Serviceplan för Åre kommun
|
|
- Robert Sandberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Antagen Serviceplan för Åre kommun Beslutad av: Kommunsstyrelsen Dokumentansvarig: landsbygdsutvecklare, tillväxtavdelningen Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Tillsvidare Gäller från: Diarienr: Serviceplan för Åre kommun Kommersiell, offentlig och ideell service har mycket stor betydelse för att skapa miljöer i hela Åre kommun där det är attraktivt att bo och arbeta, starta och driva företag samt vistas som besökare. Det behövs en plan för att säkerställa tillgången till och utvecklingen av grundläggande service där människor bor och verkar. Därför har Åre kommun tagit fram en serviceplan. Ändringsförteckning Datum KS Ändring Antagande av Serviceplan för Åre kommun Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Serviceplanens målgrupper... 3 Avgränsningar... 3 Service en viktig fråga för samhällsplaneringen och -utveckling... 4 Definitioner... 5 Olika serviceslag... 5 Serviceort... 5 Servicepunkt... 5 Kommunala service- eller medborgarkontor... 6 Service- och trygghetspunkter (SOT)... 6 Utmaningar och möjligheter... 6 Demografi och glesa strukturer... 6 Ökad samverkan och samordning är lösningen... 7 Gränsöverskridande service... 8 Olika aktörers roller... 8 Näringsdepartementet och Tillväxtverket... 8 Region Jämtland Härjedalen... 9 Länsstyrelsen i Jämtlands län... 9 Näringslivet... 9 Ideella aktörer Åre kommuns roll Mål för serviceutveckling i Åre kommun Övergripande mål Delmål Åre kommuns serviceorter Åre kommuns servicepunkter (12)
2 Antagen Serviceplan för Åre kommun Åre kommuns SOT-punkter Bilagor Bildspel Serviceplan för Åre kommun Beskrivning/inventering aug 2018 av serviceslagen i Åre kommuns orter 2 (12)
3 Antagen Serviceplan för Åre kommun Inledning Syfte Huvudsyftet med serviceplanen är att konkretisera åtgärdsförslag på hur service ska upprätthållas och utvecklas i hela Åre kommun. Åtgärdsförslagen ska komplettera de kommunala verksamheter som är ålagda Åre kommun via lagstiftning. Att kommunen har en serviceplan utgör ofta en förutsättning för att offentliga och andra finansiärer ska ta beslut om ekonomiskt eller annat stöd (ex. förordningen om stöd till kommersiell service (6 ) och förordningen om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder (6 kap 12 ). Serviceplanen har också följande delsyften. Serviceplanen ska vara: En utgångspunkt för vilka orter som pekas ut som serviceorter respektive servicepunkter. Eftersom kommunerna har planmonopol är det bara kommunerna som kan prioritera detta. Det finns inget minimikrav på vilken service som ska finnas i en serviceort respektive servicepunkt, men den grundläggande idén är att samla flera olika servicetyper till samma ort så att de olika verksamheterna drar kunder till varandra. Ur ett tillväxtperspektiv är tillgång till service en viktig del för att skapa attraktiva miljöer och möjlighet till arbetstillfällen. En utgångspunkt för olika lokala, regionala och nationella aktörer som vill utveckla Åre kommuns bygder. Lokalt engagemang, medinflytande och grupper som brinner för bygderna är en förutsättning för att skapa attraktionskraft och lokal utveckling. Ett komplement till kommunens översikts- och annat plan- och utvecklingsarbete. Serviceplanens målgrupper Målgrupper för serviceplanen är både boende, företagare och besökare till bygderna. Service har olika innebörd för olika människor. För vissa är närheten till en dagligvarubutik avgörande medan andra behöver besöka arbetsförmedlingens kontor regelbundet. En skola gör byn attraktiv för barnfamiljer. Företag kanske är mest beroende av fungerande paketdistribution, bredband och att kunna lämna dagskassor eller tanka fordon. Besökare till platser vill kunna ta del av lokala sevärdheter och upplevelser, samtidigt som det ska vara enkelt att transportera sig, hitta boenden och någonstans att äta. Toleransnivån för hur långt man har till olika servicefunktioner är olika för olika människor. Service kopplas till många olika aktörer; företag, myndigheter och kommuner, vilket kräver att servicefrågorna hanteras på olika sätt. Avgränsningar I planen ingår inte åtgärdsförslag för verksamheter inom skola, vård och omsorg som är ålagda kommunen via lagstiftning. Serviceplanen omfattar inte heller åtgärdsförslag gällande kultur och fritid, näringslivsutveckling, IT-lösningar, bredband, kollektivtrafik eller andra transporter eller logistiklösningar. Serviceplanen omfattar ej heller bostads-, mark- eller lokalförsörjning. Strategier och planer för dessa områden finns i Åre kommuns översiktsplan, årliga utvecklingsplaner, kultur- och fritidsplan, näringslivsstrategi, bredbandsstrategi, strategiska markförvärvsplan, lokalförsörjningsplan, riktlinjer för bostadsförsörjning samt i den kommande tillväxtstrategiska planen för Åre kommun. 3 (12)
4 Antagen Serviceplan för Åre kommun Service en viktig fråga för samhällsplaneringen och -utveckling Att behålla och utveckla servicenivån kopplat till bebyggelse- och servicestruktur lyfts som en mycket viktig utmaning i Åre kommuns översiktsplan 1. Nedanstående delar lyfts fram kopplat till den kommunala servicen. Serviceplan Kommunen ska ta fram en aktiv serviceplan som visar vilken typ av service kommunen har möjlighet att erbjuda inom olika geografiska områden. Serviceplanen ska vara kopplad till översiktsplanens strategier och ställningstaganden, kommunens utvecklingsplan samt kommunens verksamheters servicedeklarationer. Förutsättningar för kommunal service Kommunens grundinställning är att den kommunala servicenivån måste anpassas efter olika geografiska förutsättningar och den kommunala ekonomin. Kommunala serviceverksamheter ska hålla hög kvalitet och samtidigt klara god ekonomisk hushållning. I tätt befolkade områden kan kommunen därför erbjuda en högre tillgänglighet till service än vad som är möjligt att ge i områden med få invånare. Lokala initiativ I områden där mängden invånare inte är tillräckligt stor för att utgöra underlag för kommunal service kan lokala initiativ och anpassningar komplettera serviceutbudet, förutsatt att den kommunala ekonomin i stort inte påverkas negativt. Service över gränser För att kommunen i framtiden ska ha möjlighet erbjuda en god och effektiv service bör möjligheterna för serviceutbyte med våra grannkommuner Krokom, Berg och Meråker utredas (12)
5 Antagen Serviceplan för Åre kommun Definitioner Olika serviceslag Med grundläggande kommersiell service menas dagligvaror såsom livsmedel och förbrukningsvaror i hushållet, drivmedel, post- och pakethantering, apotek och betaltjänster (kontanter, betalningsförmedling, dagskassahantering). Utöver den grundläggande kommersiella servicen finns även annan typ av kommersiell service, ex. olika typer av butiker, restauranger, caféer, boendeanläggningar för turism, frisör, elektriker, byggfirmor, taxi, etc. Lotter och spel, systembolag, återvinningsstationer, biljettombud för kollektivtrafik är ytterligare kommersiell service som bidrar till att stärka bygdernas attraktivitet. Utöver detta finns också mobiltelefoni, bredband och transport/logistik som inte är funktioner utan ett medel som binder samman service på landsbygd. Den offentliga servicen kan vara både statlig och kommunal. Den statliga servicen kan vara tillgång till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket, sjukvård och polis. Den kommunala servicen gäller till exempel tillgång till förskolor och grundskolor, äldrevård, bibliotek, återvinningsstationer, stöd till den ideella verksamheten samt strategiskt arbete med bredbandsfrågor. Landstingsservicen gäller exempelvis tillgång till akutsjukvård, hälsovård och kollektivtrafik. Med den ideella servicen menas exempelvis idrottsanläggningar, samlingslokaler, trygghetsservice såsom ex. hjärtstartare eller grannsamverkan, folkbildning samt nöjes- och annat rekreationsutbud. Serviceort På de sju orter som Åre kommun definierar som serviceorter finns idag förskola, grundskola och dagligvaruhandel. På sex av dem finns även drivmedelsförsäljning och på fem erbjuds särskilt boende. På en serviceort ska kommunen skapa förutsättningar för att såväl den kommersiella som den ideella servicen kan bibehållas eller om möjligt t o m utökas. Det kan till exempel ske via samordning och samverkan med privata och ideella aktörer. På serviceorterna ska Åre kommun, tillsammans med andra offentliga, privata och ideella aktörer aktivt främja utvecklingen av grundläggande kommersiell, offentlig och ideell service. En serviceort är en ort som Åre kommun har pekat ut som särskilt viktig för tillgången till grundläggande service i ett område. Motivet för att peka ut serviceorter är att samla olika serviceslag så de drar kunder till varandra. Det kan t ex handla om att samordna kommunens verksamhet på serviceorten. Det finns ingen gemensam definition på vilken lägsta servicenivå som måste finnas på en serviceort, utan det skiljer sig mellan olika kommuner. Servicepunkt Åre kommun definierar servicepunkter som orter där det är särskilt viktigt att det finns tillgång till service, ofta med utgångspunkt från dagligvarubutik eller drivmedelsförsäljning. Servicepunkten ska vara den naturliga mötes- och samlingsplatsen i en by/ort. En servicepunkt kan ge mervärde i form av ökad besöksanledning till butiken eller drivmedelsförsäljning och ger därmed ökad möjlighet till merinköp och merförsäljning samt fungera som mötesplats. Servicepunkt är ett begrepp som även det används med olika definition runt om i landet. Ibland är det dagligvarubutiker eller drivmedelsbutiker som etablerar servicepunkter, men det kan likaväl vara kreativa lösningar som tillhandahålls av exempelvis en förening, kyrkans församling, ett 5 (12)
