Bild 1. Årsredovisningen En sanning med variation

Transkript

1 Bild 1 Årsredovisningen En sanning med variation

2 Bild 2 Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är färdiga väljer företagen som ska upprätta årsredovisning alt. årsbokslut ett heltäckande paket med redovisningsregler. På räkenskapsår som inleds efter 31 december 2013 måste mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar tillämpa något K-regelverk. Beroende på vilket regelverk som väljs kommer årsredovisningen se olika ut och ibland också visa olika resultat- och balansräkningar. Läsare av årsredovisningar måste därför kunna de grundläggande skillnaderna mellan regelverken för att kunna tolka den finansiella rapporten. Två grundläggande frågor: Varför måste banken lära sig detta? Varför ska de helt plötsligt börja göra något på ett helt annat sätt än tidigare? Vi tar avstamp i bokföringsnämndens arbete med att ta fram fyra kategorirer samlade regelverk. Det kommer att finnas samlade regelverk för företagen att välja på. Det är detta som är viktigt. Man KAN välja! Ett val som kommer ge stora skillnader i årsredovisningen. Ordet välja på det här sättet har vi inte haft i svensk redovisning tidigare. Som läsare av årsredovisningen kommer man för första gången att bli riktigt tvungen att behöva förstå vilket regelverk upprättaren av årsredovisningen har använt. Beroende på vilket regelverk man valt kommer detta att få konsekvenser i redovisningen och balansoch resultaträkning kommer att se väldigt annorlunda ut.

3 Bild 3 Principiella skillnader mellan K2 och K3 K3 Principbaserat Användarperspektiv Huvudregelverk Ingen inskränkning i ÅRL Koncernredovisning och särregler för juridisk person Lagtext, allmänt råd och kommentar hålls ihop. Få exempel. K2 Regelbaserat Upprättarperspektiv Förenkling som kan väljas av: Mindre aktiebolag Mindre ekonomiska föreningar Andra företagsformer så småningom Viss inskränkning i ÅRL Regler för juridisk person Lagtext och allmänt råd, kommentarer samt exempel i olika avsnitt. Det är några väldigt stora principiella skillnader i regelverken. Något som denna bild påvisar. K3 är vårat huvudregelverk som är principbaserat det är den ekonomiska innebörden som styr hur man ska tänka och redovisa. Substance over form Det finns inga inskränkningar i ÅRL K3, dvs ramen för normerna i K3 utgörs av ÅRL:s bestämmelser. K3 är skrivet ur ett koncernperspektiv. Sen är regelverken uppbyggda på lite olika sätt vilket kan vara viktigt att veta om man vill gå in och läsa i dem. I K3 har vi lagtext, allmänt råd och lagtext på samma ställe. Växlar vi över till K2 har vi lagtexten och rådet samlat men kommentarer och exempel ligger i separata avsnitt. Om vi forsätter med K2 så är det Regelbaserat. Det finns vissa förenklingar, frivilliga förenklingar, tvingande förenklingar och gör så här förenklingar. I detta regelverk finns också vissa inskränkningar i ÅRL men det framgår tydligt i normgivningen när det är en sådan inskränkning. Reglerna är skrivna utifrån den juridiska personen och alltså inte koncernperspektivet som K3 har. Det som är extra viktigt här är användar- och upprättarperspektivet. I K3 har fokus varit, hur ska jag lämna informationen. Hur ska intressenten förstå vad vi har gjort. Däremot är K2 skrivet mer ur ett informationshämtande perspektiv, jag inhämtar information och sammanställer den. -> vilket gör att en K2 årsredovisning är mycket mer knapphändig än en K3 årsredovisning. Det är här mycket viktigt för läsaren att förstå. Varför är K2 årsredovisningen så tunn och vad är det för information som inte finns med. Man kanske måste ställa ytterligare frågor till kunden. Läsaren måste nu förstå och kunna regelverket när man läser en K2-årsredovisning. Viktigt! ÅRL är våran ramlag som säger att vi ska göra någonting. Det är samma ÅRL som ligger till grund för båda regelverken och BFN utvecklar god redovisningssed. BFL -> ÅRL (att) -> K2 (hur) ÅRL (att) -> K3 (hur)

