Socialt arbete som profession och vetenskap, 15 hp. Social Work as Profession and Science, 15 ECTS Credits 745G49

Transkript

1 Studiehandledning Socialt arbete som profession och vetenskap, 15 hp Filosofiska fakulteten Linköpings universitet HT2017 Social Work as Profession and Science, 15 ECTS Credits 745G49 (Uppdaterad ) Kursansvarig: Marie Gustavsson, Examinator: Marie Gustavsson,

2 Socialt arbete som profession och vetenskap, 15hp 745G49 Inledning Den här studiehandledningen är tänkt att fungera som ett stöd för dig på den här kursen. Du kommer att möta föreläsare från avdelningen Socialt arbete, yrkesverksamma som besöker oss och du kommer att arbeta tillsammans med andra studenter i arbetsgrupp med olika uppgifter. Alla du möter och allt du gör inom kursen är till för att du ska uppnå de lärandemål som finns för kursen. Ansvaret för din kunskapsutveckling är alltid ditt eget, men var inte rädd för att fråga om något är svårt att förstå eller hitta information om. Kursens lärandemål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: - redogöra för centrala begrepp, teorier och perspektiv inom socialt arbete som verksamhet, vetenskapligt ämne och forskningsområde - beskriva och förstå professions- och verksamhetsutvecklingens historia i socialt arbete nationellt och internationellt - redogöra för mänskliga rättigheter i relation till socialt arbete - visa förmåga att identifiera den problematik som berör socialt utsatta individer och grupper ur ett mångfaldsperspektiv - visa insikt om övergripande mål med insatser i socialt arbete utifrån ett brukar-, organisations- och samhällsperspektiv - visa grundläggande förmåga till vetenskapligt förhållningssätt, kritiskt tänkande och akademiskt skrivande - visa insikt om och förståelse för ett professionsetiskt förhållningssätt - reflektera över socialarbetarrollen i relation till professionell utveckling - visa insikt om betydelsen av kommunikation och samspel i grupp Kursen innehåll Kursen ska fungera som en ingång till socionomprofessionen och är organiserad efter ett antal teman med professionen i centrum. Kursen ger en introduktion till socialt arbete som profession och som vetenskapligt ämne med det sociala arbetets framväxt och idéhistoriska utveckling nationellt och internationellt och en inblick i forskningsområden inom socialt arbete. Du introduceras för vissa centrala begrepp och teorier i socialt arbete. Teorier är en viktig grund för hur sociala problem kan förstås på individ-, grupp- och samhällsnivå. Kursen ger en första inblick i socialt arbete med och för barn, ungdomar, familjer, äldre, personer med funktionsnedsättning, i fattigdom, i missbruk, i kriminalitet eller på annat sätt i socialt utsatta situationer. I kursen ingår samverkan med verksamhetsföreträdare och brukarorganisationer vilket ger dig som studerande möjlighet att få en översiktlig bild av verksamhetsfältet, socialarbetarens roll och funktion i socialt arbete. Professionsetik, bemötande och mänskliga rättigheter är centrala begrepp i kursen. I kursen introduceras även arbetet med personlig och professionell utveckling (PPU). PPU är på sätt och vis allt i utbildningen, men vi betonar PPU särskilt i de moment som rör färdighetsträningar, d.v.s. övningar och uppgifter där kommunikation och samspel i grupp tränas och de så kallade reflektionsgrupperna. Du får under kursen också med dig grundläggande kunskaper i vetenskapligt förhållningssätt, kritiskt tänkande och akademiskt skrivande. 2