6 Antagen Serviceplan för Åre kommun vandrarhem, ett tillverknings- eller annat företag. Det viktiga är att lokalen är öppen för alla, har personal och tillfredsställande öppettider. Kommunala service- eller medborgarkontor Vissa kommuner driver kommunala servicekontor utanför huvudorten. De erbjuder exempelvis allmän kommunal service, biblioteksfilialer, turistinformation och konsumentinformation. Den typen av service kan även tillhandahållas tillfälligtvis en dag i veckan på en serviceort eller en servicepunkt, med drop-in-tider för att exempelvis få träffa en bygglovshandläggare Service- och trygghetspunkter (SOT) Med SOT-punkter menas servicepunkter som har en integrerad krisberedskap för att tillhandahålla en viss nivå av service i händelse av en krissituation. Det gäller framförallt kommersiell service i form av att kunna säkerställa tillgång till livsmedel och drivmedel under en kortare period. Utmaningar och möjligheter Kommersiell och offentlig service behövs för att skapa miljöer där det är attraktivt att bo, arbeta och driva företag. Företag är beroende av viss kommersiell service för att kunna bedriva verksamhet. Medborgare behöver service för att kunna bo och verka på en plats. Tillgång till kommersiell och offentlig service är därför grundläggande för en kommuns attraktivitet och för näringslivets utveckling. Utmaningen ligger i att i vissa fall kan kundunderlag, elevunderlag eller antalet brukare vara i minsta laget för att utgöra ett ekonomiskt bärkraftigt underlag för såväl kommersiella som offentliga aktörer. Då måste nya innovativa servicelösningar övervägas och undersökas för att upprätthålla en viss lägstanivå när det gäller service. Det kan t ex handla om nya hållbara transportlösningar, obemannade butiker eller flexibla lösningar för barnomsorg. Demografi och glesa strukturer Dagligvaror Tillväxtverkets kartläggning 2 visar att tillgängligheten varierar stort mellan olika delar av landet och framför allt mellan täta miljöer och landsbygd personer har mer än 20 minuter till den närmaste butiken medan huvuddelen, 98 procent av befolkningen, når en dagligvarubutik inom 10 minuter med bil. Om en butik stänger kan det få väldigt stora konsekvenser för ett stort antal boende som får betydligt längre till närmaste livsmedelsaffär. Sårbarheten är stor med bara en livsmedelsbutik på mer perifert belägna platser samt för dessa butikers utmaning med att få flera matvarutransporter per vecka, med en obruten kyl-/fryskedja. Utmaningen är att hitta samverkanslösningar mellan olika leverantörer och transportföretag. För dagligvaruhandeln är även kontanthantering, betallösningar och dagskassehantering en stor utmaning med ökade kostnader och allt längre avstånd till någon som tar emot dagskassor. Drivmedel Närmare 98 procent av befolkningen i landet har högst 10 minuter till det närmaste försäljningsstället för bensin eller diesel. För personer i olika delar av landet är avståndet till det närmaste försäljningsstället över 20 minuter. 2 En utmaning är att hitta kommersiella drivmedelsdistributörer som levererar bensin och diesel till landsbygden och att de pumpstationer som finns har en driftsäker och stöldsäker betallösning för (12)
7 Antagen Serviceplan för Åre kommun tankning. I och med att utvecklingen går mot fler och fler eldrivna bilar uppstår även utmaningen med att erbjuda laddstationer utanför allfartsvägarna. Paketservice och varutransporter Den snabba utvecklingen inom e-handeln ger nya möjligheter för företag och boende i gles- och landsbygder men ställer också ökade krav på en fungerande infrastruktur och logistikkedja även utanför städer och större tätorter. Tillgången till en god infrastruktur för post- och paketservice är avgörande för många företags möjligheter att bedriva verksamhet både nationellt och internationellt. Idag utgör paketutkörning och paketupphämtning samt godstransporter en stor utmaning för många företag på landsbygden. Efter att Region Jämtland Härjedalen 2017 beslutat att ge Länstrafiken i uppdrag att avveckla Bussgods i Jämtlands län brottas numera många företag, inklusive lanthandlarna, med problem med att ta emot och kunna skicka varor och gods på ett bra sätt. Leveranserna sker numera alltför sällan jämfört med tidigare då bussen dagligen kunde ta med paket, matvaror och gods ut till de mer perifera delarna av kommunen. Transportföretag som t ex Post Nord, DHL och DB Schenker anser det inte tillräckligt lönsamt för dem att köra fem dagar i veckan till de orter och byar som ligger att antal mil från stråket längs E14. Här finns ett stort behov av samordning och samverkanslösningar för att undvika företagsnedläggningar eller att företag flyttar sin verksamhet, pga frånvaron av fungerande transportlösningar. Svårt att få fram aktuell information En utmaning är att information om fysiska servicefunktioner när det gäller kommersiell service finns till viss del på nationell och regional nivå (dock inte med årsaktuella uppgifter) men är sällan möjlig att bryta ned till kommunnivå eller/och landsbygdsområdesnivå. Flera kommuner vittnar om att det är relativt svårt att få fram aktuella och relevanta fakta och därför svårt att ge en aktuell nulägesbild. Möjligheten finns dock att via GIS (geografiska informationssystem) få en överblick över hur de fysiska serviceorterna resp servicepunkterna finns i förhållande till hur invånarna bor, åldersstrukturen och vilka pendlingsmöjligheter som finns. Ett användbart verktyg är Pipos Serviceanalys, som Åre kommun har tillgång till via Region Jämtland Härjedalen, vilket kan åskådliggöra en aktuell bild men också via simuleringar visa på konsekvenserna av en butiksnedläggning för de boende och hur långt dessa får till sin närmaste butik. Ökad samverkan och samordning är lösningen Samverkan och kommunernas delaktighet är något som lyfts fram i Tillväxtverkets rapport om serviceutveckling 3. Det är av stor betydelse att lokala och regionala aktörer deltar och samarbetar i arbetet med att skapa en grundläggande tillgänglighet till service. Kommunernas delaktighet är en förutsättning för att lösningarna ska bli långsiktigt hållbara. I rapporten påtalas stora behov på kommunal nivå i den strategiska serviceplaneringen att få tillgång till servicedata, stöd i användning och tolkning av statistiken samt forum för att diskutera hur servicestrukturen/nätet ser ut inom kommuner, delregionalt och regionalt. Det finns även behov av att utveckla hur serviceperspektivet kan integreras i kommunernas översiktsplanering. I Tillväxverkets rapport Företagens behov av service i gles- och landsbygder 4 framgår att tillgången på drivmedel, post/paket och dagligvaror är den service som flest företag rankar som viktigt eller mycket viktig och det är också servicefunktioner som används ofta. Till de serviceslag som företagen tillmäter minst betydelse hör spelombud, bibliotek, turistinformation och 3 ceutveckling.pdf (12)
8 Antagen Serviceplan för Åre kommun kontantbaserade betaltjänster. Här finns dock en påtaglig variation mellan branscher. Det gäller i synnerhet turist och restaurangnäringarna samt till viss del handeln, vilka utmärker sig med en hög andel företag som anser att betaltjänsterna är viktiga eller mycket viktiga för deras verksamhet. Turistnäringen lyfter även fram tillgången på restauranger och kollektivtrafik som mycket viktiga förutsättningar. En betydande del av den service som finns idag styrs och drivs av marknaden. De brister på service som företagen påvisar beror ofta på att marknadsunderlaget är alltför litet i gles och landsbygder. Det finns ett behov av ekonomiska incitament för att säkerställa att de viktigaste servicefunktionerna som behövs är tillgängliga. 4 Övergången från kontanter till kontantfria betalningslösningar kan bli en utmaning för besöksnäringen framför allt i perifera områden där internetuppkopplingen idag är sämst. Utbyggnaden av bredband är därmed en förutsättning för företagande inom service och besöksnäring. Kommunerna har ett viktigt ansvar för sina bygders fortlevnad, och de har en viktig roll i att bedriva och stimulera insatser som gör det möjligt för företag att verka på ett hållbart sätt Att samordning av servicefunktioner är någonting som gynnar parter på olika sätt har tydligt framkommit i undersökningen. Här kan Bussgods tjäna som ett gott exempel på hur viktiga samhällsfunktioner kan samordnas. I ett och samma fordon inryms samhällsbetalda resor som skolskjuts, sjukresor och färdtjänst, detta samtidigt som fordonet tillhandahåller allmän kollektivtrafik och möjlighet till transport av post, paket och ofta även större gods. I gles och landsbygder där de privata godsspeditörernas incitament ofta är begränsat, är Bussgods en mycket viktig funktion för att tillhandahålla både offentlig och privat finansierad service till både företag och invånare. En fortsatt utveckling av incitaments och finansieringsmodeller för Bussgods verksamhet kan vara ett intressant område att fokusera på för berörda offentliga aktörer, gärna i samverkan med marknadsaktörerna. 4 Gränsöverskridande service För att Åre kommun i framtiden ska ha möjlighet erbjuda en god och effektiv service i kommunens alla delar bör möjligheterna för serviceutbyte med våra grannkommuner Krokom och Berg utredas samt möjligheter att samverka över riksgränsen med vår grannkommun Meråker i Norge. Det kan exempelvis handla om transportlösningar, kollektivtrafik, serviceorter eller servicepunkter samt möjligheter till barnomsorg. Olika aktörers roller Näringsdepartementet och Tillväxtverket 2013 gav regeringen de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna uppdraget att utarbeta regionala serviceprogram för perioden Regeringen gav också Tillväxtverket i uppdrag att utarbeta riktlinjer för framtagande och genomförande av dessa program. Riktlinjerna pekar ut att befintliga och nya satsningar på samverkanslösningar bör uppmuntras och initieras, att nya typer av mötesplatser ska växa fram, att samordning mellan aktörer och insatser bör främjas för att öka tillgången till service i gles- och landsbygder för kvinnor, män och företag samt att kopplingar mellan tillgång till service och näringslivets utveckling bör tydliggöras. 8 (12)