4 Bild 4 Vilka företag ska tillämpa K3? Alla företag som tillämpar ÅRL (Årsredovisningslagen) när en finansiell rapport upprättas med undantag av: Mindre Aktiebolag och Ekonomiska föreningar som valt K2 Mindre företag i andra associationsformer än AB och EF som valt att ligga kvar i befintlig normgivning K2 finns i dagsläget inte för t ex Handelsbolag och Stiftelser IFRS-företag: Moderföretag i koncerner vilkens koncernredovisning upprättas enligt IFRS Noterade på NASDAQ, OMX Stockholm, NGM och Burgundy Frivilligt valt att tillämpa IFRS Dotterföretag i IFRS-koncerner K3 är huvudregelverket. De företag som inte tillämpar IFRS eller förenklingsregelverket tillämpar K3. Förutom mindre företag i andra associationsformer än AB och EF som i dagsläget ligger kvar i befintlig normgivning. Ett AB som är MB i en större koncern måste tillämpa K3 regelverket.

5 Bild 5 Vilka företag får tillämpa K2? Dagsläget: Mindre AB (BFNAR 2008:1) och Ekonomiska föreningar (BFNAR 2009:1) 50 anställda 40 miljoner i balansomslutning 80 miljoner i omsättning Vart och ett av de två senaste räkenskapsåren, ett gränsvärde får överskridas Så småningom: Mindre företag i andra associationsformer än AB och EF Det är tillåtet att tillämpa olika regelverk inom en koncern Läs innantill.. Så länge man håller sig under 50/40/80 gränsen är man ett litet bolag. BFNAR 2006:11 Tillåtet juridiskt med olika regelverk i koncernen man bör tänka på att någon form av brygga kan behövas.

6 Bild 6 Olika typer av förenklingar i K2 Tvingande förenklingar Möjliga förenklingar Gör så här Det finns tvingande förenklingar i K2 regelverket och sedan finns det frivilliga, möjliga förenklingar som man välja att använda om man vill. Det finns också förenklingar genom att regelverket via tabeller eller listor har gjort bedömningar åt upprättaren. Vid den här situationen -> Gör så här.

7 Bild 7 Tvingade förenklingar Tvingande förenklingar Förenklingar som har sin grund i försiktighetsprincipen - Finansiella instrument får inte värderas till verkligt värde - Egenupparbetade immateriella tillgångar får inte redovisas som tillgång - Uppskrivning, endast byggnader och mark, och till taxeringsvärde - Inga indirekta tillverkningskostnader i lager OBS! Har fastighet skrivits upp högre än taxeringsvärdet före 2014 får detta ligga kvar. Förenklingar genom färre val - Endast kostnadsslagsindelad resultaträkning - Beräkning av anskaffningsvärde Ingen uppskjuten skatt Endast legala åtaganden får redovisas som avsättning Förenklingar som har sin grund i försiktighetsprincipen - I ÅRL 4:14 a finns det en möjlighet att redovisa finansiella instrument till verkligt värde. Denna möjlighet tas bort i K2 ( 11.6 ) - I ÅRL (4:2)finns det också en möjlighet att redovisa egenupparbetade immateriella tillgångar. Denna möjlighet tas bort i K2 (10.3). Förvärvade immateriella tillgångar är tillåtet. - I ÅRL (4:6) finns det också en möjlighet (för aktiebolag och ekonomiska föreningar) att skriva upp anläggningstillgångar som har ett bestående värde som överstiger bokfört värde. Denna möjlighet begränsas till i K2. Den är endast möjligt att skriva upp byggnad och mark och då bara till taxeringsvärde (10.37). - I ÅRL (4:3) får indirekta tillverkningskostnader räknas in i anskaffningsvärdet av en tillgång. I K2 begränsas denna möjlighet när et gäller lager (12.10). OBS. När det gäller egentillverkade anläggningstillgångar får de indirekta tillverkningskostnaderna räknas med. Förenklingar genom färre val - Endast kostnadsslagsindelad, förbud mot den funktionsindelade - Beräkning av anskaffningsvärde, finns en tydlig tabell vad som räknas in i anskaffningsvärdet Ingen uppskjuten skatt på temporära skillnader Endast legala åtaganden får redovisas som avsättning alltså inte informella som är tillåtet enligt K3

