Väg 222, tpl Kvarnholmen

Transkript

1 Tekniskt PM Avvattning och övriga ledningar Väg 222, tpl Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län Projektnummer:

2 Dokumenttitel: Tekniskt PM Avvattning och övriga ledningar, Väg 222, tpl Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län Skapat av: K Berglund Dokumentdatum: Dokumenttyp: Tekniskt PM Avvattning och övriga ledningar DokumentID: 2 W 14 PM00 Ärendenummer:TRV 2014/49933 Projektnummer: Version: 0.5 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Anna-Maria Erlandsson Uppdragsansvarig: Dan Olsson, Norconsult AB Tryck: Distributör: Trafikverket, Adress, Post nr Ort, telefon:

3 Innehåll 1 Inledning Avvattning Befintlig avvattning Framtida avvattning Föroreningar i dagvatten Miljökrav Övriga ledningar VA Dagvatten Torrläggningsföretag/diken El Tele Opto Belysning Fjärrvärme Osäkerheter och kompletteringar Referenser Bilagor Bilaga 1 Framtida avvattningsområden

4 1 Inledning Föreliggande PM är en del av underlaget till vägplan för trafikplats Kvarnholmen och syftar till att beskriva befintligt och framtida avvattningssystem för två västgående ramper. Området som berörs är en ca 250 meter lång sträcka längs med väg 222, se Figur 1. På södra sidan om väg 222 ligger Nacka gymnasium, ishall och idrottsområde och på den norra sidan finns naturområdet Ryssbergen. Trafikplatsens syfte är att minska köbildning och skapa en direktanslutning mellan Kvarnholmsförbindelsen och väg 222. Kvarnholmsförbindelen ska stärka kopplingen mellan nordvästra Sicklaön och resten av Nacka, och är nödvändig för att planerad bebyggelse på nordvästra Sickalaön ska kunna uppföras (Nacka kommun, 2010). Kvarnholmsförbindelsen Trafikplats Kvarnholmen vid Griffelvägen Griffelvägen Figur 1. Övre figur: Trafikplats Kvarnholmen placering längs med väg 222/Värmdöleden. Nedre figur: Rampernas placering vid Trafikplats Kvarnholmen (Bild från (Trafikverket, 2012)) 4

5 2 Avvattning 2.1 Befintlig avvattning Vid skrivandet av detta PM pågår byggnation av Kvarnholmsförbindelsen. Befintligt avvattningssystem har antagits vara befintliga ledningar och ledningar som projekteras vid byggnation av Kvarnholmsförbindelsen (Ramböll, 2011), se ledningssamordningsplan enligt ritningsförteckning. Inmätning av avvattningssystemet har ej utförts då byggnation fortfarande pågår. Två dagvattenledningar är förlagda genom vägporten. Den ena ledningen avvattnar området vid södra delen av Griffelvägen. Den andra ledningen avvattnar den nordvästra väghalvan av väg 222. Vägdagvattnet går via en oljeavskiljare som är placerad norr om vägporten, innan det ansluter till dagvattensystemet och avleds norrut till Svindersviken. Längs med södra sidan av väg 222 och i mittremsan av väg 222 finns en dagvattenledning. Avvattningen för droppen 1 och cirkulationsplatsen hanteras i den kommunala detaljplanen Hydrologi Terrängen är kuperad med berg i dagen i höjderna och myrmark i lågpartierna. Enligt den hydrogeologiska utredningen för Nacka- Kvarnholmen består berggrunden av gnejs (Zandin, 2009). Terrängen lutar österut längs med rampsträckningen. Vegetationen består av tallskog med inslag av blandskog på norra sidan Värmdöleden och på södra sidan är marken bebyggd. Hela området ingår i Svindersvikens avvattningsområde. En lokal vattendelare finns norr om Värmdöleden där dagvattnet avvattnas mot en sankmark, angiven som position 3 i Tabell 1. I Tabell 1 anges grundvattennivåer för 4 provtagningspunkter i området, se angivna positioner i Figur 1. Tabell 1. Uppmätta grundvattennivåer i närområdet. Sammanställningen är gjord utifrån uppgifter angivna i den hydrogeologiska utredningen för Nacka- Kvarnholmen (Zandin, 2009). Provtagningspunkt Namn mätpunkt RGV03 RGV04 Sankmark Nacka Sporthall Mätintervall Grundvattennivå i meter under ytan Mars- sep 2009 Mars- sep Jan ,74-1,86 m 2,61-4,22 m 0,3-0,6 m Grundvattennivå uppmätt strax under markytan; grundvattennivån uppges variera starkt beroende på nederbörden. 1 En droppe är en form av cirkulationsplats där det saknas möjlighet att köra helt varv. 5

