Fördjupad diskussion med förslag till ny ledningsorganisation

Transkript

1 Uppdraget I september 2014 gav dekanus ett uppdrag till Christer Larsson, Peter Svensson och Malin Fredén Axelsson att ta fram ett förslag på ledningsorganisation för läkarprogrammet. I detta ingick även att ta fram förslag på ett nytt budgetverktyg. Vi har funnit att det sistnämnda är en komplicerad process och därmed kommer att hanteras separat från övriga delar av utredningen. Det ingår därför inte i denna rapport. I uppdraget ingick att beakta ett flertal specificerade punkter. Någon av dem, fr a beredskap för en eventuell utvidgning av studentantal känns inte aktuell i nuläget. Någon av dem, exempelvis UKÄ:s framtida utvärderingssystem har möjligtvis klarnat lite i och med att regeringens utredare lagt fram ett särskilt förslag. Under processen har vi inhämtat synpunkter från samarbetspartners (institutioner, Region Skåne, MedCUL, Internationella avdelningen) om hur programmets organisation fungerar och vi har haft tre stormöten med samtliga terminsansvariga för att initialt få in synpunkter på dagens organisation och sedan successivt förankra ett förslag. Översiktlig sammanfattning av huvudsakliga förslag Det förslag som presenteras tar sin utgångspunkt bland annat i de alltmer uppenbara krav som ställs på universiteten att kunna visa omvärlden att de studenter som tar examen verkligen har uppnått målen för densamma. De huvudsakliga förslagen är: Begreppet kurs införs genomgående. Uppdrag som terminsansvarig benämns kursansvarig. Ansvaret för att ge en kurs, dvs skapa optimala förutsättningar för att studenterna uppnår kursens mål, separeras från ansvaret att bedöma måluppfyllese. Varje kurs kommer således ha en kursansvarig och en examinator. För de kurser som bedrivs på mer än en kursort ska det finnas en kursortsansvarig på varje ort som leder kursen på orten. En av dessa är i normalfallet samtidigt kursansvarig och har det övergripande ansvaret för kursen. Examinatorerna ingår i en Examinations- och utvärderingskommitté som förutom ansvar för examinationer även har ansvar för utvärderingar. Den studiesociala kommitténs uppdrag utvidgas till att även innefatta longitudinell uppföljning av studenter. Föreslagen organisation illustreras översiktligt på sidorna 9 och 10. Fördjupad diskussion med förslag till ny ledningsorganisation Programnämnd och beredning av ärenden till denna Fakultetens centrala utbildningsorganisation utreds separat från vårt uppdrag. I detta förslag förutsätter vi att programmet även framgent kommer att ledas av ett beslutande organ i form av en utbildnings- eller programnämnd eller en programkommitté. För enkelhetens skull använder vi här ordet nämnd eller programnämnd för att beteckna detta. Nämnden kommer att bestå av lärare, representanter från yrkesliv samt studenter och ska ha ett övergripande ansvar för programmet. Viktiga styrdokument som kursplaner, regelverk, arbetsordning, kvalitetsplaner, budget/resursfördelning, uppdragsbeskrivningar etc ska beslutas av nämnden. Vidare ska nämnden utse examinatorer, ledamöter i studiesociala kommittén och några andra uppdragstagare. 1

2 Nämnden leds av en ordförande som företräder nämndens program internt inom fakulteten, leder budgetarbetet och företräder nämnden i den dagliga verksamheten. Nämndens frågor bereds av en nämndberedning. Denna leds av nämndordförande och består även av läkarprogrammets programdirektör, ordförande i Examinations- och utvärderingskommittén (se beskrivning av denna senare i dokumentet), ordförande i Studiesociala kommittén och Internationella kommitténs ordförande. Vidare ingår programdirektörer för andra program som eventuellt ingår i nämndens ansvar. I beredningen ingår även representant från MedCUL, ekonom, nämndadministratör och studentrepresentanter. Det ska finnas en särskild kursplansberedning för beredning av läkarprogrammets kursplaner. Det är här viktigt att progressionen genom programmet tydliggörs i kursmålen och att formalia följer viktiga legala principer. Kursplansberedningen leds av programdirektören och i denna ingår även ordförande i Examinations- och utvärderingskommittén, temaansvariga för vetenskaplig och professionell utveckling, representant från MedCUL, 1-2 studentrepresentanter samt examinator och kursansvarig för berörd kurs. Annan kompetens kan adjungeras om det anses nödvändigt. Kursansvar En central uppgift för läkarprogrammet är att skapa optimala förutsättningar för studenterna att uppnå målen för läkarexamen. Den senaste omgången UKÄ-ledd utvärdering av utbildningsprogram har tydliggjort examensmålens överordnande betydelse. Det behövs ett programperspektiv på lärandeaktiviteter, progression av viktiga mål och likvärdighet i de förutsättningar som ges studenterna. Ett flertal kurser är idag uppdelade på två eller tre kursorter. Det går inte att skapa identiska utbildningsaktiviteter på samtliga kursorter men centrala obligatoriska moment ska ges i samma utsträckning och ha samma principiella innehåll på de olika kursorterna. Här finns en stor utvecklingsmöjlighet i form av e-lärande som på ett nytt sätt kan möjliggöra en ortsgemensam grund för lärandet. Idag finns det en terminsansvarig för varje kursort och ingen har ett övergripande ansvar för samtliga kursorter. I nästan samtliga fall förenas uppdraget som terminsansvarig med uppdraget som examinator. Vi föreslår att avskaffa begreppet terminsansvarig och införa begreppet kursansvarig för att tydliggöra begreppet kurs vilket också är det som används i högskoleförordningen. Vi föreslår att det för varje kurs finns en kursansvarig som har ett helhetsansvar för kursen på samtliga kursorter. Det viktigaste uppdraget för en kursansvarig blir att skapa optimala förutsättningar för samtliga studenter att uppnå målen. I bakgrundsarbetet har vi haft som förslag att även de ingående momenten under en kurs (exempelvis pediatrik, psykiatri och obstetrik/gynekologi för klinisk medicin 4) skulle ledas av en ämnesansvarig med uppdrag att se till att undervisningen håller likvärdig och hög kvalitet på samtliga orter. Förslaget skulle även tydliggöra en roll för lokala ämnesansvariga. Under processen har det dock från nuvarande terminsansvariga betonats vikten av att på varje kursort behålla ett uppdrag som övergripande ansvarig för ledningen av kursen på orten. Vi föreslår därför att det på varje kursort ska finnas en kursortsansvarig för kursen som ansvarar för kursen på orten. I normalfallet är en av dessa kursortsansvariga samtidigt kursansvarig och har 2

