Kultur- och fritidsnämnden kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 8

Transkript

1 KALLELSE Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 8 Tid och plats Onsdagen den 29 augusti 2018 i A-salen, Västra Esplanaden 18 klockan 14:00 Nedim Ramic nämndsekreterare Ledamöter Eva Johansson (C), Ordförande Rose-Marie Holmqvist (S), vice ordförande Lena Wibroe (M), 2:e vice ordförande Andreas Lindström (M) Cenneth Quick (M) Kent- Inge Henrixon (M) Jonatan Rundqvist (MP) Magnus Stenbenke (L) Ricardo Chavez (KD) Pontus Samuelsson (S) Cecilia Lundin Danielsson (S) Marko Kosonen (S) Michael Sjöö (S) Håkan Frizén (V) Ellen Franzén (-) Ersättare Emmy Petersson (C) Göran Danielsson (S) Anders Jeppsson (M) Glenn Nilsson (M) Ida Lidholt (M) Andrea Curtsby (M) Thilda von Schantz (MP) Ann-Margreth Willebrand (L) Mari Hrdina Friberg (C) Ellen Sjömålen (S) José-Miguel Guzman (S) Alije Kera (S) Maria Alvarez Serrano (S) Maria Svartberg (V) Christer Svensson (SD) Tjänstepersoner Tomas Ekelius, förvaltningschef Nedim Ramic, förvaltningssekreterare Ann-Sofie Nylander, administrativ chef Jessica Råhlin, fritidschef Anna-Karin Axelsson, kultur- och bibliotekschef 1 (3)

2 KALLELSE Kultur- och fritidsnämnden Var vänlig meddela eventuellt förhinder på tel , eller e-post Gruppmöten M-, C-, L-, KD och MP ledamöterna kallas till gruppmöte i A-salen, Västra Esplanaden 18, Växjö klockan 13:15. S- och V ledamöterna kallas till gruppmöte i B-salen, Västra Esplanaden 18, Växjö klockan 13:15. 2 (3)

3 KALLELSE Kultur- och fritidsnämnden Förteckning över kultur- och fritidsnämndens ärenden den 29 augusti Val av justeringsperson 2. Allmänhetens frågestund 3. Informationsärenden Förvaltningschefens information - Kultur- och bibliotekschefens information - Administrativa chefens information - Fritidschefens information - Ordförandens information 4. Redovisning av delegeringsbeslut Hyror och avgifter för hybridgräsplanen 6. Revisorernas granskning av kommunstyrelsens och nämndernas arbete med intern kontroll 7. Remiss till KFN förslag till bildande av naturreservatet Hovshaga i Växjö kommun 8. Övrigt 3 (3)

4 REDOVISNING AV DELEGERINGSBESLUT FATTADE MELLAN TILL Datum Kultur- och fritidsförvaltningen Beslutsnummer Nr enligt del. förteckn. KFO A1 Eva Johansson, kultur- och fritidsnämndens ordförande Delegat Beskrivning Handläggare Summa Diarienummer Samråd: Detaljplan för Nyponet 2 i Växjö kommun, godkänner utan synpunkter Nedim Ramic, förvaltningssekreterare KFV P1 Avdelningschef bibliotek Beslut om anställning inklusive anställnings- och lönevillkor för personal överstigande 6 månader KFN (fritid) E10 Handläggare fritid, Jacob Gustafsson Stöd till fritidsverksamhet Direktservice Belopp mellan 0 tkr och 15 tkr: Barn och ungdomsaktiviteter på Braåsfestivalen Jacob Gustafsson, handläggare fritid 3360 KFN E9 Anna-Karin Axelsson, tf förvaltningschef Stöd till kulturverksamhet Direktservice Belopp mellan 15 tkr och 50 tkr: Folkdanslaget Värendsgillet Midsommarfirande Kultursekreterare, Therese Johansson KFN E9 Tomas Ekelius, förvaltningschef Stöd till kulturverksamhet Direktservice Belopp mellan 15 tkr och 50 tkr: Konsert Braåsfestivalen Kultursekreterare, Therese Johansson KF P1 Tomas Ekelius, förvaltningschef Beslut om anställning inklusive anställnings- och lönevillkor för personal överstigande 6 månader

5 Sida 2(2) Beslutsnummer Nr enligt del. förteckn. KF P1 Tomas Ekelius, förvaltningschef Delegat Beskrivning Handläggare Summa Diarienummer Beslut om anställning inklusive anställnings- och lönevillkor för personal överstigande 6 månader KF P1 Tomas Ekelius, förvaltningschef KF P1 Tomas Ekelius, förvaltningschef KF P1 Tomas Ekelius, förvaltningschef KF P1 Tomas Ekelius, förvaltningschef Beslut om anställning inklusive anställnings- och lönevillkor för personal överstigande 6 månader Beslut om anställning inklusive anställnings- och lönevillkor för personal överstigande 6 månader Beslut om anställning inklusive anställnings- och lönevillkor för personal överstigande 6 månader Beslut om anställning inklusive anställnings- och lönevillkor för personal överstigande 6 månader

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Dnr Hyror och avgifter för hybridgräsplanen Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag Kultur- och fritidsnämnden fastställer hyror och avgifter för den nylagda hybridgräsplanen på arenastaden. Timtaxa inkl. omklädningsrum Förening Privat Dubbel hyra förening Dubbel hyra privatperson Taxa 350 kr 450 kr 700 kr 900 kr Bakgrund Under sommaren 2018 har det tillkommit en ny plan med hybridgräs. Den ska så småningom ersätta F och G-planen som ska försvinna under Taxorna för hybridgräsplanen är lagd mellan taxorna för konstgräsplanerna och naturgräsplanerna. Hybridgräset är klassat som en naturgräsplan. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämndens tjänsteskrivelse (1)

7 ÄRENDE Dnr KFN Nedim Ramic förvaltningssekreterare Tel Kultur- och fritidsnämnden Tjänsteskrivelse - Hyror och avgifter för år 2019 Hybridgräs Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden fastställer hyror och avgifter för den nylagda hybridgräsplanen på arenastaden. Timtaxa inkl. omklädningsrum Förening Privat Dubbel hyra förening Dubbel hyra privatperson Taxa 350 kr 450 kr 700 kr 900 kr Bakgrund Under sommaren 2018 har det tillkommit en ny plan med hybridgräs. Den ska så småningom ersätta F och G-planen som ska försvinna under Taxorna för hybridgräsplanen är lagd mellan taxorna för konstgräsplanerna och naturgräsplanerna. Hybridgräset är klassat som en naturgräsplan. Tomas Ekelius Förvaltningschef Kultur- och fritidsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post nedim.ramic@vaxjo.se

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Dnr Revisorernas granskning av kommunstyrelsens och nämndernas arbete med intern kontroll Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag Kultur- och fritidsnämnden har tagit del av revisorernas granskning av internkontroll 2017, under 2018 har förvaltningarna gemensamt arbetat fram en gemensam modell för internkontroll. Internkontrollen kommer att dokumenteras och presenteras i samband med delår och årsredovisning. Bakgrund Kommunfullmäktige har i fattat beslut om att överlämna granskningsrapporten till kommunstyrelsen och nämnderna för yttrande. Sedan tidigare har kommunens revisorer granskat kommunstyrelsens och nämndernas arbete med intern kontroll. Sammanfattningsvis görs i en skrivelse, den 10 april 2018, bedömningen att styrelsens och nämndernas intern kontroll i huvudsak varit tillräcklig men att åtgärder behöver vidtas av kommunstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämndens tjänsteskrivelse Missiv granskning av intern kontroll. Revisionsrapport. 1 (1)

9 ÄRENDE Dnr KFN Nedim Ramic förvaltningssekreterare Tel Kultur- och fritidsnämnden Revisorernas granskning av kommunstyrelsens och nämndernas arbete med intern kontroll Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden har tagit del av revisorernas granskning av internkontroll 2017, under 2018 har förvaltningarna gemensamt arbetat fram en gemensam modell för internkontroll. Internkontrollen kommer att dokumenteras och presenteras i samband med delår och årsredovisning. Bakgrund Kommunfullmäktige har i fattat beslut om att överlämna granskningsrapporten till kommunstyrelsen och nämnderna för yttrande. Sedan tidigare har kommunens revisorer granskat kommunstyrelsens och nämndernas arbete med intern kontroll. Sammanfattningsvis görs i en skrivelse, den 10 april 2018, bedömningen att styrelsens och nämndernas intern kontroll i huvudsak varit tillräcklig men att åtgärder behöver vidtas av kommunstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Beslutet skickas till För kännedom Kommunfullmäktige Tomas Ekelius Förvaltningschef Kultur- och fritidsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post nedim.ramic@vaxjo.se

10 Revisionsrapport Carl-Magnus Stenehav Certifierad kommunal revisor Lena Salomon Certifierad kommunal revisor Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna Växjö kommun Emma Ekstén Revisionskonsult Mars 2018

11 Grundläggande granskning intern kontroll kommunstyrelsen och nämnderna Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning Inledning Bakgrund Syfte Metod och avgränsning Reglemenete för intern kontroll för Växjö kommun Kommungemensamma kontroller Iaktagelser Kommunstyrelsen Bedömning Nämnden för arbete och välfärd Bedömning Omsorgsnämnden Bedömning Utbildningsnämnden Bedömning Tekniska nämnden Bedömning Byggnadsnämnden Bedömning Kultur- och fritidsnämnden Bedömning Miljö- och hälsoskyddsnämnden Bedömning Överförmyndarnämnden Bedömning Mars 2018 Växjö kommuns revisorer PwC

12 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna 1. Sammanfattande revisionell bedömning Vi bedömer att nämnden för arbete och välfärd, omsorgsnämnden, utbildningsnämnden, tekniska nämnden kultur- och fritidsnämnden samt överförmyndarnämnden i huvudsak säkerställer att styrning, uppföljning och kontroll avseende arbetet med intern kontroll är tillräckligt. Detta grundar vi på att samtliga nämnder fastställt en intern kontrollplan för år 2017 med egna kontrollområden. Samtliga av dessa nämnder har fastställt de kommungemensamma kontrollerna. Vidare har nämnderna upprättat en väsentlighet- och riskanalys som grund för sin interna kontrollplan. Flera nämnder har utvecklat sin riskanalys jämfört med tidigare års granskning. Granskningen visar att merparten av nämnderna varit delaktiga i processen avseende riskinventering på ett eller annat vis. Vi bedömer att kommunstyrelsen inte i alla delar säkerställer att styrning, uppföljning och kontroll avseende arbetet med intern kontroll är tillräcklig. Detta grundar vi på att kommunstyrelsens kontrollområde och rapportering är alltför allmänt hållet. Kommunstyrelsens kontroller behöver bli betydligt mer konkreta samt att det på ett tydligt sätt framgår med vilken typ av metodik kontrollerna ska testas. Vi bedömer att den återrapportering som gått till kommunstyrelsen när det gäller kommunkoncernens samlade rapportering avseende intern kontroll inte är tillräcklig. Den rapportering som skett till kommunstyrelsen avser endast de kommungemensamma kontrollerna. När det gäller utfall av nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsmässiga kontroller har dessa inte rapporterats till kommunstyrelsen. I underlaget till beslut anges endast att nämndernas kontrollmoment och slutsatser redovisas i respektive nämnds årsrapport. Vidare bedömer vi att utvärderingen av kommunkoncernen behöver ske betydligt mycket tidigare samt att även kommunfullmäktige får ta del av denna rapportering, vilket idag inte är fallet. Vi bedömer att byggnadsnämnden delvis säkerställer att styrning, uppföljning och kontroll avseende arbetet med intern kontroll är tillräcklig. Nämnden har inför år 2017 inte upprättat en väsentlighet- och riskanalys som grund för sin interna kontrollplan men har däremot utvecklat ett arbetssätt inför år Vi bedömer att miljö- och hälsoskyddsnämnden inte helt säkerställer att styrning, uppföljning och kontroll avseende arbetet med intern kontroll är tillräcklig. Detta grundar vi på att risk- och väsentlighetsanalys inte har genomförts samt att nämnden inte har fastställt en intern kontrollplan med egna kontrollmoment för år 2017 för nämndens verksamhet. Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 1 av 24 PwC

13 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna Tabell 1 Resultat av granskningen Tabellen visar vår bedömning av hur kommunens nämnder arbetar med intern kontroll. Vidare beskrivning finns under avsnitt 3. Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 2 av 24 PwC

14 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna 2. Inledning 2.1. Bakgrund Av kommunallagen och god revisionssed följer att revisorerna årligen ska granska alla styrelser, nämnder och fullmäktigeberedningar. Revisorerna ska i sin granskning pröva om verksamheten skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom styrelse och övriga nämnder är tillräcklig. Den årliga granskningen består enligt god revisionssed av två delar; grundläggande granskning (granskning av delårsrapport, årsredovisning, intern styrning och kontroll samt måluppfyllelse) och fördjupad granskning. Kommunstyrelse, facknämnder och beredningar ska förvalta och genomföra verksamheten i enlighet med fullmäktiges uppdrag, lagar och föreskrifter. För att fullgöra uppdraget bör respektive organ bygga upp system och rutiner för ledning, styrning, uppföljning, kontroll och rapportering samt säkerställa att dessa verktyg tillämpas på avsett sätt. En bristfällig styrning och kontroll kan riskera att verksamheten inte bedrivs och utvecklas på avsett sätt och att målen inte nås. Föreliggande granskning utgör den grundläggande granskningen av styrelsens och nämndernas ansvarstagande för intern styrning och kontroll. Revisionsobjekten i denna granskning är kommunstyrelsen och samtliga nämnder Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens nämnder och kommunstyrelsen har en tillräcklig intern kontroll. Följande frågor utgör kontrollmål för granskningen: Säkerställer nämnden/styrelsen att styrning, uppföljning och kontroll avseende arbetet med intern kontroll är tillräcklig? Har nämnden/styrelsen upprättat åtgärder med anledning av resultat av kontrollerna? 2.3. Metod och avgränsning Granskningen har skett genom analys av dokumenterad riskanalys, internkontrollplan, uppföljningar, åtgärdsplaner samt protokoll. Intervjuer har genomförts med respektive internkontrollansvarig inom respektive förvaltning. Granskningen är sakavstämd med berörda tjänstemän. Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 3 av 24 PwC

15 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna 2.4. Reglemenete för intern kontroll för Växjö kommun Kommunfullmäktige har antagit reglemente för intern kontroll ( ). Enligt reglementet är intern kontroll en process där såväl den politiska som den professionella ledningen och övrig personal samverkar och som utformas för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande mål: ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. Nämndernas ansvar för den interna kontrollen anges i KL 6:7 och 9:7. Det är alltid respektive nämnd som har det yttersta ansvaret för att utforma en god intern kontroll. Nämnden har enligt reglemente det yttersta ansvaret av den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Den enskilda nämnden har därvid att tillse att: En organisation upprättas för den interna kontrollen Regler och anvisningar antas för den interna kontrollen. Varje nämnd har en skyldighet att styra och löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden ska som grund för sin styrning genomföra riskbedömningar för sin verksamhet. Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen ska, med utgångspunkt från antagen plan, löpande rapporteras till nämnden i den omfattning som fastställts i internkontrollplan. Rapportering ska ske skriftligt. Genomförd uppföljning rapporteras till nämnden oavsett utfall. Vid upptäckta brister lämnas också förslag på åtgärder för att förbättra kontrollen, vem som ansvarar för förbättringen samt när den ska vara utförd. Nämnden ska senast i samband med årsrapportens upprättande, rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden till kommunstyrelsen. Rapportering ska samtidigt också ske till kommunens revisorer. Kommunstyrelsen ska, med utgångspunkt från nämndernas rapporter och den egna uppföljningen inom styrelsens verksamhetsområde, utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll. Rapporten ska innehålla omfattning av utförd uppföljning, utfallet och eventuella vidtagna åtgärder. Det är viktigt att denna utvärdering leder till att åtgärder vidtas till förbättringar av eventuella brister i rutiner och kontrollsystemet. Allvarligare brott mot eller brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till kommunstyrelsen. Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 4 av 24 PwC

