Inledning SLU och fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap

Transkript

1 Innehåll Inledning... 3 SLU och fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap... 3 Studieordning för veterinärprogrammet... 4 Ansvariga för grundutbildningen... 5 Studievägledning... 6 Studentkår... 6 Personskadeförsäkring för studenter... 7 Studenthälsovård... 7 Vaccinationer... 7 Smittspridning... 8 Vid graviditet... 8 Studiesociala rådet (STRÅ)... 8 internt.slu.se/sv/utbildning-forskning-foma/utbildning-pa-grund-och-avanceradniva/styrdokument-o-beslutsorganisation/rad-namnder-ochstudentkarer/studiesociala-radet... 9 Likabehandling av studenter... 9 Funktionshinder Stipendier Studier utomlands Forskarutbildning SLU Karriär Regler och riktlinjer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU Tentamensregler Kompletterande regler för veterinärprogrammet Tentamensformer m.m Tillträde till nästa årskurs Dispensansökningar Studieuppehåll och återupptagande av studier Tillgodoräknande av kurs eller del av kurs Kliniktjänstgöring Veterinär verksamhet... 16

2 Användning av djur/animaliska produkter i utbildningen Utbildningsplan för veterinärprogrammet, 330 hp RAMSCHEMA för VETERINÄRPROGRAMMET LÄSÅRET 11/ Terminstider Kursplaner VM0056 Allmän sjukdomslära, 30 hp VM0054 Anatomi, grundkurs samt introduktion till veterinärprogrammet, 8 hp VM0073 Bilddiagnostik, 3 hp VM0048 Biomedicinsk baskurs, 20 hp VM0066 Djurskydd, författningskunskap och epizootologi, 5 hp VM0065 Farmakologi och toxikologi, 14 hp VM0063 Försöksdjursvetenskap, 3 hp VM0070 Grissjukdomar, 3 hp VM0079 Häst inklusive livsmedelssäkerhet, 17 hp VM0074 Hästkirurgi och -medicin, 9 hp VM0072 Klinikförberedande kurs, 30 hp VM0064 Klinisk anatomi, konsultationskunskap och näringslära, 12 hp VM0077 Klinisk patologi, 4,5 hp VM0067 Livsmedelssäkerhet, 11 hp VM0078 Livsmedelssäkerhet, köttbesiktning, 3 hp VM0055 Organens struktur och funktion, 32 hp VM0058 Populationsmedicin, 16 hp VM0080 Produktionsdjur inklusive livsmedelssäkerhet, 17 hp VM0075 Reproduktion, 6 hp EX0700 Självständigt arbete i veterinärmedicin, 15 hp VM0081 Smådjur, 17 hp VM0076 Smådjurskirurgi och -medicin, 15 hp VM0057 Speciell patologi, 14 hp VM0068 Veterinär folkhälsovetenskap med tillämpad epidemiologi och epizootologi, 7 hp... 69

3 Inledning SLU och fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) bildades genom att tre högskolor, Lantbrukshögskolan, Skogshögskolan och Veterinärhögskolan, sammanfördes till ett universitet. Universitetet består idag av fyra fakulteter: Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap (NL-fak), fakulteten för skogsvetenskap (S-fak), fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH-fak), fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap (LTJ-fak). SLUs verksamhet är förlagd till fyra huvudorter, Uppsala, Umeå, Alnarp och Skara. Veterinärmedicinens historia i Sverige sträcker sig tillbaka till 1775, då Linnélärjungen Peter Hernquist startade den första utbildningen av veterinärer i Skara. Behov av att utbilda "djurläkare" hade uppkommit i anledning av de stora farsoter som drabbat boskapen på 1700-talet, bl.a. boskapspest och mjältbrand. På den tiden var det svårt att försörja sig som djurläkare och det ansågs knappast som ett "hederligt" yrke, varför Hernquist samtidigt som lärjungarna lärde sig att bota djur, även utbildade dem till hovslagare och "klockare" (kantor). Veterinären/djurläkaren uppehöll i åtskilliga år båda dessa verksamheter. I början av 1900-talet övergick djurläkaren till att ha botande av djur som heltidssyssla. På 1820-talet påbörjades utbildning av veterinärer även i Stockholm då ett veterinärinstitut bildades och förlades till Strandvägen. Fram till 1889 pågick utbildning av veterinärer i både Skara och Stockholm men detta år examinerades den siste veterinären i Skara. Veterinärutbildningen har sedan dess varit förlagd till olika platser i Stockholm, Karlavägen från 1880, Brunnsviken från Utbildningen gavs där status som Kunglig veterinärhögskola Från och med 1976 är utbildningen förlagd till Uppsala. Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap har idag huvuddelen av verksamheten förlagd till Uppsala men har även verksamhet i Skara, Flyinge, Strömsholm och Wången. Fakulteten utbildar veterinärer, husdjursagronomer, djursjukvårdare och hippologer. Fakulteten bedriver även en relativt omfattande tillläggsutbildning av utländska veterinärer, vilken ger möjlighet till erhållande av svensk veterinärlegitimation. Vid fakulteten ges också forskarutbildning som antingen leder till en licentiat- eller doktorsexamen. Vidare bedrivs forskning inom veterinärmedicin och husdjursvetenskap i ett stort antal ämnen och projekt. 3

