Bettets betydelse för identifiering av individ

Transkript

1 Bettets betydelse för identifiering av individ Betydelse av och tillvägagångssätt vid rättsodontologisk identifiering SKL Kriminalteknisk utbildning Författare: Petra Freudenthal tekniska roteln i Malmö Handledare: Sixten Persson rättsodontolog och rättsläkare rättsmedicinska avdelningen i Lund 1

2 Sammanfattning Rättsodontologi är en gren inom den forensiska vetenskapen och inte inom medicin och odontologi. I praktiken handlar det om att identifiera individer med hjälp av deras tänder, tandlagningar och käkarnas anatomiska utformning. När en begäran om identifiering kommer till rättsmedicinska avdelningen hämtas bland annat tandkort in från den avlidnes tandläkare. Nya röntgenbilder tas på rättsmedicinska avdelningen och dessa jämförs sen med röntgenbilderna från tandläkaren. När identifieringsarbetet är klart skriver rättsodontologen en ID-rapport som skickas till den som begärt identifieringen, till exempel polismyndigheten. Rättsodontologin har idag stor betydelse för identifieringen av avlidna. Det är troligen det enklaste, snabbaste och billigaste sättet att identifiera människor som inte går att identifiera på annat sätt. 2

3 Förord Ett stort tack till min handledare Sixten Persson vid rättsmedicinska avdelningen i Lund samt till tandteknikerna vid Dentallaboratoriet Freudenthal & Stolts i Ystad för fotot på sidan 1 och möjligheten att göra besök, ställa frågor och fotografera proteser e.t.c.. Tack också till L-Å Jankowski vid tekniska roteln i Halmstad för lånet av litteratur samt till Helena Stolt Olsson för flitig korrekturläsning och goda råd. Slutligen ett tack till mina arbetskamrater vid tekniska roteln i Malmö för tips och råd inför skrivandet av detta arbete. 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Förord 3 Innehållsförteckning 4 1.Inledning 5 2.Syfte 5 3.Metod Identifieringsmetoder Rättsodontologins historia Den rättsodontologins organisation Tandanatomi Vanligt förekommande tandersättningar i Sverige 8 -Helprotes 8 -Partiell protes 9 -Porslinskronor 10 -Porslinsbroar 11 -Porslinsinlägg 12 -Amalgam 12 -Komposit 12 -Implantat Tillvägagångssätt vid rättsodontologisk identifiering Fallstudier 15 -Fallstudie Fallstudie Fallstudie Uppgifter om rättsodontologiska och rättsgenetiska identifieringar i Sverige Analys/diskussion 22 Källförteckning 24 4

