Rapport från studieresa till presidentvalet i USA

Transkript

1 Rapport från studieresa till presidentvalet i USA 1. Inledning En grupp från reste i november 2012 till Washington DC för att på plats studera presidentvalet i USA. Gruppen bestod av Anna Steele och Anne-Lie Elfvén från styrelsen samt tre av vinnarna i medlemsvärvartävlingen, nämligen Bengt Hall, Lund, Anders Unnerstad, Norrtälje, och Christina Gelezelius, Linköping. Delegationen anlände på kvällen lördagen den 3 november för att följa valet som skedde tisdagen den 6 november och. I programmet för studieresan ingick att uppsöka kampanjaktiviteter, besöka vallokaler, träffa ett antal journalister, ha möte med statsvetare, prata med vanliga väljare samt få en dragning inför valet på Svenska ambassaden med efterföljande valvaka. 2. USA United States of America Amerikas förenta stater är en förbundsrepublik vars konstitution antogs den 17 september USA består av 50 delstater med totalt 314 miljoner invånare. Landet är världens största ekonomi och det tredje största till yta och befolkningsstorlek. USA är världens äldst bevarade federation med representativ demokrati. Det finns tre nivåer i systemet: federala, delstatliga och lokala styren. Den federala statsmakten består av tre grenar: Den lagstiftande kongressen med två kamrar som är senaten och representanthuset. Den verkställande som är presidenten, lika med statsoch regeringschef samt militärens överbefälhavare. Den dömande som är Högsta domstolen, som ska tolka konstitutionen och som består av nio domare som utnämns på livstid av presidenten. Representanthuset består av 435 ledamöter med rösträtt som representerar ett distrikt för en mandatperiod av två år. Senaten består av 100 medlemmar där varje delstat har två senatorer som väljs på sex år, en tredjedel av senatens platser väljs vartannat år. Presidenten väljs på fyra år och kan inte väljas om mer än en gång. Presidenten väljs genom indirekt elektorskollegium. Delstaternas styren är uppbyggda likt det federala men till skillnad från presidenten så väljs högste styrelsemannen som kallas guvernör genom direktval. Under största delen av USA:s historia har man haft tvåpartisystem. Det Demokratiska partiet grundades 1824 och det Republikanska partiet Man betraktar Demokratiska partiet som center-vänster-liberalt medan Republikanska partiet ses som center-höger-konservativt. Vad gäller fördelning av röster för vardera partiet över den amerikanska kontinenten så kan man säga att delstaterna i nordöstra USA, längs västkusten och några i Great Lakes är blå (Demokraternas färg), det vill säga relativt liberala, medan de relativt konservativa röda (Republikanernas färg) finns främst i södra USA samt i delar av Mellanvästern och Klippiga bergen.

2 3. Presidentvalet i USA 2012 Presidentvalet 2012 var det 57:e presidentvalet i USA och hölls tisdagen den 6 november. Valet stod främst mellan den sittande demokratiske presidenten Barack Obama och den republikanske före detta guvernören i Massachusetts Mitt Romney. Systemet med elektorsröster, som är 538 till antalet, går ut på att om en kandidat vinner en stat så vinner man alla delstatens elektorsröster. Det behövs minst 270 av de 538 elektorsrösterna för att vinna. Inför valet 2012 fanns nio vågmästarstater, eller swing states, som skulle kunna rösta antingen demokratiskt eller republikanskt. Det var Colorado med nio elektorsröster, Florida med 29, Iowa med sex, Nevada med sex, New Hampshire med fyra, North Carolina med 15, Ohio med 18, Virginia med 13 samt Wisconsin med tio. Valet slutade med att Barack Obama blev omvald som president efter att ha fått stöd 51,0 procent av väljarnas röster och 332 elektorsröster mot Mitt Romney som fick 47,3 procent av väljarnas röster samt 206 elektorsröster. Samtidigt som presidentvalet hölls valdes även 33 ledamöter till USA:s senat och hela representanthuset till den 113:e kongressen. Samtliga delstater valde ledamöter till sin lagstiftande församling och elva höll guvernörsval samtidigt som presidentvalet. 4. Reflektioner De två statsvetare som vi träffade, Michael Edson och Philip Auerswald, den ena från Smithsonian university och den andre från Georgetown university, menade att det behövs en revitalisering av det politiska systemet. Det är svårt för nya partier att uppkomma. Man estimerar att valrörelsen kostar nästan sju miljarder dollar där republikanerna främst får sitt stöd från finansvärlden medan demokraterna får det mesta av sina pengar från många människor. Det är alltså oerhörda summor i omlopp för att kunna genomdriva ett val i USA. De journalister vi mötte var eniga i att media inte ger en objektiv eller balanserad bild av politiken utan mer arbetar som opinionsbildare för det parti de vill framhäva. Det finns knappt någon nyhetsförmedling likt public service i USA. I ett land där religionen spelar en så framträdande roll som i USA finns också starka krafter som exempelvis är emot abort och det finns överlag stor konservatism och därför också grogrund för rörelser som Tea-party som någon kallade för Amerikas talibaner. Åsiktsspridningen är annars stor inom de två partierna. De enskilda kandidaterna i samma parti kan stå långt isär i olika enskilda frågor. Vi ställde frågor om valet till alla vi mötte, från taxichaufförer till personer på gatan. Vi upplevde en stor öppenhet som skiljer sig från Sverige där var och en inte hade något emot att komma med personliga synpunkter om hur just de funderade gällande valet. Ingen svarade att de inte ville prata om det.

