Omsorgsnämnden PROTOKOLL

Transkript

1 Tid Onsdagen den 30 januari 2019 kl. 13:00 Plats Torsåsgatan 1B Omfattning 1-12 ande Michael Ländin (S), ordförande Måns Linge (M), 1:e vice ordförande Richard Deichmann (V), 2:e vice ordförande Magnus Lundén (S) Annica Portland Bengtsson (M) Kristina Podolak-Andersson (S) Monica Fältsjö (SD) Kenneth Sjöström (S) Amanda Falk (L) 1-6 Anna Johansson (S) Filip Qvarnström (C) Karl-Gustav Kyrk (KD) tjänstgörande ersättare för Amanda Falk (L) 7-12 Ersättare Siw Gyllensten (KD) Annika Brundin (S) Michael ben Larbi Palmquist (V) Kalle Winner (SD) Övriga Mattias Ask Johan Råberg Peter Notini Evelina Juel Thomas Johansson 1-2 Patrik Ohlson 2-3 Lars Axelsson 4-5 Christina Erlandsson 6 Anslaget på kommunens anslagstavla den

2 2 (20) Sekreterare Peter Notini Justeras Michael Ländin ordförande Måns Linge

3 3 (20) Behandling av mötesärende 1 Introduktion Ordförande Michael Ländin inleder sammanträdet med att välkomman alla ledamöter till en ny mandatsperiod. Därefter följer uppräkning i form av presentaton av de nya nämndsledamöterna. Efter presentationen så påbörjar förvaltningschef Mattias Ask en powerpointpresentation som ger en kort genomgång om omsorgsförvaltningens arbete. Ledamöterna informeras om förvaltningens organisation, ekonomi samt dess ledning och styrning. Kvalitéoch miljöstrateg Thomas Johansson tar därefter vid och ger en kort genomgång av omsorgsförvaltningens verksamhet i form av en presentation om myndighetsutövning, socialtjänsten, kommunal hemsjukvård samt förebyggande insatser. Han avsluta sin presentation med att redovisa viss verksamhetfakta såsom antalet omsorgstagare, träffpunkter och dagverksamheter samt illusterar hur arbetet i omsorgsnämnden ser ut över året. Avslutningsvis så informerar nämndsekreterare Peter Notini kort om praktiska detaljer kring nämndadministrationen såsom kallelse och utskick, nämndsammanträdena samt tjänstgöringsrapportering. antecknar informationen till protokollet.

4 4 (20) 2 Verksamhetsplan med internbudget 2019 Dnr ON 2018/0111 Handlingar Tjänsteskrivelse Verksamhetsplan med internbudget 2019 Utbildningsplan 2019 e-hälsoplan för omsorgsförvaltningen Bakgrund ansvarar för 1. socialtjänstens insatser i form av hemtjänst och vård- och omsorgsboende; 2. övriga insatser för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt; 3. uppföljning och tillsyn av nämndens beslutade insatser om vård och omsorg oavsett utförare; 4. hälso- och sjukvård inom omsorgsnämndens verksamhetsområde i enlighet med kommunens ansvar i hälso- och sjukvårdslagen och i överensstämmelse med det avtal som är upprättat med landstinget samt enligt skriftlig överenskommelse med socialnämnden. Förvaltningen är dessutom värdkommun för länets hjälpmedelsverksamhet. Verksamhetsplanen är omsorgsnämndens styrdokument kring inriktning på verksamheten under det kommande året. Samtliga verksamheter inkl ekonomi omfattas av verksamhetsplanen med mål, utmaningar, kvalitet och personalavsnitt. Överläggning Alliansen yrkar på att omsorgsnämnden godkänner Verksamhetsplanen med internbudget med följande tillägg: 1. Omsorgsförvaltningen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa aktivt boendeval. 2. Omsorgsförvaltningen får i uppdrag att utreda hur en större variation av profilerade boenden eller avdelningar med olika inriktning t.ex. med musikeller djurprofil kan skapas. 3. Omsorgsförvaltningen får i uppdrag att införa mikroträning på arbetstid. Ordförande yrkar på avslag på alliansens tilläggsförslag. Han finner att nämnden beslutar att bifalla liggande förslag. Omröstning begärs varvid ordförande ställer följande propositionsordning: Ni som önskar bifalla förvaltningens förslag röstar Ja. Ni som önskar bifalla förvaltningens förslag med alliansens tilläggsförslag röstar Nej.

