Centre for Research Ethics & Bioethics

Transkript

1 Publiceringsetik Stefan Eriksson

2 Outline: 1) Gåvoförfattarskap och medförfattarskap 2) Kollegial granskning (peer review) Ni styr inriktningen och vi hinner det vi hinner!

3 Inte det vanliga begreppet! a) Den som skrivit en text b) Den som möter uttryckliga krav på att ha medverkat i den forskning som redovisas i en text

4 Författarskapets funktion Redovisar vilka insatser någon gjort Meritering efter förtjänst Ansvarstagande för forskningen och rapporteringen av den

5 Utbredda problem Enkät till 1005 postdocs om publiceringsetik inom biomedicin (US): To make publication of their work more likely or to benefit their career, 32% would list an undeserving author Of respondents who thought they had been unfairly denied authorship on a paper, or been listed with or asked to list an undeserving author, 75% said they would be willing to list an undeserving author the research environment is a powerful component of a trainee s experience and ethical development. (Eastwood et al, Science & Engineering Ethics 2 (1996): )

6 Svenska undersökningar I en enkätundersökning av Läkartidningen (2009) uppgav nästan varannan nydisputerad i medicin att avhandlingen innehöll artiklar med gåvoförfattare I en rapport från Högskoleverket (2003), framkom att en av de mer förekommande konflikterna vid sammanläggningsavhandlingar var oenighet kring författarordningen

7 Varför ett problem? Falskt intygande Rättvis meritering (böcker, handledare, etc.) Får vi de bästa forskarna? Leder påfallande ofta till konflikter / osämja och till svårigheter i samarbeten över ämnesgränser Svårt utreda ansvar (Sudbös 13 medförfattare) Den som fuskar med författarskapet kanske är beredd att fuska på andra sätt

8 Lösningsförslag 1: Vancouverreglerna Uniform Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals (International Committee of Medical Journal Editors) Authorship credit should be based on 1) substantial contributions to conception and design, acquisition of data, or analysis and interpretation of data; 2) drafting the article or revising it critically for important intellectual content; and 3) final approval of the version to be published. Authors should meet conditions 1, 2, and 3 Funding, collection of data, or general supervision alone does not constitute authorship Each author should have participated sufficiently to take public responsibility for appropriate portions of the content

9 Vag inte rättvist mot individer eller akademiska discipliner Authorship credit should be based on 1) substantial contributions to conception and design, acquisition of data, or analysis and interpretation of data; 2) drafting the article or revising it critically for important intellectual content; and 3) final approval of the version to be published. Authors should meet conditions 1, 2, and 3 Funding, collection of data, or general supervision alone does not constitute authorship Each author should have participated sufficiently to take public responsibility for appropriate portions of the content

10 Brister i klarhet: två betydelser av revise Authorship credit should be based on 1) substantial contributions to conception and design, acquisition of data, or analysis and interpretation of data; 2) drafting the article or revising it critically for important intellectual content; and 3) final approval of the version to be published. Authors should meet conditions 1, 2, and 3 Funding, collection of data, or general supervision alone does not constitute authorship Each author should have participated sufficiently to take public responsibility for appropriate portions of the content

11 Vilket ansvar? (ESF/ALLEA) Authorship credit should be based on 1) substantial contributions to conception and design, acquisition of data, or analysis and interpretation of data; 2) drafting the article or revising it critically for important intellectual content; and 3) final approval of the version to be published. Authors should meet conditions 1, 2, and 3 Funding, collection of data, or general supervision alone does not constitute authorship Each author should have participated sufficiently to take public responsibility for appropriate portions of the content

12 Den författarlösa artikeln? (David Shaw) Authorship credit should be based on 1) substantial contributions to conception and design, acquisition of data, or analysis and interpretation of data; 2) drafting the article or revising it critically for important intellectual content; and 3) final approval of the version to be published. Authors should meet conditions 1, 2, and 3 Funding, collection of data, or general supervision alone does not constitute authorship Each author should have participated sufficiently to take public responsibility for appropriate portions of the content Pekar på risken att medverkande som förtjänar meritering inte får det!

13 Vancouver Lyckas någorlunda ge kriterier för vem som skall ges meritering som författare Möjliggör ansvarstagande Inte anpassad till framväxande forskning och varken preciserar / graderar insatsen istället informella system: författarordningar ESF/ALLEA: The criteria for establishing the sequence of authors should be agreed by all, ideally at the start of the project Problem: Olika ordningar vad avgör graderingen? hur skapa rättvisa?