16 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna 2.5. Kommungemensamma kontroller Kommunstyrelsen har beslutat om övergripande kontroller, ekonomiska och verksamhetsmässiga. Dessa kontroller ska ske av samtliga nämnder. Nedan redovisas dessa kontroller. Tabell 2 kommunövergripande kontroller Process Kontrollmoment Riskområde ekonomi Kontroll stora belopp Kontroll av stora belopp för utbetalning ska ske för leverantörsfakturor. Varje förvaltning utser den eller de personer som ska utföra kontrollen och bedömer vid vilken beloppsgräns kontrollen ska ske. Kontroll ska bland annat ske av att det attesterade beloppet ligger inom den beslutade beloppsgränsen (delegations- och attestordning) och att det inköp fakturan avser ligger inom beslutsattestantens verksamhetsområde. Betalningskontroll Kontroll av betalfiler med avseende på rätt mottagare, stora belopp, oseriösa leverantörer samt avvikande betalningsmönster över tiden. Kontroll nya leverantörer Kontroll mot externa data att upplagt plus- eller bankgiro är kopplat till leverantörsnummer. Om leverantör registreras med betalning till bankkonto, analys, uppföljning och dokumentation. Kontroll att leverantör ej är listad som oseriös enligt Svensk Handel Kontroll att attestförteckningen stämmer överens med registrerad data i ekonomisystemet Kontroll att elektroniska verifikationer innehåller korrekt information och bilagor Ingående moms Ingående och utgående moms Riskområde verksamhet Kontroll att beloppsgränser och konteringsregler enligt aktuell attestförteckning är registrerade i Raindance och INES. Kontrollera att verifikationen innehåller uppgifter om vad den ekonomiska händelsen avser. Det ska vara möjligt att identifiera den ekonomiska händelsen och förstå dess innebörd. Kontroll att ingående moms hanteras korrekt vid kostnader för leasingbilar Kontroll att affärsmoms hanteras korrekt Brister i diarieföring Sekretessuppgifter lämnas ut till fel person Större projekt som avslutas kontrolleras, är allt material i ärendet diariefört? Finns rutiner för utlämnande? Följs rutinerna? Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 5 av 24 PwC

17 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna 3. Iakttagelser 3.1. Kommunstyrelsen Riskanalys Riskinventering genomfördes inom kommunledningsförvaltningens olika avdelningar/enheter. Tillvägagångssättet har varit att respektive avdelningschef har upprättat en bruttolista med tänkbara risker och en bedömning utifrån väsentlighet och risk. Kommunstyrelsen eller arbetsutskottet har inte varit delaktig i processen gällande värdering eller framtagandet av risker. Kommunstyrelsen har även fattat beslut om de kommungemensamma kontrollerna (se tabell 2). Internkontrollplan Kommunstyrelsen har antagit en internkontrollplan för år 2017 och ingår i styrelsens internbudget. Beslut gällande 2017 års internbudget behandlades på styrelsens sammanträde Följande kontrollområden har kommunstyrelsen beslutat om: Utvärdering kommunledningsförvaltningen. Förvaltningens verksamheter redovisar en samlad rapport kring sina verksamheter/områden. Verksamheterna som berörs är Trygghet och säkerhet, Utveckling, Planering, exploatering, Ekonomi, Kansli ärendehantering, Personal, HR, lön, Näringsliv, Kommunikation Upphandling, inköp, IT, Hållbarhet, Kontaktcenter och Måltid. I kommunstyrelsens interna kontrollplan anges inte utförligt vilka kontroller som ska ske eller vilka riskområden kommunstyrelsen anser är av vikt att följa upp. Det saknas uppgifter om vem som är ansvarig och vem rapportering ska ske till. När det gäller metod så anges utvärdering. Det är oklart på vilken nivå som denna utvärdering ska ske. Rapportering Internkontrollplanen som helhet för år 2017 har återrapporterats till kommunstyrelsen i samband med årsrapport 2017 ( ). Någon löpande rapportering har under året inte skett till kommunstyrelsen gällande kommunstyrelsens interna kontroll. Sammanfattning av genomförda kontroller för år 2017 och åtgärder En rapport benämnd Intern kontroll 2017 av kommunledningsförvaltningen har sammanställts utifrån följande områden: Trygghet och säkerhet Utveckling Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 6 av 24 PwC

18 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna Planering, exploatering Ekonomi Kansli ärendehantering Personal, HR, lön Näringsliv Kommunikation Upphandling, inköp IT Hållbarhet Kontaktcenter Måltid Enligt kommunledningsförvaltningens förvaltningsekonom anges att varje kontorseller enhetschef inom kommunledningsförvaltningen under året genomfört en riskanalys på sin verksamhet. Utifrån respektive riskanalys har en utvärdering av verksamheterna skett och rapporterats till kommunchef. Den rapportering som skett har redovisats till kommunstyrelsen i samband med årsrapport. Rapporteringen är allmänt hållen och beskriver inte tydligt om eller vilka kontroller som genomförts och eventuella resultat av genomförda kontroller. I flera fall anges att åtgärder har vidtagits i vissa fall, både direkta och framåtriktade. Utbildning, fastställande av rutiner och systemstöd beskrivs som några av åtgärderna. Vidare anges att en arbetsgrupp för utvecklingen av den interna kontrollen har bildats med representanter från ekonomikontoret och de större förvaltningarna. Dessutom har ett nätverk bildats, där även de kommunala bolagen ingår. En av målsättningarna med nätverkets arbete är att ta fram en koncernövergripande handbok. När det gäller de kontroller som avser ekonomiska kontroller, visar den granskning som skett att den interna kontrollen fungerar tillfredställande. Vidtagna åtgärder har skett genom utbildning vid ekonomdagen Kommunstyrelsens uppsiktsplikt utvärdering av kommunkoncernens interna kontroll Kommunstyrelsen har inte vid tidpunkten för granskningen genomfört en samlad utvärdering av 2017 års interna kontroll för kommunkoncernen. Därav har vår granskning istället utgått ifrån 2016 års samlade utvärdering. En utvärdering av intern kontroll för år 2016 avseende kommunens nämnder och bolag har redovisats till kommunstyrelsen vid kommunstyrelsens sammanträde Den utvärdering som skett avser endast den kommungemensamma interna kontrollen. För år 2016 hade följande kontrollområden beslutats att följas upp Ekonomi och Förtroende/verksamhet. I utvärderingen anges att alla nämnder, styrelser och kommunala bolag har genomfört den övergripande kontrollen. I utvärderingen anges att några större avvikelser för de kommunala bolagen inte har upptäckts. När det gäller den interna kontrollen för nämnder och styrelser anges att utöver den kommungemensamma interna kontrollen beslutar nämnder och styrelser själva om vilka egna områden som kontrollen ska avse. Det har i Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 7 av 24 PwC

19 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna enstaka fall förekommit brister och avvikelser mot gällande rutiner och anvisningar samt behov finns av att utveckla rutiner. Det anges att nämnderna kommer eller har åtgärdat upptäckta fel, förändrat handläggningsrutiner samt informerat om gällande anvisningar. Kontrollmoment och slutsatser per nämnd finns i respektive nämnds årsrapport. Slutligen anges att en översyn av arbetet med intern kontroll pågår i samband med översyn av processer Bedömning Vi bedömer att kommunstyrelsen inte i alla delar säkerställer att styrning, uppföljning och kontroll avseende arbetet med intern kontroll är tillräcklig. Detta grundar vi på att kommunstyrelsens kontrollområden är alltför allmänt hållna. Kommunstyrelsens kontroller behöver bli betydligt mer konkreta samt att det på ett tydligt sätt framgår med vilken typ av metodik kontrollerna ska testas. Kommunledningsförvaltningen har upprättat en väsentlighet- och riskanalys som grund för sin interna kontrollplan. Granskningen visar att kommunstyrelsen inte varit delaktig i processen avseende riskanalys. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen säkerställer vilka risker som styrelsen och kommunkoncernen står inför. Detta för att effektivisera vilka kontroller och uppföljningar som behöver ske. Vi bedömer att kommunstyrelsens uppföljning av styrelsens egna interna kontroll samt rapportering i huvudsak skett enligt fastställd tidsplan d.v.s. i årsrapporten. Däremot bedömer vi att den rapportering som skett till kommunstyrelsen gällande kommunstyrelsens interna kontroll är alltför allmänt hållen. Vi rekommenderar att rapporteringen tydligare beskriver vilka kontroller som har skett samt resultatet av kontrollerna samt eventuella vidtagna åtgärder. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen i sitt fortsatta arbete med intern kontroll tydliggör strukturerade rapporteringstillfällen under året. Under år 2017 har ingen löpande rapportering till kommunstyrelsen gällande intern kontroll skett. Vi bedömer att den återapportering som skett till kommunstyrelsen när det gäller kommunkoncernens samlade rapportering avseende intern kontroll för år 2016, inte är tillräcklig. Den rapportering som skett till kommunstyrelsen avser endast de kommungemensamma kontrollerna. När det gäller utfall av nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsmässiga kontroller har dessa inte rapporterats till kommunstyrelsen. I underlaget till beslut anges att nämndernas kontrollmoment och slutsatser redovisas i respektive nämnds årsrapport. Vi rekommenderar att kommunstyrelsens utvärdering av kommunens totala interna kontrollsystem tydliggörs utifrån nämndernas och styrelsernas samlade rapporter. Vidare bedömer vi att utvärderingen av kommunkoncernen behöver ske betydligt mycket tidigare än i augusti månad samt att även kommunfullmäktige får ta del av denna rapportering, vilket idag inte är fallet. Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 8 av 24 PwC

20 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna 3.2. Nämnden för arbete och välfärd Riskanalys Ledningsgruppen har tagit fram dokumentet Ledningsgruppens genomgång av möjliga risker inför intern kontroll Dokumentet är en sammanställning av verksamhetens risker och ses som förvaltningens riskanalys. Tillvägagångssättet har skett genom workshop. Initialt upprättades en bruttolista med tänkbara verksamhetsrisker. Därefter har en värdering av riskerna och val av lämpliga kontrollområden tagits fram. Nämnden har inte vara delaktig i processen med riskvärderingen. Internkontrollplan Nämnden har antagit en internkontrollplan för år 2017 och ingår i nämndens internbudget. Beslut gällande 2017 års internbudget togs på nämndens sammanträde I internbudgeten ingår både de kommungemensamma kontrollerna som nämndens egna kontroller. Av möjliga riskområden har nämnden fastställt nedan kontrollområden. Hur förvaltningen organisatoriskt klarat av den stora flyktingtillströmning som skedde under och vad vi kan lära av det arbete som genomfördes, om situationen uppstår igen. Finns tillräckliga rutiner för krisberedskap utifrån organisation, ekonomiska, materiella och personella resurser? Vilka rutiner och riktlinjer finns för att minimera riskerna med hot mot tjänsteman? Ger rutiner och riktlinjer tillräcklig vägledning? Finns tillräckliga rutiner och riktlinjer för transporter av mat? Vilka rutiner finns och är de tillräckliga utifrån olika aspekter som personalbemanning och leveranssäkerhet? Planen innehåller vilka kontrollmoment som ska följas upp, vem som är ansvarig, kontrollmetod samt till vem rapportering ska ske till. Nämnden har även fattat beslut om de kommungemensamma kontrollerna. Rapportering Under året har följande kontrollområden genomförts och avrapporterats till nämnden vid sammanträdet den : Rutiner kring hantering av sekretessärenden Rutiner kring hantering av flyktingströmmen Rutiner och riktlinjer för att minimera riskerna med hot mot tjänstemän Finns tillräckliga rutiner och riktlinjer för transporter av mat? Loggningskontroll och avvikelserapport Kontroll av diarieföring Den interna kontrollplanen som helhet för år 2017 har återrapporterats till nämnden i samband med årsrapport 2017 ( ). Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 9 av 24 PwC

21 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna Sammanfattning av genomförda kontroller för år 2017 och åtgärder Vid genomförandet av granskningen av kontrollmomentet Rutiner och riktlinjer för att minimera riskerna med hot mot tjänsteman upptäcktes brister, som omedelbart har åtgärdats. Den ena bristen avsåg att riktlinjer och rutiner för säkerhet saknades i ledningssystemet, där förvaltningens övriga riktlinjer och rutiner finns samlade. Rutinerna fanns dock med ett undantag tillgängliga på intranätet (Insidan). Bedömning gjordes att samtliga dokument (riktlinjer, rutiner och checklistor) gällande säkerhet bör finnas tillgängliga på samma ställe, då det finns risk för att dokument förbises när de är tillgängliga på olika ställen. Den sammanlagda bedömningen efter internkontrollen av Kontroll av diarieföring är att risk för brister i diarieföring i större ärenden finns. Det finns en risk att handlingar missas att registreras enligt gällande bestämmelser då det finns två ärendehanteringssystem som ska användas för olika handlingar samt att det är flera handläggare som är inblandade i ärendet. Då det vid genomförandet av granskningen upptäcktes brister har förvaltningssekreteraren haft ett uppföljningsmöte med handläggarna för avstämning och för att gå igenom diarieföringen samt dokumenthanteringsplanen. Vidare beslutades den 15 november 2017 av förvaltningens ledningsgrupp att en översyn av nämndens gallring- och dokumenthanteringsplan ska genomföras. Översynen planeras med start Berörda inom respektive område kommer att delta i översynen. Utredarna föreslår att det i samband med detta arbete också går ut en generell information angående avslutande av ärenden med genomgång av registrerade handlingar så att dokumenthanteringssystem och pappersakten överensstämmer med varandra samt med gällande dokumenthanteringsplan. Kontroller av övriga områden har inte påvisat några brister. Genomförda åtgärder efter tidigare granskning 2015 Nämnden för arbete och välfärd har vid mötet den beslutat att ge presidiet i uppdrag att följa upp åtgärdsplanen utifrån tidigare granskning av nämndens styrning, uppföljning och kontroll. I den åtgärdslista som nämnden fått redovisat för sig anges att åtgärder har vidtagits inom samtliga områden. 1 PwCs tidigare synpunkter på den interna kontrollen från granskningen som genomfördes 2015 redovisas nedan. Tidigare synpunkter Vår bedömning ifall åtgärder skett Risk- och väsentlighetsarbetet behöver Åtgärder har genomförts. tydliggöras och dokumenteras. Interna kontrollplanen behöver utvecklas i Nämnden har i sin interna enlighet med reglementets syfte avseende kontrollplan utvecklat ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, kontrollmoment gällande verksamhet tillförlitlig finansiell rapportering och information och verksamhetsrisker. om verksamheten samt efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer. Vi rekommenderar särskilt att en utveckling Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 10 av 24 PwC

22 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna avseende verksamhetsrisker sker Bedömning Vi bedömer att nämnden för arbete och välfärd i huvudsak säkerställer att styrning, uppföljning och kontroll avseende arbetet med intern kontroll är tillräcklig. Detta grundar vi på att den av nämnden fastställda internkontrollplanen för år 2017 avser både de kommungemensamma kontrollerna samt nämndspecifika kontroller. Nämnden har upprättat en väsentlighet- och riskanalys som grund för sin interna kontrollplan. Vi bedömer att nämnden har utvecklat denna jämfört med tidigare års granskning. Granskningen visar dock att nämnden inte varit delaktig i processen avseende riskinventering. Vi bedömer att uppföljning av kontroller samt rapportering i huvudsak skett enligt fastställd tidsplan d.v.s. i årsrapporten. Vi anser att nämnden har upprättat åtgärder med anledning av resultat av kontrollerna. Vidare bedömer vi att nämnden för arbete och välfärd som en del av deras interna kontroll i huvudsak beaktat våra rekommendationer utifrån den granskning som skedde för revisionsår Omsorgsnämnden Riskanalys Ledningsgruppen har tagit fram dokumentet Förvaltningens underlag riskanalys Dokumentet är en sammanställning av verksamhetens risker och ses som förvaltningens riskanalys, totalt ca 70 risker. Det är första gången som ett sådant omfattande arbete skett gällande riskanalys. Riskanalysen ska bidra till att omständigheter som påverkar omsorgsnämndens förmåga att nå sina mål och fullgöra uppgifter identifieras och att de största och mest relevanta riskerna hanteras på lämpligt sätt. Tillvägagångssättet har skett genom workshop och intervjuer med ledande tjänstemän inom förvaltningen. Som underlag till riskinventeringen analyserades också bl.a. årsrapport, patientsäkerhetsberättelse, nationella rapporter, avvikelser och synpunkter. Initialt upprättades en bruttolista med tänkbara risker. Därefter har en värdering av riskerna och val av lämpliga kontrollområden tagits fram. Nämnden har varit delaktig i processen med riskvärderingen genom att de tagit del av förslag på kontrollområden och den diskussionen som föranlett förslaget. Internkontrollplan Omsorgsnämnden har antagit en internkontrollplan för år 2017 och ingår i nämndens internbudget. Beslut gällande 2017 års internbudget behandlades på nämndens sammanträde Utifrån risk- och väsentlighetsanalysen har följande områden varit aktuella; följsamhet till lagar och förordningar, säkra kommunala mål, säkra avtal och förfrågningsunderlag samt prioriterade riskområden. Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 11 av 24 PwC

