ICA Banken Årlig information om kapitaltäckning och Riskhantering

Transkript

1 ICA Banken Årlig information om kapitaltäckning och Riskhantering Sida 1 av 16

2 Innehåll 1 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering Information om ICA Banken Händelser efter balansdagen Kapitaltäckningsregelverket Kapitaltäckningsregelverkets tre pelare Ändringar i regelverket för kapitaltäckning under Risker och riskhantering Risker samt intern styrning och kontroll Risktyper och riskhantering Likviditetsrisk och finansiering Likviditetsrisk Ansvarsfördelning Likviditetsstrategi Finansieringsstrategi Beredskapsplan och stresstester Uppföljning och rapportering Likviditetsreserv och finansieringskällor... 8 Bilaga Bilaga Sida 2 av 16

3 1 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering Rapporten innehåller information om kapitaltäckning, riskhantering och likviditet. Information skall lämnas årligen i enlighet med: Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (tillsynsförordningen), Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013 om tekniska standarder för genomförande med avseende på de upplysningskrav om kapitalbasen som gäller för institut enligt tillsynsförordningen, Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar, Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2010:7) om hantering och offentliggörande av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag. Fullständig information avseende den 31 december lämnas årligen och senast i samband med att årsredovisningen publiceras på ICA Bankens hemsida, ICA Banken/Företagsinformation/Ekonomisk information/2014. Periodisk information lämnas på ICA Bankens hemsida avseende 31 mars, 30 juni och 30 september. 1.1 Information om ICA Banken ICA Banken AB är ett helägt dotterbolag till ICA Gruppen AB, org nr ICA gruppen är noterat på Nasdaq OMX Stockholm och ägs till 51,3 % av ICA-handlarnas förbund, 10 % av Industrivärden och resterande 38,7 % ägs av institutionella investerare och privatpersoner i Sverige och utomlands. ICA Banken har under 2014 ansökt hos finansinspektionen om tillstånd att få bedriva försäkringsverksamhet och har för ändamålet bildat ett 100 % ägt dotterbolag med ett aktiekapital om 35 MSEK i syfte att kunna påbörja uppbyggnaden av försäkringsverksamhet i egen regi. 1.2 Händelser efter balansdagen Per den 14 januari 2015 har ICA Försäkring AB, , beviljats tillstånd att bedriva försäkringsverksamhet. 2 Kapitaltäckningsregelverket Kapitaltäckningsregelverket bygger på tre pelare, som i sin korthet beskrivs nedan. 2.1 Kapitaltäckningsregelverkets tre pelare Pelare 1 Minimikrav på kapital Beräkning av minimikapitalkrav på kapital i pelare 1 är utförd i enlighet med tillsynsförordningen och Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav och kapitalbuffertar. Kapitalkrav beräknas för kreditrisk, marknadsrisk, avvecklingsrisk, kreditvärdighetsjusteringsrisk (CVA) och operativ risk. Kapitalkravet uppgår till 8 % av riskvägt exponeringsbelopp. Pelare 2 Intern kapitalutvärdering och Finansinspektionens översyns- och utvärderingsprocess Utöver lagstadgat minimikrav på kapital i enlighet med pelare 1 ska samtliga företag som omfattas av kapitaltäckningsregelverket göra egna bedömningar av sina risker och sitt totala kapitalbehov. Denna process kallas intern kapitalutvärdering (IKU) och ligger inom pelare 2, Pelare 2 regleras i lagen (2004:297) om bank och finansieringsrörelse, lagen (2014:966) om kapitalbuffertar, lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag och förordningen (2014:993) om särskild tillsyn och kapitalbuffertar. I och med det nya kapitaltäckningsregelverket formaliseras kapitalkravsberäkningar inom pelare 2. Från 2015 införs ett krav på att kvartalsvis offentliggöra det internt bedömda kapitalbehovet. Finansinspektionen granskar och utvärderar att tillräckligt kapital hålls för de väsentliga risker som banken är exponerad för inom ramen för sin årliga översyns- och utvärderingsprocess. Pelare 3 Upplysningskrav Sida 3 av 16