4 Studieordning för veterinärprogrammet Sedan höstterminen 2007 är utbildningen upplagd i enlighet med Bolognamodellen. Kurser ges på grundnivå under de första tre åren, och därefter ges kurser på avancerad nivå under två och ett halvt år, vilka avslutas med en veterinärexamen. Efter veterinärexamen kan studenten bygga på med en utbildning på forskarnivå om ytterligare fyra år. Med införande av en Bologna-anpassad studieordning ökar kraven på att studenter utvecklas i de generella kompetenserna. Det innebär att studenten inte bara ska utveckla sitt kunnande inom ämnesområdet utan också utveckla sina färdigheter inom ett flertal generella kompetenser. Dessa är bl.a. muntlig och skriftlig kommunikation på svenska och engelska, samarbete i grupp och projektledning, studieteknik och informationskompetens där förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt granska information ingår. Dessa generella kompetenser ska också examineras enligt Bologna-modellen. Veterinärprogrammet omfattar fem och ett halvt år och har i stora drag följande uppläggning, uppdelad på prekliniska och kliniska kurser: Under årskurs 1 ingår följande kurser: Anatomi, grundkurs samt introduktion till veterinärprogrammet 8 hp, Biomedicinsk baskurs, 20 hp och Organens struktur och funktion, 32 hp. Under årskurs 2 läser studenterna kursen Allmän sjukdomslära, 30 hp, Speciell patologi 14 hp och Populationsmedicin, 16 hp. Årskurs 3 inleds med kursen Djurskydd, författningskunskap och epizootologi, 5 hp. Sedan följer Farmakologi och toxikologi, 14 hp, Livsmedelssäkerhet, 11 hp och Försöksdjursvetenskap, 3 hp. Därefter ska studenten planera och genomföra ett självständigt arbete på totalt 15 hp, i vilket bl.a. ingår en kurs i statistik samt att skriva och presentera ett examensarbete. Årskurs 3 avslutas med kursen Klinisk anatomi, konsultationskunskap och näringslära, 12 hp. Efter godkända kurser under de första tre åren kan studenten ta ut en kandidatexamen (Bachelor in Veterinary Medicine). Efter de tre prekliniska åren kan studenten fortsätta med de veterinärmedicinska studierna för att ta ut en veterinärexamen. Studenten kan också gå över till masterstudier inom andra områden än veterinärmedicin. En sådan student får inte en yrkesexamen och kan inte ansöka om legitimation för att arbeta som veterinär. Detta är förbehållet den som går de fem och ett halvt år som krävs för veterinärexamen. Årskurs 4 börjar med en klinikförberedande termin med undervisning omfattande de djurslag som huvudsakligen ingår i programmet. Förutom praktiska övningar i propedeutik ingår en gemensam föreläsningsserie, omfattande de delar som är relevanta för undervisningsnivån. Kursen består av tre delkurser: Klinisk 4

5 propedeutik (10 hp), kirurgi, medicin och komparativ reproduktion (13 hp), klinisk kemi och allmän medicin, allmän kirurgi, anestesi samt fjäderfäsjukdomar (7 hp). Vårterminen i åk 4 och höstterminen i åk 5 är ett kliniskt år med klinisk undervisning i idisslarmedicin inkl juver- och klövsjukdomar, komparativ reproduktion, ambulatorisk verksamhet (gårdsbesök under ledning av klinikveterinärer), livsmedelssäkerhet (delvis undervisning på slakteri), grissjukdomar, hästkirurgi och medicin, smådjurskirurgi och -medicin, klinisk patologi och bilddiagnostik (bl.a. röntgenundervisning). Vårterminen i åk 5 är en delvis elektiv termin. Alla går kursen Veterinär folkhälsovetenskap med tillämpad epidemiologi och epizootologi, 7 hp. Därutöver gestre olika djurslagsinriktade kurser, 17 hp: Produktionsdjur inkl livsmedelsäkerhet (40 % av studenterna i årskursen), häst inklusive livsmedelssäkerhet (20 % av studenterna i årskursen ), hund, katt och andra smådjur (40 % av studenterna i årskursen ). Dessa kurser bygger vidare på den kunskap studenterna fått under de sammanhållna 4,5 åren men är ingen specialisering. I kurserna kommer en hel del klinisk träning att ges kring såväl individ- som besättningshälsa. Val till de djurslagsinriktade kurserna kommer att ske under senhösten i åk 5 via första-, andra- respektive tredjehandsval och i sista hand lottning. Under denna termin ges även valbara kurser, 6 hp. Detta val sker under början av vårterminen i åk 5. Veterinärprogrammet anordnar tre kurser, Medicinska vetenskaper, Kirurgiska vetenskaper samt infektionssjukdomar. Istället för dessa kurser har studenterna möjlighet att tillgodoräkna sig kurser på högskola eller motsvarande med relevans för veterinäryrket med en omfattning av minst 6 hp. Åk 6 Utbildningen avslutas med genomförande av ett examensarbete om 30 hp inkl. redovisning. Ansvariga för grundutbildningen Vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap finns en särskild nämnd för utbildning på grund och avancerad nivå (GUN). Vicedekan med ansvar för grundutbildningen är ordförande, en representant för fakultetens lärare/forskare är vice ordförande, en representant för varje programnämnd ingår, två ordinarie studeranderepresentanter och två suppleanter för dessa (utses av SLUSS). GUNs huvudsakliga arbetsuppgifter är att utarbeta underlag till anslagsfördelning för fakultetens grundutbildning (beslut fattas av fakultetsnämnden), förslag till gemensamt utnyttjande av övriga resurser för grundutbildningen, förslag till policy för pedagogiskt arbete, fastställa generella riktlinjer för utvärdering av program och kurser, studieuppehåll, tillgodoräknanden, kursplaner och examensarbeten, fastställa kurstillfällen m.m. 5

6 Under GUN finns fem programnämnder (PN) för de program som fakulteten ansvarar för. Dessa är PN för husdjursvetarprogrammen, djursjukskötarprogrammet, kandidatprogrammet i etologi och djurskydd, hippologprogrammet samt veterinärprogrammet. Exempel på programnämndernas arbetsuppgifter är att till GUN lämna underlag till anslagstilldelning för kurser inom nämndens ansvarsområde, utarbeta underlag till ramschema, kursutbud, kursplaner för nya kurser, samordna och utvärdera utbildningen inom programmet m.m. För varje program finns en programstudierektor, vilken har till uppgift att delta i planering, utveckling och samordning av fakultetens utbildningsprogram, vägleda och stötta studenterna på respektive program, stödja och samordna arbetet som åligger institutionernas studierektorer. Utbildningsledaren inom grundutbildningen ska huvudsakligen administrera fakultetens övergripande utbildningsfrågor, och har till sin hjälp flera utbildningshandläggare. Studievägledning Studerande som av olika orsaker har problem att följa studierna på veterinärprogrammet bör kontakta studievägledare vid Avdelningen för student- och utbildningsservice. Studievägledningen kan förmedla kontakt mellan studenter med studiesociala eller medicinska problem och kompetent personal vid Studenthälsan. Kontaktperson för frågor om veterinärutbildningen är: Per Edenhamn, Avdelningen för student- och utbildningsservice tel.: e-post: per.edenhamn@slu.se Allmän studievägledning e-post: studievagled@slu.se Studentkår Studentkårerna är studenternas egna organisationer. De drivs av studenter, för studenter och deras uppgift är att bevaka studenternas intressen. Kåren övervakar kvalitén på utbildningarna, vilket görs via representanter i nämnder och styrelser på olika nivåer inom universitetet. Studenterna vid SLU har alltid haft goda möjligheter att utöva inflytande och påverka beslut som fattas på universitetet. Veterinärmedicinska föreningen (VMF) Veterinärernas egen studentkår i Uppsala. Har även de ett nyrenoverat kårhus med en badtunna på baksidan. Arrangerar årligen en loppmarknad/auktion för veterinärstudenterna. 6

