredningen är att klargöra följande frågeställningar Redovisning av befintliga förhållanden avseende avrinningsområden, respektive allmänt dagvattensystem. Finns det några instängda områden olämpliga för bebyggelse? Dimensionerande flöden för befintlig markanvändning. Dimensionerande flöden efter exploatering, utan respektive med fördröjning. Beskrivning av behovet av reningsåtgärder för dagvatten. Lämplig placering av eventuella renings- och fördröjningsanläggningar på allmän plats eller kvartersmark. Förslag till fördröjning/rening före avledning till det allmänna dagvattensystemet. En bedömning av investeringskostnad av föreslagna åtgärder. Åtgärdernas renings- och fördröjningseffekt måste klart framgå. De möjliga anläggningarna för dagvattenhantering kan vara belägna, på allmän plats, på kvartersmark, eller i kombination därav. De föreslagna åtgärderna ska följa vedertagen nomenklatur i aktuella rapporter. Dimensioneringen ska göras efter anvisningar i Svenskt Vatten publikation P90. 3 Områdesbeskrivning Detaljplaneområdet är ca m 2 och består idag till stor del av grönytor. I nordost återfinns gräsytor och ett skogsparti i sluttande terräng. Skogspartiet är topografiskt beläget mellan +44 i öster och +35 i väster. Nedanför skogspartiet, längs med GC-banan i nordost, finns ett dike som fångar upp och fördröjer vatten. Diket har ett utlopp i öster, ca 25 m öster om området. I nordväst finns ett större inslag av hårdgjorda ytor och tak. Högsta punkten ligger här på +39 m. Södra delen av området består huvudsakligen av gräsytor. I dagsläget finns en instängd yta i södra delen av området vilket är en rest från tidigare byggnad och detta förmodas byggas bort under exploateringen. Genom hela området sträcker sig Nolehultsvägen samt asfalterade gång och cykelbanor. Bostäderna i området har separat dag- och spillvatten. De fem exploateringsområdena har här namngivits från 1 till 5. 4 Vattenvägar Terrängens lutning samt dagvattnet rinnriktning för de olika avrinningsområdena redovisas i bilaga 1. Den asfalterade Nolehultsvägens högsta punkt, 37,7 m.ö.h., ligger ungefär i mitten av området sett ur nord-sydlig riktning. Trots detta rinner ca två tredjedelar av detta vatten norrut via AD225 betong öster om vägen. Resterande rinner söderut via AD400 betong. Vattnet från gångbanan öster om bilvägen leds huvudsakligen norrut via tidigare nämnd AD225. En liten del leds via viadukten och vidare söderut till AD400 betong. I nordväst avvattnas området via AD500 som ligger precis i utkanten av området. Denna ledning belastas också av dagvatten från det högt belägna bostadsområdet öster om området. 6

7 4.1 Anslutningspunkter Framtida förskola Lämplig anslutningspunkt framgår av bilaga 1. Befintlig AD225 betong antas ha samma lutning som marken, vilken uppskattas till ca 50 promille på sträckan för den tänkta anslutningspunkten. Detta ger en kapacitet på ca 100 l/s. Längre nedströms är lutningen mindre, ca 18 promille och kapaciteten här är 65 l/s och det är detta som blir begränsande. För att minska risken för översvärmningar bör ett fördröjningsmagasin anläggas. Alternativt kan en annan anslutningspunkt väljas, öster om området. Fördelen skulle vara att här finns en AD400-ledning som har större kapacitet. I dagsläget finns här ett dike som fördröjer vattnet innan det når AD400, vilket är eftersträvansvärt. Fig.2. Befintligt dike på framtida förskolans område. Till vänster i bild finns förbindelserör Framtida bostäder (Riksbyggen) Vatten från detta område kan avledas antingen, norrut via AD225, söderut via AD400 eller österut via AD225 på Liljeskogsvägen strax öster om planområdet. Det är mindre lämpligt att ansluta före pumpstationen på AD400 eftersom denna då frestas på mer och dessutom tillhör Trafikkontoret. Däremot kan anslutning ske längre nedströms efter pumpstationen. Norrgående AD225 tillhör Trafikkontoret längst i söder och är därmed också olämplig att ansluta till. Norra delen av Riksbyggens område skulle kunna anslutas till norrgående AD225 på liknande sätt som för den centrala ytan för parkering/bostäder om ett fördröjningsmagasin placeras här. Alternativt kan man koppla på sig på samma fördröjningsmagasin. Lämpliga anslutningspunkter framgår av bilaga 1. Beroende på områdets framtida utseende föreslås ett större eller två mindre fördröjningsmagasin. 7

