Avlasta lärarna och låt dem undervisa!
|
|
- Olof Engström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Avlasta lärarna och låt dem undervisa! En undersökning i årskurs 1 6 om arbetsuppgifter som ligger utanför läraruppdraget
2 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning, slutsatser och förslag... 5 Förslag från Lärarnas Riksförbund... 5 Bakgrund... 7 Undersökning... 9 Vilka uppgifter utför lärarna?... 9 Arbetsuppgifter knutna till klassrummet och till ordinarie undervisning Arbetsuppgifter med tydlig administrativ karaktär Övriga arbetsuppgifter Metodbeskrivning Bilaga: Enkäten... 15
3 Avlasta lärarna och låt dem undervisa! En undersökning om arbetsuppgifter som ligger utanför läraruppdraget i årskurs 1 6 Lärarnas Riksförbund, november 2018
4 Förord Många lärare i låg- och mellanstadiet upplever att arbetstiden inte räcker till för att kvaliteten i undervisningen ska kunna upprätthållas. Alltför stor del av arbetsdagen ägnas åt teknikstrul, administrativa sysslor, att rastvakta, hålla ordning i matsalen, fungera som socialt stöd, med mera. Lärararbetet riskerar därför att bli uppstyckat i små snuttar av olika osammanhängande arbetsuppgifter. Allt detta får negativa konsekvenser för lärarnas arbetssituation och i förlängningen för elevernas kunskapsresultat. I en tid med en enorm lärarbrist, som troligen bara kommer att bli värre, är det viktigt att tydliggöra vad läraryrket ska innehålla och hur skolans arbete egentligen ska vara organiserat. Lärare är lärare, inte administratörer. Lärare måste få ägna sig åt sin undervisning och dess för- och efterarbete, inte åt en massa kringuppgifter som andra personalkategorier förmodligen skulle kunna sköta mycket bättre genom tydlig arbetsuppdelning. Kvaliteten på undervisningen avgörs dels i mötet mellan lärare och elev, dels genom ett ordentligt genomfört föroch efterarbete. Det innebär att läraruppdraget måste fredas och bejakas, liksom att investerade resurser måste användas för att maximera utfallet av detta möte, alltså undervisningen och det som hör undervisningen till. Det är de här förutsättningarna som vi måste få till: en balanserad arbetssituation för att kunna göra ett kvalitativt arbete. Det är detta som lockar unga människor att utbilda sig till lärare. Åsa Fahlén Förbundsordförande 4 Avlasta lärarna och låt dem undervisa!
5 Sammanfattning, slutsatser och förslag Lärarnas Riksförbund har ställt en enkät till 1500 medlemmar i låg- och mellanstadiet om arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen med dess för- och efterarbete. 61,5 procent av lärarna har svarat på enkäten (se metodkapitel för detaljer). Enkätsvaren visar på en stor enighet bland lärarna i grundskolans årskurser 1 6 om nödvändigheten att tydligare organisera skolarbetet så att lärarna kan fokusera på det uppdrag som står angivet i framför allt grundskolans läroplan. Undervisningen och därtill hörande föroch efterarbete måste vara det som upptar lärarnas arbetstid, vilket innebär att annan kompetens behövs i skolan för övriga arbetsuppgifter. Lärarsvaren i enkäten visar bland annat att följande arbetsuppgifter, som över 80 procent av de tillfrågade lärarna idag utför, bör skötas av andra personalkategorier: Registrera och rapportera elevfrånvaro Administrera kringarbete med föräldramöten, utvecklingssamtal med mera Rastvakt Uppkopiering av material, till exempel inför prov, etc Inrapportering av elevresultat i skolportal Även en rad andra arbetsuppgifter som idag utförs av högutbildade och legitimerade lärare bör kunna läggas på andra personalkategorier. En sådan åtgärd kan bidra till att kvaliteten i undervisningen förbättras och resultaten i skolan höjs genom att lärarna får mera tid till förberedelse, genomförande och efterarbete när det gäller undervisningen. Anställandet av mer personal som kan avlasta lärarna kan, genom att minska lärarnas stress och alla de negativa bieffekter stressen medför, också bidra till en bättre arbetsmiljö och till att arbetsbelastningen för lärare minskar. Huvudsakliga slutsatser av enkätsvaren: Resurserna till skolan används idag ineffektivt. Genom besparingar på kompletterande personal går lärarna på knäna och läraryrket blir mindre attraktivt. Det finns en risk att samtliga arbetsuppgifter utförs sämre till följd av för hård press och stress. Det finns stor potential att förbättra undervisningen i låg- och mellanstadiet. Mer tid till för- och efterarbete av undervisningen kan förbättra kvaliteten och i förlängningen elevresultaten. Effekterna av lärarbristen kan mildras. Anställandet av mer administrativ personal kan bidra till att öka läraryrkets attraktivitet vilket på sikt kan motverka lärarbristen. Ett större fokus på den undervisning som faktiskt ges skulle också kunna minska det politiska trycket om fler undervisningstimmar för eleverna. Förslag från Lärarnas Riksförbund Lärarnas Riksförbund menar att det är hög tid att staten tillsammans med skolans huvudmän tar itu med skolans organisering på ett sätt som främjar lärarnas undervisningsuppdrag. Lärarbristen kommer inte kunna lösas via ökad examination från lärarutbildningarna, utan skolans organisation och personalpolitik måste istället förbättras, dels för att behålla befintliga lärare Avlasta lärarna och låt dem undervisa! 5