23 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna Följande kontrollområden har nämnden beslutat om: Säker informationsöverföring. Risk för att en alltför stark muntlig tradition leder till brister i informationsöverföring. Genomförandeplaner med god kvalitet och utformade i enlighet med SOSFS 2014:5 Effektiv vikarieanskaffning. Risk för svårighet att bemanna med god kompetens vid akuta situationer. Risk för att akutbemanning upptar en alltför stor del av enhetschefernas tid, vilket hämmar verksamhetsutveckling. Uppföljning av myndighetsbeslut. Risk för att myndighetsbeslut inte följs upp inom avsedd tid. Införandet av IBIC kommer att ställa ytterligare krav på uppföljning. Effektiv planeringsprocess för en ökad brukartid Bemanning utifrån behov. Risk för att enheter inte når en budget i balans pga. svårigheter att anpassa bemanning efter minskat behov. Fast budget i förhållande till behov Sjukfrånvaro. Risk för en fortsatt hög sjukfrånvaro. Åtkomst till information. Risk för att obehöriga medarbetare kommer åt känslig information Planen innehåller vilka kontrollmoment och riskområden som ska följas upp, riskvärdering, vem som är ansvarig, kontrollmetod samt till vem rapportering ska ske till. Nämnden har även fattat beslut om de kommungemensamma kontrollerna. Rapportering Den interna kontrollplanen som helhet för år 2017 har återrapporterats till nämnden i samband med årsrapport 2017 ( , 4). Någon löpande rapportering har under året inte skett till nämnden gällande omsorgsnämndens interna kontroll. Sammanfattning av genomförda kontroller för år 2017 och åtgärder Fem av nio kontrollområden har inom förvaltningen påvisat brister som har medfört att åtgärdsförslag har tagits fram och nedan följer en sammanfattning av fyra av dessa. Uppföljning av kontrollområdet Effektiv vikarieanskaffning visar att det inte finns någon tydlig rutin för vikarieanskaffning. På flera enheter finns behov av fler inskolade timavlönade vikarier och poolare för att täcka akuta bemanningsbehov. En del av poolarna har under året avsatts särskilt för att täcka akuta behov. Som åtgärd ska en rutin för vikarieanskaffningen tas fram som innefattar en tydlig ansvarsfördelning. Uppföljning av kontrollområdet Uppföljning av myndighetsbeslut visar att några avvikelser noteras vad gäller att nya genomförandeplaner upprättats i tid och att rätt dokumentation finns i verkställighets- och handläggarjournal. En reviderad Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 12 av 24 PwC

24 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna uppföljningsrutin implementeras och resultatet av kontrollen och de framkomna bristerna tas upp i möte med samtliga handläggare. Kontrollområdet Effektiv planeringsprocess för en ökad brukartid gav resultatet att den centrala policy som finns inte är fullt ut inarbetad på enheterna. Sammantaget försöker enheterna arbeta för att nå en planerad brukartid på 75 %. Någon enhet har ett mer inarbetat arbetssätt för att nå en hög brukartid. Den centrala policyn introduceras och implementeras på enheterna som en vägledning för att nå en ökad brukartid. Resultat från löpande brukartidsmätning används på enheterna. Resultatet av kontrollområdet Bemanning utifrån behov visade att Enhetscheferna använder olika tillvägagångssätt för att få en överblick över förändringar i behovet (prognoser, egna Excel-filer eller genom magkänsla och intryck på enheten). Det varierar hur tätt enhetscheferna arbetar med sina kollegor för att låna/låna ut personal vid upp- och nedgångar. Som förslag till åtgärd har förvaltningen förbättrat och samlat analysstöd till enhetscheferna. De ska även se över hur lätt, eller svårt, det är att låna personal mellan enheter för att täcka behoven där behoven finns. Av de kommunövergripande kontrollerna framgår en brist som föranleder att omsorgsnämnden ska upprätta rutin för utlämnande av sekretessuppgifter samt rutin för diarieföring, trots att kunskap om områdena finns i förvaltningen. Genomförda åtgärder efter tidigare granskning 2015 Omsorgsnämnden svarade revisionen i sitt yttrande över revisionsrapport angående granskning av styrning, uppföljning och kontroll hos omsorgsnämnden om att en plan för utvecklade arbetssätt kring risk- och väsentlighetsanalyser upprättas. Vi har tagit del av förvaltningens Uppdragsplan utvecklad intern kontroll. Dokumentet förtydligar förvaltningens arbetssätt kring risk- och väsentlighetsanalys. Enligt dokumentet anges att riskanalysen och en utvecklad intern kontroll bidrar i förlängningen till att öka möjligheten för att uppnå mål, förbättra styrning och kontroll och minska risken för oegentligheter. PwCs tidigare synpunkter på den interna kontrollen från granskningen som genomfördes 2015 samt vår bedömning ifall åtgärder har vidtagits redovisas nedan. Tidigare synpunkter Risk- och väsentlighetsarbetet behöver tydliggöras och dokumenteras. Vår bedömning ifall åtgärder skett Åtgärder har skett genom ett omfattande arbete med att samla in och dokumentera risker. Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 13 av 24 PwC

25 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna Bedömning Vi bedömer att omsorgsnämnden i huvudsak säkerställer att styrning, uppföljning och kontroll avseende arbetet med intern kontroll är tillräcklig. Detta grundar vi på att den av nämnden fastställda en internkontrollplanen för år 2017 avser både de kommungemensamma kontrollerna samt nämndspecifika kontroller. Nämnden har upprättat en väsentlighet- och riskanalys som grund för sin interna kontrollplan och denna har utvecklats sin riskanalys jämfört med tidigare års granskning. Granskningen visar att nämnden varit delaktiga i processen med riskvärderingen genom att de tagit del av förslag på kontrollområden och den diskussionen som föranlett förslaget. Vi bedömer att uppföljning av kontroller samt rapportering i huvudsak skett enligt fastställd tidsplan d.v.s. i årsrapporten. Vi anser att nämnden har upprättat åtgärder med anledning av resultat av kontrollerna. Vidare bedömer vi att omsorgsnämnden som en del av deras interna kontroll i huvudsak beaktat våra rekommendationer utifrån den granskning som skedde för revisionsår Utbildningsnämnden Riskanalys Riskanalysen ingår som en del i utbildningsnämndens verksamhetsstyrningsprocess och är en utgångspunkt för framtagande av kontrollåtgärder. Kartläggning av utbildningsnämndens risker har skett genom att identifiera och kartlägga de risker som kan leda till att utbildningsnämndens mål inte nås. Hur klarar utbildningsnämnden att: på ett effektivt sätt driva verksamheten så att såväl nationella som kommunala mål nås, följa lagar, riktlinjer och interna regelverk samt rapportera och följa upp verksamheten på ett tillförlitligt sätt. Kartläggning av risker har utgått från utbildningsnämndens verksamhetsmål: Barn och elever i våra verksamheter känner trygghet och trivsel. De får det stöd och den stimulans som krävs så att de kan utveckla sina förmågor så långt det är möjligt och så att deras kreativitet, engagemang, nyfikenhet förstärks och utvecklas. De identifierade riskerna har värderats utifrån påverkan på verksamheten utifall de skulle inträffa och hur sannolikt det är att risken inträffar. Riskerna har värderats utifrån den effekt de kan förväntas ha på nämndens verksamhet som helhet om de skulle uppstå. De riskområdena med högst risktal följs upp i internkontrollplanen. Riskområden med lägre riskvärde återfinns i diverse strategier och som följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Avdelningen likvärdighet och analys har genomfört en riskanalys utifrån omvärldsanalys, tidigare uppföljningar, skolinspektionens tillsyn, lagförändringar mm. Detta har dokumenterats i dokumentet Resultat riskvärdering inför ledningsgruppen en sammanställning av 33 risker. Utifrån dessa risker har dessa reducerats till 7 kontrollmoment genom workshops i ledningsgruppen. Därefter har Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 14 av 24 PwC

26 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna främst presidiet varit delaktiga i processen med riskvärderingen genom att de tagit del av förslag på kontrollområden och genom diskussionen som föranlett nämndens beslut. Internkontrollplan Nämnden har antagit en internkontrollplan för år 2017 och ingår i nämndens internbudget. Beslut gällande 2017 års internbudget behandlades på nämndens sammanträde Utifrån risk- och väsentlighetsanalysen har nämnden beslutat om följande kontrollområden: Granskning av myndighetsutövning mot enskild, med särskilt fokus på anpassad studiegång Granskning av fördelning av tilläggsbelopp ur ett likvärdighetsperspektiv, inom såväl fristående som kommunal verksamhet Granskning av effekt av införd socioekonomisk ersättning för kompensatoriska insatser och minskade skillnader mellan och inom enheter samt mellan grupperna flickor och pojkar Granskning av hur lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning tas tillvara som en plattform för rekrytering Granskning av rutiner för vikarieanskaffning och deras effektivitet utifrån förändrad process för vikarieanskaffning. Granskning av förutsättningar och process för enheternas ekonomistyrning, med särskilt fokus på uppföljning och åtgärd Granskning av att lokaler för pedagogisk miljö har kapacitetsmått Planen innehåller vilka kontrollmoment som ska följas upp, hur dessa kopplas samman med nämndens mål, riskområde och vem som är ansvarig. Val av metod saknas, enligt avdelningschef på avdelningen likvärdighet och analys beskrivs att metod liknar en revisionsrapport eller utredning. Nämnden har även fattat beslut om de kommungemensamma kontrollerna. Rapportering Den interna kontrollplanen som helhet för år 2017 har återrapporterats till nämnden i samband med årsrapport 2017 ( , 10). Under året har följande kontrollområden genomförts och avrapporterats till nämnden vid sammanträdet den : Anpassad studiegång. Sammanfattning av genomförda kontroller för år 2017 och åtgärder Granskning av effekt av införd socioekonomisk ersättning för kompensatoriska insatser och minskade skillnader mellan och inom enheter samt mellan grupperna flickor och pojkar visade att arbetssättet med överenskommelserna gällande socioekonomisk ersättning successivt utvecklas, men att de ännu inte fullt ut följer beslutet i resursfördelningsprinciperna eller aktuella mallar. Innehållet i insatserna Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 15 av 24 PwC

27 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna beskrivs i olika omfattning och en del formalia, såsom underskrifter, efterlevs inte. Det är, liksom vid förra årets granskning, fortfarande svårt att få en överblick av effekterna av insatserna då färre än hälften av de granskade överenskommelserna innefattar uppföljning i juni. Arbetet med överenskommelserna är ett sätt att säkerställa likvärdighet mellan områden och enheter samt att få en tydlig plan och uppföljning kopplat till den socioekonomiska ersättningen. Resultatet visar att det är viktigt att arbetet med överenskommelserna fortsätter att utvecklas i respektive område och på respektive enhet och att det implementeras. Granskningen av förutsättningar och process för enheternas ekonomistyrning, med särskilt fokus på uppföljning visar på en hög kunskap om styrdokument, fungerande dialog om ekonomiska frågor och uppföljning av fastställda mål. Samtidigt visar den på utmaningar, bland annat i form av målkonflikt mellan verksamhetsmål och ekonomiska mål, en upplevelse av bristande möjlighet att påverka, en otydlighet avseende återkoppling samt prognos och uppföljning. Av de övriga kontrollerna påvisas mindre brister med plan på åtgärder. De kommunövergripande kontrollerna påvisar inga brister. Genomförda åtgärder efter tidigare granskning 2015 I den granskning som genomfördes 2015 bedömdes nämndens arbete med intern kontroll som tillräcklig. Utbildningsnämnden svarade revisionen i sitt yttrande över revisionsrapport angående granskning av styrning, uppföljning och kontroll hos utbildningsnämnden om att ett förbättringsarbete pågår inom avdelningen för Likvärdighet och analys vad gäller uppföljningsprocessen för att tydliggöra syfte och struktur för såväl löpande månatliga uppföljningar som tematiska utvärderingar inom verksamhetsformerna. Vidare med att sammanställa nämndens befintliga principer för verksamhetsstyrning, utbildningsnämndens interna styrning och kontroll där utbildningsnämndens uppdrag och styrning beskrivs, planeringsprocessen med lägesbedömning, risk - och väsentlighetsanalys, omvärldsanalys samt uppföljningsprocessen Bedömning Vi bedömer att utbildningsnämnden i huvudsak säkerställer att styrning, uppföljning och kontroll avseende arbetet med intern kontroll är tillräcklig. Detta grundar vi på att den av nämnden fastställda internkontrollplanen för år 2017 avser både de kommungemensamma kontrollerna samt nämndspecifika kontroller. Nämnden har upprättat en väsentlighet- och riskanalys som grund för sin interna kontrollplan och denna har utvecklats jämfört med tidigare års granskning. Granskningen visar att nämnden varit delaktiga i processen avseende riskinventering. Vi bedömer att uppföljning av kontroller samt rapportering i huvudsak skett enligt fastställd tidsplan d.v.s. i årsrapporten. Vi anser att nämnden har upprättat åtgärder med anledning av resultat av kontrollerna. Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 16 av 24 PwC

28 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna Vidare bedömer vi att utbildningsnämnden som en del av deras interna kontroll i huvudsak beaktat våra rekommendationer utifrån den granskning som skedde för revisionsår Tekniska nämnden Riskanalys Riskinventering genomfördes inom tekniska förvaltningen under septemberoktober Tillvägagångssättet har skett genom workshop och intervjuer med avdelnings- och enhetschefer inom förvaltningen. Initialt upprättades en bruttolista med tänkbara risker. Därefter har en värdering av riskerna och val av lämpliga kontrollområden tagits fram i dialog med ledningsgruppen. Nämnden och nämndens arbetsutskott har varit delaktig i processen med riskvärderingen genom att de tagit del av förslag på kontrollområden och hur riskinventeringen skett samt den diskussionen som föranlett beslutet. Nämnden har även fattat beslut om de kommungemensamma kontrollerna. Internkontrollplan Tekniska nämnden har antagit en internkontrollplan för år 2017 och ingår i nämndens internbudget. Beslut gällande 2017 års internbudget behandlades på nämndens sammanträde Följande kontrollområden har nämnden beslutat om: Hur säkerställs att inköp och upphandling sker i enlighet med gällande regelverk? Hur säkerställs ett förebyggande arbete gällande oegentligheter och förtroendeskadligt beteende? Hur säkerställs en samordnad planering, genomförande och uppföljning av förvaltningens drift- och investeringsprojekt? Hur säkerställs en strategisk personalförsörjning och en kontinuerlig uppbyggnad av kompetens? Hur säkerställs ett organisatoriskt stöd till chefer? Planen innehåller vilka kontrollmoment som ska följas upp, riskområde och vilken avdelning som är ansvarig och vem rapportering ska ske till samt metod. När det gäller metod så anges utvärdering. Det är oklart på vilken nivå som kontrollen ska ske. Nämnden har även fattat beslut om de kommungemensamma kontrollerna. Rapportering Under året har kontrollaktiviteter genomförts i enlighet med den övergripande interna kontrollplanen avseende de kommungemensamma kontrollerna som nämndens kontroller. En statusredovisning skedde i samband med nämndens delårsrapport per augusti vilka kontroller som har genomförts samt vilka som ännu inte var genomförda. Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 17 av 24 PwC

29 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna Övriga kontroller har återrapporterats i samband med bokslutet. Intern kontrollplan som helhet för år 2017 har återrapporterats till nämnden i samband med årsrapport 2017 ( , 32). Sammanfattning av genomförda kontroller för år 2017 och åtgärder För det kommunövergripande kontrollområdet Brister i diarieföring föreslås åtgärden att förbättra rutinerna för att skapa samband mellan akter som berör samma ärende i systemet Ciceron. Det blir då enklare att följa ärendet. Det är även viktigt att ha tydliga rutiner för när gallring och slutförvaring av materialet i projektmapp/pärm ska ske. För Inköp och upphandling framkommer det att styrande dokument finns men bedömningen är att processen inte följs fullt ut av alla upphandlande enheter. Det föreslås dock ingen åtgärd. Övriga kontrollmoment, kommunövergripande och egna, påvisar inga brister. Genomförda åtgärder efter tidigare granskning 2015 Tekniska nämnden beslutade den gällande Plan för ständiga förbättringar. Planen avser fyra fokusområden; verksamhetsstyrning, intern samordning, verksamhetsutveckling och den moderna förvaltningen. Planen har bl.a sin grund i Swecos utredning kring konkurrensutsättning som i PwC:s revisionsrapport som avsåg nämndens styrning och effektivitet. Avrapportering ska ske till tekniska nämnden i samband med årsbokslut. Tidigare synpunkter på den interna kontrollen från granskningen som genomfördes 2015 redovisas nedan. Tidigare synpunkter Risk- och väsentlighetsarbetet behöver tydliggöras och dokumenteras. Flertalet av nämndens egna kontrollmoment avser om det finns rutiner eller inte. Nämnden bör i högre utsträckning säkerställa sig om rutinerna efterlevs och att resultatet av kontrollerna är ändamålsenliga. Vår bedömning ifall åtgärder skett Åtgärder har skett genom ett systematiskt arbete med att samla in och dokumentera risker Bedömning Vi bedömer att tekniska nämnden i huvudsak säkerställer att styrning, uppföljning och kontroll avseende arbetet med intern kontroll är tillräcklig. Detta grundar vi på att den av nämnden fastställda internkontrollplanen för år 2017 avser både de kommungemensamma kontrollerna samt nämndspecifika kontroller. Vi rekommenderar nämnden att tydliggöra vilken typ av metod som kontrollerna ska ske utifrån. Nämnden har upprättat en väsentlighet- och riskanalys som grund för sin interna kontrollplan och denna har utvecklats jämfört med tidigare års granskning. Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 18 av 24 PwC