5 1. Inledning I samband med tsunamitragedin i bland annat Thailand, ställdes många kriminaltekniker, rättsläkare och tandläkare inför arbetet med att identifiera avlidna människor från katastrofområdena. Identifieringsarbetet i Asien utfördes under flera månaders tid och kropparna efter de avlidna var oigenkännliga till följd av den tropiska värmen, vattnet, insekterna och de skador som uppstått i samband med katastrofen. Många svenskar identifierades slutligen med hjälp av tandkort och tandläkarjournaler. Så synes fallet vara även till vardags i Sverige. Då jag har ett förflutet som tandtekniker föll det sig naturligt att skriva en studie i ämnet rättsodontologi, när tillfälle till detta gavs. 2. Syftet Syftet med detta arbete är att på ett enkelt sätt åskådliggöra hur en identifiering med hjälp av tänderna går till, vad i den mänskliga munhålan som används för identifiering samt att kort beskriva vilken typ av ersättningar som vanligast anträffas i munhålan på avlidna i Sverige. Tanken är också att utröna hur stor betydelse bettet har i samband med identifieringen av avlidna samt i vilken omfattning tandidentifieringar görs i Sverige jämfört med rättsgenetiska identifieringar. 3. Metod Metoderna jag använt i mitt arbete har varit att göra studiebesök och följa det rättsodontologiska identifieringsarbetet på rättsmedicinska avdelningen i Lund, studera litteratur och artiklar samt kontakta landets rättsodontologer och den rättsgenetiska avdelningen i Linköping. Jag har även studerat tre rättsodontologiska fall för att se hur identifieringen gått till samt besökt ett dentallaboratorium. 4.1 Identifieringsmetoder För att kunna begrava en avliden krävs att den avlidnes identitet fastställts. Ett dödsbevis skall skickas till skattemyndigheten och ett intyg om dödsorsak skall skrivas utan dröjsmål från det att dödsfallet konstaterats (Begravningslagen 4 kap 2, SFS 1990:1144). Då den vanliga metoden med associativ identifiering inte är tillräcklig eller relevant återstår i många fall endast identifiering med hjälp av tandkort. Associativ identifiering betyder att man jämför den avlidne med hjälp av foto, ID-kort, smycken, kläder och skor. Identifiering med hjälp av tandkort är en del av den komparativ identifiering som betyder att man jämför den avlidne med befintliga uppgifter. Sådana uppgifter kan till exempel vara läkarjournaler, tandläkarjournaler och fingeravtrycksregister. (Mörnstad 1997). Med en hjälp av en läkarjournal kan en avliden identifieras genom en rättsmedicinsk undersökning då tillverkningsnumret på inopererat material och medfödda eller sjukliga avvikelser i kroppen jämförs mot läkarjournalen. Ett inopererat material kan till exempel vara en ny höftled, en bröstprotes eller en pacemaker. Slutligen är det också möjligt att identifiera en avliden med hjälp av DNA. Denna identifieringsmetod genomförs på Rättsgenetiska avdelningen i Linköping (Sixten Persson, muntlig kommunikation). 5

6 4.2 Rättsodontologins historia Fakta om rättsodontologins historia är hämtad ur Mörnstad, 1997 om inget annat anges. Det äldsta dokumenterade fallet med identifiering med hjälp av tänderna härrör från Rom där kejsar Neros mor, Agrippina, skall ha identifierat en avrättad rival, Lollia Paulina, genom att känna igen hennes karaktäristiska tänder. Ett för rättsodontologin viktigt rättsfall utspelade sig i Boston Kemiprofessorn John White Webster hade mördat sin långivare Dr. George Parkman, skurit av honom huvudet och sedan bränt upp det i en laboratorieugn. Kvar i ugnen låg emellertid ett porslinsblock som använts i en underkäksprotes. Porslinsblocket kunde vid en senare rättegång visas vara en del av den protes som några månader tidigare framställts till Dr. George Parkman. Byggnaden, som inhyste Kemiprofessor John White Websters laboratorieugn i vilken Dr. George Parkmans huvud brändes upp blev sedermera USA:s första tandläkarskola, Harvard Dental School. Den till Paris invandrade kubanske tandläkaren Oscar Amoedo ( ), som var professor vid Ècole Odontotechnique de Paris intresserade sig speciellt för tandläkarens möjligheter att identifiera brända kroppar. Han sammanfattade så småningom sina erfarenheter i en avhandling: Dentaire en Médicine Légale. Denna avhandling blev den första läroboken i rättsodontologi och genom den kom Amoedo att bli kallad Rättsodontologins fader. Bild 1. Den till Paris invandrade kubanske tandläkaren Oscar Amoedo. Under och efter andra världskriget identifierades stupade amerikanska soldater och avrättade danska och norska motståndsmän med hjälp av tänderna. Ca amerikanska soldaters gravar öppnades för identifiering runt om i Europa och kropparna kunde senare begravas på hemkyrkogårdar. Efter andra världskriget kom snart rättsodontologiska metoder att användas i praktiskt taget alla länder med utvecklad infrastruktur inrättades en del regler med betydelse för rättsodontologin i Sverige. Det stadgades att rättsodontologi skulle ingå som en obligatorisk del i grundutbildningen vid tandläkarhögskolan. Tandläkarna fick en skyldighet att föra journal över sina patienter. De förordnades om förlängd bevarandetid för vissa journalhandlingar inom hälso- och sjukvården. Journalhandlingar som kan vara av betydelse för identifiering skall arkiveras 10 år efter sista journalanteckningen och tandläkarna fick också en skyldighet att lämna ut journalhandlingar till polismyndigheten när dessa är av betydelse för identifieringen av en individ. Slutligen började också folktandvården ID-märka patienternas proteser samma år. 6

