DOKUMENTATION. Idrott och mångfald februari 2013 i Karlstad
|
|
- Linda Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DOKUMENTATION!? d e m a r a v la al n a K ga - tt o r d I : Tema rå f s s a l en k Idrott och mångfald februari 2013 i Karlstad
2 Idrott en klassfråga - kan alla vara med?! Den februari 2013 arrangerades Idrott och mångfaldskonferensen för tredje gången i Karlstad. Årets tema var Idrott en klassfråga Kan alla vara med?!, med utgångspunkt i sociala och ekonomiska aspekter på ett utanförskap. Programmet bjöd på en bred blandning av forskning, erfarenheter och praktiska tips. Arrangörer för årets konferens var Karlstad kommun, Karlstads Universitet, Värmlands Idrottsförbund, SISU Idrottsutbildarna, Riksidrottsförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting. Totalt deltog 163 personer under konferensens två dagar. Vad händer med mångfalden när idrotten marknadsanpassas? Produkter istället för föreningsmedlemmar. Idrottsakademier, barngym och påkostade professionella tränare. Johan R Norberg redovisade under sin föreläsning om hur kommersiella krafter påverkar mångfalden inom idrotten. Idrotten befinner sig i mitten av tre ordnande krafter. Staten, det civila samhället och marknaden. Genom att undersöka hur balansen ser ut får vi också svaret på i vilken riktning idrotten är på väg, berättar Norberg. Johan R Norberg är historiker och docent i idrottsvetenskap vid Malmö högskola. Han undervisar och forskar inom idrottshistoria och idrott ur statsvetenskapligt perspektiv och är även verksam som utredare inom centrum för idrottsforskning. Johan menar att det går att se en tydlig kommersialisering inom barn- och ungdomsidrotten. Gym för små barn, påkostade professionella tränare och idrottsakademier är några exempel på utvecklingen. Det intressanta är att se hur föreningsidrotten svarar. Istället för att säga ifrån och välja motsatt riktning väljer föreningar att se möjligheten att tjäna pengar och startar därför motsvarigheter. Ett exempel är Brommapojkarna där man inte behöver vara medlem utan istället får betala en viss summa pengar för en målvaktsträning eller liknande, säger Norberg. Ska kommunerna fortsätta värna om dagens föreningsutbund eller öppna upp för kommersiella inslag? Om all idrottsverksamhet är kopplad till föreningar får vi då någon mångfald? Kanske bidrar kommersiella krafter till fler alternativ? Avslutande frågor som tål att tänkas på. Text: Karolina Dahlgren Hur får vi alla att vara med? Björn Eriksson, ledamot i Riksidrottsstyrelsen, tog i sitt anförande främst upp den etniska aspekten av mångfaldsfrågan. Vi i idrotten är överlägsna på området, men inte bra nog, konstaterar Eriksson. Den etniska aspekten av mångfald är ett område där idrotten visar upp olika ansikten. Björn Eriksson har arbetat med frågorna på allvar sedan början av 90-talet. Till en början mestadels utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv, främst i segregerade bostadsområden och på entreprenörskapssidan. Allt kokar ned till att det här är ett område där idrotten i någon mening har olika ansikten, såtillvida att när vi jämför med exempelvis vad jag har jobbat med inom näringslivet, så är idrotten skyhögt överlägsen. Men vi är inte bra nog, säger Eriksson. Eriksson menar att det är lätt att säga: Titta så många duktiga basketspelare vi har med utländsk bakgrund och i friidrott och i boxning. Men idrottsrörelsen är ju så mycket mer. Vi har förtroendevalda, regelsystem. En hel värld som idrotten rör sig kring. Hur ser det ut om vi tittar där? Där ligger mycket av problemet. Eriksson avslutade med en personlig iakttagelse: Jag har även uppgiften att arbeta med internationella arrangemang som EM,VM och världscup. När jag håller föredrag i den frågan så kommer det jäkligt mycket folk. Motsvarande siffra när det ska talas om mångfald, då kommer det kanske sju eller åtta stycken. Det säger något om att det här är frågor som måste lyftas inom idrottsrörelsen innan det är för sent. Text: Daniel Samuelsson
3 Hur får vi alla att vara med? Riksidrottsförbundets statistikansvarige Jesper Thiborg bjöd på en statistisk redovisning av några av de undersökningar som har gjorts i RF:s regi. Thiborg lyfte bland annat fram en kostnadsundersökning som genomförts i samarbete med CMA år 2003 och Bland runt 300 slumpmässigt utvalda deltagare mellan 7-15 år, från tio olika idrotter, visade undersökningen bland annat att det har skett en ökning när det gäller den kostnad föräldrarna betalar för sina barns medverkan i idrotten. De representerade idrotterna var dels de fem, till antalet deltagare sett, största idrotterna samt de fem idrotter med störst andel deltagare med utländsk bakgrund. 30 procent av alla föräldrar upplevde att kostnaden för sitt barns idrottande var hög. Vi kan ganska enkelt se att bland de som har mellan kronor i total årsinkomst för hushållet så är det 50 procent som upplever en hög kostnad för deras barns idrottsdeltagande, säger Thiborg. Gruppen som svarade på undersökningen var dock väldigt homogen. 