3 det övergripande kursansvaret. De kursortsansvariga har ansvaret för undervisningen på kursorten och ser till att den genomförs enligt de riktlinjer som anges i kursplan, övergripande styrdokument och som beslutats av programdirektör och/eller kursansvarig. I förslaget reglerar vi i nuläget inte moment/ämnesansvarig för de i kliniska kurserna ingående olika momenten. Det blir den kursansvariges ansvar att se till att de lärare som håller i undervisningsmomenten på de olika orterna samverkar, involveras i ledning av kursen och ger likvärdig undervisning på samtliga orter. Vi föreslår att kurserna på de fem första terminerna (grundkurs, cellbiologi, nervsystemet och rörelseapparaten, homeostas, patobiologi 1 och patobiologi 2) leds av en grundnivåansvarig som också blir ställföreträdande programdirektör. Den grundnivåansvarige ska hålla regelbundna möten med kursansvariga, kurortsansvariga och examinatorer för dessa kurser. Den grundnivåansvarige får två särskilda uppgifter, nämligen ansvar för att leda fördelning av uppdragen som PBL-tutor på de ingående kurserna samt att bistå studiesocialt ansvarig i longitudinell uppföljning av studenter under grundnivån. Det finns två områden som vi ser som särskilt viktiga att stärka ur ett programövergripande perspektiv. Det gäller professionell utveckling och vetenskaplig utveckling. Vi föreslår därför att det införs uppdrag som temaansvarig för professionell utveckling och vetenskaplig utveckling. De ska dels tillse att det finns en progression genom programmet för dessa områden, dels ha ett ansvar för de kurser som kategoriseras under dessa områden. Vi ser också ett behov av en central roll för införande och utvecklande av Moodle och principer för e- lärande-strategier. Därför föreslås ett uppdrag som Moodle/e-lärande-ansvarig för programmet. Förslagen medför att programledningen, de som direkt rapporterar till programdirektören, kommer att bestå av en grundnivåansvarig (som samtidigt är ställföreträdande programdirektör), kursansvariga för klinisk medicin 1-4, temaansvariga för professionell och vetenskaplig utveckling samt person ansvarig för Moodle/e-lärande. Examination Examinationen syftar till att säkerställa att studenterna uppnått kursens mål. Vilka målen är och hur examinationen genomförs styrs av kursplanen som är ett juridiskt bindande dokument. Det är därför nödvändigt att samtliga kursens mål examineras och att det görs på det sätt som beskrivs i kursplanen. Kursernas mål examineras oftast genom skriftliga och praktiska examinationer samt med kursportfölj. I den senare kan ingå inlämningsuppgifter, reflektioner samt dokumentation av genomförda färdigheter och aktiv närvaro vid obligatoriska moment. Aktiv närvaro vid obligatoriska moment är således examinerande och ett sätt att säkerställa och bedöma måluppfyllelse. Dessa behöver därför vara likvärdiga för samtliga studenter. Detta tydliggjordes i examinationskommitténs rapport 2012/13. Det skiljer sig emellertid fortfarande åt mellan kursorterna i ett antal avseenden. 3

