Socialt arbete som profession och vetenskap, 15 hp Social Work as Profession and Science, 15 ECTS Credits 745G49

Transkript

1 Socionomprogrammet Filosofiska fakulteten Linköpings universitet HT2014 Studiehandledning Socialt arbete som profession och vetenskap, 15 hp Social Work as Profession and Science, 15 ECTS Credits 745G49 Kursansvarig: Marie Gustavsson, Examinator: Marie Gustavsson, Kursadministration:

2 2 Socialt arbete som profession och vetenskap, 15hp 745G49 Inledning Den här studiehandledningen är tänkt att fungera som ett stöd för dig på den här kursen. Du kommer att möta föreläsare från avdelningen Socialt arbete, yrkesverksamma som besöker oss och du kommer att arbeta tillsammans med andra studenter i arbetsgrupp med olika uppgifter. Alla du möter och allt du gör inom kursen är till för att du ska uppnå de lärandemål som finns för kursen. Ansvaret för din kunskapsutveckling är alltid ditt eget, men var inte rädd för att fråga om något är svårt att förstå eller hitta information om. Kursens lärandemål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: - redogöra för centrala begrepp, teorier och perspektiv inom socialt arbete som verksamhet, vetenskapligt ämne och forskningsområde - beskriva och förstå professions- och verksamhetsutvecklingens historia i socialt arbete nationellt och internationellt - redogöra för mänskliga rättigheter i relation till socialt arbete - visa förmåga att identifiera den problematik som berör socialt utsatta individer och grupper ur ett mångfaldsperspektiv - visa insikt om övergripande mål med insatser i socialt arbete utifrån ett brukar-, organisations- och samhällsperspektiv - visa grundläggande förmåga till vetenskapligt förhållningssätt, kritiskt tänkande och akademiskt skrivande - visa insikt om och förståelse för ett professionsetiskt förhållningssätt - reflektera över socialarbetarrollen i relation till professionell utveckling - visa insikt om betydelsen av kommunikation och samspel i grupp Kursen innehåll I kursen ingår samverkan med verksamhetsföreträdare och brukarorganisationer vilket ger studeranden möjlighet att skaffa sig en översiktlig bild av verksamhetsfältet och socialarbetarens roll och funktion i socialt arbete. Professionsetik, bemötande och mänskliga rättigheter är centralt. I denna kurs introduceras även utbildningsmoment för personlig och professionell utveckling, PPU, i form av reflektionsgrupper samt övningar och uppgifter där kommunikation och samspel i grupp tränas. Grundläggande kunskaper i vetenskapligt förhållningssätt, kritiskt tänkande och akademiskt skrivande introduceras. Kursen ger en introduktion till socialt arbete som profession och som vetenskapligt ämne. Det sociala arbetets framväxt och dess idéhistoriska utveckling nationellt och internationellt studeras liksom övergripande forskningsområden inom socialt arbete. Centrala begrepp och teorier i socialt arbete introduceras. Vidare studeras hur sociala problem kan förstås på individ-, grupp- och samhällsnivå med fokus på mångfaldsfrågor. Kursen ger en introduktion till socialt arbete med och för barn, ungdomar, familjer, äldre, personer med funktionsnedsättning, i fattigdom, i missbruk, i kriminalitet eller på annat sätt i socialt utsatta situationer. 2

3 3 Examination För att du ska få godkänt/väl godkänt på kursen måste du examineras. Det vill säga vi bedömer dina prestationer i relation till lärandemålen ovan utifrån ett antal uppgifter du har att göra, enskilt eller i grupp beroende på uppgiften. Mer information om examinationsformer och betygskriterier återfinns under särskilda rubriker senare i studiehandledningen. Uppgifterna examineras alltid individuellt även när uppgiften genomförs i gruppen. Examinationerna är bedömningstillfällen, men är också lärtillfällen. Utvärdering Utvärdering är i alla sammanhang viktig och inom universitetet har vi en skyldighet att utvärdera och utveckla vårt arbete i förhållande till nationella examensmål, utbildningsplan och kursplaner. Ni kommer att få ge synpunkter på kursen genom kursråd samt via Linköpings universitets värderingssystem, KURT. Information om undervisning/arbetsformer Introduktion Kursens introduktion är ett viktigt tillfälle för det fortsatta arbetet i kursen. Här gör den som är kursansvarig en närmare genomgång av kursens innehåll, arbets- och examinationsformer samt av litteraturen, allt med koppling till lärandemålen. Du får också information om tidigare kursvärdering och eventuella förändringar i kursen som gjorts sedan den gick senast. Glöm inte att ta med studiehandledningen och litteraturlistan till introduktionstillfället. Föreläsningar Föreläsningarna i kursen ska fungera som ett stöd för dig i ditt arbete med att uppnå lärandemålen för kursen. Föreläsningarna kan antingen introducera eller fördjupa olika delar i kursen. De flesta föreläsare uppskattar frågor och om du tycker något är svårt så tveka inte att fråga. Arbetsgrupper (introduktionsgrupp + vanlig ), seminariegrupper och lärare Ni delas under kursen upp i 12 arbetsgrupper. Under de första två veckorna arbetar ni i preliminära grupper introduktionsgrupper. Ordinarie gruppindelning tas i bruk i slutet av vecka 36. Den gruppen blir sedan din arbetsgrupp under hela första läsåret. Att arbeta tillsammans under längre tid är utvecklande och ibland utmanande. Arbetsgruppen är tänkt som navet i kursen. I arbetsgruppen bearbetar och reflekterar ni tillsammans över föreläsningar, litteratur och gemensamma uppgifter. Arbetsgruppen är ett viktigt instrument för att uppnå kursens mål. Det är i dialog med andra, som du har möjlighet att få syn på dina värderingar liksom på kunskap och okunskap och därmed fördjupa din egen kompetens. De 12 arbetsgrupperna bildar 4 seminariegrupper med 3 arbetsgrupper i varje. Fyra lärare ansvarar för de olika seminariegrupperna. Vid några tillfällen får ni summera era tankar kring arbetet i arbetsgruppen och tillsammans skriva en kort reflektion. Ni får återkoppling på de tankar ni tar upp från er seminarieledare. 3