7 1971 kom tandläkaren Gunnar Johanssons avhandling med titeln Age determination from human teeth och på hösten samma år fick han den första docenturen inom ämnesområdet erhöll han en fast tjänst som rättsodontolog vid statens rättsläkarstation på Karolinska institutet i Solna. ( Rättsodontologins utveckling i Sverige, Malmö Högskola, Odontologiska fakultetet). 4.3 Rättsodontologins organisation I Rättsmedicinalverkets organisation finns en rättsodontolog anställd på heltid. Denna tjänst har en central funktion i nationella ID-kommissionen och finns vid rättsmedicinska avdelningen i Solna. Utöver denna heltidstjänst finns fyra konsulter i Sverige varav två också är rättsläkare och placerade i Linköping och Lund. Övriga två konsulter är externa röntgentandläkare och finns i Umeå och Göteborg. Rättsodontologi är en gren inom den forensiska vetenskapen och inte inom medicin eller odontologi. De uppdragsgivande myndigheterna är bland andra polis och domstolar. Rättsodontologens olika arbetsuppgifter är att identifiera döda med hjälp av tändernas och käkarnas karaktäristiska utseende samt tandersättningar, att utföra åldersbestämning med hjälp av tänder, att analysera biologisk vävnad (djur eller människa?) och dentala material (proteser, kronor och broar m.m.) samt att bedöma skador på tänder och omgivande vävnad för utfärdande av intyg. Svensk rättsodontologisk förening är en intresseförening för tandläkare. Medlemmar från denna förening jobbade bland annat med identifieringar av avlidna i tsunamikatastrofen i Thailand (Sixten Persson, muntlig kommunikation). 4.4 Tandanatomi Bild 2. Bilden är hämtad ur Rättsodontologi av Gösta Gustavsson 1971 sidan 24. Fakta om tandanatomi är hämtad ur Gustavsson 1971 samt Petrén och Carlsöö 1976 om inget annat anges. En tand består av en krona och en eller flera rötter. Övergången mellan krona och rot kallas tandhals och denna hittas vid friskt tandkött i höjd med tandköttskanten. Roten är osynlig då den täcks av det friska tandköttet (gingivan), som i sin tur täcker själva käkbenet. I tandens inre finns mjukvävnad, pulpan, som mynnar i rotens spets (apex). 7

8 Tandkronan är ytterst täckt med kroppens hårdaste beståndsdel, tandemaljen. Mellan emaljen och pulpan finns ett benliknande material som kallas dentin. Dentinet fortsätter ner i tandens rot och är där täckt av rotcement. Roten sitter med hjälp av tunna trådar fast i käkens alveoler. Alveoler är håligheter i käken. I samband med tandlossning (parodontit) eller efter dödens inträde förstörs trådarna som håller tanden i alveolen. De enrotiga tänderna (framtänderna i över- och underkäken) faller då lättare ut än övriga, flerrotiga tänder, vars rötter buktar och spretar åt olika håll. Håligheterna (alveolerna) i vilka tänderna sitter i anträffas i över- och underkäkens utskott (processus alveolaris och pars alveolaris). Överkäken (maxilla) sitter ihop med skallen och når ända upp till pannbenet via utskott mellan ögonhålorna och näsbenet. Underkäken (mandibula) är rörlig och har förbindelse med överkäken och skallen genom käklederna. Människan har två uppsättningar tänder som avlöser varandra, nämligen mjölktänderna och de permanenta tänderna. Mjölktänderna är 20 till antalet. De förloras mellan 6-årsåldern och 12-årsåldern och ersätts efter hand av de permanenta tänderna som normalt är 32 stycken till antalet. Tänderna är mycket motståndskraftiga mot förruttnelse, mekanisk påverkan och värme (Sixten Persson, muntlig kommunikation). 4.5 Vanligt förekommande tandersättningar i Sverige Helprotes Bild 3. Bilden visar över- och underkäken till en helprotes. En helprotes är en urtagbar över- och underkäke gjord i en typ av akrylat (plast). Protesen tillverkas på ett tandtekniskt laboratorium efter gipsmodeller från patientens mun. Avtrycken till gipsmodellerna tas hos en tandläkare. Tänderna till protesen säljs av en dentalleverantör till laboratoriet och kommer i set med incisiver (framtänder) samt premolarer och molarer (kindtänder). Dessa tänder är gjorda i akrylat men kan i enstaka fall förekomma i porslin. 8