30 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna Granskningen visar att nämnden varit delaktig i processen avseende riskinventering. Vi bedömer att uppföljning av kontroller samt rapportering i huvudsak skett enligt fastställd tidsplan d.v.s. i årsrapporten. Vi bedömer att nämnden i huvudsak har upprättat åtgärder med anledning av resultat av kontrollerna. Vi rekommenderar att nämnden säkerställer att åtgärder genomförs avseende inköp och upphandling då detta kontrollområde visade på avvikelser samt att det tidigare förekommit brister. Vidare bedömer vi att tekniska nämnden som en del av deras interna kontroll i huvudsak beaktat våra rekommendationer utifrån den granskning som skedde för revisionsår Byggnadsnämnden Stadsbyggnadskontoret genomförde ingen riskinventering inför framtagandet av sin internkontrollplan för år Inför framtagandet av internkontrollplanen för år 2018 har rutinen ändrats och under hösten år 2017 har det koncernövergripande nätverket tagit fram en modell för självskattning av intern kontroll. Skattningen görs på bolags- respektive förvaltningsnivå. Syftet med självskattningen är att få en bild av vad som behöver utvecklas vad gäller den interna kontrollen. De kommunövergripande kontrollerna har antagits. Internkontrollplan Byggnadsnämnden har antagit en internkontrollplan för år 2017 och ingår i nämndens internbudget. Beslut gällande 2017 års internbudget behandlades på nämndens sammanträde Följande kontrollområden har nämnden beslutat om: Bygglov Förhandsbesked Delegationsordning Attestförteckning Detaljplaner Nybyggnadskarta Fastighetsbildning Planen innehåller vilka kontrollmoment som ska följas upp, med vilken frekvens och metod samt vem kontrollen ska rapporteras till, vilket i samtliga fall är förvaltningschefen. Kolumnen för kontrollansvarig är i internkontrollplanen tom. Nämnden har även fattat beslut om de kommungemensamma kontrollerna. Rapportering Samtliga kontroller har återrapporteras i samband med bokslutet. Intern kontrollplan som helhet för år 2017 har återrapporterats till nämnden i samband med årsrapport Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 19 av 24 PwC

31 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna Under året har kontrollaktiviteter genomförts i enlighet med den övergripande interna kontrollplanen avseende de kommungemensamma kontrollerna och nämndens kontroller. Ingen återredovisning görs i samband med delårsbokslut och ingen övrig rapportering av kontrollerna sker till nämnden. Sammanfattning av genomförda kontroller för år 2017 och åtgärder Genomförda kontroller påvisade inga brister och därmed finns inte heller några åtgärdsförslag Bedömning Vi bedömer att byggnadsnämnden inte i alla delar säkerställer att styrning, uppföljning och kontroll avseende arbetet med intern kontroll är tillräcklig. Detta grundar vi på att nämnden har fastställt en intern kontrollplan för år 2017 utan tillhörande riskanalys. Internkontrollplanen avser både de kommungemensamma kontrollerna samt nämndspecifika kontroller. Vi rekommenderar nämnden att utse vem som ska vara kontrollansvarig för respektive kontroll. Nämnden har inför år 2017 inte upprättat en väsentlighet- och riskanalys som grund för sin interna kontrollplan. Nämnden har dock utvecklat ett arbetssätt för att genomföra riskanalyser inför år Vi bedömer att uppföljning av kontroller samt rapportering i huvudsak skett enligt fastställd tidsplan d.v.s. i årsrapporten Kultur- och fritidsnämnden Riskanalys Riskinventering genomfördes inom kultur- och fritidsförvaltningen under hösten år Påtänkta risker fördes fram av förvaltningens administrativa avdelning som också har diskuterats i förvaltningens ledningsgrupp. Denna riskinventering finns inte dokumenterad. Nämnden har inte varit delaktig i processen med riskvärderingen. Internkontrollplan Kultur- och fritidsnämnden har antagit en internkontrollplan för år 2017 och ingår i nämndens internbudget. Beslut gällande 2017 års internbudget behandlades på nämndens sammanträde Följande kontrollområden har nämnden beslutat om: Miljödiplomering Löner Kontantkassor/bankkort Kontroll av taxor i Booking Bidragsutbetalning Kundfakturering Kontroll av varuinköp Leverantörsfakturor och manuella utbetalningar Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 20 av 24 PwC

32 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna Planen innehåller vilka kontrollmoment som ska följas upp, vem som är kontrollansvarig, med vilken metod och till vem kontrollen ska rapporteras. Nämnden har även fattat beslut om de kommungemensamma kontrollerna. Rapportering Samtliga kontroller, inklusive de kommungemensamma, har återrapporteras i samband med bokslutet. Intern kontrollplan som helhet för år 2017 har återrapporterats till nämnden i samband med årsrapport 2017 ( , 5). Under året har kontrollaktiviteter genomförts i enlighet med den övergripande interna kontrollplanen avseende de kommungemensamma kontrollerna och nämndens kontroller. Återredovisning görs också av de kontrollmoment som hunnits genomföras innan delårsrapport. Till delårsrapporten år 2017 hade fyra kontroller genomförts, fyra var pågående och resterande sex kontroller återredovisas först i samband med årsbokslut. Sammanfattning av genomförda kontroller för år 2017 och åtgärder De genomförda kontrollerna påvisar få avvikelser. Gällande kontrollmomentet Kontroll av taxor i Interbook Go genomfördes under året ett stickprov som visade att en taxa var felaktig. Felsökning pågår tillsammans med systemleverantören och nya kontroller ska genomföras under år 2018 avseende kontrollavvikelser. En utbildning och en genomgång av Växjö kommuns inköpspolicy samt övriga rutiner kring inköp kommer att ske med berörda under våren Bedömning Vi bedömer att kultur- och fritidsnämnden i huvudsak säkerställer att styrning, uppföljning och kontroll avseende arbetet med intern kontroll är tillräcklig. Detta grundar vi på att den av nämnden fastställda internkontrollplanen för år 2017 avser både de kommungemensamma kontrollerna samt nämndspecifika kontroller. Nämnden har upprättat en väsentlighet- och riskanalys som grund för sin interna kontrollplan, dock ej dokumenterad. Granskningen visar att nämnden inte varit delaktig i processen avseende riskinventering. Vi bedömer att uppföljning av kontroller samt rapportering i huvudsak skett enligt fastställd tidsplan d.v.s. i årsrapporten, men även i delårsrapporten. Vi bedömer att nämnden har upprättat åtgärder med anledning av resultat av kontrollerna Miljö- och hälsoskyddsnämnden Riskanalys Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inte genomfört någon riskanalys inför framtagandet av internkontrollplanen för år Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 21 av 24 PwC

33 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna Internkontrollplan Miljö- och hälsoskyddsnämnden har antagit en internkontrollplan för år 2017 och ingår i nämndens internbudget. Beslut gällande 2017 års internbudget behandlades på nämndens sammanträde Nämnden har enbart beslutat om de kommungemensamma kontrollerna: Ekonomiska transaktioner (utifrån kommunövergripande Riskområde ekonomi ) Brister i Diarieföring Sekretessuppgifter lämnas ut till fel person Planen innehåller vilka kontrollmoment som ska följas upp, vem som är kontrollansvarig, med vilken metod och till vem kontrollen ska rapporteras. Rapportering De kommungemensamma kontrollerna, har återrapporterats i samband med bokslutet. Intern kontrollplan som helhet för år 2017 har återrapporterats till nämnden i samband med årsrapport 2017 ( , 18). Under året har kontrollaktiviteter genomförts i enlighet med den övergripande interna kontrollplanen avseende de kommungemensamma kontrollerna och rapporterats i samband med delårsrapport. Sammanfattning av genomförda kontroller för år 2017 och åtgärder Granskningen av de kommungemensamma kontrollerna påvisade inga brister Bedömning Vi bedömer att miljö- och hälsoskyddsnämnden inte helt säkerställer att styrning, uppföljning och kontroll avseende arbetet med intern kontroll är tillräcklig. Detta grundar vi på att risk- och väsentlighetsanalys inte har genomförts samt att nämnden inte har fastställt en internkontrollplan med egna kontrollmoment för år Det är inte tillräckligt att internkontrollplanen enbart avser de kommungemensamma kontrollerna. Nämnden har inte upprättat en väsentlighet- och riskanalys som grund för internkontrollplanen och därmed har inte heller nämnden varit delaktig. Vi bedömer att rapporter av de kommungemensamma kontrollerna i huvudsak skett enligt fastställd tidsplan d.v.s. i årsrapporten, men även i delårsrapporten Överförmyndarnämnden Riskanalys Då överförmyndarnämnden inte förfogar över en egen förvaltning har inte nämnden upprättat en egen riskanalys. Däremot ingår överförmyndarnämnden i kommunkansliets internkontrollplan och därmed också i riskanalysen för kommunkansliet. Överförmyndarnämnden är inte delaktiga i framtagandet av riskanalysen. Kommunkansliets riskinventering resulterade i ett skriftligt Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 22 av 24 PwC

34 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna dokument. I detta dokument har en värdering gjorts utifrån en matris där bedömning av väsentlighet och risk har gjorts. Internkontrollplan Det finns en internkontrollplan för år Beslut gällande 2017 års internkontroll behandlades på nämndens sammanträde Utöver de kommungemensamma kontrollerna har nämnden beslutat om ett ytterligare kontrollmoment: Granska att det finns motivering i arvodesbeslut till varför vi har beslutat om avdrag eller varför en god man fått högre arvode än tidigare. Planen innehåller vilket kontrollmoment som ska följas upp, vem som är kontrollansvarig, med vilken metod och till vem kontrollen ska rapporteras. Nämnden har även fattat beslut om de kommungemensamma kontrollerna. Rapportering Samtliga kontroller, inklusive de kommungemensamma, har återrapporterats i samband med bokslutet. Internkontrollplanen som helhet för år 2017 har återrapporterats till nämnden i samband med årsrapport 2017 ( ). Under året har kontrollaktiviteter genomförts i enlighet med den övergripande interna kontrollplanen avseende de kommungemensamma kontrollerna och nämndens kontroll. Sammanfattning av genomförda kontroller för år 2017 och åtgärder Den genomförda kontrollen av arvodesgranskning påvisade att skriftlig rutin inte finns. 10 stycken arvodesbeslut där gode mannen fått avdrag på sitt arvode eller fått ett högre arvode än tidigare valdes ut slumpvis. Av dessa är det ett som saknar tillräcklig motivering. Som förslag till åtgärder föreslås bland annat att diskutera förvaltningslagens krav på att motivera beslut samt att återupprepa kontrollmomentet år Överförmyndarnämnden har även genomfört en kontroll på utelämnande av sekretess där resultatet visade att skriftlig rutin för utlämnande inte finns och att det för närvarande styrs av delegationsordningen. Som åtgärd föreslås att skapa en ny rutin Bedömning Vi bedömer att överförmyndarnämnden i huvudsak säkerställer att styrning, uppföljning och kontroll avseende arbetet med intern kontroll är tillräcklig. Detta grundar vi på att den fastställda intern kontrollplanen för år 2017 avser både de kommungemensamma kontrollerna samt nämndspecifika kontroller. Nämnden har inte upprättat en väsentlighet- och riskanalys som grund för sin interna kontrollplan, men ingår i kommunkansliets riskinventering. Granskningen visar att nämnden inte varit delaktig i processen avseende riskinventering. Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 23 av 24 PwC

35 Grundläggande granskning intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna Vi bedömer att uppföljning av kontroller samt rapportering i huvudsak skett enligt fastställd tidsplan d.v.s. i årsrapporten. Vi bedömer att nämnden har upprättat åtgärder med anledning av resultat av kontrollerna. Mars 2018 Carl-Magnus Stenehav Projektledare Lena Salomon Uppdragsledare Mars 2018 Växjö kommuns revisorer 24 av 24 PwC

36

37

38 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Revisorernas granskning av kommunstyrelsens och nämndernas arbete med intern kontroll Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige överlämnar granskningsrapporten till kommunstyrelsen och nämnderna för yttrande. Bakgrund Kommunens revisorer har granskat kommunstyrelsens och nämndernas arbete med intern kontroll. Sammanfattningsvis görs i en skrivelse, den 10 april 2018, bedömningen att styrelsens och nämndernas intern kontroll i huvudsak varit tillräcklig men att åtgärder behöver vidtas av kommunstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen Övriga nämnder För kännedom Kommunens revisorer 1 (1)

39 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Dnr Remiss till KFN förslag till bildande av naturreservatet Hovshaga i Växjö kommun Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag Kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiv och bifaller förslaget till bildande av naturreservatet Hovshaga. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat om samråd om bildande av naturreservatet Hovshaga i enlighet med bilagda handlingar och kartor. Området är utpekat som planerat naturreservat i den fördjupade översiktsplanen för Växjö stad. Grönstrukturprogrammet och friluftsprogrammet pekar också ut området som värdefullt för biologisk mångfald liksom för rekreation, motion och friluftsliv. Syftet med naturreservatet är att främja motion, friluftsliv och upplevelsevärden i ett område med höga naturvärden. Flera delar ska uppnå detta uttalade syfte. För KFN ses följande som relevant. - rörelsestråk, uppehållsplatser, badplatser, anordningar och anläggningar underhålls och skapas för att främja en bredd av motion, friluftsliv och upplevelsevärden, med hänsyn tagen till naturvärdena. Naturreservatet föreslås ha en geografisk omfattning på 150 ha land och 15 ha vatten i ett kulturhistoriskt landskap som med närheten till Helgasjön ger området fullt pott på alla tio upplevelsevärden. I norr gränsar området till det nya naturreservatet Kronoberg (264 ha) och i söder till Araby naturreservat (16 ha). Tillsammans med naturområdena Hissö (605 ha) och Helgö (372 ha) skulle ett sammanhängande område på över ha vara långsiktigt avsatt med syfte att utveckla naturvärden och friluftsliv. Inom och i nära angränsning till reservatets gränser utövas flera friluftsaktiviteter, spontant eller i föreningslivets regi. Dagens mest frekventa aktiviteter i området är ridning, bad, golf, scouting, båtliv, cykling samt flera motionsformer där promenader dominerar. Ur ett folkhälsoperspektiv är det bra och nödvändigt att ha tillgång till gröna områden, särskilt de områden som ligger nära bostaden och är tillgängliga för alla, vilket är fallet för naturreservat Hovshaga. Bildandet av detta större 1 (2)

40 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott naturreservat kommer trygga Växjöbornas möjlighet till friluftsliv samtidigt som det kommer ställas krav på att friluftsliv på land och vatten behöver kanaliseras så att olika intressen kan verka i symbios. God tillgänglighet och nåbarhet till gröna och blå miljöer i Växjö kommun med kvalitet på anordningar samt mötesplatser ger en attraktiv livsmiljö. Den bostadsnära naturen i dagens Araby friluftsområde har höga sociala och rekreativa värden och är välbesökt året runt. Reservatsföreskrifter A-C och bifogad skötselplan bedöms vara väl förankrade och inventerade utifrån nuläget Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämndens tjänsteskrivelse Förslag till bildande av naturreservatet Hovshaga i Växjö kommun. Förslag till skötselplan naturreservatet Hovshaga i Växjö kommun. 2 (2)