3 Vi fick vara med och kampanja utan att de i förväg ville veta något om oss. Huvudsaken var att vi var villiga att hjälpa till. Stor entusiasm fanns bland människorna som kampanjade. De hade tillgång till listor med uppgifter om vilka väljare som hade röstat på vilket parti, ålder, kön och var de bodde. Dessa individer bearbetades in i det sista för att försäkra sig om att de verkligen gick och röstade. Dörrknackning och flygbladsutdelning förekom överallt på valdagen och diskussionerna pågick också under valdagen. I Sverige har vi av hävd inget kampanjande på själva valdagen och vi har inte heller tillgång till den statistik som man har i USA på grund av personuppgiftslagen. Vi insåg snart att valet genomfördes med för få vallokaler, då människor stod och köade i många timmar för att kunna rösta. I sitt installationstal senare refererade också Obama till detta problem och sa: "We will fix this!" Det förekom också diskussioner om Romneys ägande i det företag som försåg vallokalerna med röstmaskiner. På alla TV-kanaler pågick olika valdebatter, detta pågick fram till valnatten och fortsatte även dagarna efter med analyser med mera. Valvakan på den svenska ambassaden var välbesökt och varje stor yta i byggnaden hade storbildsvisning av olika kanaler där valet följdes. Dock verkade valet vara klart långt tidigare än när vallokalerna stängde ner i de olika delarna av landet. Någon hade läst av hur siffrorna såg ut och konstaterade: "Obama vinner!" Själva valsystemet och valets premisser skiljer sig mycket från Sverige. Det faktum att olika delstater genom lagstiftning kan försvåra för vissa grupper att överhuvudtaget kunna rösta kan starkt ifrågasättas. De enorma summor som behövs för att en kandidat ska kunna genomföra en valrörelse och hävda sig i det stora och vinklade mediapådraget utgör en annan betänklighet. Det absolut mest positiva i lärdomen från denna resa var den fantastiska kampanjanda vi upplevde, där alla var välkomna oavsett bakgrund, något som vi skulle kunna överföra till svenska förhållanden.

4 Bilaga: Reseskildring från deltagarna på studieresan En femmannadelegation från har besökt Washington DC för att studera presidentvalet. Syftet var att se om det amerikanska systemet kunde ge idéer till hur ett presidentval kan organiseras i Sverige. Vid våra samtal med folk vi mött har bilden av väljarpreferenser bekräftats. Färgade, latinamerikaner, unga, kvinnor och intellektuella röstar på Barack Obama. Vita medelklassamerikaner röstar på Mitt Romney. En vanlig kritik mot demokraterna är att de är alldeles för liberala. I halva väljarkåren är i dag liberal ett skällsord. Vi besöker ett bostadsområde i Virginia, söder om huvudstaden. Ett idylliskt, välordnat medelklassbostadsområde utmed Potomacfloden. Utanför många hus sitter plakat med kandidatnamn: Romney, Obama, Kaine etcetera. Det är namn på presidentkandidater, kandidater till senaten, representanthuset, lokala organ med mera. Det är många som ska väljas. Vi pratar med folk vi möter. En ung man håller på Romney men tror att Obama vinner. Han tar Ohio, säger han. Det gäller att vinna swingstaterna, de stater där det står och väger. En annan säger att we need change. En man som är Obama-anhängare påpekar att många i området har tagit aktiv ställning. Vi möter vid ett annat tillfälle någon som menar att det inte finns någon skillnad mellan presidentkandidaterna. Det är de stora företagen som bestämmer och bakom dem står judarna. Kunskapen om andra länder är på många håll bristfällig. Alla länder i Europa är socialistiska, sa samma röst. Vi besöker George Washingtons gård Mont Vernon, där han bodde, odlade tobak och spannmål, och skötte det nyligen från engelsmännen befriade landet. Han blev landets förste president ( ). Han var också en stor slavägare. Totalt hade han 300 slavar på gården. (Under Martin Luther Kings tid kunde man hamna i fängelse om man anklagade USA:s förste president för att vara slavägare.) Därefter gör vi ett besök på Arlingtonkyrkogården där stupade soldater ligger begravda. Vi ser också John F Kennedys grav. Vi besöker också andra historiska minnesmärken och viktiga centrala platser för administrationen: Lincoln Memorial, Vietnam Memorial (med namnen på alla stupade amerikanska soldater i Vietnamkriget), Capitolium där kongressen huserar, kongressens stora bibliotek och Vita huset utifrån.

5 Två amerikanska statsvetare vi träffar menar att det finns ett behov av revitalisering av det politiska systemet. Det finns många röster som aldrig kommer fram. Majoritetsvalssystemet förhindrar uppkomsten av nya partier. Många unga människor är kritiska till en utbredd korruption. Pengarnas roll i valet är ett jätteproblem. Det uppskattas att nästan sju miljarder dollar har använts i valrörelsen. Framför allt har republikanerna fått pengar från finansvärlden medan demokraterna får mindre summor men från många människor. På frågan om när den stora krisen kommer blir svaret att den redan har kommit. Det jättelika budgetunderskottet kräver åtgärder som havererat på grund av den stora polarisering som i dag finns mellan blocken. Karin Henriksson, som är Svenska Dagbladets reporter i USA, berättar om åsiktsjournalistiken som blivit legio i landet. Media ger ingen objektiv bild; folk vill höra antingen eller. TV-kanalen CNN, som ansetts vara någorlunda balanserad, går dåligt. Det finns förvisso kunniga människor i USA men många är förvånansvärt okunniga. Republikanerna och Tea Party-rörelsen, som i dag är synonyma begrepp, har som främsta mål att dra ner på de federala utgifterna. Inga skattehöjningar tillåts. Det har deras kongressledamöter skriftligen lovat. Skulle Romney vinna är dock 2/3 av de federala utgifterna intecknade och militärutgifterna vill man ju inte dra ner på, ej heller sjukvårdsprogrammet (Medicare). Många betonar att demokraterna har den mest realistiska budgeten. Ett stort demokratiskt problem är att republikanerna medvetet infört svårigheter att rösta, krav och regler som i första hand drabbar fattiga och minoritetsgrupper det vill säga demokraternas väljarkår. Problemet med röstningsmaskinerna, som drabbade Florida 2000 när Bush tvivelaktigt valdes, kvarstår berättar Anders Törnvall från Dagens Industri. Ett problem vi lägger märke till är de långa köerna vid vallokalerna. Det leder till att en del avstår från att rösta. Vi möter själva en person som avstod av det skälet. I många delstater har de som straffats i domstol ingen rösträtt och krav på fotolegitimation vid röstning förhindrar många minoritetsgrupper från att delta. Journalisten Martin Gelin som skrivit boken Den amerikanska högern tror att om inte dessa begränsningar funnits hade Obama fått minst 70 procent av rösterna. Fastän USA är med och gör valobservationer i andra länder har man i många delstater sagt nej till den europeiska organisationen OSSE:s begäran om att få insyn i det amerikanska valet. Det har ansetts kränkande. De riktar stark kritik mot flera inslag i valrörelsen: väljare finns i flera staters röstlängder, omkring 50 miljoner av cirka 237 miljoner röstberättigade var inte alls registrerade, att dömda inte får rösta strider mot internationella normer och kraven på legitimation innebar att många avvisas i vallokalerna.

6 Invandrarfrågan är en partiskiljande fråga. Det finns cirka tolv miljoner illegala invandrare i USA. Republikanerna vill kasta ut dem och demokraterna att de ska integreras och vara kvar. Under valdagen besöker vi olika vallokaler och konstaterar att köerna är långa. I Washington DC röstar man på president men inte på kongressledamöter. Vi besöker en demokratisk valbyrå i Virginia, huvudstadens grannstat. Det är i huvudsak unga människor som kampanjar för Obama. Här finns flaggor, trycksaker, dekaler, godisbord med mera. Vi deltar också i en dörrknackningskampanj i närliggande bostadsområde. Det gäller nu att få folk till valurnorna. Senare på valdagen lyssnar vi på Sveriges valorakel Sören Holmberg på svenska ambassaden. Han visar statistik över tidigare USA-val. Valdeltagandet brukar ligga kring 60 procent och har ökat de sista valen. Högre valdeltagande gynnar Obama. Tydlig regional skiktning i valen: i nordost finns klar övervikt för demokrater och i syd för republikanerna. Kampen står mellan unga kvinnor (dem.) och gamla gubbar (rep.). De som främst röstar på demokraterna är färgade, latinamerikaner, judar, katoliker, homosexuella, yngre, kvinnor, låginkomsttagare, högutbildade. I motsats till Sverige har polariseringen mellan partierna ökat och ekonomifrågor betyder mer för valutgången än i många andra länder. Under kvällen deltar vi i valvakan på ambassaden, äter amerikansk mat, minglar och studerar fortlöpande valresultaten. Det verkar som om Obama och demokraterna går mot vinst i presidentvalet. På vår fråga om vad som händer nu när Obama får fortsätta som president och republikanerna har fortsatt majoritet i representanthuset, svarar journalisten Martin Gelin dagen efter valet att även om både Obama och republikanernas talman i representanthuset sträckt ut händer mot en mer uttalad kompromisspolitik är risken stor att republikanerna fortsätter sin konfrontationspolitik och att man nästa gång vill prova en true conservative. I mångas Tea Party-ögon är Romney alltför mycket en mittenpolitiker som man inte riktigt kan lita på. Om partierna inte kan enas om åtgärder för att sanera de usla statsfinanserna träder automatiskt skattehöjningar och nedskärningar i kraft vid årsskiftet som kan få stora ekonomiska effekter på världsekonomin. Republikanerna har konsekvent satsat på vit medelklass och byggt murar gentemot de problematiska i samhället. Romney har anammat Wall Street-bilden att 47 procent av befolkningen, det vill säga de fattigaste, bör betala mer i skatt. Republikanerna har här ett långsiktigt problem: Minoriteterna som i hög grad stödjer demokraterna växer i antal och ökar sin andel av väljarkåren och följaktligen blir det än svårare för republikanerna att vinna val i fortsättningen såvitt man inte ändrar politik och inställning till de lägre samhällsskikten.

7 I takt med pengarnas växande roll och bilden av politiker som verktyg för finanskretsarna ökar politikerföraktet bland många människor. Den ilska som finns mot till exempel orättvisor riktar sig snarast mot de intellektuella, byråkratin och eliten än mot "big business". Gelin menar att det gör skillnad om Obama eller Romney leder landet. Många vi mött säger att Obama, har gjort mycket för vanliga människor, även om han kunde gjort mer, medan Romney bara hjälper de rika. Obama lyckades inte stänga Guantanamo på grund av trilskande senatorer och han försöker skära ner på militärutgifterna. Sammanfattningsvis såg vi följande nackdelar och problem i det amerikanska valet: - Dåligt demokratiskt genomslag. Kanske endast 80 procent av de teoretiskt röstberättigade kan i praktiken rösta. Inga personnummer, krångliga och orättvisa restriktioner och legitimationskrav som bestäms olika i olika delstater. Ibland är det lättare att få vapentillstånd än rösträtt. - Krav på stora ekonomiska resurser hos kandidater eller deras organisationer. Fund-raising (insamling av pengar) får allt större betydelse. - Majoritetsvalet innebär att the winner takes all det vill säga alla elektorsröster. Det förhindrar effektivt framväxt av nya och små partier. Valrörelsen sker därför i praktiken framför allt i så kallade swing-states, där de båda partierna ligger nära varandra i röstetal. - Dålig organisation av själva valet. Långa köer är vanligt och det kan ta upp till två-tre timmar att få rösta (i extremfall upp till åtta timmar). Orsaken torde vara att guvernören i respektive stat bestämmer över hur många vallokaler som ska etableras. - Massmedias bevakning är mycket skiftande och beroende av vem som äger respektive organ. Det finns i princip inga helt oberoende massmedia (public service). Det finns också fördelar: - Det lokala engagemanget översteg ofta det vi är vana vid i Sverige. Unga frivilliga från respektive parti gjorde mycket stora insatser med information, dörrknackning med mera. Vi fick till och med delta i en sådan lokal aktion. - Öppenheten bland folk i allmänhet att diskutera valet och sina egna preferenser. På frågan vilken kandidat man avsåg att rösta på var det sällan någon svarade undvikande eller fann frågan konstig. - Massmedial bevakning, som trots vad som sagts ovan under nackdelar, var mycket stor. Det var några mycket lärorika dagar i Washington DC. Vi har fått en bra bild av hur politik och valrörelse fungerar i USA och vi har sett problem, demokratiska och moraliska, i ett amerikanskt presidentval, som vi bär med oss när vi återkommer till monarkins Sverige som förhoppningsvis snart övergår till republik. Sammantaget är vårt intryck att vi i vår argumentation för republik i Sverige i huvudsak inte ska ta det stora landet i väster som ett föredöme.