14 Lösningsförslag 2: Contributorship Given the unlikelihood that biomedical researchers in all fields, institutions, and countries will soon come to full agreement with each other, let alone with journal editors, on detailed standards for biomedical authorship, it seems at present that explicit disclosure of each person s role in the reported research is the most sensible way to discourage abuses of authorship, permit credit for all substantial contributions, and inform editors and readers of who stands behind each key portion of the work and who is prepared to vouch for the work as a whole. Evangeline Leash (1997)

15 En strategi i dagsläget Sunt förnuft tänk efter före (planera och avtala) En öppen och generös forskningskultur Förbättra reglerna Ändra incitamentsstrukturer (eller förvärra åtminstone inte läget!)

16 Peer review Den påstådda krisen och argument för reformering Utvärdera krav på en mer öppen process En titt på en ny peerage-modell

17

18 At its worst, peer review is seen as expensive, slow, biased, open to abuse, patchy at detecting scientific flaws, and almost useless at detecting fraud or misconduct (Godlee, F: The ethics of peer review, in Ethical issues in biomedical publication, A H Jones & F McLellan (eds.), John Hopkins University Press, 2000).

19 Borde peer review överges? Peer review assisterar redaktionen i att välja och i att förbättra vetenskapliga manuskript så att de blir användbara och rättvisande; dvs. så att de främjar vetenskapen och dess användningar genom vetenskapligt utbyte av information och genom rationell debatt Bättre att titta på kritiken och se om något kan göras!

20 3 vanligaste argumenten Många felaktigheter visar sig vid sekundära granskningar (t o m fler utan granskning, gör artiklar bättre men vi kunde bli bättre) Oredliga artiklar passerat granskning (tillit och svårigheter att avslöja) Låg kvalitet; Låg samstämmighet i bedömningar av samma manuskript Innovativa resultat avvisas ofta

21 En första slutsats En första slutsats vi dragit är att granskningen borde bli mer professionell, genom detaljerade instruktioner till granskare, genom tränings- och exempelmaterial, så att de viktigaste frågorna blir adresserade och så att de som granskar är kompetenta och kunniga nog att adressera dem Vilken kompetens behövs?

22 Varje granskare ska bedöma: Om materialet finns publicerat någon annanstans, om detta är ett originellt bidrag till den vetenskapliga litteraturen och om källorna är använda på ett adekvat och rättvisande sätt (författarnas kännedom om fältet/ärlighet i beskrivningen av det) Om författarna är tillräckligt kritiska gentemot sina egna metoder, data och resultat, om fakta stämmer, och om författarna bedömer relevansen av sina resultat korrekt (vetenskaplig noggrannhet) Om författarna har förmått att strukturera sin presentation på ett logiskt och koherent sätt, om argumenten framförs på ett klart sätt, utan onödig information och för mycket detaljer (förmåga att uttrycka sig i skrift) Om författarna har följt regler och god forskningssed, erhållit nödvändiga tillstånd, avidentifierat deltagare, inhämtat informerat samtycke, värnat djurs välbefinnande etc. (etisk excellens) Om konfidentialitet har upprätthållits i granskningen och ifall intressekonflikter och jäv hanterats riktigt (granskarens och granskningens integritet)

23 Kraven på öppenhet Bör vi ersätta dagens slutna, formaliserade och ofta anonyma granskningssystem med ett system där granskningar av inkommande manus till vetenskapliga tidskrifter är (1) öppna istället för blinda (ifrågasätter bevarandet av anonymitet mellan inblandade aktörer) (2) offentliga istället för slutna (talar för öppenhet även för andra än de närmast berörda) (3) interaktiva istället för sådana som sker utan dialog (ifrågasätter sekretess mellan inblandade aktörer) Jag försvarar ett öppet och interaktivt granskningssystem men vänder mig emot att det ska vara offentligt

24 Öppen granskning 1 Argumentet för att granskare skall veta vilka författarna är: Flera av de bedömningar som skall göras för att undvika oredlighet och för att befrämja bra kvalitet kan inte göras utan kunskap om deras tidigare produktion: Repeterar de vad de tidigare publicerat? Är det svårt att förstå forskningen p g a salami slicing? Lägger de för stor vikt vid tidigare egna resultat?