4 Den tredje pelaren reglerar offentliggörande av information. Information avseende kapitaltäckning, riskhantering och likviditet lämnas årligen och kvartalsvis (periodisk information) på ICA Bankens hemsida. I enlighet med tillsynsförordningen och Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav och kapitalbuffertar lämnas årligen även information om ersättningar. Upplysningar om ersättningar finns på ICA Bankens hemsida, ICA Banken/Företagsinformation/Ekonomisk information/ersättningar för anställda inom ICA Banken Ändringar i regelverket för kapitaltäckning under 2014 Nya EU-gemensamma kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari Regelverket består av en direktverkande förordning, tillsynsförordningen, och ett direktiv, kapitaltäckningsdirektivet. Förordningen innehåller krav avseende kapital, likviditet, bruttosoliditet och offentliggörande av årlig information medan direktivet innehåller bestämmelser om kapitalbuffertar, bolagsstyrning, offentliggörande av information, tillsynens utövande och sanktioner. Direktivet genomfördes i svensk rätt den 2 augusti 2014 genom ett antal nya och ändrade lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Nedan följer en kort beskrivning av de väsentligaste förändringarna som påverkat kapitaltäckningen Kapitalbasen har påverkats av nya avdragsregler avseende värdejusteringar på finansiella instrument värderade till verkligt värde och orealiserat resultat på tillgångar klassificerade som tillgångar som kan säljas (AFS). Avdrag för värdejusteringar har gjorts enligt den förenklade metod som EBA har kommunicerat, vilket motsvarar ett avdrag på 0,1 procent av marknadsvärdet. Enligt gällande övergångsregler ingår orealiserade förluster AFS tillgånger i kapitalbasen, medan orealiserade vinster för sådana tillgångar exluderas. Reglerna för beräkning av riskvägt exponeringsbelopp har förändrats bland annat genom att kapitalkravet har blivit högre för exponeringar mot säkerhet i bostadsfastigheter och för institutsexponeringar. Det har tillkommit ett nytt kapitalbaskrav för exponeringar mot OTC-derivat, benämnt kreditvärdighetsjusteringsrisk (CVA). CVA risk speglar risken för förlust till följd av negativa marknadsvärdesförändringar orsakade av försämringar av kreditkvaliteten för institutets motpart. Den 2 augusti trädde nya regler om buffertkrav i kraft. Då infördes krav på att samtliga institut ska hålla kapital för en kapitalkonserveringsbuffert utöver minimikapitalkravet på 8 % enligt tillsynsförordningen. Kapitalkonserveringsbufferten är ett permanent påslag och beräknas som 2,5 % av riskvägt exponeringsbelopp. Bufferten ska upprätthållas med kärnprimärkapital. I och med det nya kapitaltäckningsregelverket har kapitalkravsberäkningarna inom pelare 2 formaliserats. Finansinspektionen har under hösten publicerat viss vägledning på området och fler förtydliganden vad gäller beräkningsmetoder planeras. Från och med september 2014 rapporterar ICA Banken kvartalsvis sitt internt bedömda kapitalbehov till Finansinspektionen. Sida 4 av 16

5 Tabell 1: Kapitaltäckningsanalys (ksek) Kärnprimärkapital: instrument och reserver Aktiekapital Reservfond Överkursfond - 0 Balanserad vinst eller förlust Kapitalandel av obeskattade reserver Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition och förutsägbara kostnader Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Ytterligare värdejusteringar Immateriella tillgångar Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet Väsentliga innehav i kärnprimärkapitalinstrument inom den finansiella sektorn där Banken väljer avdrag istället för riskvägning Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital Kärnprimärkapital Primärkapitaltillskott - Primärkapital (primärkapital = kärnprimärkapital + primärkapitaltillskott) Supplementärt kapital - - Totalt kapital (totalt kapital = primärkapital + supplementärkapital) Totalt riskvägt exponeringsbelopp Kapitalrelationer och buffertar Kärnprimärkapitalrelation 16,3% 15,6% Primärkapitalrelation 16,3% 15,6% Total kapitalrelation 16,3% 15,6% Institutspecifikt buffertkrav 2,5% Varav krav på kapitalkonserveringsbuffert 2,5% Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 5,8% 7,6% Riskvägt exponeringsbelopp Kreditrisk Avvecklingsrisk - - Valutarisk - - CVA risk - - Operativ risk Totalt riskvägt exponeringsbelopp Sida 5 av 16