7 Veterinärmedicinska föreningen, Ulls väg 6, Uppsala e-post: Personskadeförsäkring för studenter Studenter vid de statliga universiteten och högskolorna är från den 1 juli 2000 försäkrade under skoltid och under direkt färd mellan bostaden och skolan. Försäkringen täcker personskador genom olycksfall samt vissa fall av sjukdom genom smitta. Ersättning lämnas för läkarvård, mediciner, sjukgymnastik, sjukresor och andra utgifter. Du kan också få ersättning för sveda och värk. Om Din skada blir bestående (vid medicinsk invaliditet) ersätter försäkringen inkomstförlust, lyte och men samt kostnader och olägenheter i övrigt. Skadeanmälan skall göras på särskild blankett som tillhandahålls av Avdelningen för student- och utbildningsservice som också intygar att den som skadats är inskriven som studerande vid SLU och att skadan inträffat under skoltid eller under direkt färd mellan bostaden och den plats där skoltiden tillbringas. För vidare information kontakta Avdelningen för student- och utbildningsservice, SUS. Kontaktperson för frågor om studentförsäkringen vid SLU är: Emma Capandegui, Avdelningen för student- och utbildningsservice tel.: e-post: emma.capandegui@slu.se Studenthälsovård På SLU vill vi att våra studenter ska må bra. Därför har du alltid tillgång till någon form av studenthälsomottagning, oavsett vilken studieort du finns på. Vaccinationer Den som följt de vaccinationsprogram som normalt erbjuds barn i Sverige har ett bra skydd mot stelkramp och behöver inte göra någon ytterligare vaccinering före påbörjandet av studier på veterinärprogrammet. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om profylax mot difteri och stelkramp gäller att en person som fått fyra vaccindoser eller fler förmodligen har skydd hela livet. Vad beträffar skydd mot tuberkulos rekommenderas tuberkulintest i samband med påbörjande av studierna. 7

8 Smittspridning Allmänna anvisningar rörande förhindrande av smittspridning: De studerande förväntas följa givna instruktioner och iaktta goda hygieniska rutiner vid allt praktiskt arbete med biologiskt material, t.ex. vid dissektioner, laborationer och levande djurövningar. De studerande kommer dessutom vid undervisning i bakteriologi och virologi, under tjänstgöring på obduktionssalen, vid övningar i köttkontroll och allmän livsmedelskontroll samt under tjänstgöring vid klinikerna ofta i nära kontakt med infekterade djur eller material, från vilket smittämne kan överföras till människa. Med hänsyn härtill är det av största vikt att de studerande iakttar stor försiktighet för att inte bli infekterade. Under kliniktjänstgöring tillkommer risken för överföring av smittämne från djur till djur eller från besättning till besättning. Bristande aktsamhet från de studerandes sida kan orsaka avsevärda förluster. Varje sjukdomsfall, där smittsam sjukdom kan misstänkas, ska behandlas som om sådan sjukdom föreligger. För att förhindra smittspridning är de studerande skyldiga att informera sig om och iaktta de speciella föreskrifter och ordningsregler mm som gäller vid klinikarbetet. För lantbrukets djur gäller att regler för olika smittskydds- och kontrollprogram måste följas. Studerande som utanför SLU kunnat komma i kontakt med sjukdom, vilken lyder under epizootilagen ( författningar, SJVFS 1999:102), ska innan denne återvänder till SLU anmäla detta till den institution, där hon/han ska påbörja eller fortsätta sina studier. Vid graviditet För dig som är gravid gäller särskilda regler och aspekter att beakta vid arbete med djur, smittämnen, kemikalier, strålning m.m. Kontakta Avdelningen för student- och utbildningsservice för mer information. Studiesociala rådet (STRÅ) Den studiesociala miljön är viktig för att SLU:s studenter ska trivas och må bra under utbildningstiden. Exempel på studiesociala frågor är studenthälsa, arbets- /studiemiljö, campusmiljö, likabehandling, mångfald, försäkringar, bostäder och studiemedel. Studiesociala rådet (STRÅ) är ett SLU-övergripande organ som jobbar med studiesociala frågor. STRÅ:s verksamhet är inriktad mot studenterna på utbildningar på grund- och avancerad nivå. På varje studieort finns en studiesocial grupp eller motsvarande, som jobbar med studiesociala frågor på lokal nivå. 8

9 internt.slu.se/sv/utbildning-forskning-foma/utbildning-pa-grund-och-avanceradniva/styrdokument-o-beslutsorganisation/rad-namnder-ochstudentkarer/studiesociala-radet Likabehandling av studenter SLU ska präglas av en öppen attityd och respekt för människors olikheter och lika värde. Alla studenter ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter vid SLU oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Ur SLU:s Handlingsplan för likabehandling av studenter. Diskrimineringslagen Om du söker till utbildning eller är antagen som student på grund- eller forskarutbildningsnivå vid SLU, omfattas du av Diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Lagen har till ändamål är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Likabehandling vid SLU Varje år ska SLU utarbeta en plan över sina åtgärder för att främja likabehandling av studenter. Likabehandlingsplanen ingår från och med 2011 i SLU:s lika villkorsplan som gäller både studenter och anställda. Handlingsplanen syftar bland annat till att öka medvetenheten om diskrimineringslagen bland studenter och personal och den innehåller ett antal åtgärder som syftar till att förebygga förekomsten av diskriminering vid SLU. Om det framkommer att en student eller sökande blivit utsatt för diskriminering eller trakasserier enligt Diskrimineringslagen ska SLU utreda och vidta de åtgärder som krävs för att förhindra fortsatta trakasserier. Om du anser att SLU inte gjort tillräckligt för att åtgärda trakasserierna kan du få hjälp från Diskrimineringsombudsmannen (DO) att föra saken vidare. DO är en ny myndighet från 1 januari 2009, som bildats genom en sammanslagning av Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Jämställdhetsombudsmannen. 9