85 procent som svarade bodde i villa eller radhus, 98 procent hade minst en bil, 92 procent hade två föräldrar och 45 procent hade föräldrar med en total årsinkomst på mer än Bara fyra procent hade en årsinkomst mindre än Det innebär att det är en hel del som tjänar mindre och har helt andra levnadsförhållanden men som inte finns med i det här materialet. Vart är då alla som inte idrottar? Är ekonomin ett hinder? En annan undersökning, från 2010, pekar på just detta. Åtminstone bland de deltagare som aldrig har varit med i idrotten. På frågan varför de inte har varit med hamnade alternativet för dyrt på en fjärdeplats med 19 procent. Går man tillbaka till 1998 så var den siffran nio procent, 2005 var den 15 procent. Tittar vi på de som har utländsk bakgrund så har siffran ökat från 21 procent till 24 procent för svarsalternativet för dyrt. Det är inga jättestora skillnader men det visar ändå på vissa tendenser. Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomi? Under konferensens första dag föreläste Stefan Wagnsson, lektor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. Hans föreläsning belyste huruvida ungas deltagande i olika idrottsgrenar är en socioekonomisk fråga. Wagnsson ställde sig frågan om alla unga har samma förutsättningar att delta i idrott och inledde sitt anförande med att definiera socioekonomisk status (SES), vilket innebär kategorier av människor som delar position i samhället utifrån en kombination av deras inkomst, förmögenhet, utbildning och andra sociala kopplingar. Hur denna socioekonomiska status påverkar idrottsdeltagandet visade Wagnsson genom att referera till sin egen studie från Det är inga enorma skillnader mellan de olika socialgrupperna, men fortfarande finns det en del att göra, säger Wagnsson och syftar på att ungdomar med lägre SES i lägre grad deltar i föreningsidrotten. Wagnsson visade sedan även hur deltagandet i idrotten ser ut fördelat på sociekonomisk status och idrottsgren. Här stack fotboll, kampsport och basket ut som idrotter med flest andel deltagare av låg socioekonomisk status. I den andra änden av skalan, idrotter med hög socioekonomisk status, fanns exempelvis golf och tennis. För att försöka förklara varför vissa individer väljer, medan andra avstår från att utöva vissa idrotter, menade Wagnsson att man kan ikläda sig sociologiska glasögon. Varje idrottsgren kan ses som ett idrottsligt fält med en dominerande logik i varje fält. Ekonomiskt kapital såväl som kulturellt kapital utgör tillsammans resurser som värdesätts olika beroende på vilket idrottsligt fält det handlar om. Detta skulle kunna förklara varför vissa idrotter består till stor del av deltagare med låg kulturell och socioekonomisk status och varför det omvända förhållandet tycks gälla i andra idrotter. Att korsa det kulturella kapitalet är svårt. Tar man även med det ekonomiska kapitalet så blir det än mer besvärligt. Text: Daniel Samuelsson
4 Trender, tendenser och tankar om framtiden Mats Trondman presenterade sina tankar om framtidens idrott genom att med både lättsamhet och allvar återknyta till personliga upplevelser och genom att ställa sig frågan vart han själv hade befunnit sig i dagens idrottsvärld. Trondman inledde sitt anförande med att säga att man egentligen ska vara väldigt försiktig med att säga något om framtiden. Vi är inte där och det kan hända mycket under vägen. Själv ville han bli gymnastiklärare, men betygen räckte inte till. Istället blev han professor i kultursociologi. Trondman gav sedan en personlig betraktelse om ekonomi, att få och att kunna vara med. Jag var inte så fantastiskt duktig på idrott, men fick ändå vara med och är djupt tacksam för det. Det intressanta är att den idrotten jag var bäst i var golf. Ishockey spelade jag i division 3. Jag har spelat basket i division 3 och tränat damlag i basket i division 2, säger Trondman. Anledningen till att Trondman tyckte att det var intressant att han varit aktiv i just dessa sporter är att några av dem tillhör våra dyraste idrotter idag (ishockey, golf), samtidigt som fotboll och basket ses mer som idrotter för arbetarklassen. Jag tänker på min egen socioekonomiska status och utbildning, med en pappa som aldrig tjänade en krona från det att han var 25 år till dess att han dog, bortsett från pension. Min mamma var kontorist och senare banktjänsteman. Ändå spelade jag golf, ishockey, fotboll och basket. Man undrar om det hade varit möjligt för en sådan som mig idag. Kanske hade jag spelat fotboll. Men inte golf och absolut inte hockey. Trondman pratade om en oroväckande utveckling. Det är en hisnande tanke att vi tänker oss en tid, där en sådan som jag inte finns. För det är inte heller säkert att jag hade gjort den klassresa utbildningsmässigt som jag har gjort, om vi tänker på det som vi är på väg in i. Hur kan idrotten möta barn som lever i ekonomiskt ansträngda familjer? Maritha Fältén, verksamhetsutvecklare på Rädda Barnen, Region Väst, inledde konferensens andra dag med sin föreläsning Hur kan idrotten möta barn som lever i ekonomiskt ansträngda familjer?. Anförandet berörde hur idrotten ska agera för att hjälpa de barn som lever i fattigdom. När vi pratar om barnfattigdom i dagens Sverige pratar vi om den subtila fattigdomen. Vi pratar inte om att si och så många barn inte får mat varje dag. Tyvärr finns det sådana fall men det är inte den fattigdomen som vi på Rädda Barnen sett öka de senaste åren. För vad händer med ett barn som inte får tillgång till en dator eller en mobiltelefon? Jo, utanförskapet i skolan och andra sociala sammanhang blir enormt då en betydande del av den vardagliga informationen och kommunikationen baseras på tillgång till uppkoppling och tekniska prylar, berättar Fältén. Hon uppmanade de vuxna inom idrotten att söka kontakt med socialtjänsten i större utsträckning och våga lyssna till barnets förklaring om frånvaro eller utebliven idrottsutrustning. Vi måste bli bättre på att lyssna och förstå barnets situation istället för att bli arga och irriterade, avslutar Fältén. Text: Karolina Dahlgren