4 För flera kurser saknas det även kursgemensam instruktion för portföljen och bedömningskriterier för denna. Examinationen avgör studentens betyg. Det är därmed också en myndighetsutövning gentemot enskild vilket ställer särskilda krav på rättssäkerhet. De senaste månaderna har det identifierats åtminstone tre fall där examination inte skett på det sätt som beskrivs i kursplanen. Det är sannolikt att Lunds universitet hade fått kritik i tillsynsbeslut av UKÄ för något eller några fall om dessa hade anmälts. Högskoleverket gav 2008 ut skriften Rättsäker examination för att tydliggöra vad detta innebär och hur examinationen kan genomföras på ett rättssäkert sätt. Betygssättningen avgörs av en särskild examinator vars beslut inte kan överklagas. I Rättssäker examination påpekas därför: Eftersom ett betygsbeslut inte heller får överklagas till domstol eller någon annan överklagandeinstans, har examinatorn stor makt och ett stort ansvar när han eller hon använder sin befogenhet att sätta betyg på studenter. Förutom de krav som detta ställer på kunskaper inom ämnesområdet, måste examinatorn även ha kunskaper om vad det betyder att som anställd i en statlig myndighet fatta beslut som innebär myndighetsutövning mot enskilda. Detta ställer särskilda krav på uppdraget som examinator. Vi gör därför bedömningen att detta uppdrag bör separeras från kursansvaret och att vi bör ha en gemensam examinator för samtliga kursorter inom en kurs. Därmed uppnås också en tydlig separation av uppgiften att stödja studenternas måluppfyllelse och kontrollen av densamma. Idag har exempelvis fakultetens sjuksköterskeprogram en sådan uppdelning. Vi föreslår därför att uppdragen som kursgivare (kursansvarig) och examinator separeras. Förhoppningen är att vi till examinatorsuppdrag ska kunna rekrytera erfarna lärare med god överblick och en vilja att fördjupa sig i kunskapsfronten rörande examinationsmetoder. Examinatorn får ansvaret att utifrån kursplanen välja examinationsform, definiera provmoment och bedömningskriterier samt planera och ansvara för genomförandet av examinationen. För att examinatorn ska kunna genomföra examinationen krävs liksom idag ett aktivt deltagande av och bidrag från ett flertal lärare med kompetens inom kursens ämnesområden. Det senaste decenniet har tydliggjort ett krav på att universiteten kan uppvisa att man vet att studenterna uppfyllt målen. Detta förutsätter på ett annat sätt än tidigare att det finns genomtänkta system för dokumentation och kvalitetssäkring av examinationerna. Läkarprogrammets examinationskommitté pekade i sin rapport 2012/13 på behovet av en systematisk utvärdering av examinationernas reliabilitet (rättssäkerhet) och validitet (vilka mål som bedöms). Detta bör därför ingå i examinatorns uppdrag. För att stödja denna process föreslår vi att examinatorn ska ingå i en särskild Examinations- och utvärderingskommitté. Denna får ett övergripande ansvar att kvalitetssäkra programmets examinationer, utvärdera dessa och se till att de genomförs rättssäkert och enligt beslutade riktlinjer. 4

5 Utvärdering och kvalitetssäkring av undervisningen Examinationen syftar till att bedöma studenternas måluppfyllelse. Den utgör därmed också det viktigaste utvärderingsinstrumentet genom att svara på denna frågeställning. I vilken utsträckning studenterna uppnått målen bör rimligtvis vara den viktigaste feed-backen till en kursansvarig. Det behöver tas fram rutiner för att göra detta. Andra former av systematiska utvärderingar är viktiga bland annat för arbetet med studenternas arbetsmiljö och för att få en programövergripande insikt i lärandemiljön. Slutligen kan det tänkas att det ibland kan behövas riktade utvärderingsinsatser. Vi föreslår att det i Examinations och utvärderingskommitténs uppdrag ingår att genomföra och sammanställa utvärderingar för programmets kurser som ett underlag för kvalitetsutveckling och bokslut. Ansvaret för att åtgärda eventuella brister och säkerställa kvalitetsutvecklingen ligger ytterst på nämnden. Programdirektören har det operativa ansvaret att tillse att detta sker inom programmet. Det är de kursansvarigas som i sin tur gentemot programdirektören ansvarar för kursernas kvalitetsutveckling. Examinations och utvärderingskommittén har tillsammans med de enskilda examinatorerna ansvar för kvalitetsutveckling av examinationerna. Studiesociala frågor och longitudinell uppföljning av studenter Idag hanterar programmets studiesociala kommitté olika frågor inom det studiesociala området som dispens, tillgodoräknande, studieuppehåll, kursortsbyte mm. Kommittén utses av och arbetar på delegation från utbildningsnämnden. Vi menar att dessa frågor bör fortsatt ligga under kommittén men att kommitténs uppdrag utvidgas. Under våren 2015 har det på nämndens uppdrag presenterats ett förslag rörande longitudinell, dvs terminsövergripande, uppföljning av studenter som inte uppnår vissa mål, framför allt inom domänen värderingsförmåga och förhållningssätt. Detta som internationellt benämns Fitness to practise har föreslagits gå under begreppet Professionellt förhållningsätt. I förslaget skisseras på överlämnandekonferenser mellan kurser där det informeras om studenter med särskilda problem att uppnå målen inom denna domän. Systemet ska vara transperent och involvera studenten samt studievägledning vid behov. Det behövs också beredskap för särskilda stödåtgärder. I detta förslag utökas den studiesociala kommitténs ansvar till att även ansvara för den longitudinella uppföljningen av studenter, överlämnandekonferenser och särskilda stödåtgärder för enskilda studenter. Kommittén ges därför en tydlig plats som ett tredje ben under nämnden, vid sidan av själva programledningen och Examinations och utvärderingskommittén. Ordförande i den studiesociala kommittén föreslås också ingå i nämndberedningen. Internationalisering Såväl Lunds universitet som medicinska fakulteten har lyft fram internationalisering som ett viktigt område. Från internationella avdelningen menar man att kommunikationen med programledningen inte fungerar optimalt och man önskar en mer direkt dialog. Det cirkulerar rykten att inställningen till 5