3 Examination För att du ska få godkänt/väl godkänt på kursen måste du examineras. Det innebär att vi bedömer dina prestationer i relation till lärandemålen ovan utifrån ett antal uppgifter du har att göra, enskilt eller i grupp beroende på uppgiften. Mer information om examinationsformer och betygskriterier återfinns under särskilda rubriker senare i studiehandledningen. Uppgifterna examineras alltid individuellt även när uppgiften genomförs i gruppen. Examinationerna är bedömningstillfällen, men är också lärtillfällen. Utvärdering Utvärdering är i alla sammanhang viktig och inom universitetet har vi en skyldighet att utvärdera och utveckla vårt arbete i förhållande till nationella examensmål, utbildningsplan och kursplaner. Du kommer att få ge synpunkter på kursen bland annat vid en så kallad kursdialog samt via Linköpings universitets värderingssystem, KURT. Information om undervisning/arbetsformer Introduktion Kursens introduktion är ett viktigt tillfälle för det fortsatta arbetet i kursen. Här gör den som är kursansvarig en närmare genomgång av kursens innehåll, arbets- och examinationsformer samt av litteraturen, allt med koppling till lärandemålen. Du får också information om tidigare kursvärdering och eventuella förändringar i kursen som gjorts sedan den gick senast. Glöm inte att ta med studiehandledningen och litteraturlistan till introduktionstillfället. Föreläsningar Föreläsningarna i kursen ska fungera som ett stöd för dig i ditt arbete med att uppnå lärandemålen för kursen. Föreläsningarna kan antingen introducera eller fördjupa olika delar i kursen. De flesta föreläsare uppskattar frågor och om du tycker något är svårt så tveka inte att fråga. Arbetsgrupper, seminariegrupper och lärare Ni delas under kursen upp i 12 arbetsgrupper. Den grupp du blir indelad i blir sedan din arbetsgrupp under hela första läsåret. Att arbeta tillsammans under längre tid är utvecklande och ibland utmanande. Arbetsgruppen är tänkt som navet i kursen. I arbetsgruppen bearbetar och reflekterar ni tillsammans över föreläsningar, litteratur och gemensamma uppgifter. Arbetsgruppen är ett viktigt instrument för att uppnå kursens mål. Det är i dialog med andra, som du har möjlighet att få syn på dina värderingar liksom på kunskap och okunskap och därmed fördjupa din egen kompetens. De 12 arbetsgrupperna bildar 4 seminariegrupper med 3 arbetsgrupper i varje. Fyra lärare ansvarar för de olika seminariegrupperna. Försök att avsluta de flesta pass i arbetsgruppen med en egen utvärdering av hur arbetet i gruppen fungerat och hur du ser på din egen insats. Det underlättar både lärande- och grupprocessen att ni regelbundet utvärderar ert eget och gruppens arbete. 3

4 Seminariegrupp Arbetsgrupper Seminarieledare e-postadress 1 a, b, c Marie Gustavsson marie.gustavsson@liu.se 2 d, e, f Karin Osvaldsson Cromdal karin.osvaldsson@liu.se 3 g, h, i Magnus Wiberg magnus.wiberg@liu.se 4 j, k, l Simon Härnbro simon.harnbro@liu.se Seminarier Förutom föreläsningar är seminariet en av de vanligaste arbetsformerna inom universiteten. Seminariet som form har starka traditioner inom den filosofiska fakulteten. Det finns två olika urtyper av seminarier, dels det mera redovisande seminariet och dels när seminariet fungerar mer som ett tankelabb. Gemensamt för båda formerna är att det är viktigt att vara väl förberedd innan samt att vara aktiv och delta i diskussioner under seminariet. Du deltar i diskussionerna under seminariet utifrån den kunskap du inhämtat och de frågor som lyfts. Under den första terminen på programmet kommer de flesta seminarierna att vara mer av det redovisande slaget. Läs instruktioner och fråga gärna lärare/kursansvarig innan så att du kommer till seminariet med rätt förväntningar och förberedd på rätt sätt. Lärarnas uppgift är att vara resurspersoner och stöd i arbetsprocessen, att underlätta lärande, samarbete och stimulera ett konstruktivt arbete i förhållande till kursens lärandemål. Läraren fungerar som seminarieledare och kan vid behov lyfta och/eller tydliggöra seminariets mål och syften. Seminarier är vanligtvis