5 Hur blir idrotten mer inkluderande? Hur kan man arbeta på kommunnivå för att idrotten ska bli mer inkluderande? Om detta och idrottens finansiering pratade Nils- Olof Zethrin från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Zethrin konstaterade att den offentliga finansieringen har stor betydelse för idrotten i form av statens idrottstöd. Som följd av detta återspeglas statens roll ofta i forskning och kunskapsbildande, medan kommunernas och landstingens funktion för idrottsrörelsen ibland glöms bort. Det kommunala stödet till idrotten uppgår till över 80 procent av finansieringen och den lokala politiken skapar därmed i stor utsträckning förutsättningarna för idrotten. Därför är, enligt Zethrin, den lokala och regionala idrottspolitiken mer aktuell än någonsin. Det rör exempelvis frågor om selektering, idrottens sociala roll kopplat till värdegrund samt arenor och anläggningar. Zethrin ser en stor utmaning i att ta till sig kunskap från både forskning och praktik för att kunna avgöra vilka insatser som ger resultat och kunna ställa sig frågan vad man vill uppnå med stödet. I grund och botten handlar det för kommunerna om vilka insatser som ger resultat. Till skillnad från hur det under konferensen konstaterades att styrdokumentet Idrotten vill och den statliga politiken i det närmaste ordagrant stämmer överens, så saknas denna överenstämmelse mellan kommunala idrottspolitiska dokument och Idrotten vill. Det beror på att det ganska ofta saknas en lokalt formulerad idrottspolitik. SKL har tagit fram ett idrottspolitiskt positionspapper, som genomsyras av en stor samsyn av de grundläggande värden som idrotten står för, som också, enligt Zethrin, är grundläggande för hur idrotten ska bli mer inkluderande. Dessa är exempelvis att idrottens värde i samhället ska försvaras, att idrotten ska främja folkhälsan, att breddidrotten ska prioriteras samt att vi inte får glömma bort den idrott som bedrivs utanför själva idrottsrörelsen. SKL anser att kommuner, som villkor för sin bidragsgivning, ska kunna ställa krav som främjar jämställdhet och etnisk mångfald. Idrotten blir mer inkluderande om det finns en lokalt formulerad idrottspolitik, avslutar Zethrin. Den ideella sektorn - det mångtydiga mellanrummet Jenny Risfelt är legitimerad arbetsterapeut och driver företaget Idélots. Hennes föreläsning Kan alla vara med sett ur kommunperspektivet? lyfte frågor gällande kommunorganisationens sätt att se på och förhålla sig till de ideella föreningarna. Hur förklarar vi att nästan halva Sveriges befolkning lägger ungefär 16 timmar i månaden på ideell verksamhet? Varför finns det en sådan enorm vilja och kraft att engagera sig ideellt? Enligt Risfelt är anledningarna många. Möjligheten att verka och företräda något vi anser är roligt kan vara en anledning och betydelsen av identitetsskapande en annan. Den ideella sektorn kan även fungera som en frizon för människor att agera i utan inblandning från staten, det civila samhället eller vinstdrivande intressen. Hur gör vi då för att bevara den ideella sektorn det så kallade mångtydiga mellanrummet? Risfelt belyste vikten av att skapa dialog, samverkan och utveckling mellan idrottsrörelsen och kommunorganisationen som både bygger på kunskap om föreningarnas självständighet och deras betydelse för kommun och individ. Vilken retorik och logik vi använder när vi berör den ideella sektorn spelar en avgörande roll. Om vi till exempel använder ord som produkt och effekt och lägger beslutsfattande sammanträden på dagtid riskerar verksamheten att urholkas. Det är därför viktigt att stärka relationerna mellan kommunerna och den ideella sektorn för att bevara det mångtydiga mellanrummet. Genom mer kunskap om de ideella verksamheterna kan vi nå ökad förståelse och ett rikare föreningsliv, säger Risfelt. Text: Karolina Dahlgren
6 Ridning för asylsökande barn och ungdomar Anders Karlsson och Karin Tillerkvist berättade om sitt arbete med att ge asylsökande barn och ensamkommande flyktingbarn möjligheten att rida i Grums Ridklubb. Projektet i Grums Ridklubb genomfördes i två delar. Till att börja med handlade det om asylsökande barn i låg- och mellanstadiet. Därefter utökades projektet till att även innehålla ensamkommande flyktingbarn i åldrarna 14 till 18. Vi tycker om att vara en ridklubb för alla, säger Karin Tillerkvist. Genom skolsamverkan fick ridklubben kontakt med de barn det rörde sig om. När det gällde de ensamkommande flyktingbarnen så var det tvärtom. Det var de som kontaktade oss och var intresserade av att komma och prova, säger Anders Karlsson. Grums Ridklubb består annars till en väldigt liten del av barn med utländsk bakgrund. Om projektet kommer att ge en ökning är svårt att säga. Tyvärr så är det ofta som de här barnen inte får stanna kvar i landet, säger Tillerkvist. Ridavgiften och medlemsavgiften är det som kostar hos Grums Ridklubb. Alla sporter kostar ju något att utföra. Det kan vara svårt för en del familjer. För de asylsökande familjerna blir det än svårare, då de tvingas klara av vardagen med låga ersättningsnivåer. Vinsterna med projektet har varit