10 Kontakt Om du har råkat ut för trakasserier eller diskriminering och vill ha information om handläggningsrutiner eller allmänna likabehandlingsfrågor har du möjlighet att få stöd och råd. tel.: e-post: Funktionshinder Om du har ett funktionshinder och planerar att läsa vid SLU har du möjlighet att få pedagogiskt stöd under studierna. Det gäller även om du har dokumenterade läs- och skrivsvårigheter. SLU:s målsättning är att alla studenter ska vara välkomna till SLU och ges samma möjligheter oavsett eventuellt funktionshinder. Ingen student ska diskrimineras eller trakasseras på grund av sina fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar. Funktionsnedsättning ska inte innebära begränsad tillgång till utbildning eller lokaler. Att studera med funktionshinder vid SLU För att du ska få rätt stöd redan i början av dina studier är det viktigt att du i god tid kontaktar SLU:s samordnare för studenter med funktionshinder. Ta kontakt redan när du skickat in din ansökan till ett av våra program eller om du sökt en fristående kurs! Tillsammans försöker vi utforma ett stöd som anpassas efter dina behov. Samordnare för studenter med funktionshinder: Ylva Eklind tel: e-post: samordnare@adm.slu.se Stipendier Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap utlyser varje år stipendier riktade till studenter och yrkesverksamma. Stipendierna utlyses en gång per år, vanligtvis i februari/mars. Stipendierna utlyses på denna webbplats samt genom annonsering i Svensk veterinärtidning. Vilka som är behöriga att söka samt instruktioner för hur en ansökan ska vara utformad anges för respektive stipendium. 10

11 Studier utomlands Avdelningen för student- och utbildningsservice informerar om studier utomlands på Forskarutbildning En forskarutbildning vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap strävar efter att ge doktoranden ett vetenskapligt arbetssätt, ämneskunskaper samt träning i pedagogik och ledarskap. I forskarutbildningen ingår kurser och diverse andra utbildningsmoment. Trots kurser och övriga utbildningsmoment är forskarutbildningen mest att likna vid ett arbete i projektform där den största delen av tiden ägnas åt forskning. Forskarutbildningen erbjuder stor självständighet och flexibilitet, vilket kräver stort personligt ansvarstagande och engagemang. Inför starten av forskarutbildningen upprättar doktoranden och handledarna en individuell studieplan. I den individuella studieplanen preciseras doktorandens arbete och anges tidsplaner och finansieringskällor. Normalt omfattar forskarutbildningen fyra års heltidsstudier när målet är en doktorsexamen. Det är dock relativt vanligt att doktorander undervisar studenter eller har andra arbetsuppgifter på institutionen parallellt med forskarutbildningen. Detta kan medföra att forskarutbildningen tar något längre tid att slutföra. När målet är en licentiatexamen omfattar forskarutbildningen normalt två års heltidsstudier. Goda kunskaper i engelska är en förutsättning för att kunna genomföra forskarutbildningen. Många doktorander etablerar breda nationella och internationella kontaktnät både inom och utanför universitetsvärlden under utbildningen. En forskarutbildning är alltså inte bara en förberedelse för en karriär inom forskningen, utan också meriterande för positioner inom såväl näringsliv som offentlig sektor. SLU Karriär SLU Karriär är en satsning som ska underlätta studenternas övergång mellan studier och yrkesliv 11

12 Regler och riktlinjer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU Det finns regler och riktlinjer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU. Det övergripande syftet med dessa regler är att de ska tydliggöra vilka rättigheter och skyldigheter som studenter och lärare har inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU. Tentamensregler Läs om tentamensregler vid SLU på Kompletterande regler för veterinärprogrammet Riktlinjer för muntliga tentamina vid veterinärprogrammet 1. Vid muntlig tentamen i kurser där klinisk tjänstgöring ingår, ska det i förväg ha överenskommits om studentens insatser på kliniken ingår i bedömningen. 2. En lärare genomför examinationen. Examensvittnen kan finnas med vid examinationstillfället. 3. Tentamen ska i möjligaste mån ske i grupp. En diskussion bör eftersträvas som tentamensform. Examinerande lärare ansvarar för att antal frågor balanseras i gruppen och att kompletterande frågor ställs till studenter som inte deltagit tillräckligt mycket i diskussionen. 4. Examinationen ska även ses som ett inlärningstillfälle. 5. Varje student ska få minst en övergripande fråga. 6. Om en student ges betyget ej godkänd ska beslutet motiveras. 7. Bedömning från muntlig tentamen (gäller även deltentamen) ska delges studerande i anslutning till tentamenstillfället. 8. Student som underkänts har rätt att byta examinerande lärare, om inte särskilda skäl talar mot det. Särskilda skäl avser här till exempel att annan examinerande lärare med relevant kompetens saknas eller att studentens begäran saknar bärande argument. Tentamensformer m.m. "Dugga" är en frivillig, mindre omfattande tentamen/deltentamen. Möjlighet att tillgodoräkna resultat från "dugga" till slutexamination avgörs av kursledaren. 12

13 "Deltentamen" är en obligatorisk, mindre omfattande tentamen. Godkänt resultat krävs för att få godkänt på kursen. Vad som gäller för en viss kurs framgår på respektive kurshemsida. Ytterligare detaljinformation ges vid Tillträde till nästa årskurs För de kurser som startar under höstterminen i åk 1 gäller särskild behörighet enligt fordringarna för veterinärprogrammet samt att den studerande antagits till programmet. För därefter följande årskurser gäller krav på genomgångna (GG) eller genomgångna och godkända (GK) kurser inom veterinärprogrammet enligt nedanstående förteckning. Möjlighet till dispens från gällande förkunskapskrav prövas av ett särskilt utskott, dispensutskottet, inom programnämnden. För samtliga kurser på veterinärprogrammet gäller att programmet följer en bunden studiegång, där kurserna ska läsas i ordning enligt ramschemat. Genomgången kurs (GG) innebär att den studerande deltagit i samtliga obligatoriska undervisningsmoment, deltagit i laborationer, praktisk-klinisk undervisning och andra undervisningsmoment i minst den omfattning som krävs för godkänd närvaro och som angivits av kursledare vid Den studerande skall dessutom ha fullgjort till kursen hörande inlämningsuppgifter, PM etc. Godkänd kurs (GK) innebär att den studerande uppfyller samtliga fordringar för godkänd kurs. Förkunskapskrav till årskurs 2 GK - VM0054 Anatomi, grundkurs samt introduktion till veterinärprogrammet GK - VM0048 Biomedicinsk baskurs GG - VM0055 Organens struktur och funktion Förkunskapskrav till årskurs 3 GK - Samtliga kurser under åk 1 GK - VM0056 Allmän sjukdomslära GK - VM0057 Speciell patologi GG - VM0058 Populationsmedicin Förkunskapskrav till klinikförberedande kurs HT åk 4 GK - Samtliga kurser under åk 1 och åk 2 GK - VM0066 Djurskydd, författningskunskap och epizootologi GK - VM0065 Farmakologi och toxikologi GK - VM0067 Livsmedelssäkerhet GK - VM0063 Försöksdjursvetenskap GK - EX0700 Självständigt arbete (kandidatarbete) GG - VM0064 Klinisk anatomi och konsultationskunskap 13