9 Antagen Serviceplan för Åre kommun De regionala programmen utarbetades under perioden oktober 2013 mars 2014 och lämnades till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i mars Programmen trädde i kraft den 1 april Ansvariga för de regionala serviceprogrammen, Tillväxtanalys och Tillväxtverket har viktiga roller genom att i den strategiska serviceplaneringen ge tillgång till servicedata, ge stöd i användning och tolkning av statistiken samt forum för att diskutera hur servicestrukturen/nätet ser ut inom kommuner, delregionalt och regionalt. Tillväxtverkets insatser inom Landsbygdsprogrammet kan vara en motor för stödet. Region Jämtland Härjedalen Region Jämtland Härjedalen (Region JH) ansvarar för det Regionala serviceprogrammet och dess årliga handlingsplan. Programmet har fyra prioriterade områden: 1. Nya tekniska och innovativa lösningar för serviceförsörjning 2. Tillgänglighet till framför allt dagligvaror och drivmedel 3. Samordning för en god service 4. Genomförandeprocess, ökad kunskap och nya metoder kring servicefrågor Region JH ansvarar även för en del av de finansieringsmöjligheter 5 som finns att tillgå för företag inom kommersiell service. Dessa är särskilt driftstöd till dagligvarubutiker i sårbara och utsatta lägen, hemsändningsbidrag, investeringslån och servicebidrag. Service Z Kopplat till arbetet med det regionala serviceprogrammet finns en samverkansplattform som kallas för Service Z. Detta är en plattform och ett forum för serviceutveckling och utgörs i grunden av representanter för länets alla kommuner, Länsstyrelsen i Jämtlands län samt Region JH. Dock utökas forumet tillfälligt av andra aktörer och kompetenser. Syftet med samverkansplattformen är att skapa en arena där samtliga aktörer inom serviceutveckling ska kunna utbyta idéer, erfarenheter och uppdateringar mellan varandra. På så sätt skapas en mer enhetlig och inkluderande utveckling tillsammans. Via forumet koordinerar Region JH kommunerna. Alla länets åtta kommuner, förutom Åre och Berg, har tagit fram kommunala serviceplaner. Region JH driver också ett projekt fram till juli 2019 som heter Stärkt samverkan för kommersiell service i JH 6. Det övergripande målet med projektet är att skapa en stark samverkan mellan offentliga aktörer i Jämtlands län genom en bra struktur men tydlig koppling till länsövergripande och kommunala program och planer. Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län hanterar investeringsstöd 7 för att behålla och utveckla den lokala servicen i dagligvarubutiker, drivmedelsanläggningar, distributions- och logistikanläggningar samt servicepunkter. Länsstyrelsen driver också SOT-projektet till december 2019 (Service- och trygghetspunkter i Jämtlands län). En SOT-punkt är en servicepunkt som har en integrerad krisberedskap för att tillhandahålla en viss nivå av service i händelse av en krissituation html (12)
10 Antagen Serviceplan för Åre kommun Näringslivet Med näringslivet avses i serviceplanen primärt aktörer inom den kommersiella servicen, det vill säga företag inom livs- och drivmedel, förbrukningsvaror, apotek, post- och paketärenden samt ombud för spel- och systembolag, bankärenden, bredband, mobiltelefoni, vägar och transporter. Alla företag är beroende av viss kommersiell service för att kunna bedriva verksamhet. Medborgare behöver service för att kunna bo och verka på en plats. De aktörer som tillhandahåller kommersiell service har därför en mycket viktig roll i att skapa förutsättningar för näringslivsutveckling och attraktiva livsmiljöer i hela Åre kommun. Ideella aktörer I flera av Åre kommuns bygder finns lokala initiativ som kompletterar det serviceutbud som tillhandahålls av de kommersiella och offentliga aktörerna. Den service som ideella aktörer tillhandahåller är exempelvis idrottsanläggningar, samlingslokaler, folkbildning och kultur- och nöjesutbud. Åre kommuns roll Kommunen har tre olika roller; planerare, samordnare och initiativtagare. Planerare: Åre kommun ansvarar för att ta fram en kommunal serviceplan. Kommunens strategiska arbete är inriktat på att möjliggöra en positiv befolkningsutveckling tillsammans med näringslivet och ideella aktörer. Samordnare: Samarbete är en nyckelfaktor för att lyckas bygga en ekonomisk, social och ekologisk hållbar samhällsutveckling. Åre kommun bevakar utvecklingen inom landsbygds- och serviceutveckling och samverkar med näringslivet och ideella aktörer inom ex. finansiering, digitalisering och behovsutveckling. Åre kommun deltar i forum och satsningar som görs av olika aktörer inom kommunen, i regionen och på nationell nivå. Initiativtagare: Utifrån vår roll som samordnare identifierar Åre kommun och genomför, tillsammans med bygderna, utvecklingsprojekt för att behålla och utveckla servicen i hela Åre kommun. Mål för serviceutveckling i Åre kommun Övergripande mål Det ska finnas service för alla som bor och arbetar, startar och driver företag och vistas som besökare i Åre kommun. Servicenivån i Åre kommun ska hålla en sådan nivå att den bidrar till att attrahera fler människor som vill bo, verka och besöka Åre kommuns olika bygder. 8 Delmål Säkerställa att det finns service i Åre kommuns sex bygder. Utveckla servicen i bygderna. Med det menas att Åre kommun ska - verka för att det finns förutsättningar för att utveckla servicen på serviceorterna, - verka för att det finns förutsättningar för att utveckla servicen på servicepunkterna samt - utreda möjligheterna att etablera SOT-punkter i Åre kommun. Testa en innovativ och hållbar servicelösning/år 8 Åre kommuns övergripande mål ligger i linje med målet för det regionala serviceprogrammet för Jämtland län (12)
11 Antagen Serviceplan för Åre kommun Det som idag utgör en serviceort respektive en servicepunkt kan ändras över tiden. En servicepunkt kan till exempel utvecklas till en serviceort om fler serviceslag etableras på orten. Åre kommuns serviceorter Följande orter definierar Åre kommun som serviceorter, utan inbördes rangordning. Duved Åre Undersåker Järpen (Åre kommuns centralort) Kall Mörsil Hallen Åre kommuns servicepunkter Följande orter definierar Åre kommun som servicepunkter, utan inbördes rangordning. Storlien Ottsjö Kallsedet Mattmar Åre kommuns SOT-punkter På följande orter har Åre kommun som mål att etablera SOT-punkter (service- och trygghetspunkter). Kall Ottsjö Storlien Hallen 11 (12)
12 Antagen Serviceplan för Åre kommun Bilagor: Bilaga 1: Bildspel Serviceplan för Åre kommun Bilaga 2: Beskrivning/inventering aug 2018 av serviceslagen i Åre kommuns orter 12 (12)
13 Serviceplan för Åre kommun Fastställd av: kommunstyrelsen Datum: För revidering ansvarar: tillväxtavdelningen Bild: Tillväxtverket
14 Bakgrund Kommersiell, offentlig och ideell service har mycket stor betydelse för att skapa miljöer i hela Åre kommun där det är attraktivt att bo och arbeta, starta och driva företag samt vistas som besökare. Det behövs en plan för att säkerställa tillgången till och utvecklingen av grundläggande service där människor bor och verkar. Därför har Åre kommun tagit fram en serviceplan.
15 Syfte Huvudsyftet med serviceplanen är att konkretisera åtgärdsförslag på hur service ska upprätthållas och utvecklas i hela Åre kommun. Åtgärdsförslagen ska komplettera de kommunala verksamheter som är ålagda Åre kommun via lagstiftning. Att kommunen har en serviceplan utgör ofta en förutsättning för att offentliga och andra finansiärer ska ta beslut om ekonomiskt eller annat stöd. Bild: Tillväxtverket
16 Delsyften Serviceplanen ska vara: En utgångspunkt för vilka orter som pekas ut som serviceorter respektive servicepunkter. Eftersom kommunerna har planmonopol är det bara kommunerna som kan prioritera detta. Det finns inget minimikrav på vilken service som ska finnas i en serviceort respektive servicepunkt, men den grundläggande idén är att samla flera olika servicetyper till samma ort så att de olika verksamheterna drar kunder till varandra. På det sättet blir bygderna mer attraktiva. En utgångspunkt för olika lokala, regionala och nationella aktörer som vill utveckla Åre kommuns bygder. Lokalt engagemang, medinflytande och grupper som brinner för bygderna är en förutsättning för skapa attraktionskraft och lokal utveckling. Ett komplement till kommunens översikts- och annat plan- och utvecklingsarbete.