6 och locka tillbaka dem med lärarutbildning som lämnat yrket, dels för att förbättra den undervisning som ska ges enligt läroplan och timplan. Anställandet av kompletterande personalkategorier kan, tillsammans med andra åtgärder, såsom exempelvis ändamålsenlig digitalisering, en översyn av nationella prov och elevdokumentation, utgöra en betydelsefull åtgärd för att skapa en långsiktigt hållbar arbetsmiljö för undervisande lärare. Det förutsätter att de kompletterande personalkategorierna, exempelvis lärarassistenter, används på lärarnas villkor, så att avlastningen blir relevant. Förbundet föreslår följande: Staten behöver bidra med finansiering till lärarassistenter Förbundet menar att det krävs att staten går in med riktade medel till huvudmännen för att finansiera en satsning på mer personal i skolan, främst lärarassistenter. Det kan antingen ske genom att staten och skolhuvudmännen gemensamt finansierar satsningen. Det kräver sannolikt att staten och huvudmännen ingår ett centralt avtal där båda parter förbinder sig till ett permanent finansieringsåtagande. Huvudmännen behöver anställda fler inom befintliga yrkeskategorier Det handlar om personal såsom skolassistenter, elevassistenter, vaktmästare, ITsupport, elevhälsopersonal, m.fl. En del av resurserna för detta skulle kunna tas från de medel regeringen fördelat till kommunerna för fler anställda inom välfärden (de så kallade välfärdsmiljarderna ), cirka 10 miljarder kronor per år. Staten och parterna på arbetsmarknaden behöver gemensamt rensa i skolans uppdragsbeskrivning Det handlar inte endast om att skolan är i behov av personal som kan avlasta och komplettera lärarna. En del arbetsuppgifter kan förenklas och effektiviseras medan andra uppgifter helt enkelt behöver plockas bort. En översyn behöver göras på alla nivåer i syfte att renodla skoluppdraget. 6 Avlasta lärarna och låt dem undervisa!
7 Bakgrund Det råder stor lärarbrist i Sverige. Skolverkets prognos från december 2017, som fortfarande är den mest aktuella, visar att det behöver rekryteras lärare och förskollärare de kommande fem åren för att brist ska undvikas. Från lärarutbildningen examineras ungefär per år och av dessa börjar inte alla arbeta som lärare. Det innebär att vi står inför en brist i storleksordningen om lärare och förskollärare om fem år. Det motsvarar alla lärare som tjänstgjorde i lågstadiet läsåret 2017/18. 1 Att utbilda bort lärarbristen kommer med andra ord inte att gå. I Sacos rapport Framtidsutsikter beskrivs lärarbristen i förskoleklassen och grundskolans årskurser 1 6. Många faktorer bidrar till ökande lärarbrist. Antalet barn i grundskolans tidigare år kommer att öka de kommande åren, samtidigt som många lärare inom denna yrkeskategori pensioneras. Detta i kombination med krav på färre elever per lärare för eleverna i de yngre åldrarna, ökad undervisningstid i en del grundskoleämnen och att lärare utan lärarexamen måste ersättas med behöriga lärare, tyder på att det kommer att vara mycket liten konkurrens om jobben för lärare i grundskolans tidigare år inom en femårsperiod, skriver akademikerorganisationen. 2 Flera olika utredningar har tittat närmare på lärarbristen utifrån olika perspektiv. SCB genomförde en enkätundersökning 2016 bland lärare som lämnat yrket. Den visade att dålig arbetsmiljö var det vanligaste skälet till att man lämnat yrket, nästan 7 av 10 angav bristande arbetsmiljö som sitt skäl för att lämna. Cirka 6 av 10 angav att arbetsbelastning i förhållande till arbetstid bidrog till att de inte längre arbetar som lärare och drygt varannan före detta lärare svarade att psykisk påfrestning såsom stress hade stor betydelse för beslutet. 3 Skolverkets tidsstudie av grundskollärare visar att undervisning tar mest tid i anspråk för lärare, i genomsnitt 34 procent av den totala arbetstiden. I genomsnitt svarade grundskollärare i lärartidsstudien att omkring 45 procent av deras totala tid användes till arbetsrelaterade aktiviteter med elever. Lärarna uppger vidare att de lägger cirka 13 procent av arbetstiden på administrativt och praktiskt kringarbete. Åtta av tio grundskollärare ansåg att de lägger för mycket tid på administration och dokumentation. 4 OECD framhåller i sin specialgranskning av det svenska skolsystemet att de svenska lärarna använder ungefär lika mycket tid till undervisning i dag som för 15 år sedan, samtidigt som ett antal arbetsuppgifter har adderats, såsom dokumentation, administration, ökad kontakt med föräldrar samt omsorg om elevernas hälsa och psykosociala miljö. Den tunga arbetsbördan till följd av administration och olika rapporteringskrav lyftes fram som en utmaning vid de intervjuer som OECD gjorde med skolans intressenter. 5 Skolkommissionens slutbetänkande från 2017 lyfter fram såväl kompetensförsörjningen till skolväsendet som vikten av att prioritera kärnuppgifterna i undervisning och skolledarskap, och att dessa båda delar hänger ihop. För lärarnas del handlar det om undervisningsuppdraget. Det innebär, enligt kommissionen, att värna lärarnas arbetsvillkor, säkra tid för de professionella kärnuppgifterna, samt att stöd finns så att lärarna verkligen kan fokusera på uppdraget. Skolkommissionen uppmanade huvudmännen att beakta den administrativa bördan för lärare 1 Skolverket (2017), Redovisning av uppdrag att ta fram återkommande prognoser över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier 2 Saco (2017), Framtidsutsikter här finns jobben för akademiker SCB (2017), Lärare utanför yrket 4 Skolverket (2013), Lärarnas yrkesvardag 5 OECD (2015), Improving schools in Sweden Avlasta lärarna och låt dem undervisa! 7
8 och vara restriktiva med att belasta dem med egna mål, anvisningar och redovisningskrav vid sidan av de som anges i nationella styrdokument. 6 I början på 2018 avlämnade regeringens utredare Björn Åstrand ett förslag till nationellt reglerat professionsprogram för lärare och rektorer. I utredningen fanns även ett kapitel om lärares och rektorers administrativa arbete. Utredningen skriver att det finns en samstämmig bild bland genomgångna rapporter av att svenska lärare förväntas utföra allt fler arbetsuppgifter inom sin arbetstid, utöver de som innebär att genomföra undervisning och de arbetsuppgifter som följer med undervisningen. Detta medför en risk för sämre kvalitet i undervisningen. Åstrand konstaterar också att Skolans uppdrag är större än lärarnas uppdrag, och lärarnas uppdrag ingår som en del i skolans. Vissa uppgifter tillhör andra yrkesgrupper, och kan utföras av andra än lärare. Ett sätt att frigöra lärarnas tid för undervisningen är därför att utöka verksamheten med fler personalkategorier. 7 6 Skolkommissionen (2017), Samling för skolan 7 SOU 2018:17, Med undervisningsskicklighet i centrum ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling 8 Avlasta lärarna och låt dem undervisa!
9 Undersökning Lärarnas Riksförbund har skickat ut en enkät till 1498 lärare som är medlemmar i förbundet och som uppgivit att de arbetar i F 6, alltså förskoleklass, lågstadiet eller mellanstadiet. 853 svar har inkommit, vilket ger en svarsfrekvens på 61,5 procent (när lärare med felaktiga kontaktuppgifter, samt personer utanför målgruppen tagits bort). Ett fåtal lärare i undersökningen undervisar i förskoleklass, fritidshem eller har svarat alternativet annat, varför endast lärare i lågstadium och mellanstadium redovisas i den här undersökningen. I diagrammet nedan framgår andelen svarande som undervisar i lågstadium respektive mellanstadium. Övriga 3 procent har plockats bort från redovisningen. Diagram 1. Skolform för de svarande i undersökningen 70% 60% 59% 50% 40% 38% 30% 20% 10% 0% Lågstadiet Mellanstadiet Vilka uppgifter utför lärarna? Lärarna har fått ta ställning till ett större antal arbetsuppgifter som inte har med den direkta undervisningen att göra. Detta är arbetsuppgifter som vi genom både egna och andras undersökningar på området vet att många lärare utför, men som ligger utanför det direkta undervisningsuppdraget. I diagrammet nedan framgår i vilken utsträckning lärarna faktiskt utför dessa arbetsuppgifter i sin vardag. Det är uteslutande de arbetsuppgifter som nämns i diagrammet på nästa sida som denna undersökning handlar om. Avlasta lärarna och låt dem undervisa! 9
10 Diagram 2. Vilka av följande arbetsuppgifter, som inte direkt är knutna till undervisningen, utför du som lärare? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Registrera/rapportera elevfrånvaro (till skolan/arbetsgivaren) Följa upp elevs frånvaro (med hemmet) Tillverkning av eget pedagogiskt material Admin. kring inbjudn. till föräldramöten, utvecklingssamtal m.m. Administration kring schemabrytande aktiviteter Rastvakt Uppkopiering inför t.ex. prov och annat material Läxhjälp Läromedelshantering Kunna gå in som vikarie vid behov Vikarieanskaffning Allmänt socialt stöd till elever Skriva vecko- eller månadsbrev Inrapportering av resultat i skolportal Kartlägga nyanlända elever Extra stöd i annan lärares klassrum för att skapa arbetsro Kontakter med sociala myndigheter Ledighetsansökningar (elever) Fixa/hantera IT-problematik Öppna och stänga/låsa och larma skolan Fördelning av busskort Administration kring nationella prov Pedagogisk måltid Matvakt Fixa i klassrum gardiner, blommor, ställa iordning möbler m.m. 15% 23% 28% 25% 40% 89% 84% 95% 88% 85% 88% 93% 49% 85% 72% 86% 82% 84% 55% 78% 64% 68% 88% 57% 86% De allra flesta av de angivna arbetsuppgifterna utför mer än hälften av de svarande lärarna. De uppgifter som utförs i mindre utsträckning är sådant som läxhjälp, vikarieanskaffning, kartläggning av nyanlända elevers kunskaper, öppna och låsa skolan, fördela busskort, samt rycka in som stöd till i kollegors klassrum. Vi ser ändå att vissa av dessa arbetsuppgifter är vanligt förekommande, även om de utförs av färre än hälften. Exempelvis är det så många som 49 procent av lärarna som sysslar med läxhjälp och 40 procent som rycker in som stöd i kollegors klassrum för att skapa arbetsro där. Stapeldiagrammet visar ändå att de uppradade arbetsuppgifterna är relevanta att ställa frågor kring, då de överlag är vanligt förekommande bland landets lärare. Det visar också att uppgifterna är av vikt, eftersom lärare genomför dessa. De har alltså inte gått att sortera bort, trots att många lärare upplever en ansträngd arbetssituation och arbetsmiljö. 10 Avlasta lärarna och låt dem undervisa!
11 Arbetsuppgifterna i diagrammet är av olika slag. En del är till sin natur nära förbundna med undervisningen, andra är elevanknutna utan att det handlar om undervisning, många är av typisk administrativ karaktär och ytterligare några kan endast kategoriseras som övrigt. I det följande har arbetsuppgifterna, för enkelhetens skull, kategoriserats enligt tre kategorier: Arbetsuppgifter som är knutna till klassrummet och ordinarie undervisning, arbetsuppgifter av tydligt administrativ karaktär och övriga arbetsuppgifter. Lärarna har fått bedöma vilka av uppgifterna som de anser att en lärare bör utföra, och vilka uppgifter som någon annan person bör utföra. Arbetsuppgifter knutna till klassrummet och till ordinarie undervisning Här, precis som i följande diagram, har lärarna fått ta ställning till om nedanstående arbetsuppgifter är av sådan art att en lärare faktiskt bör utföra dessa uppgifter. Arbetsuppgifterna är knutna till klassrummet och den ordinarie undervisningen, men någon strikt gränsdragning finns givetvis inte. Till exempel finns det en del administrativa aspekter när det gäller läromedelshantering, liksom att IT-strul av olika slag kan uppstå såväl inne i klassrummet som utanför. Observera att tanken inte är att staplarna i diagrammet ska summera till 100 procent. Lärarna har inte tvingats ta aktiv ställning till varje arbetsuppgift. Diagram 2.1 Arbetsuppgifter till stor del knutna till klassrummet och ordinarie undervisning Tillverkning av eget pedagogiskt material 52% 25% Läromedelshantering 33% 50% Kunna gå in som vikarie vid behov 24% 68% Kartlägga nyanlända elever 35% 64% Extra stöd i annan lärares klassrum för att skapa arbetsro 25% 74% Fixa/hantera IT-problematik 2% 92% Lärare bör utföra denna uppgift Någon annan än lärare bör utföra denna uppgift En svårighet i sammanhanget är att lärare tolkar arbetsuppgifter olika, inte endast beroende på att verkligheten kan se olika ut på olika skolor, utan att lärarnas uppfattningar avspeglar sig i hur man tolkar en uppgift. Icke desto mindre kan man genom den här typen av frågor få fram ett mönster. Ett första sådant mönster, som vi också kommer att se i nästkommande två diagram, är att lärare vill fokusera på sin undervisning och de arbetsuppgifter som har med föroch efterarbete av denna att göra. En majoritet av de svarande lärarna anser att det bör åligga lärare att ta fram eget (kompletterande) pedagogiskt material. Det kan alltid diskuteras i vilken utsträckning lärare ska tillverka eget material, och här går säkerligen åsikterna i lärarkåren isär. En uppgift där tolknings- Avlasta lärarna och låt dem undervisa! 11
12 utrymmet i frågeställningen också kan ha upplevts som stor är den om kartläggning av nyanlända elever. Många lärare anser förmodligen att de saknar tillräcklig kompetens, att kartläggningen ska ske centralt hos huvudmannen etc. Endast något fler än var fjärde lärare genomför kartläggningar av nyanlända, enligt föregående diagram. Det är däremot tydligt att fixa och hantera IT-problematik inte är något lärarna anser att just utbildade lärare ska ägna sig åt. I första diagrammet ser vi däremot att det är något som väldigt många lärare tvingas göra. Arbetsuppgifter med tydlig administrativ karaktär Lärare har i tidigare undersökningar 8 rapporterat att en relativt stor del av arbetstiden och arbetsbelastningen uppstår genom olika arbetsuppgifter som inte direkt har bäring i läroplanen, men som ofta ändå måste göras av någon. Tidigare fanns annan personal anställd i större utsträckning som kunde sköta arbetsuppgifter av administrativ karaktär, som idag sköts av lärarna själva. Observera att tanken inte är att staplarna i diagrammet ska summera till 100 procent. Lärarna har inte tvingats ta aktiv ställning till varje arbetsuppgift. Diagram 2.2 Arbetsuppgifter med tydlig administrativ karaktär Registrera/rapportera elevfrånvaro (till skolan/arbetsgivaren) Följa upp elevs frånvaro (med hemmet) Administration kring inbjudningar till föräldramöten, utvecklingssamtal, m.m. Administration kring schemabrytande aktiviteter Uppkopiering inför t.ex. prov och annat material Vikarieanskaffning 24% 18% 26% 17% 17% 1% 57% 68% 57% 67% 67% 95% Skriva vecko- eller månadsbrev 59% 22% Inrapportering av resultat i skolportal Ledighetsansökningar (elever) Fördelning av busskort Administration kring nationella prov 28% 11% 1% 12% 58% 78% 97% 80% Lärare bör utföra denna uppgift Någon annan än lärare bör utföra denna uppgift Diagrammet visar tydligt att lärarna anser att någon annan person eller personalkategori kan sköta de administrativa sysslorna. Det finns endast en uppgift i listan ovan som fler än hälften av respondenterna anser att en lärare faktiskt bör utföra, och det handlar om att skriva vecko- 8 Se bakgrundsavsnittet. 12 Avlasta lärarna och låt dem undervisa!
13 eller månadsbrev som skickas hem till föräldrarna. Det behövs helt enkelt inte någon lärarkompetens för de andra administrativa uppgifterna, anser en klar majoritet av de svarande lärarna i undersökningen. Istället för det resurs- och kompetensslöseri som det innebär att den typen av arbetsuppgifter läggs på lärare finns det flera arbetsuppgifter som istället kan utföras genom att huvudmännen ser till att det finns tillräckligt många vaktmästare, IT-tekniker, lärarassistenter med flera på skolorna. Klart är att det är arbetsuppgifter som behöver utföras, men att andra personer med för lärarna kompletterande kompetens behöver anställas i ökad utsträckning. Som vi kan se i det första diagrammet utförs de flesta av dessa administrativa uppgifter av lärare i årskurserna 1 6 idag. Övriga arbetsuppgifter Övriga arbetsuppgifter är de som hamnade utanför de båda förstnämnda kategorierna, men som vi ser att de svarande lärarna till väldigt stor del utför. Det handlar om uppgifter som ofta tar mycket tid i anspråk, som till exempel rastvakt, socialt stöd till elever, matvakt, med mera. Observera att tanken inte är att staplarna i diagrammet ska summera till 100 procent. Lärarna har inte tvingats ta aktiv ställning till varje arbetsuppgift. Diagram 2.3 Övriga arbetsuppgifter Rastvakt 6% 84% Läxhjälp Allmänt socialt stöd till elever Kontakter med sociala myndigheter Öppna och stänga/låsa och larma skolan 3% Pedagogisk måltid 41% 25% 20% 39% 55% 74% 73% 95% 51% Matvakt Fixa i klassrum gardiner, blommor, ställa iordning möbler, m.m. 6% 18% 84% 72% Lärare bör utföra denna uppgift Någon annan än lärare bör utföra denna uppgift De svarande lärarna är något kluvna till läxhjälpen, även om en tydlig majoritet anser att någon annan än lärare kan sköta den uppgiften. Även pedagogisk måltid, som inte ska förväxlas med matvakt, anser relativt många lärare ska åligga just lärare att utföra då uppdraget är pedagogiskt. I övrigt tycks uppfattningen vara att dessa övriga arbetsuppgifter kan skötas och utföras av någon annan än lärare. Uppgifterna ovan ligger i de flesta fall långt utanför lärarnas kärnuppdrag. Att organisera skolan på ett sätt som gör att högutbildade och legitimerade lärare utför olika typer av kringsysslor är både dyrt och ineffektivt. Särskilt med tanke på ett växande undervisningsuppdrag behöver frågan om kompletterande personalkategorier lyftas. Avlasta lärarna och låt dem undervisa! 13
14 Metodbeskrivning Lärarnas Riksförbund har skickat ut en enkät till lärare som är medlemmar i förbundet och uppgett att de arbetar i F 6, alltså förskoleklass, lågstadiet eller mellanstadiet. 853 fullständiga svar har inkommit, vilket ger en svarsfrekvens på 61,5 procent, när lärare med felaktiga kontaktuppgifter tagits bort (se tabell M1 nedan). Ett fåtal lärare i undersökningen undervisar i förskoleklass, fritidshem eller har svarat alternativet annat varför endast lärare i lågstadium och mellanstadium redovisas i den här undersökningen. Enkätundersökningen var relativt omfattande, vilket innebär att fler än 853 lärare svarat på en del av frågorna, bland annat den frågematris som gäller arbetsuppgifterna. Att några lärare sedan avbrutit enkäten påverkar inte resultatsammanställningen. Lärarna i undersökningen har på förfrågan svarat att de är villiga att ta emot enkäter från förbundet. Det slutgiltiga nettourvalet och svarsfrekvensen framgår av tabell M1 nedan. Tabell M1: Urval och svarsfrekvens Antal Andel Bruttourval % Felaktiga kontaktuppgifter 88 5,9 % Ej i målgrupp 23 1,5 % Nettourval % (92,6 %) Internbortfall 42 3 % Antal fullföljda ,5 % Svarsfrekvens beräknat på bruttourval: 56,9 % Svarsfrekvens beräknat på nettourval: 61,5 % 14 Avlasta lärarna och låt dem undervisa!
15 Bilaga: Enkäten Nedan finns ett antal arbetsuppgifter nedtecknade. Vänligen läs igenom listan, kryssa i de uppgifter som du faktiskt utför, liksom vilka uppgifter som du generellt anser bör utföras av lärare respektive av annan person. Registrera/rapportera elevfrånvaro (till skolan/arbetsgivaren) Jag utför denna arbetsuppgift Lärare bör utföra denna uppgift Någon annan än lärare bör utföra denna uppgift (1) (2) (3) Följa upp elevs frånvaro (med hemmet) (1) (2) (3) Tillverkning av eget pedagogiskt material (1) (2) (3) Administration kring inbjudningar till föräldramöten, utvecklingssamtal, m.m. (1) (2) (3) Administration kring schemabrytande aktiviteter (1) (2) (3) Rastvakt (1) (2) (3) Uppkopiering inför t.ex. prov och annat material (1) (2) (3) Läxhjälp (1) (2) (3) Läromedelshantering (1) (2) (3) Kunna gå in som vikarie vid behov (1) (2) (3) Vikarieanskaffning (1) (2) (3) Allmänt socialt stöd till elever (1) (2) (3) Skriva vecko- eller månadsbrev (1) (2) (3) Inrapportering av resultat i "skolportal" (1) (2) (3) Kartlägga nyanlända elever (1) (2) (3) Extra stöd i annan lärares klassrum för att skapa arbetsro (1) (2) (3) Kontakter med sociala myndigheter (1) (2) (3) Ledighetsansökningar (elever) (1) (2) (3) Fixa/hantera IT-problematik (1) (2) (3) Öppna och stänga/låsa och larma skolan (1) (2) (3) Fördelning av busskort (1) (2) (3) Administration kring nationella prov (1) (2) (3) Pedagogisk måltid (1) (2) (3) Matvakt (1) (2) (3) Fixa i klassrum gardiner, blommor, ställa iordning möbler, m.m. (1) (2) (3) Avlasta lärarna och låt dem undervisa! 15
16 FOTO: MASKOT / JOHNÉR Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Sveavägen 50 Box 3529 se Stockholm Telefon lr@lr.se LR.se LRUND
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska frågor våren 2015 Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska
UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN
UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om
Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)
D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning
2015 års Skolkommission Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet 1
2015 års Skolkommission Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 1 2015 års skolkommission Uppdrag att lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Östersund: Kommunen klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Östersund: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Östersund: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Falun: Kommunen klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Falun: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Falun: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Umeå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Umeå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Umeå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning
(SOU 2018:17) U2018/01224/S
2018-06-12 2018/0911 1 (4) Yttrande över slutbetänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17) U2018/01224/S Mälardalens högskola
Yttrande över Skolverkets förslag till allmänna råd med kommentarer om betyg och betygssättning
REMISSVAR 1(5) 155/18 Skolverket registrator@skolverket.se Yttrande över Skolverkets förslag till allmänna råd med kommentarer om betyg och betygssättning Lärarnas Riksförbund har givits möjlighet att
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Uppsala: Kommunen klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Uppsala: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Uppsala: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag En undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag En undersökning inför Skolans Dag 2014
Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare
LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA
LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA I PRAKTIKEN VÅR MODELL FÖR EN BÄTTRE SKOLA Lärarnas Riksförbund anser att skolan är en nationell angelägenhet. De senaste decenniernas utveckling
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt En rapport om lärarnas arbetsmiljö 2015 Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt En rapport om lärarnas arbetsmiljö
Avlastning av lärare? Ett projekt om lärare, lärarassistenter och förhandlingar om professionella gränser. Per Lindqvist & Helena Ackesjö
Avlastning av lärare? Ett projekt om lärare, lärarassistenter och förhandlingar om professionella gränser. Per Lindqvist & Helena Ackesjö Arkivanalys gjord 2019-05-02 Medieexponering över tid Brist och
Invandringen - en utmaning för skolväsendet
Invandringen - en utmaning för skolväsendet En beskrivning utifrån statistiken Växjö 2 december 2015 INNEHÅLL - Vem är nyanländ? - Den aktuella situationen - Bestämmelser - Uppföljning Vem är nyanländ?
Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för personal- och kompetensförsörjning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-11-17 Handläggare Susannah Sjöberg Telefon: 08-50833648 Till Utbildningsnämnden 2015-11-26 Statsbidrag
2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola
2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha
2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan
2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni
Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare Om lärarnas syn på föräldraengagemang och på sin egen roll som vuxen förebild
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare Om lärarnas syn på föräldraengagemang och på sin egen roll som vuxen förebild Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare Om lärarnas
Varför lämnar lärarna yrket?
Varför lämnar lärarna yrket? Rapport från Lärarnas Riksförbund augusti 2002 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARFÖR LÄMNAR LÄRARNA YRKET?... 3 Inledning och bakgrund... 3 Metod, urval och svarsfrekvens... 3 Varför
Beslut. en Skolinspektionen
en Skolinspektionen Beslut Landskrona School of Sports AB Box 654 261 25 Landskrona 2017-05-23 Dnr 400-2016:6993 Roland Schoultze roland.schoultzealasos.se Beslut för LA School of Sports i Landskrona kommun
Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD
Lärarlönelyftet Nyckeln för att vända utvecklingen i den svenska skolan är skickliga och engagerade lärare. Regeringen kommer därför att investera 3 miljarder på årsbasis i ett lärarlönelyft. Syftet är
Regeringen har även byggt ut lärar- och förskollärarutbildningarna under
Promemoria 2016-09-12 U2016/03765/KOM Utbildningsdepartementet Nyheter för fler lärare: Fler vägar till och tillbaka till läraryrket Nyckeln till att förbättra kunskapsresultaten i den svenska skolan är
Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier Yttrande till regeringen
2015-12-03 1 (7) Tjänsteskrivelse KFKS 2015/693-020 Kommunstyrelsens verksamhetsutskott Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier Yttrande till regeringen Förslag till
Aktivt skolval, karriärtjänster i utanförskapsområdena, tioårig grundskola och åtgärder för nyanlända elever i grundskolan
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3070 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) Aktivt skolval, karriärtjänster i utanförskapsområdena, tioårig grundskola och åtgärder för nyanlända elever i
En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Så används resurserna i kommunala skolor och i friskolor. Lärarna om tiden, stödet, vägledningen med mera
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Så används resurserna i kommunala skolor och i friskolor Lärarna om tiden, stödet, vägledningen med mera Så används resurserna i kommunala skolor och i friskolor Lärarna
Teknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag
Bilaga 1: Redovisning av statistik statsbidrag Utbildningsnämnden Innehåll 1 Statistik för förskola pedagogisk omsorg... 2 1.1 Personaltäthet utbildningsnivå i förskolor i Danderyd... 2 2 Statistik för
En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla
En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla 800 lärare inom musik- och kulturskolan om sin arbetssituation En rapport från Lärarförbundet Dubbelklicka här och ange datum 2 [11] Musik- och kulturskolan
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Om sexuell orientering och identitet i skolan
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Om sexuell orientering och identitet i skolan Om sexuell orientering och identitet i skolan Förord Lärare ska ta ansvar för elevernas kunskapstillväxt, stödja deras
EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Rätt utbildad fel använd. Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1
EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Rätt utbildad fel använd Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1 Rätt utbildad fel använd Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS
PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-04-06 PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016 Den 15 oktober varje år rapporterar skolhuvudmännen elever och personal till SCB. Skolverket
PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2015
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-12-05 PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2015 Den 15 oktober varje år rapporterar skolhuvudmännen elever och personal till SCB. Skolverket
2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla
2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med
Matematikundervisning för framtiden
Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Ge oss lärare mer tid. En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Ge oss lärare mer tid En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan Innehåll Förord... 4 Sammanfattning och slutsatser... 5 Undersökning... 7 Yrkeslärarnas
Beslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Beslut 2014-02-20 Söderhamns kommun bam-utbilcmmgsnarrmden@soder^ Rektorerna vid Norrtullskolan liselotte.rrelin@soderharnn.se gunilla.nauwerckstefansson@soderharnn.se Beslut för förskoleklass
En skola och utbildning som främjar social rörlighet
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2836 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) En skola och utbildning som främjar social rörlighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Låt inte lärarna betala reformerna! Rapport från Lärarnas Riksförbund
Låt inte lärarna betala reformerna! Låt inte lärarna betala reformerna! Innehåll Låt inte lärarna betala reformerna! 3 Skolreformernas betydelse för elevernas prestationer 4 Skolreformernas betydelse
Utmaningar och villkor: Förskoleklass & fritidshem. Lena Hallengren 8 FEBRUARI 2017
Utmaningar och villkor: Förskoleklass & fritidshem Lena Hallengren 8 FEBRUARI 2017 Krav på fortsatt utveckling Utvecklingen för förskola, förskoleklass och fritidshem har, sett över längre tid, varit enastående.
Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket
Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520
Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet
Skolpolitiska läget Gustav Fridolin Utbildningsminister Andel elever som går ut årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolan Källa: Skolverket. Andel behöriga elever till gymnasieskolan med och utan nyanlända
Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat
Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor
FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman
FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs
Investeringar i skolan för mer kunskap
Investeringar i skolan för mer kunskap Stefan Löfven Gustav Fridolin Aida Hadzialic 2 Sjunkande kunskapsresultat Resultat i PISA Poäng 520 Andel avgångselever i grundskolans årskurs 9 med behörighet till
Åtgärdsförslag för att hantera lärarbristen inom sfi
ÅTGÄRDSFÖRSLAG Bilaga 1 2016-09-28 Vårt ärendenr: 4 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad (UA) Björn Andersson Avdelningen för arbetsgivarpolitik (AG) Anders Barane Ulrika Wallén Åtgärdsförslag
Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.
Västra Göteborg Rapport Utfärdat: 2017-03-02 Diarienummer: N137-0162/17 Sektor Utbildning, område grundskola Amanda Andersson Telefon: 365 00 00 E-post: amanda.andersson@vastra.goteborg.se Kompetensförsörjningsplan
Aktuella skolfrågor. Kjell Hedwall. avdelningschef skolutvecklingsavdelningen
Aktuella skolfrågor Kjell Hedwall avdelningschef skolutvecklingsavdelningen Aktuella skolfrågor Skolkommissionens slutbetänkande Skolverkets lägesbedömning Aktuella insatser inom skolutveckling Skolkommissionens
Bjuvs kommun Dnr :6993. Beslut
en li Skolinspektionen Beslut Bjuvs kommun 2017-06-28 Dnr 400-2016:6993 Beslut för Jens Billeskolan 7-9 i Bjuvs kommun efter kvalitetsgranskning av undervisningens organisation på skolor där det finns
Hur möjliggör vi ökad skolframgång för nyanlända? Ebba Östlin Ordförande kommunstyrelsen Botkyrka Kommun Utredare utsedd av regeringen
Hur möjliggör vi ökad skolframgång för nyanlända? Ebba Östlin Ordförande kommunstyrelsen Botkyrka Kommun Utredare utsedd av regeringen Om man vägrar att se bakåt och inte vågar att se framåt så måste man
Beslut för förskoleklass och grundskola
n Skolinspektionen Beslut Filosofiska i Sverige AB (svb) Org.nr. 556867-4252 Beslut för förskoleklass och grundskola efter förstagångstillsyn i Filosofiska i Skarpnäck belägen i Stockholm kommun Beslut
Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018
Publiceringsår 2018 Skolenkäten Resultat våren 2018 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Var sjunde elev i årskurs nio känner sig inte trygg i skolan...4 Försämring avseende upplevd trygghet...4
Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?
Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,
2014-03-30. Mer matematik i högstadiet
2014-03-30 Mer matematik i högstadiet Mer matematik i högstadiet Vi vill se mer kunskap i skolan, så att alla elever har möjlighet att nå kunskapsmålen. Alla ska få den grund som behövs för att kunna förverkliga
Skolenkäten våren 2016
Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080
Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna
2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet
Lyssna på lärarna INFLYTANDE. så kan alla elever nå målen. Perspektiv på läraryrket
Lyssna på lärarna så kan alla elever nå målen Perspektiv på läraryrket INFLYTANDE Lyssna på lärarna! Jag påtalar ofta vilka av mina elever som behöver extra stöd, men möts hela tiden av svaret att det
Sammanfattning. Slutsatser
Sammanfattning Chefer är viktiga för att skapa attraktiva och välfungerande jobb inom välfärden. Samtidigt är många chefer hårt pressade av hög arbetsbelastning, stort personalansvar och knappa resurser.
Huvudman Dnr :6993 Rektor Beslut
Beslut Huvudman 2017-05-19 info@adm.kunskapsskolan.se Dnr 400-2016:6993 Rektor linda.noaksson@adm.kunskapsskolan.se Beslut för Kunskapsskolan Jönköping i Jönköpings kommun efter kvalitetsgranskning av
Nationella prov, Uppdrag granskning
Stockholm 15 februari 2017 Nationella prov, Uppdrag granskning Undersökningen visar: Att lärarna anser att de nationella proven är ett viktigt stöd för bedömningen och betygsättningen. o 9 av 10 lärare
Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?
Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var
Låt lärare vara lärare
Låt lärare vara lärare DEL 2 Perspektiv på läraryrket GRUNDSKOLA OCH ARBETSBELASTNING Tänk om lärare fick tid att vara just lärare Ett högt tempo i arbetet behöver inte vara ett problem. Det kan vara både
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers
Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad.
130916 odell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. Syfte: Dialogen ska tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras inom den reglerade arbetstiden för lärare inom grundskolan
MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll Väljarundersökning om skolan 2017 MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll Väljarundersökning om skolan
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas
PM 2013: RIV (Dnr 001-687/2013) Tid för undervisning - lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (DS 2013:23) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 24 juli 2013 Borgarrådsberedningen
Beslut. Skolinspektionen. Beslut. Kunskapsskolan Dnr :6993
Beslut Kunskapsskolan 2017-06-07 info@kunskapsskolan.se Dnr 400-2016:6993 Rektor Kunskapsskolan Saltsjöbaden emil.burman@kunskapsskolan.se Beslut för Kunskapsskolan Saltsjöbaden i Nacka kommun efter kvalitetsgranskning
Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29
Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar
*Sveriges kommuner och landsting, SKL
Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje
Enkätstudie om lärarnas syn på makthavare och skolpolitik Socialdemokraterna i Stockholms stad
Enkätstudie om lärarnas syn på makthavare och skolpolitik Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:2 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk skola varit hett omdebatterad och
Läget för lärarlegitimationer 2014
Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
Kommittémotion V503 Motion till riksdagen 2018/19:668 av Daniel Riazat m.fl. (V) Lärarbristen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas
Norrängsskolan 2.0. Hållbar kvalitativ arbetsmiljö. Helena Tellström, rektor Norrängsskolan, Lycksele kommun
Norrängsskolan 2.0 Hållbar kvalitativ arbetsmiljö Helena Tellström, rektor Norrängsskolan, Lycksele Lärarbrist, dålig arbetsmiljö och måluppfyllelse Kompetensförsörjning Lärarbristen kommer inte att utbildas
Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever
Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2016:10821 Säters kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stora Skedvi skola i Säters kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (7) Skolinspektionens
Beslut. Skolinspektionen
en B Skolinspektionen Beslut Stiftelsen Fria InterMiliaskolan 2017-06-07 Rektor Riita Paananen riita.paananen@intermilia.se Dnr 400-2016:6993 Beslut för Fria InterMiliaskolan i Motala efter kvalitetsgranskning
PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) läsåret 2017/2018
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-03-22 PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) läsåret Den 15 oktober varje år rapporterar skolhuvudmännen elever och personal till SCB. Skolverket
Effektiv kommunikation inom skolan
Effektiv kommunikation inom skolan - skolledare om den egna arbetssituationen Microsoft Sverige, Anna Erman Synovate, David Ahlin 2008-11-10 Synovate 2007 1 Innehållsförteckning Syfte och metod Nyheter
Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger
Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger Rapport från Lärarförbundet 2014-02-11 Svenska elevers kunskapsresultat sjunker och då är det viktigare än någonsin att alla elever får det stöd de
Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Svenska rektorers erfarenhet i nordiskt perspektiv
SKOLVERKETS AKTUELLA ANALYSER 2015 Svenska rektorers erfarenhet i nordiskt perspektiv En analys av TALIS 2013 Svenska rektorers erfarenhet i nordiskt perspektiv En analys av TALIS 2013 Beställningsuppgifter:
1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?
Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-06-07 142 KS 437/17 Svar på motion (M) om att införa lärarassistenter i grundskolan i Mölndal Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Lärares administrativa uppgifter
2014-04-02 Handläggare Anna Boman provarmdo 13US/0028 Lärares administrativa uppgifter Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Ökade krav på utvärdering och uppföljning inom skolans
Hammarö kommun om betänkandet; Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4)
om betänkandet; Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4) Remissvar Utredningens förslag 10.2: Benämningen studie- och yrkesvägledare ska ändras Att ändra från studie- och yrkesvägledare
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. PM Elever och personal i gymnasieskolan 2016/
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-04-06 PM Elever och personal i gymnasieskolan 2016/2017 Den 15 oktober varje år rapporterar skolhuvudmännen elever och personal till SCB. Skolverket är statistikansvarig
Minskad administration Låt lärare vara lärare
2014-08-20 PM Minskad administration Låt lärare vara lärare Vallöfte: Avlasta lärarna med 6 000 extratjänster i skolan Kunskapsresultaten i skolan har sjunkit under åtta år och ojämlikheten i skolan ökar.
Rapport 1 om läget i Stockholms skolor. Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation
Rapport 1 om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Vi fokuserar mer på att skriva om eleven än att ge eleven undervisningsresurser 2 Ge lärare förutsättning
HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN
HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN STEFAN LÖFVEN MAGDALENA ANDERSSON 28 AUGUSTI 2014 VI PRIORITERAR INVESTERINGAR I SKOLAN I varje budget har vi prioriterat mer resurser till skolan för en jämlik