många. En aktiv fritid för barnen, ett bättre språk, vuxenkontakt och gemenskap är några av dessa. Tiden i ridklubben har också fått flera av barnen att öppna upp sig till de vuxna om sin vardag och vad de har varit med om. Idrottslyftets satsning på asylsökande barn utan ekonomiska resurser är en viktig del för att ge dem en fritidssysselsättning som de flesta andra barn ser som självklar att kunna delta i, säger Karlsson. Allt är möjligt - en förenings betydelse i glesbygd Milenko Vukcevic och Kent Leverström, båda från Nordvärmlands FF, berättade om sitt arbete i föreningen i norra Värmland. De delade med sig av tankar och erfarenheter från sin verksamhet som, förutom fotboll, bland annat bedriver fritidsgårdar och gatukök. På en ort där avfolkning och nedläggning hör till vardagen är det lätt att framtidstron får sig en rejäl knäck. Efter att nio föreningar blivit en kanske många helt enkelt skulle ha gett upp drömmen om ett rikt föreningsliv. Så är inte fallet i norra Värmland. Vi tror på fotboll och landsbygdsutveckling och tar ett stort ansvar för att hela samhället ska vara med, berättar Leverström. Föreningens positiva framtidstro och initiativförmåga har gett resultat. I år spelar Nordvärmlands FF i division två och bedriver fritidsgårdar, kafé, gatukök, camping och en second hand-butik. Vi är mycket stolta och ställer upp med ett lag bestående av spelare från åtta olika länder. Vår förhoppning är att placera oss på en stabil mittenplats, säger lagets tränare Milenko Vukcevic. Text: Karolina Dahlgren
7 Rädda Barnen och satsningen High Five Idrotten har både positiva och negativa sidor, där det tyvärr även finns utrymme för utanförskap. Linus Torgeby föreläste om Rädda Barnens arbete för att motverka de negativa sidorna och främja de positiva. Kränkningar och utsatthet inom idrotten ledde till att Rädda Barnen startade sitt arbete med att försöka få föreningsidrotten att arbeta enligt barnkonventionen. Bland Rädda Barnens arbetsmetoder finns kunskapsförmedling och kompetensutveckling, påverkansarbete, faktainsamling och analys samt direkta insatser. Torgeby imponerades av arbetet i Grums Ridklubb med de asylsökande och ensamkommande flyktingbarnen. Vi kan prata teorier och tankar, men det är när några människor bestämmer sig för att förverkliga barnkonventionen på det sättet, som det blir på riktigt, säger Torgeby. High five är en modell för hur föreningar kan ta fram en egen handlingsplan för hur man ska undvika exempelvis kränkningar, mobbning och diskriminering. Modellen består av fem steg: Starta, Höj temperaturen, Håll farten, Slutspurta och Gå i mål. Många föreningar arbetar efter barnkonventionen utan att veta om det. Men jag tror att det ibland kan vara viktigt att även sätta ord på det, så att man kan berätta det för beslutsfattare i kommunen och högre upp, avslutar Torgeby. - Ett barn skyddar sina föräldrar och tar på sig skammen Sist ut på årets konferens var Alexandra Pascalidou. Hennes berättelse om barndomens idrottserfarenheter i en ekonomiskt utsatt familj lämnade ingen oberörd. Ett barn skyddar sina föräldrar och tar på sig skammen. Som barn skulle jag aldrig utelämnat mina föräldrar till tränare, träningskompisar och träningskompisars föräldrar. När andra barn blev hämtade efter gymnastiken i Bromma ljög jag om att mina föräldrar skulle hämta mig längre bort från gymnastikhallens parkering. I själva verket gick jag till busshållplatsen två hållplatser bort, berättar Pascalidou. Hon föddes i en tvättstuga i Rumänien. När hon var sex år gammal kom familjen till Sverige och stockholmsförorten Rinkeby och Alexandra fick för första gången i sitt liv se en teve sändes de Olympiska sommarspelen i Montreal på teve och tävlade gjorde gymnasten Nadia Comăneci, som direkt kom att bli Alexandras stora idol. Jag ville bli som Nadia och min pappa började träna mig i sandlådan i Rinkeby. Jag fick stå på händer och springa. Efter en tid fick vi reda på att det fanns möjlighet för mig att börja träna gymnastik i Bromma. Det var roligt, men blev snabbt problematiskt. Jag missade tävlingar och uppvisningar på grund av missuppfattningar. Jag hade aldrig råd att ha med mig matsäck eller att köpa den rätta utrustningen. Jag reste alltid kommunalt och kunde därför inte alltid komma i tid. Efter några år hos föreningen fick jag ett brev hem där det stod att jag inte längre var välkommen på grund av att jag inte visade klubben tillräcklig respekt. Jag slängde brevet, vägrade berätta hur det egentligen låg till, min dröm om att bli elitgymnast krossades, säger Pascalidou. Alexandra är inte ute efter medlidande. Hon berättar sin historia för att uppmärksamma de barn i dagens Sverige som lever under liknande och värre förhållanden. Barn som behöver stöd, hjälp och förståelse inte ett brev om avstängning. Text: Karolina Dahlgren
8 Hallå där! Serwa Palanijafi, idrottsledare och licenserad Zumba-instruktör, Karlstads kommun. - Jag tycker att det överlag har varit givande och intressanta frågor som tagits upp. Mats Trondman och Maritha Fälténs föreläsningar var lätta att ta till sig och gick igenom på ett bra sätt. Jag kunde känna igen mig i Alexandra Pascalidous berättelse eftersom jag också är uppvuxen i en förort och alltid haft ett stort idrottsintresse. Hon knöt ihop säcken på ett bra sätt! - Att alla barn inte har råd med idrottsutrustning. Att inte bli arg i onödan. Försöka se och förstå alla barn som är aktiva i vår verksamhet. Att inte ge upp hoppet, vare sig det handlar om mig själv eller barnen jag möter! Kent Kruuse, fritidschef i Gislaveds kommun. - Årets program har varit brett och tajt. Många olika infallsvinklar och perspektiv har lyfts i en rasande fart och ett bra tempo är bättre än ett dåligt tempo. Det jag saknade var dock utrymme för diskussion. Samtal gör att du utbyter idéer och tankar på ett annat sätt än när du bara lyssnar. - Eftersom jag arbetar inom den kommunala verksamheten var det intressant att lyssna till vad som sades om den ideella sfären. Jag fick mig en rejäl tankeställare om att vi kanske allt för ofta kör på i samma gamla hjulspår. Jag tar med mig kunskap och synpunkter och hoppas kunna bli bättre på att lyssna till vad den ideella verksamheten har att säga. Jag tror vi måste måna mycket om de ideella krafterna och inte bara lägga på dem en massa uppgifter utanför deras ordinarie verksamhetsområde. Peter Bergvall-Virtanen, Örebro läns idrottsförbund - Det har varit bra, tycker jag. Ett brett spektrum av frågor, både ur idrottens och kommunernas perspektiv. Det har tagits upp många tänkvärda saker, som ofta annars hamnar lite i skymundan. Till exempel hur idrottens kärnverksamhet påverkas av olika projekt för ekonomiska styrmedel och de krav som samhället då ställer på idrotten. Om en fotbollsklubb till exempel har direktiv från kommunen att driva en fritidsgård, så kan man fråga sig hur det påverkar verksamheten och människorna i den. - Vi jobbar med den här frågan kontinuerligt och jag tar väl egentligen med mig en helhet. Man har fått mer belägg för olika teser som forskarna har tagit fram och blir lite påmind om de sakerna vi diskuterar. Sedan är en konferens bara ett steg på vägen. Det gäller också att omsätta kunskapen i praktiken. Ulrika Evermark, Färjestad BK Hockeyallians - Den har varit jättebra, med otroligt bra infallsvinklar. Den enda sidan som jag kanske saknar lite är näringslivet, som också spelar en viktig roll och arbetar mycket med mångfaldsfrågan. - Det är så otroligt många bitar egentligen, både stort och smått. Det är en oerhört viktig fråga att jobba med. Jag hade gärna sett fler exempel från föreningarna själva, hur de jobbar med det här. Grums Ridklubb var ett riktigt bra praktisk exempel som gav väldigt mycket energi. Det är något man verkligen tar med sig. Malin Stensson och Ulla Hansson, Sörmons ridklubb Ulla: - Det har varit givande och det är helt klart en otroligt viktig fråga, ifall alla ur ekonomisk synpunkt kan och får vara med i idrotten. Malin: - Det är lite skrämmande att det är sådana siffror som vi har fått se här under de här dagarna. Malin: - Det är ju svårt för oss att göra vår idrott gratis. Många kommer inte för att de vet att ridsporten är dyr. Men vi har sedan tidigare jobbat en del ute i skolorna för att försöka locka ungdomar. Ulla: - För mig handlar det om att vi alla har ett ansvar att se signalerna, inom både idrotten och skolan. Text: Karolina Dahlgren och Daniel Samuelsson Layout: Sandra Sundbäck
Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa
Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Hur ökar vi deltagandet hos nyanlända flyktingar? Projektledare: Anton Olofsson anton.olofsson@olif.se Fritids- och föreningslivet en arena
Läs merUngas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund?
Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund? Idrott och mångfald 12-13 februari 2013 Föreläsare: Stefan Wagnsson Idrottsvetenskap, Karlstads universitet Har alla samma
Läs merIdrott och integration - en statistisk undersökning 2010
Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen
Läs merRädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.
Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där varje enskilt barn har ett värde och respekteras,
Läs merIdrott och social hållbarhet
Idrott och social hållbarhet Malmö 27 maj 2015 Janne Carlstedt, Riksidrottsförbundet Jenny Hellberg, Skåneidrotten Idrott och social hållbarhet (A6 och B6) Idrotten engagerar många människor i vårt samhälle
Läs merVälkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013
Välkommen till SDF konferens 22-23 november 2013 Grattis Värmlands Orienteringsförbund, Värmland och Arvika! PROGRAM 22 november 12.00 Lunch 13.00 Föreläsning, Peter Eriksson barn och ungdomsansvarig
Läs merSDF konferens. 22-23 november 2013. Dokumentation av grupparbeten
SDF konferens 22-23 november 2013 Dokumentation av grupparbeten Vi finns till för er! Värmlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna arbetar för att stötta och serva föreningar och SDF. Vi vill vara
Läs merSe till att fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan
13.7 Motion nr 8: Introducera fler barn till idrotten och föreningen i skolan 13.7 Motion nr 8 Svenska Skolidrottsförbundet: Se till fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan Motionärens
Läs merIdrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013
Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige
Läs merIdrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun
Idrottspolitiskt program 2011-2020 Hudiksvalls kommun Förstasidesbilder: Inga Britt Jonsson Sören Olofsson Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010. Innehållsförteckning Syfte... 1 Metod... 2
Läs merFredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.
Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot
Läs merwww.sisuidrottsutbildarna.se/varmland 29-30 oktober 2016 Välkommen till SISU-helgen! SISU-helgen är vår enskilt största satsning för att stärka våra ledare. Förutom kicken av att få träffa andra inspirerande
Läs merVi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015
Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar
Läs merSå många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt
Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt Karin Redelius, GIH Dennis Hörtin & Mark O Sullivan, AIK Natalie Barker-Ruchti, Göteborgs universitet Selektion och tidiga satsningar från
Läs merwww.sisuidrottsutbildarna.se/varmland 29-30 oktober 2016 Välkommen till SISU-helgen! SISU-helgen är vår enskilt största satsning för att stärka våra ledare. Förutom kicken av att få träffa andra inspirerande
Läs merSTADSLEDNINGSKONTORET
Sommarkollo 2012-Granbo scen Barnens ö SIDAN 1 Det fanns alltid någon ledare till hands som du kunde prata med om du behövde A. Aldrig 0 0 B. Sällan 0 0 C. Ibland 1 2 D. Oftast 14 27,5 E. Alltid 36 70,6
Läs merFyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till
Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren
Läs merom läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Läs merSocialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom
Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna
Läs mer2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 2003
FoU-rapporter 23 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 23 3. Etnisk mångfald och integration visar idrotten
Läs merJämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning
Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2016-2017 Jämtland Härjedalens Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Box 384, Sollidenvägen 62 B 831 25 Östersund Tel:
Läs merInsamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1
Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från
Läs merRädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.
Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för
Läs merNycklar för lyckad integration genom idrott. Krister Hertting Föreläsning Idrott och mångfald Karlstad
Nycklar för lyckad integration genom idrott Krister Hertting 2017-02-14 Föreläsning Idrott och mångfald Karlstad Presentationens upplägg Bakgrund: Vad säger idrottsrörelsen och forskningen? Ett par inblickar
Läs merUtvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015
Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse
Läs merBarns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention
Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merKleindagarna 2012 - Snabbrapport
Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt
Läs merVision Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen
Vision 2020 Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen Skånes skolidrottsförbunds del i att skapa förutsättningar för kommuner att arbeta efter barnkonventionen samt till att bedriva idrott
Läs merKraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015
Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta
Läs merVision. Mer än idrott - En klubb full av stjärnor
Vision Mer än idrott - En klubb full av stjärnor Verksamhetsidé Vi ska bedriva verksamhet inom fotboll, innebandy, cykel, gymnastik och skidor så att alla ges möjlighet till en aktiv fritid där man kan
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merSAMSYN VÄRMLAND EN KARTLÄGGNING AV IMPLEMENTERINGEN OCH UTVECKLINGEN AV SAMSYN VÄRMLAND
SAMSYN VÄRMLAND EN KARTLÄGGNING AV IMPLEMENTERINGEN OCH UTVECKLINGEN AV SAMSYN VÄRMLAND Martina Svensson & Stefan Wagnsson Värmlandsidrotten & Karlstads universitet KARTLÄGGNING AV SAMSYN VÄRMLAND SYFTET
Läs merIdrott för barn. Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder.
Idrott för barn Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder. - Idrott för barn skall ledas av ledare med grundläggande kunskap om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Hur
Läs merFritids- plan 2009-2013. Landskrona stad
Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:
Läs merink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen
WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag
Läs merIdrottens organisation
Idrottens organisation Riksidrottsstyrelsen, RS Riksidrottsförbundet RF Förbundsstyrelsen, FS SISU Idrottsutbildarna SOK:s styrelse Sveriges Olympiska Kommitté SOK 71 Specialidrottsförbund SF Styrelser
Läs merCapoeirastrategi 2025
Capoeirastrategi 2025 Ett långsiktigt arbete mot Världens Bästa Capoeira Bakgrund Ett långsiktigt arbete mot Världens Bästa Idrott Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas
Läs merTrygg Idrott. Carina Bäck
Trygg Idrott Carina Bäck Utvecklingsresor - tillsammans mot 2025 Fem prioriterade utvecklingsresor En ny syn på träning och tävling Inkluderande idrott för alla Jämställd för en framgångsrik idrott Den
Läs mer11-12 OKTOBER 2014. www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland
11-12 OKTOBER 2014 www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland Välkommen till SISU-helgen! SISU-helgen är vår enskilt största satsning för att stärka våra ledare. Förutom kicken av att få träffa andra inspirerande
Läs merHandlingsplan. Mot mobbning, kränkningar och diskriminering. Förening: Gråbo gymnastikförening
Handlingsplan Mot mobbning, kränkningar och diskriminering. Förening: Gråbo gymnastikförening Vår förening har deltagit i utbildningen High Five via Rädda Barnen och SISU Idrottsutbildarna. Syftet är att
Läs merVerksamhetsinriktning
Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Gotland Box 1030, 621 21 Visby Tfn: 0498-20 70 53 Fax: 0498-21 54 74 E-post gi@gotsport.se,
Läs merEn curlare till. Rekryteringsplan. Värmland & Örebro läns CF
Rekryteringsplan Värmland & Örebro läns CF Rekryteringsplan Värmland & Örebro läns Curlingförbund Under augusti månad 2005 fick jag i uppdrag att göra ett förslag till en rekryteringsplan för Värmland
Läs merKonflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28
Läs merInbjudan till konferens. Barns rätt till en trygg fritid
Inbjudan till konferens Barns rätt till en trygg fritid - fri från kränkningar och övergrepp 28 januari 2016 INBJUDAN: KONFERENS Barns rätt till en trygg fritid - fri från kränkningar och övergrepp Hur
Läs merVärdefullt. Västergötlands Konståkningsförbund & föreningar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna Västergötland
Värdefullt Västergötlands Konståkningsförbund & föreningar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna Västergötland 1.Varför valde jag att engagera mig? Gruppens första uppgift är att berätta för varandra
Läs merIdrottskonsulenter diskuterar följeforskningens resultat
Idrottskonsulenter diskuterar följeforskningens resultat Åsa Bringsén Idrottskonsulenter hade en central roll som stödpersoner för idrottsföreningar generellt och för de olika delregionala FMI projekten
Läs merKonferensdokumentation
Konferensdokumentation Idrott och mångfald 4-5 november 2009 i Karlstad Är invandrare och homosexuella lika välkomna till idrotten som andra? Frågan diskuterades på den första nationella konferensen om
Läs merIDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv
Läs merBarnhjärnan Christian Augustsson, Idrottsvetenskap Karlstads universitet
Barnhjärnan 2016 Christian Augustsson, Idrottsvetenskap Karlstads universitet En flora av ungas idrott några exempel: Föreningsidrott (7-19 år), på fritiden i närmiljö Idrottsskolor (7-12 år), i skolmiljö
Läs merEnkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete.
MÄSSA Jobb & Karriär Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. Under den jobb och karriärmässa som, fredagen den 2 mars 2012, arrangerats på initiativ av ett antal gymnasieungdomar från
Läs mer1. Hur samordnar vi våra resurser med idrotten idag?
1. Hur samordnar vi våra resurser med idrotten idag? Ex. personellt/ekonomiskt, struktur/mötesplatser, kompetenshöjning/utbildning Åmål: Nära samarbete med SISU-konsulent, som alltid är tillgänglig. Vardaglig
Läs merIdrottslyftet. år 6. Svenska Fotbollförbundet
Idrottslyftet år 6 Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Idrottslyftet år 6! 1/1 2013 31/12 2013 Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt! Idrottslyftet handlar om att svensk fotboll
Läs merSammanställning från dialogmöte Haninge blickar framåt. Workshop mellan föreningsliv och politiker -18 september
2018-09-27 Sammanställning från dialogmöte Haninge blickar framåt. Workshop mellan föreningsliv och politiker -18 september Närvarande: Politisk styrgrupp för framtagande av nytt idrottspolitiskprogram.
Läs merIdrottspolitiskt program Nyköping kommun
Idrottspolitiskt program Nyköping kommun 2018-2022 Innehållsförteckning sid 1. Inledning 1 2. Målgrupp och målsättningar 2 3. Fokusområden och ansvarfördelning 3 4. Uppföljning och revidering 10 Inledning
Läs mer1. Vad anser ditt parti att fotbollen har för betydelse för:
. Vad anser ditt parti att fotbollen har för betydelse för: Täby kommun Folkhälsa Integration Jämställdhet Social fostran Allt är relativt. Om fotbollsföreningar arbetar aktivt med att bidra till social
Läs merSverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.
090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda
Läs merVision Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen
Vision 2020 Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen Skånes skolidrottsförbunds del i att skapa förutsättningar för kommuner att arbeta efter barnkonventionen samt till att bedriva idrott
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merFakta- insamling. en hemläxa för varje ridklubb
Fakta- insamling en hemläxa för varje ridklubb Lathund #3 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare. I materialet
Läs mervecka 9-14 okt IFU Arena Uppsala Kom och inspireras med oss... kostnadsfritt! Med bl a Kalle Zackari Wahlström. Föreläser på måndag kväll
vecka 9-14 okt. 2017 IFU Arena Uppsala Kom och inspireras med oss... kostnadsfritt! Foto: Emilia Bergmark-Jiménez Med bl a Kalle Zackari Wahlström. Föreläser på måndag kväll 41 Foto: Om inget annat anges
Läs merIdeella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med
Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med 2013-02-19 Föreningar i Örebro län Det finns drygt 3 100 föreningar i Örebro län. Nästan hälften av alla vuxna är aktiva i en förening. Största engagemanget
Läs merLATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 3. Faktainsamling. en hemläxa för varje ridklubb
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 3. Faktainsamling en hemläxa för varje ridklubb Varje framgångsrikt påverkansarbete startar med en analys av nuläget. En genomgång av fakta om ridklubbens verksamheter,
Läs merIdrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius
Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar Av Karin Redelius 1 STOCKHOLM JUNI 2007 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTON: Bildbyrån Skriftserie om idrottens ledarskap I projektet Idrottens ideella ledare erbjuder vi
Läs merRosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!
Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.
Läs mer?Har du För dig som är ung! koll
Har du koll? För dig som är ung! Har du råd att bli vuxen? Alla tonåringar drömmer nog om att bli vuxen. Om att bestämma över sitt eget liv och ta sina egna beslut. Om friheten att tjäna egna pengar och
Läs merSammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911
Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Innehåll Hur kan vi öka legitimiteten för idrotten i samhällsplaneringen?... 1 Idrotten i samhället och i samhällsbyggnationen... 1 Att hantera...
Läs merVerksamhetsinriktning 2014-2015
VERKSAMHETSINRIKTNING BLEKINGE IDROTTSFÖRBUND 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För Riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning
Läs merSDF KONFERENS. 27-28 november 2015. Dokumentation
SDF KONFERENS 27-28 november 2015 Dokumentation IDROTTENS STRATEGIARBETE Livslångt idrottande - Svenskidrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening
Läs merIdrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002
Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Förord Sverige är idag ett mångkulturellt land. Cirka tio procent av Sveriges befolkning, eller 950 000, är födda utomlands. Ytterligare åtta procent,
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merTalarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag
Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.
