Version Datum/Rev Fastställd av/sign

Transkript

1

2 Version Datum/Rev Fastställd av/sign Nicklas Walldan Nicklas Walldan Nicklas Walldan Nicklas Walldan Nicklas Walldan 1

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 Nyttjanderätt och äganderätt... 5 Avvikelser... 5 Projektprofil... 5 Säkerhet... 6 Ansvarsområden Informationssamordnare CAD/BIM-ansvarig INFORMATIONSFLÖDE... 7 RITA Filutbyte Uppladdning av ritningar och modeller Versionshantering Publicerade handlingar... 8 Arkivhandlingar... 8 Gemensam mappstruktur... 8 Handlingstyp... 8 Namgivning av filer Modellfilens namn Ritningens namn Komplementfilens namn Textfiler PROJEKTGEMENSAMMA FILER...13 CAD-mallar Skiss-mallar Modellblock Namnruta Revideringar Ritningsindelning PROJEKTERING...17 Rumsnumrering Plannumrering Våningsbenämning Koordinatsystem Enheter Lager Texter Linjer Externa referenser, XREF Ambitionsnivå modeller Mindre förändringar - såsom enstaka tillkommande väggar/dörrar etc Små ombyggnationer - större del av lokalen påverkas för flera discipliner Nybyggnation och stora ombyggnationer Program, applikation och version Modellering Detaljeringsnivå Objektorienterad CAD-/BIM-projektering Omfattning objekt Modellstorlek Leverans av modeller Originalmodell IFC-export Samordning Samgranskningsmöte

4 Bilagor: Projekteringsanvisningar bilaga 1 OBJEKTSEGENSKAPER Projekteringsanvisningar bilaga 2 LEVERANS VID PROJEKTAVSLUT 3

5 1 INLEDNING Vasakronans Projekteringsanvisningar är ett styrande dokument kopplat till Vasakronans Byggherrekrav och vänder sig till dig som är projektmedlem i något av alla våra projekt. Anvisningarna beskriver i vilken omfattning och hur Vasakronan vill få sina leveranser, och i vilket format. Vasakronan är Sveriges största fastighetsbolag. Vi förvaltar, hyr ut, utvecklar samt köper och säljer fastigheter. För att vi ska fortsätta vara framgångsrika måste vi ha ordning och reda samt hålla en hög kvalitet i våra förvaltningshandlingar. Det gör oss vassare i vårt kundarbete, i den tekniska förvaltningen, i våra transaktioner samt inte minst i våra lokalanpassningar och stora projekt. Vi har en hög ambition när det handlar om att digitalisera vår verksamhet och vi har kommit en bra bit på väg. Nyligen lanserade vi till exempel RealEstateCore, ett gemensamt digitalt språk speciellt framtaget av fastighetsägare för byggnader. RealEstateCore är ett skarpt bidrag till den smarta staden och syftet är att möjliggöra kontroll över det data som gäller byggnader. Hela tanken med RealEstateCore är att binda ihop olika datakällor. Här är BIM-modeller en viktig komponent. För att kunna hantera och kvalitetssäkra informationsmängder i de hundratals om- och tillbyggnadsprojekt Vasakronan gör varje år har bolaget fattat ett beslut om att alla leveranser till bolaget ska ske i Revit. Det gör det enhetligt och enkelt för Vasakronan att hantera projekten över tid, vilket innebär en besparing i både tid och pengar. Revit är också det program som fungerar för flest discipliner och används av både stora och små byråer. Vasakronan utvärderar löpande vilket eller vilka program som fungerar bäst och reviderar projektanvisningarna när det finns anledning att göra det. Vill du veta mer om Vasakronans utvecklingsarbete kan du kontakta någon av medarbetarna på avdelningen för Teknikutveckling. Du når oss enklast via Kundtjänst på eller kundtjanst@vasakronan.se 4