41 ÄRENDE Dnr KFN Peter Lönn friluftssamordnare Tel Kultur- och fritidsnämnden Yttrande på förslag till bildande av naturreservatet Hovshaga i Växjö kommun Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiv och bifaller förslaget till bildande av naturreservatet Hovshaga. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat om samråd om bildande av naturreservatet Hovshaga i enlighet med bilagda handlingar och kartor. Området är utpekat som planerat naturreservat i den fördjupade översiktsplanen för Växjö stad. Grönstrukturprogrammet och friluftsprogrammet pekar också ut området som värdefullt för biologisk mångfald liksom för rekreation, motion och friluftsliv. Syftet med naturreservatet är att främja motion, friluftsliv och upplevelsevärden i ett område med höga naturvärden. Flera delar ska uppnå detta uttalade syfte. För KFN ses följande som relevant. - rörelsestråk, uppehållsplatser, badplatser, anordningar och anläggningar underhålls och skapas för att främja en bredd av motion, friluftsliv och upplevelsevärden, med hänsyn tagen till naturvärdena. Naturreservatet föreslås ha en geografisk omfattning på 150 ha land och 15 ha vatten i ett kulturhistoriskt landskap som med närheten till Helgasjön ger området fullt pott på alla tio upplevelsevärden. I norr gränsar området till det nya naturreservatet Kronoberg (264 ha) och i söder till Araby naturreservat (16 ha). Tillsammans med naturområdena Hissö (605 ha) och Helgö (372 ha) skulle ett sammanhängande område på över ha vara långsiktigt avsatt med syfte att utveckla naturvärden och friluftsliv. Inom och i nära angränsning till reservatets gränser utövas flera friluftsaktiviteter, spontant eller i föreningslivets regi. Dagens mest frekventa aktiviteter i området är ridning, bad, golf, scouting, båtliv, cykling samt flera motionsformer där promenader dominerar. Bedömning Ur ett folkhälsoperspektiv är det bra och nödvändigt att ha tillgång till gröna områden, särskilt de områden som ligger nära bostaden och är tillgängliga för alla, vilket är fallet för naturreservat Hovshaga. Bildandet av detta större naturreservat kommer trygga Växjöbornas möjlighet till friluftsliv samtidigt Kultur- och fritidsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post peter.lonn@vaxjo.se

42 ÄRENDE Dnr KFN som det kommer ställas krav på att friluftsliv på land och vatten behöver kanaliseras så att olika intressen kan verka i symbios. God tillgänglighet och nåbarhet till gröna och blå miljöer i Växjö kommun med kvalitet på anordningar samt mötesplatser ger en attraktiv livsmiljö. Den bostadsnära naturen i dagens Araby friluftsområde har höga sociala och rekreativa värden och är välbesökt året runt. Reservatsföreskrifter A-C och bifogad skötselplan bedöms vara väl förankrade och inventerade utifrån nuläget Beslutet skickas till För kännedom Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Tomas Ekelius Förvaltningschef 2 (2)

43 Bilaga 2 Datum Ärendenummer REMISSVERSION FÖRSLAG TILL SKÖTSEPLAN NATURRESERVAT HOVSHAGA I VÄXJÖ KOMMUN Kommunstyrelsen Växjö kommun 1 (26) Postadress Box 1222, VÄXJÖ Besöksadress Västra Esplanaden 18 Telefon Org.nr Bg E-post martin.unell@vaxjo.se

44 Datum Ärendenummer FÖRUTSÄTTNINGAR I den fördjupade översiktsplanen för Växjö kommun står det att området mellan Hovshaga och Helgasjön, som sträcker sig från Araby naturreservat i söder till Kronobergs naturreservat i norr, föreslås och ska utredas som naturreservat. Frågan lyftes sedan, efter förslag från miljöberedningen, på kommunstyrelsen i april 2016 för vidare handläggning. Tekniska förvaltningen ansökte därefter om LONA-bidrag för inventering och framtagande av avgränsning, mål- samt skötselbeskrivningar inom området. Under 2016 genomfördes också en inventering av friluftslivet. FÖRSLAG TILL SYFTE MED NATURRESERVATET Syftet med naturreservatet är att främja motion, friluftsliv och upplevelsevärden i ett område med höga naturvärden. Naturmiljöer knutna till Helgasjön, lövrika skogar och örtrika betesmarker med gamla träd och död ved vårdas, bevaras och återställs i ett större sammanhängande område så att den biologiska mångfalden stärks. Dessutom ska människor kunna röra sig i och uppleva dessa värden. Syftet ska uppnås genom att: områdets skyddsvärda naturmiljöer bevaras genom föreskrifter som förhindrar ekonomiskt skogsbruk och exploatering, trädmiljöer bevaras med grova och gamla träd, en variationsrik struktur och med god förekomst av död ved. Yngre bestånd vårdas så att de kan utvecklas mot naturliga lövskogar med inkluderande tall, gräsmarker med buskar, gamla träd och örtrik flora betas, slås eller sköts i syfte att uppnå bevarandemålen. Idag är ridstallens hästar viktiga landskapsvårdare där, livsmiljöer kan nyskapas för att värna skyddsvärda arter, rörelsestråk, uppehållsplatser, badplatser, anordningar och anläggningar underhålls och skapas för att främja en bredd av motion, friluftsliv och upplevelsevärden, med hänsyn tagen till naturvärdena. BESKRIVNING AV OMRÅDET Ett 165 ha stort område beläget väster om stadsdelen Hovshaga i nordvästra delen av Växjö stad. I norr gränsar området till det nya naturreservatet Kronoberg på 264 ha och i söder till Araby naturområde på 16 ha. Tillsammans med naturreservatet Hissö på 605 ha och Helgö på 372 skulle ett sammanhängande område på över ha vara långsiktigt avsatt med syfte att utveckla natur- och friluftsliv. Det sjö- och tätortsnära läget gör området viktigt för friluftsliv och rekreation. I området finns ett stort antal stigar och mindre vägar som utnyttjas för promena- 2 (26)

45 Datum Ärendenummer der, löpning och cykling. Utmed Helgasjön finns flera badplatser med sandstränder och klippta gräsmattor. Förutom bad används Helgasjön även till fiske, och ett aktivt båtliv med inkluderande kanotister existerar med båtbryggor belägna längst i områdets södra del. Området besöks regelbundet av skolor och förskolor. Vid bad- och friluftsanläggningen Ryttartorpet finns båt- och kanotuthyrning samt möjligheter att fika. Längs Helgasjön, liksom i ett större sammanhängande område i nordvästra delen av området, växer lövskog med mycket bok och ek. Kring ridanläggningen i söder hittas några av kommunens mest värdefulla grova och gamla ekar. Utmed Helgasjöns strand finns även partier med gamla och grova tallar. I området existerar även odlingslandskap med naturbetesmarker och utmagrade betesvallar. I nordvästra delen finns en anlagd större våtmark som hanterar dagvatten från Hovshaga i syfte att rena vattnet innan det släpps till Helgasjön. Våtmarken har även ett rikt insektsliv. Även en mindre del av Helgasjön ingår i området. Områdets främsta naturvärden är knutna till odlingslandskapet, lövskogarna och de lövrika blandskogarna som hyser gamla tallar och ekar. I området finns även separata delar med lägre naturvärden i form av ungskogar som ett resultat av stormen Gudrun, liksom yngre granplanteringar efter kalhyggen. Tillgänglighet Tillgängligheten till och i området är överlag god via befintligt stig- och vägsystem. Med bil nås området söderifrån via Norrleden (väg 23/25/27) och Trafikplats Hovshaga, alternativt via Arabygatan som går norrut från centrala Växjö. Större parkeringar hittas vid Araby golfbana, Araby badplats, Ryttartorpet och Stora Pene. Genom områdets västra del går gång- och cykelstråket Växjö Runt. Till Hovshaga och Kronoberg går stadsbussar från centrala Växjö. Området kan förstås också nås sjövägen där bl.a. kanotleden Värendsleden passerar. Historisk och nuvarande mark- och vattenanvändning Historiska kartor säger att fodermarkerna i norra delen av området, kring Lilla Pene, redan 1725 agerade beteshagar. I hagarna växte bokskog, granskog samt betesskog. Söder om detta område existerade stora skogsmarker av främst gran och tall där vissa delar i sin tur var fuktigare och därmed kärraktiga. I den östra delen växte yngre tallskog och ljung. Vad området i söder bestod av har inte hittats, men för laga skifte för Araby år 1909, framgår det från kartan att dagens större öppna gräsmarker kring ridanläggningen, Araby badplats, Ryttaretorpet och Karlslund var åkermark. Kring många av åkrarna förekom ängsmark. Den absoluta majoriteten av marken utgjordes vid denna tid av gles mosaikartad skogsmark där djur betade. En stor del av markerna utgörs i dag av rationellt skött, barrdominerad skogsmark. De öppna gräsmarkerna används till vall och som betesmarker kring ridanläggningen och intill Lilla Pene. En mindre del av markerna används till anordningar för friluftslivet (gräsytor vid badplatser, parkeringar och liknande). I nordväst finns idag en anläggning för dagvattenhantering. 3 (26)

46 Datum Ärendenummer Områdets bevarandevärden Biologiska värden De grova och gamla ekarna som finns utspridda i området hyser flera ovanliga arter som indikerar rik biologisk mångfald. På de gamla träden växer ovanliga kryptogamer som tungticka (rödlistad som Starkt hotad, EN), oxtungsvamp (rödlistad som Nära hotad, NT), skuggorangelav (rödlistad som Nära hotad), gulpudrad spiklav och sotlav. I trädens håligheter har det bildats mulm från nedbruten ved och där lever en lång rad ovanliga skalbaggar. Bland skalbaggarna märks gulbent kamklobagge (rödlistad som Nära hotad, NT), kardinalfärgad rödrock (rödlistad som Nära hotad, NT) och den sällsynta smalknäpparen. Fågellivet är relativt rikt i de lövträdsdominerade områdena samtidigt som de yngre barrskogarna har ett mer begränsat artantal. De strandnära lövskogarna utnyttjas av mindre hackspett (rödlistad som Nära hotad, NT) och i området häckar även spillkråka (rödlistad som Nära hotad, NT) och gröngöling (rödlistad som Nära hotad, NT). Stare (rödlistad som Sårbar, VU) och gulsparv (rödlistad som Sårbar, VU) häckar i anslutning till områdets odlingsmarker. Delar av området har dock under lång tid dominerats av ett aktivt skogsbruk vilket innebär att biologiskt värdefulla substrat som gamla träd och multnande ved, saknas i flera av skogarna, även om värdena även här ökat på senare tid. Det n 4 (26)

47 Datum Ärendenummer finns dock äldre barrskogar där det påträffats naturvårdsintressanta barrskogsarter som orkidén knärot (rödlistad som Nära hotad, NT) och svampen gropticka (rödlistad som Sårbar, VU). I betesmarkerna nordost vid Lilla Pene finns flera ovanliga och hävdgynnade arter som slåttergubbe (rödlistad som Sårbar), scharlakansvaxskivling (rödlistad som Nära hotad, NT) och fjärilen mindre bastardsvärmare (rödlistad som Nära hotad, NT). Den ingående delen av Helgasjön är tämligen dåligt känd med avseende på biologiska värden. Dock är fiskgjuse (fågeldirektivet), gråtrut (rödlistad som Sårbar, VU), sävsparv (rödlistad som Sårbar, VU) och drillsnäppa exempel på fåglar som häckar vid sjön. Storlom (fågeldirektivet) häckar sannolikt i området och utnyttjar det för födosök. Vid Bocksholmen i sjön har spår av utter (rödlistad som Nära hotad, NT) påträffats under vintern Vidare i skötselplanen används vedertagna förkortningar för rödlistningskategorier enlig Rödlistade arter i Sverige 2015 (Artdatabanken 2015). Det finns goda förutsättningar för att bevara och utveckla naturvärdena i området med utgångspunkt från de mer värdefulla miljöerna. Området utgör också en värdefull länk och ett viktigt tillskott av barr- respektive lövskog för Kronoberg naturreservat i norr och Araby naturreservat i söder. 5 (26)

48 Datum Ärendenummer Kulturhistoriska värden Inom området finns ett flertal fornlämningar och andra kulturspår. Här följer ett urval och en kortfattad översikt. Utmed Helgasjöns strand finns lämningar från boplatser under stenåldern och järnåldern. I norra delen vid Stora Pene hittas, från samma period, lämningar av ett mindre gravfält med fem högar och en rest sten. Mellan Lilla Pene och Stora Pene finns även dokumenterade bronsåldersgravrösen och på andra platser ytterligare rösen från bronsåldern och järnåldern. Det finns även hällristningar i form av skålgropar och Älvkvarnar på några platser i området. Älvkvarnar är runda, slipade små gropar som troligen haft rituell betydelse för länge sedan. Värden för turism och friluftsliv Ett flertal förskolor och skolor utnyttjar området i undervisningssyfte. Området är av mycket stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Väg- och stigsystemet utnyttjas i stor utsträckning till lek, promenader, löpning, ridning, scouting och andra aktiviteter. Genom områdets västra del går gång- och cykelstråket Växjö Runt. Helgasjön har ett stort värde för bad, fiske och båtliv. Kanotleden Värendsleden passerar förbi i norra delen, kring Stora Pene, och har där en utmarkerad rastplats. Avståndet till större vägar gör att det går att uppleva stillhet och tystnad i området. Se friluftsprogrammet för utförligare beskrivning av friluftslivet. Byggnader och anläggningar Uppdateras inför formellt samråd. Inventeringar och dokumentation Ivarsson, T Natur i Växjö stad. På uppdrag av Växjö kommun, Tekniska förvaltningen. Ivarsson, T Naturvärden norr om Araby. Växjö På uppdrag av Växjö kommun, Tekniska förvaltningen Utöver denna dokumentation har även uppgifter från Artportalen inarbetats. 6 (26)

49 Datum Ärendenummer SKÖTSEL Området är indelat i 10 skötselområden där ett skötselområde i sin tur är indelat i ytterligare mindre delområden. Dessa områden utgår från den markanvändning eller skötsel som ska genomföras, se även skötselplanekartan (sidan 22 ff.). Skötselområden: Friluftsliv 1. Betesmark och åker 2. Ädellövskog 3. Bokskog 4. Alsumpskog 5. Blandlövskog 6. Barrskog 7. Hygge och ungskog som utvecklas mot lövskog med tall 8. Ytor för bad, lek och tekniska anläggningar 9. Helgasjön Generella riktlinjer och åtgärder Stigar och vägar ska erbjuda bra framkomlighet. Stängsel ska förses med grindar eller stättor för att underlätta framkomligheten. Vegetation som påverkar framkomligheten utmed stigar och vägar ska tas bort. Träd och grenar som kan utgöra en risk för människors säkerhet längs stigar och vägar får tas ner och flyttas inom området. Vid körning med maskiner är det mycket viktigt att det är god bärighet. Att köra nära gamla träd är förbjudet om skaderisk på trädrötter förekommer. Vid all körning är det också mycket viktigt att inte köra sönder död ved som nedfallna grova grenar, lågor, torrakor eller högstubbar. Alla lövträd och tallar som dör naturligt ska lämnas kvar inom områdets gränser. Gran under 50 cm i brösthöjdsdiameter får däremot tas ut ur området ifall spridningsrisk av granbarkborre existerar. Vid avverkningar i samband med de naturvårdande skötselåtgärderna ska alla avverkade stamdelar av tall och lövträd grövre än 10 cm lämnas som död ved. Undantag gäller dock om framkomligheten för friluftslivet kräver att mer tas ut eller vid betesmarksrestaurering där en avvägning i varje enskilt fall ska göras. För att minska problemet med framkomligheten kommer det med fördel skapas högstubbar där toppen får tas ut. Rishögar med grenar och toppar av ädellöv, asp och sälg lämnas, gärna i solexponerade lägen, om det inte påverkar människors framkomlighet, betesdjur, eller om det skadar markfloran. Död ved sparas dessutom i vattnet men får flyttas inom området om det påverkar badplatser eller dylikt. Grova och döda träd, grenar eller stamdelar som hämtas utanför området får, efter samråd med förvaltaren, läggas i s.k. faunadepåer i naturområdet. 7 (26)

50 Datum Ärendenummer För att undvika störning av fåglar och annat djurliv ska röjning och avverkning undvikas under perioden 1 april till 30 juni. Perioden kan behöva utökas vid förekomst av särskilda arter. Vid sen vinter kan perioden senareläggas. Invasiva arter som exempelvis kanadensiskt gullris, jättebalsamin, slide, jätteloka, lupin, sjögull och tysklönn ska bekämpas inom området. Sälgen är av stor vikt för många insekter. Detsamma gäller även andra blommande buskar och småträd såsom hagtorn, nypon, apel, fågelbär, rönn, olvon och slån. Dessa behöver generellt gynnas, särskilt i brynmiljöer och utmed vägar, stigar och skogsbryn mot betes- och odlingsmarker. Buskar av dessa arter får också planteras inne i området för att stärka tillgången på nektar. Om dessa påverkar framkomligheten, säkerheten, betesdriften eller stängsel på särskilda platser får överväganden göras. Vägkantsfloran är viktig för insektslivet varför vägkanter med rik flora inte får slås förrän tidigast under andra halvan av augusti. Skyltar om detta kan behövas sättas upp i vägkanter som påminnelse för entreprenörer. Småvatten för groddjur får tillskapas i lägen där det inte har negativ påverkan på andra naturvärden. Artrika gräsmarker får anläggas där inte skadar andra höga naturvärden. Grova ekar I området förekommer, på spridda platser, ett stort antal ekar (se bilaga B) där flera hotas av igenväxning. Ekarna är därför i behov av punktvisa framröjningar för att naturvärden ska utvecklas och för att undvika ekars för tidiga död. Några av ekarna hyser rödlistade och/eller andra sällsynta arter varvid träden är mycket viktiga för områdets biologiska mångfald. Ekar som växer i öppna till halvöppna miljöer, alternativt utmed stigar, i kantzoner eller aggregerat i grupper ska prioriteras. Utmed stigar och i bryn finns ofta bra ljusinsläpp där förutsättningar för etablering och utveckling av yngre ekar är goda. All frihuggning ska ske med försiktighet, både för undvikandet av skador på själva eken i sig, men också för att undvika att träd med höga naturvärden fälls. Ekar som påtagligt varit inväxta kan behöva friställas i etapper eftersom en omfattande friställning vid ett och samma tillfälle med stort ljusinsläpp kan påverka ekarna och/eller dess fauna och flora negativt. Om ekar hotas av andra gamla lövträd måste en bedömning om eventuell friställning göras från fall till fall. Om det finns andra ekar i närområdet till de framhuggna ekarna ska dessa gynnas och skötas som framtida jätteträd. 8 (26)