obligatoriska och en del av din examination. I slutet av kursen ges ett uppsamlingstillfälle om du varit frånvarande vid något seminarium. PPU personlig professionell utveckling För att du ska bli en bra socionom krävs att du arbetar med din personliga professionella utveckling (PPU). Det sker egentligen ständigt, inte minst i det vardagliga arbetet i arbetsgruppen, men är särskilt i fokus vid reflektionspass och färdighetsträningar. Reflektionspass Under kursen introduceras reflektionspassen och ni kommer att hinna träffas ni i era arbetsgrupper i den formen vid två tillfällen under kursen. Vid reflektionspasset får du tillsammans med din arbetsgrupp under handledning reflektera kring din egen personliga och professionella utveckling och gruppens arbetssätt och klimat. Under det första året leds reflektionspassen av äldre studenter, från år tre i socionomprogrammet, dessa får handledning av lärare. Reflektionspassen är obligatoriska. Färdighetsträningar Färdighetsträningar är oftast lärarledda. Syftet är att du under programmet ska uppnå handlingskompetens i socialt arbete, det vill säga för att du ska kunna ta ställning till konsekvenser av dina handlingar och anpassa ditt handlade i genomförandet av olika arbetsuppgifter. Vissa färdighetsträningar innebär mer upplevelsebaserat lärande för att du ska se din egen utveckling, ditt 4

5 sätt att hantera olika situationer och hur relationen till andra fungerar. Du ska få möjlighet att reflektera över hur dina nyvunna kunskaper kan komma att påverka mötet med andra. Konkret handlar färdighetsträningar om att på olika sätt träna och öva på färdigheter som krävs för professionen som socionom genom exempelvis rollspel och kommunikationsövningar. LISAM Den utbildningsplattform som används under kursen är LISAM, All kursinformation, olika kursdokument samt kurskommunikation läggs ut där. Vi lägger in ett särskilt tillfälle för frågor och information för de som eventuellt tycker att Lisam är svårt. Schema Aktuellt schema med lokaler publiceras i Time Edit Var uppmärksam på uppdateringar och förändringar av schemat som kan ske, ibland med kort varsel, under kursens gång. Lärare som medverkar i kursen Kursansvarig: Marie Gustavsson, marie.gustavsson@liu.e Karin Osvaldsson Cromdal, karin.osvaldsson@liu.se Margareta Hydén, margareta.hyden@liu.se Magnus Wiberg, magnus.wiberg@liu.se Simon Härnbro, simon.harnbro@liu.se Birgitta Plymoth, birgitta.plymoth@liu.se Pia Kjellberg, pia.kjellberg@liu.se m.fl. Examination och obligatoriska moment Information om de olika obligatoriska/ examinerande uppgifterna. Seminarium (tema I): Socionomen, (OBL3, 0 hp) Ej lärarlett, men din seminarieledare besöker gruppen Seminariet sker i arbetsgruppen. Det här är ert första seminarium och här diskuterar ni tillsammans föreläsningar och texter ni arbetat med under första veckan på programmet. Vi vill att du deltar konstruktivt och aktivt i seminariet. Det betyder att du kommer till seminariet väl förberedd genom att du läst kurslitteraturen för veckan och tagit del av föreläsningarna. Du medverkar konstruktivt i gruppens lärande genom relevanta inlägg, frågor och diskussion. Ett konstruktivt deltagande innebär också att du lyssnar till övriga deltagare. Det behöver inte innebära 5

