UTHÅLLIGT SKOGSBRUK I ÄDELLÖVSKOG

Transkript

1 UTHÅLLIGT SKOGSBRUK I ÄDELLÖVSKOG Lägesrapport för ädellövprogrammet under perioden september 2003 till december 2004 Magnus Löf Sammanställt med bidrag från medarbetarna i programmet

2 Innehåll Sammanfattning Verksamhet och utvärdering mot programmets mål....2 Rapport från delprojekten Rapport från övriga projekt Ansökningar Ekonomi Sammanfattning Styrgruppen har hittills beslutat om nio delprojekt och ytterligare två är under diskussion. Den vetenskapligt rådgivande gruppen har granskat åtta delprojekt. Det är ännu för tidigt att utvärdera om programmet kommer att nå det övergripande målet. För att uppnå delmålen bör 1) fler projekt startas, 2) mer samarbete med andra forskningsaktörer initieras, 3) rekryterad kompetens i programmet erbjudas möjlighet att fortsätta samt 4) en planering göras för extern informationsspridning mot slutet av programperioden. Några av delprojekten har startat senare än planerat då det tagit tid att rekrytera rätt kompetens. Ansökningar till olika forskningsfonder har gett ett ganska magert resultat även om flera fall av internationellt forskarutbyte har kunnat påbörjas. Ekonomin i programmet och dess delprojekt är god. Emellertid är det mesta av medlen nu fördelade till delprojekt. Under hösten 2004 har styrgruppen påbörjat aktiviteter för utökad finansiering av programmet. Verksamheten och utvärdering mot programmets mål Under perioden har styrgruppen haft sex möten och en exkursion. Exkursionen arrangerades tillsammans med Högestad & Christinehof Förvaltning AB i september Vid årskiftet 2004/2005 hade styrgruppen beslutat om start av nio delprojekt. Med hänvisning till programplanen är dessa: PL1, PL2, A3, A4, B1, B2, C1, D1 och D2. Projekten A5 och C2 är under diskussion. Flera av de beslutade delprojekten har startat senare än vad som var planerat. Det beror på att det tagit tid att hitta rätt person för projektledning eller att frigöra rätt person från andra arbetsuppgifter. Styrgruppen har under hösten 2004 startat aktiviteter för utökad finansiering. Den vetenskapligt rådgivande gruppen har fram till årsskiftet 2004/2005 granskat åtta delprojekt. I gruppen ingår Anders Karlsson, Lena Gustavsson, Bo Larsen och Erkki Verkasalo. Ovan nämnda projekt utom PL1, PL2 och C2 har granskats. Kontakten med den vetenskapliga gruppen har skett via e-post. Det har fungerat bra, även om det ibland har varit svårt att få granskningarna gjorda i tid. Den vetenskapligt rådgivande gruppen bör engageras mer i programmet. Personerna i gruppen är värdefulla för programmet även utöver 2

3 granskningen. Erkki Verkasalo har sagt sig inte ha tid att granska andra projekt än projekt med virkesanknytning. Detta har godtagits, men frågan bör tas upp i styrgruppen. Programmets start fick i samband med första styrgruppsmötet den 8 september 2003 stort genomslag i media.. Deltagare från programmet och styrgruppen var med i radio och TV. Notiser om programmets start infördes i sex dagstidningar. Tre branschtidningar rapporterade om programmets start. Därefter har det varit ganska tyst om programmet i media. Stormen i januari 2005 kan eventuellt bidra till att programmet kommer att uppmärksammas mer. Information om programmets uppbyggnad och start har publicerats i FaktaSkog, i tidningen Miljöforskning samt i Ekbladet under 2003 och Föredrag på samma tema har hållits i samband med arrangemang av Sydsvenska kommuner, IVA-syd, Skogssällskapet och SUFOR. Programmets hemsida publicerades i mitten av I övrigt organiserades en exkursion kring överföring av gran till lövskog i oktober 2004 och planering av en KSLAkonferens med tema ädellövskog har inletts. Programmets internationella verksamhet har omfattat deltagande i konferenser och möten. Programdeltagare har varit på konferenser i Freiburg och Ulm i Tyskland under 2003 och Internationell verksamhet har