GRANSKNINGSHANDLING. E14 Hålland. Åre kommun, Jämtlands Län. Vägplanbeskrivning, Projektnummer:

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING E14 Hålland Åre kommun, Jämtlands Län Vägplanbeskrivning, Projektnummer:

2 Trafikverket Postadress: Borlänge E-post: Telefon: Dokumenttitel: E14 Hålland Författare: Madelene Haraldsson, Sweco Miljöbeskrivning: Sara Öhmark, Elin Enander, Fredrik Engman, Sweco Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2015/55503 Version: 1 Kontaktperson: Majid Nasrollah 2

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL Projektet och dess bakgrund Ändamål och projektmål Transportpolitiska mål Miljökvalitetsmål Kommunala planer Tidigare utredningar och beslut Planläggningsprocessen 7 3. MILJÖBESKRIVNING 8 4. FÖRUTSÄTTNINGAR Befintlig vägs funktion och standard Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Landskapet Miljö och hälsa Byggnadstekniska förutsättningar DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV Val av lokalisering Val av utformning Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET Nollalternativ Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Landskapet Miljö och hälsa Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Påverkan under byggnadstiden SAMLAD BEDÖMNING ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING FORTSATT ARBETE GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 50 3

4 1. Sammanfattning Trafikverket planerar att genomföra förbättringar och ombyggnationer av E14 vid Hållandbacken i Åre kommun, Jämtlands län. Ombyggnationerna omfattar fyra korsningar längst sträckan. Idag råder bristande framkomlighet, särskilt vintertid då vägavsnittet är kuperat och sikten bitvis dålig. Projektets syfte är att öka framkomligheten och trafiksäkerheten. Landskapet i det berörda området är varierat och består av småskalig jordbruksmark, mindre skogspartier, samt spridd bebyggelse av varierande karaktär. Den mer storskaliga karaktären i landskapet är lutningen från det barrskogklädda berget Romöhöjden i norr ner mot Indalsälvens dalgång i söder. År 2015 togs ett samrådsunderlag fram. Länsstyrelsen beslutade att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En separat miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte tas fram, i stället ingår en miljöbeskrivning i denna vägplan. Några rödlistade fågel- och växtarter är påträffade i området samt växtarter som indikerar kalkrika förhållanden. Området har en rik vägkantsflora och vägkanterna omfattas av en skötselplan med riktlinjer för markstörande arbeten. Vid en kommande fältinventering av naturmiljön nära vägområdet avgörs om dispenser från det generella biotopskyddet och artskyddsförordningen kommer att krävas. Indalsälven, som ligger ca 200 meter från E14, utgör ett Natura 2000-område. Projektet ligger inom område för riksintresse väg och järnväg, friluftsliv, kulturmiljö och skyddande av vattendrag samt i anslutning till område för riksintresse naturvård. Registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar finns i närheten av vägområdet. För två lämningar kommer en arkeologisk utredning krävas för att fastställa om de ska klassas som fornlämning och i vilken omfattning de berörs. De geologiska förutsättningarna längs vägsträckan är varierat med kuperade fastmarksområden med grus, siltig/sandig morän och ytnära berg till mer låglänta områden med lösare jordarter som silt. Inga kända förorenade eller potentiellt förorenade områden finns i närheten av vägen. En förenklad bullerutredning har genomförts som en del i framtagande av vägplanen. Beräkningarna visar på ekvivalenta ljudnivåer på under 65 db(a) både före och efter vägåtgärd. Projektmålet och de transportpolitiska målen, funktionsmålet och hänsynsmålet, uppfylls genom att framkomligheten och trafiksäkerheten blir bättre genom den planerade åtgärden. Eftersom de planerade åtgärderna innebär ingrepp över små ytor och i liten omfattning, är den sammantagna bedömningen att åtgärderna kommer att innebära små negativa konsekvenser för landskapsbilden. Detsamma gäller för naturmiljön och för berörda riksintressen. Ingen negativ påverkan på det rörliga friluftslivet eller Natura 2000-området förväntas. För ett vattendrag, Nylandsbäcken, kommer en anmälan om vattenverksamhet att upprättas. Miljöpåverkan bedöms främst vara knuten till byggtiden, eftersom ombyggnaden ska ske i befintlig sträckning. 4

5 2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1. Projektet och dess bakgrund Trafikverket avser att inom de kommande åren genomföra ett antal ombyggnationer och förbättringsåtgärder på E14 i Jämtlands och Västernorrlands län. E14 vid Hållandsbacken har pekats ut för åtgärder på grund av bristande framkomlighet, då vägavsnittet är kuperat och sikten bitvis dålig. Framkomligheten är särskilt dålig vintertid. Vägen är i dagsläget smal med branta stigningar från Hålland upp mot Undersåker. Omkörningstillbud förekommer ofta och långtradare kör vintertid fast vid stigningen. Åtgärderna är en del av Projekt Mittstråket ett samverkansprojekt mellan kommuner och Länsstyrelser i Jämtland och Västernorrland och Trafikverket med syfte att genom investeringar öppna upp och länka samman människor, företag och samhällen. Projektet påbörjades som ett projekt på E14 på sträckorna Hålland-Undersåker och Sta- Rännberg. Den föreslagna åtgärden var breddning av vägen med så kallade stigningsfält på båda delsträckorna. Som ett första steg i planeringsprocessen togs ett samrådsunderlag fram i augusti Samrådsunderlaget var ute på remiss och ett samrådsmöte med allmänheten genomfördes i april De synpunkter som kom in i kombination med de utredningar som genomförts, gjorde att Trafikverket beslutade att ändra inriktning på projektet. I stället för att hantera det som ett projekt med samma typ av åtgärd så delas det upp i två projekt med olika typer av åtgärder, E14 Rännbergsbacken och E14 Hållandsbacken. I Hållandsbacken planeras att dagens större korsningar ska få en ny utformning (se tabell 1 samt figur 1). På sträckan har också en övergripande översyn av anslutande vägar setts över med tanke på trafiksäkerheten. Detta medför att projektet föreslår att flera enskilda anslutningar längs sträckan stängs eller ändras i samband med ombyggnationen. Tabell 1. Arbetsnamn på korsningar som berörs av föreslagna åtgärder ID Namn 1 Åkroken 2 Hållandsgården 3 Folkhögskolan 4 Ristafallet Inga tidigare studier är utförda. Andra vägprojekt som pågår på E14 inom Åre kommun är: E14, Rännberg (Omdragning av E14 och inget stigningsfält) Väg 659, Så-Vik, Förstärkningsåtgärder i befintlig sträckning E14, Vik-Frönäset, gång-och cykelväg. 5

6 Figur 1. Översiktskarta, projektområdet. De fyra korsningar som planeras åtgärdas är markerade med siffror enligt tabell 1. De vägsträckor som omfattas av de planerade ombyggnationerna är markerade med ljusblått Ändamål och projektmål Ändamålet och projektets övergripande mål är att öka framkomligheten och trafiksäkerheten på E14 vid Hålland genom att genomföra åtgärder vid korsningarna Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Målet är uppdelat i ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet innebär att tillgänglighet ska skapas för människor och gods. En god kvalitet ska råda i transportsystemet och det ska även vara jämställt med avseende på mäns och kvinnors transportbehov. Hänsynsmålet innebär att transportsystemet ska vara hållbart med avseende på säkerhet, miljö och hälsa Miljökvalitetsmål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål. I det här projektet har följande miljökvalitetsmål bedömts vara relevanta för bedömningen av effekter och konsekvenser: Giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, levande skogar, god bebyggd miljö, ett rikt växt- och djurliv. 6

7 2.5. Kommunala planer Gällande översiktsplan (ÖP) för Åre kommun antogs den Arbetet med en ny översiktsplan pågår och en inledande medborgardialog har genomförts Inom utredningsområdet finns ingen detaljplanelagd mark Tidigare utredningar och beslut Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen beslutade att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Eventuella beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Prövning om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken behövs inte för detta projekt Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan (se figur 2). I början av planläggningen tas ett underlag fram som beskriver hur det planerade vägprojektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Efter Länsstyrelsens beslut fortsätter planeringsprocessen med utformning av planförslaget i samråd med de som kan bli särskilt berörda, och en så kallad samrådshandling tas fram. Samrådshandlingen bearbetar efter samrådet med de berörda och det arbetet resulterar i en granskningshandling som görs tillgänglig för berörda för granskning under minst tre veckor. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen är ett levande dokument som uppdateras allt eftersom projektet fortgår. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Just nu befinner vi oss i skedet granskningshandling. Figur 2. Planeringsprocessen för vägplan. 7

8 2.8. Avgränsningar Trafikverket har beslutat att genomföra åtgärder vid fyra korsningar vilket också innebär breddning av vägen längst en del av vägsträckan samt ombyggnad och avstängning av flera enskilda väganslutningar. Utredningen har avgränsats till det område som direkt kan komma att beröras av anläggningsarbeten i projektet. Detta bedöms omfatta det nuvarande vägområdet och dess omedelbara närhet. Ombyggnaden av korsningarna kommer att innebära att mark intill nuvarande korsning tas i anspråk samt vägren och dike längst flera delar av vägsträckan. Påverkan som kan beröra ett större influensområde beskrivs också inom ramen för utredningen. Exempelvis ligger Natura 2000-område och Riksintresse för naturvård i områdets närhet och skulle kunna påverkas av projektet. De miljöaspekter som beskrivs har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan. Se vidare under kap. 3.2 Avgränsning miljöbeskrivning. 3. Miljöbeskrivning Länsstyrelsen har gjort bedömningen att det aktuella vägprojektet inte medför en betydande miljöpåverkan. Därmed behöver en särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inte tas fram. En miljöbedömning av projektets konsekvenser för miljön måste dock alltid göras, och kallas då miljöbeskrivning. Miljöbeskrivningen består av en beskrivning av befintliga miljöer, påverkan på miljö och hälsa och konsekvenser av de föreslagna vägåtgärderna. I denna vägplan redovisas miljöbeskrivningen tillsammans med andra teknikområden i olika kapitel. I vägplanen beskrivs en del lokaliseringar med km-tal (exempelvis km-tal 1/100). Längdmätningen för berörd vägsträcka anges med km-tal i planritningarna. Förutsättningar för miljö och hälsa redovisas i kap 4 och konsekvenser i kap 6. I kap 5 redovisas den planerade vägens lokalisering och utformning Syfte med miljöbeskrivningen En miljöbeskrivning upprättas i enlighet med planprocessen i väg- och järnvägsprojekt där länsstyrelsen har beslutat att projektet inte innebär betydande miljöpåverkan. Miljöbeskrivningen är en del av vägplanen och ska ge den information som behövs för att bedöma hur lagkrav om miljö tillgodoses samt att de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas är tillräckliga. Handlingarna ska även ge tillräcklig information för att kunna bedöma att miljönyttan uppnås utan oskälig kostnad. Miljöbeskrivningen ska redovisa miljöförutsättningar och intressen samt de anpassningar med hänsyn till miljön som genomförts under projekteringen. Den ska även redovisa miljöbeskrivningens avgränsning samt de miljöeffekter och miljökonsekvenser som kan förutses av projektet. 8