17 Avgränsningar I planen ingår inte åtgärdsförslag för verksamheter inom skola, vård och omsorg som är ålagda kommunen via lagstiftning. Serviceplanen omfattar inte heller åtgärdsförslag gällande kultur och fritid, näringslivsutveckling, IT-lösningar, bredband, kollektivtrafik eller andra transporter eller logistiklösningar. Serviceplanen omfattar ej heller bostads-, mark- eller lokalförsörjning. Strategier och planer för dessa områden finns i Åre kommuns översiktsplan, årliga utvecklingsplaner, kultur- och fritidsplan, näringslivsstrategi, bredbandsstrategi, strategiska markförvärvsplan, lokalförsörjningsplan, riktlinjer för bostadsförsörjning samt i den kommande tillväxtstrategiska planen för Åre kommun.
18 Vad är en serviceort? På serviceorten ska kommunen skapa förutsättningar för grundläggande kommersiell, offentlig och ideell service. En serviceort är en ort som kommunen har pekat ut som särskilt viktig för tillgången till service i ett område. Motivet för att peka ut serviceorter är att samla olika serviceslag så de drar kunder till varandra. Det finns ingen gemensam definition på vilken lägsta servicenivå som måste finnas på en serviceort, utan det kan skilja sig mellan olika kommuner och mellan olika orter inom kommunerna. Det är behoven av service som de boende, företagarna och besökarna har på respektive ort som styr omfattningen av service. På de sju orter som Åre kommun definierar som serviceorter finns idag förskola, grundskola och dagligvaruhandel. På sex av dem finns även drivmedelsförsäljning och på fem erbjuds särskilt boende.
19 Servicepunkter, kommunala servicekontor och SOT-punkter Servicepunkterna fungerar som sociala mötesplatser för invånarna och samlar olika typer av service från offentliga, kommersiella och ideella aktörer. Servicepunkt är ett begrepp som används med olika definition runt om i landet. Ibland är det dagligvarubutiker eller drivmedelsbutiker som etablerar servicepunkter, men det kan likaväl vara kreativa lösningar som tillhandahålls av en förening, kyrkans församling, ett vandrarhem, tillverknings- eller annat företag. Det viktiga är att lokalen är öppen för alla, har personal och tillfredsställande öppettider. Vissa kommuner driver kommunala servicekontor utanför huvudorten. De erbjuder ex. allmän kommunal service, biblioteksfilialer, turistinformation och konsumentinformation. Med SOT (service- och trygghets)-punkter menas servicepunkter som har en integrerad krisberedskap för att tillhandahålla en viss nivå av service i händelse av en krissituation. Åre kommun definierar servicepunkter som orter där det är särskilt viktigt att det finns tillgång till service, ofta med utgångspunkt från dagligvarubutik eller drivmedelsförsäljning.
20 Kommunens definierade serviceorter På serviceorterna ska Åre kommun, tillsammans med andra offentliga, privata och ideella aktörer främja utvecklingen av grundläggande kommersiell, offentlig, och ideell service. En serviceort är en ort som kommunen har pekat ut som särskilt viktig för tillgången till service i ett område. Följande orter definierar Åre kommun som serviceorter, utan inbördes rangordning: Duved Åre Undersåker Järpen (Åre kommuns centralort) Kall Mörsil Hallen
21 Kommunens definierade servicepunkter Åre kommun definierar servicepunkter som orter där det är särskilt viktigt att det finns tillgång till service, ofta med utgångspunkt från dagligvarubutik eller drivmedelsförsäljning. Servicepunkterna fungerar som sociala mötes- och samlingsplatser för invånarna och samlar olika typer av service från offentliga, kommersiella och ideella aktörer. Ibland är det dagligvarubutiker eller drivmedelsbutiker som etablerar servicepunkter, men det kan likaväl vara kreativa lösningar som tillhandahålls av en ideell aktör. Följande orter definierar Åre kommun som servicepunkter, utan inbördes rangordning. - Storlien - Ottsjö - Kallsedet - Mattmar En servicepunkt kan över tid utvecklas till en serviceort om fler serviceslag etableras på orten.
22 SOT-punkter i Åre kommun Med SOT (service- och trygghets)-punkter menas servicepunkter som har en integrerad krisberedskap för att tillhandahålla en viss nivå av service i händelse av en krissituation. På följande orter har Åre kommun som mål att etablera SOT-punkter: Kall Ottsjö Storlien Hallen
23 Uppföljning och utvärdering Serviceplanen ska följas upp och åtgärderna i handlingsplanen ska utvärderas varje år. Ansvarig för uppföljning och utvärdering är tillväxtavdelningen. Uppföljning och utvärdering ska struktureras utifrån de tre olika delmålen i handlingsplanen (säkerställa att det finns service i Åre kommuns sex bygder, utveckla servicen i bygderna samt testa en innovativ och hållbar servicelösning/år) och indikatorer kommer att fastställas där detta är möjligt. Uppföljning och utvärdering kommer att presenteras årligen i samband med att handlingsplanen revideras. På dessa möten kommer också att beskrivas hur information om planens genomförande och resultat har kommunicerats.
24 1. Västra bygden Storlien Storvallen Handöl/Storulvån Ånn Bodsjön/Mestugan/Saxvallen/ Skalstugan Åre kommuns bygder 2. Norra bygden Kallbygden Kall Kallsedet Huså 3. Åredalen Undersåker Duved Åre Vik-Björnänge-Såå Undersåker Ängarna 4. Södra Årefjällen Vålådalen Ottsjö Edsåsdalen Trillevallen 5. Järpen Mörsil Mattmar Järpen Mörsil Mattmar 6. Storsjöbygden Bydalen Hallen Bydalen
25 BESKRIVNING AV ÅRE KOMMUNS ORTER
26 Storlien Den västra bygden omfattar byarna Storlien, Storvallen, Handöl, Enafors och Ånn samt de fjällområden som ligger norr om Storlien och strax söder om Handöl/Storulvån. Finns även byar längs med Skalstugevägen som Medstugan, Bodsjö, Saxvallen. Kopplingen mot Norge är tydlig; merparten av fritidshusen ägs numera av norska medborgare och på senare tid har gränshandeln i Storlien och Storvallen blivit en viktig utvecklingsfaktor för kommundelen. Området har en lång tradition av friluftsturism och har goda förutsättningar att utvecklas som turistdestination. Västra bygden kan i framtiden också få en stärkt position i och med förbättrade förbindelser mot Trondheim via Meråkerbanan. Befolkning Västra bygden Totalt 441 st Statistik hämtad December 2017 Arbetstillfällen Totalt 31 st
27 Storlien Serviceslag kommersiell 2018 Dagligvarubutik Hemsändning av dagligvaror Dagligvarubutik ej fullsortiment t ex trafikbutik, säsongsbutik, övrigt livs - Systembolagsombud ATG/ Svenska spel ombud Apotek/apoteksombud Ombud kollektivtrafikbiljetter - PostNord ombud DB Schenker ombud - DHL ombud Bussgods/Bring ombud Kontantuttag Dagskassahantering - Betala räkningar -
28 Storlien Serviceslag kommersiell 2018 Återvinningsstation - Drivmedel Laddstolpe för elfordon Café (helårsöppet) x Restaurang (helårsöppet) x Hotell/vandrarhem/stugby/ (Öppet året runt) x Camping/ställplatser/gästhamn (säsongsöppet)
29 Storlien Serviceslag ideell 2018 Hjärtstartare x Turistinformation, Info-point - Offentlig toalett x Idrottsanläggning - Badanläggning - Möteslokal - Hembygdsgård - Längdspår x Folkets hus, bygård - Religiös samlingslokal Storvallen Lokal utvecklingsgrupp/byalag x Föreningars service Annan service
30 Storlien Serviceslag offentlig 2018 Kommunal Förskola - Skola - Fritidsgård - Annan ungdomsverksamhet, ange vad: - Bibliotek, bokbuss - Gruppboende - Boende anpassat för äldre - Särskilt boende för äldre - Räddningstjänst - Återvinningscentral - Åre kulturskola - Kulturevenemang, ange vilka: - Simskola - Bidrag till föreningar, ange vilka som får bidrag:? Kommunal anläggning, ange vilken: - Annan service, ange vilken: -
31 Storlien Serviceslag offentlig 2018 Regional Kollektivtrafik Hälsocentral - Folktandvård - Statlig Arbetsförmedling - Försäkringskassa -
32 Kall Kallsjöns östra kant är en vacker jordbruksbygd med södervända lägdor som sluttar ner mot sjön. På Kallsjöns västra sida ligger Huså, en historisk gruvort och Fäviken, en egendom som blivit känd på grund av en världskänd restaurang. I norra delen av Kallbygden breder stora orörda fjällområden ut sig. Kallbygden och de norra delarna av Åre kommun är glest bebodda och en utmaning för området är att befolkningen och därmed serviceunderlaget minskar. Befolkning Norra bygden -Kallbygden Totalt 519 inv (Statistik hämtad i December 2017) Arbetsställen Totalt 25 st