också inneburit deltagande i forskarmöten i Tyskland, Frankrike och Belgien. Forskningscentret for Skov & Landskab i Danmark anordnade en temadag kring ädellövprogrammet i december Fem deltagare från programmet var med och presenterade programmet samt diskuterade framtida samarbete. Det övergripande målet för programmet är: Att utveckla skogsskötsel- och bevarandestrategier för ädellövskog med hänsyn till skogens ekonomiska, ekologiska och sociala funktioner Det är ännu för tidigt att utvärdera om programmet kommer att nå det övergripande målet. Istället görs kommentarer till uppfyllandet av de tio delmålen. (1) Att ta fram ny kunskap om virkesproduktion i ädellövskog I projekt A3 kommer forskning att göras i redan etablerade produktionsförsök samt en analys och en syntes. Det är tveksamt om projektet ensamt kommer att nå delmålet. För måluppfyllelse bör dessutom minst ett av projekten A1 eller A6 komma igång. Om andra projekt som inte finansieras av programmet räknas in är möjligheterna stora att delmålet nås. (2) Att utveckla naturnära skogsskötsel samt nya bevarandestrategier för olika organismgrupper i ädellövskog Projekt B1 har startat och behandlar hotade skalbaggar. Projekt B2 kommer att starta i januari 2005 och kommer att behandla hotade lavar. Under förutsättning att projekt B3, som nyligen erhållit finansiering, kan startas och drivas med framgång bör delmålet kunna uppnås under programperioden. (3) Att ta fram kunskap om och utveckla ädellövskogens betydelse för välfärden Projekt C1 har startat och behandlar rekreationsvärden av ädellövskog. Om C2, som handlar om hälsoeffekter av vistelse i ädellövskog, också kommer att genomföras bör delmålet uppnås under programperioden. 3

4 (4) Att ta fram ny kunskap om hur föryngring av ädellövskog skall kunna ske till hälften av dagens kostnader Projekt A4 kommer att starta i februari Under förutsättning att projektet genomförs finns goda möjligheter för måluppfyllelse. Möjligheten för måluppfyllelse ökar om också projekt A5 och A7 kan genomföras. (5) Att ta fram ny kunskap om förståelsen av skadorna på ek Kerstin Sonesson har sedan 2003 jobbat i projekt A2. Resultat därifrån förbereds och kommer att produceras efter hand. Kerstin har emellertid endast projektanställning på Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap fram till slutet av Om möjligheter inte ges för henne att fortsätta sin anställning kommer kompetens och kunskap att förloras. Det är då tveksamt om delmålet kommer att uppnås. (6) Att ta fram ny kunskap om och verka för en ökad och effektiv användning av ädellövträ Projekt D1 kommer att sammanställa befintlig kunskap i ny form. För att ta fram ny kunskap bör kompletterande forskningsprojekt starta. Projekt D2 arbetar mot den senare delen av delmålet. (7) Att överföra kunskap om ädellövskog till berörda intressenter, vilka skall uppfatta kunskapen som relevant Inom programmet finns flera projekt med direkt koppling till intressenter. Dessa är A3, B3, D2 samt KunskapDirekt. Från dessa sker kunskapsöverföring. De flesta resultat från programmets forskning kommer emellertid i slutet av perioden. För att nå delmålet bör överföringen av kunskap och resultat från forskningsprojekten planeras i god tid. (8) Att utveckla samarbete mellan olika svenska forskningsaktörer och enskilda forskare kring temat ädellövskog Samarbete sker mellan programmets projekt och forskare vid Lunds universitet, SLU i Umeå och vid SkogForsk. För måluppfyllelse bör samarbetet utökas också mot andra forskningsaktörer. (9) Att vid programperiodens slut ha byggt upp en aktiv forskargrupp kring ädellövskog med hög vetenskaplig kompetens som är internationellt erkänd inom bruk och bevarande av ädellövskog Det är ännu för tidigt att utvärdera till exempel mängd och kvalitet av vetenskaplig produktion samt aktivitet i forskargruppen. Deltagande i internationella