5 5 (20) Omröstning sker och utfaller med 8 Ja-röster mot 3 Nej-röster. Ja-röster avges av Michael Ländin (S), Richard Deichmann (V), Kristina Podolak Andersson (S), Kenneth Sjöström (S), Magnus Lundén (S), Anna Johansson (S), Filip Qvarnström (C) och Monica Fältsjö (SD). Nej röster avges av Måns Linge (M), Annika Portland Bengtsson (M) och Amanda Falk (L). Ordförande finner att omsorgsnämnden bifaller förvaltningens förslag till beslut. fastställer verksamhetsplan med internbudget inklusive bilagor för Reservation För Alliansen innebär den enskilda människans välfärd och värdighet att man ska kunna råda över sin vardag och levnadsomständigheter. Detta ställer krav inte bara på kvaliteten i Kalmars omsorg utan också på möjlighet att välja det boende, den hjälp och den omvårdnad som de själva anser passar dem bäst. För omsorgstagaren är boendeformen en prioriterad fråga. Vi vill i högre grad tillmötesgå den enskildes behov och önskemål genom att införa ett aktivt boendeval och utreda förutsättningarna för en större variation av profilerade boenden. Aktivt boendeval kan jämföras med aktivt skolval där eleven får med sig sin elevpeng till respektive skola. Aktivt boendeval ger omsorgstagaren möjlighet att via boendepeng välja boende utifrån sina önskemål och individuella behov. Vi vill också oavsett utförare se en större variation i boenden med skilda inriktningar, exempelvis avdelningar med djurprofil eller olika profiler i mathållningen. För att vi ska kunna erbjuda Kalmars äldre bästa möjliga omsorg krävs att vi har en personal som ges förutsättningar att orka arbeta hela dagen. Träning är viktigt för att orka med ett ansträngande arbete och vi vill därför införa mikroträning för vår personal under arbetstid. Mikroträning där man under en kortare tid presterar max har visat sig ge goda resultat och blivit ett allt populärare inslag på arbetsplatser. Måns Linge (M), Annica Portland Bengtsson (M) och Amanda Falk (L)

6 6 (20) 3 Verksamhets- och budgetuppföljning 2019 Dnr ON 2019/0007 Handlingar Tjänsteskrivelse Verksamhets- och budgetuppföljning 2019 Bakgrund Löpande under året sammanställs en uppföljning av ekonomi och verksamhet med prognos för helårsutfallet för hela kommunen. Löpande under året är det viktigt att stämma av det ekonomiska utfallet i förhållande till budget samt att jämföra den verksamhet som utförts i förhållande till uppsatta mål. Dessutom lämnar nämnder/styrelser en prognos för bokslutsresultatet i förhållande till den budget som kommunfullmäktige beslutat om. Kommunledningskontoret har i anvisningar beskrivit hur ekonomi- och verksamhetsuppföljning skall se ut för nämnder och förvaltningar år I kommunfullmäktiges beslutade verksamhetsplan med budget för 2019 och ekonomisk planering för antogs riktlinjer för hur och när uppföljning av ekonomi och verksamhet ska ske. Uppföljning ska ske i form av: Delårsrapport per den siste augusti och årsredovisning per den siste december till kommunfullmäktige. Tertialrapport per den siste april till kommunstyrelsen. Månadsrapport per den siste februari, juni och oktober till kommunstyrelsen. Månadsrapporten har ett rent ekonomifokus och syftar till att ge en aktuell prognos av det beräknade utfallet för helåret. Verksamhetsplanens fokusområden, fullmäktigemål och uppdrag följs upp i tertialrapporten per den siste april, i delårsrapporten efter augusti och i årsredovisningen. Med utgångspunkt från dessa har omsorgsförvaltningen tagit fram interna anvisningar. fastställer omsorgsförvaltningens förslag till verksamhetsoch budgetuppföljning för år 2019

7 7 (20) 4 Granskning av kommunernas krisberedskap och brandskyddsarbete Dnr ON 2018/0152 Handlingar Tjänsteskrivelse Granskning av kommunens krisberedskap och brandskyddsarbete. Bakgrund På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kalmar kommun har EY genomfört en granskning av kommunernas krisberedskap och brandskyddsarbete. Det övergripande syftet med granskningen har varit att bedöma om nämnder och bolag inom Kalmar kommun har ändamålsenliga handlingsplaner för allvarliga händelser främst vid brand. Granskningen omfattar omsorgsnämnden, barn och ungdomsnämnden och Kalmarhem AB. Den sammanfattande bedömningen från revisorerna är att Kalmar kommun i allt väsentligt har ändamålsenliga handlingsplaner vid allvarliga händelser, främst vid brand. Granskningen visar att kommunen har fastställda handlingsprogram, risk och sårbarhetsanalyser, krisledningsplan m.m. i enlighet med gällande lagstiftning. Det finns ett stort antal dokument i den kommungemensamma verksamhetshandboken som utgör ett stöd för verksamheten i arbetet med brandskydd och krisberedskap. Roll och ansvarsfördelningen gällande både krisberedskap och brandsäkerhet är tydligt beskriven i den kommungemensamma verksamhetshandboken och i krisledningsplanen för innevarande mandatperiod. överlämnar nedanstående svar på Granskning av kommunens krisberedskap och brandskyddsarbete till kommunens revisorer.

8 8 (20) 5 Förlängning avtal för utförare för vård och omsorgsboende Liljan och Ståthållaren Dnr ON 2019/0006 Handlingar Tjänsteskrivelse Bakgrund Kalmar kommun omsorgsförvaltningen har avtal med Norlandia Care AB avseende utförare för vård och omsorgsboende Liljan och Ståthållaren. Avtalet omfattar verkställande av insatser till omsorgstagare med biståndsbeslut på vård och omsorgsboende Liljan med 18 lägenheter och Ståthållaren med 16 lägenheter. Avtal gäller med möjlighet för kommunen att, med i övrigt oförändrade villkor, förlänga med 1 år + 1 år. Förlängningsoptionen kan endast åberopas av kommunen. Avtalsnummer Överläggning Ordförande yrkar bifall till förvaltningens förslag. 2:e vice ordförande Richard Deichmann (V) yrkar avslag på det liggande förslaget. Ordförande frågar nämnden om de kan anta liggande förslag. Ordförande finner att nämnden antar omsorgsförvaltningens förslag. beslutar att förlänga avtalet med Norlandia Care AB gällande utförare för vård och omsorgsboende Liljan och Ståthållaren, med 1 år från Reservation Med bakgrund i Norlandia Cares skötsel av omsorgsboendena Liljan och Ståthållaren de senaste åren kan vänsterpartiet inte säga att Norlandia Care har vårt förtroende att utföra omsorgsverksamhet i Kalmar Kommun. Sedan Norlandia Cares övertagande av de två omsorgsboendena har vägen kantats av larmrapporter, misskötsel och IVO granskningar. Vi ser därför ingen anledning till att Norlandia Care ska fortsätta sin verksamhet i de två ovan nämnda omsorgsboendena. Vi ser den praktiska fördelen i att låta Norlandia Care bedriva sin verksamhet i ytterligare ett år till för att sedan låta nämnden ta ett helhetsgrepp om all

9 9 (20) Norlandia Cares verksamhet under nästkommande år. Med hänvisning till ovan nämnda resonemang ser vi dock hellre att Liljan och Ståthållaren tas över i kommunal regi fram tills nästa upphandlingstillfälle. Richard Deichmann (V) 2:e vice-ordförande

10 10 (20) 6 Remissvar - Framtidens specialistsjuksköterska Dnr ON 2019/0005 Handlingar Tjänsteskrivelse Bakgrund 2017 fick Kenth Nauclér regeringens uppdrag att se över specialistsjuksköterskeutbildningen i syfte att den framtida utbildningen ska möta hälso- och sjukvårdens förändrade behov och ge studenterna den kunskap och den förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska. Utredningen skulle också analysera vårdens tillgång på och behov av specialistsjuksköterskor och föreslå åtgärder för att öka specialistsjuksköterskeyrkets attraktivitet. Utredningen lyfter fram en utveckling där hälso- och sjukvård organiseras i stor utsträckning i människors hem eller kommunala boendemiljöer. Allt mer av vården ska bedrivas närmare befolkningen. Den demografiska utvecklingen med alltfler äldre och multisjuka är en av anledningarna till denna omställning. Slutenvården ska ges när vården inte kan ges som öppen vård. Den primärkommunala vården ska i första hand möta behoven och vårdens utmaningar kräver förändrade arbetssätt. På flera platser i landet utvecklas arbetssätt där en sjuksköterska undersöker en patient med en läkare närvarande på distans med hjälp av teknik. För att vårdgivarna ska ges förutsättningar att bedriva en jämlik och säker vård anser utredningen att det krävs ett antal nya utbildningsvägar som syftar till att skapa nya yrkesroller och utbildningsmöjligheter för sjuksköterskor som vill specialistutbilda sig. Den primärkommunala vården omfattar allt från äldrevård i hemmet, vård i livets slutskede till mer avancerad vård. Avancerad högteknologisk vård kan ges i hemmet med hjälp av respirator eller i form av hemdialys. För denna vård behövs specialistsjuksköterskor med särskild kompetens som kan utgöra en länk mellan sjukhuset och vård i hemmet samt kunskap om utformningen av vård i hemlik miljö. En specialistutbildning i hemsjukvård skulle kunna möta såväl dagens som framtidens krav på att vården ska bedrivas där patienter behöver den. Utredningens bedömning över vad som behöver göras utgår från att vårdgivarna i hälso- och sjukvården inte tar tillvara på specialistsjuksköterskans kompetens i tillräcklig utsträckning och att yrket därför inte upplevs så attraktivt som det har potential att göra. Arbetsgivarna saknar ofta kunskap om vad specialistsjuksköterskans kompetens består i och vilka arbetsuppgifter som ingår i yrket, vilket påverkar lönebildningen negativt. Yttrande Förslag och överväganden i utredningen

11 11 (20) 1. Kvaliteten i hälso- och sjukvårdsverksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras, särskilt i fråga om verksamhetens kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Vårdgivarna ska använda ledningssystemet som verktyg för att inventera, identifiera och planera. Vi instämmer i vikten av att strategisk kompetensförsörjning ska ingå i ledningssystemet. 2. Åtgärder för att öka specialistsjuksköterskeyrkets attraktivitet genom att tillskapa specifika anställningar för specialistsjuksköterskan utifrån respektive område för specialisering. Vårdgivarna bör identifiera specialistsjuksköterskans arbetsuppgifter så att dessa synliggörs och värdesätts korrekt i systemet för arbetsidentifikation (AID), vilket också möjliggör en differentiering av lön i högre gran än idag då specialistsjuksköterskans arbetsuppgifter blir kända och kan värdesättas. Karriär och lönetrappor bör finnas och vara kända för medarbetarna. AID kodning används idag i flertalet kommuner samt lönedifferentiering efter kompetensnivåer, men vi anser att det behövs en ökad tydlighet avseende specialistsjuksköterskans roll och specifika arbetsuppgifter inom kommunal hemsjukvård. Behov, fördelning och utbildningsvillkor behöver också ses över. 3. Införande av ett ökat antal fristående kurser i högskolan. Universitet och högskolor ska tillhandahålla ett brett och flexibelt kursutbud för fristående kurser på avancerad nivå i fortbildnings- och vidareutbildningssyfte inom ämnesområden med relevans för specialistsjuksköterskor m.fl. Innehållet ska vara anpassat så att utvecklingen inom vården följs. Kurserna kan variera i omfattning mellan kortare kurser om 7,5 15 högskolepoäng till längre kurser om 30 högskolepoäng. Vi anser att förslaget är bra. Fristående kurser inom bland annat palliativ vård och geriatrik finns redan idag, men det är viktigt att utveckling av fler fristående kurser som följer vårdens behov. Kompetensutvecklingen underlättas för yrkesverksamma sjuksköterskor som kan kombinera arbete och studier. Det är önskvärt att de fristående kurserna kan sammanställas till en specialistkompetens. 4. En ny yrkesexamen införs: Avancerad klinisk specialistsjuksköterskeexamen (AKS) på 120 högskolepoäng. Avancerad klinisk specialistsjuksköterska ska införas som ett nytt reglerat legitimationsyrke i patientsäkerhetslagen. AKS ska ha ensamrätt till yrket. Det är en autonom roll som utifrån vårdens utveckling och komplexitet faktiskt efterfrågas i vården och som kan ta ett reellt ansvar utifrån ett helhetsperspektiv för patienten och verksamheten i framtidens hälso- och sjukvård. Fördjupning kan väljas inom slutenvården ex kirurgi eller familj inom den öppna vården (en avancerad distriktssköterska).aks är en ny yrkesroll som utökar sjuksköterskans ansvar att även omfatta ett utökat medicinskt ansvar för patienter som vanligtvis inte ingår i sjuksköterkans roll utan är läkares arbetsuppgifter. AKS ska regeleras som ett ensamrättsyrke i

12 12 (20) likhet med läkare och barnmorskor. Detta för att säkerställa både patientsäkerheten och patienternas förtroende för yrket. Avancerad klinisk specialistsjuksköterska (AKS) innebär en ny yrkesroll, som delvis också kan avlasta distriktsläkaren och vara en länk mellan den kommunala hemsjukvården, primärvården och slutenvården. Specifika roller utvecklas inom kommunen, såsom vårdkoordinator eller specialisthandledare. Utvecklingen av nära vård innebär också en ökad satsning på förebyggande insatser och här saknar vi en beskrivning av vikten av arbete i multiprofessionella team även för AKS sjuksköterskan. 5. En ny examensbeskrivning för specialistsjuksköterskeexamen infördes Då reformen med specialiseringsområden inte har inte kunnat förse vården med nya inriktningar i tillräcklig omfattning föreslår utredningen att specialistsjuksköterskeexamen kvarstår med 60 högskolepoäng. Därutöver anges tre särskilda områden för specialisering: mot anestesivård, intensivvård och operationsvård. Distriktssköterskeutbildningen bör fortsättningsvis, enligt utredningens förslag, kunna utformas som ett specialiseringsområde mot tex nära vård eller primärvård. Dessutom ger utredningens förslag om införandet av AKS ytterligare en utbildningsnivå för de områden som idag ingår i distriktssköterskeutbildningen. Antalet specialistutbildningar begränsas enligt förslaget, vilket vi anser är bra, då möjligheten finns för lärosäten att själva utforma specialistutbildning inom kommunal hemsjukvård. Nuvarande specialistutbildningar som distriktssköterskeutbildning och specialistutbildning med inriktning mot äldre bör kunna kombineras inom denna inriktning. Det är viktigt att antalet specialistutbildade sjuksköterskor inte fortsätter minska i omfattning inom kommunal hemsjukvård. Innan hemsjukvårdsövertagandet krävde landstingen distriktssköterskeutbildning för att få arbeta i hemsjukvården, men detta krav har inte kunnat hållas kvar, vilket innebär att antalet distriktssköterskor successivt minskar samtidigt som den kommunala hemsjukvården blir alltmer omfattande och avancerad. 6. Kraven på särskild behörighet för antagning till specialistsjuksköterskeutbildningen ses över men föreslås fortsatt vara upp till varje lärosäte att besluta om. Om krav ställs på särskild behörighet i form av arbetslivserfarenhet kan detta utgöra ett hinder för försörjningen av specialistsjuksköterskor. 7. Samverkan mellan lärosäten och vårdgivare bör förbättras. Samverkan pågår mellan lärosäten och vårdgivare i hela landet, men sker för närvarande på frivillig grund. Samverkan är mest frekvent inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen. Utredningen föreslår att denna samverkan ska regleras genom avtal mellan respektive aktör. Regeringen betonar i den senaste forskningspolitiska propositionen

13 13 (20) vikten av att samverkan är en naturlig och integrerad del av lärosätenas uppgifter att anordna utbildning och bedriva forskning. Ett avtal föreslås mellan staten och vårdgivare för utbildningar som leder till specialistsjuksköterskeexamen och avancerad klinisk specialistsjuksköterska (AKS). I avtalet ska parterna överenskomma om samarbete för dessa grupper, om vårdvetenskaplig forskning, om utvecklingen av hälso- och sjukvården samt om statens ersättning till vårdgivarnas åtaganden att medverka inom dessa områden, bl.a. i form av ett VFU-avtal. Ersättning till kommunerna för VFU-praktik är en mycket viktig fråga som varit aktuell under flera år, men inte fått gehör. behovet av en kvalificerad VFU kommer öka och genom att kommunerna föreslås får ekonomisk ersättning kan lärosäten också ställa krav på VFU-praktiken. Vårdgivarna kan använda den ekonomiska ersättningen för att frikoppla specialistsjuksköterskor på del av arbetstiden för att utveckla handledning och mentorskap i verksamheten. Samverkan mellan vårdgivare och lärosäten bör utvecklas mer lokalt, även inom områden som inte rör VFU. Här har Kalmar kommun inlett ett samarbete med Linnéuniversitet för samfinansiering av en klinisk lektorstjänst, med bland annat utveckling av forskningscirklar och reflektion inom verksamheten. 8. Samverkan på nationell nivå avseende specialistutbildningarna behöver formaliseras. Utredningen lyfter fram behovet av att inrätta ett nationellt samverkansråd inom regeringskansliet för strategiska frågor om samverkan mellan staten och huvudmännen som rör kompetensförsörjningen för sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor. Omställningen till nära vård är en strategiskt mycket viktigt nationell fråga, vilket kräver samverkan på nationell nivå. Vi instämmer i utredningens förslag om att inrätta ett nationellt samverkansråd inom området., i samråd med Södermöre kommundelsnämnd, överlämnar upprättat förslag till yttrande på betänkande om specialistsjuksköterskeutbildning SOU 2018:77 till kommunstyrelsen. Protokollanteckning I dag finns det 11 nationellt fastställda specialistutbildningar för sjuksköterskor som leder till en generell magisterexamen och en yrkesexamina. Det har under många år rått stor brist på specialistsjuksköterskor i hela landet. Orsaker till bristen är främst att arbetsgivarna Inte har tydliggjort befattningen och att lönen inte motsvarar den kunskap och kompetens som utbildningen medför. Därför var det välkommet med en utredning om framtidens

14 14 (20) specialistsjuksköterskor. Mycket av det som sägs i utredningen är bra beskrivet som exempelvis orsaker till bristen på specialistsjuksköterskor samt förslaget till en ny specialistsjuksköterska, avancerad klinisk specialistsjuksköterskeexamen på 120 högskolepoäng. Det som är mindre bra är att minska på antalet nationellt fastställda specialistutbildningar från dagens 11 till att bli enbart fyra. Alla fyra är dessutom helt inriktade på den akuta vården och högspecialiserad vård. (Anestesivård, intensivvård, operationsvård och avancerad klinisk vård). Utredningen beskriver behovet av specialistkompetenser för sjuksköterskor som riktar sig mot öppna vården men utan att tydligt fastställa mer specificerad specialistutbildning. Som jag tolkar utredningens förslag blir det upp till varje lärosäte och arbetsgivare att fastställa behovet av specialistutbildningar framöver. Vi vet att vårdbehovet av psykisk ohälsa, äldre med multipla sjukdomar och förebyggande hälsovård är oerhört stort i dag och kommer att öka i framtiden (i dag utgörs uppemot 70-80% av vårdens samlade patientunderlag av äldre) Det borde därmed vara självklart att även dessa specialistutbildningar fastställs på nationell nivå. Risken med att lämna över en stor del av dagens specialistutbildningar till de enskilda lärosätena och arbetsgivarna är att vi kommer få olika inriktningar på specialistutbildningarna och som därmed kan leda till en ojämlik vård. Det gör också att statusen på specialistutbildningarna bli olika där specialistutbildningar mot den akuta vården får den högsta statusen. Många talar i dag om betydelsen av att den nära vården (vård i hemmet) måste utvecklas och förbättras för klara morgondagens vårdbehov. Utredningens förslag pekar mot det motsatta med en tydlig prioritet sjukhusvård. Kenneth Sjöström (S)

15 15 (20) 7 Dokumenthanteringsplan för omsorgsnämnden 2019 Dnr ON 2019/0004 Handlingar Tjänsteskrivelse Omsorgsförvaltningens dokumenthanteringsplan Bakgrund ska årligen besluta om dokumenthanteringsplan för omsorgsnämndens verksamhet. Dokumenthanteringsplanen är ett tillägg till den kommungemensamma dokumenthanteringsplanen med de delar som är verksamhetsspecifika för omsorgsnämndens verksamhet. Genom att fastställa dokumenthanteringsplanen beslutas om förvaring av dokument, bevarandetider och gallringsregler för olika typer av dokument i omsorgsnämndens verksamhet. Inför beslut är dokumenthanteringsplanen genomgången och godkänd av ansvarig tjänsteperson på kommunarkivet. beslutar att fastställa förvaltningens förslag till dokumenthanteringsplan enligt bilaga.

16 16 (20) 8 Arkivbeskrivning omsorgsnämnden 2019 Dnr ON 2019/0003 Handlingar Tjänsteskrivelse Arkivbeskrivning s organisationsträd Lista över IT-system Bakgrund ska upprätta en arkivbeskrivning, där ansvariga för arkivfrågor och en beskrivning av verksamhetens arkiv fastställs. Arkivbeskrivningen har reviderats och biläggs tjänsteskrivelsen. godkänner den reviderade arkivbeskrivningen.

17 17 (20) 9 Delegationsordning för omsorgsnämnden 2019 Dnr ON 2019/0002 Handlingar Tjänsteskrivelse Delegationsordning för omsorgsnämnden Bakgrund Delegationsordningen ska beslutas av den tillträdande omsorgsnämnden Delegationsordningen har reviderats, ändringar är gulmarkerade. Förvaltningschef, biträdande förvaltningschef samt ekonomichef läggs till som delegater under punkt 9 Ekonomi Rekvirera bidrag. Förvaltningschefen läggs till som delegat under punkt 1 LOV - om att utse utförare av hemtjänst. beslutar att anta framtaget förslag för delegationsordning.

18 18 (20) 10 Delegationsbeslut Sammanställning av delegationsbeslut under perioden till antecknar informationen till protokollet.

19 19 (20) 11 Anmälningsärenden IVO begäran om yttrande och handlingar, ON 2018/0158 IVO Underrättelse och begäran om handlingar och uppgifter, ON 2019/0001 Protokollsutdrag från kommunfullmäktige Val av ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande i omsorgsnämnden Dom från förvaltningsrätten i Växjö Protokoll från Tillgänglighetsrådet sammanträde IVO tillståndsbevis Norlandia Care AB, ON 2019/0009 Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 193 Reglementen Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 195 Regler för i vilken ordning ersättare ska tjänstgöra Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 188 Verksamhetsplan med budget 2019 och ekonomisk planering Utdrag ur Kommuners kvalitet i korthet (KKIK) Resultat 2018 Sjukfrånvaro under december månad 2018 antecknar informationen till protokollet.

20 20 (20) 12 Förvaltningschefen informerar Boendestatistik Nytt vård- och omsorgsboende vid Karlssons äng Framtida vikarieanskaffningen boende och hemtjänst Kommuners kvalitet i korthet (KKIK) antecknar informationen till protokollet.