6 att du före seminariet förstått allt du mött i litteraturen, men att du under seminariets gång är intresserad av att diskutera och försöka förstå det du läst Krav för att bli godkänd seminariet: Inträdesbiljett i form av nedskrivna reflektioner kring Vad är en god socionom (max 1 A4) Att du introducerar minst en fråga att diskutera i gruppen. Aktivt deltagande vid seminariet Litteraturseminarium: Historiska texter (OBL1, 0 hp) Seminariet sker i arbetsgruppen. Till det här tillfället kommer ni att ha läst ett kompendium med historiska texter. Det är dessa som ska redovisas och diskuteras på seminariet. Inför seminariet ställer du frågor till texterna, exempelvis: Vem har skrivit? Vad ville han eller hon säga? Vad beskrivs som sociala problem under olika tidsepoker? Vad presenteras som lösningar i texterna? På litteraturseminariet diskuterar vi texterna utifrån de frågor som ni förberett. Du kommer till seminariet väl förberedd genom inläsning av seminarietexterna och att du medverkar konstruktivt i gruppens lärande genom relevanta inlägg, frågor och diskussion. Seminariet är en kontroll att du arbetat med texterna, men också ett lärtillfälle. Vid seminariet tillfället diskuteras en text i taget. En i taget får välja vilken text som ska diskuteras. Alla måste vara beredda på att berätta om sina tankar om texten och vad som fångat intresset. Krav för att bli godkänd på litteraturseminariet: Presentera och diskutera den litteratur du läst. (Ha med dig egna anteckningar utifrån de frågor du arbetat med.) Aktivt deltagande vid seminariet. Seminarium (tema II + III): Socionomens kunskapsbas + grundläggande uppdrag Vad gör en socionom? (OBL6, 0 hp) Seminariet sker från och med nu i seminariegruppen (tre arbetsgrupper tillsammans). I arbetsgruppen och vid seminariet bearbetar ni litteratur och föreläsningar. I arbetsgruppen förbereder ni er genom att diskutera vilka olika typer av kunskap ni som blivande socionomer behöver i relation till en viss given målgrupp. Ni får även gärna även reflektera över andra målgrupper och vad som är skillnaden i arbetet. Problematisera utifrån bredden på fältet och utvecklandet av en identitet som socionom. Diskutera fram 2 3 frågor att ta med till seminariet. Tänk på att inte göra frågorna för stora och vida. Vid seminariet gör varje arbetsgrupp gör en kort presentation kring socionomens uppdrag och arbete i relation till den i förväg givna målgruppen. Presentera era frågor och berätta kort hur ni kommit fram till dessa. Frågorna kommer sedan att diskuteras i tvärgrupper. Återsamling och summering i storgrupp. Krav för att bli godkänd seminariet: Att gruppen redovisar kunskap om socionomers grundläggande uppdrag och diskuterar frågor kring socionomens kunskapsbas och dess olika delar. Reflektera över betydelsen av kunskapsbasen för praktiskt socialt arbete och för socionomens identitet. Aktivt deltagande vid seminariet. Fältstudie (SEM3, 3 hp) Socialt arbete inom ett geografiskt avgränsat område 6

7 I den här uppgiften kommer ni att få arbeta en hel del med vetenskapligt förhållningssätt och akademiskt skrivande. Ni arbetar med kurslitteraturen, men ni besöker och studerar också ett givet geografiskt avgränsat område. Arbetsgruppen blir tilldelad ett område, en mindre kommun eller stadsdel, för att där studera och reflektera över hur socialt arbete kan bedrivas. Uppgiften för er är att studera och försöka förstå vilka sociala behov och sociala problem som kan tänkas finnas i ert område. Ni ska även försöka förstå vilken/vilka typ(er) av socialt arbete som kan tänkas bedrivas inom område. Vad som ska räknas som socialt arbete eller inte beror naturligtvis på hur begreppet definieras och används. För att kunna förstå innebörden av socialt arbete är det därför viktigt att först diskutera och reflektera kring vad som kan ses och definieras som ett socialt behov och/eller socialt problem. Uppgiften: 1. Beskriv det geografiska området. Exempel på vad som kan ingå i en social områdesbeskrivning kommer på en föreläsning (Marie Gustavsson). 