6 internationella utbyten varierar mellan kursorter. Vad som krävs för att utbytesstudier ska tillgodoräknas anses skilja sig åt mellan kursorter och det finns till och med studenter som har funderat på eller önskat byte av kursort för att möjliggöra utbyte. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det otillfredsställande att det finns en sådan osäkerhet runt utbyten. Vi föreslår därför att programmets internationella kommitté blir ett fjärde ben under nämnden. Ordförande i kommittén ges en plats i nämndberedningen för att underlätta dialog med programdirektör och examinationsansvarig. Examinatorn för en kurs blir ansvarig för att bevilja tillgodoräknanden för utbytesstudier vilket ska säkerställa likvärdig bedömning på alla kursorter då examinatorn är gemensam för orterna. Tydliga riktlinjer för beviljande av utbyte bör tas fram där värdet att tillbringa en tid vid ett utländskt lärosäte betonas. Samarbete med institutioner Institutionerna har arbetsgivaransvar, ansvar för finansiering av fakultetens lärare och ansvar för att dessa har den kompetens som krävs för arbetsuppgifterna. En del av finansieringen av lärarnas löner förväntas komma från utbildningsprogrammen. Utbildningsnämnderna har ansvar för utbildningarnas kvalitet vilket skapar ett behov att till undervisningsuppdrag rekrytera lärare som har störst förutsättning att bidra till god kvalitet. Här uppstår ibland en intressekonflikt. Systemet skapar dessutom ett behov av att på ett optimalt sätt fördela utbildningsuppdrag. Man kan grovt dela in de universitetsanställda lärare som är aktiva inom läkarprogrammet i två huvudsakliga kategorier, lärare som inte har klinisk utbildning och lärare som är läkare och samtidigt verksamma inom sjukvården. Den första kategorin har ofta sin huvudsakliga finansiering genom forskningen. Bulken i finansiering inom undervisningen för dessa lärare finns i uppdragen som PBL-tutor. Idag är det inte alltid enkelt för en enskild lärare att få tillgång till dessa uppdrag även om läraren har kompetens för uppdraget och ett finansieringsbehov. Vi föreslår därför att det i uppdraget som grundnivåansvarig ingår uppgiften att prioritera tutoruppdrag på samtliga kurser inom grundnivån. GA-prefekterna ska sammanställa förteckning över lärare och deras prioriterade finansieringsbehov. Fördelningen av tutoruppdrag leds sedan av den grundnivåansvarige tillsammans med kursansvariga och GA-prefekter. Den andra kategorin lärare, de med kombinationsanställning, har ofta en stor andel undervisning i sin tjänst. Här gäller det att försöka skapa utrymme gärna i kombination med något ledningsuppdrag, vilket ställer särskilda krav på lärarens kompetens. Detta kommer då involvera programdirektören som då blir en naturlig samtalspartner för berörda GA-prefekter. I uppdragsbeskrivningarna tydliggörs att i uppdragen som programdirektör och kursansvarig ingår det att med regelbundenhet träffa berörda GA-prefekter och diskutera frågor som lärarbemanning, behov av kompetensutveckling, ekonomi och lärandemiljö. 6