9 3.2. Avgränsning miljöbeskrivning Miljöbeskrivningen fokuserar på projektets närmiljö där man kan förvänta sig effekter av åtgärder som ingår i vägplanen. De förutsättningar som beskrivs har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan. Geotekniska undersökningar av mark och grundvatten har genomförts längs sträckan. Ingen naturvärdesinventering eller miljöteknisk markundersökning har genomförts inom ramen för projektet. En naturvärdesinventering kommer att genomföras för bedömning av naturvärden inför byggskedet. Om misstanke om förorening föreligger för befintliga fyllnadsmassor, som kan komma att beröras genom grävning eller schaktning, ska dessa massor undersökas. Det aktuella vägprojektet medför inte någon förändring av trafikmängd eller anvisad hastighet och därmed ingen påverkan på emissioner av luftföroreningar. Halterna av luftföroreningar är låga med den trafikmängd som är aktuell. Området ligger inte inom något område för sameby, men angränsar i norr till Kalls sameby, och i söder till Tossåsens sameby. Enligt samebyns markanvändningskarta ingår marken runt E14 i det aktuella området inte i något betesland. 4. Förutsättningar 4.1. Befintlig vägs funktion och standard Väg E14 är en europaväg med en asfaltsbelagd bredd på ca 8 m. Vägen har bärighetsklass 1, (BK1) det vill säga den högsta bärighetsklassen. Den skyltade hastigheten på aktuell sträcka är 80 km/h. Vägräcken som sidoräcken samt vägmärken och dess stolpar förekommer inom aktuellt område. Ingen vägbelysning finns efter sträckan. Jämtkraft och Skanova har ledningar längs med sträckan. Trafikflöde 4.2. Trafik och användargrupper Beräknad årsdygnstrafiken (ÅDT) är 4147 fordon, varav 485 tunga fordon (År 2014). Årsdygnstrafiken uppvisar stora variationer över säsongen. För bedömning av omgivningspåverkan och förändring av trafikmängden görs en prognostisering av trafikmängden i framtiden. Prognos för trafikmängder (ÅDT) år 2040 är 4935 fordon respektive 698 tunga fordon. Utgångsvärdet för prognosen är beräknad årsdygnstrafik (ÅDT) enligt mätning utförd 2014 som med hjälp av ett antal uppräkningstal ger en prognos för år Kollektivtrafik 9

10 Väg E14 är busstrafikerad och det finns fyra anlagda busshållplatser inom utredningsområdet. Två av dem ligger vid Hållandsgården och de övriga två hållplatserna vid folkhögskolan. Oskyddade trafikanter Idag hänvisas oskyddade trafikanter till väg E14, ingen gång- och cykelbana eller någon bredare vägren finns att tillgå. Olycksstatistik Mellan år har det inträffat 4 olyckor intill korsning nr. 4, Ristafallet, med personskada som har rapporterats in till polis eller akut sjukvård. Ingen olycka med oskyddade trafikanter har rapporterats. Inga olyckor har rapporterats vid korsningarna nr. 1-3 direkta närhet Lokalsamhälle och regional utveckling I Åre kommun bor drygt personer. Enligt SCB (2010) bor cirka 450 fast boende i närmaste tätort som är Undersåker. Kommunens befolkningsprognos för visar att en befolkningsökning kommer ske längs E14 stråket mellan Mörsil och Duved samt i tätorterna Duved och Åre. Bebyggelsen i utredningsområdet består av ett fåtal gårdsbildningar och bostadshus. I övrigt är det jordbruksmark och skogsmark i området. Den näringsgren som sysselsätter allra flest i Åre kommun (över 20 procent av dagbefolkningen enligt SCB) är hotell och restauranger. Vård och omsorg, handel och utbildning sysselsätter också många. Närmaste utbud av handel och service finns i Undersåker. Vård finns i tätorten Järpen cirka 8.5 km från Hålland Landskapet Landskapet i det berörda området längs E14 är varierat. Det består av småskalig jordbruksmark, mindre lövdominerade skogspartier och skogsridåer, samt spridd bebyggelse av varierande karaktär. Den mer storskaliga karaktären i landskapet är lutningen från det barrskogklädda berget Romöhöjden i norr ner mot Indalsälvens dalgång i söder. E14 går parallellt med älven på skrå i terrängen. Järnvägen går mellan E14 och älven. Norr om E14 går den mindre väg 695, där också huvuddelen av bebyggelsen ligger. Se Figur 3 för vy över vägens närområde. 10

11 Figur 3. Vy över vägens närområde (Sweco 2015). Från E14 finns utblickar över skogslandskapet söder om Indalsälven. Älven, som ligger ca 200 meter från vägen, döljs av terrängens lutning och av vegetation. Den sträcka av älven som ligger nära det berörda vägområdet benämns även som Åreälven. Åreälven utgör den södra delen av Indalsälvens två största källflöden. Vägsträckan passerar ett mindre vattendrag, Nylandsbäcken som går genom en trumma vid km 0/900. Flera andra vägtrummor passeras längs sträckan, vid 1/441, 1/502, 1/963 och 0/421, varav den sista inte kommer att beröras av de planerade åtgärderna. En kotunnel finns strax väster om Nylandsbäcken (se figur 4). Det är en betongtrumma med dimension på ca mm. Vid platsbesök 2015 bedömdes att den inte används av jordbruk i närområdet. I tunneln fanns bland annat en del avfall och stillastående vatten. Kotunneln berörs inte av planerade åtgärder. 11

12 Figur 4. Kotunnel under E14 ca 50 meter väster om Nylandsbäcken (Sweco 2015). Kotunneln ligger inte inom området för de planerade vägåtgärderna Miljö och hälsa Natur- och vattenmiljö Vägkantsflora Berggrunden består av en mosaik av både lättvittrade och svårvittrade material som kalksten, lerskiffer och gråvacka. Jordarterna i dalgången som omger älven och vägen utgörs från väster av lera fram till Nyland. Öster om Nyland finns ett område med grövre isälvssediment. Förekomst av nordisk stormhatt och vissa orkidéer intill vägen visar att området är kalkpåverkat med förutsättning för en rik och krävande flora. Det är troligt att lättvittrade mineral har transporterats från berggrunden till lerjordarna i det aktuella området. Vägmiljön är klassad som artrik vid en grundinventering utförd 1995 av Vägverket, och bedöms som en mycket art- och biotoprik sträcka med överlag kalkgynnade och kalkkrävande arter. Sträckan beskrivs i rapporten från inventeringen som innehållande mycket individrika bestånd av flera mindre vanliga arter varvat med traditionell jämtländsk ängsflora. Enligt rapporten fanns olika orkidéarter i tusental vid Hållandsgården. Sträckan omfattas av en skötselplan från 2000 för artrika vägkanter i Jämtlands län och en tidsanpassad slåtter utförs årligen i syfte att bevara floran. I skötselplanen finns anvisningar för vilka generella hänsyn som ska tas vid markstörande arbeten för de olika värdeklasserna av floraområden. Dock är den aktuella sträckans värdeklass inte bedömd och det rekommenderas i inventeringsrapporten från 1995 att återinventering är nödvändig för att bedöma lokalens biologiska värden. För samtliga klasser av artrika vägkanter gäller enligt skötselplanen att utgångspunkten vid markarbeten utmed dessa sträckor är att bibehålla antingen ytter- eller innerslänten intakt. 12

13 Naturomgivning och naturvärdesobjekt Vägkanterna och anslutande zon på meter består främst av torra, friska marker. Ängsoch åkermark finns omväxlande med mindre områden och dungar av främst yngre lövskog och sly. Enstaka barrträd finns spridda längs sträckan. Det finns även grusytor, tomtmarker, gräsmattor, trädridåer mellan järnvägen och vägen, samt infartsvägar. En bäckravin finns vid Nylandsbäcken, omgiven av en bård av lövträd. Eftersom omgivningen till vägen är ganska mångformig längs sträckan med öppet vatten, stränder, barrskog, lövskog, hyggesmark, åkermarker, gårdsmiljöer med flera så finns det goda förutsättningar för en relativt artrik fågelfauna. I Artportalen har det rapporterats in många uppgifter de senaste åren från den aktuella sträckan. Artportalen utvecklas och drivs av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Naturvårdsverket och är en webbplats för observationer av Sveriges växter, djur och svampar. Ett antal rödlistade fågelarter har rapporterats cirka 100 meter från korsningen vid Hållandsgården. Dessa är Buskskvätta (NT), lappuggla (NT), kungsfågel (NT), tornseglare (VU) och Spillkråka (NT). Spillkråka finns även med i Fågeldirektivets bilaga 1. Andra rödlistade arter som setts i området intill Ristafallet är duvhök (NT), gulsparv (VU), mindre hackspett (NT), och fjällvråk (NT). Rapporterna från vägområdets närhet har sannolikt gjorts av ornitologer och andra fågelintresserade som stannat till och rapporterat vad de har sett och hört. Därför kan observationerna vara på ett ganska långt avstånd. Flera fjärilsarter, dock inga rödlistade arter, har rapporterats till Artportalen från området mellan vägen och älven vid Böle. I Artportalen har även utter rapporterats i anslutning till berört område, i Indalsälven. Ytvatten Vägsträckan passerar ett mindre vattendrag, Nylandsbäcken. Bäcken rinner mellan befintliga korsningar 2 och 3, vid km 0/900 (se figur 5). 13

14 Figur 5. Kartbild Nylandsbäcken samt vatten som rinner genom trummor öster om Nylandsbäcken. Den sträcka längs E14 som omfattas av strandskydd markeras med gula linjer. Numrerad ruta visar lokalisering av korsning 2. Vit pil visar lokalisering av de två trummorna. Bäcken rinner från Rista-Stormyren, ca 1.5 km norr om Hålland, till Indalsälven mellan Rista och Nyland. Bäckfåran omges av en trädbevuxen ravin. Nylandsbäcken är så liten att den inte utgör en egen vattenförekomst i Vattenmyndighetens databas VISS och det finns inga data för den i SMHI:s vattenwebb. Inget är känt angående fisk eller annan fauna i bäcken. Bäckområdet är dock troligen ett habitat för grodor och en del vattenlevande småkryp. Eftersom utter har observerats i älven är det troligt att utter även rör sig längs Nylandsbäcken. Bäcken rinner genom en trumma som söder om E14 inte ligger i nivå med marken och som därigenom utgör ett vandringshinder för vattenlevande organismer. Se bilder i figur 6 samt 7. 14