8 De hus som ska förses med underjordiska garage (i dagsläget aktuellt för Riksbyggens område i södra delen av delområde 2) kan komma att behöva förses med pump eftersom vattengången i dränrör och golvbrunnar riskerar att hamna lägre än vad vattengången är i föreslagna förbindelsepunkter. Fig.3. Plats för Riksbyggens bostäder Framtida bostäder (Bostadsaktiebolaget) Lämplig anslutningspunkt framgår av bilaga 1. Fig. 4. Bostadsaktiebolagets yta för framtida bostäder. 8

9 4.1.4 Parkeringsyta/bostadsyta i norr (rödstreckad) Lämplig plats för anslutning framgår av bilaga 1. Fig.5. Till höger i bild syns området för framtida parkeringsyta/bostäder Parkeringsyta/bostadsyta centralt (rödstreckad) Lämplig plats för anslutning framgår av bilaga 1. Fig. 6. Ungefärlig plats för framtida parkering/bostäder. 9

10 5 Dimensionerande flöden För att skapa dagvattensystem som är robusta och som ger marginal mot extrema flöden, har 5-års återkomsttid (60 månader) valts att användas för dimensionering av dagvattensystem. Z-värdet enligt Dahlström för det aktuella området har uppskattats till 22. Det motsvarar vid ett 10-minuters regn, en regnintensitet om 187,5 l/s * ha och en total nederbördsmängd om 11,5 mm. Område Användning Storlek (ha) Qdim flöde före Qdim flöde efter 1 Förskola Riksbyggens bostäder 1, Bostads ABs bostäder 1, Bostäder/parkering 0, Bostäder/parkering 0, Tabell 1. Dimensionerande flöde för de fem aktuella delområdena. 5.1 Före exploatering Förskoleområdet AD225 öster om GC-banan beräknas ha ett dimensionerande flöde om 65 l/s. Idag beräknas ledningen belastas av ca 60 l/s vid ett 5-års regn som varar i 10 min. Marginalerna är inte särskilt stora och därför är det viktigt med ett väl tilltaget fördröjningsmagasin Riksbyggens bostäder AD400 väster om Nolehultsvägen har ett dimensionerande flöde om 270 l/s vid den tänkta anslutningspunkten. Osäkerheter angående lutning finns längre nedströms i systemet varför kapaciteten bör kontrolleras. Här tillkommer dessutom dagvatten från AD315 österifrån. Fördröjning av vattnet behövs. AD225 på Lilleskogsvägen har ett dimensionerande flöde om 40 l/s. Idag beräknas ledningen belastas av ca 33 l/s vid ett 5-års regn som varar i 10 min. Marginalerna är inte särskilt stora och därför är det viktigt med ett väl tilltaget fördröjningsmagasin Bostadsaktiebolaget bostäder Området avvattnas idag av AD400, som övergår i AD500 och tills sist AD600 längst i norr. Vid tänkt anslutningspunkt har AD600 en kapacitet på ca 230 l/s Parkeringsyta/bostadsyta i norr (rödstreckad) Området består av en gräsmatta och området avvattnas inte idag. Vid tänkt anslutningspunkt har AD600 en kapacitet på ca 230 l/s Parkeringsyta/bostadsyta centralt (rödstreckad) Området består av skogsparti och gräsmatta. Vid regn fördröjs vattnet idag via ett grunt dike. 10