14 Förkunskapskrav till klinikrotation VT åk 4/HT åk 5 GK - Samtliga kurser under åk 1-3 Praktiska moment/färdigheter i kursen, VM0072 Klinisk propedeutik, tenterade och godkända. Förkunskapskrav till VT åk 5 GK - åk 1-HT åk 4 GG VT åk 4-HT åk 5 Dispensansökningar Student som vid vårterminens slut inte uppfyller förkunskapskraven för flyttning till nästa årskurs ska söka dispens, om särskilda skäl föreligger. Dispens kan sökas för mindre delar av en kurs, t.ex. PM, auskultationsrapporter och inlämningsuppgifter. Studenten skall alltid ange varför hon/han inte hunnit göra dessa uppgifter under eller i anslutning till kursen. Studenten ska dessutom ange hur hon/han avser att ta igen de resterande momenten. Varje student har ansvar för att känna till gällande förkunskapskrav och att förse dispensutskottet med fullständigt underlag för bedömning av det enskilda ärendet. Blankett ska vara inkommen senast den 30 juni. Till ansökan om dispens kan bifogas läkarintyg eller intyg från kurator vid Studenthälsan/motsvarande som stöd för uppkommen försening av studierna. Ett sådant intyg ger inte automatiskt dispens men kan ge studenten garanterad plats vid återinträde (om studenten tvingas till studieuppehåll). Den som varit frånvarande från obligatoriska moment eller undervisning med närvarokrav på grund av sjukdom eller annat skäl, måste gå om denna del av kursen. Intyg från läkare eller kurator som stöd för frånvaron kan då ge garanterad plats vid återinträde till programmet. Kursledare ska senast 2 veckor efter vårterminens slut lämna information till dispensutskottet om närvarokraven för genomgången kurs är uppfyllda för de studenter som inte godkänts på kurser som är förkunskapskrav för nästkommande årskurs. Detta för att dispensutskottet även ska kunna bedöma närvaron vid obligatoriska moment i samband med handläggning av enskilda dispensärenden. En student som inte beviljats dispens för att fortsätta i nästa årskurs, registreras inte på någon kurs inom årskursen och kan därmed inte delta i laborationer, övningar etc. Blankett för dispensansökan finns på Studieuppehåll och återupptagande av studier Blankett för studieuppehåll finns på 14

15 docs/sus_blanketter/slu_studieuppehall_studieavbrott_blankett.pdf. Samma blankett används för ansökan om platsgaranti. Önskemål om återupptagande av studierna efter studieuppehåll ska anmälas skriftligen till Avdelningen för student- och utbildningsservice, SUS, senast den 15 april respektive 15 oktober inför kommande termin. Studerande som underlåter att bevaka sin studieplats genom att inte anmäla studieuppehåll i tid (i anmälan av planerat studieuppehåll), ligger sämre till i prioritetsordning vid fördelning av tillgängliga platser. Möjlighet att återuppta studierna garanteras, oavsett tillgången på platser, om uppehållet gjorts p.g.a. sådana särskilda skäl som angivits i SLU:s regelsamling. Om inte särskilda skäl föreligger, medges endast möjlighet att återuppta studierna om ledig plats finns i den aktuella årskursen och förkunskapskraven är uppfyllda. Vakanta platser utnyttjas enligt följande prioriteringsordning: Kategori 1: Studerande som har haft studieuppehåll p.g.a. särskilda skäl. Kategori 2: Studerande som har haft studieuppehåll där inte särskilda skäl föreligger. Om platsantalet är begränsat för kategori 2 gäller lottning av tillgängliga platser. Tillgodoräknande av kurs eller del av kurs Ansökan om tillgodoräknande av hel kurs eller del av kurs ska göras minst tre veckor före kursstart på särskild blankett som finns på Detta för att kursledaren ska kunna handlägga ärendet i god tid innan gruppindelningar m.m. ska göras i olika årskurser. Bedömning huruvida annan utbildning är "motsvarande" görs av examinator. Beslut om tillgodoräknande av hel kurs fattas av programnämnden och för del av kurs av kursledaren. Exempel på tillgodoräknande inom veterinärprogrammet är studerande som genomgått hela eller delar av läkarprogrammets prekliniska del. En sådan studerande kan medges befrielse från motsvarande delkurser. Kliniktjänstgöring Den kliniska tjänstgöringen utgör för de flesta studerande första tillfället att omsätta teori i praktik och den fullgörs till betydande del vid Universitetsdjursjukhuset, SLU. Utbytet av klinikvistelsen beror till stor del på den enskilde studentens förmåga att ta vara på de tillfällen till klinisk färdighetsträning som ges. Verksamheten bör ses som ett samarbete mellan lärare och studerande, där dock läraren/handledaren är ansvarig och alltid måste respekteras som beslutande. För att den kliniska tjänstgöringen ska förlöpa så smidigt som möjligt måste följande allmänna regler följas: 15

16 ta reda på och följ de särskilda regler och anvisningar, som lämnas vid varje klinik djurskydds- och arbetarskyddsaspekter måste alltid beaktas följ respektive lärares anvisningar beträffande undersökning, journalföring och redovisning av tilldelade patienter/sjukdomsfall lämna inte utan lärares medgivande ut uppgifter om patienterna, sekretess måste iakttagas i alla ärenden rörande djurs behandling lämna inte utan lärares tillstånd råd och anvisningar till djurägare fullgör jourtjänstgöring (kvälls- och helgtid) enligt för varje klinik uppgjord plan bidra till att en god ordning upprätthålls passa angivna tider Veterinär verksamhet Veterinärstuderande får ej ägna sig åt veterinär yrkesutövning utöver vad som framgår nedan. Studerande som med godkänt resultat genomgått samtliga kurser till och med årskurs fem på veterinärprogrammet kan av Jordbruksverket ges tillstånd att med begränsad behörighet arbeta på djurkliniker/distriktsveterinärstationer (SJVFS 2009:83, 3 kap.1 ). Nya regler för arbete med djur (Arbetsmiljöverket AFS 2008;17) trädde i kraft den 1 juli Texten i sin helhet finns på Användning av djur/animaliska produkter i utbildningen SLUs policydokument för användning av djur/animaliska produkter i utbildningen hittar du på Utbildningsplan för veterinärprogrammet, 330 hp Hitta utbildningsplanen för veterinärprogrammet på 16