7 Samarbete med sjukvården Sjukvården är en mycket viktig samarbetspartner för läkarprogrammet. I dagens modell specificerar programmet vilka undervisningsmoment som sjukvården genomför och sedan ersätts sjukvårdsverksamheten för detta med ALF-medel. Modellen fungerar inte optimalt idag. Budgetverktyget kan inte ge de specifikationer som krävs för att tydliggöra vilka uppdrag en sjukvårdsverksamhet har, vilket har lett till stark kritik från sjukvården mot budgetprocessen. Från universitetshåll upplever man svårighet att nå ut till alla de sjukvårdsanställda som är delaktiga i programmet exempelvis med målbeskrivningar rörande såväl teoretiska som praktiska färdigheter. Från studenthåll framförs kritik om att de inte får tillräcklig handledning och möjlighet att tillgodogöra sig färdigheter under kliniska placeringar. Från ledningshåll inom både sjukvården och universitet finns det en uttalad vilja att skapa förutsättningar för en högkvalitativ läkarutbildning. Många svårigheter bottnar sannolikt i den pressade situation som finns på sjukhusen idag men det brister sannolikt också i kommunikation och struktur. Budgetverktyget ska förbättras. Det görs separat från denna del av organisationsförslaget. Här föreslår vi att i uppdraget som kursansvarig ingår att definiera vilka mål som ska uppnås under VFU-placeringen och definiera vilka aktiveter, träningsmöjligheter och bedömningar som ska ingå för att möjliggöra och säkerställa måluppfyllelse. Detta ska göras i samråd med kursens examinator och berörda sjukvårdsverksamheter. Detta ska vara likvärdigt på samtliga kursorter. I uppdraget som kursansvarig ska också ingå att ha regelbunden kontakt (minst en gång per termin) med berörda verksamhetschefer rörande ekonomi, lärandemiljö, behov av kompetensutveckling av verksamhetens personal samt uppföljning av undervisningsuppdrag. För att ytterligare säkerställa kommunikation och informationsflöde mellan program och sjukvården föreslår vi att det i programdirektörens uppdrag ingår att ha på motsvarande sätt ha kontakt med förvaltnings- och divisionschefer. Programdirektören är den som primärt företräder programmet gentemot sjukvården. En roll för MedCUL För att ett utbildningsprogram ska kunna ligga i fronten avseende internationella trender och pedagogisk utveckling krävs en omvärldsbevakning av dessa områden. Kompetens och kunskap inom detta kompletterar den nödvändiga ämneskunskapen som finns hos våra lärare. Ledning av ett utbildningsprogram kräver insikter i många olika frågor. Vi menar att kompetensen rörande frågor som pedagogisk utveckling behöver stärkas och få en tydlig roll i ledningen av programmet. Vi föreslår därför att representant från MedCUL får en fast plats i nämndberedning, kursplansberedning och Examinations och utvärderingskommitté. Vidar bör som regel en MedCULrepresentant adjungeras i nämnden. MedCUL erbjuder i samråd med programmen utbildningar för att stärka den pedagogiska kompetensen hos våra lärare. Vilken kompetens som är nödvändig var är avhängigt programmets övergripande pedagogiska riktlinjer. 7

8 Programdirektören bör därför ha regelbunden kontakt med MedCUL. Alternativt skulle en representant från MedCUL kunna delta i möten med programledningen. Administrativt stöd Det administrativa stödet för programmets kurser ser lite olika ut. I några fall (exempelvis på BMC och i Helsingborg) finns det noder av administratörer som har kursadministration som sin arbetsuppgift. Samma person kan också vara insatt i mer än en kurs. I andra fall är kursadministratören knuten till en specifik (ofta den kursansvarigas) forskargrupp och har då även andra arbetsuppgifter. Detta ger en närhet till den kursansvariga, dvs den som har störst behov av stödet, men kan också göra det komplicerat vid byte av kursansvarig. Det administrativa stödet blir allt viktigare med nya IT-lösningar för exempelvis lokalbokningar, schemaläggning och lärplattformar. Programmet når idag inte upp till de krav som ställs på det, bland annat i form av att scheman ska vara klara en månad före terminsstart. Vi menar att ett långsiktigt mål är att vi skapar noder av administrativt stöd på BMC, CRC, SUS Lund och i Helsingborg. I en sådan nod ska det finnas kompetens för olika uppgifter som administration av schemaläggning, arbete med lärplattform mm och man kan ha möjlighet att hålla generösa mottagningstider för studenter. Detta möjliggör att kompetens kan delas upp mellan administratörer och att man kan serva olika kurser med samma stöd. Det skapar också en stabilitet vid byte av kursansvarig då administratören inte är personligen kopplad till den kursansvariga. På motsvarande sätt bör det administrativa stödet för programmets centrala funktioner (Studiesocial kommitté, Programledning, Examinations och utvärderingskommitté samt Internationell kommitté) och de personer som leder dessa ligga centralt på fakulteten. Uppdragsbeskrivningar och tidsbegränsade uppdrag Under diskussionen i utredningsarbetet har det framkommit att det för många är otydligt vilka uppgifter och ansvarsområden som ingår i programmets ledningsuppdrag. Det är också oklart vilken tid de löper på. Man har inte heller någon strukturerad diskussion med den man rapporterar till i organisationen. Det har också efterlysts större transperens när det gäller tillsättning av uppdrag. Vi föreslår att det tas fram tydliga arbetsbeskrivningar och kompetenskrav för de olika ansvarsuppdragen. Då man tar på sig ett uppdrag bör såväl uppdragstagare som uppdragsgivare signera detta och gå igenom vad det innebär. Uppdraget ska sedan följas upp minst årligen i form av ett strukturerat samtal mellan uppdragsgivare och uppdragstagare. Vi föreslår också att alla uppdrag tidsbegränsas till tre år vilket är brukligt för uppdrag inom fakulteten. Det ska finnas möjlighet till förlängning av uppdrag. Vid tillsättning av uppdrag ska de som regel annonseras ut för intresseanmälan men det ska också vara möjligt att tillämpa aktiv direktrekrytering. 8