9 Proteständerna finns i en mängd olika nyanser för att passa patienten. I protesen placeras ofta, men inte alltid en så kallad ID-remsa, vilket är en metallremsa med patientens personnummer instansat i metallen. Se bild 2a. Bild 3a. Bilden visar en överkäksprotes med en så kallad ID-remsa. Bild 2a är hämtad ur Rättsodontologi av Gösta Gustavsson 1971 sidan 38. Partiell protes Bild 4. Bilden visar en partiell ännu ej helt färdig protes till en underkäke som sitter på en gipsmodell. 9

10 En partiell protes är också en urtagbar protes i akrylat gjord för patienter som har egna tänder kvar i munnen. Denna typ av protes är byggd på ett gjutet metallskelett. Metallskelettet utformas efter patientens mun och passar endast den individ som det är gjort för. På partiella proteser förekommer också synliga metalldelar (klammer) i form av krokliknande tunna trådar som följer de fasta tändernas kronrand. Porslinskronor Bild 5. Bilden visar en porslinskrona i överkäken. Porslinskronor består av en metallhätta på vilken en typ av tandfärgad keramik/porslin bränns i flera lager. Metallhättan sitter i sin tur på resterna efter patientens egen tand som preparerats. Metallhättan kan också sitta på en så kallad pelare vilket är en rotfyllningsliknande metallkonstruktion i en eller flera delar. 10

11 Porslinsbroar Bild 6. Bilden visar en porslinsbro till en överkäke. Bron har ett hängande led i mitten. Bild 7. Bilden visar en porslinsbro (se bild 4.) samt en porslinskrona som sitter på en gipsmodell av en överkäke. Porslinsbroarna bygger på samma princip som en porslinskrona men består av två eller flera sammanhängande tänder. En bro kan täcka en del av en käke eller i vissa fall en hel över- eller underkäke. I bron kan det finnas så kallade hängande led vilket är en fritt, mellan två kronor, hängande metall och porslinskonstruktion. Bron fästs (cementeras) precis som en porslinskrona på preparerade tänder eller på pelare. 11

12 Porslinsinlägg Ett porslinsinlägg täcker en mindre del av en befintlig tand till exempel tuggytan. Ibland är gamla amalgamfyllningar utbytta mot porslinsinlägg. Inlägget är gjort enbart i keramik/porslin i samma färg som tanden den sitter i och innehåller inga metaller. Amalgam Denna legering är fortfarande det vanligaste fyllningsmaterialet i samband med lagning av kariesangrepp. Materialet som innehåller bland annat kvicksilver, har använts i tandvården under lång tid men anses av vissa vara hälsofarligt. Det är vanligt att patienter byter ut sina silvergrå amalgamfyllningar till tandfärgade kompositfyllningar. Komposit Under 1990-talet har amalgamfyllningar och porslinsinlägg ersatts av kompositfyllningar. Kompositen (en typ av ljushärdad plast) har precis som porslinsinläggen, samma färg som tanden den sitter i. Kompositfyllningarna tillverkas av tandläkaren direkt i patientens tand. Implantat Bild 8. Bilden visar en gipsmodell av en överkäke med titanskruvar. Intill modellen ligger en porslinsbro med så kallade distanser vilka fäster bron vid titanskruvarna i käkbenet. En svensk uppfinnig som blivit allt vanligare, är så kallade implantat. En titanskruv fästs i käkbenet och får läka fast där innan en krona, bro eller protes fästs vid denna med hjälp av hättor (distanser) som täcker skruven. Titanskruvarnas placering i käkbenet blir helt individuell beroende på patientens förutsättningar. 12