konferenser har gjorts och kommer att fortsätta. Samarbete sker också med forskare från Danmark, Frankrike och Tyskland. För att forskargruppen ska synas ordentligt internationellt bör programmet arrangera en internationell konferens / workshop. (10) Att inom sex år öka antalet ämnesexperter i samhälle och näringsliv genom att meritera totalt sex doktorer och tre docenter inom ramen för programmet Tre doktorander kommer att ha startat sin utbildning innan eller strax efter årsskiftet 2004/2005. Dessa anställs i projekten A4, B2 och C1. Planer finns att påbörja rekrytering av en doktorand inom projekt A5. Eventuellt kommer inom projekt B1 en person att meriteras för licentiatexamen. I dagsläget ser det inte ut som om programmet kommer att meritera sex doktorer. Magnus Löf, Kerstin Sonesson och Matts Karlsson är i olika faser för att meritera sig för docentur. Under förutsättning att de stannar i programmet kommer tre docenturer att meriteras inom ramen för programmet. 4

5 Vidare är ett mål för programmet att under perioden ha utökat den totala finansieringen. En planering för detta har börjat i styrgruppen. Nya medel från Naturvårdsverket och Lidellska fonden har tillkommit. För närvarande saknas 4,5 miljoner kronor till en planerad sammanlagd finansiering av cirka 25 miljoner kronor. Programmets forskare har också sökt forskningsmedel. Finansieringsmålet bör kunna nås inom programtiden. Alla delmål i programmet är helt beroende av att kompetent personal kan rekryteras och stannar i projekten. Även om det i dagsläget inte finns tecken på att någon är på väg att lämna något projekt, kommer programmet sannolikt att drabbas av avhopp under sexårsperioden. Detta kan påverka möjligheten att nå visst delmål. Rapport från delprojekten Programledning PL1 Programledare Kontakten med styrgruppen har huvudsakligen bestått i att organisera dess möten och därefter verkställa styrgruppens beslut. Mycket arbete har lagts ned på att tillsammans med koordinatörerna utforma projektplaner för beslutade projekt. Ett antal större ansökningar till olika forskningsstiftelser har skickats och dessa finns beskrivna under ansökningar. Tillsammans med den vetenskapligt rådgivande gruppen har sammanlagt åtta projekt gått igenom granskningsprocessen. Magnus har deltagit i projekt D2 samt är biträdande projektledare för samarbetsprojektet inom KunskapDirekt med SkogForsk. En del tid har lagts ned på extern information som finns beskrivet under rubriken verksamhet. PL2 Koordinatörer Magnus Löf samt koordinatörerna i programmet ingår i programledningen. Sedan programstart har ledningsmöten hållits ungefär varannan månad. Efter årsskiftet planerar vi att ha möten varje månad eftersom programmet då blir betydligt större. Produktion (A) A1 Överföring av gran till blandad ädellövskog I projektet ingår Magnus Löf och Torkel Welander, Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap, samt Dan Rydberg vid Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland. Projektet har inte några medel från programmet men har hållits flytande genom insatser från annat håll. Inventering av tillväxt och överlevnad på plantor har gjorts under 2003 och 2004 i de sex demonstrationsförsök om överföring av gran till lövblandskog som lagts ut tillsammans med Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland. En vetenskaplig uppsats om snytbaggeskador på lövplantor har tryckts. Artiklar har publicerats i proceedings från internationella seminarier. A2 Skador på ek I projektet ingår Kerstin Sonesson (projektledare) som är deltidsanställd på Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap respektive Malmö högskola. Samarbete sker med Igor Drobyshev på Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap och Ingrid Stjernquist vid Lunds Universitet. Projektet startade i augusti Medel erhölls från Lidellska fonden (1,2 miljoner kronor) under förutsättning att Kerstin och projektet kopplades till ädellövprogrammet. Hon beräknas behöva nya medel från programmet någon gång under