15 Figur 6. Nylandsbäcken. Bäckens inlopp under E14. Figur 7. Nylandsbäcken. Bäckens utlopp under E14. 15

16 Två trummor ligger under E14 vid km 0/700, väster om korsningen vid Hållandsgården (se figur 8). Det vatten som rinner genom trummorna är inte utmärkt på kartor över området. Det vatten som samlas upp i diket och leds i trummorna är troligen dräneringsvatten från vägkroppen och vägdagvatten samt ytavrinning från närområdet. Figur 8. Inlopp för de två trummorna som ligger nära korsningen vid Hållandsgården. Riksintressen och områden som är skyddade enligt 7 kap Miljöbalken Riksintressen och Natura 2000-områden Väg E14 är riksintresse för väg och järnvägen som är lokaliserad på södra sidan om vägen är riksintresse för järnväg. Indalsälven dalgång med dess omgivande odlingsmarker är utpekat som riksintresse för naturvård, området är benämnt Medstugan-Åreälven. Områden av riksintresse för naturvård ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Älven och dess dalgång, vilket inkluderar hela det aktuella vägområdet, ingår i ett område benämnt Sylarna-Vålådalen-Helags, som är riksintresse för friluftsliv. Områden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Hela dalgången är också riksintresse för kulturmiljövård. Den bördiga jorden i Indalsälvens dalgång har även varit en god förutsättning för jordbruk redan under förhistorisk tid. En permanent bosättning kan åtminstone ses från yngre järnåldern då flera gravfält från denna tid finns i närområdet. Undersåkers kyrkoruin från 1200-talet tillhör de lämningar som visar på bosättning även under medeltid. Denna bosättningskontinuitet i området har gjort att området klassats som riksintresse (Z31) för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 i miljöbalken. 16

17 Motiveringen för riksintresset för kulturmiljö är enligt Riksantikvarieämbetet: Älvdalsbygd i fjällnära miljö, kuperat och öppet odlingslandskap längs Indalsälven med lämningar. Uttryck för riksintresset är: Gravhögar från yngre järnålder, Undersåkers medeltida kyrkoruin, flera ödesbölen med odlingsterrasser, åkerhak, odlingsrösen och husgrunder. Underåkers nya kyrka från Gammal landsväg. Hyttlämning. Gårdar och torp från och 1800-talen. Väg E14 ligger också vid den berörda sträckan inom ett större område, benämnt Åreälven, som är utpekat som riksintresse för skyddade vattendrag. I de vattenområden som är utpekade som riksintresse får inte vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverföring för kraftändamål utföras. Samtliga riksintressen visas på karta i figur 9. Figur 9. Riksintressen som omfattar eller ligger nära det aktuella vägområdet samt vattenskyddsområde för ytvatten nedströms om vägområdet. Åreälven är ett Natura 2000-område enligt Art- och habitatdirektivet. Natura områdets syfte är enligt dess bevarandeplan att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för naturtyperna Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation, Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor, Oligomesotrofa sjöar i den alpina och boreala regionen samt Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ. 17

18 Åreälvens huvudfåra från Landverksströmmen och nedströms, vilket innefattar den del av älven som rinner nära den berörda vägsträckan, tillhör den sistnämnda naturtypen. Naturliga livsmiljöer (habitat) anses åtnjuta gynnsam bevarandestatus när: 1. Utbredningsområdet eller förekomst inom utbredningsområdet är stabilt eller ökar. 2. De strukturer och funktioner som krävs för att upprätthålla långsiktigt bevarande av livsmiljön finns och bedöms fortsätta att finnas under överskådlig tid. 3. Livsmiljöns typiska arter åtnjuter gynnsam bevarandestatus. Dessa arter har valts ut som indikatorer på att den aktuella miljön är i balans ur ett ekologiskt perspektiv. Typiska arter för Åreälven som utpekas i bevarandeplanen är öring och röding. Områdets Bevarandemål är att: Åreälvens utbredning som naturligt strömmande vatten bibehålls i 1395 ha omfattning. Älvens, sjöarnas och biflödenas naturliga vattenföring och flödesdynamik bibehålls. Ytterligare fragmentering av älven i form av onaturliga vandringshinder, t ex felaktigt lagda vägtrummor, upphör i anslutande vattensystem. Gamla vandringshinder i biflöden avlägsnas. Älvens, sjöarnas och anslutande vattendrags omgivningar säkerställs som en fungerande skyddszon i form av strandskog, våtmarker etc. Vattensystemets dricksvattenkvalitet bibehålls opåverkad av utsläpp av föroreningar som slam, näringsämnen och bakterier. Älvens fauna och flora skyddas mot utsättningar av främmande arter och populationer (smittsamma sjukdomar och parasiter, konkurrens, genetisk påverkan etc). Älvens fiskfauna bibehålls och får ökad livskraft genom skydd mot överfiske. Älvens livsmiljöer för fiskar, uttrar, bottenfauna och andra organismer förbättras genom biotopvård och annan biologisk återställning inom sträckor där vattendragets naturlighet påverkats negativt. Uttern är utpekad att ingå i Natura 2000-nätverket enligt Art-och habitatdirektivet. I bevarandeplanen står att fiskfaunans sammansättning i Åreälven är unik. I huvudvattendragets strömmande partier förekommer endast öring, röding och elritsa samt lake och harr nedströms om Ristafallet. Älvens vatten är enligt uppgift från Åreälvens fiskeråd i dagsläget påverkat av verksamheter uppströms om vägområdet. Vattnets kvalitet har påverkats av grumlande material och älvens fiskpopulationer har minskat kraftigt. Andra områdesvisa skydd En nyckelbiotop (markeras som nr 1 i figur 10) som utpekas i ett naturvårdsavtal av skogsstyrelsen ligger ca 600 m NV om vägsträckan. En nyckelbiotop (nr 2 i figur 10) utpekad av skogsstyrelsen ligger ca 250 meter nordväst om vägen i höjd med Rista. Dessa områden benämns som Hållands Lövlund. Ett område ca 200 m söder om vägen omfattas av ett naturvårdsavtal genom skogsstyrelsen (nr 3 i figur 10). 18

19 En nyckelbiotop utpekad genom skogsstyrelsen, benämnd Hållandsbacken, ligger ca 250 meter norr om vägen i höjd med Nyland (nr 4 i figur 10). Figur 10. Nyckelbiotoper (orange polygoner) och objekt med naturvårdsavtal genom skogsstyrelsen (röda polygoner), numrerade enligt texten ovan. Natura 2000-område (Åreälven) i blått. Strandskydd Vid sjöar och vattendrag i utredningsområdet råder generellt strandskydd enligt miljöbalken kapitel Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen, det vill säga inte bara på land utan även ute i vattnet. Även små bäckar, småvatten och anlagda vatten omfattas av skyddet. Strandskyddet är till för att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång av strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Nylandsbäcken vid km 0/900 samt det vatten som rinner genom de två vägtrummorna öst om bäcken vid km 0/700 omfattas av strandskydd. Vägsträckan som ligger inom 100 meter från dessa vatten ligger inom strandskyddat område, se figur 5. Vattenskyddsområde Ca 1 km nedströms om det aktuella vägområdet ingår älven i ett vattenskyddsområde. Vattenskyddsområdet har föreskrifter som ska skydda dricksvattnets kvalitet och kvantitet (se figur 9). Vägområdet överlappar med en grundvattenförekomst som är skyddad enligt vattenförvaltningsförordningen som vattenförekomst med dricksvattentäkt (2000/60/EG artikel 7), se figur

20 Figur 11. Grundvattenförekomst skyddad enligt vattenförvaltningsförordningen, markerat med blått. Karta: VISS, Generellt biotopskyddade områden Det generella biotopskyddet enligt kapitel 7 11 i miljöbalken är främst knutet till odlingslandskapet och omfattar alléer, källor med omgivande våtmark, odlingsrösen, småvatten och våtmarker inklusive öppna diken, stengärdesgårdar samt vissa åkerholmar. Man får inte bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kan skada ett biotopskyddat objekt. Inga objekt som kan omfattas av det generella biotopskyddet har observerats vid studier av ortofoton samt foto- och kartmaterial. Vid planerat fältbesök kan mindre objekt som omfattas av generellt biotopskydd komma att upptäckas (exempelvis stenmurar och källor). Friluftsliv och rekreation I området kring E14 finns en fotbollsplan och Pilgrimsleden St Olavsleden går längs med älven och korsar E14 inom vägområdet vid vägkorsning 1, Åkroken (se figur 15). 20

21 Enligt Åre kommuns skoterkarta återfinns ingen skoterled i närhet till aktuella korsningar. Området kring Ristafallet ingår i det kommunala regleringsområdet för skoter. Det innebär att det endast är tillåtet att köra med skoter på markerad led i detta område. Kulturmiljö Närheten till Indalsälven har under hela historien varit intressant för bosättning då dalgången erbjudit rika naturresurser för jakt och fiske. Området fornminnesinventerades på 1970 talet och under 1990-talet genomförde Skogsstyrelsen kulturminnesinventeringen Skog & Historia i området. Skog & Historia-inventeringen resulterade inte i några nyregistrerade lämningar i vägens närhet. Fornminnesinventeringen resulterade i fem registrerade platser i den aktuella vägsträckans närhet vilka har registrerats i FMIS (se tabell 2 samt figur 12). Tabell 2. Registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 meter från vägens mitt. RAÄ/FMIS nr Lämningstyp Antikvarisk bedömning Kommentar Undersåker 78:1 Hög Fornlämning Berörs ej Undersåker 79:1 Plats med tradition Övrig kulturhistorisk lämning Enligt traditionen plats för äldre kyrka. Någon kyrka har troligen inte legat på platsen. Området beläget söder om vägen och berörs ej. Undersåker 80:1 Hög? Övrig kulturhistorisk lämning Möjlig gravhög 50 m söder om väg. Berörs ej. Undersåker 80:2 Obestämbar (massgrav) Uppgift om Uppgift om karolinergravar, osäkert läge. Arkeologisk utredning kommer att krävas för att fastställa om det är fornlämning. Undersåker 84:1 Fångstgropssystem Bevakningsobjekt Osäkert om det är fornlämning. Belägna 18 m söder om väg. Arkeologisk utredning kommer att krävas för att fastställa om det är fornlämning och om den berörs. 21