2. Formulera i gruppen en egen specifik frågeställning som på något sätt berör sociala behov och/eller problem i just ert område. Det kan t ex handla om att antalet äldre är stort i förhållande till andra åldersgrupper eller att antalet sjukskrivna eller förtidspensionärer är oroväckande stort. På vilket sätt kan denna fördelning av invånare/grupper definieras som socialt behov/problem? Relatera er valda frågeställning till kurslitteraturen. Hur kan er frågeställning förstås/förklaras utifrån det sociala arbetets olika perspektiv? Arbetet ska också innehålla en kritisk granskning av de källor/material som använts. Det här är ert första lite mer vetenskapliga arbete och ni ska sträva efter att skriva i den formen. Arbetet ska vara på max 8 sidor (exklusive sammanfattning, innehållsförteckning, referenser och ev. bilagor). (Skriv med ca teckenstorlek 12, beroende på typsnitt, och radavstånd 1,5.) Använd Harvardguiden + självstudieguiden NoPlagiat för att träna på hur ni hänvisar till kurslitteraturen och andra källor. ( + Inlämning: Rapporten mailas till respektive seminarieledare senast onsdagen den 27 september kl och till kursansvarig via urkund: margu08.liu@analys.urkund.se Till seminariet ska ni förbereda en presentation av ert arbete (max 15 minuter). I samtliga seminarierum finns tillgång till projektor så gör gärna redovisningen som en Power Point presentation. Ni ska även formulera en fråga som öppnar för en diskussion på seminariet. Tänk på att avgränsa frågan så att den blir möjlig att diskutera. Workshopdagar (OBL7) + forskardag (OBL8) + seminarium Att förstå socialt arbete i teori och praktik (SEM7, 1 hp) Vecka 39 kommer yrkesverksamma socialarbetare, chefer, samarbetspartners och ideella föreningar och brukarorganisationer på besök till kursen. Ni får möjlighet att stifta bekantskap med olika arenor från det sociala arbetets praktik i olika workshops i tvärgrupper. Detta är tre dagar med obligatorisk närvaro (se till att skriva under närvarolista vid varje workshop). Workshop betyder i det här sammanhanget att det ska vara mer av dialog än föreläsning. Passa på att ställa de frågor du känner är viktiga och var aktiv i mötet med våra gäster. Tanken är att ni ska få ta del av deras erfarenheter inom olika verksamhetsområden, arbetsuppgifter och erfarenhet av olika målgrupper. Ni ska få en insikt i vad sociala problem, socialt arbete och professionell kompetens kan vara. Vad gäller samverkanspartners ska de ge samma bild kring verksamhetsområden, arbetsuppgifter och målgrupper fast utifrån sitt perspektiv samt ge en bild av i vilka sammanhang de möter socionomer, hur samverkan sker samt vilka förväntningar de har på socionomernas 7

8 kompetens. Brukarrepresentanterna kommer från olika brukarorganisationer som företräder sina medlemmars intressen på olika sätt. De kan dels ge en bild av organisationens verksamhetsidé, dels ett brukarperspektiv på socialt arbete och mötet med yrkesverksamma socionomer. När ni träffas i arbetsgruppen efter dessa workshops får ni prata om och diskutera era intryck och tankar. Vad är socialt arbete? Hur har era bilder av socialt arbete förändrats efter mötet med socionomer, samarbetspartners, brukare med flera? Hur ser ni på ert kommande yrkesliv som socionomer? Vecka 40 genomförs Forskardagen, även då är det obligatorisk närvaro. Ni får då i storgrupp en introduktion till den forskning som görs på avdelningen Socialt arbete samt några andra avdelningar som ligger nära oss. Dels får ni i tvärgrupper möta forskare (doktorander, doktorer/lektorer, docenter och professorer) för att ta del av deras syn på sociala problem, hur de forskar och något kring resultaten av forskningen. Inför träffen med er forskare ska ni ha läst den artikel/text som forskaren skrivit och som ni vid träffen kommer att diskutera. Frågor som ni i tvärgruppen bör kunna diskutera med forskaren rör: Varför är den här studien intressant för forskningsfältet socialt arbete? Hur är den gjord, dvs metod? Varför och hur? Val av teori? Varför? Hur kan kunskapen relateras till praktik? Vid