8 Bild 8 Möjliga förenklingar Möjliga förenklingar Färre noter i årsredovisningen Färre periodiseringar, återkommande utgifter Möjligt att använda en schablonmässig metod Förenklad tidpunkt Möjlighet att redovisa på samma sätt som i skatterätten Förenklingsregler för finansiella anläggningstillgångar Förenklingsregler för avsättningar Mycket färre noter i K2 årsredovisningar jämfört med K3 årsredovisningar. Minikrav -> fler noter om man så önskar Möjligheter att periodisera mindre två möjligheter. Återkommande utgifter som kan antas variera högst 20% samt poster under kr behöver inte periodiseras. Möjligt att använda en schablonmässig värdering när det är svårt att få fram korrekta uppgifter till en rimlig kostnad. (2.9) Exempelvis vid fastställande av inkurans på varulager eller vid nedskrivning av kundfordringar. Förenklad tidpunkt - T ex utdelning från noterade andelar får intäktsredovisas när betalning sker. Man får redovisa på samma sätt som i skatterätten, t ex avskrivningar av inventarier, helårsavskrivning och på 5 år. -> K2 är i mångt och mycket kopplat till skattelagstiftningen Nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar behöver inte göras om det understiger kr eller 10% av IB Eget Kapital. (11.17) Avsättningar behöver inte göras om det understiger kr eller 10% av IB Eget Kapital. (16.6)

9 Bild 9 Gör så här Gör så här Årsredovisningens utformning Tabeller med hjälp över när tex äganderätt övergår Regler om tilläggsupplysningar Gör så här -> förenklingar utifrån hur årsredovisningshandlingen samt tilläggsupplysningar ska utformas. Samt tabeller där man redan gjort en bedömning så det är bara att följa tabellen.

10 Bild 10 Gör så här Årsredovisningens utformande Scheman för förvaltningsberättelse, RR och BR Förvaltningsberättelse (p.4.1) Resultaträkning (p. 4.3) Förkortad resultaträkning (p. 4.3 A) Balansräkning (p.4.4) Förkortad balansräkning (p. 4.4A) Det finns tydliga tabeller hur årsredovisningen ska utformas. Både den vanliga balans- och resultaträkningen och de i förkortad form. Här framgår hur raden ska benämnas, vad ingår i posten samt behövs tilläggsupplysning. Här blir det enkelt för banken att gå in och följa vad som ingår i respektive post. Varför är den så hög/låg osv

11 Bild 11 Tabeller med hjälp, exempel Gör så här Försäljning av varor (p.6.5) Försäljning av anläggningstillgångar (p. 6.30) När vissa utgifter blir kostnader (p. 7.10) När utgifter för personal blir kostnader (p.7.11) När ska en tillgång redovisas (p. 9.2) Läs bilden. Exempel på några av de tabeller som finns. Visar tydligt att det är ett regelstyrt regelverk. Finns inget liknande i K3 där måste du göra bedömningen själv. K2 har redan gjort bedömningen åt oss.

12 Bild 12 Väsentliga skillnader i praktiken Ett praktiskt exempel Mindre fastighetsaktiebolag Materiella anläggningstillgångar Uppskjuten skatt på temporära skillnader Exempelet är ett fastighetsbolag för det är där det blir skillnader på riktigt. Fastighetsaktiebolaget har en fastighet, därav blir den uppskjutna skatten en fråga. I K3 blir det väldigt tydligt, det är nu ett ska krav. Uppskjuten skatt på temporära skillnader ska bokföras.

