PRAKTISKA UPPGIFTER I TIMSS

Transkript

1 PRAKTISKA UPPGIFTER I för 13-åringar i matematik och naturvetenskapliga ämnen Sammanfattning Rapporten visar internationella och nationella resultat för 13-åringar på ett praktiskt kunskapsprov i den senaste IEA-undersökningen i matematik och naturvetenskap. Ämnesord IEA-undersökning,, grundskolan, matematik, naturvetenskap 1

2 Beställningsadress: Liber Distribution Publikationstjänst Stockholm Tel: Fax: Beställningsnummer: 97:324 ISBN: Formgivning: Björn Sigurðsson Tryck: Katarina Tryck Skolverket, Stockholm

3 Förord Sverige deltar i den världsomspännande undersökningen, Third International Mathematics and Science Study. I Skolverkets rapport nr 114 redovisades resultatbilden för ett representativt urval svenska 13-åringar från ett teoretiskt kunskapsprov. Denna rapport redovisar internationella och svenska resultat från en annan del av undersökningen, det praktiska kunskapsprovet (Performance Assessment). Syftet var att få en bredare bild av 13-åriga elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap. Arbetet med att iordningställa provmaterial, leda genomförandet och sammanställa elevresultaten gjordes av framlidne Hans Norberg samt Tomas Boman och Kjell Gisselberg vid Institutionen för matematik och naturvetenskapliga ämnen vid lärarutbildningen, Umeå universitet. Analys, bearbetning av data och utformandet av rapporten har gjorts vid Enheten för pedagogiska mätningar, Umeå universitet. Anna Hofslagare har haft huvudansvaret för denna rapport och Björn Sigurðsson har svarat för dess grafiska utformning. Syftet med denna rapport är att redovisa internationella resultat och visa på den metod som använts för att bedöma elevers förmåga att lägga upp en undersökning och dra egna slutsatser av sina resultat. De tolv uppgifter som ingår i studien finns som kopieringsunderlag längst bak i rapporten. Barbro Wennerholm undervisningsråd 3

4 Innehållsförteckning sid Kapitel 1 Det praktiska kunskapsprovet i 5 Varför denna rapport? 5 Vad menas med praktiska prov? 6 Vad mäter de praktiska proven? 6 Varför praktiska prov i? 7 Hur konstruerades det praktiska provet? 8 Vilka elever deltog i Sverige och hur organiserades provet? 11 Hur redovisas resultaten? 11 Kapitel 2 Redovisning av resultat och uppgifter 13 De svenska eleverna presterar bra i ett internationellt perspektiv 13 De svenska elevernas prestationer ur uppgiftsperspektiv 15 Hur rättades uppgifterna? 71 Kapitel 3 Samband mellan provformerna 74 Kapitel 4 Sammanfattning 77 Resultatbild 77 Diskussion 80 Svenska publikationer om 82 Förteckning över deltagande skolor 83 Bilagor 84 Kopieringsunderlag 88 4

5 Kapitel 1 Det praktiska kunskapsprovet i, Third International Mathematics and Science Study, är världens hittills största jämförande studie inom utbildningsområdet. 1 Den genomfördes 1995 med 40 deltagarländer och med elever från tre olika åldersgrupper. Det huvudsakliga syftet var att studera vilka matematiska och naturvetenskapliga kunskaper som elever förvärvat och vilka omgivande faktorer som är av betydelse för elevers lärande. På uppdrag av Skolverket genomfördes studien i Sverige vid Enheten för pedagogiska mätningar vid Umeå universitet. Resultaten för 13-åringar, såväl nationellt som i ett internationellt perspektiv, finns presenterade i Skolverkets rapport nr Elevernas prestationer mättes huvudsakligen med ett teoretiskt kunskapsprov. Det bestod till största delen av flervalsfrågor, men också av kortsvars- och långsvarsuppgifter, där eleven själv formulerade sina svar och redovisade lösningar 3. Varför denna rapport? De deltagande länderna i erbjöds också att, med ett mindre urval elever, delta i ett kunskapsprov, som bestod av en uppsättning praktiska uppgifter i naturvetenskap och matematik. Sverige och tjugo andra länder deltog med elever ur undersökningsgruppen 13-åringar. I de flesta länder innebar detta elever i årskurs 8, men i Sverige, Norge och Schweiz årskurs 7. Syftet med denna rapport är att presentera de svenska elevernas resultat på det praktiska kunskapsprovet och att redovisa elevernas resultat i jämförelse med de internationella. Elever, lärare och skolledare har varit 1 Studien genomfördes på initiativ av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA) och är den tredje undersökningen i matematik och naturvetenskap. 2 Beställningsadress: Liber Distribution, Publikationstjänst, Stockholm tel: , fax: skolverket.ldi@liber.postnet.se 3 Skolverket har publicerat provuppgifter från det teoretiska kunskapsprovet med svarsfrekvenser för årskurs 6, 7 och 8 samt för flickor och pojkar. Även internationella resultat finns med. Beställningsadress: Liber Distribution, Publikationstjänst, Stockholm tel: , fax: skolverket.ldi@liber.postnet.se 5

6 positiva till det praktiska provet och de flesta elever visade både intresse och arbetsglädje under genomförandet. Det känns därför angeläget att sprida kännedom om denna undersökning och ge lärare idéer till genomförande av egna praktiska prov. I den här rapporten ges först en kort presentation av idén med praktiska prov och motiveringen till att ha med sådana i en studie som. Därefter redovisas något om konstruktionen av uppgifterna och hur genomförandet gick till. Sedan presenteras uppgifterna med resultat. Sist följer en sammanfattning av resultaten samt en diskussion om användandet av praktiska kunskapsprov, såväl i ett storskaligt komparativt sammanhang () som i det enskilda klassrummet. Vad menas med praktiska prov? I ett internationellt perspektiv har man länge strävat efter att använda prov med öppna uppgifter, som komplement till konventionella prov med flervalsuppgifter. Många gånger handlar det bara om att införa uppgifter där de deltagande, i stället för att välja mellan givna alternativa svar, själva formulerar svaren. I andra sammanhang handlar det om att engageras i någon aktivitet eller att åstadkomma en konkret produkt. Den engelska termen Performance Assessment 4 syftar här på användningen av uppgifter som omfattar instrument och material, som medel för att mäta elevers kunskaper med avseende på teoretiskt innehåll och praktisk tillämpning. Uppgiften kan vara så enkel att det bara gäller att rätt använda viss utrustning eller så komplex som att genomföra en hel undersökning. Man förser eleven med en omgivning under provet, som är mer verklighetsnära än traditionella skriftliga papper-och-penna prov, för att med denna utrustning låta eleven arbeta i en realistisk problemlösningssituation. Vad mäter de praktiska proven? Förespråkare för praktiska prov menar att en väl utformad uppgift, med lämpliga rättningsmallar, kan lyfta fram en rik variation av elevprestationer och ge elever och lärare möjlighet till djupare förståelse av kunskapspro- 4 I den här rapporten kommer termen att översättas med praktiskt (kunskaps)prov. 6