33 Kall Serviceslag kommersiell 2018 Dagligvarubutik Hemsändning av dagligvaror Dagligvarubutik ej fullsortiment t ex trafikbutik, säsongsbutik, övrigt livs - Systembolagsombud ATG/ Svenska spel ombud Apotek/apoteksombud Ombud kollektivtrafikbiljetter - PostNord ombud - DB Schenker ombud - DHL ombud Bussgods/Bring ombud Kontantuttag - Dagskassahantering - Betala räkningar Delvis gm ICA banken
34 Kall Serviceslag kommersiell 2018 Återvinningsstation Drivmedel Laddstolpe för elfordon Offentlig service? (Kallsedet) Café (helårsöppet) - Restaurang (helårsöppet) - Hotell/vandrarhem/stugby/ (Öppet året runt) Camping/ställplatser/gästhamn (säsongsöppet) Kolåsen, Huså, Anjan, Sulviken Konäs,
35 Kall Serviceslag ideell 2018 Hjärtstartare Turistinformation, Info-point Offentlig toalett (ICA) Idrottsanläggning - Badanläggning Möteslokal Hembygdsgård Längdspår Folkets hus, bygård Religiös samlingslokal Lokal utvecklingsgrupp/byalag Föreningars service Annan service
36 Kall Serviceslag offentlig 2018 Kommunal Förskola Skola Fritidsgård - Annan ungdomsverksamhet, ange vad: - Bibliotek, bokbuss Gruppboende - Boende anpassat för äldre - Särskilt boende för äldre Räddningstjänst Återvinningcentral - Åre kulturskola Kulturevenemang, ange vilka: Västgård game fair, Kultur kring Kallsjön mm Simskola Bidrag till föreningar, ange vilka som får bidrag: Kolla Castor! Kommunal anläggning, ange vilken: ( Kallbadet ) Annan service, ange vilken:
37 Kall Serviceslag offentlig 2018 Regional Kollektivtrafik Hälsocentral - Folktandvård - Statlig Arbetsförmedling - Försäkringskassa -
38 Åre- Duved Åredalen är en gammal jordbruksbygd som är kraftigt präglad av den stora turistiska utveckling som skett i anslutning till Åreskutan sedan järnvägen kom till dalgången i mitten av 1800-talet. Åredalen har under en längre tid haft en kraftig befolkningsökning och en ännu större tillväxt vad gäller turistisk utveckling. Områdets starka utveckling ställer höga krav på bostadsförsörjning, service, kommunikationer och infrastruktur. Samtidigt måste planeringen säkerställa att utvecklingen sker på ett långsiktigt hållbart sätt. Befolkning Åre-Duved-Undersåker Totalt 4627 ( Statestik hämtad December 2017) Arbetstilfällen Totalt 473 st
39 Åre Serviceslag kommersiell 2018 Dagligvarubutik Hemsändning av dagligvaror Dagligvarubutik ej fullsortiment t ex trafikbutik, säsongsbutik, övrigt livs - Systembolagsombud ATG/ Svenska spel ombud Apotek/apoteksombud Ombud kollektivtrafikbiljetter - PostNord ombud DB Schenker ombud DHL ombud Bussgods/Bring ombud Kontantuttag Dagskassahantering Betala räkningar x x x (Nokas/Denfensia/Servicebox) Delvis gm ICA banken
40 Åre Serviceslag kommersiell 2018 Återvinningsstation Offentlig service? Drivmedel Laddstolpe för elfordon Café (helårsöppet) x Restaurang (helårsöppet) x Hotell/vandrarhem/stugby/ (Öppet året runt) Camping/ställplatser/gästhamn (säsongsöppet)
41 Åre Serviceslag ideell 2018 Hjärtstartare Turistinformation, Info-point Offentlig toalett (Stationshus) Idrottsanläggning - Badanläggning ( Privat ) Möteslokal Hembygdsgård Längdspår (Björnen) Folkets hus, bygård Religiös samlingslokal Lokal utvecklingsgrupp/byalag Föreningars service Annan service
42 Åre Serviceslag offentlig 2018 Kommunal Förskola Skola Fritidsgård x Annan ungdomsverksamhet, ange vad: - Bibliotek, bokbuss Gruppboende Boende anpassat för äldre - Särskilt boende för äldre - Räddningstjänst Återvinningcentral - Åre kulturskola Kulturevenemang, ange vilka:? Simskola Bidrag till föreningar, ange vilka som får bidrag: Kolla Castor! Kommunal anläggning, ange vilken: Annan service, ange vilken:
43 Åre Serviceslag offentlig 2018 Regional Kollektivtrafik Hälsocentral Folktandvård Statlig Arbetsförmedling - Försäkringskassa -
44 Duved Serviceslag kommersiell 2018 Dagligvarubutik Hemsändning av dagligvaror Dagligvarubutik ej fullsortiment t ex trafikbutik, säsongsbutik, övrigt livs - Systembolagsombud ATG/ Svenska spel ombud Apotek/apoteksombud Ombud kollektivtrafikbiljetter - PostNord ombud DB Schenker ombud DHL ombud Bussgods/Bring ombud Kontantuttag - Dagskassahantering Betala räkningar x x (Nokas/Denfensia/Servicebox) Delvis gm ICA banken
45 Duved Serviceslag kommersiell 2018 Återvinningsstation Drivmedel Laddstolpe för elfordon Café (helårsöppet) - Restaurang (helårsöppet) x Hotell/vandrarhem/stugby/ (Öppet året runt) Camping/ställplatser/gästhamn (säsongsöppet)
46 Duved Serviceslag ideell 2018 Hjärtstartare Turistinformation, Info-point Offentlig toalett - Idrottsanläggning Badanläggning - Möteslokal Hembygdsgård - Längdspår Folkets hus, bygård Religiös samlingslokal Lokal utvecklingsgrupp/byalag Föreningars service Annan service
47 Duved Serviceslag offentlig 2018 Kommunal Förskola Skola Fritidsgård x Annan ungdomsverksamhet, ange vad: Bibliotek, bokbuss Gruppboende Boende anpassat för äldre Särskilt boende för äldre Räddningstjänst - Återvinningcentral Åre kulturskola Kulturevenemang, ange vilka:? Simskola - Bidrag till föreningar, ange vilka som får bidrag: Kolla Castor! Kommunal anläggning, ange vilken: Annan service, ange vilken:
48 Duved Serviceslag offentlig 2018 Regional Kollektivtrafik Hälsocentral - Folktandvård - Statlig Arbetsförmedling - Försäkringskassa -
49 Undersåker Undersåker är en gammal jordbruksbygd som till viss del är präglad av den stora turistiska utveckling som skett i Åredalen i anslutning till Åreskutan sedan järnvägen kom till dalgången i mitten av 1800-talet. Den utveckling som Åredalen haft under en längre tid med stor tillväxt vad gäller turistisk utveckling har även haft inverkan i Undersåker
50 Undersåker Serviceslag kommersiell 2018 Dagligvarubutik Hemsändning av dagligvaror Dagligvarubutik ej fullsortiment t ex trafikbutik, säsongsbutik, övrigt livs - Systembolagsombud ATG/ Svenska spel ombud Apotek/apoteksombud Ombud kollektivtrafikbiljetter - PostNord ombud - DB Schenker ombud - DHL ombud - Bussgods/Bring ombud - Kontantuttag Dagskassahantering Betala räkningar (gm ICA-kort eller bankkort i kassan) Nokas/Denfensia/Servicebox Delvis gm ICA banken?
51 Undersåker Serviceslag kommersiell 2018 Återvinningsstation x Drivmedel - Laddstolpe för elfordon Café (helårsöppet) - Restaurang (helårsöppet) x Hotell/vandrarhem/stugby/ (Öppet året runt) Camping/ställplatser/gästhamn (säsongsöppet)
52 Undersåker Serviceslag ideell 2018 Hjärtstartare Turistinformation, Info-point - Offentlig toalett (Stationshus) Idrottsanläggning - Badanläggning - Möteslokal Hembygdsgård Längdspår Folkets hus, bygård Religiös samlingslokal Lokal utvecklingsgrupp/byalag Föreningars service Annan service (Bygården, hur blir det framöver?) (i Hålland) (Bygården, hur blir det framöver?) (Hållands byalag, UIF) (samma som övriga ideella föreningar i kommunen)
53 Undersåker Serviceslag offentlig 2018 Kommunal Förskola Skola Fritidsgård - (har ibland varit i Bygården förut) Annan ungdomsverksamhet, ange vad: (Lugna gatan vid behov ) Bibliotek, bokbuss - Gruppboende - Boende anpassat för äldre - Särskilt boende för äldre - Räddningstjänst (samma som i övriga kommunen, brandstation i Järpen) Återvinningcentral - Åre kulturskola (samma som i övriga kommunen) Kulturevenemang, ange vilka: (I kyrkan, på hembygdsgården etc ) Simskola Bidrag till föreningar, ange vilka som får bidrag: (inte i Undersåker, men i Järpen/Åre) Kolla Castor!
54 Undersåker Serviceslag offentlig 2018 Regional Kollektivtrafik Hälsocentral - Folktandvård - Statlig Arbetsförmedling - Försäkringskassa -
55 Järpen Järpen ligger i ett logistiskt fördelaktigt stråk utmed E14 och Mittbanan. Området har historiskt sett präglats av jord- och skogsbruk samt industriverksamheter. Järpen är Åre kommuns centralort med kommunhus och gymnasieskola. Under senare år har en stor inflyttning skett i Järpen med bland annat många nyanlända. Befolkning Järpen-Mörsil-Mattmar Totalt inv (Statistik hämtad i December 2017) Arbetsställen Totalt 199 st
56 Järpen Serviceslag kommersiell 2018 Dagligvarubutik Hemsändning av dagligvaror? Dagligvarubutik ej fullsortiment t ex trafikbutik, säsongsbutik, övrigt livs - Systembolagsombud ATG/ Svenska spel ombud Apotek/apoteksombud Ombud kollektivtrafikbiljetter - PostNord ombud DB Schenker ombud DHL ombud Bussgods/Bring ombud Kontantuttag Dagskassahantering Betala räkningar x x (Nokas/Denfensia/Servicebox) Delvis gm ICA banken?