25 Motargument: Risk för bias Det är viktigare att sträva efter så vetenskapligt och etiskt sunda arbeten som möjligt än att försöka förhindra bias som vi inte säkert vet existerar med en metod anonymitet som bara fungerar i begränsad omfattning (Godlee) Fakta: omkring 50 % av granskare kan korrekt gissa vem författaren är Fakta: Finns ingen evidens för att anonymitet leder till sundare granskning (Hames, I: Peer review and manuscript management in scientific journals, Blackwell, 2007, summing up the evidence, p. 42)

26 Utvidgad öppenhet Krav på öppenhet gäller även granskarna. Vi tror att det: Hjälper kvaliteten på och tonen i granskningen, Gör det möjligt att utvärdera granskarens kompetens och lämplighet, Motverkar oredlighet i granskningen (och även ev. bias), Gör det möjligt för granskare att erhålla erkännande för sina insatser (exempelvis inkluderas i acknowledgments)

27 Men även redaktörens beslut kan bli mer transparent! The editor can accept or reject a paper without having it reviewed An editor could make a bad or biased choice of reviewers ( ) Editors make their decisions in private, reveal only as much of the documents as they wish, do not have to record the details of their decisions, and answer to no higher authority. Arguably, there is a lack of procedural fairness in editorial decision making. (Bingham, C: Peer review and the ethics of Internet publishing, in Ethical issues in biomedical publication, A H Jones & F McLellan (eds.), John Hopkins University Press, 2000)

28 Så, det system vi använder bör ge granskare och författare möjligheten att delta i en transparent dialog med redaktörer (kvalitet, integritet, rättvisa) Ska det ske i ett system som är offentligt eller interaktivt?

29 Ett offentligt system Publicera tidiga versioner av artiklar tillsammans med granskningsrapporter och redaktionella bedömningar på Internet för kommentarer. Möjliga fördelar kunde vara (Mietchen, D: Peer reviews: make them public, Nature 473 (2011), p. 452): Ger redaktörerna ett större underlag (men kan också dränka denne i åsikter och påstådda fakta) Artiklar som förkastas finns tillgängliga så att andra inte utför onödig forskning (skulle vi hitta dem?) Ett incitament till att skicka in mer färdiga artiklar som inte behöver förkastas lika ofta (men givetvis borde detta ske i alla fall)

30 Tre argument mot en offentlig ordning: 1. Kommer inte att ge mer transparens för läsare: skapar bara en ännu större textmängd att ta sig igenom. Borde inte också detta material vara föremål för redaktionell bedömning av vad som är värdefullt? (Läsare bör ledas till de viktigaste rönen på ett så effektivt sätt som möjligt)

31 Tre argument mot en offentlig ordning: 2. Also, the character of the material is different, the material depicts the exchange taking place between researchers and publishers (the producers of science) but do not present a publication ready to be digested by a wider range of readers (the consumers of science) (Davidoff, F: How research and publishing can move forward together, in Ethical issues in biomedical publication, A H Jones & F McLellan (eds.), John Hopkins University Press, 2000).

32 Tre argument mot en offentlig ordning: 3. Kommer inte i sig självt att skapa den öppenhet vi efterfrågar mellan aktörerna; blotta vetskapen att det du skriver kommer att vara offentligt gör det svårt att fullt ut delta i en öppen och frank dialog

33 Alternativet: ett öppet och interaktivt system utan offentlighet The Medical Journal of Australia (beskrivs i Bingham 2000): Submitted articles first scanned for suitability Articles posted to a site accessible to editors, authors, reviewers, and a consultant panel Reviews and comments are posted Authors revise or respond (editors might give comments in both this and in the previous step) This process might be repeated a few times Editors post their decision. Appeals might be considered and/or more people brought into discussion

34 Argument som talar för ett öppet interaktivt system Skulle främja kvalitet, integritet, rättvisa och öppenhet Kan sammanföra forskare med gemensamma intressen (främja forskningen) Bättre artiklar när granskare och författare kan arbeta mer tillsammans

35 Ett sådant system på sätt och vis: Peerage of Science ( Försöker matcha artiklar med granskare redan innan artiklar skickas in till tidskrifter Anonyma granskare får granska särskilt intressanta artiklar när de själva vill, blir betygsatta som granskare och får själva använda tjänsten Tidskrifterna slipper hantera peer review då de får kvalificerade granskningar till skänks Ett anonymt interaktivt och icke-offentligt system Tidskriftsredaktörer kan aktivt välja bland granskade manuskript och erbjuda dem publicering innan författarna sänt dem till andra tidskrifter Tidskrifterna måste söka säkerställa granskningsprocessens integritet men med strikt anonymitet kan det bli svårt att göra.

36 Tack för att ni lyssnade!