9 Skiss över föreslagen övergripande organisation. Färgerna anger vem som utser uppdragstagare (mörkblå=nämnd, orange=pd, grön=studentkår, ljusblå= annat). Denna princip kan behöva anpassas till om förslaget rörande central utbildningsorganisation genomförs. De streckade rutorna anger programmen för biomedicin och folkhälsovetenskap som idag ingår under nämnden men som inte berörs av denna utredning. 9

10 Skiss över föreslagen struktur på programledningen. 10

11 Förslag på uppdragsbeskrivningar samt utdrag ur fakultetens nuvarande arbetsordning Programdirektör ansvarar för att programmets studenter ges optimala och likvärdiga förutsättningar att uppnå målen i utbildningsplanen. representerar programmet mot sjukvården och nationellt. tillser att ett gott samarbete upprätthålls med sjukvårdens verksamheter och att sjukvårdens utbildningsuppdrag är tydligt; har åtminstone terminsvis möten med relevanta förvaltningsoch divisionsledningar. tillser att ett gott samarbete upprätthålls med fakultetens institutioner; har åtminstone terminsvis möten med relevanta GA-prefekter för att lösa och planera kompetensförsörjning. utser grundnivåansvarig, kursansvariga, kursortsansvariga, Moodle-ansvarig samt temaansvariga VU och PU; håller regelbundna (minst terminsvis) samtal med dessa där uppdraget och hur det uppfyllts diskuteras. ansvarar för att styrdokument och nämndbeslut verkställs och att kvalitetsarbete bedrivs enligt plan. ingår i nämndberedning och leder kursplansberedning 11

12 Grundnivåansvarig leder kursansvariga för kurser till och med Pato2, håller regelbundna nivåmöten med kursansvariga och examinatorer inom nivåns kurser. bistår programdirektören i de regelbundna samtal rörande uppdraget som hålls med respektive kursansvarig. bistår programdirektören med att ta fram förslag på kursansvariga och kursortsansvariga inom nivån. leder arbetet att tillsammans med kursansvariga och GA-prefekter fördelningen av uppdragen som PBL-tutor på kurserna. tillser att undervisningen bedrivs enligt de pedagogiska principer som anges i utbildningsplan eller beslutats i nämnd eller av programledning. sitter med i studiesocialt utskott och biträder studiesocialt ansvarig vid ärenden som rör professionellt förhållningssätt under grundnivån. koordinerar administrativt stöd på BMC. 12

13 Kursansvarig ansvarar för att kursens samtliga studenter på samtliga orter ges optimala och likvärdiga förutsättningar för att uppnå kursmålen. Upprätthåller en god dialog med kliniska verksamheter. Minst en gång per termin ska en dialog (fysiskt möte) hållas med relevant verksamhetschef rörande lärarbemanning, lärandemiljö, lärandemoment och fysisk arbetsmiljö samt ekonomiska ramar. definierar tillsammans med examinator vilka moment som är obligatoriska och därmed examinationsgrundande. definierar vilka mål som ska uppnås under VFU-placeringen och definiera vilka aktiveter, träningsmöjligheter och (tillsammans med examinator) bedömningar som ska ingå för att möjliggöra och säkerställa måluppfyllelse bedriver en kontinuerlig kvalitetsutveckling av kursen. Samvarkar med examinatorn i dessa frågor. ansvarar för att undervisningen bedrivs enligt de pedagogiska principer som anges i utbildningsplan eller beslutats i nämnd eller av programledning. tar fram ett budgetförslag för kursen. Ansvarar för att det förankrats hos chefer inom sjukvården. Efter genomförd kurs ansvarar för att avvikelser från budget rapporteras till programledningen. deltar i beredning av kursens kursplan. 13

14 Kursortsansvarig ansvarar för att kursens samtliga studenter på orten ges optimala och likvärdiga förutsättningar för att uppnå kursmålen. bistår kursansvarig i dialogen med sjukvårdsverksamheter på orten. tillser att kursens olika moment genomförs enligt beslutade riktlinjer. ansvarar för att kursens schema är färdigt en månad före kursstart. skapar schematekniska förutsättningar för de examinationer som definierats av examinatorn och bistår i att identifiera lärare som kan delta i examinationer. skapar förutsättningar för att genomföra de utvärderingar som definierats av examinations/utvärderings-kommittén. bistår kursansvarig i kvalitetsutveckling av kursen. ansvarar för att undervisningen bedrivs enligt de pedagogiska principer som anges i utbildningsplan eller beslutats i nämnd eller av programledning. 14

15 Temaansvarig VU och PU tillser att det genom programmet finns progression i kursmål och examinationer inom temaområdet. leder kursansvariga inom området 15

16 Studiesocialt ansvarig tillsammans med studiesocial kommitté leder studiesociala kommittén och hanterar deras ärenden. bereder förslag om regelverk för studieväg. ansvarar för frågor rörande professionellt förhållningssätt, däribland longitudinell uppföljning av studenter. ansvarar för särskilda stödåtgärder för studenter. ansvarar för uppföljning av studentantal och beslut av antagningstal. 16