22 Figur 12. Översiktskarta. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Objekt inom 100 m från E14 är markerade med numrering. Vid Ristafallet kommer den eventuella massgraven, Undersåker 80:2, att beröras av planerade vägförändringar. Lämningen är bedömd som Uppgift om då det i dagsläget är osäkert om det är på angiven plats som graven finns. En arkeologisk utredning kommer att krävas för att fastställa om fornlämning berörs. Även område med eventuella fångstgropar, Undersåker 84:1 kan komma att påverkas. Detta område är bedömt som Bevakningsobjekt då det inte klart har kunnat fastställas om det är fångstgropar. En arkeologisk utredning kommer att krävas för att konstatera om fornlämning berörs (se figur 13). 22

23 Figur 13. Detaljkarta över nytt vägområde vid korsning Ristafallet. Vid korsning 1 (Åkroken) ansluter de planerade åtgärderna till ett uthus och vid korsning 2 (Hållandsgården) finns en mindre timrad ekonomibyggnad med en sidoutbyggnad med plåttak. De båda byggnadernas kulturhistoriska värde bedöms som ringa. Förorenade områden Enligt länsstyrelsens databas finns inga förorenade eller potentiellt förorenade områden nära vägen. Inom eller i anslutning till berört vägområde finns utfyllnader med fyllnadsmassor av okänt ursprung. Vägdikesmassornas innehåll av förorenande ämnen är inte känt. Ingen provtagning och analys av vägdikesmassor planeras. Om misstanke om föroreningar föreligger i samband med schakt (genom lukt eller visuell bedömning), ska massorna undersökas genom provtagning innan de kan återanvändas eller bortforslas. Naturresurser Jordbruk är traditionellt områdets huvudsakliga näring och i byn finns några jordbruksföretag. Åkermarken används främst för vallodling. Berörd vägsträcka angränsar bland annat till åkermark. Skogsområden finns också i direkt anslutning till vägområdet. Masshantering Uppskattningsvis ska totalt ca 4000 m3 schakt och ca m3 fyll genomföras, vilket innebär ett underskott på ca 8000 m3 för bergmassor till slänter. Total mängd ny överbyggnad ca 9000 m3 (stödremsa, skyddslager, förstärkningslager, bärlager och 23

24 slitlager). Mängden underskott av massor avser både åtgärder på väg E14 samt ersättningsvägar. Hälsa och säkerhet Trafiksäkerheten motordrivna fordon på den aktuella sträckan är låg. Detta till stor del till följd av dåligt anpassade korsningar. Trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafikanter är också låg eftersom de samsas om vägutrymmet med motordrivna fordon och att säkra gångpassager saknas. E14 är anvisad som lämplig väg för transporter av farligt gods. Omfattningen av transporter med farligt gods på E14 är liten i jämförelse med andra län. En del av bostadshusen ligger i vägens närhet. De störningar i boendemiljön som brukar utredas i samband med vägbyggande är framförallt frågor som rör buller, vibrationer, luftföroreningar och barriäreffekter. Störningar i form av buller, vibrationer, infraljud, ljusstörningar samt försämrad luftkvalitet har ett direkt samband med trafikmängden. När bullerreducerande åtgärder för fastigheter utreds och planeras styrs gällande riktlinjer av om vägprojektet anses utgöra nybyggnad/väsentlig ombyggnad av väg eller en befintlig väg. Detta projekt bedöms inte innebär nybyggnad/väsentlig ombyggnad utan befintlig väg. För befintliga vägar gäller riktvärdet 65 db(a) i ekvivalent ljudnivå och maxbullret får ej överstiga 80 db(a) för att klara kravet om 55 db(a) i maximal ljudnivå inomhus. Vid hastigheter av 80 km/h och överstigande bedöms husfasad ha en ljuddämpning om ca. 30 dba. Topografi 4.6. Byggnadstekniska förutsättningar Väg E14 är relativt kuperad och ligger på nivåer mellan ca 335 och ca 430 meter över havet inom aktuell sträcka. De högsta nivåerna finns i väst och de lägsta i öst. Topografin är varierande i omgivningen kring vägen, dels kuperade områden med moränoch bergkullar men även låglänta områden med åkermark förekommer. Grundvatten I de högre belägna områdena där berget ligger ytligt finns inget permanent mark- /grundvatten i jorden. Permanent grundvatten förekommer i de låglänta delarna samt där jordmäktigheten är större och gradienten mindre. Ytligast grundvatten har uppmätts vid km-tal 0/700 där det påträffades 1,15 m under befintlig markyta. Övrigt grundvattenrör vid ca 1/350 har varit torr vid mättillfällena. Markoch grundvattennivån varierar med årstid och nederbörd. Geologi och Geotekniska förhållanden De geologiska förutsättningarna längs vägsträckan varierar från kuperade fastmarksområden med grus och siltig/sandig morän till mer låglänta områden med lösare jordar som silt. I samband med att befintlig väg och anslutningar till vägen byggdes har området påverkats av schakt- och fyllningsarbeten. 24

25 Utförda undersökningar längs aktuell sträcka visar på att jordlagren främst utgörs av olika sammansättningar av silt, sand, grus och siltig/sandig/grusig morän. Ytlagret utgörs ett upp till ca 0,4 m mäktigt organiskt ytskikt. Utförda jord-bergsonderingar har avbrutits mellan 5 11 m under befintlig markyta utan att berg påträffats. Brunnar Kommunalt vatten samt dricksvatten- och energibrunnar finns i området, se lokaliseringar av brunnarna på kartan i figur 14. En detaljerad inventering av brunnar genomförs i bygghandlingsskede och kontrollprogram ska upprättas för berörda brunnar. Figur 14. Lokalisering av dricks- och energibrunnar i kring den aktuella vägsträckan. Karta: SGU, Befintliga ledningar Längs E14 finns befintliga ledningar. 25

26 Åre Kommun har VA-ledning som korsar E14 vid folkhögskolan där de planerade vägåtgärderna inte påverkar kommunens ledning. Elledning i mark (Jämtkraft) korsar befintlig E14 på två ställen där vägåtgärder görs. Teleledning i mark (Skanova) finns i befintlig E14 på delar av sträckan samt korsar E14 på tre ställen där vägåtgärder görs. Fiber (IP-Only) finns i befintlig E14 på sträckan. Det förekommer el-och teleledningar i vägens närområde som inte påverkas. 5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.1. Val av lokalisering Projektet innebär att anslutningar åtgärdas för att minska trafikfarliga situationer med avoch påsvängande trafik samt att antalet anslutningspunkter minskas. Under samrådet och projekteringen har det framkommit att utförandet av stigningsfält, som var det första alternativet till att höja trafiksäkerheten längst sträckan, inte är den optimala lösningen för trafiksäkerheten och framkomligheten vid Hållandsbacken. Ett stigningsfält medför många svåra trafiksituationer med anslutande vägar. Trafikverket ändrade därför inriktning på projektet och beslutade att utföra trafiksäkerhetshöjande åtgärder på sträckan istället Val av utformning Korsning 1, Åkroken Den första korsningen som berörs i projektet är Åkroken, se figur 15. Järnvägskorsningen för vägen mot Åkroken ska få helbomslösning. Helbomslösningen ingår inte i detta projekt men är utgångspunkt för vägens utformning. Utformningen illustreras i figur 16. Förslagen åtgärd är: Ögla för avsvängande från Järpen mot Åkroken. Avfart sker åt höger för att sedan korsa E14 vinkelrätt. Stopplikt innan korsning av E14. Högersvängfält/magasin från Åre in mot Åkroken för att avsvängande bilar inte ska stoppa upp trafiken på E14 när bommarna är nerfällda samt att göra ett påkörningsfält på E14 för att köra ut från Åkroken och svänga höger mot Järpen. Detta då bilar som väntar för att köra ut på E14 ska kunna köra iväg ifall bommarna går ner. Infarten till fotbollsplanen anpassas utifrån utformningen av öglan men bedöms kunna ligga kvar i nuvarande sträckning. Inget intrång på fotbollsplanen görs. 26

27 Figur 15. Orienteringskarta korsning nr. 1, Åkroken. Fotbollsplanens läge markeras av den svarta rutan. Figur 16. Planskiss. Förslag på utformning av korsning 1, Åkroken Hållandsgården Den andra korsningen som berörs i projektet är Hållandsgården, se figur 17. Föreslagen utformning av korsning Hållandsgården illustreras i figur 18. Förslagen åtgärd är: Infarten mot Hållandsgården flyttas ca 40m västerut för att sikten i korsningen ska förbättras. Målad refug med markeringsstolpar underlättar passage av E14 då man kan passera ett körfält i taget för att ge åtkomst till Pilgrimsleden. Inget högersvängfält görs på E14 om man kommer från Järpen på grund av utrymmesbrist och konflikt med planerad busshållplats. Detta i kombination med att man inte uppnår 27

28 tillräckligt god sikt för att åstadkomma ett trafiksäkert svängfält. Ett högersvängfält kan istället skapa en trafikfarlig situation vid korsningen. Befintlig enskild anslutning tas bort. Figur 17. Orienteringskarta korsning nr. 2, Hållandsgården. Figur 18. Planskiss. Förslag på utformning av korsning 2, Hållandsgården. Folkhögskolan Den tredje korsningen som berörs i projektet är Folkhögskolan, se figur 19. Föreslagen utformning av korsning Folkhögskolan illustreras i figur 20. Förslagen åtgärd är: Anslutningen till Folkhögskolan flyttas ca 70m väster om den befintliga anslutningen för att erhålla en bättre siktsträcka österut. Vänstersvängfält från Åre mot Folkhögskolan. Målad refug med markeringsstolpar föreslås. 28

29 Inget högersvängfält från Järpen in mot Folkhögskolan föreslås då befintlig busshållplats avses behållas. Detta i kombination med att man inte uppnår tillräckligt god sikt för att åstadkomma ett trafiksäkert svängfält. Ett högersvängfält dikt an E14 kan istället skapa en trafikfarlig situation vid korsningen. Enskilda anslutningar mellan Ristafallet och Folkhögskolan föreslås stängas för att minska konfliktpunkter längs E14. Ny enskild parallellväg med gemensam anslutning med Folkhögskolan mot E14 är möjlig och skapar en mer trafiksäker korsning. Figur 19. Orienteringskarta korsning 3, Folkhögskolan. Figur 20. Planskiss. Förslag på utformning av korsning 3, Folkhögskolan. Ristafallet Fjärde korsningen som berörs i projektet är Ristafallet, se figur 21. Föreslagen utformning av korsning Ristafallet illustreras i figur 22. Förslagen åtgärd är: 29