6 Under perioden har fältarbete i skadade ekbestånd, databearbetning, rapportskrivning utförts. Underhåll, inventering av trädvitalitet samt markprovtagning för markkemiska analyser har utförts i tre vitaliseringsgödslade försöksytor i Sydsverige. Ett vetenskapligt manus är skickat, ett är under språkgranskning och en tredje publicering är påbörjad. Kerstin har deltagit i möten med Skånes samrådsgrupp mot skogsskador, samt i forskarutbyte med INRA, Nancy i Frankrike. Manus har skrivits tillsammans med tyska forskare. Hon har också informerat och undervisat om ekskadeproblematiken. Kerstin har deltagit i pedagogisk kurs för blivande docenter och beräknas kunna meriteras för docentur på SLU när ytterligare vetenskapliga artiklar är accepterade. A3 Skötselprogram för bokskog Projektet kommer att starta i januari I projektet ingår Matts Karlsson (projektledare) som är anställd på Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap. Samarbete sker med Ulf Johansson, Tönnersjöhedens försökspark. Förberedande kontakter har tagits med Sydved och Stora Enso Nymölla samt med forskare i Tyskland och Frankrike. Matts har deltagit i samarbetet med INRA, Nancy. A4 Sådd av ask, bok och ek på skogsmark Projektet kommer att starta i februari I projektet ingår Maria Birkedal (doktorand) som kommer att anställas på Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap. Samarbete skall ske med Magnus Löf (projektledare), Torkel Welander, Matts Karlsson och Kerstin Sonesson vid Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap. Samarbete kommer också att ske med Urban Bergsten, Inst. för Skogsskötsel i Umeå och Palle Madsen, KVL i Danmark. Naturvård (B) B1 Koncentrerad eller utspridd naturhänsyn - hur kan vi bevara en artrik vedinsektsfauna i sydsvensk bokskog? I projektet ingår Jörg Brunet (projektledare) på Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap och Gunnar Isacsson, jägmästare vid Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland. Projektet startade i januari Arbetet sker enligt projektplanen. Alla grova högstubbar inventerades under mars Varje högstubbe mättes och koordinatsattes. Från inventeringen valdes 30 stubbar för uppsättning av fönsterfällor. Fönsterfällor placerades den 19 april på 3 meters höjd på sydsidan av högstubbarna. Under våren och sommaren har inventering genomförts i undersökningsområdet Torup i Halland. Fällorna vittjades vid fem tillfällen mellan maj och början av september. Under hösten 2004 inventerades alla stubbar med fällor särskilt noggrant med avseende på nedbrytningsgrad, solexponering och vedsvampar. Vidare genomfördes en översiktlig inventering av gnagspår och kläckhål. Fällorna har fungerat bra utan bortfall. Ett problem var att ett fåtal fällor fylldes med gnagmjöl och hackspettsspån vilket kan ha påverkat fångsten. Trots det svala och regniga sommarvädret blev insektsfångsten riklig. Grovsortering av fångsterna har börjat under hösten. Utgående från fynden för några lättbestämda arter som noshornsoxe, bokoxe och bokblombock tyder resultaten på att grova bokhögstubbar i utglesade eller föryngringshuggna produktionsbestånd är potentiellt mycket värdefulla miljöer för vedlevande skalbaggar. 6