6 Tabell 2: Exponeringar per exponeringsklass (ksek) 31 december december 2013 Riksvägt expo- Kapital- Riksvägt expo- Kapital- Specifikation av kapitalkrav för kreditrisker neringsbelopp krav neringsbelopp krav Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker och institut Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot offentliga organ Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker Exponeringar mot internationella organisationer Exponeringar mot institut varav motpartsrisk Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter Fallerade exponeringar Exponeringar som är förenade med särskilt hög risk Exponeringar mot säkerställda obligationer Poster som avser positioner i värdepapperisering Exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar (fond) Aktieexponeringar Övriga poster Summa kreditrisker enligt schablonmetoden Marknadsrisk Kreditvärdighetsjusteringsrisk - - Summa belopp för marknadsrisk enligt schablonmetoden - - Operativ risk enligt basmetoden Summa operativ risk enligt basmetoden Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav Risker och riskhantering 3.1 Risker samt intern styrning och kontroll ICA Bankens verksamhet exponeras för ett antal risker. De mest framträdande riskerna bedöms vara kreditrisk, operativ risk, likviditetsrisk och affärsrisk/strategisk risk. Marknadsriskerna i Banken är begränsade. Styrelsen fastställer limiter och mandat för respektive risk- och verksamhetsområde och tillsammans med andra delar av det interna regelverket för intern styrning och kontroll fördelas ansvar och befogenheter till organisationen. Styrelsen fastställer också styrande dokument för, samt resultat av, den interna kapital- och likviditetsutvärderingen (IKLU). Bankens styrelse har två beredande organ som väljs årligen. Dessa är ersättningsutskottet som bereder frågor om ersättning till ledande befattningshavare inom Banken samt revisionsutskottet som bereder frågor relaterade till den interna styrningen och kontrollen i Banken. Riskhanteringen i banken kan övergripande beskrivas utifrån de tre försvarslinjerna. I den första försvarslinjen finns hela den operativa verksamheten. I den andra försvarslinjen återfinns kontrollfunktionerna oberoende riskkontroll samt funktionen för compliance. Den tredje försvarslinjen består av internrevision. Första försvarslinjen består av verksamheten i Bankens affärs-, administrativa- och stabsfunktioner. Denna del av verksamheten äger och hanterar risker i det dagliga arbetet och ansvarar för att risker och brister rapporteras i enlighet med Bankens interna regler. Oberoende riskkontroll ansvarar för övervakningen och uppföljningen av riskhanteringen i första försvarslinjen i syfte att säkerställa att denna följer interna regler. Riskkontroll ansvarar vidare för att mäta, sammanställa, analysera och rapportera företagets samtliga risker och brister till Styrelse, VD och övriga parter som behöver denna information. Sida 6 av 16

7 Compliance ansvarar för att kontrollera och utvärdera att de interna och externa reglerna efterlevs i Banken. Internrevision är en oberoende granskningsfunktion som utgör styrelsens stöd i utvärderingen av företagsstyrningssystemet, inklusive organisationens riskhantering, styrning och kontroller. Internrevision ska även granska och utvärdera funktionerna för riskhantering och compliance. VD ansvarar ytterst för uppföljningen av ICA Bankens risker givet beslutad riskstrategi. VD ombesörjer att en sammanställande rapportering över samtliga bankens risker, inklusive compliancerisker, sker, samt säkerställer att riskerna i Banken alltid hanteras och omhändertas av en riskägare. 3.2 Risktyper och riskhantering Operativa risker identifieras genom incidentrapporter, självutvärderingar och årliga riskworkshops. Verksamheten, tillsammans med riskkontrollfunktionen, arbetar kontinuerligt med att värdera sannolikhet och påverkan av identifierade operativa risker samt verkar för effektiva kontroller i verksamheten för att minimera de operativa riskerna. Kreditrisker uppstår i första hand i hushållsutlåningen. Risken identifieras och hanteras av kreditorganisationen i enlighet med kreditregelverket. Portföljen av hushållskrediter består av ett stort antal krediter till konsumenter bosatta i Sverige. Samtliga kreditpropåer prövas genom en bedömning av kreditsökandes återbetalningsförmåga. Kreditrisk uppstår även i likviditetsportföljen genom de placeringar som görs i banker, obligationer och certifikat på den nordiska bankmarknaden. Placeringar i certifikat omfattar även stat och kommun. Det primära syftet med likviditetsportföljen är att säkerställa en god likviditetshantering, vilket bland annat innebär ett lågt risktagande vad beträffar kreditrisk. Likviditetsportföljens sammansättning regleras i Bankens finansinstruktion. Ränterisk och likviditetsrisk med tillhörande limiter är definierade i Bankens riskpolicy och finansinstruktion. Limiterna övervakas förutom av styrelsen av Bankens finanskommitté. Bankens upplåning består uteslutande av spar- och transaktionskonton för privatpersoner till rörlig ränta och utan bindningstid. Utlåningen sker i princip uteslutande i form av krediter utan säkerhet till privatpersoner, vilket sker till rörlig ränta. För att säkerställa åtagandena mot inlåningskunderna och hantera den likviditetsrisk som därav uppkommer, håller Banken en likviditetsreserv. Storleken utgörs av nettot mellan inlåning (och eget kapital) och utlåning. Erforderlig storlek och sammansättning av likviditetsreserven analyseras löpande av Bankens finansfunktion i samråd med styrelsen och oberoende riskkontroll. Likviditetsreserven placeras bland annat i obligationer och certifikat med bunden ränta varvid en avvikelse i räntebindningstid mot inlåningen uppstår. Den ränterisk som då uppstår är i allmänhet begränsad och hanteras dessutom genom ränteterminer. Affärsrisker och strategiska risker analyseras löpande som en naturlig del av den strategiska affärsplaneringen och rapporteras till VD och styrelse sker bland annat inom ramen för den interna kapitalutvärderingen. 4 Likviditetsrisk och finansiering 4.1 Likviditetsrisk Styrelsen i ICA Banken har definierat likviditetsrisk som risken för att banken inte kan fullgöra sina betalningsåtaganden på grund av brist på likvida medel eller att de kan fullgöras endast genom upplåning till avsevärt högre kostnad än normalt eller genom att tillgångar avyttras till kraftigt underpris Ansvarsfördelning Styrelsen ansvarar för att bankens finansiella risker (inklusive likviditetsrisker) identifieras, mäts, hanteras, kontrolleras och rapporteras inom ICA Banken. Sida 7 av 16