6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Vasakronans projekteringsanvisningar bygger på vedertagna rutiner inom byggbranschen samt inarbetning av nytänkande i gällande standarder. Där annat inte anges gäller Svensk Standard med tillämpning enligt nedan. Det åligger samtliga Vasakronans konsulter och samarbetspartners att ha kännedom om de senaste uppdateringarna i SIS. SS ISO 13567/BSAB 96 (ver 2:02) SB 11 utgåva 3 SS utgåva 2 Bygghandlingar 90 (BH90) del 8 utgåva 2 För dessa anvisningar gäller att: Begreppet ska används för att uttrycka ett villkor som är bindande mellan två eller flera parter. Detta innebär att ska-krav är obligatoriska och ska tillämpas. Begreppet bör används för att uttrycka en rekommendation bland flera möjligheter. Det ska dock finnas klara skäl för att inte följa rekommendationen. Nyttjanderätt och äganderätt Vasakronan har fullständig nyttjanderätt till samtliga handlingar och underlag som tas fram i uppdraget. Med ändring av ABK 09, kap. 7 8 och ABT 06. kap. 1 14, har Vasakronan fullständig äganderätt till samtliga handlingar och demonstrationsmaterial samt rättighet att använda de filer som tagits fram i uppdraget. För originalhandlingar samt övriga använda handlingar framställda med hjälp av datorstöd, tillämpas äganderätten både på utskrivna kopior och skapade filer. Vasakronan har ingen skyldighet att för framtida uppdrag anlita den som skapat i uppdraget använda handlingar, som har sin följd av eller härstammar från uppdraget. Vid förändring av uppdragsresultatets handlingar ska den ursprungliga konsulten namnges. Detta betyder att samtliga framtagna filer i originalformat alltid ska levereras till Vasakronan från respektive projektdeltagare, vid sidan av vad som anges nedan i dessa projekteringsanvisningar. Detta gäller såväl beräkningsmodeller som tidplaner, rvt-filer och annat. Avvikelser För att få göra avvikelser från Vasakronans Projekteringsanvisningar måste dessa vara godkända och beslutade av Vasakronan i samråd med berörd informationssamordnare och/eller Vasakronans ritningsadministration. Avvikelserna dokumenteras i Projektprofilen. Projektprofil Projektprofilen används för att dokumentera projektspecifik information och avsteg/tillägg till projekteringsanvisningarna. Vid projektstart ska därför en anpassad Projektprofil tas fram. Projektprofilen ska t.ex. redovisa BIM-nyttor, graskningsprocesser, CAD/BIM-ansvariga, programvaror och versioner samt eventuella avsteg från/tillägg till Projekteringsanvisningar. Projekt- eller fastighetsspecifika överenskommelser noteras också här gällande t.ex. plannumrering, indelning och filnamn. 5

7 Mall för Projektprofil finns på RITA. Säkerhet Under pågående projektering ska varje konsult se till att erforderliga säkerhetskopior och antiviruskontroller utförs. Ansvarsområden CAD-organisationen består av: Informationssamordnare för projektet CAD/BIM-ansvarig hos respektive projektör Informationssamordnare är ett samlingsnamn för andra förekommande definitioner i branschen såsom, data- CAD-, modell- och BIM-samordnare. Denna resurs utses av Vasakronan genom aktuell projektledare och är helhetsansvarig avseende all informationssamordning i projektet, fram till dess att projektet stängs och relevanta handlingar överlämnas för arkivering i RITA. Till informationssamordnarens arbetsuppgifter hör: Upprätta Projektprofil för projektet Kalla till och leda CAD/BIM-möten Koordinera projektet utifrån ett informationsperspektiv med eventuellt andra pågående projekt i samma fastighet. Fungera som sakkunnig för projektrelaterade frågor om CAD, BIM, dokumenthantering och projektnätverk Samordna och besluta om filformat, exporter och programversioner. Sätta upp rutiner och processer kring samordning i projektet. Skapa och uppdatera samordningsmodeller Utföra kollisionskontroller och leda samgranskningsmöten Bevaka att projektdeltagare följer givna direktiv för CAD-, BIM- och dokumenthantering samt använder tillämpliga programvaror och programversioner. Skapa och ansvara för projektgemensamma filer såsom indelning, stämplar, ritningsmallar Relationsinsamling och projektavslut CAD/BIM-ansvarig hos varje projektör ska ansvara för följande uppgifter: Kontrollera att Vasakronans Projekteringsanvisningar samt Projektprofil CAD/BIM följs. Kvalitetskontrollera egna handlingar och modeller avseende CAD/BIM. Medverka vid CAD/BIM-samordningsmöten. Vara aktivt deltagare i projektet. Kontrollera att den egna organisationen använder RITA. Ha goda kunskaper i aktuella projekteringsvertyg och förståelse för dessa projekteringsanvisningar. 6