7 Fångsten 2004 var så riklig att ingen ytterligare fångstperiod kommer att behövas i Torup. Under 2005 flyttas studierna till Söderåsens nationalpark i Klåveröd. Gunnars insats i projektet beräknas framgent kunna utmynna i en licentiatavhandling. B2 Vilka faktorer styr förekomsten av trädlevande lavar i sydsvensk bokskog? - En analys av trädegenskaper och beståndshistoria som underlag för naturnära skötsel av bokskog Projektet kommer att starta i januari I projektet ingår Örjan Fritz (doktorand) som kommer att anställas på Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap. Samarbete kommer att ske med Jörg Brunet (projektledare) och Mats Niklasson vid Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap samt Ulf Arup vid Lunds Universitet. B3 Guide för naturhänsyn i ädellövskog Projektet har inte startat men erhållit riktade medel från Naturvårdsverket. Vissa förberedande diskussioner har skett mellan Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap, Naturvårdsverket och Centrum för biologisk mångfald. Välfärd (C) C1 Ädellövskogens välfärdsekonomiska rekreationsvärde I projektet ingår Leif Mattsson (projektledare) vid Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap, Mattias Boman vid samma institution samt doktorand Johan Norman. Projektet startade i november Johan har under november och december 2004 studerat dels Miljöekonomi för sydsvensk skog (5 poäng), dels Valuation of environmental resources (5 poäng). Tillsammans har Johan, Mattias och Leif påbörjat arbetet med att utforma den generella respektive den fördjupade empiriska undersökningen enligt projektplanen. I samband med detta har samverkan etablerats med avnämare som blir oss behjälpliga vad gäller datainsamling, bl.a. Skogssällskapet. C2 Samhällsekonomiska hälsoeffekter av rekreation i ädellövskog Projektet planeras att eventuellt starta under I projektet ingår Leif Mattsson och Mattias Boman, Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap. Projektet är i programplanen skissat som att uppskatta kostnaderna av ädellövskogsbruk. Efter diskussioner i styrgruppen bedömdes det som mer intressant att studera hälsoaspekterna varför inriktningen för projektet har ändrats. Virke (D) D1 De ädla lövträdens virkesegenskaper och användning Projektet innebär produktion av en bok. I projektet deltar Mats Nylinder (projektledare), Lotta Voxblom, Hans Fryk och Alexander Post, Inst. för Skogens produkter och marknader vid SLU i Uppsala. Arbetet med boken påbörjades under hösten Framförallt har kunskapsuppbyggnaden av avsnittet om virkets tekniska, fysikaliska och biologiska egenskaper inletts. En intressent-/målgruppsanalys har påbörjats och i detta syfte har vi varit i kontakt med universitet och företag i Sverige och övriga Europa. Parallellt med detta bedrivs en 7

8 litteraturstudie för att inventera kunskapsläget med avseende på de ädla lövträdens virkesegenskaper idag, i Sverige och internationellt. Under hösten och vintern har vi besökt Träcentrum/Lövträinstitutet i Nässjö samt Träteknik och design vid högskolan i Gävle. Vi har också deltagit i en workshop om KunskapDirekt med SkogForsk som hölls i Alnarp samt i ett kontaktskapande möte med forskare vid KVL i Hörsholm, Danmark. Under hösten har också kontakter tagits med företag i Tyskland. D2 Innovationer för användning av ädellövträ Projektet kan beskrivas som ett utvecklingsprojekt. I projektet deltar Gert Göransson (projektledare), VD på Ideon Agro Food och konsult på SLU, Gustav Fredriksson, Magnus Löf och Martin Werner. Medel beviljades tidigt på våren Åtta möten har hållits i projektgruppen. Tio företagsbesök har genomförts under året då alla i projektgruppen har varit engagerade. Följande företag har besökts: L-E P, Järsekesågen, Forest King, Tarkett, Kährs, Gapro, Swedoor, Rantzows, Fredricssons Trä samt Skogssällskapet, Höör. Två seminarier har genomförts under året. Temat för det ena var Användning av ädelt lövträ till fönster, dörrar, lister, nya snickerier och stomkompletteringar och för det andra Nya organisatoriska lösningar vid nyttjandet av ädel lövskog. Seminarierna resulterade i nya förslag till innovationer/affärsidéer för fortsatt bearbetning. Fem innovationskoncept har formulerats under året. Rapport från övriga projekt Bättre skogsodlingsmaterial av ek I projektet deltar Martin Werner (projektledare) och Lars-Goran Stener, SkogForsk. Finansiering med kronor erhölls från Lidellska