6 Ramp Provtagningspunkt Avrinningsriktning Figur 2. Avrinningsriktning samt ungefärliga lägen för provtagningspunkter grundvattenmätningar, se Tabell 1 (modifierad karta från (Trafikverket, 2012)). 2.2 Framtida avvattning Avvattningsområdet efter byggnation av ramperna utgörs av ett ca 2 ha stort område och har tagits fram utifrån en terrängmodell, se Figur 3. Figuren visar vilka typer av ytor som finns i området. Ungefär halva området utgörs av naturmark/vägren, runt 40% av befintliga vägområden och strax över 10% av avvattningsområdet utgörs av tillkommande asfaltsytor. Tillkommande asfaltsytor har tidigare varit naturmark/vägren. Avvattningen föreslås ske mot 5 lågpunkter i öst, och de områden som avvattnas mot punkterna har benämnts avvattningsområde A, B, C, D och E, se Bilaga 1. Det dimensionerande flödet har beräknats med en modifierad version av rationella metoden enligt anvisningar i Trafikverkets publikation för Avvattningsteknisk dimensionering och utformning (Trafikverket, 2014). Den dimensionerande återkomsttiden satts till 1 år för dikena (över stödremsa till vägslänt). Återkomsttiden för avvattning mot mittremsa har satts till 3 år. Infiltrationskapaciteten har satts till 150 l/(s. ha) för samtliga naturmarksområden/vägrensytor. Uppgifter om avrinningskoefficienter och rinntid har hämtats från Trafikverkets publikation alternativt Svenskt Vattens publikation P90 (Svenskt Vatten, 2004). I beräkningarna har avrinningen bedömts ske via diken. Rinntiden har satts till 10 minuter för samtliga avvattningsområden. För att ta hänsyn till att nederbörden förväntas öka i framtiden, har även ett flöde beräknats som tar höjd för förväntade klimatförändringar. Klimatfaktorn i beräkningarna har satts till 1,2. 6

7 Naturmark/vägren Befintlig väg/asfalt Tillkommande väg Figur 3. Typ av markytor inom rampernas avvattningsområde Föreslaget avvattningssystem Längs hela rampsträckan kan vattnet avvattnas mot vägens sidoområde. Dagvattnet avvattnas åt nordöst via diken som förses med dräneringsledning och dagvattenbrunnar som kopplas på befintlig dagvattenledning för vägdagvatten. Dagvattnet passerar befintlig oljeavskiljare innan vidare avledning till dagvattennätet och recipient. Dagvattenledningar föreslås dimensineras utifrån ett 1-års regn, enligt Trafikverkets MB 310 (Trafikverket, 2014). Det bedöms finnas möjlighet till infiltration längs hela rampsträckningen, förutom vid sumpmarken där möjligheterna är sämre och marken utgörs av lera under ett ytskikt av torv. Mittremsan i befintlig väg 222 är troligen uppfylld med friktionsjord och grovt material, så även här bör infiltration vara möjlig. I ledningsplanen enligt ritningsförteckning redovisas projekterad VA. Befintlig dagvattenledning längs med södra delen av väg 222 utgår Södra rampen avvattningsområde A Dagvattnet från den södra rampen avvattnas åt nordöst via ett dike på södra sidan av rampen, se avvattningsområde A i Bilaga 1. Vid ett 1-års regn blir flödet från avvattningsområdet 11 l/s eller 13 l/s om klimatfaktor inkluderas, se Tabell 2Tabell 2. Flöden vid ett 1-års regn i avvattningsområde A.. 7