13 5.1 Tillvägagångssätt vid rättsodontologisk identifiering Gösta Gustafson var en i rättsodontologiska sammanhang känd forskare och föregångare som skrev sin första artikel i ämnet på 1940-talet. I hans bok Rättsodontologi från 1971 nämns tre förutsättningar som jämförande identifiering grundar sig på. För det första måste det finnas en antydan om identitet. Det är också viktigt att det finns tandjournaler och liknande dokument tillgängliga och att dessa innehåller tillräcklig information. Information från släktingar och vänner kan också bidra med upplysningar av värde. Slutligen måste en noggrann jämförelse göras mellan informationen och fynden från en person. Det praktiska arbetet i samband med identifieringen utförs på Rättsmedicinska avdelningen. Om det finns tidigare röntgenbilder från den avlidne då han eller hon levde, kan dessa begäras in från tandläkaren och jämföras med nya röntgenbilder, tagna på rättsmedicinska avdelningen. Detta förutsätter att det redan från början finns tips eller viss information om vem den avlidne kan vara. Fyllningar, kronor, broar och implantat avtecknar sig tydligt på röntgenbilder och tändernas form, placering och rötter samt käkbenets utformning är lätta att se. Möjligheten att skilja olika individer åt bygger på att varje människa har upp till 32 permanenta tänder och 20 mjölktänder med 148 respektive 88 tandytor som alla har karaktäristiska kännetecken i form av anatomiska strukturer och/eller tandläkararbeten. Antalet kombinationer av lagade ytor, saknade tänder, vridna eller malplacerade tänder, outvecklade tänder, övertaliga tänder, tandersättningar i form av proteser, variationer i käkform och storlek är astronomisk. 10 tänder kan exempelvis saknas på 65 miljoner olika sätt (Mörnstad 1997). Bild 9. Bilden visar den röntgenapparatur, som används på rättsmedicinska avdelningen i Lund. Röntgenapparaten är kopplad direkt till en bärbar dator på vars skärm bilderna från den avlidne hamnar efter några sekunder. 13

14 För att genomföra en identifiering av en avliden person behövs en röntgenutrustning av typen som hittas hos en tandläkare. Möjligheten att framkalla röntgenbilderna behövs om röntgenutrustningen inte, som på rättsmedicinska avdelningen i Lund, är kopplad till en bärbar dator som visar bilden direkt, se bild 10. Ett ljusbord behövs också att lägga gamla röntgenbilder på i samband med jämförelsen av de nya bilderna. Slutligen kan en vanlig systemkamera, digital eller analog, vara av värde för dokumentationen i samband med protokollering eller för att förtydliga ett eventuellt vittnesmål i rätten. Då identifieringsarbetet görs är det mycket små detaljer som undersöks och jämförs med befintlig röntgenbild och information. Det kan röra sig om en ovanlig detalj på roten till en tand eller utformningen av en lagning som är avgörande för att en identitet ska kunna fastställas. Bild 10. Bilden visar den bärbara datorn samt ljusbordet som används för jämförelse mellan gamla och nya röntgenbilder. I de fall då det inte finns några röntgenbilder tillgängliga görs jämförelsen med eventuella journalanteckningar från försäkringskassan angående arbetsskador, journalanteckningar och eventuella gipsmodeller (studiemodeller) från den avlidnes tandläkare. Om den avlidne bär helprotes kan det i vissa fall finnas en så kallad ID-remsa i protesen. En metallremsa med patientens personnummer gjuts in i den färdiga protesen innan den lämnas ut, se bild 2a. Om den avlidne är mycket ung och kroppen i övrigt är helt eller delvis förstörd, kan problem uppstå om det inte finns röntgenbilder tagna efter att mjölktänderna tappats och de nya tänderna vuxit fram. Ett annat problem i samband med identifiering med hjälp av tänderna är om den avlidne besökt en tandläkare i ett annat land och fått någon form av tandersättningar där (Sixten Persson, muntlig kommunikation ). 14