8 3 INFORMATIONSFLÖDE RITA Samtliga handlingar som tas fram i och under ett projekt ska kontinuerligt laddas upp i Vasakronans webbaserade stödsystem för digital hantering av fastighetsanknuten dokumentation - RITA, (se: RITA består av ett Projektnätverk som hanterar dokumentation och utbyte av information för alla projekt, och ett Arkiv som innehåller samtliga modeller, relationshandlingar, förvaltningsdokument och förvaltningsritningar. Respektive part som använder RITA ansvarar för det innehåll som laddas upp och att detta är förenligt med svensk lag. I RITA finns olika manualer och lathundar som hjälper dig som användare vid frågor avseende funktionalitet och användning. Behövs ytterligare support kontakta i första hand projektets Informationssamordnare. Om inte detta är möjligt, kontakta Vasakronans Ritningsadministration: E-post: ra@projektstruktur.se Telefon: Öppet: , lunchstängt Allt filutbyte under hela projektet ska ske genom RITA. Filer som ritningar, modeller, arbetsmaterial, tidplaner, protokoll m.m. ska laddas upp till RITA enligt tidplan eller vid annan överenskommen tid. Uppladdning av dwg-modeller och ritningar till RITA ska ske med den fristående mjukvaran CAD Upload. Verktyget utför bl.a. kontroller för att säkerställa att filerna följer Projekteringsanvisningarna. Övriga modell-filer laddas upp med Drag n drop i repsketive disciplins modell-mapp. Läser ut metadata ur ritningens stämpel och dwg-modellens modinfo-block Kontrollerar att filerna följer de regler som Vasakronan definierat gällande information i stämpeln Kopplar ihop alla dwg-filer till ett paket så att de går att öppna modeller i RITAs viewer och se dem korrekt med alla externa referenser. I RITA ska filer hanteras med versionshantering. En fil ska behålla samma filnamn under hela projektets gång. Versionshanteringen i RITA kompletteras av ett s.k. Godkännande. En fil som inte är godkänd saknar status och är en preliminär handling. Så snart filen godkänns blir handlingen fastställd. För att versionshanteringen ska fungera, tänk på att aldrig byta filnamnet. 7

9 För att låsa versioner i olika skeden som Förfrågningsunderlag, Bygghandling, Relationshandling osv. används godkännandehantering. Det är först när handlingen får godkänanndestatus Publicerad som den blir officiell i projektet och blir gällande för sin handlingstyp. Handlingar publiceras genom att godkänna handlingen på RITA efter uppladdning av respektive projektör. Handlingar som kan komma att behöva bearbetas i fastighetens förvaltning ska sparas i originalformat. För icke redigerbara filer ska PDF/A användas som publiceringsformat. Exempel på originalformat: Publiceringsformat:.doc,.xls,.dwg,.rvt PDF/A,.IFC. Ritningar ska skrivas ut i liggande format. Läsbart direkt på skärm utan rotering. Arkivhandlingar Före projektering ska samråd med informationssamordnaren eller Vasakronans Ritningsadministration ske angående modeller och ritningsunderlag i Arkivet, samt om bearbetning av underlag behövs inför projektering. Informationssamordnaren kollar upp så att inga andra projekt pågår i samma fastighet och samordnar i så fall de pågående projekten. All projektering ska om möjligt utgå från befintliga modeller. Gemensam mappstruktur Vasakronans mappstruktur i RITA ska användas. En zip-fil med hela strukturen kan laddas hem från RITA. Handlingstyp Handlingar ska märkas med någon av följande handlingstyper: Projektidé Förstudie Programhandling Kalkylhandling Bygglovshandling Granskningshandling Systemhandling Förfrågningsunderlag Bygghandling Relationshandling Förvaltningsritning Informationshandling Inga handlingstyper utöver ovanstående får användas. Endast dessa handlingstyper är fördefinierade som godkända värden i RITA. 8

10 Namgivning av filer Modellfilens namn ska alltid vara 12 tecken. X X d d d _ T a a b b c. d w g X X XX Ansvarig part. Uteblivet tecken ersätts med - d d d ddd Innehållskod enl. principer SS Utgåva 2, avseende status och disciplin. Uteblivet tecken ersätts med - T T Modellfilens typ: P plan S sektion F fasad U uppställning D detaljer C scheman V 3D-modeller a a b b c aabbc Lägeskod inom projektet a a aa Byggnadsdel (husnummer) Utebliven del ersätts med noll b b bb Plan vid planmodeller och löpnummer vid övriga ritningar. c c Plandel (t.ex. plan med entresolplan) fylls i med noll om modellen visar hela planet. Exempel: A _ P d w g A-modell, Hus 02, Plan 01 K _ P d w g K-modell, Plan 05 E _ V i f c E-modell, Volymmodell hela huset A _ S d w g A-modell, Sektion 01 V _ D d w g V-modell, Detaljer 9

11 Ritningens filnamn ska alltid vara 15 tecken och ska alltid vara samma som ritningsnumret. X X d d d - t - a a b b c c c. d w g X X XX Ansvarig part. Uteblivet tecken ersätts med - d d d d Innehållskod enl. principer SS Utgåva 2, avseende status och disciplin Uteblivet tecken ersätts med - t Typ av ritning: 1 plan 2 sektion 3 fasad 4 uppställning 5 förteckningar 6 detaljritningar 7 samordningsritning 8 scheman 9 fri a a b b c c c Lägeskod inom projektet a a aa Byggnadsdel (husnummer) Utebliven del ersätts med noll b b bb Plan vid planritningar och löpnummer tillsammans med ccc vid övriga ritningar. Utebliven del ersätts med 'noll. c c c ccc Del vid planritningar och löpnummer vid övriga ritningar. Utebliven del ersätts med noll. Exempel: Exempel: A d w g A-ritning, plan 01, del 1, 1:200 S P A d w g Sprinkler, hus A, plan 01, del 12, 1:100 E d w g E, kanalisation, plan 01, del 121, 1:50 10

12 Komplementsfilens filnamn ska alltid vara 12 tecken. X X d d d T T a a a a a. d w g X X XX Ansvarig part. Uteblivet tecken ersätts med - d d d ddd Innehållskod enl. principer SS Utgåva 2, avseende status och disciplin. Uteblivet tecken ersätts med -. T T TT Komplementfilens typ: M Kopplad som extern referens i modelspace. R Kopplad som extern referens i paperspace. a a a a a Beteckning, sifferkod eller lägeskod inom projektet Exempel: P R A 1. d w g P-komplement, Ritningsram A1 P M d w g P-komplement, ritytor och konnektioner 1:50 P M d w g P-komplement, ritytor och konnektioner 1:100 P M d w g P-komplement, Stom/Modulnät E R d w g E-komplement, slipstext för belysning 11

13 Textfiler ska ha samma filnamn genom hela projektet. Undvik att använda datum eller handlingstyp i filnamnen, det läggs istället på som metadata på filerna. Textdokuments filnamn ska konstrueras enligt nedan: [Ansvarig part] [Beskrivning] [Hus/Löpnummer (option)] [Projektnummer].[filformat] Exempel: A Ritningsförteckning pdf A Ritningsförteckning Hus A pdf E Teknisk Beskrivning pdf E Teknisk Beskrivning Bilaga pdf K PM pdf Administrativa dokument består av protokoll, tidplaner, miljöinventeringar, etc. och ska konstrueras enligt nedan: [Beskrivning] [Datum (option)] [Hus/Löpnummer (option)] [Projektnummer].[filformat] Exempel: Projekteringsmöte pdf Adresslista xls Tidplan Hus pdf Filnamn ska konstrueras enligt nedan: Fastighetsknutna dokument: [Produkt] [Beskrivning].[filformat] Exempel: LB01 Driftkort.pdf TD106 Drift och skötsel.pdf Hyresgästknutna dokument: [Hyresobjektsnummer] [Produkt] [Beskrivning].[filformat] Exempel: F0001 LB01 Produktblad.pdf F0021 Kakel WC Skötselinstruktioner.pdf 12

14 4 PROJEKTGEMENSAMMA FILER Informationssamordnaren ska upprätta projektgemensamma filer enligt: Ritningsdefinitions-/sheetsmallar Namnruta Ritytor med ritningsindelning och konnektionslinjer Stomnät CAD-mallar Rvt-filer enligt följande: o Ritram, P-Ritram-VK-A1.rfa och tillhörande Shared parameters, P-Ritram-VK-A1.txt Ritningsram A1, A3 i dwg. P--00R1000A1.dwg och P--00R1000A3.dwg Dwg-block enligt följande: o Skalstock, skalstock.dwg o Revideringsblock, revinfo_01.dwg o Modellinfoblock, modinfo_01.dwg o Namnruta, ritninfo_a1.dwg och ritninfo_a3.dwg Skiss-mallar Vid framtagning av uthyrningsskisser ska skiss-mallar från RITAs startsida användas. Ladda hem mallarna från: Mallar för projektörer/skiss-mall Modellblock Block modinfo_01.dwg sätts in i alla dwg-modeller och innehåller texter som läses in i RITA vid uppladdning med CAD Upload. 1. Fastighet/KST max sex siffror 2. Byggnad tre siffror 3. Plan två tecken, se tabell nedan * 4. Ansvarig part max två tecken t.ex. A, K, E, V, SE 5. Beskrivning Beskrivning av modellens innehåll 6. CAD-version 7. Ändringsdatum format ÅÅÅÅ-MM-DD * Plan anges alltid med två tecken. För planmodell anges detta med två siffror enligt 5.2 Plannumrering där lägsta planet är 01. Övriga modeller anges enligt: 13

15 SE FA SI DE SC FÖ UP ÖV Sektionmodell Fasadmodell Situationsplaner Detaljmodell Scheman Föreskrifter Uppställningar Övriga modeller Namnruta Här visas namnrutan tillsammans med del av ritningsramen. 1. Fastighet/KST max sex siffror 2. Byggnad tre siffror 3. Plan (dold text i namnruta) två tecken, se tabell nedan* 4. Ansvarig part (dold text i namnruta) max två tecken t.ex. A, K, E, V, BR 5. Handlingstyp se punkt Ritningsnummer automatiskt lika med filnamnet 7. Revideringsbeteckning ska vara samma som senaste revidering i revideringsraden ovan namnrutan 8. Ritad/konstruerad av signatur 9. Ritad datum format ÅÅÅÅ-MM-DD 10. Skala endast en skala anges, schema = 1:1 11. Ansvarig signatur 12. Rad 1: Projektnamn 13. Rad 2: Hus 14. Rad 3: Plan, Våning och del 15. Rad 4: Tekniskt system 16. Projektörens uppdragsnummer 17. Projektörens handläggare signatur 18- Markeras med 0 (noll) för 27. respektive ansvarig part 28. Utrymme för orienteringsfigur 29. Fastighetsnamn från Vasakronan 30. Byggnadens populärnamn från Vasakronan 31. Vasakronans projektnummer från Vasakronan 14

16 Namnrutan ska även innehålla även innehållla en orienteringsfigur. Orienteringsfiguren ska visa plan och sektion med plannummer samt gatunamn. *Plan anges alltid med två tecken. För planritningar anges detta med två siffror enligt 5.2 Plannumrering. Övriga ritningar anges enligt: SE FA SI DE SC FÖ UP ÖV Sektionsritningar Fasadritningar Situationsplaner Detaljritningar Scheman Föreskrifter Uppställningar Övriga ritningar För Revit ska Revits inbyggda revideringshantering användas. För dwg ska Vasakronans revideringsblock användas, revinfo_01.dwg. Ritningsindelning Ritningsindelning krävs för att dela in en modell i ritningar. Indelning ska följa SS EN-ISO i tillämpliga delar. Exempel: 15

17 Konnektionslinjer ska finnas och markera en gräns mellan två ritningar. Vid konnektionslinjen ska hänvisning till angränsande ritningsdel anges. Konnektionslinjer och indelning ska alltid tas fram av informationssamordnaren i projektet. Indelningen ska så långt det är möjligt alltid följa befintliga ritningsindelning från Arkivet. 16

18 5 PROJEKTERING Rumsnumrering Rumsnumrering ska alltid utgå efter befintligt system. Vid framtagning av ny rumsnumrering ska den konstrueras enligt nedan: PP-HV-XX PP=Plannumrering H= Horisontell (öst-väst) stomlinje V= Vertikal (nord-syd) stomlinje XX= Löpnummer inom kvadranten Numreringen utgår från plan och kvadrant i stomlinjesystemet. Inom varje kvadrant döps rummen i löpnummerordning Således: plan-modul-löpnummer, 05-B2-01. Plannumrering Plan numreras med utgångspunkt från det plan som är längst ned, Plan 01. Planen ovanför ges nummer 02, 03, 04 osv. Plan 00 används för ett utrymme under plan 01, som t ex krypgrund, pålplan, eller rör under platta. Ett plan övergår i nästa plan i överytan på det bärande bjälklaget. Våningsbenämning Våningsbenämning ska alltid utgå från befintligt. Våning 0 är entreplan i markplan Våningarna nedanför numreras -1 tr, -2 tr etc. Våningarna ovanför numreras 2 tr, 3 tr, 4 tr osv. 17

19 Koordinatsystem Vid ombyggnad där befintliga modeller kommer från Arkivet ska det ursprungliga lokala origot användas. Vid nyproduktion eller på begäran av Informationssamordnaren ska Lokalt origo placeras så att hela modellen får positiva x- och y-koordinater, exempelvis , från byggnadens nedre västra hörn. Lokalt origo ska markeras med dess geografiska koordinater samt vilket koordinatsystem som använts, t.ex. Sweref Följande koordinatsystem ska användas: Göteborg: SWEREF Stockholm: SWEREF Uppsala: SWEREF Malmö: SWEREF Höjdkoordinaten Z ska vara enhetlig med sin verkliga höjd, d.v.s. höjd enligt RH2000. Z=0 för varje plan, ska ligga i överkant färdigt golv. Enheter Enheter från SI-systemet ska användas. Lager Lagerstandard ska följa SS ISO 13567/BSAB 96 (version 2:02) SB 11 Utgåva 2 i tillämpliga nivåer. Texter Projektören säkerställer att texter i hel- och halvskala är läsbara. Linjer Projektören säkerställer att utskrifter i hel och halvskala ska vara läsbara. Externa referenser, XREF Externa referenser ska kopplas med Overlay. Kopplingar med Attach är inte tillåtna. För att alla kopplingar mellan filer ska fungera korrekt hos alla parter måste samtliga referenser vara kopplade med relativa sökvägar i minst två steg, t.ex...\..\a\modell\a--40_p00010.dwg. Insättningspunkten mellan filer ska alltid vara 0,0. Samtliga externa referenser ska sättas in i lager 0. 18

20 Ambitionsnivå modeller För att ha en rimlig ambitionsnivå på modelleringen i projektetet anpassas detta utifrån projektets storlek samt nivån på befintliga modeller. Information och kvalitet på modeller får aldrig försämras. Projekt delas in i tre olika storlekar: Vid mindre förändringar i lokaler ska nya delar i projektet ritas i minst samma nivå som befintliga modeller, t.ex. är befintliga modeller i 3D ska nya delar fortsätta att ritas i 3D. Vid små ombyggnationer ska alla ingående delar i projektet, befintligt och nytt ritas upp enligt dessa anvisningar. Vid nybyggnation och stora ombyggnationer där större delen av fastigheten byggs om, mer än 50%, ska hela fastigheten ritas upp enligt dessa anvisningar. Program, applikation och version Vid mindre förändringar och små ombyggnationer ska samma programvara, filformat och applikation användas som befintligt CAD-material från Arkivet. Om andra fastighetsspecifika beslut på programvara finns kommuniceras detta på projektets startsida i RITA. Vid stora ombyggnationer och nyproduktion ska Revit användas av samtliga discipliner i projektet. Vid uppstart av projekt ska alltid den senaste programversionen användas i projektet. Uppdatering av programversion under pågående projekt måste alltid göras isamråd med informationssamordnaren. Modellering Modellens objekt ska modelleras med konsekvent teknik och motsvara de geometrier som det syfte de skapas för. Det betyder att modellen ska skapas som det är tänkt att byggas, ju närmare en s.k. produktionsmodell desto bättre. Detta ska ske utan att överdriva detaljeringsnivån. En för hög detaljeringsnivå i modellen kommer att resultera i en modell som kräver stor datorkraft. Byggdelar bör inte modelleras som höga element som sträcker sig över flera plan. Objekt i modellen ska vara kopplade till rätt plan i överkant respektive underkant. Det finns många olika sätt att modellera till önskat utseende och funktion på en byggdel. För att tolkningen ska bli korrekt i andra system där modellen används så är det viktigt att byggdelarna klassificeras i programmet till sin rätta funktion, och inte enbart med BSAB-kodning. Programvarans inbyggda verktyg ska användas för modellering av objekten, det vill säga att Vägg-vertyget (eller motsvarande) ska användas för att modellera en vägg, Pelar-verktyget (eller motsvarande) ska användas för att modellera en pelare, och så vidare. Frihandsmodellering bör undvikas, måste det används är det viktigt att objektet klassas enligt rätt klassificering. All 2D- och 3D-projektering per disciplin ska ske slutet till en programvara. Export till eller från annan programvara för vidare projektering är inte tillåten. Detta för att få en komplett modell. För att samordningen ska fungera så är det mycket viktigt att respektive disciplin ritar samtliga sina objekt med rätt geometri och måttriktighet och representerar det verkliga maximala geometriska utrymmesbehovet. T.ex. ska ett visst fabrikat/typ användas ska objektet ha korrekta mått enl. produktblad eller ska ett rör/kanal 19

21 isoleras så ritas isoleringen i 3D med korrekt tjocklek. Mått ska ha dynamisk koppling till själva objektet och vara redigerbar, t.ex. ska egenskapen bredd spegla det verkliga breddmåttet på de inritade objektet. 20

22 Objektorienterad CAD/BIM-projektering är en metod för att framställa ovan nämnda modellfil. De flesta CADprogram idag har inbyggda verktyg för att skapa objektbaserade modeller. Genom att framställa CAD-modellen med objektteknologi, BIM, kan man förse modellen med ytterligare information som kan utnyttjas under projekteringsfasen och byggnadsfasen men även underlätta och ge mervärden för framtida förvaltning. Dessa mervärden kan utgöra underlag för areamätning, framtida ombyggnadsplaner, planering av skötsel, fastighetsdrift, städning m.m. Tabellen nedan beskriver minsta krav på innehåll av 3D-objekt i modellen per disciplin. A K E SP, V, W S T M/L Ytterväggar Innervägg Rumsobjekt Spaces Yttertak Innertak Bjälklag Dörrar Fönster Partier Trappor Trappräcken Balkongplattor Balkongräcken Fast inredning Lös inredning Pelare Balkar Stag Bärande Väggar/mur Bjälklag Plattor Plintar/Sulor Takstolar Håltagningar Schakt Kabelstegar Kabelrännor Uttagsstavar Kanaler Armaturer Centraler & apparatskåp Rör >50mm Paneler Uttag Strömbrytare Kontaktskenor Kanaler inkl. isolering Rör inkl. isolering Centraler Radiatorer Ventiler Aggregat Spjäll Ljuddämpare Don Sensorer Aktorer Apparatskåp Hissar Rulltrappor Markyta Yttre VA Rör med isolering Brunnar Alla objekt i modellen ska namnges på ett strukturerat och logiskt vis för att förenkla och möjliggöra användning och sökning av objekt i modellerna. Märkning ska ske enligt Projekteringsanvisningar bil 1 Objektsegenskaper så långt programvaran stödjer. Plannumreringen i modellen ska namnges på ett enhetligt sätt av alla discipliner för hela fastigheten enligt 5.2 Plannumrering. Modellstorlek Vid filstorlek större än 250Mb bör modellen delas upp. Detta bestäms i samråd med informationssamordnaren. Leverans av modeller Under projekteringen kommer respektive projektör behöva exportera sina modeller till olika format beroende på användningsområde för att övriga projektörer ska kunna utföra sina uppgifter. Vilka exporter som behövs i projektet bestäms i samråd med informationssamordnaren i projektet och dokumenteras i Projektprofilen. Vid varje slutleverans av ett skede ska modeller alltid laddas upp i sitt originalformat samt en IFC-export. 21

23 Inför leverans till RITA ska modeller: Vara städade från eventuella onödiga objekt så innehållet endast avspeglar den kommande byggnationen Genomgå modellvård Kontrolleras och rättas från varningar Egenkontrolleras och granskas så innehållet är korrekt och pålitligt. Modellvård betyder att filerna inte får innehålla något annat än den egna disciplinens aktuella information. Tänk dock på att inte koppla bort relevanta länkar. All information i IFC-filen ska återfinnas i originalmodellen, information får inte läggas på IFC-filen efter export. Om programvaran tillåter ska följande inställningar göras vid export till IFC: IFC Version: IFC 2x3 Coordination View 2.0 File Type: IFC Space Bounderies: None Export Base Quantities Export IFC Common property sets Include IFCSITE elevation in the site local placement origin Store IFC GUID in host file after export Export Bounding Box Egetdefinerat propertysets, enligt Projekteringsanvisningar bil 1 Vid export till IFC ska egenskaper exporteras i olika Propertysets. Syftet med detta är att den mottagande parten ska få en enhetlig namngivning på parametrar och att dessa presenteras strukturerat. Om detta inte utförs så kommer olika programvaror att namge och presentera parametrar olika. Överföring av information till ett namngivet Propertyset sker genom mappning av informationen vid export. Denna mappning tas fram av den projekterande konsulten eller av programvaruleverantören. I de fall programvaran inte stödjer att exportera med egetdefinerat propertysets exporteras IFC med standardinställningar. Samordning Den huvudsakliga 3D-samordningen utförs under projekteringen när respektive projektör projekterar med de andra parternas 3D-modeller som underlag. Det är viktigt att samtliga projektörer kan nyttja varandras modeller för sin egen projektering. Informationssamordnaren kollisionskontrollerar samt sammanställer och kontrollerar objektsegenskaper i IFCmodellerna. Samgranskningsmöte I god tid innan samgranskningsmötet ska IFC-filer finnas uppladdade på RITA så informationssamordnaren kan sätta ihop sammanställningsmodeller. Den gemensamma samgranskningsmodellen publiceras på RITA. I samband med samgranskningsmötet utför informationssamordnaren en kontroll för kvalitetssäkring av objektmodeller. Eventuella synpunkter kommuniceras till projektörer via informationssamordnaren. 22

24 Informationssamordnaren navigerar i samgranskningsmodellen och gör en sammanställning och rapport med kollisioner och eventuella avvikelser, som kommuniceras vid samgranskningsmöte och sedan distribueras ut via RITA. Projektörerna antecknar även egna kollisioner och avvikelser mer utförligt. Mer utförlig process dokumenteras i Projektprofilen. 23

25 24