57 Järpen Serviceslag kommersiell 2018 Återvinningsstation Offentlig service? Drivmedel Laddstolpe för elfordon Café (helårsöppet) - Restaurang (helårsöppet) x Hotell/vandrarhem/stugby/ (Öppet året runt) - Camping/ställplatser/gästhamn (säsongsöppet) -
58 Järpen Serviceslag ideell 2018 Hjärtstartare (på ett företagskontor/i dennes bil) Turistinformation, Info-point - Offentlig toalett Idrottsanläggning Badanläggning Möteslokal Hembygdsgård Längdspår (Stationshus) Folkets hus, bygård - Religiös samlingslokal Lokal utvecklingsgrupp/byalag Föreningars service Annan service (Järpen i samverkan) (samma som övriga i kommunen)
59 Järpen Serviceslag offentlig 2018 Kommunal Förskola Skola Fritidsgård x Annan ungdomsverksamhet, ange vad: (Lugna gatan vid behov) Bibliotek, bokbuss Gruppboende Boende anpassat för äldre Särskilt boende för äldre Räddningstjänst Återvinningcentral Åre kulturskola (samma som för hela kommunen) Kulturevenemang, ange vilka: (bion, röjsmohallen, mötesplatsen) Simskola Bidrag till föreningar, ange vilka som får bidrag: Kolla Castor! Kommunal anläggning, ange vilken: Annan service, ange vilken:
60 Järpen Serviceslag offentlig 2018 Regional Kollektivtrafik Hälsocentral Folktandvård Statlig Arbetsförmedling Försäkringskassa -
61 Mörsil Området mellan Hålland och Mattmar ligger i ett logistiskt fördelaktigt stråk utmed E14 och Mittbanan. En stor inflyttning, av framförallt nyanlända, har skett i Mörsil de senaste åren. Området har historiskt sett präglats av jord- och skogsbruk samt industriverksamheter. Mörsil har en tydlig prägling av tidigare sanatorie- och luftgästsverksamheter. Familjecentralen Hjärtat?
62 Mörsil Serviceslag kommersiell 2018 Dagligvarubutik Hemsändning av dagligvaror Dagligvarubutik ej fullsortiment t ex trafikbutik, säsongsbutik, övrigt livs Systembolagsombud ATG/ Svenska spel ombud Apotek/apoteksombud Ombud kollektivtrafikbiljetter - Postrond ombud DB Schenker ombud DHL ombud Bussgods/Bring ombud Kontantuttag Dagskassahantering - Betala räkningar - / ICA Bank
63 Mörsil Serviceslag kommersiell 2018 Offentlig service? Drivmedel Laddstolpe för elfordon Café (helårsöppet) Restaurang (helårsöppet) Hotell/vandrarhem/stugby/ (Öppet året runt) - Camping/ställplatser/gästhamn (säsongsöppet) -
64 Mörsil Serviceslag ideell 2018 Hjärtstartare Turistinformation, Info-point - Offentlig toalett (ICA) Återvinningscentral - Idrottsanläggning Badanläggning Möteslokal Hembygdsgård Längdspår Folkets hus, bygård Religiös samlingslokal Lokal utvecklingsgrupp/byalag Föreningars service Annan service?
65 Mörsil Serviceslag offentlig 2018 Kommunal Förskola Skola Fritidsgård Församlingen som driver, får ekonomiskt stöd av kommunen Annan ungdomsverksamhet, ange vad:? Bibliotek, bokbuss Gruppboende (PRIVAT) Boende anpassat för äldre - Särskilt boende för äldre Räddningstjänst - Återvinningsstation - Åre kulturskola Kulturevenemang, ange vilka: Simskola Bidrag till föreningar, ange vilka som får bidrag: Kommunal anläggning, ange vilken: Mörsildagarna, Musik kretsloppshuset, mm Kolla i Castor Annan service, ange vilken:? Badhus och sporthall
66 Mörsil Serviceslag offentlig 2018 Regional Kollektivtrafik Hälsocentral - Folktandvård - Statlig Arbetsförmedling - Försäkringskassa -
67 Mattmar Området mellan Hålland och Mattmar ligger i ett logistiskt fördelaktigt stråk utmed E14 och Mittbanan. Området har historiskt sett präglats av jord- och skogsbruk samt industriverksamheter. Mattmartrakten utmärker sig för sitt högt belägna odlingslandskap med vackra vyer över Bydalsfjällen och har ett strategiskt läge där väg 321 möter E14.
68 Mattmar Serviceslag kommersiell 2018 Dagligvarubutik - Hemsändning av dagligvaror Dagligvarubutik ej fullsortiment t ex trafikbutik, säsongsbutik, övrigt livs Systembolagsombud - ATG/ Svenska spel ombud - Apotek/apoteksombud - Ombud kollektivtrafikbiljetter - Postrond ombud - DB Schenker ombud - DHL ombud - Bussgods/Bring ombud - Kontantuttag - Dagskassahantering - Betala räkningar - -
69 Mattmar Serviceslag kommersiell 2018 Återvinningsstation - Drivmedel - Laddstolpe för elfordon - Café (helårsöppet) Restaurang (helårsöppet) - Hotell/vandrarhem/stugby/ (Öppet året runt) - Camping/ställplatser/gästhamn (säsongsöppet) Kvitsleströmmens camping Ytterocke
70 Mattmar Serviceslag ideell 2018 Hjärtstartare Nord Lock Kvissle Turistinformation, Info-point Offentlig toalett Idrottsanläggning - Badanläggning - Möteslokal Hembygdsgård Längdspår - Folkets hus, bygård Religiös samlingslokal Lokal utvecklingsgrupp/byalag Föreningars service Annan service
Serviceplan
Serviceplan 2016-2018 Serviceplanens syfte är att öka engagemang, förståelse & kunskap kring service som en del av kommunens arbete med näringslivs- & landsbygdsutveckling samt att tillgång till service
Serviceplan Strömsunds kommun
Serviceplan Strömsunds kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-20, 29 Utarbetad av Ville Welin SUAB 1 Innehållsförteckning 1.Inledning 3 2.Bakgrund..4 3.Mål o Syfte...5 -Övergripande mål
Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018
Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid
Serviceplan 2016-2020
STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Beslutsdatum Kommunfullmäktige Landsbygdsutvecklare Sofie Nyström 2016-02-29 Gäller t.o.m. 2020 1 (12) Serviceplan 2016-2020 2 (12) Innehåll 1. Inledning...
Yttrande över betänkandet Service i glesbygd (SOU 2015:35) N2015/2989/HL
YTTRANDE 1(5) Förvaltningsnamn Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Service i glesbygd (SOU 2015:35) N2015/2989/HL Region Jönköpings län har fått rubricerat
Med kommersiell service avses dagligvaror, drivmedel, post, apotek och grundläggande betaltjänster.
1 (5) Varuförsörjningsplan Kommunen vill verka för att säkerställa en god kommersiell service och tillfredsställande försörjning av dagligvaror till kommuninvånarna och om möjligt bevara befintligt butiksnät.
Kommunal serviceplan för Vingåkers kommun
Kommunal serviceplan för Vingåkers kommun 2011-2014 Flik 6.31 Kommunal serviceplan för Vingåkers kommun 2011-2014.doc Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Syfte... 2 1.2 Avgränsningar... 2 2 Begrepp...