8 Tabell 2. Flöden vid ett 1-års regn i avvattningsområde A. Area (ha) Naturmark/ vägren 0,28 0,10 Flöde 1-års regn (l/s) Inget flöde (-12) Flöde 1-års regn inkl. klimatfaktor(l/s) Inget flöde Befintlig väg 0,06 0, Övrig befintlig hårdgjord yta (-14) 0,06 0, Ny väg 0,14 0, Totalt 0, I dagsläget bedöms allt dagvatten som bildas i området under ett 1-års regn infiltreras. Den förväntade flödesökningen blir därmed ca 11 l/s alternativt 13 l/s om klimatfaktor inkluderas, jämfört med att om rampytan varit jungfrulig mark Norra rampen avvattningsområde C Dagvattnet från norra rampen avledas åt nordöst via ett dike på norra sidan av rampen, se avvattningsområde C i Bilaga 1. Allt dagvatten beräknas kunna infiltrera i diket efter att rampen byggts, se Tabell 3. Tabell 3. Flöden vid ett 1-års regn i avvattningsområde C. Area (ha) Avrinningskoefficient Avrinningskoefficient Naturmark/ vägren 0,32 0,10 Flöde 1-års regn (l/s) Inget flöde (-14) Flöde 1-års regn inkl. klimatfaktor(l/s) Inget flöde Befintlig väg 0,02 0, Ny väg 0,14 0, (-17) Totalt 0,49 0,34 Inget flöde Inget flöde Befintlig väg avvattningsområde B, D och E Avvattningen från den befintliga vägen sker via tre avvattningsområden, område B, D och E, se Bilaga 1. Avvattningsområde B innefattar del av väg 222 samt vägslänten mellan väg 222 och den södra rampen. Område C innefattar del av väg 222 samt vägslänten mellan väg 222 och den norra rampen. Område E utgörs av vägyta som avvattnas mot diket i mittremsan. Flödet från avvattningsområdena anges i Tabell 4 och Tabell 5. Ingen ny vägyta bidrar till avrinningen i området. 8

9 Tabell 4. Flöden vid ett 1-års regn i avvattningsområde B och D Område B Area (ha) Naturmark/ vägren 0,19 0,1 Befintlig väg Flöde 1-års regn (l/s) Inget flöde (-8) 0,28 0,8 24 Flöde 1-års regn inkl. klimatfaktor(l/s) Totalt 0,47 0, D Naturmark/ vägren 0,27 0,10 Befintlig väg (Inget flöde) -12 0,11 0,80 9 Totalt 0,38 0,30 Inget flöde Inget flöde Tabell 5. Flöden vid ett 3-års regn i område E Område E Naturmark/ vägren Befintlig väg Area (ha) Avrinningskoefficient Avrinningskoefficient Flöde 3-års regn (l/s) Flöde 3-års regn inkl. klimatfaktor(l/s) 0,07 0, ,31 0, Totalt 0,31 0, Avrinning vid större flöden än dimensionerade Dagvattnet från diken och mittremsa avleds till ledningar i tunneln. Ledningarna har en sådan lutning nedströms att det inte bedöms vara någon större översvämningsrisk för ramperna, vid större flöden än vad systemet dimensionerats för. Risken för att överbyggnaden undermineras bedöms som liten. Översvämningsrisken bedöms störst vid kommunens anläggningar, dvs. vid tunneln och cirkulationsplatserna. 9