11 Gångvägen avvattnas via AD225. Då inmätningar saknas antas denna ledning ligga med 5 % lutning vilket ger en kapacitet på ca 30 l/s vid anslutningspunkten. 5.2 Efter exploatering En betydande del av exploateringsytan kommer att hårdgöras Förskoleområdet Förskoleområdet är 1 ha stort. Tidigare skogs- och gräsytor kommer uppskattningsvis att bestå av 10 % takytor, 80 % grönytor och 10 % asfalt. Beräkningsföutsättningar: Avrinningskoefficient före exploatering 0,1 Avrinningskoefficient efter exploatering för takytor 0,9 Avrinningskoefficient efter exploatering för asfalt 0,8 Avrinningskoefficient efter exploatering för grönområden 0,1 Regnintensitet (femårsregn) 187,5 l/s*ha Vid ett dimensionerande 5-årsregn belastas ledningen med ytterligare ca 28 l/s jämfört med före exploatering. Detta vatten kommer att behöva fördröjas Riksbyggens bostadsområde Bostadsområdet är 1,6 ha stort. Tidigare skogs- och gräsytor kommer att bebyggas med flerfamiljshus, radhus och kedjehus på ett öppet byggnadssätt i kuperad terräng. Beräkningsföutsättningar: Avrinningskoefficient före exploatering 0,1 Avrinningskoefficient efter exploatering 0,6 Regnintensitet (femårsregn) 187,5 l/s*ha Vid ett dimensionerande 5-årsregn belastas ledningen med ytterligare ca 150 l/s jämfört med före exploatering. Detta vatten kommer att behöva fördröjas Bostadsaktiebolagets bostadsområde Förskoleområdet är 1,5 ha stort. Tidigare förskoleområde, gångvägar och busk- och gräsytor i kuperad terräng kommer att bestå av flerfamiljshus, radhus och kedjehus på ett öppet byggnadssätt i kuperad terräng. Beräkningsföutsättningar: Avrinningskoefficient före exploatering 0,25 Avrinningskoefficient efter exploatering 0,6 Regnintensitet (femårsregn) 187,5 l/s*ha Vid ett dimensionerande 5-årsregn belastas ledningen med ytterligare ca 100 l/s jämfört med före exploatering. Detta vatten kommer att behöva fördröjas. 11

12 5.2.4 Parkeringsyta/bostadsyta i norr (rödstreckad) Området är 0,26 ha stort. Tidigare gräsytor kommer att bebyggas med antingen flerfamiljshus, radhus och kedjehus på ett öppet byggnadssätt i flack terräng eller användas som parkeringsytor. Beräkningsföutsättningar: Avrinningskoefficient före exploatering 0,1 Avrinningskoefficient efter exploatering, flerfamiljshus, flackt 0,4 Avrinningskoefficient efter exploatering, asfalt 0,8 Regnintensitet (femårsregn) 187,5 l/s*ha Vid ett dimensionerande 5-årsregn belastas ledningen med ytterligare ca 17 respektive 33 l/s jämfört med före exploatering. Detta vatten kommer att behöva fördröjas Parkeringsyta/bostadsyta centralt (rödstreckad) Området är 0,35 ha stort. Tidigare gräsytor kommer att bebyggas med antingen flerfamiljshus, radhus och kedjehus på ett öppet byggnadssätt i kuperad terräng eller användas som parkeringsytor. Beräkningsföutsättningar: Avrinningskoefficient före exploatering 0,1 Avrinningskoefficient efter exploatering, flerfamiljshus 0,6 Avrinningskoefficient efter exploatering, asfalt 0,8 Regnintensitet (femårsregn) 187,5 l/s*ha Vid ett dimensionerande 5-årsregn belastas ledningen med ytterligare ca 38 respektive 50 l/s jämfört med före exploatering. Detta vatten kommer att behöva fördröjas. 6 Föroreningar i dagvattnet Föroreningsberäkning har gjorts med hjälp av StormTac av Thomas Larm och bygger på generella antaganden om marken. Det två rödmarkerade områdena har här antagits bebyggas med parkeringsytor. För resultat från föroreningsberäkning se bilaga 2. Den ökning av halten föroreningar som följer med en exploatering kan reduceras med i storleksordningen 50 %. För att lyckas med detta behöver vattnet fördröjas och gärna ha en uppehållstid på bort emot ett dygn. Ur föroreningssynpunkt är det därför gynnsamt att behålla/nyanlägga diken samt att anlägga våta eller torra dammar för att förlänga uppehållstiden. För att förhindra att oljerester läcker ut i naturen kan en enklare oljefälla placeras i utvalda nedstigningsbrunnar. Förslagsvis sätts en sådan oljefälla i en nedströms brunn per rörsträcka, särskilt för sträckor som tar emot dagvatten från parkeringar och bilvägar. En sådan brunn kan specialutformas. Förslag på lämpliga platser för oljefällor framgår av bilaga 1. 12

13 7 Fördröjningsbehov Den ökade avrinningen behöver antingen fördröjas innan vattnet når befintligt nät, eller så behöver nätet dimensioneras upp genom t.ex. rörspräckning. För vattenmiljöns skull är det mest fördelaktigt att välja att fördröja vattnet. Vid sidan av fördröjning i stenkistor, dagvattenkassetter eller dagvattentunnlar kan dagvattenbrunnar med dränerande bottendel väljas för att ytterligare återföra vatten till området. I möjligaste mån bör asfalt undvikas för att minimera stora flöden. Takytor kan förses med gräs för att ytterligare minimera flödet. Gräsbevuxna diken är utmärkta ur både förorenings- och fördröjningssynpunkt. För att inte öka flödet i befintliga dagvattenledningar efter en exploatering har följande beräkningar gjorts för att få fram vattenmagasinets storlek. Beräkningarna har utförts med hjälp av Svenskt Vattens Beräkning dammvolym av Gilbert Svensson. Denna modell tar hänsyn också till kraftigare regn än 5 års-regn. Förslag på placering av magasin framgår av bilaga 1. Beräkningsförutsättningar för alla delytor: Rinntid 1 min Z-värde 22 Återkomsttid 60 månader 7.1 Förskoleområdet Dagvattnet från förskoleområdet föreslås fördröjas med hjälp av diken samt dagvattenmagasin. Med hänsyn tagen till rinntider kommer ca 40 m 3 vatten att behöva fördröjas. Gräsförsedda takytor kan bli ett spännande och lärorikt inslag på en modern förskola. Beräkningsförutsättningar: Avtappning 18 l/s Hårdgjord areal 0,2 ha (av totalt 1 ha) 7.2 Riksbyggens bostadsområde Dagvattnet från bostadsområdet föreslås fördröjas med hjälp av dagvattenmagasin. Med hänsyn tagen till rinntider kommer ca 125 m 3 vatten att behöva fördröjas. För att fördela belastningen jämnare över området föreslås att två anslutningspunkter väljs, en i väst och en i öst. Den norrgående D225 har undvikits eftersom den redan är så starkt utnyttjad. Beräkningsförutsättningar: Avtappning 30 l/s Hårdgjord areal 0,8 ha (av totalt 1,6 ha) 7.3 Bostadsaktiebolagets bostadsområde Dagvattnet från bostadsområdet föreslås fördröjas med hjälp dagvattenmagasin. Med hänsyn tagen till rinntider kommer ca 80 m 3 vatten att behöva fördröjas. 13

14 Beräkningsförutsättningar: Avtappning 70 l/s Hårdgjord areal 0,75 ha (av totalt 1,5 ha) 7.4 Parkeringsyta/bostadsyta i norr (rödstreckad) Dagvattnet från området föreslås fördröjas med hjälp av diken samt dagvattenmagasin. Om området ska nyttjas som parkeringsyta kommer ca 70 m 3 vatten att behöva fördröjas. Blir det istället bostäder kommer ca 35 m 3 att behöva fördröjas. Beräkningsförutsättningar för parkering: Avtappning 5 l/s Hårdgjord areal 0,26 ha (av totalt 0,26 ha) Beräkningsförutsättningar för bostäder: Avtappning 5 l/s Hårdgjord areal 0,13 ha (av totalt 0,26 ha) 7.5 Parkeringsyta/bostadsyta centralt (rödstreckad) Dagvattnet från området föreslås fördröjas med hjälp av diken samt dagvattenmagasin. Om området ska nyttjas som parkeringsyta kommer ca 91 m 3 att behöva fördröjas. Blir det istället bostäder kommer ca 47 m 3 att behöva fördröjas. Beräkningsförutsättningar: Avtappning 6,5 l/s Hårdgjord areal 0,35 ha (av totalt 0,26 ha) Beräkningsförutsättningar: Avtappning 6,5 l/s Hårdgjord areal 0,18 ha (av totalt 0,26 ha) 8 Omgivningspåverkan Det är viktigt att påverka de naturliga vattenförhållandena så lite som möjligt. Aktuell utbyggnad av området innebär en ökad andel hårdgjorda ytor samt dränering av mark. Att fördröja dagvattnet och låta det återinfiltrera i marken är därför gynnsamt för att kunna behålla vatten i området och bibehålla en så stor grundvattenbildningen som möjligt, både i området och i intilliggande områden. Det är därför viktigt att hålla nere de hårdgjorda ytorna och att vara generös med fördröjningslösningar. Den vattenmängd som kommer att ledas bort från området beräknas ha en mindre omgivningspåverkan. 9 Investeringskostnader Typ À pris kommentar Gröna tak 700 kr/m 2 Oljeavskiljningsbrunn kr/st Fördröjningsmagasin, stenkista ca kr/ m 3 Schaktkostnad för dagvatten 150kr/m 3 Stenfyllning 320 kr/m 3 Förläggning av D225 Ca kr /m Förläggning av D315 Ca kr /m Förläggning av D400 Ca kr /m 14

15 Förläggning av D500 Ca kr /m Nedstigningsbrunn kr/st Nedstigningsbrunn med dränerande bottendel kr/st Inspektionsbrunnar /st Krävs 2 st per magasin Uponor Dagvattenkassett för 285 liter/st 770 kr/st Säljs om 12 st /pall Uponor Dagvattentunnel för 300 liter/st 650 kr st Säljs om 40 st/pall Uponor Gavel till dagvattentunnel 165 kr/2 st Krävs 2 st per magasin 9.1 Tre förslag på fördröjning av vattnet Stenkista område vattenvolym stenkistans volym pris/område Priserna avser totalkostnad för stenkistorna. Därtill tillkommer kostnad för 2 tillsynsbrunnar och eventuell nedstigningsbrunn med oljeavskiljning. Dagvattenkassetter område vattenvolym kassetternas volym antal kassetter pris/område Priserna avser endast materialkostnad för kassetterna. Därtill tillkommer kostnad för schakt med 150 kr/m 3, 2 tillsynsbrunnar och eventuell nedstigningsbrunn med oljeavskiljning. Dagvattentunnel område vattenvolym tunnelns volym antal tunnelsegment pris/område Priserna avser endast materialkostnad för tunnlarna. Därtill tillkommer kostnad för schakt med 150 kr/m 3, 2 tillsynsbrunnar och eventuell nedstigningsbrunn med oljeavskiljning. 15

16 TkAD AD 600 BTG AD 600 BTG TkAD AD 225 B AD 400 BTG AD 300 BTG AD 400 B AD 500 BTG AD 300 BTG AD 400 BTG AD 150 BTG TK AD225 Tk pumpstn. AD 300 BTG TK AD225 TK ADT200 TK AD AD 315 PP AD 400 BTG AD 400 BTG ÅF Infrastructure Kvarnbergsgatan 2 Box 1551, Göteborg Tel:

17 TUVE CENTRUM BILAGA 2 Föroreningsberäkning dagvatten Årsmedelnederbörd mm/år 750 Föroreningsbelastning 1. FÖRSKOLA 1. FÖRSKOLA P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg Fe SS oil COD BOD TOC Areal, ha 1,0 Innan exploatering, kg/år 0,03 1 0,00 0,00 0,01 0,00 0,00 0,00 0, Typ av område innan exploatering Forests Efter exploatering, kg/år 0,6 3 0,0 0,1 0 0,00 0,02 0,02 0, Avrinningskoeff. 0,1 Förändring, kg/år 0,5 2 0,0 0,1 0 0,00 0,02 0,02 0, Typ av område efter exploatering School area Avrinningskoeff. 0,25 2. RIKSBYGGEN 2. RIKSBYGGEN P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg Fe SS oil COD BOD TOC Areal, ha 1,6 Innan exploatering, kg/år 0,04 1 0,01 0,01 0,02 0,00 0,00 0,00 0, Typ av område innan exploatering Forests Efter exploatering, kg/år 2,2 12 0,1 0,2 1 0,01 0,09 0,06 0, Avrinningskoeff. 0,1 Förändring, kg/år 2,1 11 0,1 0,2 1 0,00 0,09 0,06 0, Typ av område efter exploatering Apartments Avrinningskoeff. 0,6 3. BOSTADSAKTIEBOLAGET 3. BOSTADSAKTIEBOLAGET P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg Fe SS oil COD BOD TOC Areal, ha 1,5 Innan exploatering, kg/år 0,56 4 0,03 0,06 0,23 0,00 0,01 0,02 0, Typ av område innan exploatering Houses Efter exploatering, kg/år 2,0 11 0,1 0,2 1 0,00 0,08 0,06 0, Avrinningskoeff. 0,25 Förändring, kg/år 1,5 7 0,1 0,1 0 0,00 0,07 0,04 0, Typ av område efter exploatering Apartments Avrinningskoeff. 0,6 4. NORRA PARKERINGEN 4. NORRA PARKERINGEN P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg Fe SS oil COD BOD TOC Areal, ha 0,3 Innan exploatering, kg/år 0,01 0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, Typ av område innan exploatering Green area Efter exploatering, kg/år 0,2 2 0,0 0,1 0 0,00 0,02 0,01 0, Avrinningskoeff. 0,1 Förändring, kg/år 0,1 1 0,0 0,1 0 0,00 0,02 0,01 0, Typ av område efter exploatering Parkings Avrinningskoeff. 0,8 5. SÖDRA PARKERINGEN 5. SÖDRA PARKERINGEN P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg Fe SS oil COD BOD TOC Areal, ha 0,4 Innan exploatering, kg/år 0,01 0,20 1,58 1,71 3,94 0,05 0,13 0,13 0,00 0,21 8,93 0,03 11,03 1,42 2,89 Typ av område innan exploatering Forests Efter exploatering, kg/år 0,2 2,3 63,0 84,0 294,0 0,9 31,5 8,4 0,1 12,6 294,0 1,7 315,0 3,6 42,0 Avrinningskoeff. 0,1 Förändring, kg/år 0,2 2 61,4 82, ,89 31,37 8,27 0, Typ av område efter exploatering Parkings Avrinningskoeff. 0,8 TOTAL TOTALT -5 DELOMRÅDEN P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg Fe SS oil COD BOD TOC Areal, ha 4,7 Innan exploatering, kg/år 0,65 5,99 1,62 1,78 4,20 0,05 0,14 0,15 0,00 6,71 219,34 1,38 283,93 38,31 54,41 Typ av område innan exploatering Efter exploatering, kg/år 5,1 29,3 63,3 84,5 295,8 1,0 31,7 8,5 0,1 110, ,2 14, ,1 148,6 389,7 Avrinningskoeff. Förändring, kg/år 4, ,7 82, ,90 31,57 8,40 0, Typ av område efter exploatering Avrinningskoeff.