15 Tvillingar och nära släktingar skall dock inte vara ett problem att skilja åt då anatomin skiljer sig åt och karies och skador uppkommer slumpmässigt på olika ställen i munnen (Jan Ahlqvist, muntlig kommunikation). 5.2 Fallstudier I samband med studiebesök på Rättsmedicinen i Lund hade två kroppar kommit in för identifiering genom tänderna. Fallen var diametralt olika och var för sig unika. Slutligen kommer ett tredje fall (ett mord från 2003) att redovisas. Fallstudie 1 Det första fallet rörde sig om en man, född Mannen hade anmälts försvunnen i början av juni Enligt anmälan hade mannen uttalat livsleda och självmord misstänktes. Han anträffades till slut av ett jaktlag, hängande i ett bälte, i skogen i början av oktober Runt kroppen anträffades identitetshandling med mera, vilket gjorde det möjligt att börja söka tandkort och journaler för att försöka fastställa identitet samt fastställa om den hängde mannen var identisk med personen på de anträffade identitetshandlingarna. Bild 11. Fall 1. Kroppen var stadd i förruttnelse, kraftigt ansatt av insekter och delvis mumifierad. Två tänder i överkäken synes ha ramlat ut efter dödens inträde. Med kroppen följde diverse handlingar till rättsmedicinska avdelningen så som polisanmälan och primärrapport dödsfall samt en begäran om identifiering från polismyndigheten. Det fanns också journalanteckningar och röntgenbilder från mannens tandläkare tillsammans med en anmälan om arbetsskada från Försäkringskassan. Utöver dessa handlingar fanns också en skrivelse från rättsodontologen i Solna. Identifieringsarbetet av mannen började med att ärendet skrevs in på en bärbar dator i obduktionssalen och fick ett diarienummer. Därefter röntgades tänderna på den avlidne. 15

16 Bild 12. Fall 1. En röntgenplatta förs in i munnen och placeras så att över- och underkäke kan föras ihop och båda käkarnas tänder hamnar på samma röntgenbild. Bild 13. Fall 1. När röntgenplattan är på plats och käkarna förts samman, röntgas kroppen. De nya röntgenbilderna framkallades direkt till datorn från röntgenutrustningen och kunde sen jämföras med gamla röntgenbilder, vilka satts upp på en liten ljusskärm intill datorn. Då mannen, under sin levnadstid, fått både kronor, broar och kompositersättningar i munnen kunde rättsodontologen snabbt, med visshet, fastställa identiteten. 16

17 Bild 14. Fall 1. Bilden visar de gamla röntgenbilderna som skickats från den undersökte mannens tandläkare. Bild 15. Fall 1. Bilden visar den nya röntgenbilden, som tagits på Rättsmedicinen i Lund. Markeringen visar på likheterna med de gamla röntgenbilderna. 17

18 Fallstudie 2 Det andra fallet rörde sig om en ung kvinna, född Kvinnan hade anträffats i närheten av en viadukt på en motorväg. Hennes cykel anträffades senare på viadukten. Identitetshandlingar hade anträffats i kläderna och röntgenbilder hade införskaffats från tandläkaren. Till skillnad från det första fallet, med den hängde mannen, så hade kvinnan inga lagningar eller andra tandersättningar i munnen och röntgenbilderna var inte fullständiga. Dessutom hade några tänder slagits av i samband med att kvinnan dog och både över- och underkäken hade frakturer. Bild 16. Fall 2. Kvinnans kropp var i det närmaste hel, men hennes ansikte var till större delen krossat och hon kunde ej identifieras med hjälp av fotografier. Bild 17. Fall 2. De gamla röntgenbilderna visar friska, unga tänder utan lagningar. 18

19 Bild 18. Bilden visar en ny röntgenbild från rättsmedicinska avdelningen i Lund. Efter inskrivning och röntgen, jämfördes de nya röntgenbilderna med de gamla. Ett par samstämmiga detaljer hittades, men då kvinnan inte hade några lagningar eller någon annan ersättning i munnen kunde rättsodontologen endast skriva ett utlåtande som talade för identitet. Detta kompletterat med övriga omständigheter räckte för att identiteten kunde fastställas. Bild 19. När identiteten var fastställd skrev sedan rättsodontologen en identitetsrapport, som skickades till Polismyndigheten. Ärendet och bilderna lagrades centralt på en gemensam server i landet. 19

20 Fallstudie 3 I ett misstänkt mordfall utanför Ystad anträffades resterna efter en människa i en brandhärd på tomten till en ensligt belägen gård. Kroppen var i stort sett förintad av elden och det fanns till en början inte mycket hopp om identifiering. Gårdens ägare var från Polen och var sedan en tid tillbaka försvunnen. Efter en noggrann kriminalteknisk undersökning av tomten och brandhärden, anträffades en överkäksincisiv (framtand) med hel rot i askan. Bild 20. Fall 3. Bilden visar den anträffade tanden, sett från sidan, försedd med en porslinskrona. Bild 21. Fall 3. Tand som ovan, sedd framifrån. Tanden var rotfylld och försedd med en så kallad porslinskrona. Det visade sig att den försvunne ägaren till gården besökt en svensk tandläkare och journaler och röntgenbilder beställdes. 20

21 Bild 22. Fall 3. Bilden visar en röntgenbild tagen i samband med ett tandläkarbesök. Markeringen visar den aktuella tanden som senare försågs med en porslinskrona och sedermera anträffades i brandresterna. Bild 23. Fall 3. Tand som ovan. Röntgenbild från Rättsmedicinska avdelningen i Lund. När journalanteckningarna och röntgenbilderna jämfördes med den anträffade tanden kunde full identitet fastställas. Tanden hade med visshet tillhört den försvunne, misstänkt mördade, ägaren till gården. 21

22 6. Uppgifter om rättsodontologiska och rättsgenetiska identifieringar i Sverige I Sverige identifieras årligen avlidna med hjälp av tänderna. År 2003 identifierades 127 stycken avlidna i Solna för Stockholm/Uppsala-området, 13 i Umeå, 28 i Linköping, 51 i Lund och 30 i Göteborg. Ett trettiotal avlidna individer identifieras årligen på de rättsmedicinska avdelningarna med hjälp av tillverkningsnummer på diverse proteser, tatueringar med mera (Irena Davidsson, muntlig kommunikation). I enkla fall kan en identifiering ta ca minuter inklusive inskrivning och röntgen. Kostnaderna för en rättsodontologisk identifiering är förhållandevis låga och metoden även om materialet är kontaminerat, förruttnat och brandskadat. Den enda personal som behövs är en rättsodontolog med röntgen- och datakunskap. Utrustningen i form av en dator, en röntgenapparat och eventuellt kamera är en engångsinvestering (Sixten Persson, muntlig kommunikation). Samma år (2003) hade rättsgenetiska avdelningen i Linköping 65 identifieringsärenden. Vilka av dessa som var identifiering av avlidna är svårt att säga eftersom rättsgenetiska avdelningen kallar alla sina ärenden för identifieringsärende. Ett normalärende kostar 1800 kronor per person i ärendet och ytterligare 1400 kronor i administrativ kostnad. Kostnaden kan variera något beroende på frågeställningen från beställare. Normalärendet tar ca 7 kalenderdagar. Antalet identifieringsärenden stiger varje år och år 2005 hade rättsgenetiska avdelningen ca 80 ärenden (Gunilla Holmlund, muntlig kommunikation). Efter tsunamikatastrofen identifierades 374 stycken avlidna med hjälp av tänderna. Ytterligare 55 stycken avlidna identifierades bland annat med tänderna men också på annat sätt. Sammanlagt identifierads 527 stycken avlidna. 7. Analys I samband med att jag gjorde intervjuer och undersökningar till detta specialarbete kom jag fram till att den vanligaste, mest tillgängliga och billigaste identifieringsmetoden i Sverige är att identifiera avlidna genom att undersöka och jämföra den avlidnes tänder med journalanteckningar och tidigare gjorda röntgenbilder. Denna metod är också fältmässig då den är flyttbar med sin enkla utrustning. Den synes också vara den snabbaste metoden eftersom ett utlåtande i enkla fall kan komma efter ca minuter. En egen slutsats som jag drar är att den rättsodontologiska metoden kan komma till fältet medan i DNA-metoden måste fältet komma till rättsgenetiska avdelningen i Linköping. Förutsättningarna för det är att DNA-provet inte kontaminerats, ruttnat eller på annat sätt förstörts. Den rättsodontologiska metoden är mycket säker då alla människors tandstatus är unik. Även tvillingar och nära släktingars tandstatus är unik då karies, frakturer och förslitningar uppträder på unika och individuella platser i munnen. En individs tänder är också det minst förstörbara materialet i en människas kropp. De är mycket motståndskraftiga mot förruttnelse, mekanisk påverkan och värme. Det som kan ställa till med problem i samband med identifieringen med hjälp av tänderna är om tandläkararbetet utförts i ett annat land och det inte finns journalanteckningar från detta. 22

23 Ett annat problem är om individen är mycket ung och inte har några lagningar eller röntgenbilder tagna efter att mjölktänderna tappats. Slutligen kan det vara problematiskt om den avlidnes tänder och käkar utsatts för mycket hög värme eller omfattande krosskador. Journalföringen hos tandläkare i Sverige är lagstadgad sedan 1965 och är i dagens läge mycket bra. Vissa delar av journalen sparas i 10 år eller mer och tandläkarna har en skyldighet att lämna ut handlingar till polisen i samband med att människor försvinner eller skall identifieras. En liknande, tillgänglig källa för information för DNA finns inte i dag. I dagens läge finns det ingen exakt statistik angående identifieringar av avlidna som görs med hjälp av DNA-analys. På rättsgenetiska avdelningen i Linköping kallas alla deras ärenden för identifieringsärende. Sammanfattningsvis vill jag avsluta med att poängtera att kostnaderna för DNA-metoden jämfört med rättsodontologiska metoden är höga och det tar längre tid. Rättsodontologiska metoden är väl beprövad med flera årtionde bakom sig och fungerar bra. Den är inte känslig för kontaminering och är dessutom fältmässig. Identifieringsarbetet i Thailand efter tsunamin är ett gott exempel på detta. 23

24 Källförteckning Böcker 1. Mörnstad, Rättsodontologi, Ett kompendium för grund- och vidareutbildning, svensk Rättsodontologisk Förening Gösta Gustavsson, Rättsodontologi, Almqvist & Wiksell Ture Petrén och Sven Carlsöö, Anatomi, Nordiska Bokhandelns förlag Internet 5. Rättsodontologins utveckling i Sverige, Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola Resursperson Sixten Persson, Rättsodontolog och Rättsläkare vid rättsmedicinska avdelningen i Lund. Irena Davidsson, Rättsodontolog på rättsmedicinska avdelningen i Solna. Jan Ahlqvist, Radiolog vid tandläkarhögskolan i Umeå, Rättsodontolog rättsmedicinska avdelningen i Umeå. Gunilla Holmlund, Rättsgenetiska avdelningen, rättsmedicinalverket, Linköping. 24