8 Styrelsen fastställer årligen bankens Riskpolicy samt Finans- och kapitalpolicy. Vidare fastställer styrelsen bankens risktolerans och riskaptit avseende likviditetsrisker, samt bankens likviditets- och finansieringsstrategi. VD ska följa och regelbundet rapportera bankens hantering av likviditetsrisker och likviditetsutvecklingen till styrelsen. För den löpande förvaltningen av likviditetsrisker ansvarar CFO. Bankens centrala riskkontrollfunktion ansvarar för löpande uppföljning och oberoende kontroll av bankens egna placeringar och uppföljning av likviditetsrisker Likviditetsstrategi För att minimera risken för likviditetsstörningar ska bankens finansiering struktureras så att den är långsiktig, stabil och diversifierad. Det ska finnas en balans mellan långsiktiga tillgångar och skulder. Bankens tillgångar och skulder är till övervägande delen i svenska kronor. Banken ska alltid ha en tillräcklig likviditet för att klara en period om 30 dagar i ett stressat scenario. Banken ska ha en likviditetsreserv bestående av tillgångar som kan skapa likviditet på kort sikt till förutsägbara värden Finansieringsstrategi ICA Bankens finansieringsstrategi är att inlåning från allmänheten och eget kapital skall finansiera utlåningsverksamheten. ICA Bankens huvudsakliga finansieringskälla utgörs av inlåningsmedel Beredskapsplan och stresstester ICA Banken har modeller för scenarioanalyser och stresstester av likviditetsrisk med syfte att uppfylla interna behov av analys och beredskap för hantering av likviditetsrisk. Stresstesterna har utformats i enlighet med de generella krav som ställs på stresstester i Finansinspektionens föreskrifter om likviditetsriskhantering (FFFS 2010:7). Banken analyserar med hjälp av modellerna påverkan på likviditetsrisken vid olika scenarier, samt vilken effekt Bankens beredskapsplan har vid hanteringen av dessa scenarier. Scenarierna utformas efter Bankens specifika affärsmodell och riskprofil och täcker såväl företagsspecifika som marknadsrelaterade scenarier som kan ge upphov till svårigheter att finansiera verksamheten. Scenarierna delas upp i olika steg som fångar en ökande omfattning av påfrestningar. Bankens beredskapsplan för hantering av likviditetsrisk innehåller en tydlig ansvarsfördelning för berörd personal samt instruktioner för hur Banken ska komma till rätta med ett eventuellt likviditetsunderskott. Planen anger lämpliga åtgärder för att hantera konsekvenserna av olika typer av krissituationer samt innehåller definitioner på händelser som utlöser och eskalerar beredskapsplanen. Beredskapsplanen testas och uppdateras regelbundet, bland annat utifrån resultat av stresstester och scenarioanalyser Uppföljning och rapportering Bankens likviditet följs upp dagligen. Ledningen erhåller löpande uppföljning av likviditeten och styrelsen erhåller månatligen en rapport över bankens likviditetssituation Likviditetsreserv och finansieringskällor Information om bankens likviditetspositioner samt bankens finansieringskällor som redovisas kvartalsvis enligt Finansinspektionens föreskrift om hantering och offentliggörande av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2014:21). Sida 8 av 16

9 Tabell 3: Likviditetsreserv (MSEK) Likviditetsreserv Kassa och tillgodohavande i bank Säkerställda obligationer Stat och kommun Likviditetsreserv Värdepapper Total likviditetsportfölj Övrig information Balansomslutning Utlåning till allmänheten Inlåning från allmänheten Kvot utlåning/inlåning, % Kvot inlåning/utlåning, % Sida 9 av 16