17 RAMSCHEMA för VETERINÄRPROGRAMMET LÄSÅRET 11/12 Fastställt i GUN Hösttermin: Vårtermin: Kurs Kalendertid Årskurs 1 VM0054 Anatomi, grundkurs samt introduktion till veterinärprogr, 8 hp VM0048 Biomedicinsk baskurs, 20 hp VM0055 Organens struktur och funktion, 32 hp Årskurs 2 VM0056 Allmän sjukdomslära 30 hp VM0057 Speciell patologi, 14 hp VM0058 Populationsmedicin, 16 hp *) Årskurs 3 VM0066 Djurskydd, författningskunskap och epizootologi, 5 hp VM0065 Farmakologi och toxikologi, 14 hp VM0067 Livsmedelssäkerhet, 11 hp VM0063 Försöksdjursvetenskap, 3 hp EX0700 Självständigt arbete (kandidatarbete), 15 hp VM0064 Klinisk anatomi, konsultationskunskap och näringslära, 12 hp Årskurs 4 VM0072 Klinikförberedande kurs, 30 hp Klinikrotation del 1, 30 hp Kurser i klinikrotationen: VM0069 Ambulatorisk klinik, 7,5 hp VM0070 Grissjukdomar, 3 hp VM0071 Idisslarmedicin, 9 hp VM0073 Bilddiagnostik, 3 hp VM0074 Hästkirurgi och -medicin, 9 hp VM0075 Reproduktion, 6 hp VM0076 Smådjurskirurgi och -medicin, 15 hp VM0077 Klinisk patologi, 4,5 hp VM0078 Livsmedelssäkerhet, köttbesiktning, 3 hp Årskurs 5 Klinikrotation del 2, 30 hp VM0068 Veterinär folkhälsovetenskap med tillämpad epidemiologi och epizootologi, 7 hp VM0079 VM0081 Djurslagsinriktade kurser, 17 hp VMxxxx - VMxxxx Valbara programkurser, 6 hp Årskurs 6 (gamla studieordningen) VM0003 Epizootologi, 1,5 hp VM0025 Veterinärmedicin och folkhälsa (VPH/VoF), 3 hp EX , EX0239, EX0329 Examensarbete och elektiv fördjupning, del 2, 25,5 hp *) ej schemalagd tid (tid för praktik) 17

18 Terminstider Läsåret 2011/12 Schemalagd undervisning ska inte förläggas till följande dagar: - 4 november 2011 (dag före Alla Helgons Dag) december april 2012 (Valborgsmässoafton) - 18 maj 2012 (dag efter Kristi Himmelsfärdsdag) Den nordiska veterinärmästerskapen äger rum 30 september 2 oktober. Veterinärkongressen äger rum november Obligatorisk undervisning bör undvikas för veterinärprogrammet dessa dagar. Påskuppehåll inträffar 2-5 april Obligatorisk undervisning bör undvikas under dessa dagar. Generella omtentamenstillfällen: - 9 januari 2012 (generellt omtentamenstillfälle, NL- och VH-fakulteterna) augusti 2012 (veterinärprogrammet) augusti 2012 (generella omtentamenstillfällen, NL- och VH-fakulteterna) Installations- och promotionsföreläsningar ska i möjligaste mån föras in i schemana. Hedersdoktorsföreläsningar äger rum den 7 oktober Installationsföreläsningar hålls i Uppsala den 31 mars och den 1 april Utbildningsinformation i Undervisningshuset som ska ingå i kursschema: - onsdagen den 28 september 2011, kl onsdagen den 21 mars 2012, kl För att möjliggöra inplanering av gemensamma aktiviteter under utbildningen bör onsdagar kl 13:00-16:00 inte schemaläggas. För veterinärprogrammet gäller att första onsdagseftermiddagen i månaden ska vara öppen, d.v.s. ej schemalagd inom ordinarie kurs. 18

19 Kursplaner OBS! Följande förteckning är inte komplett. De valbara kurserna finns till exempel inte med. För kurser i den gamla studieordningen hänvisas till förra årets studiehandbok. 19

20 VM0056 Allmän sjukdomslära, 30 hp General mechanisms of disease Kursen ges i Veterinärprogrammet och Veterinärprogrammet (antagna före 1 juli 2007) Kursplan fastställd: Ämne: Veterinärmedicin Utbildningens nivå: Grundnivå Nivå: A Fördjupning: Grundnivå med mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (G1F) Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som redovisas i bilaga till kursplanen. Aktuell information om betygskriterier ska finnas tillgänglig senast vid Förkunskapskrav: Godkända kurser i Anatomi, grundkurs samt introduktion till veterinärprogrammet och Biomedicinsk baskurs. Genomgången kurs i Organens struktur och funktion. Mål: Kursen ligger till grund för och ska öka förståelsen för olika faktorer som orsakar sjukdom. Tyngdpunkt är på viktiga smittämnen och sjukdomar hos produktions- och sällskapsdjur samt livsmedelsburna agens i Sverige. Efter genomgången kurs skall studenten kunna: -beskriva olika orsaker till viktiga sjukdomar inom veterinärmedicinen och olika orsaker till livsmedelsburna sjukdomar, -förklara hur sjukdomar av såväl infektiös som icke infektiös natur uppkommer samt översiktligt beskriva förekomsten av viktiga sjukdomar, -redogöra för viktiga sjukdomsframkallande smittämnen och organismer inklusive livsmedelsburna agens och översiktligt redogöra för utmärkande drag hos olika virus, bakterier och parasiter med utgångspunkt för deras biologi, uppbyggnad och spridning, -redogöra för hur sjukdomspanoramat kan förändras särskilt till följd av 20 livsmedelshantering, miljöförändringar, djurtransporter och förändrad djurhållning, -beskriva olika principer för hur infektionssjukdomar kan diagnostiseras, kontrolleras och/eller bekämpas, -utföra enklare mikrobiologiska / livsmedelsmikrobiologiska undersökningar och självständigt författa provsvar, -identifiera immunologiska mekanismer vid infektioner, autoimmuna sjukdomar, allergiska reaktioner och vid avstötning av transplantat samt värdera hur immunförsvaret påverkas av olika former av stress samt betydelsen av medfödda och/eller förvärvade immundefekter, -redogöra för hur djur kan reagera mot olika sjukdomsalstrande faktorer på organism-, vävnads- och cellnivå, -behärska basala medicinska termer inom patologi, -tolka histopatologiska förändringar samt tolka fiktiva sjukdomsfall och muntligt redovisa dessa. Innehåll Vid föreläsningar i veterinärmedicinsk mikrobiologi behandlas teoretiskt vad som menas med sjukdom, liksom förekomst och klassificering av olika smittämnen (virus/prioner, bakterier/svampar och parasiter inkluderande protozoer, artropoder och helminter). Även smittämnenas uppbyggnad och biologi redovisas. Fokus är på smittämnen hos produktions- och sällskapsdjur i Sverige. Det ges även en orientering om viktiga sjukdomsagens i övriga världen och hos vilda djur. Det ges också förklaringar till hur olika smittämnen förökas och sprids, i synnerhet betydelsen av djur som bärare och överförare (vektorer) av sjukdomar till människor. Bland de zoonotiska smittämnena belyses särskilt de livsmedelshygieniska aspekterna. Vid laborationer inom det mikrobiologiska blocket används olika metoder för att kunna studera, diagnostisera och/eller påvisa olika smittämnen. Förklaringar ges till hur mikroorganismerna är anpassade till sina värddjur, och immunsystemets betydelse för