10 3 Föroreningar i dagvatten Med en ny trafikplats på väg 222 har trafiken år 2030 prognostiserats till cirka: fordon per dygn på bron över Griffelvägen fordon per dygn på av- och påfartsramperna tillsammans (Ramböll, 2009) Beräkningar har genomförts för att bedöma föroreningsbidraget från vägytorna. Schablonhalter för dagvatten från vägytor har hämtats från Trafikverkets rådsdokument för Vägdagvatten (Trafikverket, 2011). Dagvattnet från väg 222 har bedömts tillhöra gruppen med ett ÅDT 2 > Då uppgifter för dagvatten med ett ÅDT < saknas, vilket skulle gälla för ramperna, har vattnet från ramperna bedömts ha en föroreningshalt motsvarande den lägsta halten i spridningsskalan för vägar med ett ÅDT på (Trafikverket, 2011). Årsnederbörden har satts till 539 mm/år (Stockholms stad, 2013). Beräknade föroreningsnivåer från ramperna och befintlig väg 222 år 2030 anges i Tabell 6. I tabellen visas även hur stor andel av föroreningsbidraget som beräknas komma från ramperna. Tabell 6. Förväntade föroreningsmängder under ett år från ramperna respektive befintlig väg 222 i avvattningsområdet. Partiklar (kg/år) Pb (g/år) Zn (g/år) Cu (g/år) Cd (g/år) PAH (g/år) N (g/år) P (g/år) Ramper ,3 0, Befintlig väg ,7 6, Rampernas andel av totalt föroreningsutsläpp från avvattningsområdet 2% 6% 7% 6% 15% 3% 1% 18% Föroreningar i dagvatten från vägar med mindre än 8000 fordon per dygn kan enligt Nacka kommuns dagvattenstrategi bedömas som låga och det finns inga reningskrav före infiltration eller utsläpp till mindre känslig recipient. Trafikleder med mer än fordon per dygn bedöms ha höga halter av föroreningar i dagvattnet och det krävs rening före infiltration eller avledning till sjöar och vattendrag. (Nacka kommun, 2008) 2 ÅDT är en förkortning för årsdygnstrafik och är det under ett år genomsnittliga trafikflödet per dygn 10

11 4 Miljökrav Svindersviken, som är en del av Saltsjön, är recipient för dagvattnet från trafikplats Kvarnholmen. För att kunna ange krav på ett vattens kvalitet, exempelvis Svindersviken, i olika avseenden används miljökvalitetsnormer. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras (VISS, 2014). I databasen VISS (Vatteninformationssystem Sverige) anges den ekologiska staten som otillfredsställande och den kemiska statusen uppnår ej god status (Svindersviken ingår i vattenförekomst Strömmen). Då det fastställts att vattenförekomsten inte kommer uppnå god status till år 2015, är tidsfristen uppskjuten till år I planbeskrivningen anges dock att vattenkvaliteten i Svindersviken håller på att förbättras (Nacka kommun, 2010). Det finns likväl en risk att god status inte kommer uppnås till detta datum (VISS, 2014). Som punktkällor till recipienten anges Henriksdals och Bromma reningsverk samt flera tillståndspliktiga A- och B verksamheter 3. Diffusa källor anges bland annat i form av jordbruk, enskilda avlopp och gammal industrimark. I Nacka kommuns dagvattenstrategi anges att reningskraven för dagvattnet ska utgå ifrån vad recipienten tål (Nacka kommun, 2008). Svindersviken klassas som mindre känslig för mänsklig påverkan. Enligt dagvattenstrategin klassas föroreningsnivåerna i dagvattnet från ramperna som låga och bedöms inte vara i behov av rening innan utsläpp till recipient. Avledning till Svindersviken kan därmed ses som förenligt med kommunens dagvattenstrategi och inte försvåra möjligheterna för recipienten att uppnå god status. I VISS anges att befintliga punktkällor har en betydande påverkan på recipienten, vilket stärker bedömningen att det extra tillflödet från ramperna inte kan anses vara betydande för recipientens möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormen god status. En viss rening av dagvattnet kommer dock att ske i vägdikena där föroreningar fastläggs i marken. Därtill rekommenderas att samtliga bräddledningar i området kopplas via den befintliga oljeavskiljaren. Detta rekommenderas eftersom oljeskiljaren redan finns på plats och dagvattnet enkelt kan anslutas till de befintliga ledningar som passerar oljeavskiljaren. Denna reningsåtgärd bör kunna utföras relativt enkelt utan alltför stora kostnader och ingrepp i befintligt system. Ytterligare skyddsåtgärder för att skydda vattenförekomsten bedöms inte krävas. 3 Tillståndspliktiga verksamheter kräver tillstånd enligt miljöbalken för att få startas och drivas. 11