51 Datum Ärendenummer FRILUFTSLIV Beskrivning: Närheten till Växjö tätort gör att området utnyttjas i mycket stor utsträckning för friluftsliv, rekreation, motion och naturundervisning. Tillgängligheten är mycket god med ett stort stig- och vägsystem. På flera platser finns eldstäder, vindskydd och informationsskyltar. Naturliga samlingsplatser för områdets besökare har utvecklats i störst skala kring Ryttaretorpet, Lilla Pene, Stora Pene och Araby badplats. Araby och Kronoberg har ett kulturhistoriskt landskap som med närheten till Helgasjön ger området full pott på alla tio upplevelsevärden som finns att mäta. Områdets utvecklingsinriktning pekar mot en förbättrad infrastruktur och tillgänglighet, fler inbjudande platser för samvaro och friluftsanordningar samt familjeäventyr. Den bostadsnära naturen i Araby friluftsområde har höga sociala värden och är ett välbesökt område året runt. Ledord: - Attraktiva mötesplatser nära Helgasjön. - Lekfulla och gröna miljöer för barn och unga. - Tydligt välkomnande entréer med översiktskartor. - Många markerade vandringsleder med närhet till sjön. - Markerade ridstråk ska utvecklas i samarbete med ridsporten. Bevarandemål: - Området är via sitt stig- och vägsystem lättillgängligt både att ta sig till samt att röra sig inom. Stora delar är även anpassade för personer med funktionshinder. - Uppehållsplatser och anordningar för friluftslivet ska locka fler besökare att uppleva naturen. - Genom information om området och dess natur- och kulturvärden ska medvetenheten om naturens värden öka. - Stigar, leder och friluftsanordningar anläggs och sköts med hänsyn tagen till höga naturvärden för att minimera störningen på växt- och djurliv. - Lugn, tystad och rofylldhet är kvalitéer som ska värnas. 9 (26)

52 Datum Ärendenummer Skötselåtgärder: - Regelbunden tillsyn och underhåll av skyltar, uppehållsplatser, friluftsanordningar, torrdass, stig- och vägsystem, parkeringar m.m., inklusive skötsel av marken närmast dessa platser med röjning och ibland gräsklippning. - Stigar, rastplatser, bänkar, eldstäder, vindskydd och andra anordningar eller anläggningar bör vara tillgänglighetsanpassade och ska anläggas med hänsyn tagen till naturvärdena samt behovet av funktionella spridningskorridorer. Symbolerna på sidan 22 visar förslag på placeringar. a. Entréer och uppehållsplatser behövs där många människor kommer till området och vid speciella målpunkter. Entréer kan också placeras strax utanför området om det passar bättre. En entré bör innehålla en informationsskylt med karta och riktningsangivelser samt rastmöbler. Större entréer bör dessutom ha väderskydd, grillplats och torrdass eller toalett. På platser där det passar in kan det finnas träningsutrustning eller motorikbana i naturmaterial. På motsvarande sätt ska platser för yoga och återhämtning bevaras och utvecklas som rofyllda miljöer. b. Stigsystemet är väl förgrenat i och kring området varför nya stigar har låg prioritet. Nya stigar är ändock motiverade för vissa anslutningar mellan befintliga stråk. Detsamma gäller ridleder. c. Befintliga stigar behöver markeras och röjas bättre samt få bättre underlag. Rastbänkar bör finnas med jämna intervall. Där stigar passerar stängsel ska det finnas grindar eller stättor. Det ska också finnas tydliga riktningsvisare med uppgifter om avstånd till olika målpunkter. Åtgärder vidtas för att minska konflikter mellan cyklister, gående, ridande och hundar. d. Vissa platser kan anpassas för naturpedagogisk verksamhet där mer äventyrligare stigar kan locka barn. e. Skyltar med kartor och information om stigar, leder, natur och kultur sätts upp på strategiska platser. Specifik naturinformation om t.ex. död ved och betesdrift sätts upp vid behov. En folder ska tas fram, lämpligen som knyter ihop hela Kronoberghalvöns skyddade natur och friluftsområden. Vissa insatser ska göras för att få informationen tillgänglig för alla. f. Brygganordningar för bad och rekreation får finnas vid Pene naturistbad, Stora Pene scoutstuga, Ryttaretorpet och Araby badplats. Det är viktigt att träd sparas på badplatserna för att tillgodose naturvärdena och behovet av spridningskorridorer. g. Större båtbryggor finns söder om Araby badplats, strax utanför området. h. Nya kanotrastplatser kan anläggas med hänsyn tagen till fågellivet. i. Naturområdet med sitt tätortsnära läge ska framförallt nås till fots eller cykel, alternativt med buss. För bilburna besökare ska det dock finnas parkeringsplatser. 10 (26)

53 Datum Ärendenummer Träd och grenar som bedöms som farliga i anslutning till markerade stigar, vägar och anordningar ska i första hand beskäras eller kapas till högstubbar, i andra hand lämnas veden i området som livsmiljö för floran och faunan. - Hastighetsbegränsande åtgärder kan behövas på bilvägarna i området. - Hänvisningsskyltningen till området bör förbättras för såväl cyklister som bilister. - Åtgärderna detaljplaneras och inarbetas i friluftsprogrammets handlingsplan. SKÖTSELOMRÅDEN (se även karta sidan 22) 1. Öppen gräsmark (33 ha) Beskrivning: Gräsmarker med hög biologisk kvalité och stor artrikedom. Skötselområdet är fördelat på olika ytor: öppna, välhävdade betesmarker (1) vid Stora Pene, Lilla Pene, Araby ridklubbs ridanläggning samt trädklädd och delvis ohävdad yta vid Araby badplats liksom öppna marker kring dagvattendammen norr om Stora Pene. Dessutom ingår restaureringsmarker (1.b) NO Ryttaretorpet och igenvuxen mark mellan Lilla Pene och 4H. Delar utgörs av äldre åkermark som dock håller på att magras ut trots dess omfattande blomrikedom med ett värde som nektar- och pollenresurs där t.ex. gökärt, mandelblom, gullris, höskallra, blåsuga och svinrot växer. Vissa delar av åkermarken är dock rasthagar för hästar och har därför mer trivial flora. De 11 (26)

54 Datum Ärendenummer flesta ytor hyser dock ett stort antal särskilt skyddsvärda arter. Bland mer krävande arter finns ängssvampen scharlakansvaxskivling (NT) och kärlväxter som slåttergubbe (VU), sommarfibbla (VU), svinrot, knägräs och stagg. Dessutom existerar insekter som mindre bastardsvärmare (NT), slåttergubbemal (VU) och mindre guldvinge. Vid dagvattendammen växer rödlånke (NT). På död ved är koralltaggsvampen påträffad (NT). Det finns också gott om både ängs- och åkervädd vilka är viktiga nektar- och pollenkällor för många insekter. Trädskiktet utgörs av främst ek och björk. Vid Araby ridanläggning finns flera grova och ihåliga ekar med mycket höga biologiska värden. Det finns också träd som växer i allé. Buskar finns i begränsad omfattning främst i kantzoner. Buskarna har ändock stor betydelse då sävsparven (VU) hittat sin häckningsbiotop. Tornseglare (VU), gröngöling (NT), göktyta, stare (VU) och gulsparv (VU) förkommer i hagmarkerna. Bevarandemål: Hävdade öppna till halvöppna gräsmarker med artrik flora och förekomst av hävdgynnade arter. Minst 80% av arealen består varje år av väl avbetad eller avslagen gräsmark vid vegetationsperiodens slut. För insekternas skull finns möjlighet att ha betesfria år i mindre inhägnade ytor för att gynna nektar- och pollenrika örter som åkervädd. Spridda evighetsträd. Skötselåtgärder: Bete med nötdjur, häst eller slåtter alternativt slåtter eller bränning vissa år. Partier i anslutning till badplatser, stigar, bord och bänkar får klippas med gräsklippare eller motsvarande efter överenskommelse med förvaltaren. Betestrycket inom och mellan delområdena kan regleras genom att djuren flyttas mellan fållor alternativt att delar stängslas bort under betesfria år. Ek, hagtorn och andra nektar- och pollenrika buskar får planteras för att skapa efterträdare till gamla träd samt skapa födokällor, läförhållanden och gynnsamma mikroklimat för flygande insekter. Grova lövträd, liksom efterträdare till dessa, hålls friställda och gynnas. Blommande buskar och träd som hagtorn, rosbuskar och sälg hålls framhuggna och exponerade för att gynna en rik blomning. Sly och ohävdsarter (t.ex. kanadensiskt gullris, lupiner, örnbräken, veketåg, hundkex, nässlor och älggräs) samt annan igenväxningsvegetation ska kontinuerligt hållas borta genom röjning alternativt mekanisk bekämpning. Slaget material kan behövas tas bort från betesmarken. Gödsling får ej ske. Tillskottsutfodring av betesdjur bör undvikas, men får ske efter överenskommelse med förvaltaren. Plats väljs för att minimera skada på floravärden. I rasthagarna vid Araby ridklubb får utfodring ske. Restaureringsmarkerna röjs och avverkas så att spridda framtida jätteträd (företrädelsevis ekar) lämnas. Även sälg, asp och blommande buskar sparas i lämplig omfattning. Området hägnas därefter in och ska betas. 12 (26)

55 Datum Ärendenummer Vid Araby badplats och vid dagvattendammen är sen slåtter (andra hälften av augusti) att föredra. Vid Araby badplats innebär det att 5-10 meter av gräsytan närmast stenmuren vid badplatsen omförs från klippt gräsmatta till ängsskötsel. Detsamma gäller även delar av skogen i öster om stenmuren samt ytor i norra delen. Brynmiljön i stenmuren sparas. 2. Ädellövskog eller ekhagmark (15 ha) Beskrivning: Innefattar ädellövskogar med en stor andel ek. Inslag finns av bok, björk, al, asp, tall och gran, samt även av lönn och ask i mindre omfattning. Rariteten är tungtickan (EN) men det finns även signalarter på några av de äldre ekarna såsom oxtungesvampen (NT) och lavarna rostfläck och barkkornlav. Spillkråkan (NT) har setts i bohål i asp. Med en ökad mängd multnande ved och äldre träd kommer områdets biologiska värde öka. Det finns en del döda och skadade träd, främst av ek som bidrar till värdefulla strukturer i området. I skötselområdet finns också en del värdefull äldre tall, speciellt utmed Helgasjön. Bevarandemål: Gles ekdominerad ädellövskog eller ekhagmark med gamla träd och inslag av andra gamla och grova lövträd eller tall. Gran och bok får inte missgynna värden knutna till ek, asp eller tall. Rikligt med multnande ved i olika nedbrytningsstadier. Bryn med blommande buskar. Skötselåtgärder: Området sköts så att ekarna kan växa sig grova och gamla. Bete är lämpligt, primärt i den glesa ekskogen i norra delen av området. Här skulle ekskogen kunna stängslas ihop med det angränsande naturområdet Kronoberg där koppling i så fall sker till betesvallen i NO. Då krävs hårdare röjning och gallring. SO Arabystallet samt vid Araby badplats är det lämpligt med sen slåtter. Gran och andra trädslag som konkurrerar med ekar röjs bort vid behov. För att gynna kärlväxtfloran vid Araby badplats bör det centrala trädskiktet glesas ut, sannolikt lämpligast att inledningsvis ta ner samtliga bokar och prioritera att ha kvar ekarna. Viktigt att alla träd mot stranden lämnas då de utgör ett värdefullt vindskydd. 13 (26)

56 Datum Ärendenummer Bokskog (2 ha) Beskrivning: Äldre bokskog med inslag av ek hittas i områdets norra del. På bokarna och ekarna finns i dagsläget vissa naturvårdsarter som fällmossa, rostfläck och blodsopp. Det finns endast sparsamt med multnande ved men inom snar framtid kommer sannolikt mer multnande ved bildas naturligt i området. Bevarandemål: Naturskogsartad bokskog med gamla, grova och ihåliga träd samt stor mängd multnande ved. Enstaka ekar förekommer. Naturlig föryngring av bok och buskar sker i de luckor som bildas efter att gamla bokar fallit. Gran förekommer ej. Skötselåtgärder: Röjning och avverkning av gran vid behov. 2-4 högstubbar och lågor av bok kan skapas i beståndet (kring värdefull ek) för att bilda död ved. Delar får betas om det underlättar fållindelningen. Ung bok får röjas under äldre ekar. 4. Alsumpskog (2 ha) Beskrivning: Två mindre områden med alsumpskog existerar som utnyttjas av mindre hackspett (NT). Multnande ved finns i begränsad omfattning. Marken är fuktig och näringsringsrik. På några av de äldre alarna växer laven rostfläck. I alskogen söder om Ryttaretorpet finns ett stort uppslag av ask men också av tysklönn. 14 (26)

57 Datum Ärendenummer Bevarandemål: Naturskogsartad alsumpskog. Al ska dominera men inslag av ask och andra lövträd får förekomma. Gran och tysklönn förekommer inte. Stor mängd död ved, både stående och liggande ska finnas och bildas genom självgallring. Skötselåtgärder: Gynna al och framförallt frisk ask samt blommande buskar som olvon. All gran och tysklönn ska hållas tillbaka genom röjning/huggning. 5. Blandlövskog (26 ha) Beskrivning: Äldre eller medelålders blandlövskogar där trädskiktet utgörs av bland annat ek, björk, bok, asp, sälg och al med inslag av gran och tall. I vissa bestånd är inslaget av äldre ekar stort. I dag är värdena framför allt knutna till fågelfaunan och till beståndens gamla träd. Träden är dock så pass gamla att de inom närtid förväntas utveckla höga naturvärden. På barken av grova ekar växer signalarten kornig nållav. Gulringad vedharkrank (NT) har setts flyga vid död ved av björk. Bevarandemål: Gammal blandlövskog med mycket ek och asp samt med inslag av gamla tallar. På fuktigare mark förekommer dock björk och al. Tall får förekomma medan gran hålls borta. På sikt får bestånden övergå till ädellövskog där det är lämpligt. Kan också betas. Minst 75 % lövträd. Granandelen är högst 5%. Bokandelen är högst 20%. På sikt är målet att det ska finnas ett stort inslag av gamla träd och multnande ved. Skötselåtgärder: Friställning, gallring och röjning för att gynna ek, asp, lönn, ask, grova tallar och även förekommande av lind och alm. Granen avverkas. Bok ska hållas tillbaka genom röjning och avverkning. Tall får förekomma men tall som är klenare än 40 cm avverkas om de konkurrerar med ek, asp eller annat ädellöv än bok. För att hålla efter sly och få ett glest trädbestånd är bete en möjlig skötselåtgärd, både på kort och läng sikt, på ställen där det anses lämpligt. Området får restaureras till betesmark. Detta gäller speciellt de områden som angränsar till andra hävdade områden. 15 (26)

58 Datum Ärendenummer Barrskog (20 ha) Beskrivning: Huvudsakligen grandominerad skog i åldersspannet år. Tallinslaget varierar mellan allt från 0-30%. Inslag av lövträd finns men oftast sparsamt och främst i kantzonerna. De äldre skogarna befinner sig i en ålder där vissa biologiskt värdefulla substrat som högstubbar och lågor framträder liksom strukturer som flerskiktad skog. Det finns även förekomster av naturvårdsarter som gropticka (NT), knärot (NT), pyrola, kornig nållav blåmossa och långflikmossa. Spillkråka (NT), kungsfågel (VU) och andra barrskogsfåglar som talltita och toftsmes utnyttjar miljön. Bevarandemål: Barrträdsdominerade skogar med naturskogskaraktär som hyser gamla träd, flerskiktad struktur samt god trädslags- och åldervariation. Lövträdsandelen ska få öka. Andelen död ved ökar till minst 10 lågor alternativt högstubbar grövre än 20 cm/ha. Lövträd och buskar förekommer främst i gläntor och bryn. Skötselåtgärder: Skogarna sköts eller tillåts fritt utvecklas så att skogen får en naturskogskaraktär med höga naturvärden. I bestånd med liten tillgång på multnande ved kan högstubbar och lågor skapas eller läggas ut. Lövdominerade partier ska inte aktivt föras över till granskog utan detta får ske naturligt på sikt. En del tall och lövträd får frihuggas från gran. I kantzoner gynnas lövträd och buskar för att skapa bryn. På sikt ska fri utveckling ske med undantag längs stigar och vägar vilka ska hållas fria och säkra. 16 (26)