30 Anslutningen mot Ristafallet föreslås få ett vänstersvängfält från Järpen. Målad refug med markeringsstolpar föreslås. Inget högersvängfält från Åre mot Ristafallet förordas då det kan skymma sikten vid utkörning från Ristafallet. Korsningen vid Rista har ritats som 3-vägskorsning och de enskilda anslutningarna på norra sidan föreslås stängas och ny enskild parallellväg är möjlig för utfart med anslutning mot korsningen vid Folkhögskolan. Eventuellt kan jordbruksfordon tillåtas att passera rakt över E14 vid Ristakorsningen för att minimera körande längs E14. Bommar kan vara ett alternativ. Detta utreds i fortsatt projektering. Figur 21. Orienteringskarta korsning 4, Ristafallet. 30

31 Figur 22. Planskiss, korsning 4, Ristafallet. Anslutande vägar På sträckan har en övergripande översyn av anslutande vägar setts över med tanke på trafiksäkerheten. Detta medför att gällande förslag har färre anslutningsvägar ut mot E14 än tidigare. Hur enskilda anslutningar påverkas har presenterats ovan under respektive beskrivning av korsningarna. Flera enskilda anslutningar kan komma att påverkas. Busshållplatser De fyra busshållplatser som finns längst aktuell sträcka har setts över gällande lokalisering och utformning. Busshållplatsen på norra sidan vid Hållandsgården placeras ca. 50 m öster om anslutningen. Busshållplatsen kommer att skyltas så att det tydligt framgår att den inte är ett högersvängfält. Befintlig hållplats österut blir i samma läge som befintlig ficka. Busshållplatsen på norra sidan vid Hållandsgården placeras ca. 50 m öster om anslutningen. Busshållplatsen kommer att skyltas så att det tydligt framgår att den inte är ett högersvängfält. Befintlig hållplats österut blir i samma läge som befintlig ficka. Busshållsplatserna som ska åtgärdas utformas enligt Trafikverkets publikation 2015:086, Vägar och gators utformning, VGU. Stödmurar Vid en plats längst sträckan behövs stödmur för att klara den trånga passagen, se figur 23. Stödmur utförs på höger sida mot slänt och upp mot Hållandsgårdens byggnader, vid km-tal 0/550 till 0/

32 Figur 23. Exempel på utförande av stödmur för att minimera intrånget. Räcken Vägräcken som sidoräcken finns inom aktuellt område. Nya räcken kommer sättas upp där behov finns. Befintliga räcken kan också komma att byta ut och/eller förlängas på vissa sträckor. Ledningar Flera ledningar, som exempelvis markförlagda kablar för el, finns i området och kommer att påverkas av planerade åtgärder. Ledningarna kommer att läggas om och anpassas i samråd med ledningsägarna i samband med byggandet av åtgärderna. Brunnar En detaljerad inventering av brunnar och övriga enskilda vatten- och avloppsanläggningar, som kan komma att beröras, genomförs i bygghandlingsskede och kontrollprogram upprättas för berörda brunnar. Trummor Befintliga vägtrummor har mätts in. Inga nya dagvattenbrunnar kommer att anläggas. Befintliga trummor (5 stycken) kommer förlängas. En eller eventuellt två gallerbrunnar i närheten av anslutningen mot folkhögskolan ska höjas. De två gallerbrunnarna är inlopp till befintliga trummor vid km-tal ca 1/441 och ca 1/502. Vägavvattning Avvattning av dagvatten sker huvudsakligen genom att dagvattnet avleds till vägslänt där det infiltrerar och därefter dräneras vatten fram i lågområden. Dräneringsvattnet leds sedan via diken ut i bäck och andra vatten. Geotekniska åtgärder Inga stabilitetsproblem bedöms uppstå och därmed inget behov att vidta några särskilda geotekniska åtgärder. Gestaltning Enligt väglagen ska en estetisk utformning eftersträvas vid väghållning. Lagen säger också att hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden samt natur- och kulturvärden vid byggande av väg. 32

33 Åtgärderna sker i befintlig vägmiljö. Särskilda åtgärder för gestaltning föreslås endast för släntutformning, och då för att minska påverkan på landskapsbilden och trafikantupplevelsen. Gestaltningsaspekter som behandlats under arbetet med vägplanen är främst följande: Lutningarna i terrängen gör att även små vägåtgärder kan medföra att stora ytor tas i anspråk för slänter. Slänter ska täckas med tillvaratagna avbaningsmassor för att påskynda etablering av naturlig markvegetation. Om inte avbaningsmassor finns i tillräcklig mängd ska slänter som är synliga för trafikanter eller närboende täckas i första hand. I andra hand kan moränmassor användas. Miljö Marken vid de aktuella åtgärdspunkterna bedöms generellt inte utgöras av förorenad jord och massor bedöms därför kunna återanvändas i projektet. Detta under förutsättning att dikesmassorna återanvänds direkt inom vägområdet och inte inom känsliga områden längst sträckan exempelvis intill vattendrag. Om grävning eller schaktning kommer att ske i befintliga fyllnadsmassor behöver en markmiljöteknisk undersökning genomföras av berörda massor för att avgöra eventuella föroreningshalter. Undersökning avgör hur massorna kan användas i projektet. Åtgärder vid berörd bäck ska inte utgöra vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer i driftskede. Målsättningen är att samtliga slänter ska vara utformade så att vegetation kan etablera sig. Om befintliga massorna inte räcker till ska en jordmån som liknar den befintliga användas och eventuellt förstärka med insådd av frön. Om det förekommer lupiner längs den aktuella sträckan, ska massor från områden med lupinförekomst inte spridas till områden som är fria från lupiner. Massor med lupinförekomst kan återanvändas om de täcks med minst 50 cm jord som inte innehåller lupiner, alternativt köras bort till mottagare som har möjlighet att hantera massorna utan vidare spridning av lupiner. Avbaningsmassor läggs under byggtiden ut åt sidan inom nytt vägområde, för att sedan påföras när schakterna är gjorda. Se exempel på hantering av avbaningsmassor i figur 30. Avbaningsmassor och etablering får inte ske inom registrerade fornlämningsområden. Fornlämningsområdet markeras med stakkäppar och fornlämningsband innan arbetet påbörjas. Detta gäller främst Undersåker 80:2. 33

34 Figur 24. Illustration på hur hantering av avbaningsmassor kan ske. Övrigt Inga gångpassager eller belysning planeras längst sträckan Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Trumman för Nylandsbäcken vid km 0/900 och trumma vid km 0/700 ska förlängas nedströms om E14. Dessa omfattas av skyddsåtgärder som innebär att inga vandringshinder ska uppstå i driftskedet. Vid Nylandsbäcken ska grumling förebyggas genom sedimentfälla nedströms planerade åtgärder under byggtid för att undvika påverkan på Natura 2000 område. 6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1. Nollalternativ Enligt Trafikverkets rapport, Planläggning av vägar och järnvägar, ska en jämförelse med konsekvenserna av ett nollalternativ göras i de fall det bedöms bli förändringar vid tidpunkten för horisontåret jämfört med nuläget, till exempel trafikeringen. Nollalternativet beskriver en förväntad utveckling av området inklusive de åtgärder som behövs för anläggningen och dess närområde i en beräknad framtid, så som normala driftoch underhållsåtgärder. I detta projekt beräknas prognosåret till 2040, vilket utgör tidsramen för nollalternativet. Nollalternativet för projektet framgår av avsnitt 7. Samlad bedömning. 34

35 6.2. Trafik och användargrupper Trafiksäkerheten kommer att förbättras för alla trafikslag då planerade åtgärder innebär att risken för olyckor minskar, vilket också är motiverat när trafikmängderna väntas öka, även om ökningen är marginell (prognos år 2040.) För oskyddade trafikanter förväntas ingen förändring av planerade åtgärder. Möjligen kan passering av E14 upplevas säkrare när en mittremsa kommer att anläggas vid ett antal sträckor. Gående kan utnyttja mittremsan när vägen passeras och trafikmängden är hög Lokalsamhälle och regional utveckling Åtgärderna har ingen påverkan på den regionala utvecklingen mer än att trafiksäkerheten ökar för trafik som är på genomresande. Den lokala utvecklingen påverkas positivt för trafik som nyttjar aktuella till- och avfartsvägar då trafiksäkerheten ock framkomligheten ökar Landskapet I en större skala medför projektet endast små konsekvenser för landskapsbilden. Åtgärderna sker längs den befintliga vägen och är av relativt liten omfattning. Lokalt uppstår större konsekvenser där breddning av E14 och nya eller flyttade sidovägar medför nya intrång, bredare vägrum och i vissa fall vägslänter av större utbredning. Täckning med avbaningsmassor gör att vegetation återetableras snabbare på slänterna och väganläggningen integreras i landskapet. De lokala konsekvenserna bedöms som måttliga direkt efter byggtiden och på längre sikt små Miljö och hälsa Natur- och vattenmiljö Vägkantsflora De artrika vägkanter som finns längst vägsträckan kommer tillfälligt att skadas och påverkas. Det kommer sedan att uppstå en ny växtmiljö i den nya vägkanten då arterna i grannskapet efter hand sprids dit samt genom att ta tillvara på avbaningsmassor och lägga ut dem i de nya vägkanterna. Vid planerat fältbesök avgörs det om för området främmande arter, exempelvis lupiner finns i vägkanterna. Naturomgivning och naturvärdesobjekt Utifrån fågelobservationer som troligen gjorts från ett ganska stort närområde till vägen är det inte möjligt att dra slutsatser om vilka arter som har livsmiljöer i det vägområde som kommer att påverkas. Då det endast finns en liten mängd skog intill vägen så är sannolikheten att häckande fåglar ska beröras direkt av vägprojektet liten. Möjligen skulle gulsparv kunna beröras då den kan häcka i buskvegetationen i vägens närområde. Troligen uppehåller sig arter inom det inventerade området som är fridlysta eller förtecknade i någon av art- och habitatdirektivets eller fågeldirektivets bilagor. Vanlig groda, revlummer, orkidén korallrot och nordfladdermus är sådana exempel på arter som skulle kunna återfinnas med en mera detaljerad inventeringsinsats. För orkidéer och lummerväxter är bakgrunden till att dessa artgrupper blivit fridlysta att det varit problem 35