17 Examinator leder genomförandet examinationen på det sätt som beskrivs i kursplanen. ingår i läkarprogrammets examinations/utvärderings-kommitté. ansvarar för att examinationer planeras i god tid. ansvarar för att examinationsuppgifter genomgått kvalitetskontroll enligt de riktlinjer som beslutats av nämnd eller examination/utvärderings-kommitté. definierar, tillsammans med kursansvarig, vilka bedömningar som ska göras under VFU. ansvarar för utvärdering och kvalitetskontroll av examinationernas reliabilitet och validitet. ansvarar för dokumentation och analys av måluppfyllelsen baserat på examinationsresultatet och att detta rapporteras tillbaka till kursansvarig. ansvarar för att kursutvärderingar genomförs varje termin samt att resultaten sammanställs och presenteras för terminsledare och programledning. ansvarar för att utvärderingar av kliniska placering görs tillsammans med och presenteras för berörd sjukvårdsorganisation. behandlar tillgodoräknanden med anledning av tidigare studier och i form av internationella utbyten. 17

18 Ordförande i examinations- och utvärderingskommitté leder examinations- och utvärderingskommittén. tillser att examinationerna genomförs på ett rättssäkert sätt. bereder förslag om övergripande riktlinjer och principer för examination. föreslår examinatorer. ansvarar för programövergripande sammanställning av examinationsresultat och utvärderingar. identifierar områden i behov av utveckling. 18

19 Kurser inom läkarprogrammet Grundkurs Cellbiologi Professionell utveckling 1 Nervsystemet och rörelseapparaten Professionell utveckling 2 Homeostas Professionell utveckling 3 Patobiologi 1 Professionell utveckling 4 Patobiologi 2 Professionell utveckling 5 Examensarbete kandidatnivå Klinisk medicin 1 Klinisk medicin 2 Klinisk medicin 3 Klinisk medicin 4 Examensarbete mastersnivå Breddning och fördjupning Individ och samhälle GK CB PU1 NoR PU2 Hom PU3 Pato1 PU4 Pato2 PU5 ExK KM1 KM2 KM3 KM4 ExM BoF IoS 19

20 Utdrag ur Medicinska fakultetens arbetsordning 1.9 LEDNING OCH LEDNINGSORGAN FÖR UTBILDNING PÅ GRUND OCH AVANCERAD NIVÅ Vid Medicinska fakulteten ska finnas utbildningsnämnder, inom vilka fakultetens utbildningsverksamhet på grund och avancerad nivå ska bedrivas. Vidare ska finnas en enhet med särskilt ansvar för kvalitetsarbete inom undervisning och lärande Utbildningsnämnder Fakultetsstyrelsen beslutar om indelning av ansvaret för utbildningsverksamheten i utbildningsnämnder. Utbildningsnämnderna är: - Nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning (NBMFU) - Nämnden för omvårdnadsutbildningar (NOU) - Nämnden för Rehabiliteringsutbildningar (NRU) För utbildningsnämnderna ska finnas ett samordningsråd för utbildning (SFU) UTBILDNINGSNÄMND Uppdrag Utbildningsnämnd ansvarar för utveckling, planering och ledning av kurser och utbildningsprogram inom sitt ansvarsområde. Vidare ansvarar nämnd för att utbildningen bedrivs med hög kvalitet, och ska kontinuerligt arbeta med frågor som avser kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Utbildningsnämnd ansvarar för att utbildningen bedrivs ändamålsenlig och effektivt, samt i enlighet med gällande regelverk. Utbildningsnämnd utgör i fakultetens ekonomimodell en ekonomisk enhet med resultatansvar under fakultetsstyrelsen Befogenheter Utbildningsnämnd fastställer kursplaner samt utser examinator i utbildning på grund- och avancerad nivå. Vidare fastställer utbildningsnämnd urvalsmodell till kurser på grund- och avancerad nivå som vänder sig till andra än nybörjare. Utbildningsnämnd beslutar om reservantagning och kompletterande antagning till utbildningsprogram och/eller fristående kurser som nämnden ansvarar för. Utbildningsnämnd bereder och tillstyrker utbildningsplaner för beslut av fakultetsstyrelsen. Utbildningsnämnd fastställer inom ramen för tilldelat utbildningsanslag och utbildningsuppdrag, efter samråd med medverkande institutioner, budget och utbildningsuppdrag för utbildningarna inom nämndens ansvarsområde. Utbildningsnämnd ansvarar för studievägsfrågor, såsom: beviljande av individuella dispenser från behörighetskrav, tillgodoräknande av tidigare genomgången utbildning/kurs, anstånd med att påbörja utbildning, studieuppehåll, studieavbrott. 20