4 4 Försök att avsluta varje pass i arbetsgruppen med en utvärdering av hur arbetet i gruppen fungerat och hur du ser på din egen insats. Det underlättar både lärande- och grupprocessen att ni regelbundet utvärderar ert eget och gruppens arbete. Seminariegrupp Arbetsgrupper Seminarieledare e-postadress 1 a, b, c Marie Gustavsson marie.gustavsson@liu.se 2 d, e, f Päivi Turunen paivi.turunen@liu.se 3 g, h, i Martin Börjeson martin.borjeson@liu.se 4 j, k, l Karin Fried karin.fried@liu.se Seminarier Det finns två olika urtyper av seminarier, dels det mera redovisande seminariet och dels när det fungerar mer som ett tankelabb. Gemensamt är att det är viktigt att vara väl förberedd innan samt att vara aktiv och delta i diskussioner under seminariet. Du deltar i diskussionerna utifrån den kunskap du inhämtat och de frågor som lyfts. Under den första terminen på programmet kommer de flesta seminarierna att vara mer av det redovisande slaget. Läs instruktioner och fråga gärna lärare/kursansvarig innan så att du kommer till seminariet med rätt förväntningar och förberedd på rätt sätt. Lärarnas uppgift är att vara resurspersoner och stöd i arbetsprocessen, att underlätta lärande, samarbete och stimulera ett konstruktivt arbete i förhållande till kursens lärandemål. Läraren fungerar som seminarieledare och kan vid behov lyfta och/eller tydliggöra seminariets mål och syften. Samtliga seminarier under kursen är obligatoriska och en del av din examination. I slutet av kursen ges ett uppsamlingstillfälle om du varit frånvarande vid något seminarium. PPU personlig professionell utveckling För att du ska bli en bra socionom krävs också att du får arbeta med din personliga professionella utveckling (PPU). Det sker egentligen ständigt, men är särskilt i fokus vid reflektionspass och färdighetsträningar. Reflektionspass Cirka var tredje vecka träffas ni i era arbetsgrupper för reflektionspass. Då får du tillsammans med din arbetsgrupp under handledning reflektera kring din egen personliga och professionella utveckling och även kring gruppens arbetssätt och klimat. Under det första året leds reflektionspassen av äldre studenter, från år tre i socionomprogrammet, vilka själva får handledning av lärare. Reflektionspassen är obligatoriska. 4

5 5 Färdighetsträningar Färdighetsträningar är oftast lärarledda. Syftet är att du under programmet ska uppnå handlingskompetens i socialt arbete för att kunna ta ställning till konsekvenser av dina handlingar och anpassa dig när det gäller genomförandet av olika arbetsuppgifter. Vissa färdighetsträningar innebär mer upplevelsebaserat lärande för att du ska se din egen utveckling, ditt sätt att hantera olika situationer och hur relationen till andra fungerar. Du ska få möjlighet att reflektera över hur dina nyvunna kunskaper kan komma att påverka mötet med andra. Konkret handlar färdighetsträningar om att på olika sätt träna och öva på färdigheter som krävs för professionen som socionom genom ex rollspel och kommunikationsövningar. LISAM Den utbildningsplattform som används under kursen är LISAM, All kursinformation, olika kursdokument samt kurskommunikation läggs ut där. Schema Aktuellt schema med lokaler publiceras i Time Edit Var uppmärksam på uppdateringar och förändringar av schemat som kan ske, ibland med kort varsel, under kursens gång. Lärare som medverkar i kursen Kursansvarig Marie Gustavsson, marie.gustavsson@liu.e Martin Börjeson, martin.borjeson@liu.se Karin Fried, karin.fried@liu.se Päivi Turunen, päivi.turunen@liu.se Examination och obligatoriska moment Information om de olika obligatoriska/ examinerande uppgifterna. Litteraturseminarium: Historiska texter (OBL1, 0 hp) Ert första seminarium sker i arbetsgruppen. Till det här tillfället kommer ni att ha läst ett kompendium med historiska texter. Det är dessa som ska redovisas och diskuteras på seminariet. Inför seminariet ställer du frågor till texterna, exempelvis: Vem har skrivit? Vad ville han eller hon säga? Vad beskrivs som sociala problem i de olika tidsepokerna? Vad presenteras som lösningar i texterna? På litteraturseminariet diskuterar vi texterna utifrån de frågor som ni förberett. Krav för att bli godkänd på litteraturseminariet: Presentera och diskutera den litteratur du läst. (Ha med dig egna anteckningar utifrån de frågor du arbetat med.) Konstruktivt och aktivt deltagande vid seminariet. 5