7 cesser och problemlösningsstrategier. Elever får visa sin förmåga att utföra experiment, planera tillvägagångssätt för att lösa problem eller genomföra undersökningar samt kombinera kunskaper och erfarenheter och tillämpa dem vid tolkning av data. Eleven stöder sig på kunskaper som verkar relevanta, och som avslöjar såväl tidigare kunskaper som missförstånd. Eleven prövar olika ansatser, som var och en demonstrerar kunskaper om fenomens olika utmärkande drag. Eleven får också möjlighet att visa ett helhetsgrepp över en uppgift, vilket kan sluta med att eleven identifierar trender och mönster, gör slutledningar eller förutsägelser och relaterar sina iakttagelser till den ursprungliga frågan. Varför praktiska prov i? Syftet med det praktiska provet har varit att komplettera den information som de skriftliga proven ger med ytterligare studier av elevers prestationer i naturliga mätsituationer för att få större insikter om elevers kunskaper. Läroplaner i många länder betonar ett aktivt, undersökande och praktiskt arbetssätt i undervisning och lärande. Sverige har i detta sammanhang varit tidigt framme. Redan i 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80) framhölls följande: I alla de naturvetenskapliga ämnena skall eleverna lära sig att använda ett experimentellt och undersökande arbetssätt. Laborationer, fältstudier och praktiskt arbete skall prägla undervisningen. Eleverna skall lära sig att tolka beskrivningar och bruksanvisningar och redovisa iakttagelser och experiment både muntligt och skriftligt. De skall utveckla sin förmåga att upptäcka och identifiera problem, ge förslag till tänkbara lösningar, pröva dessa och själva bedöma resultatet (s. 115). I Lgr 80 betonades i kursplanen i matematik att problemlösning skall ingå i alla huvudmoment och att det grundläggande målet för ämnet matematik är att alla elever skall förvärva god förmåga att lösa sådana problem av matematisk natur som man möter i hem och samhälle: 7

8 För att kunna lösa sådana problem krävs vanligen att man kan förstå problemet och har en lösningsmetod man kan klara de numeriska beräkningar som krävs man kan analysera, värdera och dra slutsatser av resultaten. Alla dessa led i problemlösningen måste uppmärksammas i undervisningen. Den måste omfatta övningar i att diskutera och ta ställning till såväl problemets natur som lösningens rimlighet och får inte bli ett ensidigt övande av i förväg givna beräkningar. Att tala matematik är ett viktigt led i undervisningen (s. 99). I tidigare IEA-undersökningar har fjortonåringar i ett fåtal länder fått visa sin praktiska förmåga att genomföra naturvetenskapliga experiment som omfattat observationer, mätningar och experiment i laboratorier. Bland annat erfarenheterna från dessa ligger bakom satsningen i, som genom att utnyttja praktiska prov fått en möjlighet att jämföra olika metoder att mäta elevprestationer i en omfattande internationell studie. 5 Hur konstruerades det praktiska provet? En utgångspunkt var att det skulle finnas med uppgifter i naturvetenskapliga ämnen och matematik. I skolan är dessa ämnen ofta integrerade genom att naturvetenskap erbjuder praktiska tillämpningar och matematik metoder för problemlösning och det ansågs viktigt att i några uppgifter bedöma element från båda områdena. Det fanns fem uppgifter i naturvetenskap och fem i matematik samt två med inslag från båda ämnena. Utprövning av uppgifter Uppgifterna konstruerades med inriktning på de årskurser där majoriteten av 13-åringar finns. För att kunna mäta framstegen från 9- till 13- åringar deltog vissa länder i den praktiska studien även med 9-åringar, dock inte de skandinaviska länderna. Där börjar eleverna skolan ett år senare än vad som är vanligt internationellt och man bedömde att de i en internationell jämförelse inte hade tillräcklig läsvana för att självständigt klara av uppgifterna. 5 Läs mer om detta i Kind, P.M. (1996). Exploring Performance Assessment in Science (Avhandling för doktorsexamen, Universitetet i Olso) 8

9 En första utprövning av uppgifter genomfördes 1993 i sex länder, varpå vissa förändringar gjordes. I en andra förstudie, 1994, deltog nitton länder och utifrån resultat och erfarenheter från denna valdes slutligen tolv uppgifter till huvudstudien. Utprövningarna ledde till att man uteslöt uppgifter vars lösningsfrekvenser visade att uppgifterna var alldeles för svåra, i synnerhet för 9-åringarna, eller alldeles för lätta för 13-åringarna. Man behöll de uppgifter som gav mest information om olika ansatser till problemlösning, vanliga fel eller missförstånd. Ämnesexperter fick också bedöma uppgifternas lämplighet och samtidigt försökte man täcka in så många bedömningskategorier som möjligt. Det praktiska provets olika uppgifter försågs med deluppgifter för att kunna värdera olika prestationer under arbetets gång. Varje naturvetenskaplig uppgift börjar med ett huvudproblem eller undersökning, som skall lösas respektive utföras med hjälp av en serie deluppgifter, som undan för undan behövs för att slutföra uppgiften. I de mer omfattande undersökningarna efterfrågas även en undersökningsplan, dataredovisning samt analys och tolkning av erhållna data, ibland med en förutsägelse, baserad på någon hypotes. I naturvetenskap ligger fokus på användning av verktyg, utförande av rutinprocedurer samt tillämpning av naturvetenskapliga metoder och undersökning av förhållanden i den omgivande verkligheten ( the natural world ). I det praktiska provets matematikuppgifter får eleverna börja med att utföra rutinoperationer och sedan fortsätta med mer komplexa procedurer som kräver sortering och analys av data samt skapande av egna problemlösningsstrategier, med förutsägelser och slutledningar, baserade på de egna lösningarna. Fokus ligger alltså på användning av rutinprocedurer samt undersökningar och problemlösning. Vissa uppgifter är identiska för de båda åldersgrupperna, men de flesta skiljer sig åt genom att de yngre fått mer strukturerade arbetsblad och att de äldre elevernas uppgifter ibland omfattat fler kunskapsprocesser. Praktiska uppgifter är tidskrävande och för att få större bredd i ämnesinnehåll förekommer några kortare uppgifter av rutinkaraktär. Samtliga uppgifter presenterades skriftligt i strukturerade arbetsblad. På dessa redovisade eleverna också svaren på alla deluppgifter. Av kostnads- 9

10 skäl var det inte möjligt att i inkludera observationer av elever under arbetet. Utvärderingen bygger enbart på elevens skriftliga redovisning på arbetsbladen. Utrustning Väsentligt för det praktiska provet i var att använda en enkel utrustning. Det skulle vara vardagsmaterial och utrustning som inte tog mycken tid i anspråk att ordna, som var lätt att distribuera och som kunde göras någorlunda standardiserad. En uppställning av utrustningen finns med som illustration till uppgifterna. I Sverige framställdes materialet vid lärarutbildningen vid Umeå universitet 6 och uppsättningar gjordes i ordning för de lärarutbildare från övriga lärarhögskolor, som fungerade som provledare ute i skolorna. Tabell 1. Förteckning över samtliga uppgifter, beräknad tidsåtgång för varje uppgift samt sidhänvisning till respektive uppgift. beräknad tidsåtgång (min) station nr uppgifter naturvetenskap matematik kombinerad sida A 1 Ta reda på hur pulsen ändras vid arbete B 2 Ta reda på vilken magnet som är starkast D 3 Vilka batterier fungerar bra? E 4 Hur ändras gummibandets längd? G 5 Lösningshastighet och temperatur C 6 Ta reda på hur skuggan ändras I 7 Använd våg för att göra olika lerklumpar A 8 Kasta tärning och sök tal B 9 Använd räknare för att hitta mönster D 10 Vik och klipp pappersark H 11 Vilken möbel kan flyttas runt hörnet? F 12 Gör ritningar till lådor Vid Institutionen för matematik och naturvetenskapliga ämnen 10

11 Vilka elever deltog i Sverige och hur organiserades provet? De praktiska proven utfördes i Sverige av 450 elever i årskurs 7. 7 De valdes slumpmässigt ur klasser som också deltog i det teoretiska kunskapsprovet. Varje provgrupp bestod av nio elever. Provtiden var 90 minuter och antalet uppgifter per elev varierade mellan tre och fem. Uppgifterna var ordnade i nio stationer, varav tre omfattade två kortare uppgifter (15 minuter) och de övriga en större uppgift (30 minuter). Eleverna besökte tre stationer var och varje uppgift utfördes i Sverige av 150 elever. Hur redovisas resultaten? Resultaten på uppgifterna Resultaten på uppgifterna presenteras i tabellform. De tolv uppgifterna innehåller mellan två och sex deluppgifter. Varje deluppgift ger poäng. Tabellerna visar genomsnittligt procent rätt för hela uppgiften och för de olika deluppgifterna. Vid beräkningen av en uppgifts totala procent rätt har deluppgifterna getts samma vikt. Detta innebär att varje deluppgift behandlats som en 1-poängsuppgift. I en deluppgift som kunde ge 3 poäng tilldelades alltså 3 poäng värdet 1, 2 poäng värdet 2/3 och 1 poäng 1/3 vid sammanräkningen till procent rätt. Utelämnade delsvar har bedömts med 0 poäng. När uttrycken svår eller lätt uppgift används i kommentarerna har genomsnittligt procent rätt på uppgiften använts som mått. Hur läser man tabellerna? De internationella medelvärdena har beräknats på alla deltagande länders genomsnittliga resultat. De ger en antydan om huruvida en uppgift är lätt eller svår. Genom att jämföra med det internationella medelvärdet kan man avgöra om de svenska eleverna klarat uppgiften bra eller mindre bra i ett internationellt perspektiv av de deltagande länderna har ett urval på elever. Kanada, USA och Nya Zeeland har ett större (1240, 712 resp 824) och Hongkong ett mindre (171). 11

12 Resultattabellen följs av kommentarer, som också ger upplysningar om speciella problem som dykt upp under genomförandet eller vid rättningen av provet. Skillnader i resultat mellan pojkar och flickor internationellt anges då de är statistiskt säkerställda 8. I de svenska resultaten kommenteras skillnaden då den är tio procentenheter eller mer. I den internationella statistiken är de svenska resultaten beräknade på ett något annorlunda urval än i den nationella, vilket ibland resulterat i smärre skillnader i resultaten 9. Tjugo länder deltog i de praktiska proven. De tolv länderna över strecket i tabell 2.1 samt i bilagorna har ett statistiskt urval som uppfyller alla urvalskriterier i. 8 Dvs då sannolikheten att skillnaden i resultat beror enbart på slumpen är mindre än 5 procent. 9 I de svenska beräkningarna har alla deltagande elever ingått (450 elever), i de internationella enbart de som också fullföljt det teoretiska kunskapsprovet (433 elever). 12

13 Kapitel 2 Redovisning av resultat och uppgifter Kapitlets tyngdpunkt ligger på presentationen av de tolv provuppgifterna 1 med information om vad de är tänkta att mäta, vilka kriterier man kan gå efter för att bedöma kvaliteten på elevarbetena samt hur resultaten ser ut, internationellt och i Sverige. Kapitlet avslutas med ett utdrag ur rättningsmallarna med kommentarer. De svenska eleverna presterar bra i ett internationellt perspektiv Av tabell 2.1 framgår att de svenska eleverna har placerat sig väl, på tredje plats, efter Singapore och Schweiz. Den internationella medelprestationen är 59, Sveriges är 64. Av redovisningen framgår också att det finns stora skillnader mellan medelprestationerna för eleverna i de högst och lägst presterande länderna, men att många ligger relativt samlade i mitten med värden mellan 60 och 65. Tabellen visar också medelvärden för prestationerna för de naturvetenskapliga och matematiska uppgifterna var för sig. Dessa är nästan identiska (58 resp 59) när det gäller internationell medelprestation. Detsamma gäller också för de enskilda länderna i allmänhet, bl a för Sverige. Skottland och Norge, som följer efter Sverige i tabellen, har något större skillnader, i Norge till matematikens fördel och omvänt i Skottland. Den internationella medelprestationen för flickor och pojkar uppvisar inga skillnader i resultatet totalt (se bilaga 2). Detsamma gäller för de enskilda länderna. Inget land uppvisar några säkerställda skillnader mellan pojkars och flickors resultat totalt. 1 Här förekommer uppgifterna i ett komprimerat format. Kopieringsunderlag finns längst bak i rapporten. 13

14 Tabell 2.1. Genomsnittligt procent rätt totalt samt uppdelat i naturvetenskap och matematik 2 Länder Totalt Naturvetenskap Matematik Singapore Schweiz Sverige Skottland Norge Tjeckien Kanada Nya Zeeland Spanien Iran Portugal Cypern Länder som följt alla urvalsregler men inte erhållit tilräckligt deltagande Australien England Nederländerna USA Länder som inte följt den internationellt definierade undersökningsgruppen Colombia Rumänien Slovenien Internationellt medel Källa: International Study Center (1997). Performance Assessment in IEA s Third International Mathematics and Science Study. 14

15 De svenska elevernas prestationer ur uppgiftsperspektiv I figur 2.1 redovisas resultaten, utryckta i genomsnittligt procent rätt, på alla uppgifter dels för Sverige och dels internationellt. De fem naturvetenskapliga uppgifterna kommer först, de fem matematikuppgifterna sist. I mitten finns de två kombinerande uppgifterna. Figur 2.1 Genomsnittligt procent rätt på de praktiska uppgifterna för Sverige och internationellt Sverige Intern. Puls Magneter Batterier Gummiband Lösningar Skuggor Modellera Tärning Miniräknare Vik och klipp Runt hörnet Paketering procent Sett över alla länder var Magneter den lättaste uppgiften, med ett internationellt medelvärde på 90 och Skuggor den svåraste, med ett medelvärde på 35. Även i Sverige var dessa uppgifter lättast respektive svårast, men med högre resultat för båda. Rangordningen av alla uppgifter efter svårighetsgrad är i Sverige i stort sett densamma som den internationella. Men trots att det svenska medelvärdet totalt inte är markant över det internationella så presterade de svenska eleverna betydligt över genomsnittet på fyra uppgifter, Skuggor, Modellera, Vik och klipp och Runt hörnet. För att få en tydligare bild av styrka och svagheter hos elever i deltagarländerna behövs ett närmare studium av de enskilda uppgifterna, med resultat även på deluppgifter. 15

16 PULS Vid den här stationen behöver du: En klocka med sekundvisare En låg bänk att kliva upp och ner på Läs noga igenom ALLT du ska göra. Din uppgift: Ta reda på hur din puls ändras när du kliver upp och ner på en låg bänk under 5 minuter. Så här ska du göra: Hitta din puls och se till att du vet hur du räknar den. BE DIN LÄRARE OM HJÄLP OM DU INTE KAN HITTA PULSEN. Bestäm hur ofta du ska mäta din puls. Mät första gången innan du börjar kliva upp och ned på bänken. Kliv upp och ner på bänken under 5 minuter. Mät pulsen med jämna mellanrum, som du bestämt. 1. Gör nu en tabell. I den skriver du upp vid vilka tidpunkter du mäter pulsen samt den puls du hade då. 2. På vilket sätt ändrades pulsen under försöket? 3. Varför tror du att pulsen ändrades på det här sättet? 16

17 Uppgift 1 (biologi): TA REDA PÅ HUR DIN PULS ÄNDRAS NÄR DU STIGER UPP OCH NER PÅ EN BÄNK I 5 MINUTER. Denna uppgift avsåg att mäta elevernas förmåga att bestämma lämpliga intervall för insamlande av data samla in och notera data presentera data grafiskt sammanfatta och beskriva tendenser eller mönster i data tolka data genom att använda kunskaper och begrepp från biologi för att förklara resultaten Deluppgift 1: Gör nu en tabell. I den skriver du upp vid vilka tidpunkter du mäter pulsen samt den puls du hade då. Denna deluppgift rättades i två delar: 1a: kvaliteten på datapresentationen. Kriterier för komplett svar: minst två par av mätningar i tabellen tids- och pulsangivelserna hop-parade tabellen försedd med lämpliga tabellhuvuden, enheter kan infogas i tabellhuvud eller efter måttangivelse, tabellhuvud eller enhet för puls ska innehålla tidsperiod, t ex per minut 1b: kvaliteten på insamlade data. Kriterier för komplett svar: minst fem par av data registrerade, dvs vid vila plus fyra eller fler mätningar pulsen mellan 7 och 25 slag per 10 s eller slag per minut pulsen ökar med tiden den kan plana ut eller minska mot slutet av övningen Deluppgift 2: På vilket sätt ändrades pulsen under försöket? Kriterier för komplett svar: beskrivningen måste överensstämma med data, som presenterats i deluppgift 1 svaret ska innehålla tendensen eller mönster i data om det finns några 17

18 Deluppgift 3: Varför tror du att pulsen ändrades på det här sättet? Kriterier för komplett svar: gör en koppling mellan hjärtfrekvens, blodtillförsel och behovet av syre eller energi vid muskelaktivitet/ansträngning; muskelarbete kräver mer energi och syre i musklerna mer syre och näring tillförs genom ökat blodflöde sambandet mellan hjärtats arbete och pulsens hastighet Uppgift PULS: Resultat, uttryckt som procent rätt, för deluppgifter och totalt. Deluppgift 1a 1b 2 3 Totalt internat. medel svenskt medel flickor pojkar maxpoäng ej svar fl p Antal elever som presenterades uppgiften var 149; 82 pojkar och 67 flickor. Det internationella medelvärdet 44 är lågt och innebär att detta var en av de allra svåraste uppgifterna. I Sverige var det den svåraste, tillsammans med uppgiften Skuggor. Knappt hälften av eleverna, både internationellt och i Sverige, uppfyllde kraven på redovisning av mätdata i tabell (deluppgift 1). Lättare har det dock varit att beskriva trenden i insamlade data (deluppgift 2). Svårast har varit att med biologisk terminologi förklara förändringarna i data (deluppgift 3). De svenska eleverna följer väl det internationella mönstret i uppgiften totalt och i deluppgifterna. Internationella resultat uppvisar inga könsskillnader i prestationerna i denna uppgift (se bilaga 2), men de svenska resultaten uppvisar könsskillnader till pojkarnas fördel i delfrågorna 1b och 2. 18

19 Resultaten är speciellt låga i deluppgift 3, vilket för Sveriges del delvis kan förklaras av att många inte gjorde den. Om detta berodde på tidsbrist eller andra svårigheter går inte att uttala sig om. Dock framgick vid rättningen att en stor andel (ca 30%) missade poäng här då svaren var för enkla, eller utgjorde upprepningar av texten, t ex för att jag gick upp och ner eller för att jag blev trött. Enligt provledare behövde en hel del elever hjälp med att hitta sin puls. En del flickor ogillade att anstränga sig under den fysiska övningen. Vissa elever hade en del problem att organisera sitt arbete med datainsamlingen; man skulle kliva upp och ner, kontrollera klockan, räkna puls och anteckna, samtidigt som tiden var begränsad till 15 minuter. 19

20 MAGNETER Vid den här stationen behöver du: 6 stålkulor 10 brickor 6 spelbrickor 2 stålstänger 10 hårnålar eller gem 2 magneter En linjal som är 30 cm lång Läs noga igenom ALLT du ska göra. Din uppgift: Ta reda på om magnet A eller magnet B är starkast genom att använda de saker som finns i påsen. Gör så här: Använd sakerna i påsen för att prova dig fram till vilken av magneterna som är starkast. 1. Jag kom fram till att magnet är starkast. Så här gjorde jag Det här hände 2. Här ska du nu beskriva alla försök du gjorde för att komma fram till vilken magnet som var starkast. Du får gärna rita bilder eller diagram för att göra dina förklaringar tydligare. 20

21 Uppgift 2 (fysik): TA REDA PÅ OM MAGNET A ELLER B ÄR STARKAST GENOM ATT ANVÄNDA DE SAKER SOM FINNS I PÅSEN. Denna uppgift avsåg att mäta elevers problemlösningsförmåga, inklusive utvecklande och genomförande av en strategi förmåga att formulera en strategi förmåga att förse en slutsats med bevis Deluppgift 1: Jag kom fram till att magnet är starkast. Deluppgift 2: Här ska du nu beskriva alla försök du gjorde för att komma fram till vilken magnet som var starkast. Du får gärna rita bilder eller diagram för att göra dina förklaringar tydligare. Kriterier för komplett svar: innehåller en beskrivning eller ett tydligt, tolkningsbart diagram för att visa vad eleven gjorde visar hur eleven tolkade resultaten av de olika försöken (upp till tre kan registreras; 2a, 2b resp 2c) Uppgift MAGNETER: Resultat, uttryckt som procent rätt, för deluppgifter och totalt. Deluppgift 1 2a Totalt internat. medel svenskt medel flickor pojkar maxpoäng ej svar fl 2 3 p 3 3 Antal elever som presenterades uppgiften var 150; 76 pojkar och 74 flickor. 21

22 Såväl internationellt som i Sverige är detta den uppgift som gav högsta resultat, med resultat totalt på 90 resp 95. Snabbt och enkelt löste de flesta eleverna problemet och gav rätt svar (deluppgift 1) och kunde sedan beskriva hur de gått till väga (deluppgift 2). Internationella resultat uppvisar inga könsskillnader i prestationerna i denna uppgift (se bilaga 2) och det gör inte heller de svenska. Upp till tre försök kunde registreras, men de två ytterligare försöken (2b och 2c) redovisas inte här. De rättades enbart av diagnostiska skäl för att samla in ett större urval av problemlösningsstrategier. I Sverige redovisade flickor dessa i större utsträckning än pojkar, men bortfallet var överlag mycket stort. 22

23 BATTERIER Vid den här stationen behöver du: En ficklampa En påse med fyra batterier; A, B, C och D Läs noga igenom ALLT du ska göra. Din uppgift: Ta reda på vilka batterier som fungerar bra och vilka som fungerar dåligt. Så här ska du göra: Tänk igenom hur du ska göra för att lösa uppgiften. Ta sedan reda på vilka batterier som är bra och vilka som är dåliga. 1. Vilka batterier är bra och vilka är dåliga enligt din undersökning? Skriv batteriernas bokstäver på rätt rad. Batterier som fungerar bra Batterier som inte fungerar bra 2. Förklara hur du gjorde för att ta reda på vilka batterier som är dåliga. 3. Hur ska man sätta batterierna i ficklampan för att den ska lysa så starkt som möjligt? På bilderna kan du se hur man satt i batterierna på 3 olika sätt. Ringa in den bild där du tror att batterierna sitter rätt X. Y. Z. 4. Förklara varför batterierna sitter rätt på den bild som du valde. 23

24 Uppgift 3 (fysik): TA REDA PÅ VILKA BATTERIER SOM FUNGERAR BRA OCH VILKA SOM FUNGERAR DÅLIGT. Denna uppgift avsåg att mäta elevers problemlösningsförmåga, inklusive utvecklande och genomförande av en strategi förmåga att använda experimentella bevis till stöd för en slutsats förmåga att använda sina kunskaper i ellära och om batterier för att identifiera en sluten strömkrets och strömriktning förmåga att utveckla en hypotes för att förklara experimentella rön förmåga att formulera strategi och förklara resultat Deluppgift 1: Vilka batterier är bra och vilka är dåliga enligt din undersökning? Skriv batteriernas bokstäver på rätt rad. Kriterium för komplett svar: eleven anger rätt batterier Deluppgift 2: Förklara hur du gjorde för att ta reda på vilka batterier som är dåliga. Kriterier för komplett svar: visar ett systematiskt undersökande med olika kombinationer av batterier systematisk kan innebära att eleven prövat alla kombinationer eller prövat utvalda kombinationer och resonerat utifrån sina naturvetenskapliga kunskaper för att utesluta vissa eller följt andra strategier Deluppgift 3: Hur ska man sätta batterierna i ficklampan för att den ska lysa så starkt som möjligt? (Eleverna hade tre bilder att välja mellan) Kriterium för komplett svar: eleven har valt alternativ X 24

25 Deluppgift 4: Förklara varför batterierna sitter rätt på den bild som du valde. Kriterier för komplett svar: korrekt ficklampa är identifierad förklaringen inkluderar begreppen sluten strömkrets och/eller strömmen går i en riktning Uppgift BATTERIER: Resultat, uttryckt som procent rätt, för deluppgifter och totalt. Deluppgift Totalt internat. medel svenskt medel flickor pojkar maxpoäng ej svar fl p Antal elever som presenterades uppgiften var 148; 78 pojkar och 70 flickor. Denna uppgift hör också till de lättare med ett internationellt medelvärde på 67 och något högre, 71, för Sverige. De flesta eleverna, internationellt och i Sverige, vet hur batterier ska sitta i en ficklampa (deluppgift 3) och många även hur man identifierar ett bra batteri (deluppgift 1). Däremot klarade färre av att beskriva (deluppgift 2) hur de tog reda på vilka batterier, som var dåliga. De elever som kunde välja rätt bildalternativ var betydligt fler än de som kunde förklara sitt val (deluppgift 4). De svenska elevernas resultat följer rätt väl de internationella, men en större andel klarar av att förklara. Internationella resultat uppvisar inga könsskillnader i prestationerna i denna uppgift (se bilaga 2), men de svenska pojkarna klarade i större utsträckning än flickorna att testa batterier, liksom att förklara hur strömmen fungerar, med användande av korrekta begrepp. Det framkom vid rättningen att en del elever inte riktigt förstått skillnaden mellan att beskriva vad som händer (deluppgift 2) och att förklara varför det hände (deluppgift 4). En provledares förslag på följdfråga var: Vad gör man med gamla batterier? 25

26 GUMMIBAND Vid den här stationen behöver du: En linjal som är 30 cm lång Några blanka papper 2 ark rutat papper En pappskiva med ett gummiband Metallbrickor att hänga på det stora gemet Ett stort gem som sitter fast i ena änden av gummibandet Läs noga igenom ALLT du ska göra. Din uppgift: Ta reda på hur gummibandets längd ändras när du hänger fler och fler metallbrickor på det. Gummiband Gem Metallbrickor Så här ska du göra: Häng brickorna på gemet en efter en. Mät längden på gummibandet efter varje ny bricka. Skriv in mätvärdena i tabellen. 1. Skriv in dina mätvärden i tabellen. Kom ihåg att skriva en överskrift för varje kolumn. 26

27 2. På det rutade papperet ska du nu göra ett diagram som visar dina mätvärden. SVARA PÅ FRÅGORNA 3 T O M 6 MED HJÄLP AV TABELLEN ELLER DIAGRAMMET. 3. Om det hänger 2 brickor på gemet och du hänger på 3 brickor till -- hur mycket längre blir gummibandet då? Gummibandet blir cm längre. 4. Beskriv hur längden på gummibandet ändras när du hänger fler och fler brickor på gemet. 5. Hur långt tror du gummibandet skulle bli om du kunde hänga på 2 brickor till, utöver de som du fått? Då tror jag att gummibandet skulle bli cm långt. 6. Förklara varför du tror det. 27

28 Uppgift 4 (fysik): TA REDA PÅ HUR GUMMIBANDETS LÄNGD ÄNDRAS DÅ DU HÄNGER FLER OCH FLER METALLBRICKOR PÅ DET. Denna uppgift avsåg att mäta elevernas förmåga att följa en procedur mäta exakt inom de begränsningar som utrustningen ger konstruera och färdigställa en tabell för data översätta data från en tabell till ett linje- eller stapeldiagram analysera data; identifiera mönster sammanfatta datainsamlingen erhålla information från tabell eller diagram extrapolera från tabell eller diagram, för att förutsäga avläsningar utanför det gjorda experimentet förmedla naturvetenskaplig information Deluppgift 1: Skriv in dina mätvärden i tabellen. Kom ihåg att skriva en överskrift för varje kolumn. Denna deluppgift rättades i två delar: 1a: kvaliteten på redovisningen. Kriterier för komplett svar: åtminstone 2 mättillfällen antal ringar och längd på bandet ihopkopplade parvis och kolumner har lämpliga rubriker och/eller data har försetts med enheter 1b: kvaliteten på insamlade data. Kriterier för komplett svar: åtminstone 5 mätangivelser på bandets längd data visar en rimlig utveckling; bandets längd ökar med antalet ringar, åtminstone vid de första mätningarna; längden ökar stadigt i början men kan sedan stabiliseras; (Begränsningar i bandets elasticitet kan mot slutet orsaka felaktiga värden) 28

29 Deluppgift 2: På det rutade papperet ska du nu göra ett diagram som visar dina mätvärden. Kriterier för komplett svar: axlarna är korrekt graderade axlarna är korrekt betecknade och enheter finns angivna, där det är lämpligt mätvärdena i diagrammet stämmer med data i tabellen tendensen hos mätvärdena ska framgå i diagrammet Deluppgift 3: Om det hänger 2 brickor på gemet och du hänger på 3 brickor till hur mycket längre blir bandet då? Gummibandet blir cm längre. Kriterier för komplett svar: ökningen stämmer överens med data i tabell eller diagram ökningen är korrekt beräknad Deluppgift 4: Beskriv hur längden på gummibandet ändras när du hänger fler och fler brickor på gemet. Kriterier för komplett svar: beskrivningen motsvarar data i tabell eller diagram beskrivningen identifierar trenden i data; trenden kan vara att gummibandets längd ökar lika mycket för varje ytterligare bricka, att gummibandets längd ökar lika mycket för varje ytterligare bricka men planar ut mot slutet, att från början en konstant ökning sker men senare en mycket kraftigare eller oregelbunden ökning (bandet har blivit uttänjt) eller att ingen förändring av längden på bandet sker oavsett antal brickor som läggs till Deluppgift 5: Hur långt tror du gummibandet skulle bli om du kunde hänga på två brickor till, utöver dem som du fått? Kriterium för komplett svar: förutsägelsen är rimlig utifrån de data som presenteras i tabell eller diagram 29

30 Deluppgift 6: Förklara varför du tror det! Kriterier för komplett svar: eleven åberopar den ökning i längd som kan avläsas i tabell eller från extrapolering i diagram ett försök görs att relatera vikt och antal brickor till elasticiteten hos gummibandet svaret stämmer överens med data i tabell eller diagram Uppgift GUMMIBAND: Resultat, uttryckt som procent rätt, för deluppgifter och totalt. Deluppgift 1a 1b Totalt internat. medel svenskt medel flickor pojkar maxpoäng ej svar fl p Antal elever som presenterades uppgiften var 149; 74 pojkar och 75 flickor. Internationellt, och även i Sverige, hör uppgiften till de lättare med ett medelvärde på 63 respektive 71. Här är deluppgifterna många. De internationella värdena visar att eleverna klarade av att samla in (deluppgift 1b) och redovisa (deluppgift 1a) data i tabell. Svårare har det varit att rita diagram över mätdata (deluppgift 2). Att avläsa i tabell och beräkna skillnaden mellan observationer (deluppgift 3) har gett ännu något lägre resultat internationellt, dock inte för de svenska eleverna. Att beskriva tendensen (deluppgift 4) gick i allmänhet bättre, men att göra en förutsägelse (deluppgift 5) utifrån data har varit svårare och än färre elever har kunnat motivera den (deluppgift 6). De svenska elevernas resultat i denna uppgift ligger genomgående över det internationella genomsnittet och skillnaderna är särskilt stora, 17 resp 13 procentenheter, för deluppgifterna 3 och 5, att beräkna bandets längd och att göra en förutsägelse utifrån erhållna data. 30

31 Detta är den enda uppgiften i naturvetenskap som uppvisar könsskillnader i det internationella genomsnittet. Små skillnader kan iakttagas i nästan alla deltagarländer, även i Sverige, och de bidrar tillsammans till signifikanta könsskillnader till flickornas fördel i det internationella genomsnittsresultatet (se bilaga 2). På detta arbetsblad fanns tydliga anvisningar steg för steg om vad som skulle mätas och hur. Många elever avstod från att rita diagram (deluppgift 2); möjligen ansåg de att det räckte med tabellvärdena för att fullfölja uppgiften. De elever, som ritade ett linjediagram klarade det bra; den vanligaste bristen var att namn saknades för någon axel. Gradering gjordes bra! 31

32 LÖSNINGAR Vid den här stationen behöver du: Varmt och kallt vatten Några tabletter Några bägare En linjal som är 30 cm lång En termometer En omrörare En klocka med sekundvisare Läs noga igenom ALLT du ska göra. Din uppgift: Ta reda på hur olika temperaturer påverkar hastigheten som en tablett löses upp med. Så här ska du göra: Planera en undersökning för att ta reda på hur olika temperaturer påverkar hastigheten som en tablett löses upp med. 1. Här ska du skriva ned din plan. Den ska innehålla: vad du ska mäta hur många mätningar du ska göra hur du ska redovisa dina mätningar i en tabell 2. Använd nu tabletterna för att göra dina tester. Gör sedan en tabell där du skriver in alla dina mätresultat. 3. Hur påverkar olika temperaturer hastigheten som en tablett löses upp med, enligt din undersökning? 4. Försök förklara varför olika temperaturer ger den här effekten. 5. Blev du tvungen att ändra din plan? Beskriv i så fall de ändringar du gjorde och varför du gjorde dem. Om du inte behövde ändra din plan skriver du bara "Inga ändringar". 32

33 Uppgift 5 (kemi): TA REDA PÅ HUR OLIKA TEMPERATURER PÅVERKAR HASTIGHE- TEN SOM EN TABLETT LÖSES UPP MED. Denna uppgift avsåg att mäta elevernas förmåga att använda termometer och mäta temperatur använda klocka eller stoppur för att mäta tid lösa problem konstruera ett experiment eller en undersökning genomföra en undersökning konstruera en tabell för data och införa data i den sammanfatta och dra slutsatser från data tolka data; utveckla en hypotes för att förklara data tillämpa ämneskunskaper; använda begreppen lösning, värme och molekylrörelser för att förklara data utvärdera resultat, metoder och utrustning förmedla resultat och förklaringar till andra Deluppgift 1: Här ska du skriva ner din plan. Den ska innehålla: vad du ska mäta hur många mätningar du ska göra hur du ska redovisa dina mätningar i en tabell Kriterier för komplett svar: någon beskrivning av hur undersökningen skall genomföras vilka variabler som ska mätas eller observeras. Både lösningstid och temperatur måste finnas med kontroll av andra variabler, eller en konstruktion som gör andra variabler irrelevanta Deluppgift 2: Använd nu tabletterna för att göra dina tester. Gör sedan en tabell där du skriver in alla dina mätresultat. Denna deluppgift rättades i två delar (2a: elevens förmåga att använda en termometer. Provledare bedömer om elev klarar denna uppgift.): 2b: kvaliteten på redovisningen. Kriterier för komplett svar: minst två mättillfällen i tabellen 33

34 lösningstid och temperatur är kopplade till varandra tabellen har lämpliga rubriker: kolumner försedda med rubrik och/ eller enheter, enheter kan vara införda bredvid varje mätetal 2c:datainsamlingen Kriterier för komplett svar: lösningstid finns redovisad för minst 3 temperaturer tids- och temperaturmätvärden är rimliga, dvs mellan C lösningstiden avtar när temperaturen stiger Deluppgift 3: Hur påverkar olika temperaturer hastigheten som en tablett löses upp med, enligt din undersökning? Kriterier för komplett svar: slutsatsen måste vara i överensstämmelse med data i tabell eller annan dataredovisning (diagram eller text) slutsatsen måste beskriva sambandet som data visar Deluppgift 4: Försök förklara varför olika temperaturer ger den här effekten. Kriterier för komplett svar: förklaringen relaterar högre temperatur till större energi eller partikelhastighet (atomer, molekyler) förklaringen kopplar ihop större hastighet eller energi (som beror på högre temperatur) med antalet träffar på tabletten av vattenmolekyler eller vattenpartiklar (bombardemang), vilket behövs för att lösa upp tabletten Deluppgift 5: Blev du tvungen att ändra din plan? Beskriv i så fall de ändringar du gjorde och varför du gjorde dem. Om du inte behövde ändra din plan skriver du bara Inga ändringar. Kriterier för komplett svar: svaret måste överensstämma med vad eleven återgivit och beskrivit, utifrån den ursprungliga planen. Inga förändringar accepteras bara om planen i deluppgift 1 fullföljdes. förändringar kan ha vidtagits i metod, användning av utrustning, antal gjorda mätningar m m (orsak till ändringar måste anges) 34

35 Uppgift LÖSNINGAR: Resultat, uttryckt som procent rätt, för deluppgifter och totalt. Deluppgift 1 2b 2c Totalt internat. medel svenskt medel flickor pojkar maxpoäng ej svar fl p Antal elever som presenterades uppgiften var 150; 82 pojkar och 68 flickor. Denna uppgift har många deluppgifter och hör till de svårare av resultaten att döma, med ett genomsnittsvärde kring 50, både internationellt och för Sverige. Mindre än hälften av eleverna internationellt har kunnat skriva ner en undersökningsplan (deluppgift 1). Högre resultat visar deluppgifterna att samla in och redovisa mätdata (deluppgift 2). Att dra slutsatser (deluppgift 3) utifrån erhållna data gav högst resultat i denna uppgift, medan förklaringar (deluppgift 4) var mycket svårare att ge. Resultat internationellt är 22, i Sverige 18. Att utvärdera arbetsplanen (deluppgift 5) var också svårt men gav något högre resultat, 30 respektive 34. De svenska elevernas svarsmönster avviker inte stort från det internationella genomsnittets. Vare sig internationellt eller i Sverige förekommer några könsskillnader i resultaten totalt (undantag är Australien). Däremot visar de svenska pojkarna högre resultat än flickorna när det gäller kvaliteten på redovisning i tabell (deluppgift 2b). Flera elever (18% av flickorna och 9% av pojkarna) går direkt in på mätningarna utan att teckna ner någon undersökningsplan. Har de bråttom fram till ett resultat? Att kunna använda en termometer (deluppgift 2a) var ett test som provledaren genomförde och som inte ingick i utvärderingen. Ett vanligt fel i deluppgift 2b var att eleven i stället för tabell ritade ett diagram. Vissa av de förändringar i planen, som angavs, gällde ändringar som inte var relevanta för försöket. 35

36 SKUGGOR Vid den här stationen behöver du: En ficklampa på ett stativ - den kommer att kallas "lampan" Ett 5 cm fyrkantigt kort på ett stativ En skärm som skuggan av kortet kan falla på En tumstock som är en meter lång En linjal som är 30 cm lång Läs noga igenom ALLT du ska göra. När kortet står mellan lampan och skärmen, faller kortets skugga på skärmen. Din uppgift: Ta reda på hur skuggans storlek ändras när du flyttar kortet. Så här ska du göra: Håll kortet stilla. Flytta först lampan närmare kortet och sedan längre bort från det. 1. Vad händer med storleken på skuggan? 2. Varför är skuggan alltid större än själva kortet? Som en del av ditt svar kan du rita en bild eller ett diagram. 3. Försök nu hitta minst tre sätt att ställa lampan och kortet på, så att kortets skugga blir dubbelt så stor som själva kortet. Varje gång du lyckas antecknar du hur långt det är från kortet till skärmen och från lampan till kortet. Nu ska du göra en undersökning för att försöka hitta en allmän regel. Regeln ska tala om hur långt bort från skärmen du ska ställa kortet och lampan för att skuggan ska bli dubbelt så stor som själva kortet. Du måste: bestämma vad du ska mäta bestämma hur du ska redovisa dina mätningar på ett enkelt och tydligt sätt 36

37 försöka se vilka slutsatser du kan komma fram till genom dina mätningar 4. Beskriv vad du gjorde i din undersökning. Du får gärna rita en bild. 5. Här ska du redovisa dina mätresultat så tydligt du kan. 6. Vilken allmän slutsats kan du komma fram till genom dina mätresultat? Försök att skriva en regel som talar om när skuggan alltid blir dubbelt så stor som själva kortet. 37

38 Uppgift 6 (fysik/matematik): TA REDA PÅ HUR SKUGGANS STORLEK ÄNDRAS NÄR DU FLYT- TAR KORTET. Denna uppgift är som helhet mycket komplex; Den första delen, fråga 1 och 2, avsåg att mäta elevers förmåga att följa en procedur göra noggranna observationer mäta lämpliga storheter sammanfatta och förmedla observationer förklara resultat genom att använda kunskapsbegrepp om ljus och skuggor Den andra delen, frågorna 3, 4, 5 och 6, avsåg att mäta elevers förmåga att utforma och genomföra en vetenskaplig undersökning beskriva eller förklara den använda strategin eller metoden mäta noggrant redovisa data systematiskt i t ex tabell, diagram tolka data och dra slutsatser generalisera utifrån erhållna experimentdata Deluppgift 1: Vad händer med storleken på skuggan? Kriterier för komplett svar: eleven kommenterar korrekt skuggans storlek eleven kommenterar förhållandet mellan avståndet från ljus och storlek på skugga Deluppgift 2: Varför är skuggan alltid större än själva kortet? Som en del av ditt svar kan du rita en bild eller ett diagram. Kriterier för komplett svar: förklaringen (i ord eller diagram) innehåller uttalanden om hur ljuset går och om ljusets spridning från ljuskällan förklaring eller diagram visar hur skuggan ser ut 38

39 Deluppgift 3: Försök nu hitta minst tre sätt att ställa lampan och kortet på, så att kortets skugga blir dubbelt så stor som själva kortet. Varje gång du lyckas antecknar du hur långt det är från kortet till skärmen och från lampan till kortet. Kriterier för komplett svar: minst tre mätningar anges där skuggan är dubbelt så stor som kortet (bredden) mätningarna måste vara hop-parade mätningarna är rimliga; dvs avståndet från kort till skärm och avståndet från ljus till kort är lika (±10%) Deluppgift 4: Beskriv vad du gjorde i din undersökning. Du får gärna rita en bild. Kriterier för komplett svar: svaret innehåller något om hur mätningarna gick till svaret innehåller mått på båda avstånden och skuggans storlek (bredd) Deluppgift 5: Här ska du redovisa dina mätresultat så tydligt du kan. Kriterier för komplett svar: mätningarna kan redovisas i tabell eller diagram oavsett format ska mätningarna anges klart och tydligt, med rubriker, enheter och beskrivning så att mätningarna är begripliga Deluppgift 6: Vilken allmän slutsats kan du komma fram till genom dina mätresultat? Försök att skriva en regel som talar om när skuggan alltid blir dubbelt så stor som själva kortet. Kriterier för komplett svar: eleven sammanfattar data i ord, diagram eller formel skuggan är alltid dubbelt så stor som kortet (bredden) när avståndet från ljus till skärm är dubbelt så stort som avståndet från ljus till kort 39

40 Uppgift SKUGGOR: Resultat, uttryckt som procent rätt, för deluppgifter och totalt. Deluppgift Totalt internat. medel svenskt medel flickor pojkar maxpoäng ej svar fl p Antal elever som presenterades uppgiften var 150; 76 pojkar och 74 flickor. Denna uppgift visade sig vara den svåraste internationellt och en av de svåraste i Sverige. De svenska eleverna presterade ändå betydligt högre än genomsnittet internationellt. Att iaktta och notera skuggans förändring (deluppgift 1) gav ett relativt högt resultat både internationellt och i Sverige, medan uppgiften att förklara hur ljuset går (deluppgift 2) gav ett lägre. I den krävande uppgiften att genomföra undersökningen (deluppgift 3) sjönk medelvärdet internationellt, medan däremot de svenska eleverna presterade avsevärt mycket bättre. Att tillräckligt tydligt beskriva förfarandet i undersökningen (deluppgift 4) och noggrant redovisa mätdata (deluppgift 5) gav låga resultat internationellt och allra lägst är resultatet på deluppgift 6, där eleverna skulle formulera en generellt gällande regel. De svenska prestationerna följer det internationella mönstret i stort, men eleverna presterar högt relativt det internationella medelvärdet i den sista deluppgiften formulera en regel. Internationella resultat, genomsnittligt och för enskilda länder, uppvisar inga könsskillnader i prestationerna i denna uppgift (se bilaga 2). I deluppgift 2, som handlar om att förklara, har de svenska pojkarna ett högre värde än flickorna medan det omvända gäller i deluppgift 5, som handlar om att redovisa mätdata. Dessa könsskillnader jämnar ut varandra i totalprestationerna, där genomsnittsvärdet är 45 för båda grupperna. 40