59 Datum Ärendenummer a, b. Ungskog och barrskog som omförs till ekskog och tallskog (50 ha) Beskrivning: Områden med låga naturvärden och ska skötas för att gynna ek, asp, sälg, lönn, ask, tall och i andra hand björk på bekostnad av gran och till viss del bok. Det finns stora arealer som utgörs av ungskog (7.a) men som allt mer domineras av björk, gran, tall men också uppväxta barrskogar (7.b). Älg finns i området vilket förklarar den fina tallföryngringen på gudrunhyggena. Naturvärdena är idag begränsade, men de medelålders tall- och grandominerade skogarna nyttjas för friluftslivet. I de delar med mycket tall och lövträd samt i ljusöppna kantzoner växer gott om blåbär och lingon. Ungskogarna är dock tätvuxna med sly och har därför svag tillgänglighet, vilket bör förbättras med röjning. Bevarandemål: Naturskog med stort inslag av tall och ek samt med god tillgång på multnande ved och gamla träd, i andra hand betesmark. I fuktiga partier får andra trädslag dominera, dock ej gran. Senast 2020 ska granandelen i 7.a vara högst 20 %. Senast 2030 ska granandelen i 7.a vara högst 10 % och i 7. b högst 30 %. Senast 2040 ska granandelen vara högst 5 % i hela skötselområdet. Skötselåtgärder: Skogarna sköts med särskild hänsyn till friluftsliv så att skogen på sikt kan få en naturskogskaraktär med flerskiktade bestånd och god åldersfördelning. Rikligt med multnande ved ska existera. Gamla lövträd (där ek prioriteras) och tall ska friställas och skötas som evighetsträd. Framtida evighetsträd (där ek prioriteras) friställs i bryn utmed stigar och vägar. I kantzoner gynnas lövträd och buskar för att skapa bryn. I 7.a röjs granen ner eller huggs ur samtidigt som asp, sälg, ek och annat ädellöv (ej bok) samt tall gynnas. I de äldre delarna av 7.a kan granen plockas bort när den uppnått minsta dimension för massaved, under förutsättning att granen varken konkurrerar ut viktigare trädslag eller strider mot att bevarandemålen följs. I 7.b avvecklas granen succesivt genom gallring av gran som står kring tall och lövträd. Små rena granbestånd under 0,5 ha kan avvecklas direkt, medan i större bestånd kan luckor skapas där löv och tall får växa upp varefter luckorna utvidgas. För att hålla efter sly och få ett glest trädbestånd är bete en möjlig skötselåtgärd, både på kort och läng sikt, på de platser där det anses lämpligt. Området får restaureras till betesmark. Detta gäller speciellt de områden som angränsar till andra hävdade områden. 8. Bad, lek, föreningsliv och tekniska anläggningar (8 ha) Beskrivning: Gräsytor för bad och lek. Grova träd förekommer i vissa fall utmed stranden eller i de öppna ytorna. 17 (26)

60 Datum Ärendenummer Vid Stora Pene finns en större dagvattendamm. Vid fotbollsplanen finns en mobilmast. Utöver dessa anläggningar förekommer ledningar i området som dock inte är utpekade inom detta skötselområde. Bevarandemål: Öppna ytor för bad och lek. Grova solitära lövträd eller tallar. Fungerande dagvattenhantering och kommunikationsmast. Skötselåtgärder: Området sköts så att bad och lek fungerar, huvudsakligen genom gräsklippning. Lövträd och tall hålls friställda och solexponerade och sparas som evighetsträd. Beskärning eller åtgärder i evighetsträdens rotskyddszon som kan skada träden får inte vidtas. Dagvattendamm och kommunikationsmast får skötas så att en god funktion upprätthålls. 9. Helgasjön (15 ha) Beskrivning: Helgasjön är rejält stor med en areal på 48 km 2. Den har ett maxdjup på 21 meter och ett medeldjup på 7 meter. I sjön finns ett rikt fågelliv där förekomst av fiskgjuse och storlom är av nationell betydelse. Åtminstone fiskgjuse och drillsnäppa häckar inom området men sannolikt även storlommen. Fiskfaunan består bland annat av abborre, björkna, braxen, gers, gädda, gös, löja, mört, nors, sandkrypare och siklöja. Sjön bedöms inte vara försurad. Det finns inga uppgifter om att sjöns utbredning har påverkats genom sjösänkning, dämning eller annan mänsklig påverkan. Kring Växjö tätort finns det mycket bebyggelse i nära anslutning till sjön. Enligt VISS bedöms Helgasjön ha måttlig ekologisk status och den uppnår inte heller god kemisk status. Helgasjön ingår i Mörrumsåns avrinningsområde och är utpekat som ett särskilt värdefullt vatten av Riksantikvarieämbetet för sina forn- och kulturlämningar med anknytning till vattnet. Sjön är även utpekad som särskilt värdefullt vatten av Fiskeriverket för sitt omfattande fritidsfiske. Enligt 4 kap. 6 MB råder särskilda bestämmelser för hushållning av vatten inom Mörrumsåns avrinningsområde. Bevarandemål: Helgasjön ska klassificeras med god ekologisk status. Skötselåtgärder: Inga kopplade till denna skötselplan. 18 (26)

61 Datum Ärendenummer Tomtmark och byggnader Tomter och byggnader inom området ska ha en adekvat skötsel. Bränder, stormar och översvämningar Vid händelser som medför att stora mängder träd dör eller faller omkull ska all död lövved lämnas i området, men vid behov får veden flyttas till annat skötselområde. Granved får lämnas eller flyttas som substratförstäkrning till långsiktigt grandominerade områden. Mängder som överstiger gränsen för död färsk granved enligt skogsvårdslagen (5 m 3 sk) får upparbetas och föras ut från området om det påverkar friluftslivet negativt. Stigar och andra anordningar hålls snarast möjligt fria från nedfallna och hängande träd. Utmärkning av naturområdet Gränsutmärkning ska utföras motsvarande svensk standard (SIS ) och Naturvårdsverkets anvisningar snarast efter att beslut om bildande av naturområde har vunnit laga kraft. Gränsmarkeringar underhålls och förnyas vid behov. Miljövänligt material eftersträvas för gränsutmärkningsstolpar och skyltar. Dokumentation och uppföljning Förvaltaren ska årligen dokumentera utförda åtgärder genom att ange: skötselområde, utförd åtgärd, åtgärdens syfte, tidsåtgång och utförare, år och månad för åtgärdens utförande, fotografering. 19 (26)

62 Datum Ärendenummer Uppföljning av bevarandemål Växjö kommun ansvarar för uppföljning av bevarandemålen. Uppföljningen ska ligga till grund för en utvärdering av: om syftet med området har uppnåtts, om gynnsamt tillstånd har uppnåtts i området, om skötselmetoder behöver förändras, om en revidering av skötselplanen behövs. Uppföljning ska ske vart femte år av, antalet individ av slåttergubbe i hela området. Inventeras en första gång senast Gynnsamt tillstånd råder inom ett område när de uppsatta bevarandemålen nåtts. Revidering av skötselplan En översyn av skötselplanen bör göras inom år för att bedöma behovet av en revidering av planen. Revideringen berör i första hand riktlinjer och åtgärder. Ansvar för skötsel, tillsyn och uppföljning av skötselåtgärder och bevarandemål Växjö kommun har det övergripande ansvaret för förvaltningen av de kommunala naturområden. Kommunen har i områdesbeslutet utsett tekniska nämnden till förvaltare av området i enlighet med 21 FOM (1998:1252) till miljöbalken. Förvaltaren har därmed ansvaret för att skötseln av området följer fastställd skötselplan. Växjö kommun har utsett miljö- och hälsoskyddsnämnden att utföra den operativa tillsynen i naturområde enligt miljöbalken 26 kap. Det innebär att det är dem som prövar dispenser och tillståndsansökningar enligt föreskrifterna och ska övervaka att föreskrifter, dispenser och tillstånd följs. Områdesförvaltaren får ge godkännanden till vissa åtgärder i enlighet med föreskrifterna och ansvarar för dokumentation och uppföljning av skötselåtgärder. Områdesförvaltaren har det övergripande ansvaret för uppföljning och utvärdering av syften, bevarandemål och gynnsamt tillstånd. 20 (26)

63 Datum Ärendenummer BILAGOR a. Skötselområdeskarta, sid 22 b. Karta över friluftsliv, anordningar sid 23 c. Karta med värdefulla träd eller ersättningsträd, sid 24 d. Rödlistade arter funna i området, sid (26)

64 A skötselområden Datum Ärendenummer (26)

65 B Friluftsliv Datum Ärendenummer (26)

66 C Inmätta värdefulla träd Datum Ärendenummer (26)

67 Datum Ärendenummer Rödlistade arter som bedöms som bofasta i Västra Hovshaga naturområde rapporterade till Artportalen (perioden till ) eller som framkommit i övrigt underlag. Tillkommer gör signalarter och andra naturvårdsintressanta arter. Kärlväxter Skogsalm Ulmus glabra (CR) Ask Fraxinus excelsior (EN) Rödlånke Lythrum portula (NT) Knärot Goodyera repens (NT) Slåttergubbe Arnica montana (VU) Mossor Långflikmossa S Blåmossa S Västlig hakmossa S Lavar Gul dropplav Cliostomum corrugatum (NT) Skuggorangelav Caloplaca lucifuga (NT) Svampar Gropticka Postia guttulata NT Tungticka Piptoporus quercinus (EN) Oxtungssvamp Fistulina hepatica (NT) Scharlakansvaxskivling Hygrocybe punicea (NT) Koralltaggsvamp Hericium coralloides (NT) Ryggradslösa djur Mindre bastardsvärmare Zygaena viciae (NT) Kardinalfärgad rödrock Ampedus cardinalis (NT) Gulbent kamklobagge Allecula morio (NT) Matt blombagge Ischnomera cinerascens (NT) Gulringad vedharkrank Ctenophora flaveolata (NT) Väggcitronbi Hylaeus pictipes (NT) Slåttergubbemal Digitivalva arnicella (VU) Däggdjur Utter Lutra lutra (NT) Fåglar Storlom Gavia arctica Fiskgjuse Pandion haliaetus Gråtrut Larus argentatus (VU) Gröngöling Picus viridis (NT) 25 (26)

68 Datum Ärendenummer Spillkråka Dryocopus martius (NT) Mindre hackspett Dendrocopos minor (NT) Kungsfågel Regulus regulus (VU) Stare Sturnus vulgaris (VU) Gulsparv Emberiza citrinella (VU) Sävsparv Emberiza schoeniclus (VU) Nötkråka Nucifraga caryocatactes (NT) Underlag kartor: Lantmäteriet och Växjö kommun Fotografier: Martin Unell 26 (26)

69 NATURRESERVATET HOVSHAGA Datum Ärendenummer REMISSVERSION FÖRSLAG TILL BILDANDE AV NATURRESERVATET HOVSHAGA I VÄXJÖ KOMMUN Växjö kommun beslutar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) att bilda naturreservatet Hovshaga med syfte enligt nedan. Naturreservatet ska ha den geografiska omfattning på 165 ha som framgår av kartan på sidan 11 och som märks ut i fält. För att uppnå syftet med det utökade reservatet beslutar Växjö kommun att nedan angivna RESERVATSFÖRESKRIFTER ska gälla för reservatet. Växjö kommun beslutar om att fastställa bifogad skötselplan (bilaga 2) för reservatets långsiktiga vård och utser Tekniska nämnden som reservatsförvaltare. SYFTE Syftet med naturreservatet är att främja motion, friluftsliv och upplevelsevärden i ett område med höga naturvärden. Naturmiljöer knutna till Helgasjön, lövrika skogar och örtrika betesmarker som hyser gamla träd och död ved ska vårdas, bevaras och återställas i ett större sammanhängande område, vilket stärker den biologiska mångfalden likväl stimulerar människors rörelse i dessa naturmiljöer. Syftet uppnås genom att: områdets skyddsvärda naturmiljöer bevaras med hjälp av föreskrifter som förhindrar ekonomiskt skogsbruk och exploatering, trädmiljöer med grova och gamla träd bevaras samt en variationsrik struktur med god förekomst av död ved upprätthålls. Yngre bestånd vårdas så att utveckling mot naturliga lövskogar med tall, gräsmarker med buskar, gamla träd och örtrik flora betas, slås eller sköts i syfte att uppnå bevarandemålen. Idag är ridstallens hästar viktiga landskapsvårdare där, livsmiljöer nyskapas för att värna skyddsvärda arter, rörelsestråk, uppehållsplatser, badplatser, anordningar och anläggningar underhålls och skapas för att främja en bredd av motion, friluftsliv och upplevelsevärden, med hänsyn tagen till naturvärdena. Kommunstyrelsen Växjö kommun 1 (12) Postadress Box 1222, VÄXJÖ Besöksadress Västra Esplanaden 18 Telefon Org.nr Bg E-post martin.unell@vaxjo.se

70 NATURRESERVATET HOVSHAGA Datum Ärendenummer RESERVATSFÖRESKRIFTER A. Föreskrifter med stöd av 7 kap. 5 miljöbalken om inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden i naturreservatet Utöver förbud och föreskrifter i annan lagstiftning är det förbjudet att inom naturreservatet (se dock undantagen): 1. bedriva täkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller annan jordart 2. borra, spränga, schakta, gräva, dämma, dika, dikesrensa, fylla ut, tippa, anordna upplag eller utföra annan liknande åtgärd på land eller i vatten 3. anlägga väg, parkeringsplats eller vändplats 4. ta bort eller skada stengärdesgård, odlingsröse eller annan kulturlämning 5. uppföra byggnad, ledning, mast, vindkraftverk eller annan anläggning 6. avverka, gallra, beskära, röja, så, plantera träd och buskar eller utföra annan skogsbruksåtgärd eller skada enskilda träd och buskar 7. skada, ta bort eller upparbeta dött träd, vindfälle eller döda grova grenar 8. sprida bekämpningsmedel, kemiska preparat, gödsel, kalk eller annat jordförbättringsmedel 9. ändra växt- och djurlivets sammansättning genom att föra in, så eller plantera ut arter eller växtdelar 10. anlägga eller bedriva fiskodling 11. utöver skyddsjakt och eftersök bedriva annan jakt än jakt på klövvilt, mink eller andra invasiva arter 12. utan tillstånd från Växjö kommun anlägga dagvattenreningsanläggningar 13. utan tillstånd från Växjö kommun dra ledningar i sjö och mark 14. utan tillstånd från Växjö kommun uppföra anläggningar för ridsportens behov inom på kartan (sidan 12) rastrerat område. 15. utan tillstånd från Växjö kommun uppföra anläggningar för golfens behov inom på kartan (sidan 12) streckat område. Anläggning ska ske på ett sätt som bevarar eller tillskapar artrika gräsmarker, trädmiljöer och småvatten. 2 (12)

71 NATURRESERVATET HOVSHAGA Datum Ärendenummer Föreskrifterna hindrar inte: utförande av de åtgärder som behövs för reservatets skötsel eller uppföljning och som framgår av nedan angivna B-föreskrifter, anläggande av ledning inom vägområde, underhåll, reparationsåtgärder eller borttagande av byggnad, mast, väg med vägområde, parkering, cykelväg, ledning, ledningsgata, diken, avlopps- eller dagvattenanläggningar, ridbana, båtuppläggningsplatser eller bryggområde. Samråd ska dock ske med reservatsförvaltaren för att på bästa sätt ta hänsyn till mark samt det växt- och djurliv som finns på platsen, skötsel av betesmarker inbegripande röjning, putsning, stängsling och flytt av nedfallna grenar och träd, lekplats, bangolf, motionsutrustning, grillplatser, café och restaurangverksamhet eller serviceanläggning vid Ryttaretorpet (karta sid 12). B. Föreskrifter med stöd av 7 kap. 6 miljöbalken om skyldighet att tåla visst intrång i naturreservatet Markägare och innehavare av särskild rätt till marken förpliktas tåla att följande anordningar iordningställs och att följande åtgärder vidtas av reservatsförvaltaren: 1. utmärkning av reservatsgräns och information om reservatet 2. åtgärder som behövs för att bevara, återställa och utveckla naturvärdena: - naturvårdsinriktade skötselåtgärder såsom röjning, huggning, fräsning, grävning, sådd och plantering samt frihuggning - tillförsel eller vändning av jord eller skapande av blottad jord - underhåll, igenläggning eller dämning av diken - skapande av död ved, ringbarkning, högstubbar m.m. - uppläggning av grenar och trädstammar i faunadepå - slåtter, bete, hamling - stängsling (uppsättning, reparation och nedtagning) - naturvårdsbränning - sjörestaureringsåtgärder för att förbättra sjömiljön och den limniska floran och faunan - ta väg för att utföra skötselåtgärder - skyddsjakt eller bekämpning av invasiva arter - inventering och uppföljning av friluftsliv, existerande arter, strukturer och naturtyper 3. iordningställande av anordningar och anläggningar för allmänheten i form av: - parkeringsplatser - informationstavlor och hänvisningsskyltar - motions-, ströv-, rid- och cykelstigar eller leder - rast-, grill- och badplatser - rastbänkar och bord 3 (12)