12 5 Övriga ledningar Inom området finns befintliga markledningar som redovisas på ledningssamordningsplanen enligt ritningsföreteckningen. 5.1 VA Inom vägområde Ej aktuellt i detta projekt Utanför vägområde En vattenledning är förlagd vid Griffelvägens förlängning på norra sidan av väg 222, via droppen där den avviker österut längs med norra sidan av väg 222. Samtliga lägen är tolkade. 5.2 Dagvatten Inom vägområde Se kapitel Utanför vägområde Det finns befintliga dagvattenledningar i området, se ledningsplan. Dagvattensystemet behöver ses över. Oljeavskiljare kommer behöva flyttas. Dagvattenbrunnar kan behöva flyttas eller rivas. Dagvattenledningar kan behöva dimensioneras upp. Vissa dränledningar rivs och nya tillkommer. 5.3 Torrläggningsföretag/diken Inom vägområde Ej aktuellt i detta projekt Utanför vägområde Ej aktuellt i detta projekt. 5.4 El Inom vägområde För nya belysningsanläggningar på ramperna krävs nya anslutningspunkter och ett nytt abonnemang för Trafikverket Utanför vägområde Nacka Energi är ledningsägare i området. Ledningar finns i området mellan Griffelvägens förlängning på norra sidan av väg 222, droppen, vägporten och cirkulationsplatsen. Ledningar kan behöva läggas om. Samtliga lägen är tolkade. 12

13 5.5 Tele Inom vägområde Ej aktuellt i detta projekt Utanför vägområde Ej aktuellt i detta projekt. 5.6 Opto Inom vägområde Trafikverket är ledningsägare i området och har optokablar på norra sidan längs med väg 222. Längs med norra rampen kommer Trafikverkets kabel behöva ses över och eventuellt läggas om Utanför vägområde Stokab och Trafikverket är ledningsägare i området. Trafikverket har optokablar på norra sidan längs med väg 222. Dessa kan behöva justeras. Stokab har kanalisation genom vägporten som följer väg 222 österut på dess norra sida. Stokabs kabel genom vägporten behöver eventuellt läggas om. Samtliga lägen är tolkade. 5.7 Belysning Inom vägområde Belysningsstolpar tillkommer för ramperna Utanför vägområde Nacka kommun är ledningsägare för belysningskablarna i området. Belysningsstråk finns vid södra rampen, rondellen, viadukten och droppen. Befintliga belysningsstolpar som berörs av rondell, droppe och rampbyggnation ska flyttas och anpassas efter dessa. Samtliga lägen är tolkade. 5.8 Fjärrvärme Inom vägområde Ej aktuellt i detta projekt Utanför vägområde Ej aktuellt i detta projekt. 13

14 6 Osäkerheter och kompletteringar Byggnation av Kvarnholmsförbindelsen pågår, vilket gör att relationsunderlag inte funnits tillgängligt. Relationsunderlag behöver kompletteras för det som är byggt. 14

15 7 Referenser Nacka kommun. (2008). Dagvattenstrategi för Nacka kommun. Nacka: Nacka kommun. Nacka kommun. (2010). Detaljplan för del av Sicklaön 13:3 m fl; Ny förbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka centrum. Nacka: Nacka kommun. Ramböll. (2009). Ny förbindelse Kvarnholmen - Nacka centrum, PM trafik, bilaga till detaljplan (utgåva 3). Nacka: Nacka kommun. Ramböll. (2011). PM VA-system, Kvarnholmsförbindelsen. Stockholm: Ramböll. Stockholms stad. (den ). Stockholms stad. Hämtat från den Svenskt Vatten. (2004). Publikation P90 - Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Stockholm: Svenskt Vatten. Trafikverket. (2011). Rådsdokument Vägdagvatten - Råd och rekommendationer för val av miljöåtgärd. Borlänge: Trafikverket. Trafikverket. (2012). Väg 222 Trafikplats Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län. Sundbyberg: Trafikverket. Trafikverket. (2014). Avvattningsteknisk dimensionering och utformning - MB 310. Trafikverket. VISS. (2014). Hämtat från Vatteninformationssystem Sverige: den Zandin, H. C. (2009). PM Hydrogeologisk utredning - tunnelförbindelse Nacka-Kvarnholmen, Nacka kommun. Stockholm: WSP. 15

16 Trafikverket, Solna. Besöksadress: Solna strandväg 98. Telefon: , Texttelefon:

17 ( Norconsult AB