21 4.2.3 Sammansättning Respektive nämnds sammansättning enligt nedan baseras på beslut av Medicinska fakultetsstyrelsen , dnr M:A1 932/2005. Minst hälften av lärarna i varje nämnd ska vara vetenskapligt kompetenta. Fakultetsstyrelsen utser ordförande och ledamöter i utbildningsnämnd, med undantag av studeranderepresentanterna som utses i den ordning som stadgas i 7 studentkårsförordningen (2009:769). För studeranderepresentanter ska finnas personliga suppleanter. Respektive utbildningsnämnd ska ha följande sammansättning: NBMFU: Sex lärare vid Medicinska fakulteten, en lärare vid Naturvetenskapliga fakulteten, en lärare vid Lunds tekniska högskola, två till tre representanter för yrkeslivet nominerade genom fakulteten efter samråd med berörda organisationer och fyra studeranderepresentanter. NOU: Sex lärare vid Medicinska fakulteten, tre till fyra representanter för yrkeslivet nominerade genom fakulteten efter samråd med Region Skåne (företrädesvis för sjukhus och närsjukvård) och Kommunförbundet Skåne och fyra studeranderepresentanter. NRU: Sex lärare vid Medicinska fakulteten, tre till fyra representanter för yrkeslivet nominerade genom fakulteten efter samråd med berörda organisationer och fyra studeranderepresentanter Nämndordförande En utbildningsnämnd ska ledas av en nämndordförande. Denna är i den dagliga verksamheten ansvarig för ledning, planering, uppföljning och kvalitetsutveckling av nämndens utbildningar. Nämndordföranden företräder nämnden i frågor gentemot fakultetsledningen, övriga utbildningsnämnder, institutioner etc. Nämndordförande ansvarar för arbetsmiljön för studenter inom nämndens utbildningar i enlighet med beslut av dekanus , M 2011/2048. Nämndordförande är närmast underställd dekanus eller den person i fakultetsledningen som dekanus utser. Vidare ingår nämndordförande i Samordningsrådet för utbildning, SFU Programdirektör Utbildningsprogram vid Medicinska fakulteten ska var och ett ledas av en programdirektör. I uppdraget som programdirektör kan ansvar för mer än ett utbildningsprogram ingå. Programdirektör utses av dekanus (se avsnitt 2.2.1). I programdirektörs ansvarområde kan ansvar ingå för fristående kurser. Programdirektör ansvarar, under utbildningsnämnd och nämndordförande, för planering, ledning och genomförande av specifikt utbildningsprogram (samt ev. fristående kurser) på grundoch avancerad nivå. I uppdraget som programdirektören ingår att kontinuerligt samverka med kurs-, termins och/eller fasgruppsansvariga, samt med fakultetens institutioner i budgetberedning och planeringen av lärarinsatser på utbildningsprogram. Utbildningsprogram utgör i fakultetens ekonomimodell en ekonomisk enhet, och där programdirektören har resultatansvar för programmet under utbildningsnämnden. 21

22

23

24 From: Linda Palmqvist Sent: den 28 augusti :52 To: Eva Ekblad; Magnus Abrahamson; Tommy Andersson; Bo Baldetorp; Kristina Åkesson; Lennart Angere; Margareta Troein; Jesper Petersson; Gudrun Edgren; Karin Frydenlund; Lo Persson Christian Moëll; Jonas Åkeson; Olsson Peter Martin Garwicz; Fredrik Ivars Lena Uller; Fredrik Bengtsson; Marcus Granmo; Cecilia Holm; Catarina Rippe; Mats Ehinger; Gabriela Godaly; Mats Gåfvels; Eva Norström; Erik Hertervig; Klas Sjöberg; Magnus Ekelund; Arne Lindgren; Peter Åsman; Kristina Källén; Christian Ingvar; Karl Lunsjö; Martin Stjernquist; Claes Ignell; Fredrik Wowern; Patrik Midlöv; Anders Beckman; Cecilia Eriksson Linsmeier; Bodil Ohlsson Cc: Cecilia Lundberg; Mattias Brattström; Peter Svensson; Christer Larsson; MALIN FREDÉN AXELSSON Subject: Remiss - läkarprogrammets ledningsorganisation Till: Institutioner inom Medicinska fakulteten (prefekter) Medicinska fakultetens kansli (Lennart Angere) Region Skåne (Hannie Lundgren) Terminsansvariga inom läkarprogrammet Studiesociala kommittén läkarprogrammet (Margareta Troein) Internationella kommittén läkarprogrammet (Jesper Petersson) MedCUL (Gudrun Edgren) Internationella avdelningen (Karin Frydenlund) Medicinska föreningen (ordf) Remiss Förslag på ledningsorganisation för läkarprogrammet I september 2014 gav dekanus ett uppdrag att ta fram ett förslag på ny ledningsorganisation för läkarprogrammet till Christer Larsson, Peter Svensson och Medicinska föreningens dåvarande ordförande Malin Fredén Axelsson. Bifogat förslag skickas nu ut på remiss inför diskussion och eventuellt beslut i NBMFU. Remissvar ska ha inkommit till Linda Palmqvist senast Christer Larsson Ordförande NBMFU