13 Bild 13 Materiella anläggningstillgångar K2 Enhetssyn Delar av en enhet utgör tillsammans en anläggningstillgång om varje del är nödvändig för att enheten ska kunna fungera. Även delar som har ett naturligt samband och förförvas för att användas som en enhet utgör en anläggningstillgång K3 Komponentansats Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa, och var och en av dessa komponenter skrivas av över dess nyttjandeperiod. Det är det redovisade värdet som delas upp på komponenter vid övergång till K3 I de olika regelverken har man väldigt olika syn på de materiella anläggningstillgångarna. I K2 har man den sk enhetssynen, allt som behövs för en fungerande enhet eller har ett naturligt samband är en anläggningstillgång. Ex ett konferensbord 10 stolar -> en enhet - naturligt samband. Annat exempel, högtalare och stereo. 10 kopieringsmaskiner -> 10 separata anläggningstillgångar varje maskin fungerar för sig I K3 har man en helt annan ansats. Här måste vi ha både betydande komponenter med väsentlig skillnad i nyttjandeperiod. Då delar vi upp och delar upp och skriver av per komponent. Här kan det finnas fall där man haft en rådgivare som inte varit på tårna. De kanske tyckte att K3 verkade lite jobbigt och besvärligt och gav rådet att välja K2 utan att fundera på konsekvenserna.

14 Bild 14 Tillkommande utgifter för materiella anläggningstillgångar i K2 Byggnader och mark (10:13-10:14) - Tillbyggnad tas upp som tillgång - Ombyggnad tas upp till den del den antas höja värdet på fastigheten - Åtgärder som är nödvändiga för att återställa byggnaden i ursprungligt skick får ej aktiveras - Utgifter som får dras av direkt enligt IL (utvidgade reparationsavdraget) får kostnadsföras Övriga tillgångar (10:15) - Tillkommande utgifter ska läggas till om funktionen eller prestanda tydligt förbättras i förhållande till anskaffningstidpunkten Regelverken tolkar dessa tillkommande utgifter väldigt olika. I K2 delar man upp tillkommande utgifter på byggnader och mark och övriga tillgångar. - Tillbyggnad, vi har ett hus och bygger till en del till befintlig byggnad. Den aktiveras naturligtvis. - Ombyggnationer på befintligt fastighet. Ta upp den del som anses höja fastighetens värde. Här ser man utifrån den som brukar fastigheten. Dvs kan jag nyttja fastigheten på ett bättre sätt så kan jag aktivera ombyggnationen. - Reparationer. Åtgärder som är nödvändiga för att återställa byggnaden i ursprungligt skick får ej aktiveras. Vad betyder ursprungligt skick mitt eller byggnadens??!! Här har man satt ner foten från BFNs sida, det är byggnadens ursprungliga skick som gäller. Exempel, köper du en en risig byggnad får jag inte aktivera renoveringen. Får leva med ett dåligt EK under en period eller välja K3 -> detta är ett skattetänk. Vilket gör att man i K2 stänger dörren till möjligheten att aktivera reparationer Tillkommande utgifter ska läggas till om funktionen eller prestanda tydligt förbättras i förhållande till anskaffningstidpunkten. Prestandahöjande ansats! -> MIN anskaffningstidpunkt.

15 Bild 15 Tillkommande utgifter K3 Utbyte av komponenter redovisas som tillgång (17.5) Ny komponent blir ny tillgång Tillkommande utgifter som är väsentliga räknas in i tillgångens värde Löpande underhåll och reparationer kostnadsförs löpande I K3 aktiverar jag utbyte av komponenter. Komponentbyte byter alla fönster, putsar om hela fasaden eller stambyte Ny komponent som inte var identifierad som komponent tidigare Endast väsentliga tillkommande utgifter Likt tidigare kostnadsförs reparationer och underhåll Lättare att aktivera i K3 än K2

16 Bild 16 Exempel Mindre fastighetsaktiebolag Förutsättningar Äger en fastighet sedan 2001, anskaffningsvärde 50 Mkr Nyttjandeperiod bedömd till 100 år Skattemässigt är byggnaden ett hyreshus och värdeminskningsavdrag får göras med 2% per år Enligt komponentmetoden 3% på ursprungligt förvärv vid övergången till K3 Bokslut för 2014 Under 2014: omfattande stamrenovering om 5 Mkr färdig 1/7 Beskriv förutsättningarna enligt ovan. Detta är inte ett exempel som beskriver övergångsproblematiken. Exemplet beskriver hur stora skillnader det bli när vi väl är inne i respektive regelverk. Förklaring: 3% enligt komponentmetoden är det vägda genomsnittet. Dvs någon komponent hade 10 år, någon 5 år osv. Inspiration från SABO tabell 13.

17 Bild 17 Exempel Mindre fastighetsaktiebolag K3 Komponentindelning fastigheten. Stamrenoveringen ska aktiveras bedömd nyttjandeperiod 50 år Avskrivning baserat på komponentindelning K kr /år Stamrenovering ska kostnadsföras. Renovering ingen förbättring jämfört med uppförandetidpunkten. Avskrivning baserat på nyttjandeperioden 100 år kr /år Avskrivning baserat på möjlig förenklingsregel (SKV 2 %) kr/år K3 Vid övergången till K3 delades fastigheten upp i komponenter SE exempel i tabell 13 i SABO Komponentredovisning av fastighet Varje komponent skrivs av för sig men den viktade avskriningen av det ursprungliga anskaffningsvärdet blir 3 %. Totalt kr Den 1/7 tas en ny komponent i bruk. Den gamla komponenten var helt avskriven och utrangeras. Den nya har en bedömd nyttjandeperiod på 50 år. Avskrivning per år: / 50 = kr Avskrivning 2014: Från att komponenten tas i bruk dvs 1/7. ( / 12)*6 = > total avskrivning = kronor K2 Stamrenovering är en åtgärd som är nödvändig för att återställa byggnaden i dess ursprungliga skick. Ska kostnadsföras i RR. I K2 finns två val på hur fastigheten ska skrivas av enligt bilden.

18 Bild 18 Exempel Mindre fastighetsaktiebolag Resultaträkning K3 K2 enl frivilliga förenklingar K2 utan frivilliga förenklingar bettoomsättning Rörelse kostnader mvriga externa kostnader Stamrenoveringen får inte aktiveras enl K2 tersonalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Byggnad Skillnad i avskrivning Rörelseresultat Årets skatt Varav akuell skatt Varav uppskjuten skatt Uppskjuten skatt på temporära skillnader Årets resultat Skatteneutralt oavsett vilket regelverk jag väljer, den aktuella skatten är den samma i de olika alternativen. Detta pga att stamrenoveringen om 5 Mkr är skattemässigt avdragsgill enl K3 alernativet. Förklaring temporära skillnader Skattemässiga avskrivningar, 2% avskrivning: Mkr - (13*1.000 tkr) = Mkr Bokföringsmässiga avskrivningar, nyttjandeperiod 100 år: Mkr - (13*500 tkr) Mkr -> skillnad = * 22% = Temporär skillnad i IB Skattemässiga avskrivningar, 2% avskrivning: Mkr - (14*1.000 tkr) = Mkr Bokföringsmässiga avskrivningar, (13*500 tkr) - (50.000*0,03)- (5.000/50/2) = Mkr -> skillnad = * 22% = tkr Skillnad mellan IB och UB = 979 tkr -> Se RR 979/0,22 = > (ökn. av temporär skillnaden )- du får avdrag för denna när du skriver av. -> (minskning av den temporära skillnaden) = = 4.450