10 Bilaga 1 Kärnprimärkapital: Instrument och reserver Förordning (EU) nr 575/2013 artikelhänvisning 1 Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder (1), 27, 28, 29, EBA förteckning 26(3) Belopp som omfattas av bestämmelser om behandling som tillämpades före förordning (EU) nr 575/2013 eller föreskrivet restvärde enligt förordning (EU) nr 757/2013 Varav: Aktiekapital EBA förteckning 26(3) Varav: Reservfond & kapitalandel obeskattade reserver EBA förteckning 26(3) 2 Ej utdelade vinstmedel (1) (c) 3 Ackumulerat annat totalresultat (och andra reserver, för att 26 (1) inkludera orealiserade vinster och förluster enligt tillämpliga redovisningsstandarder) 3a Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse 26 (1) (f) 4 Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel och tillhörande överkursfonder som omfattas av utfasning från kärnprimärkapitalet Kapitaltillskott från den offentliga sektorn för vilka äldre regler får tillämpas till den 1januari (2) 483 (2) 5 Minoritetsintressen (tillåtet belopp i konsoliderat 84, 479, 480 kärnprimärkapital) 5a Delårsresultat netto efter avdrag för förutsebara kostnader (2) och utdelningar som har verifierats av personer som har en oberoende ställning 6 Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar 7 Ytterligare värdejusteringar (negativt belopp) , Immateriella tillgångar (netto efter minskning för tillhörande skatteskulder) (negativt belopp) (1) (b), 37, 472 (4) 9 Tomt fält i EU 10 Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida (1) (c), 38, 472 (5) lönsamhet, utom sådana som uppstår till följd av temporära skillnader (netto efter minskning för tillhörande skatteskuld när villkoren i artikel 38.3 är uppfyllda) (negativt belopp) 11 Reserver i verkligt värde relaterade till vinster eller 33 (a) förluster på kassaflödessäkringar 12 Negativa belopp till följd av beräkning av förväntade 36 (1) (d), 40, 159, förlustbelopp 472 (6) 13 Eventuell ökning i eget kapital till följd av 32 (1) värdepapperiserade tillgångar (negativt belopp) 14 Vinster eller förluster på skulder som värderas till verkligt 33 (1) (b) (c) värde och som beror på ändringar av institutets egen kreditstatus 15 Förmånsbestämda pensionsplaner (negativt belopp) 36 (1) (e), 41, 472 (7) 16 Ett instituts direkta och indirekta innehav av egna 36 (1) (f), 42, 472 (8) kärnprimärkapitalinstrument (negativt belopp) 17 Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den 36 (1) (g), 44, 472 (9) finansiella sektorn med vilka institut har ett korsvist ägande som är avsett att på konstlad väg öka institutets kapitalbas (negativt belopp) 18 Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av 36 (1) (h), 43, 45, 46, kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativa belopp) 49 (2) (3), 79, 472 (10) 19 Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av 36 (1) (i), 43, 45, 47, kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet en väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativa belopp) 48 (1) (b), 49 (1) to (3), 79, 470, 472 (11) 20 Tomt fält i EU Sida 10 av 16

11 20a Exponeringsbelopp för följande poster som är kvalificerade (1) (k) för en riskvikt på % när institutet väljer alternativet med avdrag 20b Varav: kvalificerade innehav utanför den finansiella 36 (1) (k) (i), 89 to 91 sektorn (negativt belopp) 20c Varav: värdepapperiseringspositioner (negativt belopp) 36 (1) (k) (ii) 243 (1) (b) 244 (1) (b) d Varav: transaktioner utan samtidig motprestation (negativt 36 (1) (k) (iii), 379 (3) belopp) 21 Uppskjutna skattefordringar som uppstår till följd av 36 (1) (c), 38, 48 (1) temporära skillnader (belopp över tröskelvärdet på 10 %, netto efter minskning för tillhörandeskatteskuld när villkoren i artikel 38.3 är uppfyllda) (negativt belopp) (a), 470, 472 (5) 22 Belopp som överskrider tröskelvärdet på 15 % (negativt 48 (1) belopp) 23 varav: Institutets direkta och indirekta innehav av 36 (1) (i), 48 (1) (b), kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn när institutet har en väsentlig investering i de enheterna 470, 472 (11) 24 Tomt fält i EU 25 Varav: uppskjutna skattefordringar som uppstår till följd av temporära skillnader Sida 11 av (1) (c), 38, 48 (1) (a), 470, 472 (5) 25a Förluster för innevarande räkenskapsår (negativt belopp) 36 (1) (a), 472 (3) 25b Förutsebara skatter som är relaterade till 36 (1) (l) kärnprimärkapitalposter (negativt belopp) 26 Lagstiftningsjusteringar som tillämpas på kärnprimärkapital med avseende på belopp som omfattas av behandling som föreskrivs i lagstiftning före kapitaltäckningsförordningen 26a Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster i enlighet med artiklarna 467 och 468 Varav: filter för orealiserad förlust 1 Varav: filter för orealiserad vinst 1 26b Belopp som ska dras av från eller läggas till 481 kärnprimärkapital med avseende på ytterligare filter och avdrag som krävs enligt bestämmelserna före kapitaltäckningsförordningen Varav: Avdrag från kvalificerade primärkapitaltillskott som 36 (1) (j) överskrider institutets primärkapitaltillskott (negativt belopp) 28 Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital 29 Kärnprimärkapital Primärkapitaltillskott: Instrument 30 Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 51, Varav: klassificerade som eget kapital enligt tillämpliga redovisningsstandarder 32 Varav: klassificerade som skulder enligt tillämpliga redovisningsstandarder 33 Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel (3) och tillhörande överkursfonder som omfattas av utfasning från primärkapitaltillskottet Kapitaltillskott från den offentliga sektorn för vilka äldre 483 (3) regler får tillämpas till den 1 januari Kvalificerande primärkapital som ingår i konsoliderat 85, 86, 480 primärkapitaltillskott (inbegripet minoritetsintressen som inte tas med i rad 5) som utfärdats av dotterföretag och innehas av tredje part 35 Varav: instrument som utfärdats av dotterföretag och som 486 (3) omfattas av utfasning 36 Primärkapitaltillskott före lagstiftningsjusteringar 0 Primärkapitaltillskott: lagstiftningsjusteringar 37 Ett instituts direkta och indirekta innehav av egna primärkapitaltillskottsinstrument (negativt belopp) 52 (1) (b), 56 (a), 57, 475 (2)