6 6 Att delta konstruktivt och aktivt betyder att du är väl förberedd genom inläsning av seminarietexterna och att du därigenom kan medverka konstruktivt i gruppens lärande genom relevanta inlägg, frågor och diskussion. Ett konstruktivt deltagande innebär också att du lyssnar till övriga deltagare. Det behöver inte innebära att du före seminariet förstått allt du mött i litteraturen, men att du under seminariets gång är intresserad av att diskutera och försöka förstå det du läst. Seminariet är en kontroll att du arbetat med texterna, men också vara ett lärtillfälle. Fältstudie (SEM3, 3 hp) Socialt arbete inom ett geografiskt avgränsat område Inom ett geografiskt avgränsat område, t ex en mindre kommun eller stadsdel, bedrivs socialt arbete på en rad olika sätt. Vad som ska räknas som socialt arbete eller inte beror naturligtvis på hur begreppet definieras och används. För att kunna förstå innebörden av socialt arbete är det därför viktigt att först diskutera och reflektera kring vad som kan ses och definieras som ett socialt behov och/eller socialt problem. I den här gruppuppgiften tilldelas varje arbetsgrupp ett område där ni ska studera och försöka förstå vilka sociala behov och sociala problem som kan tänkas finnas där. Ni ska även försöka förstå vilken/vilka typ(er) av socialt arbete som kan tänkas bedrivas inom område. 1. Beskriv det geografiska området. Exempel på vad som kan ingå i en social områdesbeskrivning, se vad ni kan hitta: Hur stort är det geografiska området? Hur många bor där? Områdets historia? Hur ser bebyggelsen ut? Vad är det för typ av bebyggelse? Vilken offentlig och kommersiell service finns i område? Vilka kommunikationer finns? Näringsliv och arbetsmöjligheter? Vilka bor inom området? Social befolkningssammansättning (ålder, kön, etnicitet, klass). Hur många individer som lever i familj, hur många ensamstående hushåll Vilka yrken finns representerade? Vilken sysselsättningsgrad har invånarna? Hur ser inkomstfördelningen ut, finns arbetslöshet, sjukskrivna etc? Välfärdsinsatser i området? Finns uppgifter om in- och utflyttningsfrekvens inom området? Utmärker sig området på något speciellt vis? Med mera. 2. Formulera i gruppen en egen specifik frågeställning som på något sätt berör sociala behov och/eller problem. Det kan t ex handla om att antalet äldre är stort i förhållande till andra åldersgrupper eller att antalet sjukskrivna eller förtidspensionärer är oroväckande stort. På vilket sätt kan denna fördelning av invånare/grupper definieras som socialt behov/problem? 3. Undersök vilken typ av socialt arbete på olika nivåer i samhället som kan tänkas bedrivas. Redogör och beskriv arbetet som det formuleras på kommunens/stadsdelens hemsidor och dokument som ni hittar. 6

7 7 4. Relatera er valda frågeställning till kurslitteraturen. Hur kan er frågeställning förstås/förklaras utifrån det sociala arbetets olika perspektiv? Arbetet ska också innehålla en kritisk granskning av de källor/material som använts. Det här är ert första lite mer vetenskapliga arbete och ni ska sträva efter att skriva i den formen. Arbetet ska vara på max 12 sidor. Då ingår abstract/sammanfattning, innehållsförteckning och referenser. (Skriv med ca teckenstorlek 12, beroende på typsnitt, och radavstånd 1,5.) Använd självstudieguiden NoPlagiat för att träna på hur ni hänvisar till kurslitteraturen och andra källor. ( Inlämning: Rapporten mailas till respektive seminarieledare senast torsdagen den 25 september kl och till kursansvarig via urkund: margu08.liu@analys.urkund.se Till seminariet ska ni förbereda en presentation av ert arbete (ca 15 minuter). Ni ska även formulera en fråga som kan kunna öppna upp en diskussion på seminariet. Seminariet avslutas med en utvärdering och reflektion kring gruppens arbete (vad vi har lärt oss, hur gruppens arbete har fungerat etc.). Workshopdagar (OBL2, 0 hp) Vecka 41 kommer yrkesverksamma socialarbetare, chefer, samarbetspartners och ideella föreningar och brukarorganisationer på besök till kursen. Ni får möjlighet att stifta bekantskap med olika arenor från det sociala arbetets praktik i olika workshops i tvärgrupper. Detta är tre dagar med obligatorisk närvaro (se till att skriva under närvarolista vid varje workshop). Workshop betyder i det här sammanhanget att det ska vara mer av dialog än föreläsning. Passa på att ställa de frågor du känner är viktiga och var aktiv i mötet med våra gäster. Tanken är att ni ska få ta del av deras erfarenheter inom olika verksamhetsområden, arbetsuppgifter och erfarenhet av olika målgrupper. Ni ska få en insikt i vad sociala problem, socialt arbete och professionell kompetens kan vara. Vad gäller samverkanspartners ska de ge samma bild kring verksamhetsområden, arbetsuppgifter och målgrupper fast utifrån sitt perspektiv samt ge en bild av i vilka sammanhang de möter socionomer, hur samverkan sker samt vilka förväntningar de har på socionomernas kompetens. Brukarrepresentanterna kommer från olika brukarorganisationer som företräder sina medlemmars intressen på olika sätt. De kan dels ge en bild av organisationens verksamhetsidé, dels ett brukarperspektiv på socialt arbete och mötet med yrkesverksamma socionomer. När ni träffas i arbetsgruppen efter dessa workshops får ni prata om och diskutera era intryck och tankar. Vad är socialt arbete? Hur har era bilder av socialt arbete förändrats efter mötet med socionomer, samarbetspartners, brukare med flera? Hur ser ni på ert kommande yrkesliv som socionomer? OBS! workshopdagarna ligger till grund för en senare gruppuppgift. Bok/film (SEM4, 2 hp) Att förstå och förklara sociala behov och problem i populärkultur Syftet med följande uppgift är ni ska få diskutera och reflektera kring sociala problem/behov och hur det problem/behov ni identifierat kan förstås utifrån kategorier som klass, genus, etnicitet och ålder. Ni ska i arbetsgruppen välja en film eller en bok (skönlitterär eller självbiografisk) där någon form av socialt problem/behov kan urskiljas. Ni får själv välja bok eller film, men alla i gruppen ska ha läst 7