36 med uppgrävning och omfattande plockning för kommersiella syften och trädgårds/dekorationsändamål. I dagsläget bedöms det inte föreligga någon beaktansvärd risk för påverkan på några arters bevarandestatus vare sig inom regionen eller lokalt. Detta innebär att åtgärden inte strider mot förbuden i 4 och 8 artskyddsförordningen och att dispens därför inte behöver sökas för åtgärden. Denna bedömning kan på nytt behöva omprövas beroende på vad som påträffas vid planerat fältbesök. Ytvatten Nylandsbäckens trumma föreslås förlängas. Föreslagna åtgärder vid Nylandsbäcken innebär en påverkan på bäcken och möjligen även Indalsälven genom grumling under byggskede. Se vidare under kap. 6.8 Påverkan under byggtid. Efter att åtgärderna är genomförda bedöms förhållandena bli bättre med avseende på flöden och förutsättningar för fauna- och flora- förflyttningar i vattendraget. Passagemöjligheten för utter under E14 vid Nylandsbäcken blir oförändrad av vägåtgärden då det inte blir aktuellt med någon torrpassage. Då allmänna intressen eller enskilda intressen bedöms eventuellt kunna påverkas negativt ska vattenverksamhet anmälas till länsstyrelsen. Förutsatt att rekommenderade åtgärder utförs bedöms risken för påverkan på ytvatten vara liten. Riksintressen och områden som är skyddade enligt 7 kap Miljöbalken Riksintressen och Natura 2000-områden Ingen påverkan på riksintresse för järnväg väntas. Planerade åtgärder ligger i linje med riksintresset för väg. Riksintresset för naturvård bedöms inte bli påverkat av projektet då det aktuella vägområdet ligger utanför dess gränser. De värden som ligger till grund för riksintresse för friluftsliv (natur-och kulturkvaliteter, landskapsvariation samt god tillgänglighet för allmänheten) bedöms inte påverkas negativt av vägåtgärderna. Detta på grund av att vägåtgärden är av en liten omfattning. Riksintresset för skyddade vattendrag är till för att skydda älvsträckan från vattenreglering. Den föreslagna vägåtgärden kommer inte att medföra någon förändring i älvens flöde och någon påverkan på värdena i riksintresset bedöms därför inte uppstå. Den aktuella vägsträckan berör riksintresse för kulturmiljövården (Z31) vars värdekärnor är dalgångens bosättningskontinuitet representerad av bland annat gravhögar från yngre järnålder. De planerade förändringarna av vägsträckningen bedöms inte påverka riksintressets kärnvärden. Riksintresset pedagogiska och upplevelsemässiga värde kommer fortsatt att kunna upplevas även efter de planerade förändringarna. Åtgärderna berör Natura 2000-området Åreälven i och med att åtgärder planeras vid Nylandsbäcken. Natura 2000-områdets bevarandesyfte och värden bedöms inte påverkas 36

37 negativt, då den planerade åtgärden inte förändrar förutsättningarna för Åreälvens utbredning, struktur, funktion eller typiska arter, förutsatt att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtas. Motiv till bedömningen: Bevarandemålen gällande älvens utbredning, förbud mot införsel av främmande arter, biotopvårdsinsatser och skydd mot överfiske berörs inte alls av åtgärden. Ingen vidare förändring av bäckens vattenföring och flödesdynamik, eller av dess omgivnings funktion som skyddszon väntas. Åreälvens dricksvattenkvalitet påverkas inte av åtgärden. Åtgärdandet av vandringshindret i Nylandsbäckens trumma bidrar till att bevarandeåtgärden gällande fragmentering av älven och anslutande flöden uppfylls. Andra områdesvisa skydd Ingen av de nyckelbiotoper eller de områden som omfattas av naturvårdsavtal bedöms beröras då de ligger utanför vägområdet. Strandskydd När det gäller strandskyddet för Nylandsbäcken och vattnet som rinner genom de två trummorna söder om bäcken är bedömningen att de aspekter som tas upp i lagen med skydd för allmänhetens tillgång till friluftsliv samt skydd av växt- och djurlivet inte kommer att påverkas av föreslagen åtgärd. Detta eftersom åtgärderna delvis kommer att utgöras inom ett redan ianspråktaget område och att ingen betydande påverkan för växt- och djurlivet väntas. Vattenskyddsområde Vattenskyddsområde, Tossön, ligger nedströms grundvattenriktingen från vägområdet. Även om det ligger utanför det berörda vägområdet så kan det påverkas av åtgärder i detta projekt genom grumling av älven via Nylandsbäcken. Förutsatt att föreslagna åtgärder vidtas för att minska risken för grumling i bäcken så bedöms ingen påverkan på vattenskyddsområdet ske. Friluftsliv och rekreation Möjligheterna till rekreation och friluftsliv bedöms inte påverkas negativt med nuvarande förslag. Fotbollsplanen berörs inte och åtkomsten till Pilgrimsleden kommer inte att påverkas av uppförandet av nya vägräcken. Kulturmiljö Korsning 1 (Åkroken) ligger invid en registrerad plats med tradition, FMIS, Undersåker 79:1. Denna lämning ligger söder om vägen och området mellan väg och järnväg är idag skadat i samband med diken, järnvägs- och vägbank varför det inte är sannolikt att några lämningar ska kunna påträffas. Korsningarna objekt 3 (Folkhögskolan) och 4 (Ristafallet) ligger i anslutning till en eventuell massgrav, FMIS Undersåker 80:2 och eventuellt fångstgropssystem, Undersåker 84:1. En arkeologisk utredning kommer att krävas för att fastställa om fornlämning berörs. Om utredningen visar att fornlämning berörs kommer en arkeologisk förundersökning och eventuellt en arkeologisk undersökning att krävas för att dokumentera och ta bort lämningarna. 37

38 Registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 meter från vägmitt redovisas i kapitel 4. Två byggnader kan komma att beröras vid korsning 1 (Åkroken) och vid korsning 2 (Hållandsgården). De båda byggnaderna bedöms kunna stå kvar och alltjämt användas. Förorenade områden Då inga förorenade eller potentiellt förorenade områden har identifierats i vägens närhet bedöms det inte finnas någon generell risk för spridning av föroreningar som kan påverka mark- och vattenmiljöer negativt. Under förutsättning att vägdikesmassorna återanvänds direkt inom projektets vägområde och inte läggs upp intill vattendrag samt att eventuella fyllnadsmassor som berörs av gräveller schaktarbete undersökt miljötekniskt och hanteras därefter, väntas ingen risk för negativ påverkan på närmiljön. Naturresurser Ny mark kommer tas i anspråk för vägområdet. Enskilda fastighetsägare ersätts för intrånget och vägavsnittet utformas så att eventuell påverkan för brukandet blir så liten som möjligt. En viss areal produktiv mark kommer att tas i anspråk vid de planerade åtgärderna då vägen gränsar till jordbruksmark. Samma gäller för brukbar skogsmark. Masshantering Underskottet på ca 8000 m3 kommer att hanteras genom att massor behöver tillföras projektet utifrån. Hälsa och säkerhet Att E14 är en rekommenderad väg för farligt gods och dess risker som det innebär generellt bedöms inte påverkas av planerad åtgärd dock väntas trafiksäkerheten öka med planerad ombyggnad vilket också minskar riskerna för trafikolyckor där transporter med farligt gods är inblandade. Förenklad bullerutredning har genomförts som en del i framtagande av vägplanen. Eftersom vägen planeras gå i befintlig sträckning kommer inga nya störningar att uppstå för boende. Eftersom vägåtgärderna på E14 innebär åtgärder på befintlig väg gäller riktvärdet 65 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) och den maximala ljudnivån får ej överstiga 80 db(a). Befintliga och nya bullernivåer har beräknats för fastigheter vid de fyra korsningarna som byggs om. Beräkningarna visar på ekvivalenta ljudnivåer på under 65 db(a) både före och efter vägåtgärd. Den ekvivalenta och maximala ljudnivån beräknas bli marginellt högre för de flesta fastigheterna. Den ökande ljudnivån beror dock ej på vägprojektet utan på den ökande trafikmängden över tid Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Ingen samhällsekonomisk bedömning (SEB) kommer att göras för detta projekt eftersom det är finansierat enligt regionalplan och den totala kostnaden understiger 25 miljoner kr. 38

39 6.7. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Planerade åtgärder bedöms inte ge upphov till några indirekta eller samverkande effekter och konsekvenser Påverkan under byggnadstiden Bygghandlingen innehåller de tekniska handlingar som krävs för att man ska kunna bygga vägen. Innan produktionen startar informeras alltid de berörda. Entreprenaden kan starta när vägplanen har fastställts och vunnit laga kraft. Byggskedet i ett vägprojekt innebär en rad åtgärder och arbetsmoment som kan generera störningar för den enskilde och att skador uppstår på miljön. Även om påverkan i många fall är begränsad i tiden kan den ofta vara tillräckligt stor för att särskilda försiktighetsåtgärder ska vara motiverade. För byggskedet gäller, förutom de krav som fastställs i vägplanen, Trafikverkets styrande miljökrav för entreprenörerna. Dessa krav finns formulerade i Generella miljökrav vid entreprenadupphandlingar, TDOK 2012:93. I detta dokument finns krav på systematiskt miljöarbete, att miljöplan ska tas fram för entreprenaden samt utbildningskrav för personal, krav vid hantering av kemiska produkter, miljökrav för fordon och arbetsmaskiner samt riktvärden för buller under byggtiden. De störningar och risker som förväntas kunna uppkomma under byggskedet redovisas tillsammans med planerade skyddsåtgärder i tabell 3. 39