12 38 Innehav av primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn med vilka institutet har ett korsvis ägande som är avsett att på konstlad väg öka institutets kapitalbas (negativt belopp) 39 Direkta och indirekta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativt belopp) 40 Institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har en väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativa belopp) 41 Lagstiftningsjusteringar som tillämpas på primärkapitaltillskott med avseende på belopp som omfattas av behandling som föreskrivs i lagstiftningen före kapitaltäckningsförordningen och övergångsbehandling som omfattas av utfasning i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 (dvs. restvärde enligt kapitaltäckningsförordningen) 41a Restvärden som dras från primärkapitaltillskott med avseende på avdrag från kärnprimärkapital under övergångsperioden i enlighet med artikel 472 i förordning (EU) nr 575/2013 Varav poster ska redovisas rad för rad, t.ex. väsentliga delårsförluster netto, Sida 12 av (b), 58, 475 (3) 56 (c), 59, 60, 79, 475 (4) 56 (d), 59, 79, 475 (4) 472, 473(3)(a), 472 (4), 472 (6),472 (8) (a), 472 (9), 472 (10) (a), 472 (11) (a) immateriella tillgångar, underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster osv. 41b Restvärden som dras från primärkapitaltillskott med 477, 477 (3), 477 (4) avseende på avdrag från supplementärkapital under övergångsperioden i enlighet med artikel 475 i förordning (EU) nr 575/2013 (a) Varav poster ska redovisas rad för rad, t.ex. korsvist ägande av supplementärkapitalinstrument, direkta innehav av ickeväsentliga investeringar i kapitalet hos andra enheter i den finansiella sektorn osv. 41c Belopp som ska dras av ifrån eller läggas till 467, 468, 481 primärkapitaltillskott med avseende på ytterligare filter och avdrag som krävs enligt bestämmelserna före kapitaltäckningsförordningen Varav: eventuella filter för orealiserade förluster 467 Varav:...eventuella filter för orealiserade vinster 468 Varav: Avdrag från kvalificerade supplementärkapitalinstrument 56 (e) som överskrider institutets supplementärkapital (negativt belopp) 43 Summa lagstiftningsjusteringar av 0 primärkapitaltillskott 44 Primärkapitaltillskott 0 45 Primärkapital (primärkapital = kärnprimärkapital + primärkapitaltillskott) Supplementärkapital: instrument och avsättningar Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 62, Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel (4) och tillhörande överkursfonder som omfattas av utfasning från supplementärkapitalet Kapitaltillskott från den offentliga sektorn för vilka äldre 483 (4) regler får tillämpas till den 1 januari Kvalificerande supplementärkapital som ingår i 87, 88, 480 konsoliderat supplementärkapital (inbegripet minoritetsintressen och primärkapitaltillskottsinstrument som inte tas med i rad 5 eller 34) som utfärdats av dotterföretag och innehas av tredje part 49 Varav: instrument som utfärdats av dotterföretag och som 486 (4) omfattas av utfasning 50 Kreditriskjusteringar 62 (c) & (d) 51 Supplementärkapital före lagstiftningsjuteringar 0

13 Supplementärkapital: lagstiftningsjusteringar 52 Ett instituts direkta och indirekta innehav av egna supplementärkapitaltillskottsinstrument och efterställda lån (negativt belopp) 53 Innehav av supplementärkapitaltillskottsinstrument och efterställda lån i enheter i den finansiella sektorn med vilka institutet har ett korsvist ägande som är avsett att på konstlad väg öka institutets kapitalbas (negativt belopp) 54 Direkta och indirekta innehav av supplementärkapitaltillskottsinstrument och efterställda lån i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativt belopp) 54a Varav nya innehav som inte omfattas av övergångsarrangemang 54b Varav innehav som inte fanns före den 1 januari 2013 och som omfattas av övergångsarrangemang 55 Institutets direkta och indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument och efterställda lån i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har en väsentlig investering (netto efter godtagbara korta positioner) (negativt belopp) 56 Lagstiftningsjusteringar som tillämpas på supplementärkapitaltillskott med avseende på belopp som omfattas av behandling som föreskrivs i lagstiftningen före kapitaltäckningsförordningen och övergångsbehandling som omfattas av utfasning i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 (dvs. restvärde enligt kapitaltäckningsförordningen) 56a Restvärden som dras från supplementärkapital med avseende på avdrag från kärnprimärkapital under övergångsperioden i enlighet med artikel 472 i förordning (EU) nr 575/2013 Varav poster ska redovisas rad för rad, t.ex. väsentliga delårsförluster netto, immateriella tillgångar, underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster osv. 56b Restvärden som dras från supplementärkapital med avseende på avdrag från primärkapitaltillskott under övergångsperioden i enlighet med artikel 475 i förordning (EU) nr 575/2013 Varav poster ska redovisas rad för rad, t.ex. korsvist ägande av primärkapitaltillskottsinstrument, direkta innehav av icke-väsentliga investeringar i kapitalet hos andra enheter i den finansiella sektorn osv. 56c Belopp som ska dras av ifrån eller läggas till supplementärkapital med avseende på ytterligare filter och avdrag som krävs enligt bestämmelser som tillämpades före kapitaltäckningsförordningen Sida 13 av (b) (i), 66 (a), 67, 477 (2) 66 (b), 68, 477 (3) 66 (c), 69, 70, 79, 477 (4) 66 (d), 69, 79, 477 (4) 472, 472(3)(a), 472 (4), 472 (6), 472 (8), 472 (9), 472 (10) (a), 472 (11) (a) 475, 475 (2) (a), 475 (3), 475 (4) (a) 467, 468, 481 Varav: eventuella filter för orealiserade förluster 467 Varav:...eventuella filter för orealiserade vinster 468 Varav: Summa lagstiftningsjusteringar av supplementärkapital 0 58 Supplementärkapital 0 59 Totalt kapital (totalt kapital = primärkapital + supplementärkapital) 59a Riskvägda tillgångar med avseende på belopp som omfattas av behandling som föreskrivs i de bestämmelser som tillämpades före kapitaltäckningsförordningen och övergångsbehandling som omfattas av utfasning i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 (dvs. restvärde enligt kapitaltäckningsförordningen) Varav:...poster som inte dragits av från kärnprimärkapital (restvärden enligt kapitaltäckningsförordning (EU) 575/213) (poster ska redovisas rad för rad, t.ex. uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet netto efter minskning för tillhörande skatteskuld, indirekta innehav av eget kärnprimärkapital osv.) , 472 (5), 472 (8) (b), 472 (10) (b), 472 (11) (b)

14 Varav:...poster som inte dragits av från primärkapitaltillskottsposter (restvärden enligt förordning (EU) nr 575/2013) (poster ska redovisas rad för rad, t.ex. korsvist ägande av supplementärkapitalinstrument, direkta innehav av icke-väsentliga investeringar i kapitalet hos andra enheter i den finansiella sektorn osv.) Poster som inte dragits av från supplementärkapitalinstrument (restvärden enligt förordning (EU) nr 575/2013) (poster ska redovisas rad för rad, t.ex. indirekta innehav av egna supplementärkapitalinstrument, innehav av icke-väsentliga investeringar i kapital hos andra enheter i den finansiella sektorn, indirekta innehav av väsentliga investeringar i kapital hos andra enheter i den finansiella sektorn osv.) 60 Totala riskvägda tillgångar Kapitalrelationer och buffertar 475, 475 (2) (b), 475 (2) (c), 475 (4) (b) 477, 477 (2) (b), 477 (2) (c), 477 (4) (b) 61 Kärnprimärkapital (som procentandel av det riskvägda 16,3% 92 (2) (a), 465 exponeringsbeloppet) 62 Primärkapital (som procentandel av det riskvägda 16,3% 92 (2) (b), 465 exponeringsbeloppet) 63 Totalt kapital (som procentandel av det riskvägda 16,3% 92 (2) (c) exponeringsbeloppet) 64 Institutsspecifika buffertkrav (krav på kärnprimärkapital i 2,5% CRD 128, 129, 140 enlighet med artikel 92.1 a plus krav på kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk kapitalbuffert, plus systemriskbuffert, plus buffert för systemviktiga institut (buffert för globala systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut) uttryckt som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet 65 Varav: krav på kapitalkonserveringsbuffert 2,5% 66 Varav: krav på kontracyklisk buffert 67 Varav: krav på systemriskbuffert 67a Varav: buffert för globalt systemviktiga institut eller för CRD 131 annat systemviktigt institut 68 Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert 5,8% CRD 128 (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) 69 (ej relevant i EU-förordningen) 70 (ej relevant i EU-förordningen) 71 (ej relevant i EU-förordningen) Kapitalrelationer och buffertar 72 Direkta innehav av kapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) 73 Institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har en väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) 36 (1) (h), 45, 46, 472 (10) 56 (c), 59, 60, 475 (4), 66 (c), 69, 70, 477 (4) 36 (1) (i), 45, 48, 470, 472 (11) 74 Tomt fält i EU 75 Uppskjutna skattefordringar som uppstår till följd av 36 (1) (c), 38, 48, 470, temporära skillnader (belopp under tröskelvärdet på 10 %, netto efter minskning för tillhörande skatteskuld när villkoren i artikel 38.3 är uppfyllda) 472 (5) Tak som ska tillämpas på inkludering av avsättningar i supplementärkapital 76 Kreditriskjusteringar som inkluderas i supplementärkapitalet 62 med avseende på exponeringar som omfattas av schablonmetoden (före tillämpning av taket) 77 Tak för inkludering av kreditriskjusteringar i 62 supplementärkapitalet enligt schablonmetoden 78 Kreditriskjusteringar som inkluderas i 62 supplementärkapitalet med avseende på exponeringar som omfattas av internmetoden (före tillämpning av taket) 79 Tak för inkludering av kreditriskexponeringar i supplementärkapitalet enligt internmetoden 62 Sida 14 av 16

15 Kapitalinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang (får endast tillämpas mellan den 1 januari 2013 och den 1 januari 2022) 80 Nuvarande tak för kärnprimärkapitalinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang 81 Belopp som utesluts från kärnprimärkapital på grund av tak (överskjutande belopp över taket efter inlösen och förfallodagar) 82 Nuvarande tak för primärkapitaltillskottsinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang 83 Belopp som utesluts från primärkapitaltillskott på grund av tak (överskjutande belopp över taket efter inlösen och förfallodagar) 84 Nuvarande tak för supplementärkapitalinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang 85 Belopp som uteslutits från supplementärkapitalet på grund av tak (överskjutande belopp över taket efter inlösen och förfallodagar) 484 (3), 486 (2) & (5) 484 (3), 486 (2) & (5) 484 (4), 486 (3) & (5) 484 (4), 486 (3) & (5) 484 (5), 486 (4) & (5) 484 (5), 486 (4) & (5) Sida 15 av 16

16 Bilaga 2 Tabell över de viktigaste delarna i kapitalinstrument 1 Rad Information Kärnprimärkapital 1 Emittent ICA Banken AB Unik identifieringskod (t.ex. identifieringskod från Cusip, Isin eller Bloomberg för privata placeringar) 3 Reglerande lag(ar) för instrument Förordning (EU) nr 575/2013 Rättslig behandling 4 Övergångsbestämmelser enligt kapitalkravsförordningen Kärnprimärkapital 5 Bestämmelser enligt kapitalkravsförordningen efter övergångstiden Kärnprimärkapital 6 Godtagbara på individuell/grupp (undergruppsnivå)/individuell och grupp Individuell (undergrupps)nivå 7 Instrumenttyp (typer ska specificeras av varje jurisdiktion) Kärnprimärkapital enligt förordning (EU) nr 575/2013 artikel 28 8 Belopp som redovisas i lagstadgat kapital (valutan i miljöer, enligt senaste rapporteringsdatum) 9 Instrumentets nominella belopp SEK 9a Emissionspris 9b Inlösenpris 10 Redovisningsklassificering Eget kapital 11 Ursprungligt emissionsdatum Eviga eller tidsbestämda Evigt 13 Ursprunglig förfallodag Ingen förfallodag 14 Emittentens inlösenrätt omfattas av krav på förhandstillstånd från Nej tillsynsmyndighet 15 Valfritt inlösendatum, villkorade inlösendatum och inlösenbelopp 16 Efterföljande inlösendatum, i förekommande fall Kuponger/utdelningar 17 Fast eller rörlig utdelning/kupong 18 Kupongränta och eventuellt tillhörande index 19 Förekomst av utdelningsstopp Nej 20a Helt skönmässigt, delvis skönmässigt eller obligatoriskt (i fråga om tidpunkt) 20b Helt skönmässigt, delvis skönmässigt eller obligatoriskt (i fråga om belopp) 21 Förekomst av step-up eller annat incitament för återlösen 22 Icke-kumulativa eller kumulativa 23 Konvertibla eller icke-konvertibla 24 Om konvertibla, konverteringstrigger(s) 25 Om konvertibla, helt eller delvis 26 Om konvertibla, omräkningskurs 27 Om konvertibla, obligatorisk eller frivillig konvertering 28 Om konvertibla, ange typ av instrument som konverteringen görs till 29 Om konvertibla, ange emittent för det instrument som konverteringen görs till 30 Nedskrivningsdelar Nej 31 Om nedskrivning, nedskrivningstrigger(s) 32 Om nedskrivning, fullständig eller delvis 33 om nedskrivning, permanent eller tillfällig 34 Om nedskrivningen är tillfällig, beskriv uppskrivningsmekanismen 35 Position i prioriteringshierarkin för likvidation (ange typ av instrument som är direkt högre i rangordning) 36 Delar från övergångsperioden som inte uppfyller kraven Nej 37 Om ja, ange vilka delar som inte uppfyller kraven (1) Ange '' (not applicable) om frågan inte är tillämplig Sida 16 av 16