72 NATURRESERVATET HOVSHAGA Datum Ärendenummer motorikbana och utegym - väder- och vindskydd, - bryggor, hopptorn m.m. Träd och grenar som uppenbart hindrar framkomlighet, skapar otrygghet, utgör en risk för byggnader eller besökares säkerhet kommer fällas, kapas och/eller flyttas 4. upplag i samband med skötselåtgärder 5. användning och tagande av väg i den utsträckning som behövs för reservatets vård och förvaltning. Växjö kommun ansvarar för att skötselåtgärder enligt ovan specificeras i fastställd skötselplan och därmed utförs. Skötselåtgärder kräver särskild hänsyn för att inte förstöra höga naturvärden. Vissa åtgärder kan kräva prövning i särskild ordning. C. Föreskrifter för allmänheten med stöd av 7 kap. 30 miljöbalken om rätten att färdas och vistas inom reservatet och om ordningen i övrigt inom området Utöver förbud och föreskrifter i annan lagstiftning är det förbjudet att: 1. skada naturföremål eller ytbildning, t.ex. genom att gräva, borra, hacka eller måla 2. fälla, kapa, dra upp, plocka eller på annat sätt skada levande eller döda träd, buskar, växter, svampar, mossor eller lavar Anmärkning: Bär, örter och marklevande matsvamp får plockas för husbehov. 3. samla in insekter, snäckor, maskar eller andra djur utan godkännande från reservatsförvaltaren 4. framföra eller parkera motordrivet fordon eller släpvagn annat än på anvisad väg och iordningställd parkeringsplats 5. övernatta utan godkännande från reservatsförvaltaren förutom i anlagda vindskydd 6. elda annat än på anvisad, iordningställd eldplats 7. störa djurlivet genom t.ex. närgånget uppträdande vid boplats 8. framföra vattenskoter, jetski, svävare eller vattenskidor 9. mer än ett dygn ankra, förtöja eller lägga upp båt (eller andra fartyg) 4 (12)

73 NATURRESERVATET HOVSHAGA Datum Ärendenummer Från föreskrifterna undantas åtgärder för vetenskaplig undersökning, som i förväg godkänts av reservatsförvaltaren. Föreskrifterna under C träder i kraft den dag som framgår av kungörandet, se nedan. Föreskrifterna gäller även om de överklagas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden prövar dispenser och tillståndsansökningar. Med reservatsförvaltarens godkännande enligt föreskrifterna ovan avses inte en dispens- eller tillståndsprövning utan endast att förvaltaren i skriftlig form kan ge sitt godkännande till en åtgärd efter att denna beskrivits på lämpligt sätt. Utöver ovan angivna föreskrifter gäller annan lagstiftning, bl.a. miljöbalken, jaktlagstiftning, terrängkörningslagen och kulturminneslagen. ADMINISTRATIVA DATA Namn: Hovshaga NVR-id: - Län: Kronoberg Kommun: Växjö Läge: N Växjö stad Gränser: Enligt karta till sidan 11 Areal: 165 ha varav 15 ha vatten och 150 ha land Fastigheter och markägarkategori: Inskrivna servitut/rättigheter/samfälligheter: Fastigheter Till samråd Till samråd Markägarkategori Växjö kommun Övrigt (ej inskrivet): Betesavtal, jakträtt, markupplåtelse, hyreskontrakt Reservatsförvaltare: Tekniska nämnden, Växjö kommun BESKRIVNING AV OMRÅDET Ett 165 ha stort område beläget väster om stadsdelen Hovshaga i nordvästra delen av Växjö stad. Områdets främsta naturvärden är knutna till odlingslandskap, lövskogar, grova och gamla ekar samt till mycket gamla barrskogar. I norr gränsar området till det nya naturreservatet Kronoberg (264 ha) och i söder till Araby naturreservat (16 ha). Tillsammans med naturområdena Hissö (605 ha) och Helgö (372 ha) skulle ett sammanhängande område på över ha vara långsiktigt avsatt med syfte att utveckla naturvärden och friluftsliv. 5 (12)

74 NATURRESERVATET HOVSHAGA Datum Ärendenummer Huvuddelen av landområdena på 150 hektar utgörs av skog men ytterligare värdefulla områden med äng och betesmark existerar. Lövskog förekommer främst längs Helgasjöns strand och i nordväst finns ett större sammanhängande bestånd av bok och ek. I de lövskogsdominerade delarna existerar ett förhållandevis stort inslag av grova lövträd, främst ek, som även påträffas i området kring ridanläggningen i söder. Utmed Helgasjöns strand finns även partier men gamla och grova tallar. Delar av området utgörs av barrskog, som inhyser äldre sällsynta arter. De yngre delarna utvecklas mot blandlövskog med inkluderande tallar. I nordvästra delen finns en anlagd våtmark som tar hand om dagvatten från Hovshaga innan det når Helgasjön. Delar av Helgasjön med inkluderande små öar tillhör också området. Det sjö- och tätortsnära läget gör att området är betydelsefullt för lek, motion, friluftsliv och rekreation. I området finns flertalet stigar och mindre vägar som utnyttjas för promenader, cykling, ridning och löpning. Utmed Helgasjön finns flera badplatser med sandstrand och klippta gräsmattor. Förutom bad används Helgasjön även till fiske och båtliv med båtbryggor längst i söder. Området besöks regelbundet av skolor och förskolor. Vid bad- och friluftsanläggningen Ryttartorpet finns båt- och kanotuthyrning samt möjlighet att ta en fika. REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET Områdets naturvärden har varit kända under lång tid och likaså har området länge agerat friluftsmark åt Växjöborna. Området är utpekat som planerat naturreservat i den fördjupade översiktsplanen för Växjö stad. Grönstrukturprogrammet och friluftsprogrammet pekar också ut området som värdefullt för biologisk mångfald liksom för rekreation, motion och friluftsliv. Under 2016 tog miljöberedningen med inrättandet av reservat på sin lista gällande åtgärder som skulle göra Växjö grönare, vilket kommunstyrelsen i april 2016 ställde sig bakom. Under sommaren samma år genomfördes en inventering av områdets kvalitéer beträffande friluftsområde och år 2017 fick kommunen ett LONAprojekt beviljat för utredning och framtagande av skötselplan med lämpligt syfte och föreskrifter. Bildandet av ett större naturreservat kommer trygga Växjöbornas möjlighet till friluftsliv samtidigt som det kommer ställas krav på att båtliv, fiske och friluftsliv behöver styras så att olika intressen kan verka i symbios. Naturreservatet är därför ett bra verktyg i arbetet med att förbättra människors tillgänglighet till rekreation på och kring stadens sjöar i enlighet med kommunens översiktsplan och miljöprogram. Ett förslag till en ny skötselplan för reservatet är framtagen av Andreas Malmqvist vid Naturcentrum i ett samarbete med Växjö kommun. Synpunkter på remissen redovisas i bilaga 2. 6 (12)

75 NATURRESERVATET HOVSHAGA Datum Ärendenummer MOTIVERING Naturreservatet har mycket höga värden för såväl biologisk mångfald som för rekreation, motion och friluftsliv. Reservatet tryggar spridningsvägar och ser till att tillräckliga arealer mark långsiktigt sköts med naturvårdssyfte. Därmed dras slutsatsen att naturreservatet med detta, samt med dess sammanvävning med Helgasjön, andra reservat i norr och söder, liksom grönområden i staden, långsiktigt utgör ett ekologiskt funktionellt landskap. Eventuell bebyggelse intill reservatet bedöms därför inte motverka möjligheten att uppnå ett reservats syften och bevarandemål. Naturreservatets tätortsnära läge, artrikedom och vackra naturmiljö gör området attraktivt för Växjöbor och besökare. Naturreservatet tryggar mark för friluftslivets behov och skötselplanen utformas så att god tillgänglighet till området bevaras samtidigt som naturvärden värnas, utvecklas, tillskapas samt återställs. Delar av det gällande området har i länet utpekade naturvårdsprogram och har erhållit klass 2 eller 3 i en tregradig skala. Områdets betesmarker har lyfts fram i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering. Dessutom är naturvärdesobjekt inom området registrerade i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering, vilka dock ej berörde hela området. Växjö kommuns naturvärdesinventering har emellertid visat att orådet har medelhöga till mycket höga naturvärden. Inventeringen av skyddsvärda träd har identifierat ett flertal mycket värdefulla träd, främst gamla ekar. Hyggesmark och vissa unga granskogar har dock låga naturvärden. Reservatet berörs av riksintresse ett vattendrag Mörrumsån enligt MB 4:6. Bevarandet av naturreservatets natur- och friluftslivsvärden går inte att förena med att det inom området ska kunna bedrivas ekonomiskt skogsbruk, exploatera eller genomförande av andra åtgärder som skadar naturmiljön. Rörelsestråk samt anordningar och anläggningar för motion och friluftsliv ska dock underhållas och uppföras med hänsyn tagen till naturvärden. Dessa åtgärder beskrivs närmare i B-föreskrifter och skötselplanen som inkluderar t.ex. bryggor, badplatsen och cykelleden. Reservatets föreskrifter har olika nivåer. Många verksamheter är förbjudna och endast tillåtna i området om dispens ges. Andra verksamheter måste dock bedrivas i området och är därmed undantagna från föreskrifterna alternativt kräver tillstånd för att utformas, dock med hänsyn tagen till att minimera påverkan på naturmiljön. Dispenser och tillståndsansökningar prövas av Miljöoch hälsoskyddsnämnden. Verksamheter med mindre påverkan på naturmiljön kan bedrivas efter anmälan till, eller efter godkännande av, reservatsförvaltaren. 7 (12)

76 NATURRESERVATET HOVSHAGA Datum Ärendenummer Sjöledningar, ledningar i terräng och dagvattenanläggningar är verksamheter som är nödvändiga för stadens utveckling och miljökrav. Anläggandet är därför inte förbjudet men kräver tillstånd för att lokaliserandet och anläggandet ska anpassas så att minimal påverkan på natur- och friluftsvärdena görs. Växjö ridklubbs hästar betar idag en stor del av områdets artrika betesmarker. Dagens anläggning i Araby är inte längre funktionsduglig varför renovering eller nybyggnation kommer att behövas. För att möjliggöra denna viktiga fritidsaktivitet och upprätthållen hävd ska det efter tillstånd vara möjligt att anlägga nytt ridhus eller stall för djurhållning inom rastrerad zon. Anläggandet ska ske med hänsyn taget till natur- och kulturvärden. Rastrerad zon utgörs av rasthagar med mestadels bar jord och inga gamla träd. Golf är för många ett viktigt fritidsintresse som ger naturnära motion. Golfbanor kan också utformas på ett sätt som gynnar träd, våtmarksarter och artrika ängsmarker. Ängsmarker på en golfbana kan bli artrikare än en hårt betad hästhage, eller för del delen hyggesmark eller granplantering. Om golfbanor ska få anläggas i en begränsad del av reservatet krävs tillstånd där utgångspunkten i prövningen ska vara att hästsporten inte påverkas negativt, att värdefulla träd bevaras, samt att största delen av banorna utgörs av artrik ängsmark och att småvatten anläggs. Jakt kan innebära en inskränkning i människors friluftsliv. Det finns dock behov av att hålla ner viltstammarna beträffande vildsvin, annat klövvilt och invasiva arter, varför sådan jakt tillåts. Växjö kommun har dock som markägare möjlighet att styra jakten genom jakträttsupplåtelserna. I de områden där konflikt mellan jakt och friluftsliv skulle uppstå ska kommunen anpassa jakträttsupplåtelserna till de olika intressena. Skyddsjakt och eftersök ska kunna bedrivas, liksom sådan jakt som behövs för att uppnå reservatets syften. Denna typ ska kunna initieras av reservatsförvaltaren. Viss skyddsjakt kräver dock särskilda beslut. Det är inte önskvärt att reservatsområdet används för övernattning utan tillstånd från förvaltaren, utom i anlagda vindskydd, då detta försämrar områdets tillgänglighet för övrigt friluftsliv samt kan leda till nedskräpning. Scoutverksamhet m.m. ska dock kunna bedrivas där övernattning får ske efter godkännande av förvaltare. Badplatserna i området är populära och många människor kommer hit under hela säsongen. För att värna badgästernas upplevelse har en zon av Helgasjön lags till utanför badplatserna där det är förbjudet med viss sjötrafik. Plockning av växter och svampar (annat än örter, bär och marklevande matsvamp för husbehov) alternativt åverkan på levande eller döda träd är inte tilllåtet eftersom det kan skada de biologiska värdena i området såväl som upplevelsevärdena. 8 (12)

77 NATURRESERVATET HOVSHAGA Datum Ärendenummer För att minska störningen på naturvärdena i det tätortsnära området, behöver rörelsestråk och besöksplatser anläggas och skötas på ett sådant sätt att friluftsliv och motion kanaliseras till delar som är mindre känsliga. Både död ved i olika former och nedbrytningsstadier av träd är viktiga livsmiljöer för många organismer, inte minst insekter, svampar och fåglar. Tillgången på död ved i svenska skogar och betesmarker är generellt sett liten varvid många vedlevande arter utrotats lokalt och regionalt i brist på lämpligt substrat. Därför finner Växjö kommun det motiverat att bevara och/eller initiera bildandet av död ved tills dess att en naturlig dynamik kan upprätthålla arternas behov. Beslutet om reservatet följer riktlinjer för prioritering av naturreservatsskydd samt Sveriges internationella åtaganden om skydd av den biologiska mångfalden. Dessutom följs Sveriges miljökvalitetsmål och Växjö kommuns miljöprogram. Bildandet av naturreservatet bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växtoch djurliv och Levande sjöar. Växjö kommun anser, vid en intresseprövning enligt 7 kap. 25 miljöbalken, att reservatsföreskrifternas utformning innebär en rimlig balans mellan de värden som ska skyddas och det intrång detta innebär för enskildas rätt att använda mark och vatten. Reservatsbildningen är förenlig med miljöbalkens mål i 1 kap. 1 och bestämmelserna om hushållning med mark och vatten i kapitel 3 och 4 i miljöbalken samt med översiktsplanen för Växjö kommun. I enlighet med vad som sägs i 4 och 5 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, bedömer Växjö kommun att de föreslagna ordningsföreskrifterna enligt 7 kap. 30 miljöbalken innebär så pass begränsade kostnadsmässiga och andra konsekvenser att det saknas skäl för en konsekvensutredning av regelgivningen. FÖRORDNANDE OM KUNGÖRELSEDELGIVNING (EFTER BESLUT) Växjö kommun förordnar, med stöd av 49 delgivningslagen (2010:1932) jämfört med 27 förordningen om (1998:1252) områdesskydd enligt miljöbalken m.m. att delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelse. Kungörelsen ska inom 10 dagar införas i tidningarna Smålandsposten, Växjöbladet- Kronobergaren samt Post och Inrikes Tidningar. Delgivningen ska anses ha skett två veckor efter dagen för detta beslut, förutsatt att kungörelsen inom 10 dagar från beslutet införts i ovan nämnda tidningar. Beslutet hålls tillgängligt på Växjö kommun, Västra Esplanaden 18, Växjö och på, 9 (12)

78 NATURRESERVATET HOVSHAGA Datum Ärendenummer HUR MAN ÖVERKLAGAR (EFTER BESLUT) Detta beslut kan överklagas av den som beslutet angår (16:12 miljöbalken) genom skrivelse till Länsstyrelsen, VÄXJÖ (19:1 miljöbalken). Överklagandet måste ha inkommit senast den ----, annars kan inte ärendet prövas. Överklagandet bör innehålla följande: hänvisning till detta beslut, dnr vad som ska ändras och varför namnteckning, namnförtydligande och adressuppgifter eventuella handlingar som stöder överklagandet. BILAGOR 1. Beslutskarta 2. Skötselplan inklusive kartor 10 (12)

79 NATURRESERVATET HOVSHAGA Datum Ärendenummer (12)

80 NATURRESERVATET HOVSHAGA Datum Ärendenummer (12)