Kommittédirektiv. Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden. Dir. 2014:4. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014
Kommittédirektiv Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden Dir. 2014:4 Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka förutsättningarna
Serviceplan för Säters kommun 2015-2018
Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och
Handlingsplan för regionalt serviceprogram 2017
Handlingsplan för regionalt serviceprogram 2017 Jämtlands län - Insatser 2017 För att arbetet inom det regionala serviceprogrammet (RSP) fortsatt ska leda till uppsatta mål har följande konkreta insatser
Plan för kommersiell service i Bräcke kommun Antagen av kf 46/2016
Plan för kommersiell service i Bräcke kommun 2016-2020 Antagen av kf 46/2016 Innehåll 1. Bakgrund... 1 1.1 Begrepp och definitioner... 3 1.1.1 Kommersiell service... 3 1.1.2 Offentlig service... 3 1.2
Handlingsplan för regionalt serviceprogram 2016 Handlingsplan för regionalt serviceprogram 2016
Handlingsplan för regionalt serviceprogram 2016 Handlingsplan för regionalt serviceprogram 2016 Jämtlands län - Insatser 2016 För att arbetet inom det regionala serviceprogrammet (RSP) fortsatt ska leda
Författningssamling i Borlänge kommun. Serviceplan för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 2015-12-15
Författningssamling i Serviceplan för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 2015-12-15 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Serviceplan för 2015-2018 Dokumenttyp Kommunalt styrdokument
Regionalt serviceprogram för Uppsala län Inledning. Analys
Regionalt serviceprogram för Uppsala län 2014-2018 Inledning Regeringen har uppdragit åt Länsstyrelsen i Uppsala län att utarbeta ett regionalt serviceprogram för perioden 2014-2018. Det regionala serviceprogrammet
Tillväxtenheten Ledningskontoret 2009-12-16. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2009-2013
Tillväxtenheten Ledningskontoret 2009-12-16 Regionalt serviceprogram Gotlands län 2009-2013 Innehållsförteckning Inledning och syfte....3 Avgränsning....3 Kopplingar till andra program....3 Bakgrund........4
Handlingsplan för regionalt serviceprogram 2015
Jämtlands län - Insatser 2015 Handlingsplan för regionalt serviceprogram 2015 För att arbetet inom det regionala serviceprogrammet (RSP) fortsatt ska leda till uppsatta mål har följande konkreta insatser
Kommersiell Serviceplan Ragunda kommun
Kommersiell Serviceplan Ragunda kommun 2016-2020 En förutsättning för att skapa tillväxt i samhället är god tillgång till offentlig och kommersiell service. Service är en viktig del av att skapa attraktiva
Antagen av Kommunstyrelsen Serviceplan Östersunds kommun
Antagen av Kommunstyrelsen 2015-09-01 Serviceplan Östersunds kommun 2015-2020 Östersunds kommuns Serviceplan 2015-2020 En av handlingsplanerna för genomförandet av landsbygdsstrategin 2014-2020 1. Inledning
Region Skåne Näringsliv
Region Skåne Näringsliv Ulf Kyrling Näringslivsutvecklare Tel: +46 40 675 34 16 Mail: ulf.kyrling@skane.se Datum 2015-07-08 1 (6) YTTRANDE från Region Skåne 2015-07-08 Ert dnr: N2015/2989/HL Näringsdepartementet
Kommunstyrelsens arbetsutskott
KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) s arbetsutskott Tid Tisdagen den 19 januari 2016 kl. 8:30 Plats KS-salen, stadshuset Enligt uppdrag Anette Mellström Föredragningslista Val av protokollsjusterare 1. Förslag
Länsstyrelsen Stockholm 5 december Skärgårdsråd
Länsstyrelsen Stockholm 5 december Skärgårdsråd Nuvarande regionala serviceprogram 2010-2013 Nytt regionalt serviceprogram 2014-2018, 14 mars Våra utgångspunkter Stockholms läns regionala serviceprogram
Plan. Varuförsörjningsplan med regler för hemsändningsbidrag KS15-364 003. Föreskrifter. Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa
KS15-364 003 Varuförsörjningsplan med regler för hemsändningsbidrag Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2015-10-23 Antagen av kommunstyrelsen 2015-11-24 86 Innehåll
Service i glesbygd. Överlämning av betänkande till statsrådet Sven-Erik Bucht 31 mars Catharina Håkansson Boman
1 Service i glesbygd Överlämning av betänkande till statsrådet Sven-Erik Bucht 31 mars 2015 Catharina Håkansson Boman Utredningens uppdrag Utreda stöd till en grundläggande nivå av kommersiell service
Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Skånes Servicerapport Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för att bo och verka i Skåne
Skånes Servicerapport 2018 Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för att bo och verka i Skåne Betaltjänster Dagligvaror Drivmedel Post- och pakettjänster Bredband Hälso- och sjukvård Grundskolor
Jämtlandsstråket Varför då?
Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens. Därmed lättare för företag att
Planering av varuförsörjning och kommersiell service i Umeå kommun
Bilaga till Program för hållbar landsbygdsutveckling i Umeå kommun, remissversion november 2017 Dokumentansvarig: Annika Myrén, Övergripande planering Godkänd av: Malin Lagervall, Övergripande planering
Dalarnas regionala serviceprogram
Dalarnas regionala serviceprogram Mat Bensin Pengar Dagligvaror Paket Drivmedel & Apotek i hela Dalarna Betaltjänster Paket, försändelser och ombud Servicepunkter Paket och postservice enligt RSP arbetsgrupp
Innehållsförteckning 2(10)
Inledning Tillgänglighet till grundläggande service för boende, besökare och företag är en viktig del i arbetet med att skapa attraktiva livs- och boendemiljöer. Regeringen framhåller vikten av att alla
REGIONALT SERVICEPROGRAM (RSP) FÖR STOCKHOLMS LÄN 2010-2013
REGIONALT SERVICEPROGRAM (RSP) FÖR STOCKHOLMS LÄN 2010-2013 1) Målformulering Syftet med programmet. Syftet med verksamheten är att bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig
Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för landsbygdsfrågor
Verksamhetsplan 2014-08-25 Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för landsbygdsfrågor 2015-2018 KS 2014/0578 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014. Efter beslut i kommunfullmäktige har dokumentet
ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket
Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att
Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?
Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk
Underlag till Serviceplan för Landsbygden. i Nyköpings kommun
Underlag till Serviceplan för Landsbygden i Nyköpings kommun 2019 2022 2019-06-30 Den fördjupade översiktsplanen för centralorten omfattar även några näraliggande orter och Skavstaområdet. Orter som Bergshammar,
Service en avgörande attraktionsfråga
Service en avgörande attraktionsfråga Service leder till attraktionskraft Tillgång till service är grundläggande för en kommuns attraktivitet och för näringslivets utveckling Utan service inga företag
Serviceplan inklusive handlingsplan för Säters kommun. Antagen av kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN Näringslivsenheten
Serviceplan inklusive handlingsplan för Säters kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-12-20 SÄTERS KOMMUN Näringslivsenheten Innehållsförteckning 1. Inledning...1 Syfte...1 Övergripande mål...1 Horisontella
En hållbar regional utveckling
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners
Framtidens serviceutbud. Strategi: Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland
Framtidens serviceutbud Strategi: Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland 2019-2030 Strategi för serviceutbudet Om uppdraget från regionstyrelsen - Belysa serviceorternas betydelse och funktioner
Besöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
Serviceplan. Kommersiell serviceplan för Krokoms kommun 2015 2020
Serviceplan Kommersiell serviceplan för Krokoms kommun 2015 2020 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 4 november 2015 För revidering ansvarar: Näringslivsavdelningen Förord Den kommersiella serviceplanen
Innehåll. Bilagor 1. Handlingsplan 2014 2. Glesbygds- och landsbygdsområden i Blekinge län
1 2 Innehåll 1. Inledning... 5 2. Bakgrund... 5 3. Analys... 6 3.1 Geografiska förutsättningar och befolkning... 6 3.2 Näringsliv... 7 3.3 Dagligvarubutiker på landsbygden... 8 3.4 Dagligvaruservice i
att överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag
Stockholms läns landsting 1(4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-22 TRN 2015-0113 Handläggare: Anette Jansson Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms läns landsting
Pilotkommun. Sammanställning DIALOGTRÄFFAR SERVICEBEHOV 2013 Kommunerna Malå och Norsjö VILKEN SERVICE BEHÖVER DU OCH DITT SAMHÄLLE? Barnomsorg?
Sammanställning DIALOGTRÄFFAR SERVICEBEHOV 2013 Kommunerna Malå och Norsjö VILKEN SERVICE BEHÖVER DU OCH DITT SAMHÄLLE? Dagligvaror? Kollektivtrafik? Bibliotek? Hälsovård? Barnomsorg? Brandförsvar? Mobil
9.3. Stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden (delåtgärd 7.4 fokusområde 6b)
markförhållanden. Projektens snittkostnad/hushåll har under föregående programperiod varit ca 20 000 kronor för kanalisationen. Under perioden 2014-2020, kan kostnaderna bli något högre då samtliga kostnader
Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31
Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består
Pilotkommun. Sammanställning DIALOGTRÄFFAR SERVICEBEHOV 2013 Norsjö kommun VILKEN SERVICE BEHÖVER DU OCH DITT SAMHÄLLE? Barnomsorg? Dagligvaror?
Sammanställning DIALOGTRÄFFAR SERVICEBEHOV 2013 Norsjö kommun VILKEN SERVICE BEHÖVER DU OCH DITT SAMHÄLLE? Dagligvaror? Kollektivtrafik? Bibliotek? Hälsovård? Barnomsorg? Brandförsvar? Mobil och bredbandstäckning?
vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden
vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden Syftet med denna landsbygdsstrategi 2018 2023 är att skapa ett långsiktigt arbetssätt för landsbygdsutveckling, som ingår som en naturlig del i kommunens
Nationell träff, 15 16 maj 2014, Sandviken
1 2014-05-20 Nationell träff, 15 16 maj 2014, Sandviken Ett viktigt inslag på träffen var kollegialt lärande genom att utbyta erfarenheter på tre olika teman. Deltagarna växlade mellan olika diskussionsbord
REGIONALT SERVICEPROGRAM. Kalmar län
REGIONALT SERVICEPROGRAM 2014 2018 Kalmar län Regionalt Serviceprogram Kalmar län 2014-2018 Börjar gälla den 1 april 2014. Antagen av styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län den 7 mars 2014. Inledning
Ledningskontoret 2014-01-30. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2014-2018
Ledningskontoret 2014-01-30 Regionalt serviceprogram Gotlands län 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Avgränsning... 4 4 Kopplingar till andra program... 4 5 Partnerskap...
SERVICEPLAN ORSA KOMMUN 2016-2020
SERVICEPLAN ORSA KOMMUN 2016-2020 Liselott Hansson Malmsten liselott.hansson@orsa.se Innehåll Sammanfattning 2 Handlingsplan/aktiviteter för arbetet med serviceplan... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Serviceplan
Information och inspiration för service i gles- och landsbygder
Dokumentation från Sigtuna 14-15 juni 2011 Information och inspiration för service i gles- och landsbygder Vad händer i höst? Lars Wikström och Annika Lidgren, Tillväxtverket inledde konferensen bland
Regionalt Serviceprogram. Gävleborgs län 2010-2013
Regionalt Serviceprogram Gävleborgs län 2010-2013 Innehållsförteckning Sammanfattning..3 Bakgrund.3 Definitioner...3 Koppling till andra program och strategier...4 Hållbar utveckling...5 Genomförande...5
Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10
Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -
Regionalt serviceprogram för Västmanlands län 2009-2013. Diarienr: 302-14128-08
Regionalt serviceprogram för Västmanlands län 2009-2013 Diarienr: 302-14128-08 1 Inledning Detta regionala serviceprogram styr insatser för att försöka främja service på landsbygden. Service på landsbygd
Fördelning av medel för insatser inom området kommersiell service i gles- och landsbygder 2011-2014
Fördelning av medel för insatser inom området kommersiell service i gles- och landsbygder 2011-2014 1 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Tillväxtverkets uppdrag... 3 Tillvägagångssätt...