8 8 eller sett samma film. Stäm av valet av bok/film med er seminarieledare så att inte flera arbetsgrupper i samma seminariegrupp har valt samma bok/film. Till uppgiften hör också att ni ska söka och läsa en vetenskaplig artikel som kan hjälpa till att förklara/förstå bokens problemområde. Ni ska i arbetsgruppen: 1. Enas om en bok/film och ta del av denna innan ni arbetar vidare med uppgiften. 2. Identifiera och diskutera ett problemområde som kan urskiljas i boken/filmen. 3. Fundera över hur kategorierna klass, genus, etnicitet och ålder behandlas och problematiseras i boken/filmen. Är det någon kategori som är särskilt tydlig? Saknas någon kategori? Förstärker kategorin problemet/behovet? Skulle det vara möjligt att tänka annorlunda om en annan kategori betonas? Etc. 4. Var och en ska hitta och bearbeta en internationell vetenskaplig artikel i socialt arbete som berör det valda problemområdet. Jämför bokens och artikelns innehåll. Vilka likheter och skillnader kan upptäckas? Artikeln ska vara hämtad från en tidskrift i socialt arbete. 5. I arbetsgruppen träffas ni och diskuterar vilka artiklar ni hittat och hur ni har förstått problemet/behovet utifrån artikeln. Förbered en gemensam presentation av ert gruppens arbete. Ni väljer en av de artiklar ni hittat och lyfter fram vad ni har sett och förstått vid läsningen i relation till det problemområde som boken/filmen belyser. Förbered en fråga till seminariet. 6. Vid seminariet gör ni en presentation (ca minuter). Avsluta med att ta upp den fråga som ni vill diskutera på seminariet. Fullständig referens av den individuellt valda artikeln samt den artikel ni valde till presentationen mailas till respektive seminarieledare. Samtliga referenser läggs också ut på LISAM och kan användas som referenslitteratur. Etiskt dilemma (SEM5, 1,5 hp) Uppgiften ni har är att i arbetsgruppen förebereda ett rollspel utifrån ett etiskt dilemma om sociala problem/socialt arbete. Ni kan hitta på ett eget etiskt dilemma i arbetsgruppen eller hämta inspiration från Socialstyrelsens hemsida. ( gå vidare med länken Etik i socialtjänsten. Tänk på att det ska vara ett etiskt dilemma som är relevant inom socialt arbete. Stäm av ert etiska dilemma med er seminarieledare så att det blir tre olika dilemman som behandlas. Förbered er i arbetsgruppen genom att träna på rollspelet. Fundera över tänkbara sätt att hantera situationen. Vilka olika sätt att handla det kan finnas? Utse i arbetsgruppen några som ansvarar för att leda diskussionen på seminariet efter att ni spelat upp rollspelet där. Ni ska vid seminarietillfället spela upp dilemmat för de andra två grupperna. Ni ansvarar därefter för att få igång en gemensam diskussion på seminariet. Varje grupp har max 25 minuter till förfogande vid seminariet. Modell/karta/bild (SEM5, 3 hp) Modell/karta/bild över socialt arbete och professionell kompetens I den här uppgiften får ni återvända i tanken till de tre workshopdagar som genomfördes vecka 41. Ni har under kursen läst litteratur och haft flera föreläsningar om forskning, teori och etik. Allt detta är nu underlag för kursens sista gruppuppgift. Ni ska göra en modell/karta/bild av vad som är socialt 8

9 9 arbete och professionell kompetens. Modellen/kartan/bilden presenteras på ett seminarium i vecka 44. Modellen/kartan/bilden ska ta tillvara kursens alla delar och beskriva hur dessa delar hänger ihop. Tänk på att er modell/karta/bild ska synas på lite håll när ni redovisar senare. Ni kan skriva, rita, eller bygga ni ska på något sätt åskådliggöra att ni förstått kursens olika delar och hur dessa går att relatera till socialt arbete och professionell kompetens. Ni ska i arbetsgruppen även skriva en rapport, ca 4-5 sidor (ca teckenstorlek 12, beroende på typsnitt, och radavstånd 1,5.). Skriv som en vetenskaplig rapport och referera som ni lärt er. All kurslitteratur kan vara relevant att använda. (För den som tycker det är svårt att referera rätt passa på att repetera med hjälp av NoPlagiat, Alla modeller/kartor/bilder kommer att bilda en utställning där lärare och andra studenter kan ta del av dem. Utställning kommer att ligga till grund för ett panelsamtal med inbjudna lärare från den kommande kursen Socialpolitik och välfärdssamhälle Hemtentamen (EXM2, 5 hp) Tentamen administreras via LISAM. Starttid är den 28 okt kl Du har tre arbetsdagar på dig att genomföra tentamen. Du har all kurslitteratur och eventuell referenslitteratur som du samlat på dig under kursen att använda. Programmet har börjat tillämpa anonym examination även när det gäller hemtentamen. En utförlig instruktion för hur en anonym hemtentamen genomförs finns i ett separat dokument på LISAM. Urkund Urkund är en tjänst som används på socionomprogrammet och andra utbildningar på LiU för att upptäcka fusk och plagiat. Inlämningsuppgifter, uppsatser och hemtentamen kommer att passera Urkund, där jämförs det du skickar in med andra texter som finns lagrade i Urkunds databas. Om en examinator misstänker fusk eller plagiat, så ska det anmälas till LiU:s disciplinnämnd, som utreder ärendet och bestämmer om eventuella disciplinpåföljder. 9

10 10 Sammanställning av moment, provkoder, poäng och betygsnivåer Moment Uppgift Poäng Betyg OBL1 Historiska texter 0 hp D SEM3 Fältstudie 3 hp U/G OBL2 Workshops 0 hp D SEM4 Film/bok 2 hp U/G SEM5 Etisk dilemma 1,5 hp U/G SEM 6 Modell/karta/bild 3 hp U/G EXM2 Hemtentamen 5 hp U/G/VG PPU Reflektionsgrupper över hela terminen. (OBS! Rapporteras in till Ladok i slutet av terminen) 0,5 hp U/G Kriterier för betygssättning För slutbetyg på kursen krävs att uppgifterna för samtliga provkoder (se ovan) är avklarade och godkända. Eftersom PPU inte är avklarad förrän terminen är slut kommer inte kursen som helhet att bli slutrapporterad förrän terminen är slut. Samtliga seminarier är obligatoriska. Om du varit borta från ett enstaka redovisningstillfälle och deltagit i grupparbetet inför seminariet så kan det kompletteras vid ett på schemat inplanerat igentagningstillfälle. Annan större igentagning/komplettering sker i samråd med kursansvarig. Färdighetsträningar kan genomföras med deltagare i arbetsgruppen vid ett annat tillfälle som bestäms i samråd med gruppen. Bedömning av seminarium utgår från följande kriterier: presentation, aktivitet, delaktighet ämnesinnehåll, teoretisk förankring och tydlighet i svaren referensgivning initierande, bemötande och diskussion av frågeställning arbetsfördelning och process inom gruppen där ansvaret ligger hos såväl den enskilda studenten som gruppen Bedömning av skriftliga arbeten/rapporter: Innehåll och analys (delar i förhållande till helhet) Teori och litteraturförankring 10

11 11 Kritiskt granskande Kreativitet vid presentationen Struktur och helhetsintryck Formalia För att erhålla betyget godkänd krävs att arbetet har en röd tråd och att frågeställningarna ni arbetar med är förankrade i kurslitteraturen. Hur ni gått tillväga ska vara väl beskrivet. Om det förekommer empiri i arbetet ska den presenteras klart och tydligt. Ni ska relatera det ni funnit till det ni läst i kurslitteraturen i rapporten som helhet, men framförallt i analysen. Språk och referensgivning ska vara korrekt. Arbetet ska ha en referenslista. För att erhålla betyget godkänd krävs att presentationen är lätt att följa och förstå och att ert muntliga såväl som skriftliga arbete är väl strukturerat. På de gruppbaserade uppgifterna ges endast betyget godkänd (G). Den individuella examinationen (hemtentamen) består av ett antal frågor där varje fråga bedöms utifrån betyget godkänd (G), väl godkänd (VG) eller underkänd (U). Bedömningen utgår från följande kriterier: -redovisad kunskap om det kursinnehåll som efterfrågas, tydlighet och rimlighet i användandet av begrepp och teorier i analysen, självständighet, reflexivitet och kritiskt tänkande, helhetsintryck och balans mellan teori, exempel/empiri och analys, skriftlig framställning. För betyget godkänd (G) krävs att hemtentamen använder och refererar till kurslitteraturen på ett relevant sätt. Olika begrepp och teorier ska tydligt framgå i förhållande till frågan och exemplifieras när så begärs. Svaren ska visa att du bearbetat och förstått det du läst. Språk ska vara korrekt. Referenslista krävs. För betyget väl godkänd (VG) på den individuella examinationen (hemtentamen) krävs utöver kraven för godkänt, att den efterfrågade kunskapen kan problematiseras och att olika perspektiv kan relateras till frågeställningen och varandra. Hemtentamen ska vara välskriven, välrefererad och logiskt formulerad. Referensgivning ska vara korrekt. Väl godkänd på den individuella hemtentamen krävs för Väl godkänd på kursbetyget. Fusk och plagiat Med fusk menas att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. Om en examinator misstänker att en student fuskat ska hon/han anmäla det till Linköpings universitets disciplinnämnd ( ), som sedan utreder ärendet och fattar beslut om eventuella disciplinära åtgärder. En form av fusk är så kallat plagiat. Plagiat är när man på ett otillåtet sätt använder sig av andras texter. Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras texter och när man citerar. Mer information om vad plagiat innebär finns här: 11

12 12 För att kunna upptäcka plagiat kan en examinator med hjälp av Urkund jämföra en students text med andra texter som ligger lagrade i Urkunds databas. Återkoppling Återkoppling ges i olika former under kursen och är viktigt för att du själv ska kunna bedöma ditt lärande och din utveckling. Återkoppling är betydligt mer än bara skriftliga kommentarer på en examinationsuppgift. Du får värdefull återkoppling från både medstudenter och lärare vid bland annat seminarier. Återkoppling av hemtentamen ges vid ett separat tillfälle efter kursens slut. Se schema på TimeEdit. Kursutvärdering Utvärdering av kurser på Linköpings universitet sker via KURT. Utvärderingen skickas ut i samband med kursavslut och ligger öppen i 14 dagar. Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursråd/kursdialog I mitten på varje kurs ska kursråd/kursdialog äga rum. Tid och sal finns anslaget på schemat. På kursrådet har du som student tillsammans med dina kurskamrater möjlighet att diskutera kursupplägg, kursinnehåll och på vilket sätt kursen genomförs i förhållande till lärandemålen. I varje årskurs utses en kursrådsrepresentant som för fram årskursens synpunkter vid studentrådet. Respektive kursrådsmöte dokumenteras i minnesanteckningar. Studentråd organiseras minst två gånger per termin. Kurslitteratur En sammanställd lista med den obligatoriska kurslitteraturen finns på hemsidan för socionomutbildningen: 745g49/ /745G49HT14.pdf 12

13 13 Bilaga 1. Planering vecka för vecka (observera att förändringar kan komma att ske) Här nedan kommer en beskrivning över ditt och arbetsgruppens arbete vecka för vecka. Läsanvisningarna fungerar bäst om du hunnit läsa merparten innan eller i alla fall till början av varje vecka med tanke på diskussionstillfällena. Tänk på att detta är din första kurs och att det tar en tid att komma in i allt, så ha tålamod både med er själva, med era kurskamrater och med oss lärare. Snart är ni inne i allt. Vecka 35 Obligatorisk litteratur: De historiska texterna i kompendiet (finns på LISAM) samt kapitel 1 och 2 i boken Perspektiv på sociala problem samt kapitel 1 och 8 i Socialt arbete - en grundbok Den första veckan introduceras kursen och de olika uppgifter du kommer ha under kursens gång. Dra ut studiehandledningen, läs den och ta med den på introduktionen. Professor Margareta Hydén föreläser om Vad är socialt arbete? Docent Ingrid Söderlind och Birgitta Plymoth kommer att introducera och föreläsa om socialt arbete ur ett historiskt perspektiv - om förändring och kontinuitet Ni får också träffa socionomprogrammets kontaktbibliotekarie Anna Pettersson som går igenom hur ni kan använda universitetsbiblioteket. Första veckan ger också möjlighet för er att bekanta er med varandra och träffas i arbetsgruppen första gången. Presentera er kort för varandra i gruppen. Dela med er av era erfarenheter av att ha arbetat i grupp tidigare och diskuterat hur ni vill att arbetsgruppen ska fungera. Den första färdighetsträningen innebär att ni intervjuar varandra två och två om vilka ni är, er bakgrund och vilka förväntningar ni har på utbildningen och på yrket. Först intervjuas den ena och sedan den andra, ca 20 min var. Detta första samtal/intervju behandlar utbildningsval och att som klient beskriva delar av din egen bakgrund. När ni intervjuat varandra återvänder ni till arbetsgruppen. Som intervjuare gör du i arbetsgruppen en presentation av den du intervjuat för att alla ska lära känna varandra mera. Du tränar därigenom på att kunna lyssna och ta andras perspektiv samt bekräfta och återspegla vad de förmedlat. Du ska sedan enskilt skriva ner dina funderingar/tankar/förväntningar på utbildningen och på socionomyrket på ett papper som läggs i ett kuvert som du skriver namnet på. Kuvertet samlas in av en i varje grupp och lämnas till kursansvarig. I arbetsgruppen diskuteras varje vecka litteraturen och föreläsningar. Vad är svårt att hänga med i? Hur har ni fått det ni läst och hört? Hjälp varandra att få ut så mycket som möjligt av föreläsningar och litteratur. Diskutera vad det är författarna vill säga. Vad handlar texten om om? Vad är huvudpoängen? Vem är personen som har skrivit texten? Förbered också litteraturseminariet om de historiska texterna i kompendiet som ni ska ha nästa vecka. Bestäm tider att ses i arbetsgruppen om ni behöver mer tid än den schemalagda. Vecka 36 Obligatorisk litteratur: kapitel 3, 14, 15, 17, 18 och 20 i Socialt arbete - en grundbok Sidorna i Arbetsgruppens psykologi 13

14 14 Vi fortsätter med det historiska perspektivet. Päivi Turunen föreläser om utvecklingen från fattigvård till socialtjänst. Du möter en av de också historiskt centrala teoribildningarna i socialt arbete symbolisk interaktionism i en föreläsning av Susanne Severinsson. Den här veckan har vi det första seminariet. Det sker i den egna arbetsgruppen med stöd av er seminarieledare. Det är framför allt fokus på de texter som ingår i kompendiet (men även kapitel ur kurslitteraturen kan kännas relevanta att diskutera omkring). Inför seminariet ställer du frågor till texterna, exempelvis: Vem har skrivit? Vad ville han eller hon säga? Vad beskrivs som sociala problem i de olika tidsepokerna? Vad presenteras som lösningar i texterna? På litteraturseminariet diskuterar vi texterna utifrån de frågor som ni förberett. Ni kommer den här veckan också att få träna på er hur man söker litteratur och artiklar i Campusbiblioteket. En av de senare uppgifterna på kursen ska du använda en engelskspråkig artikel (om genus, klass eller etnicitetsfrågor i socialt arbete) som du själv sökt reda på, så det är viktigt att lära sig bibliotekssökning redan nu. Lars Sörnsen och Marie Gustavsson kommer att föreläsa om vad vetenskap är, hur kunskap skapas och hur man skriver vetenskapligt. Här introduceras också er första gruppuppgift. Martin Wiklander, PPU-ansvarig på programmet, föreläser i slutet av veckan om grupprocesser. Efter detta träffas ni i era ordinarie arbetsgrupper och påbörjar arbetet med gruppuppgiften, den så kallade Fältstudien. Vecka 37 Obligatorisk litteratur: Kapitel 3 i Socialt arbete - en grundbok. Kapitel 3 t.o.m. 12 i Perspektiv på sociala problem. Den här veckan föreläser professor Dimitris Michailakis kring hur man kan se på sociala problem och sociala behov. Ni får också de första föreläsningarna kring teoretiska perspektiv i socialt arbete på olika nivåer: makro (Gunilla Petersson) och meso (Susanne Severinsson). Den mesta tiden den här veckan kommer att gå åt till att arbeta med fältuppgiften. Fundera på vilka olika sätt ni kan samla material till den och hur ni kan få veta något om ett område (observationer, intervjuer, statistik, hemsidor, mm) och hur ni kan fördela arbetet. Använd boken Arbetsgruppens psykologi och diskutera arbetet i er arbetsgrupp utifrån denna. Observera att ni har möjlighet att boka upp handledningstid med er seminarieledare då ni har tid i arbetsgruppen. Stäm av med respektive seminarieledare när det passar bäst. Ni bör också i arbetsgruppen lägga tid på att gemensamt gå igenom text och frågor i NoPlagiat: ( Vecka 38 Obligatorisk litteratur: Kapitel 2, 9 och 16 i Socialt arbete - en grundbok. Artikeln International social work education at the crossroads. Resterande delar av Arbetsgruppens psykologi. I denna vecka fortsätter föreläsningarna med teorier och metoder i socialt arbete. Karin Osvaldsson Cromdal föreläser om teoretiska perspektiv i socialt arbete på mikro-nivå. Sabine Gruber föreläser om Socialt arbete i ett internationellt och globalt perspektiv. 14

15 15 Som en viktig del av PPU introduceras reflektionspassen. Martin Wiklander, socionom/leg psykoterapeut introducerar och senare samma dag genomförs det första reflektionspasset tillsammans med de äldre studenter som fungerar som samtalsledare i grupperna. Vecka 39 Obligatorisk litteratur: Kapitel 4 och 5 i Socialt arbete - en grundbok samt kap 1-6 i Handlingsutrymme Den här veckan avslutas med seminarium där ni redovisar fältstudien och under veckan skriver ni färdigt rapporten. Rapporten ska vara inskickad till seminarieledare + till kursansvarigs urkundsadress senast torsdagen den 25 september kl (margu08.liu@analys.urkund.se). Utvärdera i arbetsgruppen vad ni lärt er, hur gruppens arbete fungerat, processen, resultatet, egen insats, roller etc. utifrån boken Arbetsgruppens psykologi. Arbetsgruppen planerar för redovisningen av fältstudieuppgiften. På seminariet redovisas vad ni funnit i er fältstudie, för två andra arbetsgrupper (se uppgiften). Seminariet avslutas med en utvärdering och reflektion kring gruppens arbete. Alla deltar aktivt i seminariet. När det gäller föreläsningar kommer Päivi Turunen att prata om socialpolitik och sociala problem (kan ge extra skjuts i slutfasen på fältstudierapporten). Ni får också en första inblick i välfärdsrätt, dvs juridik och socialt arbete, då professor Karsten Åström kommer och föreläser. Vecka 40 Obligatorisk litteratur: Kapitel 6, 7, 11, 12 och 13 i Socialt arbete - en grundbok samt kap i Perspektiv på sociala problem. Kapap 7-10 i Handlingsutrymme Skönlitteratur/film, som ni väljer i gruppen. Egen vald artikel. Den här veckan ges flera föreläsningar som visar på bredden av socialt arbete. Ni kommer att få höra om viktiga forskningsfrågor och kunskapsläget inom missbruksområdet (Kjell Johansson ev med flera), funktionshinderområdet (prof Dimitris Michailakis), arbetsmarknads- och försörjningsstödsområdet (Kerstin Johansson), äldreområdet (Anna Olaison) och barn-och familjeområdet (Disa Bergnéhr). I början av veckan kommer också Socionomsektionens utbildningsbevakare, Satu Sved, och programansvarig, Marie Gustavsson, att prata om studentinflytande. Ni får hålla er första kursdialog/kursråd och utse representanter från er årskurs till kommande studentråd. Ni fortsätter att träffas i arbetsgruppen och diskutera det ni hört och läst. Skriv ett kortare protokoll över era diskussioner och lägg i er gruppmapp på LISAM. Den här veckan påbörjar ni arbetet med seminarieuppgiften Att förstå och förklara sociala behov och problem i populärkultur. Ni väljer en bok eller film där någon form av sociala behov/problem skildras. Ni ska alla ta del av samma bok/film och arbete med denna. Stäm av med er seminarieledare så att ni inte väljer samma bok/film som någon annan arbetsgrupp i seminariegruppen. Se uppgift. Ni behöver också förbereda er för den kommande veckans workshopdagar. Förbered i arbetsgruppen frågor att ställa till de yrkesverksamma socialarbetare och brukarorganisationer som ni kommer att möta. De ni möter representerar olika verksamheter, områden och nivåer inom det sociala arbetet. En workshop kan beskrivas som ett möte kring ett fokuserat tema med ett begränsat antal deltagare, 15

16 16 för att aktivt diskutera olika frågeställningar/ett område. Ni möter socialarbetare och företrädare för brukare/ brukarorganisationer och några företrädare för andra professioner som arbetar nära socionomer i sin yrkesutövning. Vecka 41 Måndag till onsdag: workshopdagar i tvärgrupper. På torsdagen träffas ni i era ordinarie arbetsgrupper och bearbetar era intryck och iakttagelser. Fortsätt i arbetsgruppen med uppgiften kring bok/film. Ni ska leta upp vetenskapliga artiklar, arbeta med dessa och förebereda redovisning för seminariet nästa vecka. Vecka 42 Obligatorisk litteratur: Hela Etik och socialtjänst, Mänskliga rättigheters websida samt SSR:s etiska riktlinjer. Kapitel 10 i Socialt arbete- en grundbok. Repetera och/eller läs den obligatoriska litteratur som ni inte har tagit del av tidigare Ni återser professor Margareta Hydén, som föreläser om familjerelaterat våld. Docent Mona Livholts föreläser om genus-, etnicitet- och klassfrågor i socialt arbete. Det är viktiga frågor inför bok/filmseminariet, som äger rum redan på tisdagen den här veckan (se uppgiftsbeskrivning). Inom ramen för veckans arbetsgrupp får ni göra en andra färdighetsträning. Ni träffas ca tre och tre från era respektive arbetsgrupper och berättar för varandra om era egna erfarenheter av att möta människor i olika utsatta livssituationer. Exempel på frågor som kan vara aktuella för ert samtal: När träffade du första gången någon som du tyckte var avvikande eller annorlunda på något vis? Hur gammal var du då? Hur reagerade du? Hur reagerade andra, vuxna/barn omkring dig? Vad var det som väckte din uppmärksamhet? Hur nära har du kommit personer som av sociala skäl behövt samhällets hjälp? Vilka erfarenheter av dessa möten bär du med dig och vilken som kan ha betydelse för dit kommande yrke? På vilket sätt kan detta bli en tillgång i ditt kommande sociala arbete? På vilket sätt kan detta bli ett hinder? Vad betyder i ditt kommande yrke att ha väldigt lite erfarenheter? Och att ha väldigt mycket? Diskutera i tre-gruppen och låt var och en ha en egen tid först och berätta för de andra och diskutera sedan tillsammans på slutet. Tänk på att låta det ni talar om stanna i gruppen och träna på att kunna behålla förtroenden ni fått för er själva. Som socionom arbetar du oftast under sträng sekretess och det är bra att öva på det. Efter seminariet kring bok/film och era analyser av sociala problem och behov kommer resterande del av veckan att ägnas åt etik, både forskningsetik (Martin Börjeson) och etik det sociala arbetets praktik. Ni förbereder ett etiskt dilemma inför seminariet i början av nästa vecka (se uppgiftsbeskrivning). Fortsätt med era litteraturdiskussioner i arbetsgruppen. Ni kommer också att ha ett reflektionspass med en äldre student. 16

17 17 Vecka 43 Obligatorisk litteratur: All litteratur för kursen kan användas i uppgiften nedan. Vecka inleds med seminarium, Etiskt dilemma. Ni påbörjar och slutför under veckan arbetet med Modell/karta/bild över socialt arbete och professionell kompetens. Den här uppgiften summerar hela kursen och ni har därmed chans att bearbeta och ta tillvara både kurslitteraturen, föreläsningar och referenslittetur som ni funnit i samband med andra tidigare uppgifter. Vecka 44 På måndagen redovisar arbetsgruppen sin karta/bild/modell och visar och berättar om hur ni nu tänker om socialt arbete och professionell kompetens. Det sker i seminarieform. Senast klockan skickar ni in en skriftlig redogörelse som beskriver er karta/bild/modell. Den skriftliga redogörelsen ska innehålla det ni berättar på seminariet med referenser till kurslitteraturen/föreläsningar. I samband med seminariet har vi också en vernissage med era arbeten och därefter ett panelsamtal med lärare från den kommande kursen (Socialpolitik och välfärdssamhälle). På tisdag morgon kl 8.00 får ni tillgång till frågorna för den individuella hemtentamen. Frågor och svar administreras via LISAM för att era svar ska vara anonyma vid bedömningen. Se mer info i separat dokument. Svaren skickas in kl 17.00, torsdag. Igentagningstillfälle för de som varit frånvarande organiseras under den här veckan. 17