40 Tabell 3. Risker och skyddsåtgärder under byggtid. Risk eller olägenhet Skyddsåtgärder under byggnadstiden Buller, vibrationer och damning Byggtiden innebär störningar för trafiken och boende, såsom buller, vibrationer och damning. Begränsad framkomlighet För trafik och boende längs aktuell vägsträcka kommer framkomlighet vara begränsad under en period. Trafikverket avser att följa de riktvärden som anges i Naturvårdsverkets författningssamling (NFS 2004:15) för allmänna råd beträffande buller under byggtiden i anslutning till boendemiljöer. Information till närboende och allmänhet ska ske i god tid innan arbetet påbörjas. I byggskedet upprättas trafikanordningsplaner och arbetsmiljöplaner av entreprenören. Information till närboende och allmänhet ska ske i god tid innan arbetet påbörjas. Mark- och vattenföroreningar Vid vägarbete finns risk för att markföroreningar som inte är kända påträffas. Massor som tas in i projektet kan dock vara förorenade. Under byggtiden hanteras miljöfarliga ämnen i viss utsträckning, främst oljor och bränslen som kan innebära en risk för läckage till omgivande mark- och vatten. Om misstänkta föroreningar i mark påträffas ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten innan arbetet kan fortgå. Massor som nyttjas inom ramen för åtgärderna ska ha halter under Naturvårdsverkets riktlinje för mindre känslig markanvändning (MKM). Samtliga införda massor ska ha ett dokumenterat ursprung. Entreprenören ska ha riskberedskap vid oförutsedda utsläpp till luft, mark eller vatten exempelvis med absorptionsmedel, uppsamlingsplats och oljelänsar. Särskild försiktighet ska råda ovan grundvattenförekomst och där föroreningar kan riskera att nå ytvatten. Påverkan på fornlämningar, kulturlager eller fynd Risk finns att fornlämningar eller andra kulturmiljövärden som idag är kända eller okända kan skadas under byggskede. Om tidigare ej kända fornlämningar, kulturlager eller fynd påträffas i samband med markarbeten ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Kända fynd i anslutning till vägområdet ska märkas upp i fält och masshantering och etablering får inte ske inom registrerade områden. Påverkan på slänter, vegetation, En del slänter kommer under byggskedet förlora sitt vegetationstäcke. Förekomst och risk för spridning av invasiv art, lupiner. Där så är möjligt ska antingen bak-eller framsläntens vegetation i vägdikena bevaras intakt under byggskedet. Snabb återetablering av vegetation i slänter och diken underlättas genom att befintligt vegetationstäcke återförs. Befintligt vegetationstäcke återförs på samma plats som det har varit på. Spridning av lupiner ska förhindras. Grumling av bäckar Åtgärder på trumman i Nylandsbäcken kan komma att innebära att grumling uppstår. Upplag av massor i närheten av vattendrag kan innebära en risk för grumling vid nederbörd. Påverkan på ledningar Risk finns att ledningar påverkas/skadas i samband med ombyggnaden. Trumåtgärder ska genomföras vid lågt flöde. Vägslänter med finkorniga och erosionskänsliga ytlager ska förstärkas med grövre bärlager. Sedimentfälla ska anläggas, exempelvis halmbalar. Om stora mängder grumlande material hamnar i bäcken så ska det sugas upp. Upplag ska placeras på behörigt avstånd från vattendrag. Ledningsägaren skall underrättas om att arbetena startar och ledningsägarens rekommendationer för skydd av ledningen ska följas. 40

41 7. Samlad bedömning 7.1. Miljö och hälsa Konsekvenserna och effekterna på miljön bedöms totalt sett som små. Värdefulla naturområden och skyddade arter kan komma att påverkas, dock lokalt och främst under byggskede. Påverkan på vattendraget Nylandsbäcken med anledning av planerade åtgärder bedöms som små, främst då åtgärderna är av begränsad omfattning. En sammanställning av vägprojektets konsekvenser för miljön och människors hälsa samt nollalternativet redovisas i tabell 4 nedan. Miljökonsekvenserna för planerade åtgärder ställs mot ett så kallat nollalternativ, dvs. situationen i området utan planerade åtgärder. 41

42 Tabell 4: Sammanställning av konsekvenserna av den färdiga trafikanläggningen. Aspekt Nollalternativ Färdiga trafikanläggningen Landskapet Inga/ringa negativa konsekvenser Landskapet förblir som det ser ut idag. Små negativa konsekvenser Nya intrång, bredare vägrum och till viss del större utbredning av slänter dock i en begränsad omfattning och förutsatt att utförande sker i enlighet med gestaltningsförslag. Natur- och vattenmiljö Riksintressen och områden som är skyddade enligt 7 kap miljöbalken. Inga/ringa negativa konsekvenser Natur- och vattenmiljön förblir som det är idag. Vandringshinder i bäckens trumma lämnas utan åtgärd. Inga/ringa negativa konsekvenser Ingen påverkan på aspekterna. Små negativa konsekvenser Vägkantsfloran kommer tillfälligt skadas och påverkas. Nya markområden kommer att tas i anspråk. Livsmiljöer för fåglar kan tillfälligt påverkas. Vandringshinder i trumman för Nylandsbäcken åtgärdas. Risken för påverkan generellt bedöms som liten då åtgärderna endast berör ett begränsat område. Små negativa konsekvenser Ingen påverkan på riksintressena värden. Ingen påverkan på Natura 2000-områdets bevarandesyfte och värden. Åtgärder genomförs inom strandskyddat område. Allmänhetens tillgång till friluftsliv samt skydd av växt- och djurlivet påverkas inte av föreslagen åtgärd. Området som berörs vid den aktuella bäcken är redan ianspråktaget. Risken för att vattenskyddsområdet ska påverkas bedöms som liten. Friluftsliv och rekreation Inga/ringa negativa konsekvenser Ingen påverkan på aspekterna Inga/ringa negativa konsekvenser Tillgänglighet till fotbollsplan och Pilgrimsleden påverkas inte. Kulturmiljö Inga/ringa negativa konsekvenser Små negativa konsekvenser Inga kända fornlämningar eller andra värden ur ett kulturmiljöperspektiv påverkas. Det finns en risk att några kända fornlämningar påverkas av planerade åtgärder. Om påverkan uppstår och i vilken omfattning bedöms i samband med de arkeologiska utredningarna som planeras. Då det är utkanten på fornlämningsområdena som berörs bedöms risken för påverkan som liten i nuläget. Berörda byggnader bedöms inte påverkas negativt då de kommer att stå kvar. Förorenade områden Inga/ringa negativa konsekvenser Inga schaktarbeten som kan riskera sprida föroreningar genomförs. Små negativa konsekvenser Inga förorenade eller potentiellt förorenade områden har identifierats. Dikesmassor och fyllnadsmassor kan innehålla föroreningar. Under förutsättning att det hanteras enligt rekommendation bedöms risken för påverkan som liten. Naturresurser Hälsa och säkerhet Inga/ringa negativa konsekvenser Inget anspråkstagande av ny mark. Inga/ringa negativa konsekvenser Påverkan från buller är oförändrad. Små negativa konsekvenser Viss areal produktiv jordbruksmark och jordbruksmark tas i anspråk. Inga/ringa negativa konsekvenser Påverkan från buller är oförändrad. 42

43 7.2. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Planerade åtgärder innebär att trafiksäkerheten kommer att förbättras längst sträckan. Tillgängligheten för trafik på de anslutande vägarna och genomgående trafiken kommer att vara lika som dagens förhållanden. Eftersom ändamålet med vägförslaget är att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet i så stor utsträckning som möjligt kan funktionsmålet sägas vara uppfyllt Överensstämmelse med miljökvalitetsmål Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö kommer att påverkas på ett positivt sätt eftersom trafiksäkerheten kommer att förbättras. Bedömningen är att projektet inte påverkar de övriga bedömda miljökvalitetsmålen på ett negativt sätt. 8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 8.1. Miljöbalkens 2 kapitel, de allmänna hänsynsreglerna Miljöbalkens andra kapitel beskriver krav på hänsyn som ska tas när ett projekt påverkar omgivningen. Hänsynsreglerna ska alltid tillämpas och det ska framgå av miljöbeskrivningen hur reglerna har tillämpats. Genom att upprätta en miljöbeskrivning som visar att verksamheten kan bedrivas enligt hänsynsreglerna har kravet på tillämpning och bevisbörda (2 kap. 1 miljöbalken) tillgodosetts. Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) har beaktats genom att kunskap har inhämtats från bland annat kommunen och myndighetsdatabaser. Skyddsåtgärder och försiktighet (2 kap. 3 miljöbalken) har tillgodosetts genom att det redovisas åtgärder för att förhindra eller minska negativa miljökonsekvenser. Produktvalsprincipen och hushållningsprincipen (2 kap. 4 och 5 miljöbalken) har tillämpats bland annat genom att massbalans eftersträvas i projektet. Lokaliseringen av planerade åtgärder har studerats och jämförts med andra möjliga åtgärder. Det innebär att val av plats (2 kap. 6 miljöbalken) har beaktats. Det har gjorts en rimlighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken) med att denna miljöbeskrivning redovisar den påverkan som uppkommer med anledning av projektet och vid prövningen av vägplanen. Ansvar för skadad miljö (2 kap. 8 miljöbalken) beaktas genom att det i vägplanens planbeskrivning redovisas de åtgärder som avses att genomföras för att avhjälpa och motverka att skada och olägenhet uppkommer. Om skador eller olägenheter ändå uppstår, ansvarar Trafikverket för att avhjälpa eller ersätta dessa i enlighet med gällande lagstiftning. Sammantaget bedöms de allmänna hänsynsreglerna vara uppfyllda i projektet. Trafikverket har god kunskap om planering, projektering, anläggande och drift av vägar samt om tänkbar 43

44 påverkan på omgivningen. De huvudsakliga konsekvenserna bedöms vara identifierade i denna miljöbeskrivning och skadeförebyggande åtgärder vidtas där det är motiverat Miljökvalitetsnormer (MKN) Miljökvalitetsnormer (MKN) regleras i miljöbalkens 5 kapitel. MKN finns för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660). Normerna syftar till att fastställa en högsta tillåtna förorenings- och störningsnivå som människor eller miljön kan belastas med. För detta projekt är MKN för yt- och grundvattenförekomster relevanta, då Grundvattenförekomsten EU_CD: SE och ytvattenförekomsten EU_CD: SE (Indalsälven) berörs. Nedan följer en sammanfattning av information från VattenInformationsSystem Sverige (VISS, 2017), som utöver MKN innefattar statusklassning. Grundvattenförekomsten överlappar det aktuella vägområdet, se figur 11 i kapitel 4. Det är en sand-och grusförekomst som är skyddad enligt vattenförvaltningsförordningen som vattenförekomst med dricksvattentäkt (2000/60/EG artikel 7). Grundvattenförekomstens MKN är god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. I den senaste statusklassningen uppnår båda dessa god status. Miljökvalitetsnormerna för ytvattenförekomster omfattar både ekologiska och kemiska kvalitetskrav. Indalsälvens MKN är god ekologisk status till 2021 och god kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver och bromerad difenyleter i form av mindre stränga krav. Älvens kemiska status uppnår ej god. Kemisk status utan överallt överskridande ämnen (kvicksilver, PBDE) är ej klassad. Indalsälven uppnår måttlig ekologisk status (klassning med låg tillförlitlighet). Ingen biologisk kvalitetsfaktor är klassad. Den allmänna fysikaliska och kemiska kvalitetsfaktorn är klassad som hög då faktorn näringsämnen är klassad som hög. Den ekologiska klassningen beror på att samtliga hydromorfologiska kvalitetsfaktorer är klassade till måttlig status. MKN för ytvatten bedöms ej riskera att åsidosättas även om grumling via Nylandsbäcken uppstår, då effekten i så fall skulle bli lokal och tillfällig. MKN för grundvatten bedöms inte heller riskera att åsidosättas då eventuell påverkan på grundvattnet skulle bli lokal och tillfällig Bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden Hushållning med mark- och vattenområden regleras i miljöbalkens 3 och 4 kapitel. De grundläggande bestämmelserna utgår från att framförallt skydda höga natur- och kulturvärden, samt att mark som är lämplig för ett visst ändamål inte ska påverkas så att detta motverkas. Ombyggnationen av de fyra korsningarna längs E14 bedöms inte påverka framtida nyttjande av mark- eller vattenområden på något negativt sätt. Vägen byggs inom ett redan ianspråktaget område och den färdiga vägen kommer inte ändra förutsättningarna för detta. Mindre områden jordbruks- och skogsbruksmark berörs. 44