Lokalt serviceprogram
Lokalt serviceprogram Kommersiell och offentlig service Varuförsörjningsplan 2016-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Lokalt serviceprogram Övrigt Kf160926, 161 Kommunfullmäktige
Hållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling
Hållbara platser Samverkan för regional serviceutveckling Projektägare: Västra Götalandsregionen, Näringsliv Projekttid: November 2016-30 juni 2019 Budget: 3 Msek Finansiärer: Tillväxtverket, Länsstyrelsen,
Slutkonferens Bygd o stad i balans
Slutkonferens Bygd o stad i balans VISION för landsbygden Möjligheternas Örnsköldsvik- en hållbar och tillgänglig landsbygd för företag att verka i och för människor att leva i och besöka. Bygd och stad
Levande landsbygd och skärgård April
Levande landsbygd och skärgård April 2016 Innehåll 3 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 9 11 Inledning Landsbygdens och skärgårdens möjligheter Utveckling på ett hållbart sätt Lokalt utvecklingsarbete så går det till
Utredning av servicepunkter
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Svendsén 2018-05-17 KS 2018/0524 Kommunstyrelsen Utredning av servicepunkter Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger kommunledningskontoret i uppdrag
Riktlinjer. Riktlinjer för framtagande och genomförande av regionala serviceprogram
Riktlinjer Riktlinjer för framtagande och genomförande av regionala serviceprogram 2014 2018 Sammanfattning De regionala serviceprogrammen är viktiga verktyg för samordning av insatser och aktörer i arbetet
Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden
Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer
NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN
SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll
Serviceplan för Rättviks kommun
Serviceplan för Rättviks kommun 2016-2018 Version nummer 4 den 31/5-2017 Sida 1 av 14 Inledning Rättviks kommun är en geografiskt utspridd kommun med områden där det finns svårigheter att tillgodose medborgarnas
Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
version Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Projektet Hållbara lokala servicelösningar strategi
Projektet Hållbara lokala servicelösningar strategi Bakgrund En väl fungerande allmän vardagsservice är viktig för landsbygden Hela Sverige ska leva driver just nu ett projekt där femton orter arbetar
Förslag till serviceplan för Rättviks kommun 2015 2018
Förslag till serviceplan för Rättviks kommun 2015 2018 Version nummer 2 den 12/12-2015 Inledning Rättviks kommun är en geografiskt utspridd kommun med områden där det finns svårigheter att tillgodose medborgarnas
Varuförsörjningsplan och regler för hemsändningsbidrag i Söderhamns kommun. Antagen av kommunfullmäktige
Varuförsörjningsplan och regler för hemsändningsbidrag i Söderhamns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-29 Varuförsörjningsplan och regler för hemsändningsbidrag i Söderhamns kommun 1 Inledning
Tryggad tillgång till kontanter (SOU 2018:42)
Yttrande 1 (5) Enheten för landsbygd, mark- och företagsutveckling Sara Ehrenberg Direkt 010-22 50 381 sara.ehrenberg@lansstyrelsen.se Finansdepartementet fi.remissvar@regeringskansliet.se fi.fma.b@regeringskansliet.se
Regionalt serviceprogram 2014-2018. Länsstyrelsen Norrbotten. Camilla Häggström, Carola Medelid, Roger Ylinenpää
Regionalt serviceprogram Norrbottens län 2014-2018 Titel Författare: Omslagsbild: Kontakt: Regionalt serviceprogram 2014-2018. Länsstyrelsen Norrbotten. Camilla Häggström, Carola Medelid, Roger Ylinenpää
SERVICE- OCH VARUFÖRSÖRJNINGPLAN FÖR OCKELBO KOMMUN
SERVICE- OCH VARUFÖRSÖRJNINGPLAN FÖR OCKELBO KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2018-12-17, 107 Inledning Ockelbo kommun består av ett flertal byar runt centralorten. I byarna bor ungefär hälften av Ockelboborna.
Riktlinjer för framtagande och genomförande av regionalt serviceprogram
Riktlinjer för framtagande och genomförande av regionalt serviceprogram 2014-2018. 1 (10) Sammanfattning Det regionala serviceprogrammet är ett viktigt verktyg i samordningen av insatser och aktörer för
LUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Bredbandsstrategi Burlövs kommun
1/5 FÖRFATTNINGSSAMLING BKFS 2018:9 DIARIENUMMER KS/2018:459-005 Bredbandsstrategi 2018 2022 Burlövs kommun Strategisk inriktning för bredbandsutbyggnaden i Burlövs kommun Burlöv är en kommun i stark tillväxt
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen. Info från TRF
2019-03-21 Info från TRF 1. Handlingsprogram Landsbygds- och skärgårdsstrategin 2. Skärgårdsmedel 3. Bredband 4. Regionala Serviceprogrammet 5. Kartläggning företagande 2019-05-15 1. Handlingsprogram Uppdrag
Dalarnas regionala serviceprogram 2014-2018
Bilaga 1 Dalarnas regionala serviceprogram 2014-2018 Untorp, Orsa Foto: Mostphotos Näringslivsenheten Sten-Rune Lundin och Birgitta Laszlo Länsstyrelsen Dalarna Telefon 010 225 00 00 www.lansstyrelsen.se/dalarna
- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29
- mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,
Landsbygdsutveckling i ÖP
Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva
NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun
NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer
Fråge enkät Service på Seskarö
Fråge enkät Service på Seskarö Varje hushåll har fått en enkät. Om man är en familj bestående av flera medlemmar så vill vi gärna ha svar och synpunkter av så många familjemedlemmar som möjligt. I enkäten
Yttrande om översiktsplan Flens kommun
Kommunstyrelsen 2017-05-10 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2017:298 Kristina Birath 016-710 51 56 1 (3) Kommunstyrelsen Yttrande om översiktsplan Flens kommun Förslag till beslut
Remiss om investeringsbidrag
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Elisabeth Karlsson 2012-10-16 KS 2012/0632 0480-45 00 83 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss om investeringsbidrag Förslag till beslut Kommunstyrelsens
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Pilotkommuner för serviceutveckling
Pilotkommuner för serviceutveckling Slutrapport 20160412 Dnr 2500-2012-938 Uppdrag att stärka utvecklingen av lokal service N2011/6952/RT Beslutet att godkänna denna slutrapport har fattats av generaldirektör
Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner
Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors
Kommersiell service för regional tillväxt. Förutsättningar, utmaningar och aktiviteter för Värmlands län 2009-2014
1 Kommersiell service för regional tillväxt Förutsättningar, utmaningar och aktiviteter för Värmlands län 2009-2014 2 Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund...5 Nuläge och analys..8 Horisontella kriterier.12
Hur tänker du om framtiden på landsbygden?
DET BLIR SOM VI TÄNKER Hur tänker du om framtiden på landsbygden? Vision Möjligheternas Örnsköldsvik En hållbar och tillgänglig landsbygd för företag att verka i och för människor att leva i och besöka.
Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är
Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta
Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 37(66) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2015-12-01 Dnr 2015/37849 249 Serviceplan för s landsbygd 2015-2018 Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Serviceplan
LOKAL SERVICEPLAN FÖR VANSBRO KOMMUN
LOKAL SERVICEPLAN FÖR VANSBRO KOMMUN 2008-2012 Fastställd av kommunfullmäktige2008-09-29 65 Dnr: KS 2007/361 Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning... 3 2. Uppdraget... 4 3. Övergripande mål... 4 4. Syfte
Näringslivsplan
1/6 DIARIENUMMER KS/2016:216-140 Näringslivsplan 2017 2020 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-22, 52 Vision och mål Visionen för Burlövs kommun är att vara Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv,
Hållbara servicelösningar som bidrar till 2020 målen
Hållbara servicelösningar som bidrar till 2020 målen Hållbara servicelösningar som bidrar till 2020 målen Betydelsen av grundläggande service tillgång till verktyg och smörjmedel Gruppdiskussion: erfarenhetsutbyte
Servicepunkter i Uppsala kommun. Stadsbyggnadsförvaltningen Ellen Johansson & Malin Ohlsson 28 maj 2018
Servicepunkter i Uppsala kommun Stadsbyggnadsförvaltningen Ellen Johansson & Malin Ohlsson 28 maj 2018 Vi ska bli en av Sveriges bästa landsbygdskommuner Vi är Sveriges mesta landsbygdskommun med 50 000
Författningssamling Borlänge kommun. Serviceplan för Borlänge kommun Beslutad av kommunfullmäktige , 284
Författningssamling Borlänge kommun Serviceplan för Borlänge kommun 2019-2022 Beslutad av kommunfullmäktige 2018-12-11, 284 Metadata om dokument Dokumentnamn Serviceplan för Borlänge kommun 2019-2022 Dokumenttyp
3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling
Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,
Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi
2019-2020 Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi Det goda livet, idag och imorgon. På landet, i staden och mitt emellan. Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Skara