21 upprätthållande av hälsa och sjukdom. Även orsaken till olika autoimmuna tillstånd behandlas, liksom immunsystemets betydelse vid transplantation och i försvaret mot tumörer. Det delges även principer för hur man med läkemedel och vaccinationsteknologi kan förebygga sjukdomar hos djur. I kursen ingår dessutom centrala principer för sjukdomsuppkomst och patofysiologiska mekanismer. Genom att studera vävnadssnitt delges grunderna i histopatologisk diagnostik. Genom att i grupp studera fiktiva fall ges möjlighet till en mer integrerad helhetsbelysning av olika sjukdomskomplex liksom träning i skriftlig och muntlig presentation. Delkurser: Virologi (5 hp), bakteriologi och livsmedelsmikrobiologi (8,5 hp), parasitologi (5,5 hp), immunologi (2 hp), allmän patologi och histopatologi (6 hp) samt övergripande fallstudier (3 hp). Genomförande Schemalagda aktiviteter - Föreläsningar ca 205 Timmar Obligatorisk - Laborationer ca 70 Ja - Examination och utvärdering - Laborationer och demonstrationer - Mikroskoperingsoch gruppövningar ca 40 ca 75 ca 115 Självstudier utanför schemalagd tid - Litteraturstudier ca 305 Totalt ca 810 Litteratur: Gemensam kurslitteratur fastställs separat och redovisas i bilaga till kursplanen. Aktuell information om gemensam kurslitteratur ska finnas tillgänglig senast åtta (8) veckor före Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs: Godkända skriftliga deltentamina och godkänt deltagande i obligatoriska moment. Generella regler och riktlinjer för examination och betygssättning finns i regelsamling för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU. Övriga upplysningar Veterinärprogrammet har en bunden studiegång, där kurserna ska läsas i ordning enligt ramschema. Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap Ort Uppsala 21

22 VM0054 Anatomi, grundkurs samt introduktion till veterinärprogrammet, 8 hp Veterinary Anatomy, (basic course) and Introduction to the Veterinary Programme Kursen ges i Veterinärprogrammet Kursplan fastställd: Ämne: Veterinärmedicin Utbildningens nivå: Grundnivå Nivå: A Fördjupning: Grundnivå med endast gymnasiala förkunskapskrav (G1N) Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som redovisas i bilaga till kursplanen. Aktuell information om betygskriterier ska finnas tillgänglig senast vid Förkunskapskrav: Särskild behörighet enligt fordringarna för veterinärprogrammet. Mål: Kursen ger en allmän introduktion till veterinärprogrammet, olika redskap för universitetsstudier och grund för förståelse av däggdjurskroppens struktur och funktion inklusive utvecklingsbiologi. Efter genomgången kurs ska studenten kunna: - använda basal anatomisk terminologi på svenska och latin - med hunden som exempel, beskriva och praktiskt demonstrera/identifiera uppbyggnaden av däggdjurskroppens organsystem var för sig och i relation till varandra - översiktligt redogöra för den tidiga embryonala utvecklingen hos däggdjur, de olika organsystemens utveckling samt fosterhinnornas uppbyggnad. - använda bibliotekets resurser och SLUs studentdatasystem samt vara medveten om vad studier på veterinärprogrammet innebär Innehåll Huvuddelen av kursen tar upp anatomisk och medicinsk terminologi samt uppbyggnaden av däggdjurskroppens (hunden som exempel) organsystem praktiskt (dissektioner och 22 övningar) och teoretiskt (föreläsningar och basgruppsmöten). Den embryonala utvecklingen ingår teoretiskt. Kursen omfattar även en översikt av husdjurens roll och en introduktion till auskultationer i klinisk verksamhet vilka ska genomföras under åk 1-3 av veterinärprogrammet. Förutom välkomstaktiviteter ingår även bibliotekskunskap och studieteknik. Vidare ges introduktion till SLUs studentdatorsystem, till vetenskapsteori, övergripande information om inlärningsmoment med levande djur, djurkroppar, organ och vävnadsmaterial, som ingår i veterinärprogrammet. Genomförande Schemalagda aktiviteter Föreläsningar, information och välkomstaktiviteter, ca 55 timmar Dissektioner, demonstrationer och övningar ca 20 timmar PBL (obligatoriskt), ca 10 timmar, gruppdiskussioner (obligatoriskt), ca 5 timmar Examination och utvärderingar ca 5 timmar Självstudier utanför schemalagd tid Litteraturstudier ca 60 timmar Dissektionsövningar ca 60 timmar Summa 215 timmar Litteratur: Gemensam kurslitteratur fastställs separat och redovisas i bilaga till kursplanen. Aktuell information om gemensam kurslitteratur ska finnas tillgänglig senast åtta (8) veckor före Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs: Godkänd skriftlig och muntlig/praktisk tentamen, godkänt deltagande i obligatoriska moment och godkänt deltagande i gruppdiskussioner. Generella regler och riktlinjer för examination och betygssättning finns i regelsamling för