seminariet Förstå socialt arbete i praktik och teori är tanken att ni ska få jobba med det ni lärt er av mötet med yrkesverksamma och med forskare. I arbetsgruppen får ni förbereda er genom att tillämpa ett teoretiskt perspektiv på ett socialt problem (ett fall). Ni får vid seminariet argumentera för hur det sociala problemet bör hanteras i praktiken utifrån just ert tilldelade teoretiska perspektiv. Bok (SEM4, 2 hp) Att förstå och förklara sociala behov och problem i populärkultur Syftet med uppgiften är ni ska få diskutera och reflektera kring sociala problem/behov och hur det problem/behov ni identifierat kan förstås utifrån kategorier som klass, genus, etnicitet och ålder. Ni ska i arbetsgruppen välja en bok (skönlitterär eller självbiografisk) där någon form av socialt problem/behov kan urskiljas. Ni får själva välja bok, men alla i gruppen ska ha läst samma bok. Stäm av valet av bok med er seminarieledare så att inte flera arbetsgrupper i samma seminariegrupp har valt samma. Till uppgiften hör också att ni ska söka och läsa en vetenskaplig artikel som kan hjälpa till att förklara/förstå bokens problemområde. Ni ska i arbetsgruppen: 1. Enas om en bok och ta del av denna innan ni arbetar vidare med uppgiften. 2. Identifiera och diskutera ett problemområde som kan urskiljas i boken. 3. Fundera över hur kategorierna klass, genus, etnicitet och ålder behandlas och problematiseras i boken. Är det någon kategori som är särskilt tydlig? Saknas någon kategori? Förstärker kategorin problemet/behovet? Skulle det vara möjligt att tänka annorlunda om en annan kategori betonas? Etc. 4. Var och en ska hitta och bearbeta en internationell vetenskaplig artikel i socialt arbete som berör det valda problemområdet. Jämför bokens och artikelns innehåll. Vilka likheter och skillnader kan upptäckas? Artikeln ska vara hämtad från en tidskrift i socialt arbete. 5. I arbetsgruppen träffas ni och diskuterar vilka artiklar ni hittat och hur ni har förstått problemet/behovet utifrån artikeln. Förbered en gemensam presentation av gruppens arbete. Ni 8

9 väljer en av de artiklar ni hittat och lyfter fram vad ni har sett och förstått vid läsningen i relation till det problemområde som boken belyser. Förbered en fråga till seminariet. (Fullständig referens av den individuellt valda artikeln samt den artikel ni valde till presentationen mailas till respektive seminarieledare. Samtliga referenser läggs också ut på LISAM och kan användas som referenslitteratur.) Vid seminariet gör ni era redovisningar i tvärgrupper. Diskutera i tvärgruppen även de frågor ni tagit med er till seminariet. Enas om en fråga (som diskuterats eller som kommer som en följdfråga ur gruppdiskussionen) att ta upp i seminariegruppen vid återsamlingen. Etiskt dilemma (SEM8, 1 hp) Uppgiften ni har är att i arbetsgruppen förbereda ett rollspel utifrån ett etiskt dilemma om sociala problem/socialt arbete. Tänk på att det ska vara ett etiskt dilemma som är relevant inom socialt arbete. Stäm av ert etiska dilemma med er seminarieledare så att det blir tre olika dilemman som behandlas vid seminariet. Förbered er i arbetsgruppen genom att träna på rollspelet. Fundera över tänkbara sätt att hantera situationen. Vilka olika sätt att handla det kan finnas? Utse i arbetsgruppen några som ansvarar för att leda diskussionen på seminariet efter att ni spelat upp rollspelet där. Ni ska vid seminarietillfället spela upp dilemmat för de andra två grupperna. Ni ansvarar därefter för att få igång en gemensam diskussion på seminariet. Varje grupp har max 25 minuter till förfogande vid seminariet. Modell/karta/bild (SEM5, 3 hp) Modell/karta/bild över socialt arbete och professionell kompetens Ni har under kursen mött yrkesverksamma, brukare och samarbetspartners, ni har läst litteratur och tagit del av föreläsningar om forskning, teori och etik. Allt detta är nu underlag för kursens sista gruppuppgift. Ni ska göra en modell/karta/bild av vad som är socialt arbete och professionell kompetens. Modellen/kartan/bilden presenteras på ett seminarium i vecka 44. Modellen/kartan/bilden ska ta tillvara kursens alla delar och beskriva hur dessa delar hänger ihop. Tänk på att er modell/karta/bild ska synas på lite håll när ni redovisar senare. Ni kan skriva, rita, eller bygga ni ska på något sätt åskådliggöra att ni förstått kursens olika delar och hur dessa går att relatera till socialt arbete och professionell kompetens. Ni ska i arbetsgruppen även skriva en rapport, ca 4-5 sidor (ca teckenstorlek 12, beroende på typsnitt, och radavstånd 1,5.). Skriv som en vetenskaplig rapport och referera som ni lärt er. All kurslitteratur kan vara relevant att använda. (För den som tycker det är svårt att referera rätt passa på att repetera med hjälp av Harvardguiden och NoPlagiat, och Alla modeller/kartor/bilder kommer att bilda en utställning där lärare och andra studenter kan ta del av dem. Utställning kommer att ligga till grund för ett panelsamtal med inbjudna lärare från den kommande kursen Socialpolitik och välfärdssamhälle Hemtentamen (EXM2, 5 hp) Tentamen administreras via LISAM. Starttid är kl på tisdagen. Du har tre arbetsdagar på dig att genomföra tentamen. Du har all kurslitteratur och eventuell referenslitteratur som du samlat på dig under kursen att använda. 9

10 Programmet tillämpar anonym examination även när det gäller hemtentamen. En utförlig instruktion för hur en anonym hemtentamen genomförs finns i ett separat dokument på LISAM. Vi har även lagt in ett resurstillfälle innan så att du kan ställa frågor om något känns oklart. Urkund Urkund är en tjänst som används på socionomprogrammet och andra utbildningar på LiU för att upptäcka fusk och plagiat. Inlämningsuppgifter, uppsatser och hemtentamen kommer att passera Urkund, där jämförs det du skickar in med andra texter som finns lagrade i Urkunds databas. Om en examinator misstänker fusk eller plagiat, så ska det anmälas till LiU:s disciplinnämnd, som utreder ärendet och bestämmer om eventuella disciplinpåföljder. Sammanställning av moment, provkoder, poäng och betygsnivåer Moment Uppgift Poäng Betyg OBL3 Seminarium, tema I: Socionomen 0 hp D OBL1 OBL6 Litteraturseminarium: Historiska texter Seminarium, tema II+III: Vad gör en socionom? 0 hp D 0 hp D SEM3 Fältstudie 3 hp U/G OBL7 Workshopdagar 0 hp D OBL8 Forskardag 0 hp D SEM7 Seminarium: Att förstå socialt arbete i teori och praktik 1 hp U/G SEM4 Bok 2 hp U/G SEM8 Etiskt dilemma 1 hp U/G SEM 6 Modell/karta/bild 3 hp U/G EXM2 Hemtentamen 5 hp U/G/VG Kriterier för betygssättning För slutbetyg på kursen krävs att uppgifterna för samtliga provkoder (se ovan) är avklarade och godkända. Samtliga seminarier är obligatoriska. Om du varit borta från ett enstaka redovisningstillfälle och deltagit i grupparbetet inför seminariet så kan det kompletteras vid ett på schemat inplanerat 10

11 igentagningstillfälle. Annan större igentagning/komplettering sker i samråd med kursansvarig. Färdighetsträningar kan genomföras med deltagare i arbetsgruppen vid ett annat tillfälle som bestäms i samråd med gruppen. Bedömning av seminarium utgår från följande kriterier: presentation, kreativitet, aktivitet, delaktighet ämnesinnehåll, teoretisk förankring och tydlighet i svaren initierande, bemötande och diskussion av frågeställning arbetsfördelning och process inom gruppen där ansvaret ligger hos såväl den enskilda studenten som gruppen Bedömning av skriftliga arbeten/rapporter: Innehåll och analys (delar i förhållande till helhet) Teori och litteraturförankring Kritiskt granskande förhållningssätt Struktur och helhetsintryck Formalia För att erhålla betyget godkänd krävs att arbetet har en röd tråd och att frågeställningarna ni arbetar med är förankrade i kurslitteraturen. Hur ni gått tillväga ska vara väl beskrivet. Om det förekommer empiri i arbetet ska den presenteras klart och tydligt. Ni ska relatera det ni funnit till det ni läst i kurslitteraturen i rapporten som helhet, men framförallt i analysen. Språk och referensgivning ska vara korrekt. Arbetet ska ha en referenslista. För att erhålla betyget godkänd krävs att presentationen är lätt att följa och förstå och att ert muntliga såväl som skriftliga arbete är väl strukturerat. På de gruppbaserade uppgifterna ges endast betyget godkänd (G). Den individuella examinationen (hemtentamen) består av ett antal frågor där varje fråga bedöms med poäng. Hemtentamen innehåller tre frågor där varje fråga kan ge max 6 poäng. Ovanpå poängen kopplade till frågorna i sig ger korrekt referenshantering 2 extra poäng. Tentamen ger därmed totalt 20 poäng. Bedömningen utgår från följande kriterier: - redovisad kunskap om det kursinnehåll som efterfrågas. - tydlighet och rimlighet i användandet av begrepp och teorier i svaren. - självständighet, reflexivitet och kritiskt tänkande. - helhetsintryck och balans mellan teori och exempel. - skriftlig framställning och formalia Betygsgradering: 0-9 poäng = Underkänd (U) poäng = Godkänd (G) poäng = Väl godkänd (VG) Väl godkänd på den individuella hemtentamen krävs för Väl godkänd på kursbetyget. 11

12 Fusk och plagiat Med fusk menas att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. Om en examinator misstänker att en student fuskat ska hon/han anmäla det till Linköpings universitets disciplinnämnd ( ), som sedan utreder ärendet och fattar beslut om eventuella disciplinära åtgärder. En form av fusk är så kallat plagiat. Plagiat är när man på ett otillåtet sätt använder sig av andras texter. Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras texter och när man citerar. Mer information om vad plagiat innebär finns här: För att kunna upptäcka plagiat kan en examinator med hjälp av Urkund jämföra en students text med andra texter som ligger lagrade i Urkunds databas. Återkoppling Återkoppling ges i olika former under kursen och är viktigt för att du själv ska kunna bedöma ditt lärande och din utveckling. Återkoppling är betydligt mer än bara skriftliga kommentarer på en examinationsuppgift. Du får värdefull återkoppling från både medstudenter och lärare vid bland annat seminarier. Generell återkoppling av hemtentamen ges vid ett separat tillfälle i grupp efter kursens slut. Se schema på TimeEdit. Försök att prioritera att vara med även om du är godkänd/väl godkänd på hemtentamen. Det är ett tillfälle som ger möjlighet att reflektera över ditt lärande och möjlighet att ställa frågor. Kursutvärdering Utvärdering av kurser på Linköpings universitet sker via KURT. Utvärderingen skickas ut i samband med kursavslut och ligger öppen i 14 dagar. Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursråd/kursdialog I mitten på varje kurs ska kursråd/kursdialog äga rum. I den här kursen så har vi även en kort föreläsning som handlar om studentinflytande. Vid det tillfället utser ni tillsammans vilka personer som ska vara era kursrådsrepresentanter. Tid och sal finns anslaget på schemat. Kursråd/-dialog är viktigt. Du som student har tillsammans med dina kurskamrater möjlighet att diskutera kursupplägg, kursinnehåll och på vilket sätt kursen genomförs i förhållande till lärandemålen. Kursrådsrepresentanterna för fram årskursens synpunkter vid Studentrådet. Studentråd organiseras minst två gånger per termin. Kurslitteratur En sammanställd lista med den obligatoriska kurslitteraturen finns på hemsidan för socionomutbildningen: 745g49/ /745G49HT17Litteraturlista.pdf 12