Läs merStockholm Top Gymnastics. Uppförandekod
Stockholm Top Gymnastics Uppförandekod All gymnastikverksamhet för barn och ungdomar ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv och ska följa FNs barnkonvention. Ett barnrättsperspektiv innebär att,
Läs merVi lever i en värld stadd i snabb, och accelererande, förvandling. Det svenska samhället ser inte ut som det gjorde när idrottsrörelsen föddes för
Vi lever i en värld stadd i snabb, och accelererande, förvandling. Det svenska samhället ser inte ut som det gjorde när idrottsrörelsen föddes för drygt hundra år sedan. Ändå bygger svensk idrott på i
Läs merPresentation av talangtrupp och spetsgrupp fr o m lägret 1 3 maj 2015
Spetsgruppen Ann Landberg Emenems True Sisu "Sisu" Tävlar för klubb: Fagersta BK Tävlar i klass: Elit Det ändras ju lite hela tiden, men från att verkligen ''inte gilla'' fritt följ så är det något jag
Läs merSDF-konferens. 14 juni 2018
SDF-konferens 14 juni 2018 Program 16.30, Inledning 17.00, Hur kan vi tillsammans skapa Trygga idrottsmiljöer? Malin Andersson, RF 19.00, paus 19.30, Information från Värmlandsidrotten 20.15, Middag Malin
Läs merSTRATEGISKA ARBETE MOT 2025
SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 1 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 2 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 INNEHÅLL 3 INLEDNING 4 BÖRJA MED EN NULÄGESANALYS 6 SÄTT DET
Läs merUtbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv
Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?
Läs merHandlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling i Karlstad Gymnastikförening
Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling i Karlstad Gymnastikförening Syfte Karlstad Gymnastikförening ska vara en trygg plats för medlemmar, ledare och föräldrar. Vår trygga
Läs merFriends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år
Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt
Läs merSDF-konferens. 14 juni 2018 Dokumentation
SDF-konferens 14 juni 2018 Dokumentation Föreläsning - Trygga idrottsmiljöer Malin Andersson, Riksidrottsförbundet, inledde SDF-konferensen med en föreläsning kring hur man kan skapa trygga idrottsmiljöer.
Läs merFöräldramöten
Föräldramöten 2016 2016-01-27 1 Vad ligger till grund för vår verksamhet Värdegrund Vision Ledstjärnor Spelarutbildningsplan (Praktisk spelarutbildningsplan) Föreningsträdet (Teoretisk Spelarutbildningsplan)
Läs merPolicy / styrdokument Skellefteå Ridklubb (SRK)
Policy / styrdokument Skellefteå Ridklubb (SRK) Ändamålet med föreningen: Skellefteå Ridklubb (SRK) är en ideell förening. SRK erbjuder kommunens invånare en ridklubb för alla. SRK tillhandahåller idrottsoch
Läs merVerksamhetsplan Östergötlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Verksamhetsplan 2017 Östergötlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Östergötlands Idrottsförbund/SISU Idrottsutbildarna Januari 2017 3 Den svenska idrottsrörelsen samlas i en gemensam verksamhetsidé,
Läs merIK Bolton. Värdegrund Engagemang Gemenskap Ständig utveckling
Handboll för alla IK Bolton IK Bolton erbjuder handboll som är glädjefylld och tillgodoser barns, ungdomars och seniorers vilja att utvecklas som handbollsspelare, vilket bidrar till att ge alla medverkande
Läs merIDROTTSPOLITISKT PROGRAM
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Idrottspolitiskt program för Nora kommun antaget av fullmäktige den 14 oktober 2015, 120 att gälla från 2016-01-01 tillsvidare, revideras under kommande mandatperiod Nora kommun
Läs merLIDINGÖIDROTTEN VILL
LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte
Läs merDin RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation
Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid
Läs merDen svenske idrætsmodel til eksamen
Den svenske idrætsmodel til eksamen Centrum för idrottsforskning och uppdraget att följa upp statens stöd till idrotten Johan R Norberg, fil dr i historia Docent i idrottsvetenskap, Malmö högskola Utredare,
Läs merTill alla barn och ungdomar
VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn
Läs merLidköping, Sockerbruket 071109
Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,
Läs merBarnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning
Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011
Läs merVälkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum
Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som
Läs merIdrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007
Idrotten landets ledande ledarskola Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 1 STOCKHOLM JULI 2007 ANDRÈN & HOLM FOTO: Bildbyrån ILLUSTRATION: Katti
Läs merBeskrivning av vår verksamhet i Piteå
Beskrivning av vår verksamhet i Piteå SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund och utbildningsorganisation. Vi bildar, utbildar och utvecklar idrotten SISU Idrottsutbildarna utbildar och
Läs merKommunala utmaningar inom idrott och fritid
Kommunala utmaningar inom idrott och fritid kunskap utveckling inspiration Framtidens föreningsliv så lockar du fler! Hur skapar du spontanidrottsplatser som attraherar både killar och tjejer? Integration
Läs merAKTIVITETSUTVÄRDERING
AKTIVITETSUTVÄRDERING AFTERNOON TEA ARVIKA 11-11-18 FÖR DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 GENOMFÖRANDE Aktivitet: Afternoon Tea Arvika Datum då aktiviteten genomfördes: 18 november
Läs merFN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014
FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra
Läs mer