23 utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU. Övriga upplysningar Veterinärprogrammet har en bunden studiegång, där kurserna ska läsas i ordning enligt ramschema. Övrigt - Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi Medansvariga Institutionen för kliniska vetenskaper Ort Uppsala 23

24 VM0073 Bilddiagnostik, 3 hp Diagnostic imaging Kursen ges i Veterinärprogrammet och Veterinärprogrammet (antagna före 1 juli 2007) Kursplan fastställd: Ämne: Veterinärmedicin Utbildningens nivå: Avancerad nivå Fördjupning: Avancerad nivå med kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav (A1F) Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som redovisas i bilaga till kursplanen. Aktuell information om betygskriterier ska finnas tillgänglig senast vid Förkunskapskrav: Godkända kurser i veterinärprogrammets åk 1-3 och praktiska moment/färdigheter i den klinikförberedande kursen ska vara tenterade och godkända. Mål: Kursen ska ge grundläggande kunskaper om praktisk tillämpning av teoretiska kunskaper i röntgenteknik och strålskydd samt ge grundläggande kunskaper i bildtolkningsprinciper för att kunna särskilja normala utseenden från sjukdomsförändringar. Efter genomgången kurs ska studenten kunna - redogöra för och värdera skillnader mellan olika bilddiagnostiska metoder - välja lämplig metod av röntgen och ultraljud vid remittering av häst, hund eller katt för bilddiagnostisk undersökning - redogöra för och praktiskt tillämpa en strålskyddssäker arbetsmetodik samt arbeta på ett korrekt sätt med hänsyn till hygien, smittskydd och djurvälfärd - identifiera de vanligaste röntgenförändringarna orsakade av sjukdomar i brösthåla, bukhåla och skelett hos hund och katt - identifiera de vanligaste röntgenförändringarna orsakade av sjukdomar i extremiteterna hos häst. Innehåll Undervisningen ges i form av seminarier, ronder, teoretiska och praktiska övningar samt webbaserade fallövningar. Studenter arbetar självständigt med fallbeskrivningar för att träna att skriva radiologiska utlåtanden vilka diskuteras i seminarier. Genomförande Schemalagda aktiviteter - Övningar ca 5 - Examination och utvärdering Timmar Obligatorisk ca 5 - Seminarier ca 10 - Ronder ca 5 - Praktisk klinisk undervisning Självstudier utanför schemalagd tid - Litteraturstudier, fallstudier ca 20 ca 35 Totalt ca 80 Litteratur: Gemensam kurslitteratur fastställs separat och redovisas i bilaga till kursplanen. Aktuell information om gemensam kurslitteratur ska finnas tillgänglig senast åtta (8) veckor före Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs: Godkänd skriftlig tentamen samt godkänt praktiskt prov i bildavläsning/fallpresentation. Generella regler och riktlinjer för examination och betygssättning finns i regelsamling för 24

25 utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU. Övriga upplysningar Veterinärprogrammet har en bunden studiegång, där kurserna ska läsas i ordning enligt ramschema. Undervisningen i ämnet ges även i åk 3 under kursen Klinisk anatomi, konsultationskunskap och näringslära och under Klinikförberedande kurs (HT åk 4). Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för kliniska vetenskaper Ort Uppsala Kompletterande uppgifter Fastställd av: Grundutbildningsnämnden, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Ersätter: VM

26 VM0048 Biomedicinsk baskurs, 20 hp Basic Medical Biology Kursen ges i Veterinärprogrammet Kursplan fastställd: Ämne: Veterinärmedicin Utbildningens nivå: Grundnivå Fördjupning: Grundnivå med endast gymnasiala förkunskapskrav (G1N) Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som redovisas i bilaga till kursplanen. Aktuell information om betygskriterier ska finnas tillgänglig senast vid Förkunskapskrav: Särskild behörighet enligt fordringarna för Veterinärprogrammet Mål: Kursen ger en grund för förståelsen av cellens processer, metabolism, genetik och histologi. Efter genomgången kurs ska den studerande kunna: - beskriva strukturen och funktionen hos de molekyler, celler och vävnader som bygger upp organismer - redogöra för grunderna i histologi, på celloch vävnadsnivå - redogöra för grunderna i genetiken, på celloch organismnivåbeskriva cellens och kroppens metabolism och diskutera denna i relation till olika fysiologiska situationer - använda mikroskop Innehåll Kursen tar upp den eukaryota cellens uppbyggnad och funktionella egenskaper, histologisk uppbyggnad av epitel, bindväv, nervvävnad och muskulatur, interaktioner mellan celler och deras omgivning, cellulära transportmekanismer, signaltransduktion, struktur och funktion hos biologiska makromolekyler (proteiner, kolhydrater, lipider, nukleinsyror). Vidare behandlas enzymologi, hur cellens normala tillväxt och differentiering är reglerad samt grunden för malign transformation. Därutöver ingår grundläggande genetiska mekanismer (arvsmassans struktur, replikation, transkription), RNA-processning, translation, reglering av genexpression, allmän genetik och populationsgenetik samt cellens och kroppens metabolism samt dess reglering. Delprov: Basgruppsarbete (5 hp), Muntlig examination (6 hp) samt Skriftlig examination (9 hp). Genomförande Kursen bygger på föreläsningar, problembaserat lärande (PBL; gruppvis), teoretiska övningar och praktiskt inriktade aktiviteter såsom laborationer och mikroskoperingsövningar. Föreläsningar ca 70 timmar Mikroskoperingsövningar ca 17 timmar PBL (obligatoriskt) ca 44 timmar Laborationer ca 32 timmar Övningar inkl tvärgruppsredovisning ca 48 timmar (varav redovisningen ca 4 timmar obligatorisk) Examination ca 10 timmar Egna praktiska studier ca 40 timmar Litteraturstudier ca 300 timmar Litteratur: Gemensam kurslitteratur fastställs separat och redovisas i bilaga till kursplanen. Aktuell information om gemensam kurslitteratur ska finnas tillgänglig senast åtta (8) veckor före Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs: Delprov: Basgruppsarbete (5 hp). Muntlig examination (6 hp) samt Skriftlig examination (9 hp). Generella regler och riktlinjer för examination och betygssättning finns i regelsamling för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU. Övriga upplysningar Veterinärprogrammet har en bunden studie- 26