45 9. Markanspråk och pågående markanvändning 9.1. Vägområde för allmän väg med vägrätt På plankartorna framgår befintligt och nytt vägområde. Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs en fastställd, vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att utnyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmes användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. I vägområdet ingår en kantremsa, vilken behövs för att underlätta framtida drift och underhåll av vägen. Bredden på kantremsan beror av markslag. För skogsmark uppgår bredden på kantremsan till 2 m. I skogsmark bidrar kantremsan till bättre säkerhet då sikten gynnas och tillika torkar vägytan snabbare och mindre löv, barr och grenar hamnar på den. Vad gäller tomtmark och åkermark/övrig mark uppgår bredden på kantremsan till 0 respektive 0,5 m. I vägområdet ingår även det utrymme som krävs för vägens säkerhetszon. Bredden på säkerhetszonen längs aktuell vägsträcka uppgår till 7 m. Med säkerhetszon menas det område utanför stödremsan vid sidan om vägbanan som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål. I det fall säkerhetszonen är bredare än utrymmet för vägen med dess väganordningar samt kantremsa går vägplanens vägområdesgräns vid gränsen för säkerhetszonen och ingen extra kantremsa läggs till. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens areaberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Det tillkommande vägområdet för allmän väg med vägrätt enligt denna vägplan omfattar mark till en yta av ca m2, se tabell 5. I samma tabell framgår vilka markslag som berörs för det tillkommande vägområdet. Tabell 5. Markslag, summering (m 2 ) Vägrätt Inskränkt vägrätt Tillfällig SUMMA: nyttjanderätt SKOG BARR TOMT ÖPPEN MARK SKOG LÖV ODLAD ÅKER SUMMA: Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från den dagen för 45

46 ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättning avgörs i domstol Vägområde inom detaljplan Det nya vägområdet berör inga detaljplaner Område för allmän väg med inskränkt vägrätt. Inskränkt vägrätt utgör en del av vägområdet men där vägrätten har inskränkts. Inskränkt vägrätt innebär att väghållaren inte får full rätt att bestämma över användningen av marken eller utrymmet samt att tillgodogöra sig material och andra tillgångar ur marken eller utrymmet. Denna rätt tillfaller annars väghållaren. I vägplanen redovisas områden med inskränkt vägrätt omfattande totalt ca 336 m 2 (tabell 5). Vilka fastigheter som berörs framgår av fastighetsförteckningen. Detta område är avsett för underhåll av stödmur vid Hållandsgården samt för drift- och underhållsåtgärder vid trummor Område med tillfällig nyttjanderätt Tillfällig nyttjanderätt gäller de ytor som kan erfordras utöver vägområdet för transportvägar, upplag med mera under byggtiden. I vägplanen föreslås att ca 2906 m 2 (tabell 5) mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt varav ca 830 m 2 avser för etablering. Dessa områden har markerats med raster på planritningarna. Områdena utgörs i huvudsak av mark i anslutning till vattendrag, där det behövs plats för maskiner och material i samband med byte av större trummor. I några fall kommer den att utnyttjas för upplagsplats av massor vid byte av trummor samt vid rensning av in- och utloppsdiken från trummor. Nyttjanderätten ska gälla under hela byggnadstiden. Marken kommer att återställas innan den återlämnas Område för enskild väg Inga förändringar av lokalisering av enskilda vägar är föreslagna till följd av vägplanen 46

47 10. Fortsatt arbete När vägplanen är fastställd behövs inget 12:6 samråd för åtgärder som väsentligt kan förändra naturmiljön och ingen särskild dispens för åtgärder inom strandskyddsområdet. Inga dispenser behöver sökas för Artskyddsförordningen eller för det generella biotopskyddet enligt nuvarande bedömning. En översiktlig fältinventering ska utföras i senare skede, vilken kan innebära att dispenser från artskyddsförordningen och det generella biotopskyddet kan behövas beroende på vad som påträffas Dispenser och anmälningar Tillkommande åtgärder, utöver det som hanteras i denna vägplan, som innebär att naturmiljön väsentligt kan förändras ska anmälas för 12:6 samråd till tillsynsmyndigheten. Exempel på sådana åtgärder är tillfälliga transportvägar. För arbeten som innebär uppläggning av massor som kan förorena mark eller vatten krävs anmälan eller tillstånd. Anmälan sker till aktuell kommun. Om förorenad mark upptäcks skall det omedelbart anmälas till tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken 10 kap 9. Vid sådan upptäckt får den förorenade jorden inte avlägsnas innan föregående anmälan om avhjälpande. Ansökan om arkeologisk utredning av berörda delar av lämningarna Undersåker 80:2 och Undersåker 84:1 bör göras med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Om någon fornlämning påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och beställaren kontaktas. Anmälan ska göras till Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Anmälan om vattenverksamhet ska upprättas i senare skede inför de planerade åtgärderna vid Nylandsbäcken. Om värden som omfattas av det artskyddet eller generella biotopskyddet hittas vid planerat fältbesök upprättas en dispensansökan. 47

48 11. Genomförande och finansiering Formell hantering Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå fastställelseprövning. Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar vägplanen. De sakägare som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på ändringen. Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning. Vägplanen och granskningsutlåtande översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen. Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. I samband med begäran om fastställelseprövning ska så kallad kommunikation ske. Kommunikationen ska primärt ske med dem som har lämnat synpunkter när planen hölls tillgänglig för granskning och dem som har lämnat synpunkter efter eventuella ändringar av planen. Dessa får då ta del av de handlingar som tillförts ärendet efter granskningen och efter eventuella ändringar. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur järnvägsplaner och vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i 2 kap lag (1995:1649) om byggande av järnväg respektive väglagen (1971:948). Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor, profilritningar om det behövs, eventuella bilagor till plankartorna. Beslutet kan innehålla villkor som måste följas när vägen byggs. Denna planbeskrivning utgör ett underlag till planens plankartor. När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande. Detta innebär bland annat att vägbyggaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men också skyldighet, att lösa in mark som behövs permanent för vägen. Mark som behövs permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I fastighetsförteckningen framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Vägplanen ger också rätt att tillfälligt använda mark som behövs för byggandet av anläggningen. På plankartan och i fastighetsförteckningen framgår vilken mark som berörs, vad den ska användas till, under hur lång tid den ska användas, hur stora arealer som berörs samt vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Trafikverket har rätt att börja använda mark tillfälligt så fort vägplanen har vunnit laga kraft, men ska meddela fastighetsägare/rättighetsinnehavare när tillträde är beräknat att ske. Trafikverket har rätt att bygga den anläggning som redovisas i vägplanen. Fastighetsägare/rättighetsinnehavare får inte utan tillstånd från Trafikverket uppföra byggnader eller på annat sätt försvåra för Trafikverket att använda den mark som behövs för anläggningen. 48

49 11.2. Genomförande Framtagandet av denna vägplan har initierats av Trafikverket. Arbetet kommer att bedrivas i samråd med Åre kommun, Länsstyrelsen i Jämtlands län, andra myndigheter, sakägare och allmänheten. Trafikverket ansvarar för upprättande och granskning av vägplanen. Fastställelse av vägplanen prövas och beslutas av särskild enhet inom Trafikverket. Trafikverket kommer att handlägga marklösenfrågor. Prövning och fastställande av planer görs av en central enhet inom Trafikverket, Juridik och Planprövning, som med hänsyn till krav på opartiskhet och objektivitet bland annat är skild från Trafikverkets verksamhet som ansvarar för investeringsprojekt. Fastställelsebeslut kan överklagas, ärendet prövas då av regeringen. En vägplan som vunnit laga kraft ger väghållaren (Trafikverket) rätt att ta i anspråk mark med vägrätt enligt 30 väglagen eller med tillfällig nyttjanderätt enligt 35 väglagen. Fastställelsebeslutets huvudsakliga omfattning avser fastställelse av plankartornas uppgifter om gränser och markanspråk för vägen, vägens läge i plan och höjd, skyddsåtgärder och eventuella försiktighetsmått. Eventuella villkor som bedöms vara erforderliga kan tillkomma. Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Trafikverket ges rätt att bygga vägbyggnadsprojektet i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Trafikverket ges rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för en väg, trots den rätt som någon annan kan ha till fastigheten. Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till marken eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. När vägplanen har vunnit laga kraft avser Trafikverket göra en upphandling av en utförande entreprenad och en bygghandling Finansiering Vägförslaget finansieras dels med medel från investeringsåtgärder i Nationell plan för transportsystem, dels med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden i projektet Funktionella Mittstråket. Den kalkylerade totalkostnaden för detta vägprojekt uppgår till cirka 20 Mkr enligt 2017 års prisnivå. 49

50 12. Underlagsmaterial och källor Artdataportalen, Krav för Vägars och gators utformning, version 2, Publikation 2015:086 Länsstyrelsen Jämtlands län, Bevarandeplan för Natura 2000-område Åreälven SE Naturvårdsverket, Skyddad natur. Riksantikvarieämbetet, Riksintressen för kulturmiljövården Jämtlands län. Råd för Vägar- och gators utformning, VGU, Trafikverket. Publ. 2015:087 Skogsstyrelsen, skogens pärlor. Sveriges geologiska undersökning (SGU), Trafikverket, Trafikinformation, NVDB, ÅDT, Transportstyrelsen, STRADA, VISS, WebbGIS, Länsstyrelsen Jämtland Vägverket, Skötselplan för artrika vägkanter i Jämtlands län. Rapport 2000, reviderad September Kartmaterial Lantmäteriet, Geodatasamverkan. Topografiska webbkartan. Länsstyrelsen Västernorrland: miljödata, potentiellt förorenade områden, grundvattenförande vattengeotoper, naturvärden, rennäring, riksintressen. Riksantikvarieämbetet: Fornlämningar. SGU: jordartskarta, brunnar. Material från elektroniska källor är inhämtat under 2016 och Muntliga källor Länsstyrelsen i Jämtlands län, telefonsamtal Åreälvens fiskeråd, telefonsamtal

51

52 Trafikverket, Östersund Besöksadress: Kyrkgatan 43 B. Telefon: , Texttelefon: