PRELIMINÄRT SCHEMA 21 Jan 2013/OBS KAN KOMMA ATT ÄNDRAS!

Transkript

1 PRELIMINÄRT SCHEMA 21 Jan 2013/OBS KAN KOMMA ATT ÄNDRAS! VÄLKOMMEN till Zoofysiologi på Bio-Marinbiologi, Molbi och BioGeo Samling: Kurslokaler: torsdag 14 februari, 9.15, Fb107 F: föreläsningar Fb107 L: laborationer och preparatvisningar enligt schema Kurstider: oftast kl 9.00 till Kursansvarig: Övriga lärare: Tore Bengtsson, rum F358, tel: , e-post: Tore Bengtsson, Amanda Bengtsson, Bertil Borg, Barbara Cannon, Robert Csikasz, Heinrich Dircksen, Jasper de Jong, Gabriella von Essen, Erik Hoffmann, Sibylle Häggqvist, Ulrika Holmlund, Anders Jacobsson, Kristin Löwenborg, Anna Pauter, Jan Nedergaard, Jessica Olsen, Sandra Stålhandske, Gustavo Vieira, Mia Rinde. Teknisk personal: Rum D254, tel Litteratur: Närvaro: Om du blir sjuk: Övrigt: Sadava m.fl. Life 9:e uppl. Freeman. labhandledningar mm delas ut vid kursens början fordras på alla laborationer inklusive genomgången direkt efter laborationen samt på genomgångar av labrapporter. Preparatvisningarna rekommenderas. anmäl till Tore Bengtsson tel: , e-post: ta med labrock och inneskor. Ni delar föreläsningsalen och lablokalerna med andra kurser, visa hänsyn. Observera du måste anmäla, när du är sjuk och missar obligatoriska moment att laborationer i regel inte kan tas igen förrän på nästa kurs och i mån av plats att teoriprovet som omfattar organmorfologi, fysiologi och immunologi inte är heltäckande utan frågorna kommer att ha lottats mellan de olika delmomenten; även frågor med anknytning till laborationer kan förekomma Våra mål är att Du efter genomgången kurs skall: förstå och kunna cellers, vävnaders och organs byggnad förstå deras funktion hos flercelliga djur, särskilt hos däggdjur kunna och förstå en del av mångfalden av former och anpassningar hos flercelliga djur kunna genomföra zoofysiologiska laborationer och kunna använda viss apparatur kunna skriva labbrapporter ha fått en inblick i de celler och komponenter som medverkar i det förvärvade immunsvaret, hur det kan uppvisa en sådan specificitet och diversitet, hur det aktiveras och regleras samt vad som kan hända när det går fel i systemet

2 SCHEMA - ZOOFYSIOLOGI VECKA 7 14 feb F: introduktion, Tore F: Celler, joner, elektricitet, Jan F: Celler, joner, elektricitet forts, Jan 15 feb F: Nervfysiologi, Jan VECKA 8 18 feb feb feb feb feb , D246, D246 D406 D406 D406 F: Vävnader, Heinrich L: Preparatvisning: Sandra, Kristin, Sibylle F: Nervsystem, Heinrich L: Preparatvisning: Sandra, Kristin, Sibylle F: Muskler, Anders L: grupp1; Datorsimulering nervfysiologi, Anna L: grupp3; Energiomsättning, Gabriella F: Cirkulation, Tore L: grupp2; Datorsimulering nervfysiologi, Anna L: grupp1; Energiomsättning, Gabriella F: Respiration, Tore L: grupp3; Datorsimulering nervfysiologi, Anna L: grupp2; Energiomsättning, Gabriella L: grupp1; Puls och blodtryck, Mia VECKA 9 25 feb feb feb feb mars , D246 F: Exkretionsorgan, Heinrich F: Exkretion, Jessica F: Exkretion, forts, Jessica L: grupp2; Puls och blodtryck, Mia L: grupp1; Salt- och vattenbalans, Jessica F: Digestion, Heinrich L: grupp3; Puls och blodtryck, Mia L: grupp2; Salt- och vattenbalans, Jessica F: Endokrinologi, Barbara L: Preparatvisning: Sandra, Kristin, Sibylle F: Sinnen, Heinrich F: Sinnen, Amanda F: Sinnen forts, Amanda L: grupp1; Sinnesfysiologi, Amanda L: grupp3; Salt- och vattenbalans, Jessica F: Reproduktion, Bertil L: grupp2; Sinnesfysiologi, Amanda

3 VECKA 10 4 mars , D246 5 mars , D320, D246 6 mars , D320, D246 7 mars , D320, D246 F: Temperaturreglering, forskningsinformation, Barbara L: Preparatvisning: Sandra, Kristin, Sibylle L: nerv-, muskel- och hjärtlabbar, prep Jasper, Gustavo, Robert, Sandra, Kristin, Sibylle, se separat schema L: grupp3; Sinnesfysiologi, Amanda L: nerv-, muskel- och hjärtlabbar, prep Jasper, Gustavo, Robert, Sandra, Kristin, Sibylle, se separat schema L: nerv-, muskel- och hjärtlabbar, prep Jasper, Gustavo, Robert, Sandra, Kristin, Sibylle, se separat schema 8 mars , D246 L: Råttdissektion, Sandra, Kristin, Sibylle VECKA mar mar mar Inläsning 14 mar, D246, F: Instuderingsfrågor, vävnader, nervsystem, exkretion, digestion och sinnesorgan, Heinrich F: Instuderingsfrågor exkretion, Jessica F: Instuderingsfrågor cirkulation/respiration, Tore F: Instuderingsfrågor joner och nervfysiologi, Jan F: Instuderingsfrågor muskler, Anders F: Instuderingsfrågor, endokrinologi, temperaturreglering, Barbara F: Instuderingsfrågor sinnen, Amanda F: Svarar på frågor på reproduktion, Bertil Redovisning av labrapporter på samtliga fysiologilabbar, Amanda, Gabriella, Gustavo, Anna, Jasper, Robert, Mia, Jessica 15 mar Immunologi, se separat schema VECKA mar Immunologi, se separat schema 19 mar Immunologi, se separat schema 20 mar Immunologi, se separat schema 21 mar Inläsning 22 mar Laduviksalen TENTA VECKA apr E314 OMTENTA

4 Tis 5 Mars Muskel Hjärta Nerv prep fm A 2B 1A 3 em B 2A 1B 3 D320 D246 Ons 5 Mars Muskel Hjärta Nerv prep fm A 1B 3A 2, 3b em B 1A 3B 2, 3a D320 D246 Tors 7 Mars Muskel Hjärta Nerv prep fm A 3B 2A 1 em B 3A 2B 1 D320 D246

5 Detaljschema för laborationsredovisningar Tor 14 Mars Genomgångar av laborationsrapporter, D320, Varje grupp redovisar sin laboration i ca 15 min + 5 min för frågor ifrån opponenter och diskussion med labbassistenten Hjälpmedel: Diabildsprojektor och tavla (OBS! ej Powerpoint) Free choice between English and Swedish; English encouraged Grupp Nervsimulering Sinnesfysiologi Nervlaboration, groda Skelettmuskel, groda paus Noradrenalin och acetylkolins verkan på grodhjärta Effekten på puls och blodtryck Salt och vattenbalans Energiomsättning i vila och arbete Grupp 2 D Nervsimulering Sinnesfysiologi Nervlaboration, groda Skelettmuskel, groda paus Noradrenalin och acetylkolins verkan på grodhjärta Effekten på puls och blodtryck Salt och vattenbalans Energiomsättning i vila och arbete Grupp Nervsimulering Sinnesfysiologi Nervlaboration, groda Skelettmuskel, groda paus Noradrenalin och acetylkolins verkan på grodhjärta Effekten på puls och blodtryck Salt och vattenbalans Energiomsättning i vila och arbete OBS För de som får ej godkänt på muntlig presentation gäller att avtala tid 21 Mar

6 SCHEMA Grundkurs Immunologi, mars mars Immunförsvar och immunsystem grundläggande begrepp (UH) e.m. självstudier 18-mars De antigenspecifika receptorerna (UH) Aktivering och kommunikation mellan lymfocyter (UH) 19-mars Immunsystemets funktioner (UH) Vad händer när något går fel? (UH) 20-mars Allmän diskussion och frågor (UH) Välkomna!!! UH: Ulrika Holmlund Alla föreläsningar är i FB107 Litteratur: Kapitel 42 LIFE The Science of Biology, instuderingsfrågor och ordlista (delas ut vid första föreläsningen).

7 Betygskriterier för zoofysiologi kursen på grundnivå Betygskriterier för laborationer (tvågradig betygsskala) För att bli godkänd på momentet laborationer skall du individuellt/i grupp om X genomföra alla laborationer och individuellt/i grupp X skriftligt redovisa en laboration. Redovisningen skall skrivas på svenska/engelska och vara utformade på följande sätt. Skriftlig redovisning: Titel Inledning Förklara kort och tydligt syftet med laborationen och beskriv den teoretiska bakgrunden. Material och metoder Sammanfatta vad du har gjort (utan att skriva av stora delar av handledningen). Ange tydligt eventuella avvikelser från anvisningarna. Komplettera gärna texten med bilder eller flödesscheman. Resultat Rådata skall presenteras i överskådliga tabeller. Varje tabell skall ha en rubrik och det skall klart framgå vad som redovisas i olika rader och kolumner. Om det är ett stort material kan det samlas i en bilaga. Beräkningar skall redovisas så att alla steg framgår och så att de är lätta att följa för den som bedömer rapporten. Resultaten av beräkningarna skall framgå tydligt. Eventuella grafer skall vara snyggt uppritade med korrekta enheter utsatta på axlarna. Statistik skall redovisas där det är möjligt. Diskussion Sammanfatta och tolka de resultat som redovisats under föregående avsnitt. Slutsatser skall uttryckas tydligt och motiveras väl. Besvara eventuella frågor i handledningen. Tänkbara felkällor anges. Referenser Referenser skall anges om de går utöver laborationshandledningen eller den obligatoriska kurslitteraturen. Allmänt Skriv helst på dator, annars med prydlig och lättläst handstil. Skriv redovisningen som löpande text med fullständiga meningar och vinnlägg dig om ett klart, korrekt och objektivt språk; undvik talspråk och labbjargong. Använd stavningskontroll! Följ regler för nomenklatur (vetenskapliga namn på organismer) och annan vetenskaplig terminologi (t ex för gener och proteiner). Plagiering ger automatiskt underkänt. Den skriftliga redovisningen kommer att bedömas som godkänd eller underkänd baserat på hur väl den följer ovanstående kriterier.

8 Muntlig redovisning: För att bli godkänd på momentet laborationer skall du individuellt/i grupp X muntligen redovisa en laboration. Den muntliga redovisningen skall göras på svenska/engelska och vara utformade på följande sätt. Hjälpmedel: Diabildsprojektor och tavla (OBS! ej Powerpoint). Titel Inledning Förklara kort och tydligt syftet med laborationen och beskriv den teoretiska bakgrunden. Material och metoder Sammanfatta vad du har gjort. Ange tydligt eventuella avvikelser från anvisningarna. Komplettera gärna med bilder eller flödesscheman. Resultat Resultaten skall presenteras på ett överskådligt sätt. Diskussion Sammanfatta och tolka de resultat som redovisats under föregående avsnitt. Slutsatser skall uttryckas tydligt och motiveras väl. Om resultaten avviker från det förväntade, skall orsakerna diskuteras och tänkbara felkällor anges. Tillför något nytt. Den muntliga presentationen kommer att bedömas som godkänd eller underkänd För att få godkänd krävs att ovanstående punkter har avhandlats och att den muntliga presentationen har varit godkänt genomförd enlig nedanstående kriterier. Godkänd presentation: Klar och intressant presentation som tyder på djup förtrogenhet med ämnet, väl valda och tydliga bilder, utmärkt tidsplanering. Underkänd presentation: Rörig presentation som avslöjar missförstånd och bristfälliga kunskaper om ämnet, inga eller dåliga bilder, helt orealistisk tidsplanering.

9 Betygskriterier för skriftligt prov (sjugradig betygsskala) Betygskriterier: För betyget A skall studenten ha minst 95 % av den maximala poängsumman på det För betyget B skall studenten ha minst 85 % av den maximala poängsumman på det För betyget C skall studenten ha minst 75 % av den maximala poängsumman på det För betyget D skall studenten ha minst 65 % av den maximala poängsumman på det För betyget E skall studenten ha minst 60 % av den maximala poängsumman på det För betyget Fx skall studenten ha minst 50 % av den maximala poängsumman på det Om studenten får mindre än 50 % av den maximala poängsumman på det skriftliga provet ges betyget F.