19 Bild 19 Exempel Mindre fastighetsaktiebolag Balansräkning TILLGÅbGAR Anläggningstillgångar K3 K2 enl frivilliga förenklingar K2 utan frivilliga förenklingar Byggnader och mark Skillnad i avskrivningar samt aktivering av stamrenoveringen hmsättningstillgångar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa tillgångar EGET KAtITAL hch SKULDER Aktiekapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa Uppskjuten skatteskuld Uppskjuten skatt på temporära skillnader Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder K3 Anskaffningsvärde 50 Mkr, nyttjandeperiod 100 år. Dvs avskrivning om 500 tkr per år from 2001 till *13 = kr 2014 avskrivning tkr -> 50 Mkr + 5 Mkr tkr tkr = tkr Byte av stam anskaffningsvärde 5 Mkr. Arbetet klart 1/ Bedömd nyttjandeperiod 50 år. Dvs avskrivning 5 Mkr/50 år/2= kr i avskrivning % är den vägda avskrivningen på hela tillgången. 50 år är för den nya komponenten (stammen). K2 enl frivillig tillämpning Skattemässiga avskrivningar om 2%. Anskaffningsvärde 50 Mkr, nyttjandeperiod 100 år. Dvs avskrivning om 500 tkr per år from 2001 till *13 = kr kr (2014, 2%) -> Mkr tkr tkr = tkr K2 utan frivillig tillämpning Anskaffningsvärde 50 Mkr, nyttjandeperiod 100 år. Dvs avskrivning om 500 tkr per år from 2001 till *13 = kr kr (2014) -> 50 Mkr tkr 500 tkr = tkr Skillnaden slår igenom rakt över EK. Vad påverkar detta? UTDELNINGSBARA MEDEL!!!

20 Bild 20 Fler praktiska exempel att vara vaksam på Tillverkande företag Olika sätt att värdera lager Tjänsteuppdrag Olika sätt att redovisa pågående arbeten Utvecklingsföretag Olika hantering av egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar Bolag med mycket inventarier Finns i K2 fler förenklingar Bolag med mycket stora mängder mindre transaktioner Finns i K2 förenklingar Bolag med leasade tillgångar Bolag med skattemässiga underskott temporär skillnad som föranleder uppskjuten skattefordran Med flera.. Aktivering av indirekta tillverkningskostnader: i K2 får man enbart för MAT. I K3 får men i de flesta fall ska. Tjänsteuppdrag på löpande räkning kan redovisas enligt alternativregeln i K2 regelverket denna möjlighet finns inte i K3 regelverket. Fast pris alternativregeln, här redovisas pågående arbeten olika beroende på om man tillämpar K2 eller K3. I K2 får man inte räkna med indirekta tillverkningskostnader. Utvecklingsföretag och hanteringen av egenupparbetade immateriella tillgångar. Här finns även ett val inom K3 att välja kostnadsföringsmodellen eller aktiveringsmodellen. Kopplat område som vi gör i bokföringen gör vi i skatten. Dvs vi har historiskt bara önskat aktiver IMAT när det gått dåligt. Bolag med mycket inventarier finns många förenklingar. Exempelvis schablonmässig metod dvs fem års avskrivning. Förenkling i K2 regelverket att poster under 5 tkr inte behöver periodiseras. Bolag med leasade tillgångar i K3 i varje fall i koncernen kommer man att boka upp den leasade tillgången som tillgång och skuld. Dvs man kommer blåsa upp balansräkningen. Krav enligt K3 att boka uppskjuten skatt på temporära skillnader

21 Bild 21 Vad kommer vi fram till? Våra exempelföretag kan välja vilket K-regelverk de vill vara i, och beroende på hur de väljer kan deras siffror se olika ut. Väljer de K2-regelverket kan de också välja att använda förenklingsregler om de vill. K3 regelverkets årsredovisning är mer informativ för en läsare av den, där talas om hur man behandlat olika poster. K2 regelverkets årsredovisning, där förutsätts läsaren vara insatt i regelverket, eller kan läsa i K2 hur man behandlat posterna, men företaget måste inte ange om man använt förenklingsregler eller ej i årsredovisningen.

22 Bild 22 Hur ser jag vilka principer bolaget valt? Läs redovisningsprinciperna. Not 1. Om frivilliga förenklingsregler använts eller ej framgår inte. Fråga! Både K2 (BFNAR 2008:1) och K3 (BFNAR 2012:1) är god redovisningssed och ger därför en rättvisande bild av företaget. Hur ser jag som läsare vilket regelverk bolaget har valt? Man måste läsa redovisningsprinciperna (not 1) Hur slår det i BR?? Val av regelverk slår direkt i EK och de utdelningsbara medlen. Påverkar inte kassaflödet!! Samma kassaflöde oavsett val av princip. Kan välja att skriva upp en fastighet men uppskrivningen hamnar i bundna medel dvs påverkar inte det fria egna kapitalet -> utdelningsbara medel.