PRESS PRESSMEDDELANDE EUROPEISKA UNIONENS RÅD C/08/ /08 (Presse 120) (OR. en)

Transkript

1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD C/08/ /08 (Presse 120) (OR. en) PRESSMEDDELANDE 2868:e mötet i rådet Utbildning, ungdom och kultur Bryssel den maj 2008 Ordförande Milan ZVER Sloveniens minister för utbildning och idrott Vasko SIMONITI Sloveniens kulturminister PRESS Rue de la Loi 175 BE 1048 BRYSSEL Tfn: / Fax: press.office@consilium.europa.eu /08 (Presse 120) 1

2 De viktigaste resultaten från rådets möte Rådet antog slutsatser om en europeisk strategi för mediekompetens i den digitala miljön, interkulturell kompetens i samband med Europeiska året för interkulturell dialog, arbetsplanen för kultur , flerspråkighet, vuxenutbildning, främjande av kreativitet och innovation genom utbildning. Rådet höll en diskussion om främjande av kreativt innehåll på Internet. Det diskuterade också delaktighet för ungdomar med färre möjligheter och antog en resolution om detta. Dessutom enades rådet om en allmän riktlinje om ett beslut om inrättande av ett flerårigt gemenskapsprogram för att skydda barn som använder Internet och ett beslut om att utse 2009 till det europeiska året för kreativitet och innovation. 9149/08 (Presse 120) 2

3 INNEHÅLL 1 DELTAGARE... 5 PUNKTER SOM DISKUTERADES AUDIOVISUELLA FRÅGOR...8 Mediekompetens i den digitala miljön Rådets slutsatser... 8 Skydd av barn som använder internet Kreativt innehåll på internet KULTUR Interkulturell kompetens Rådets slutsatser Arbetsplan för kultur Rådets slutsatser UTBILDNING Flerspråkighet Rådets slutsatser Vuxenutbildning Rådets slutsatser Europeiska året för kreativitet och innovation Främjande av kreativitet och innovation genom utbildning Rådets slutsatser UNGDOM Delaktighet för ungdomar med färre möjligheter Resolution HÄNDELSER I ANSLUTNING TILL RÅDETS MÖTE ÖVRIGA FRÅGOR När uttalanden, slutsatser eller resolutioner har antagits formellt av rådet anges detta i rubriken för punkten i fråga, och texten står inom citattecken. Dokument som det hänvisas till i texten finns på rådets webbplats Antagna rättsakter med offentliga uttalanden till rådets protokoll markeras med asterisk. Uttalandena finns på rådets webbplats eller kan fås från presstjänsten. 9149/08 (Presse 120) 3

4 ANDRA GODKÄNDA PUNKTER TRANSPORT Luftfartsavtal med Pakistan FORSKNING Förbindelserna EU Ryssland /08 (Presse 120) 4

5 DELTAGARE Medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen företräddes av följande personer: Belgien: Isabelle WEYKMANS Christian DUPONT Geert BOURGEOIS Bulgarien: Stefan Lambov DANAILOV Mario MILUSJEV Tjeckien: Ondřej LIŠKA Jaromír TALÍŘ Danmark: Bertel HAARDER Brian MIKKELSEN Tyskland: Bernd NEUMANN Andreas STORM Ute ERDSIEK-RAVE Thomas GOPPEL Gerd HOOFE Estland: Tiit NABER Irland: Batt O'KEEFFE Éamon Ó CUÍV Grekland: Evripidis STYLIANIDIS Margarita PAPADA-CHIMONA Pantelis SKLIAS Spanien: Eva ALMUNIA BADÍA Dolores CARRION Cristóbal GONZALES-ALLER Miren AZKÁRATE José Antonio CAMPOS David CALATAYUD Frankrike: Xavier DARCOS Christine ALBANEL Bernard LAPORTE Italien: Francesco Maria GIRO Vincenzo GRASSI Minister för kultur och mediefrågor, byggnadsminnesvård, ungdomsfrågor och idrott (tyskspråkiga gemenskapen) Utbildningsminister (franskspråkiga gemenskapen) Flamländsk minister för administrativa frågor, utrikespolitik, mediefrågor och turism Kulturminister Ställföreträdande ständig representant Utbildningsminister Biträdande kulturminister Utbildningsminister och minister för nordiskt samarbete Kulturminister Biträdande minister vid förbundskanslerns kansli, förbundsregeringens ansvarige för kultur- och mediefrågor Statssekreterare åt förbundsministern för utbildning och forskning samt ledamot av förbundsdagen Utbildningsminister och minister för kvinnofrågor (Schleswig Holstein) Minister för vetenskap, forskning samt konst och kultur, fristaten Bayern Statssekreterare vid förbundsministeriet för familje-, äldre-, kvinno- och ungdomsfrågor Ställföreträdande ständig representant Minister för utbildning och vetenskap Minister för lokalsamhälle, landsbygdsfrågor och det iriskspråkiga området Utbildningsminister och minister för religiösa frågor Generalsekreterare Generalsekreterare för ungdom Statssekreterare för utbildningsfrågor Understatssekreterare vid kulturministeriet Ställföreträdande ständig representant Kulturminister i den självstyrande regionen Baskien Utbildningsminister och minister för universitet och forskning i den självstyrande regionen Baskien Sekreterare för social välfärd vid ministeriet för social välfärd i den självstyrande regionen Valencia Minister för allmän utbildning Kultur- och kommunikationsminister Statssekreterare med ansvar för idrott, ungdomsfrågor och föreningsliv Minister för kulturarv och kulturverksamhet Ställföreträdande ständig representant 9149/08 (Presse 120) 5

6 Cypern: Andreas DEMETRIOU Lettland: Helēna DEMAKOVA Tatjana KOKE Ainars BAŠTIKS Litauen: Jonas JUČAS Violeta MURAUSKAITE Raimundas KAROBLIS Luxemburg: Jean-Louis SCHILTZ Octavie MODERT Ungern: Ferenc CSÁK Agnes VARGHA Malta: Theresa CUTAJAR Nederländerna: Ronald PLASTERK Peter W. KOK Österrike: Claudia SCHMIED Walter GRAHAMMER Polen: Zbigniew MARCINIAK Monika SMOLEN Portugal: Pedro SILVA PEREIRA José António PINTO RIBEIRO Jorge PEDREIRA Rumänien: Andras DEMETER Anton ANTON Marius HIRTE Slovenien: Milan ZVER Vasko SIMONITI Dušan LESJAK Slovakien: Marek MAĎARIČ Jozef HABÁNIK Finland: Sari SARKOMAA Stefan WALLIN Sverige: Lena ADELSOHN LILJEROTH Jan BJÖRKLUND Christer HALLERBY Storbritannien: Bill RAMMELL Utbildnings- och kulturminister Kulturminister Minister för utbildning och vetenskap Minister för barn- och familjefrågor Kulturminister Statssekreterare vid arbetsmarknads- och socialministeriet Ställföreträdande ständig representant Minister för utvecklingssamarbete och humanitära insatser, kommunikationsminister samt försvarsminister Statssekreterare för förbindelserna med parlamentet, statssekreterare för jordbruk, vinodling och landsbygdsutveckling samt statssekreterare för kultur, högre utbildning och forskning Delegationschef Ställföreträdande ständig representant Ställföreträdande ständig representant Utbildnings- och kulturminister samt minister för vetenskap Ställföreträdande ständig representant Förbundsminister för utbildning, konst och kultur Ställföreträdande ständig representant Understatssekreterare vid utbildningsministeriet Understatssekreterare vid kulturministeriet Minister med ansvar för premiärministerns kansli Kulturminister Statssekreterare åt utbildningsministern, med ansvar för utbildningsfrågor Statssekreterare vid ministeriet för kultur- och religionsfrågor Statssekreterare vid ministeriet för utbildning och forskning Ställföreträdande ständig representant Minister för utbildning och idrott Kulturminister Statssekreterare vid ministeriet för högre utbildning, vetenskap och teknik Kulturminister Statssekreterare vid utbildningsministeriet Undervisningsminister Kultur- och idrottsminister Kulturminister Utbildningsminister Statssekreterare åt integrations- och jämställdhetsministern Biträdande minister för livslångt lärande, fortbildning och högre utbildning 9149/08 (Presse 120) 6

7 Rhodry Glyn THOMAS Andy LEBRECHT Minister för natur- och kulturarv (Wales nationalförsamling) Ställföreträdande ständig representant Kommissionen: Viviane REDING Ján FIGEĽ Ledamot Ledamot 9149/08 (Presse 120) 7

8 PUNKTER SOM DISKUTERADES AUDIOVISUELLA FRÅGOR Mediekompetens i den digitala miljön Rådets slutsatser Rådet antog följande slutsatser om en europeisk strategi för mediekompetens i den digitala miljön: "Europeiska unionens råd, som beaktar att enligt det nya direktivet om audiovisuella medietjänster bör "ökad mediekunskap främjas överallt i samhället" och dess utveckling följas noga; kommissionen ska vidare rapportera om mätningen av mediekompetens i samtliga medlemsstater 1 och det behövs därför kriterier för hur man ska bedöma mediekompetensnivån, Europaparlamentet har uppmanat rådet och kommissionen att "utarbeta och genomföra mediekunskapsprogram för att främja ett aktivt och medvetet medborgarskap i Europa" 2, mediekompetensens avgörande betydelse har även uppmärksammats av Unesco, exempelvis i Grünwaldförklaringen om medieutbildning (1982) och Parisagendan tolv rekommendationer för medieutbildning (2007), och av Europarådet i dess "rekommendation från ministerkommittén till medlemsstaterna om att ge barn egenmakt i den nya informations- och kommunikationsmiljön" (2006), kommissionen har genomfört ett offentligt samråd om mediekompetens 3 och en studie om nuvarande trender och sätt att gripa sig an mediekompetens i Europa 4, I Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006) fastställs kunskaper, färdigheter och attityder med anknytning till digital kompetens, Artikel 26: Kommissionen ska lägga fram "en rapport om tillämpningen av detta direktiv i dess ändrade lydelse och, vid behov, utarbeta ytterligare förslag för att anpassa det till utvecklingen i fråga om audiovisuella medietjänster, särskilt mot bakgrund av den senaste tekniska utvecklingen, sektorns konkurrenskraft och nivåerna för mediekunskap i alla medlemsstater". Resolution av den 6 september 2005 om direktivet om "Television utan gränser" (89/552/EEG). För en rapport om resultatet av det offentliga samrådet om mediekunskap, se Se vidare: /08 (Presse 120) 8

9 Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 20 december 2006 om skyddet av minderåriga och människans värdighet och om rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och nätverksbaserade informationstjänster (2006) innehåller redan en rad möjliga åtgärder för att främja mediekompetens, 1. välkomnar kommissionens meddelande "En europeisk strategi för mediekunskap i den digitala miljön" som ytterligare en byggsten för den europeiska audiovisuella politiken, 2. ställer sig bakom det strategiska synsätt som Europeiska kommissionen föreslår, där mediekompetens utgör en viktig faktor för ett aktivt medborgarskap i dagens informationssamhälle som kan bidra till att målen i Lissabonagendan uppnås, 3. erkänner mediekompetensens betydelse och dess roll för att främja medborgarnas aktiva deltagande i det ekonomiska, kulturella och demokratiska samhällslivet, att mediekompetensen, särskilt förmågan att kritiskt värdera innehåll, i stor utsträckning bestämmer användarnas förtroende för digital teknik och digitala medier och därigenom av utnyttjandet av informations- och kommunikationsteknik och medier, vilka fastställs som en prioritet i samband med den strategiska ramen för i2010, vikten av mediekompetenta användare för mediepluralism och för innehållskvalitet, mångfalden av pågående insatser i medlemsstaterna för att förbättra och främja mediekompetensen, även om medlemsstaterna skiljer sig åt när det gäller metoder och nivå, avsaknaden av gemensamma kriterier och indikatorer för att mäta mediekompetens, vikten av att fastställa och främja god praxis för utveckling av mediekompetens, vikten av utbildning vid utvecklandet av större mediekompetens och det därav följande behovet av att förbättra lärarutbildningen och öka medvetenheten bland pedagoger på alla utbildningsnivåer, 9149/08 (Presse 120) 9

10 4. framhåller relevansen av europeiska program och initiativ som Media 2007, handlingsprogrammet för livslångt lärande och Safer Internet plus-programmet, att det framtida arbetet bör bygga på dessa och närbesläktade initiativ, i syfte att öka medvetenheten bland medborgarna om vikten av mediekompetens, behovet av regelbundet utbyte av information, bästa praxis mellan medlemsstaterna och, på utbildningsområdet, pedagogiska metoder mellan medlemsstaterna, 5. noterar kommissionens avsikt att utföra ytterligare en studie för att utveckla kriterier och indikatorer för att mäta nivån av mediekompetens, med tillbörligt beaktande av allt relevant pågående arbete inom andra internationella organisationer, kommissionens avsikt att fortsätta att främja framtagning och utbyte av bästa praxis för mediekompetens i den digitala miljön, 6. uppmanar kommissionen att noga följa utvecklingen på detta område och fortlöpande kontrollera behovet av ytterligare politiska åtgärder på europeisk nivå, att använda den kontaktkommitté som inrättats i enlighet med direktivet om audiovisuella tjänster med en lämplig sammansättning, som ett forum för utbyte av information och bästa praxis när det gäller mediekompetens och för att medverka till att en politisk dagordning utvecklas på området; experter från den privata sektorn och andra intressenter bör inbjudas att medverka i arbetet, 9149/08 (Presse 120) 10

11 7. uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra de behöriga myndigheterna, till exempel dem som ansvarar för regleringen av audiovisuell och elektronisk kommunikation, att samarbeta och främja en förbättring av mediekompetensen, att främja och underlätta utarbetandet och genomförandet av uppförandekoder samt andra samreglerande och självreglerande initiativ tillsammans med alla berörda parter på nationell nivå, att uppmuntra alla intressenter, särskilt inom medierna och IKT-sektorn, att regelmässigt bedriva egen forskning och observation avseende mediekompetensens olika aspekter och dimensioner, att främja initiativ för att höja medvetenheten inbegripet dem som särskilt inriktas på användningen av informations- och kommunikationsteknik och som vänder sig till ungdomar och deras föräldrar och engagerar ungdomsorganisationer samt medierna, att främja mediekompetens inom ramen för deras strategier för livslångt lärande och uppmuntra "peer learning" och utbyte av god praxis mellan pedagoger om denna aspekt av utbildning." Skydd av barn som använder internet Rådet enades om en allmän riktlinje om ett beslut om inrättande av ett flerårigt gemenskapsprogram för att skydda barn som använder Internet och annan kommunikationsteknik (9137/08). Europaparlamentet har ännu inte lämnat sitt yttrande vid första behandlingen. Kommissionen gjorde ett uttalande för att klargöra att den välkomnade den allmänna riktlinjen, men kunde inte formellt ändra förslaget i detta tidiga skede av förfarandet. Det föreslagna programmet är en uppföljning av programmet Safer Internet Plus som löper ut i slutet av året och syftar till att finansiera EU-initiativ med ett verkligt mervärde i kampen mot olagligt innehåll och skadligt beteende online. Kommissionen lade fram sitt förslag i februari 2008 (7241/08). 9149/08 (Presse 120) 11

12 Det nya programmet kommer att bygga vidare på arbetet i det nuvarande programmet, med små justeringar och uppdateringar av de olika handlingslinjerna. Jämfört med kommissionens förslag innehåller den text som ministrarna godkände en bestämmelse om att projekt över EUR kommer att bedömas enligt kommittéförfarandet (deltagande av medlemsstaterna och kommissionen). Syftet med utkastet till program är att främja säkrare användning av Internet och annan kommunikationsteknik, särskilt för barn, och att bekämpa olagligt innehåll och skadligt beteende online. Det kommer att inriktas på praktisk hjälp till slutanvändarna, särskilt barn, föräldrar, barnomsorgspersonal och lärare genom att uppmuntra partnerskap mellan flera aktörer. Programmet kommer att genomföras genom följande fyra allmänna handlingslinjer: Öka medvetenheten hos allmänheten. Bekämpa olagligt innehåll och skadligt beteende online. Främja en säkrare online-miljö. Inrätta en kunskapsbas. Programmet kommer att omfatta en period på fem år från och med den 1 januari Budgeten är fastställd till 55 miljoner EUR. Europaparlamentet väntas anta sitt yttrande vid första behandlingen i oktober /08 (Presse 120) 12

13 Kreativt innehåll på internet Rådet höll en diskussion om att främja kreativt innehåll på Internet. Ordföranden sammanfattade diskussionen på följande sätt: "Rådet förde en ingående och vittomfattande diskussion om denna fråga. Medlemsstaterna uppmärksammade särskilt att antal viktiga politiska aspekter som rör främjandet av kreativt innehåll på Internet. Det gällde bl.a. behovet av att bibehålla den kulturella mångfalden och problemet med mediekoncentrationen på Internet. Ett antal exempel på god praxis presenterades, bl.a. utarbetande av avtal på nationell nivå som jämkar samman konsumenternas och innehållsskaparnas och tillhandahållarnas intressen, och tillhandahållande av offentligfinansierat innehåll på Internet. Det föreslogs att att vissa problem, exempelvis piratkopiering, också behöver behandlas på EU-nivå, och delegationerna hänvisade särskilt till behovet av positiva förebyggande åtgärder och frågan om verk utan upphovsman. Man behöver också diskutera hanteringen av gränsöverskridande licenser och särskilt studera risken för det skapas monopol. Samtidigt vore det klokt att undvika alltför tidiga lagstiftningsinitiativ som kan hindra utvecklingen av nya affärsmodeller. Kommissionen uppmanades att beakta delegationernas synpunkter i sina framtida åtgärder och initiativ." Kommissionen genomförde ett offentligt samråd om denna fråga i juli 2006 och antog i januari 2008, som en uppföljning, ett meddelande om kreativt innehåll på internet inom den inre marknaden (5279/08). Meddelandet tar upp ett antal frågor som är centrala i samband med utnyttjandet av innehållstjänster på Internet i Europa. Kommissionen har också meddelat att den har för avsikt att lämna en rekommendation om vissa aspekter av detta politikområde. 9149/08 (Presse 120) 13

14 KULTUR Interkulturell kompetens Rådets slutsatser Rådet antog följande slutsatser om interkulturell kompetens inom ramen för det pågående Europeiska året för interkulturell dialog: "Europeiska unionens råd 1. som hänvisar till bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1983/2006/EG om Europeiska året för interkulturell dialog , 2. som hänvisar till Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, 3. som beaktar kommissionens meddelande av den 10 maj 2007 om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld 2 och rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda 3, 4. som erinrar om Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande 4, 5. som erinrar om slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 15 november 2007 om bättre utbildning för lärare, BEAKTAR att interkulturell dialog är ett viktigt verktyg för att möta några av de viktigaste utmaningar som Europa för närvarande ställs inför och den utgör ett av de tre strategiska målen i den europeiska kulturagendan, som ska genomföras genom treåriga arbetsplaner, Europas medborgare, för att kunna utveckla öppna och integrerade samhällen som bygger på grundläggande europeiska värden och främja ett aktivt medborgarskap, måste vara utrustade med interkulturell kompetens, vilket utgör en nyckelfaktor för en stärkt interkulturell dialog, EUT L 412, , s /07 + ADD 1. EUT C 287, , s. 1. EUT L 394, , s /08 (Presse 120) 14

15 de kunskaper, färdigheter och attityder som är av särskild betydelse för interkulturell kompetens är knutna till följande nyckelkompetenser: kommunikation på främmande språk, social och medborgerlig kompetens samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer, 1 INSER att en hållbar och sektorsövergripande strategi för interkulturell dialog måste utvecklas för att den interkulturella kompetensen i samhället ska kunna stärkas; i denna strategi bör man sträva efter att integrera och stödja följande relevanta initiativ inom a) KULTUR, särskilt enligt vad som fastställs i rådets arbetsplan för , främjande av kulturell mångfald och interkulturell dialog som ett medel för att främja öppna och integrerade samhällen, främjande av allas aktiva deltagande i kulturlivet och tillgång till kultur och kulturarv i all dess mångfald med särskild inriktning på personer som har färre möjligheter att få tillgång därtill, förbättrade villkor för konstnärers och konstverks rörlighet, stöd för samarbete mellan kultur och såväl formell utbildning som informellt och icke formellt lärande när det gäller kulturell medvetenhet och konstnärlig utbildning, främjande av språklig kompetens och översättning för att underlätta tillträde till konstnärliga yttringar på olika språk, b) UTBILDNING utveckling av perspektivet livslångt lärande, vilket inbegriper att alla medborgare förvärvar de nyckelkompetenser som är mest relevanta för interkulturell kompetens och bäst lämpade att främja kulturell mångfald som ett grundläggande värde, t.ex. språklig, social och medborgerlig kompetens samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer, 1 Nyckelkompetenser enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 (EUT L 394, , s. 10). 9149/08 (Presse 120) 15

16 utveckling av politik baserad på rättviseprinciper för att integrera barn med olika social och kulturell bakgrund i de allmänna utbildningssystemen, utan diskriminering, inom ramen för en enhetlig politik för flerspråkighet, aktivt främjande av språkinlärning genom att verka för att en rad olika möjligheter att lära sig språk ska erbjudas, i såväl formella som icke formella sammanhang, inklusive användning av IKT och distanslärning, uppmuntran av utbytesprogram för studerande, lärare och andra pedagoger som ett effektivt instrument för att främja interkulturell dialog, utveckling av färdigheter under hela yrkeslivet vilka kommer att göra det möjligt för lärare att bättre hantera kulturell mångfald och underlätta utvecklingen av interkulturell kompetens och därigenom effektivt bidra till att inkluderande inlärningssamfund inrättas, c) UNGDOMAR medverkan av ungdomar som en resurs för att bidra till interkulturell dialog i öppna och pluralistiska samhällen, främjande, utveckling och erkännande av ungdomars interkulturella kompetens genom icke formellt och informellt lärande, utveckling av ungdomars möjligheter att så tidigt som möjligt i livet skaffa sig interkulturell kompetens genom olika former av aktivt deltagande i samhället, inbegripet genom volontärarbete och genom större rörlighet som ett sätt att pröva på kulturell mångfald och flerspråkighet, främjande av tillgång till kultur och kulturens, konstens, musikens och idrottens roll när det gäller att forma unga människors identitet och ge dem möjlighet att umgås, 9149/08 (Presse 120) 16

17 främjande, utveckling och erkännande av unga arbetstagares och ungdomsledares interkulturella kompetens, genom att underlätta deras rörlighet och utbildningsmöjligheter, främjande av det organiserade civila samhällets roll, särskilt ungdomsorganisationers medverkan, d) AUDIOVISUELLA FRÅGOR uppmuntran av mediekompetens, i linje med kommissionens meddelande av den 20 december om en europeisk strategi för mediekunskap i den digitala miljön och direktivet om audiovisuella medietjänster av den 11 december 2007, vilket bland annat främjar kulturell mångfald, både för linjära och icke linjära tjänster, så att enskilda personer är bättre rustade att identifiera, få tillgång till och uppskatta ett innehåll som rör eller har sitt ursprung i olika kulturer, och att använda nya tekniska verktyg (program- och maskinvara) för att skapa och sprida eget kulturinnehåll, främjande av ett medie- och audiovisuellt innehåll som är kulturellt rikt, mångsidigt och informativt för alla enskilda personer, genom att bland annat uppmuntra samproduktioner på europeisk, nationell och regional nivå, uppmuntra icke vinstgivande medier i det civila samhället 2 att bättre utnyttja de möjligheter som den digitala tekniken tillhandahåller, främjande av processen för digitalisering av kulturellt material och innehåll, så att nya medier både on linetjänster och mobila tjänster kan bidra till att förbättra tillgängligheten till den kulturella mångfalden, 1 2 EUT L 332, , s. 27. På engelska ofta kallade "community media" och på franska "médias associatifs". 9149/08 (Presse 120) 17

18 UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT INOM SINA RESPEKTIVE BEHÖRIGHETSOMRÅDEN främja interkulturell kompetens genom befintliga instrument och initiativ på sådana områden som kultur-, utbildnings- och ungdomspolitik samt audiovisuell politik, särskilt genom att utforska hur dessa åtgärder ytterligare kan fördjupas och förbättras till stöd för den interkulturella dialogen, öka synergieffekterna mellan dessa områden, i syfte att utveckla interkulturell kompetens, t.ex. genom att planera gemensamma initiativ och därvid beakta medborgarnas behov av att förstå och respektera sin egen kultur, andras kultur och kulturell mångfald i allmänhet, kommunicera i en kulturellt skiftande omgivning och urskilja gemensamma värderingar vad gäller demokrati och grundläggande rättigheter samt aktivt delta i främjandet och utvecklingen av dessa värderingar, skapa tillfällen till dialog på lokal, regional och nationell nivå samt EU nivå, genom att öka stödet till utveckling av interkulturell kompetens med hjälp av de befintliga programmen på området kultur-, utbildnings- och ungdomspolitik samt audiovisuell politik, främja en gynnsam miljö för kreativitet och innovation, så att dessa båda komponenter fullt ut kan bidra till utformningen av interkulturell kompetens och stärkandet av interkulturell dialog, identifiera och utbyta bästa metoder vid utvecklingen av interkulturell kompetens och därvid, som en uppföljning, särskilt beakta de initiativ som genomförs på nationell nivå och EU nivå som ett led i Europeiska året för interkulturell dialog, utveckla och främja begreppet interkulturell dialog på alla andra relevanta politikområden, såväl inom EU som i EU:s yttre förbindelser." 9149/08 (Presse 120) 18

19 Arbetsplan för kultur Rådets slutsatser Rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, antog slutsatser om arbetsplanen för kultur Den fullständiga texten till slutsatserna finns i dokument 9018/ /08 (Presse 120) 19

20 UTBILDNING Flerspråkighet Rådets slutsatser Rådet antog följande slutsatser: "Europeiska unionens råd, SOM BEAKTAR 1. ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Lissabon den mars 2000 enligt vilka främmande språk ingår i en europeisk ram för definitionen av grundläggande färdigheter som erhålles genom livslångt lärande 1, 2. artikel 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, där man erkänner principen att unionen ska respektera den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden 2, 3. slutsatserna från Europeiska rådet i Barcelona den mars 2002, där man manade till ytterligare åtgärder för att förbättra de grundläggande färdigheterna, särskilt genom undervisning i minst två främmande språk för alla från mycket tidig ålder 3, 4. kommissionens meddelande av den 24 juli 2003 Främjande av språkinlärning och språklig mångfald: Handlingsplan och kommissionens därpå följande rapport av den 25 september 2007 om genomförandet av handlingsplanen 5, 5. Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass) 6, 6. kommissionens meddelande av den 22 november 2005, En ny ramstrategi för flerspråkighet, som omfattar både interna och externa åtgärder för främjande av språk och kommunikation med medborgarna 7, 1 SN 100/00, punkt 26, s EGT C 364, , s SN 100/02, punkt 44, s Dok /03. 5 Dok /07. 6 EUT L 390, , s Dok / /08 (Presse 120) 20

21 7. rådet slutsatser av den 19 maj 2006 om en europeisk indikator för språkkunskaper 1, där det bekräftades att kunskaper i främmande språk både bidrar till att främja ömsesidig förståelse mellan folken och är en förutsättning för en rörlig arbetskraft samt bidrar till konkurrenskraften i Europeiska unionens ekonomi, 8. Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande 2, av vilka en är kommunikation på främmande språk, 9. rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda 3, där flerspråkighet anges som ett av de prioriterade åtgärdsområdena för att främja kulturarvet, och även tar hänsyn till diskussionerna vid ministerkonferensen om flerspråkighet den 15 februari 2008, ANSER följande: Språklig och kulturell mångfald är framträdande drag i det dagliga livet för ett växande antal europeiska medborgare och företag till följd av ökad rörlighet, migration och globalisering. Språkliga färdigheter utgör en önskvärd levnadsfärdighet för alla EU-medborgare och gör det möjligt för dem att komma i åtnjutande av de ekonomiska, sociala och kulturella förmånerna med fri rörlighet inom unionen. Flera rapporter och rekommendationer i följd från olika intressentgrupper har visat att man fortfarande inte i tillräckligt hög grad beaktar behoven av språkkunskaper i det europeiska samhället. Den vikt man fäster vid flerspråkighet och andra språkpolitiska frågor inom ramen för gemensam EU-politik innebär att det är nödvändigt att ägna dessa frågor den uppmärksamhet de förtjänar och att det är nödvändigt för de europeiska institutionerna att åter betona sitt långvariga engagemang för språkundervisning och språklig mångfald EUT C 172, , s. 1. EUT L 394, , s EUT C 287, , s /08 (Presse 120) 21

22 BEKRÄFTAR följande: 1. Flerspråkighetspolitik inbegriper språkens ekonomiska, sociala och kulturella aspekter i perspektivet livslångt lärande. 2. Europas språkliga mångfald bör bevaras och jämlikheten mellan språken till fullo respekteras. Europeiska unionens institutioner bör spela en avgörande roll i strävan efter dessa mål. 3. Språkkunskaper är inte bara personligt och kulturellt berikande utan hör dessutom till de grundläggande färdigheter som de europeiska medborgarna måste förvärva för att kunna spela en aktiv roll i det europeiska kunskapssamhället. Därtill främjar språkkunskaper rörlighet och underlättar social integration och sammanhållning. 4. Eftersom språkbehoven kan variera beroende på den enskilda personens intressen, arbete och kulturella bakgrund bör undervisning i så många språk som möjligt finnas att tillgå, med stöd av ny teknik, innovativa metoder och inrättande av nätverk mellan utbildningsarrangörer. 5. I syfte att främja den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften är det viktigt för Europa att även upprätthålla en tillräcklig kunskapsbas i icke-europeiska språk med global räckvidd. Samtidigt bör man sträva efter att bevara de europeiska språkens ställning på den internationella scenen. 6. I alla åldrar är undervisning av hög kvalitet av avgörande betydelse för framgångsrik språkinlärning och därför bör det göras insatser för att se till att språklärare grundligt behärskar det språk de undervisar i, har tillgång till grundutbildning och fortbildning av hög kvalitet och besitter de nödvändiga interkulturella färdigheterna. Utbytesprogram mellan medlemsstaterna som en del av språklärarutbildningen bör aktivt främjas och stödjas. 7. För att kunna hjälpa migranter till en lyckad integration bör man ge dessa tillräckligt stöd för att de ska kunna lära sig värdlandets språk, samtidigt som medlemmar av värdsamhället bör uppmuntras att visa intresse för nykomlingarnas kultur. 8. Språklig och kulturell kompetens är utbildningens kärna. God färdighet i det första språket kan underlätta inlärningen av andra språk, och tidig språkinlärning, tvåspråkig utbildning samt språk- och innehållsintegrerad inlärning är effektiva metoder för att förbättra möjligheterna att utbilda sig i språk. 9149/08 (Presse 120) 22

23 9. Det behövs tolkning och översättning av hög kvalitet för att garantera effektiv kommunikation mellan personer som talar olika språk, samtidigt som större uppmärksamhet bör ägnas åt språkliga överväganden vid marknadsföring av varor och tjänster, i synnerhet audiovisuella medietjänster. UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT MED KOMMISSIONENS STÖD 1. gemensamt arbeta för att förbättra det europeiska samarbetet om flerspråkighet och i samråd med relevanta aktörer följa ovan nämnda politiska riktlinjer, och i förekommande fall anlita den öppna samordningsmetoden för att underlätta utbyte av erfarenhet och god praxis, 2. vidta lämpliga åtgärder för att effektivisera språkutbildningen och förbättra kontinuiteten i språkinlärningen i ett perspektiv av livslångt lärande, även genom att göra befintliga resurser och befintlig infrastruktur mer allmänt tillgängliga, åtkomliga och attraktiva för alla, utveckla resurserna och öka mångfalden av språk som erbjuds, 3. främja inlärningen av sina nationella språk i andra medlemsstater, bland annat genom bättre utnyttjande av teknik för distansundervisning samt uppmuntra till inlärning av mindre allmänt använda EU-språk och icke-europeiska språk, 4. Använda befintliga verktyg för att bestyrka språkkunskaper, t.ex. Europarådets Europeiska språkportfölj och Europass-Språkportföljen, 5. främja åtgärder för att underlätta språkinlärning för personer med särskilda behov, som ett sätt att bidra till deras sociala integration, förbättrade karriärmöjligheter och välfärd, 6. samarbeta med internationella organisationer som arbetar med frågor som rör flerspråkighet, särskilt Europarådet och Unesco, UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT 1. Stödja medlemstaterna i deras arbete med ovan nämnda prioriteringar. 2. Senast i slutet av 2008 utarbeta förslag till en övergripande ram för en flerspråkighetspolitik, där vederbörlig hänsyn tas till medborgarnas och institutionernas språkliga behov, som innefattar att deras rätt respekteras att kommunicera med Europeiska unionens institutioner på något av unionens officiella språk." 9149/08 (Presse 120) 23

24 Vuxenutbildning Rådets slutsatser Rådet antog följande slutsatser: "Europeiska unionens råd, SOM BEAKTAR FÖLJANDE SKÄL: 1. I slutsatserna från Europeiska rådets vårmöte i Lissabon år efterlystes att Europas utbildningssystem ska moderniseras med anledning av kraven i en kunskapsbaserad ekonomi och de ökande socioekonomiska och demografiska utmaningar som unionen står inför i en globaliserad värld. 2. I slutsatserna från Europeiska rådets vårmöte i Barcelona år uppmanades medlemsstaterna att se till att alla medborgare har goda grundläggande kvalifikationer och öka möjligheterna för äldre arbetstagare att stanna kvar på arbetsmarknaden, särskilt genom att garantera verklig tillgång till livslångt lärande. 3. I rådets resolution av den 27 juni 2002 om livslångt lärande 3 betonades att livslångt lärande måste omfatta lärande från förskoleåldern till efter pensionsåldern och omfatta hela skalan av formellt, icke-formellt och informellt lärande. 4. I rådets resolution av den 19 december 2002 om ett närmare samarbete i fråga om yrkesutbildning 4 noterades att vuxnas, inklusive äldre arbetstagares, anpassningsbarhet och anställbarhet till stor del beror på möjligheten att under yrkeslivet uppdatera gamla färdigheter och förvärva nya. 5. I rådets resolution av den 28 maj 2004 om förstärkning av politik, system och praxis på området vägledning 5 betonades att alla medborgare i Europa bör få tillgång till vägledning under alla stadier i livet med särskilt beaktande av riskutsatta personer och grupper. 6. I rådets slutsatser av den 28 maj 2004 om gemensamma europeiska principer för identifiering och validering av icke-formellt och informellt lärande 6, vilka inrättades som svar på Köpenhamnsförklaringen från november 2002, efterlystes utveckling och spridning av europeiska instrument för att erkänna icke-formellt och informellt lärande SN 100/00. SN 100/02, punkterna 32 och 33. EGT C 163, , s. 1. EGT C 13, , s / / /08 (Presse 120) 24

25 7. Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande 1 syftar bl.a. till att se till att vuxna kan utveckla och uppdatera sina färdigheter genom hela livet och att lämplig infrastruktur finns för vidareutbildning och yrkesutbildning för vuxna. 8. I rådets slutsatser av den 25 maj 2007 om en enhetlig ram för indikatorer och referensvärden för utbildning 2 efterlystes en fortsatt utveckling av indikatorer för vuxnas kunskaper. 9. I Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande 3 främjas ett tillvägagångssätt för att fastställa kvalifikationer som bygger på resultaten av lärandet, oavsett hur och var dessa har uppnåtts. 10. I rådets och kommissionens gemensamma lägesrapport 2008 om genomförandet av arbetsprogrammet Utbildning 2010 betonas att det låga deltagandet inom vuxenutbildningen av äldre arbetstagare och lågutbildade fortfarande är ett mycket stort problem. 11. I Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2008 om vuxenutbildning: Det är aldrig för sent att lära 4 uppmanas medlemsstaterna att främja kunskapsinhämtning och utveckla en kultur för livslångt lärande, bl.a. genom att föra en jämställdhetspolitik som gör vuxenutbildningen mer attraktiv, mer åtkomlig och mer effektiv. VÄLKOMNAR kommissionens meddelande Det är aldrig för sent att lära 5 från oktober 2006 och kommissionens handlingsplan Det är alltid rätt tid att lära sig något nytt 6 från september 2007, vilka båda pekar på vuxenutbildningen som ett viktigt inslag i det livslånga lärandet, och uppmanar medlemsstaterna att undanröja hindren för deltagande, öka vuxenutbildningens totala kvalitet och effektivitet, påskynda handläggningstiden för validering och erkännande samt säkerställa tillräcklig investering och övervakning inom detta område, EUT L 394, , s. 11. EUT C 311, , s. 15. EUT-hänvisning lämnas senare. (2007/2114 (INI)) P6_TA-PROV(2008) /06 KOM(2006) 614 slutlig /07 KOM(2007) 558 slutlig. 9149/08 (Presse 120) 25

26 ERKÄNNER den viktiga roll som vuxenutbildningen kan spela när det gäller att uppnå målen i Lissabonstrategin genom att främja social sammanhållning, ge medborgarna de färdigheter som krävs för att hitta nya arbetstillfällen och hjälpa Europa att bättre möta globaliseringens utmaningar. Det finns särskilt behov av följande insatser: 1. Höja kompetensnivån hos ett fortfarande väsentligt antal lågutbildade arbetstagare, så att det blir möjligt för alla medborgare att anpassa sig till tekniska förändringar och framtida kompetensbehov och på så sätt bidra till att förbättra det samlade ekonomiska resultatet. 2. Angripa problemet med det konstant höga antalet elever som lämnar skolan i förtid genom att ge en andra chans till dem som går in i vuxenlivet utan avgångsbetyg, varvid man bör inrikta sig på särskilt angelägna områden som grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och räkning, it-kunskap och språkinlärning. 3. Bekämpa socialt utanförskap som beror på t.ex. låg grundutbildningsnivå, arbetslöshet och isolering på landsbygden, samtidigt som man i högre grad uppmärksammar med tanke på nuvarande demografiska tendenser och migrationstrender livslångt lärande och krav på utbildning för äldre arbetstagare och migranter. 4. Se till att vuxenutbildningen är effektiv, ändamålsenlig och av hög kvalitet, så att man ökar det aktiva deltagandet i sådant lärande, särskilt bland mindre gynnade grupper, lockar till sig tillräcklig offentlig och privat investering på området och uppmuntrar den privata sektorn att se sådant lärande som ett centralt inslag i arbetsplats- och företagsutvecklingen. ANSER att vuxenutbildningen kan utgöra ett viktigt bidrag när det gäller att uppfylla sådana behov genom att inte bara leda till ekonomiska och sociala fördelar, t.ex. ökad anställbarhet, tillgång till mer kvalificerade arbeten, ansvarsfullare medborgarskap och ökat medborgardeltagande, utan även till personliga fördelar såsom större självförverkligande, bättre hälsa och välbefinnande samt ökad självkänsla, och noterar därför följande: 1. Vuxenutbildningen bör betonas starkare och ges mer effektivt stöd på nationell nivå som ett led i övergripande insatser för att skapa en kultur för livslångt lärande. 2. De särskilda åtgärderna enligt bilagan till dessa slutsatser kan utgöra en enhetlig ram för framtida åtgärder på detta område inom arbetsprogrammet Utbildning /08 (Presse 120) 26

27 3. Den vidare utvecklingen och genomförandet av sådana åtgärder bör ta full hänsyn till medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation, varvid den öppna samordningsmetoden bör användas. 4. Framsteg och övervakning av vuxenutbildningen bör överensstämma med den enhetliga ram för indikatorer och referensvärden som antogs av rådet i maj 2007 och ingå i framtida gemensamma lägesrapporter om arbetsprogrammet för utbildning. 5. Vuxenutbildningens tvärsektoriella karaktär, mångfald, komplexitet och omfattning gör det nödvändigt med en integrerad strategi som omfattar alla intressenter, även sådana på lokal och regional nivå, arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer. UPPMANAR därför MEDLEMSSTATERNA att inleda arbetet med de frågor om vuxenutbildning som fastställs i dessa slutsatser och särskilt vidta de åtgärder som anges i bilagan till dessa, i enlighet med det särskilda sammanhanget och medlemsstaternas prioriteringar. och UPPMANAR KOMMISSIONEN att stödja medlemsstaternas arbete med att vidareutveckla och förbättra vuxenutbildningen inte endast när det gäller ökade möjligheter, bredare tillgång och större deltagande utan även avseende mer relevanta, resultatinriktade inlärningsresultat, genom att vidta åtgärderna enligt bilagan till dessa slutsatser, garantera komplementaritet och enhetlighet mellan den uppföljning som görs av alla sådana åtgärder och genomförandet av Bologna- och Köpenhamnsprocesserna, i den mån dessa avser vuxenstuderande, stärka och använda de forskningsstrukturer som finns för att möta vuxenutbildningens behov, 9149/08 (Presse 120) 27

28 fortsätta och intensifiera samarbetet med de internationella organisationer och relevanta icke-statliga organ som är verksamma inom detta område samt skapa länkar till regionala initiativ som samarbetet mellan Europa och Asien samt globala initiativ, t.ex. Utbildning för alla och millennieutvecklingsmålen. BILAGA SÄRSKILDA ÅTGÄRDER FÖR PERIODEN A. AV KOMMISSIONEN I SAMARBETE MED MEDLEMSSTATERNA: 1. Analysera reformerna inom utbildningen på nationell nivå, särskilt utvecklingen av nationella kvalifikationssystem i förhållande till den europeiska ramen för kvalifikationer och systemen för överföring av studiemeriter, avseende såväl formellt som icke-formellt och informellt lärande för att förbättra vuxnas tillgång till kvalifikationssystemen. 2. Analysera de nationella utbildningsreformernas effekt när det gäller fördelningen av finansieringsresurser över de olika åldergrupperna, i linje med en strategi för livslångt lärande. 3. Stödja utvecklingen av karriärmöjligheter, villkor och resurser på grundval av befintlig god praxis i medlemsstaterna för personer som arbetar inom vuxenutbildningen för att öka yrkets synlighet och status. 4. Bedriva ytterligare forskning om utvecklingen av kvalitetskriterier för anordnare av vuxenutbildning. 5. Upprätta en gemensam förteckning över god praxis och projekt som syftar till att motivera sådana grupper som är särskilt svåra att nå, fastställa centrala faktorer för deras återinträde på arbetsmarknaden och i samhället samt stärka deras självkänsla. 6. Kartlägga god praxis vid bedömningen av inlärningsresultaten, särskilt sådana som förvärvats av lågutbildade, äldre arbetstagare och migranter utanför det formella utbildningssystemet. 9149/08 (Presse 120) 28

29 7. Utarbeta en ordlista med överenskomna definitioner som används inom vuxenutbildningen och, mot bakgrund av befintliga uppgiftssamlingar, bl.a. sådana som gjorts av OECD, och i enlighet med 2008 års förordning om statistik om utbildning och livslångt lärande 1, fastställa en uppsättning jämförbara nyckeldata på europeisk nivå som krävs för att underlätta övervakningen. (Alla medlemsstaters rätt att delta i detta arbete bör säkerställas). 8. Stödja åtgärder för att stärka vuxenutbildningens plats inom ramen för de nationella strategierna för livslångt lärande. 9. Stödja kampanjer för att stärka medvetenheten och motivationen bland potentiella studerande och på så sätt öka det totala deltagandet i vuxenutbildning. B. AV MEDLEMSSTATERNA MED STÖD AV KOMMISSIONEN: 1. Främja och stödja utbyte av god praxis, ömsesidigt lärande och utveckling av gemensamma projekt inom vuxenutbildningen mellan berörda parter i medlemsstaterna. 2. Som ett led i satsningen att skapa en kultur för livslångt lärande nära samarbeta för att kartlägga och undanröja hinder för vuxenutbildning och fastställa efterfrågestyrda, högkvalitativa former och arrangemang inom vuxenutbildning, bl.a. e-lärande och möjligheter till distansutbildning. 3. Uppmuntra både högre utbildningsanstalter och yrkesskolor att i större utsträckning nå ut till vuxenstuderande samt utveckla partnerskap med näringslivet för att motivera arbetsgivarna att anordna och arbetstagarna att delta i vuxenutbildning på arbetsplatsen. 4. Arbeta mot målet att underlätta tillträdet till och öka deltagandet i vuxenutbildning för alla medborgare, särskilt för elever som lämnar grundutbildningen i förtid och vill få en "andra chans", personer med särskilda behov, otillräckliga grundkunskaper eller bristande utbildningsresultat för att uppmuntra dem att höja sina kvalifikationer. 5. Garantera en effektiv och ändamålsenlig användning av programmen för livslångt lärande, de europeiska strukturfonderna och andra liknande finansieringskällor för att förbättra anordnandet av utbildningstillfällen för vuxna. 1 Europaparlamentets och rådets förordning av den 23 april 2008 om framställning och utveckling av statistik om utbildning och livslångt lärande. PE-CONS 3659/3/07 REV 3 / EUT-hänvisning lämnas senare. 9149/08 (Presse 120) 29

30 6. Främja utvecklingen och användningen av system för livslång vägledning, varigenom vuxna kan ges oberoende information och rådgivning, enskilda kunskapsanalyser och individuell yrkesvägledning. 7. Beakta ur kostnads nyttosynpunkt vuxenutbildningens bidrag till social sammanhållning och ekonomisk utveckling. 8. Underlätta utvecklingen av metoder och verktyg som krävs för att bedöma centrala kvalifikationer och kompetenser även sådana som huvudsakligen förvärvats utanför det formella undervisningssystemet och få dem validerade och fastställda som inlärningsresultat, samtidigt som man satsar på att främja förfarandena för validering och erkännande. 9. Se till att en tillräckligt stor andel avsätts till vuxenutbildningen, när finansiella medel anslås inom de olika utbildningssektorerna, i linje med en strategi för livslångt lärande. 10. Främja aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter och andra intressenter, bl.a. icke-statliga organisationer, när det gäller att säkert tillhandahålla utbildning av hög kvalitet som anpassats till de olika studerandekategoriernas behov. Särskild vikt bör läggas vid strategier för IKT-lärande och utvecklingen av IKT-kunskaper. 11. Stärka samarbetet med Cedefop och Unescos institut för livslångt lärande samt fullt ut använda sig av andra internationella institutioners forskningskapacitet inom vuxenutbildning och vuxenlärande. 12. Överväga ytterligare möjliga insatser efter 2010 i enlighet med uppföljningen av arbetsprogrammet Utbildning 2010, mot bakgrund av de resultat som uppnåtts efter genomförandet av dessa åtgärder." 9149/08 (Presse 120) 30

31 Europeiska året för kreativitet och innovation Rådet enades om en allmän riktlinje om ett utkast till Europaparlamentets och rådets beslut om att utse 2009 till det europeiska året för kreativitet och innovation (8935/08). Europaparlamentet har ännu inte avgivit sitt yttrande efter första behandlingen. Att utse ett år till det europeiska året för kreativitet och innovation är ett effektivt sätt att bidra till att anta de utmaningar som Europa står inför genom att höja allmänhetens medvetenhet, sprida information om god praxis samt stimulera forskning och politisk debatt. Målet med det europeiska året kommer att vara att främja kreativitet genom livslångt lärande som en pådrivande kraft bakom innovation och som en viktig faktor för utvecklingen av personlig, entreprenörsmässig och social kompetens och välbefinnande för alla individer i samhället. Verksamhet inom ramen för det europeiska året kommer att finansieras genom befintliga program på utbildningsområdet, i synnerhet programmet för livslångt lärande. Med tanke på innehållet skulle emellertid program och politikåtgärder på andra områden, exempelvis näringsliv, sammanhållning, forskning och informationssamhället, kunna lämna stöd till detta initiativ. Kommissionen lade fram sitt förslag i mars 2008 (7755/08). En överenskommelse med Europaparlamentet vid första behandlingen vore önskvärd, så att förberedelserna för det europeiska året kan börja i god tid. 9149/08 (Presse 120) 31

32 Främjande av kreativitet och innovation genom utbildning Rådets slutsatser Rådet diskuterade främjande av kreativitet och innovation genom utbildning före antagandet av slutsatser om ämnet. Ministrarna uppmanades att diskutera alla aspekter av utkastet till rådets slutsatser, yttra sig om utkastet till beslut om det europeiska året för kreativitet och innovation eller behandla någon av de frågor som ordförandeskapet ställer i 9207/08. Ministrarna lyfte bl.a. fram följande punkter: Vikten av att främja färdigheter kopplade till kreativitet, såsom nyfikenhet, kritiskt tänkande, risktagande och problemlösning, tillsammans med förvärvandet av kunskap och färdigheter. Den nya teknikens möjligheter och dess konsekvenser för klassrummet. Den avgörande roll som spelas av lärarna, som kan bidra genom att utveckla innovativa arbetssätt och ge exempel på kreativitet i sin egen undervisning. Behovet av öppna skolor, som arbetar i partnerskap med föräldrar, företag och samhället i stort. Värdet på EU-nivå av att lära av sina likar och utbyta god praxis mellan medlemsstaterna. Efter diskussionen antog rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, följande slutsatser: "RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, SOM ERINRAR om den politiska bakgrunden till detta ärende enligt bilagan till dessa slutsatser och konferensen "Att främja kreativitet och innovation: Skolornas svar på utmaningarna i framtidens samhällen", som hölls i Brdo den 9 10 april 2008, 9149/08 (Presse 120) 32