fonden innan ädellövprogrammet startade. Projektet omfattar ek (stjälkek), bergek och rödek. Ek prioriteras varför verksamheten har startat med denna art. Det finns två fröplantager med vanlig ek. Avkommeförsök anlades 1995 och Tidiga resultat från 1995 års försök presenteras i Skogforsks interna publikation Avelsvärden nr 102, 2004, Stener. Nya fälttester med vanlig ek är inte aktuella. Istället kommer vi att utnyttja det material som insamlats av Skogsvårdsorganisationen. Hösten 2002 insamlades ekollon från Skåne till Bergslagen från cirka 550 ekar. Plantor från dessa ekollon planterades 1995 på sex olika lokaler. Syftet är att bevara svensk eks genmaterial och att etablera framtida frökällor. I ett av de sex genbanksförsöken har en mätning av samtliga ingående individer påbörjats. Inga aktiviteter har tidigare gjorts med bergek eller rödek. Under året har 57 plusträd av bergek och 60 plusträd av rödek valts ut i södra Sverige och Danmark. För test av plusträdens genetiska egenskaper kommer ollon att skördas från plusträden så snart ollontillgången är god. Det innebär att avkommeförsök tidigast kan anläggas våren KunskapDirekt KunskapDirekt är ett samarbetsprojekt mellan SkogForsk och SLU där Mats Hannerz är projektledare, men även övriga forskare i ädellövprogrammet deltar. Från LRF och Södra skogsägarna har kronor erhållits vilket förutsätter att SLU och SkogForsk 8

9 motfinansierar med ungefär lika mycket i forskardagsverken. Projektet startar i januari Två förberedande projektmöten har organiserats under Structure development studies in near-natural beech-spruce forests. Gästprofessor Andreas Bolte Andreas Bolte och medarbetare från Tyskland ingår i projektet med egen finansiering. Magnus Löf och Jörg Brunet har ansvarat för Andreas vistelse i Sverige under perioden juli till december I Rågetaåsen, Siggaboda och Tolseboda har inventeringar av bok och gran gjorts för att studera naturlig dynamik och konkurrens mellan de två trädslagen. Mätningar av ljus samt tillväxt och ålder av föryngring och äldre träd gjordes under hösten. En uppföljande mätning planeras under 2005 Establishment of mixed-species broadleaved stands Detta är ett mindre samarbetsprojekt mellan forskare på INRA, Nancy i Frankrike och SLU Alnarp kronor erhölls från Formas för forskarutbyte. I projektet deltar Magnus Löf, Matts Karlsson och Kerstin Sonesson från Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap och Catherine Collet från INRA. Matts och Kerstin har besökt INRA under hösten 2004 för att knyta forskningskontakter. Collet besökte Sverige under hösten. Då gjordes ljusmätningar i ett skärmförsök med underplantering av ädellöv. Projektet skall slutredovisas i mars Planering av en vetenskaplig artikel är påbörjad. Överföring av granskog till blandad ädellövskog: Skärmtäthet och konkurrens om vatten I projektet deltar Magnus Löf (projektledare), Torkel Welander vid Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp samt Dan Rydberg vid Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland kronor erhölls 2002 från Formas för tjänst som forskarassistent. Dessa medel kommer att vara förbrukade i slutet av Mätning av stamflöde, markfuktighet, tillväxt och överlevnad hos plantor samt klimat har mätts under En vetenskaplig artikel är accepterad samt två proceedings har publicerats under året. Introduction of broadleaved species for Sustainable forest management (SUSTMAN) I detta EU-projekt deltar Magnus Löf och Gunilla Oleskog från Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap. Projektet löper från maj 2002 till maj 2005 och institutionen erhåller medel till ungefär en forskartjänst på 60% av heltid. Projektet koordineras från Ulm i Tyskland och förutom Sverige och Tyskland deltar Slovenien, Tjeckien och Österrike. Sveriges roll är att skriva en praktisk guideline som behandlar överföring av gran till ädellövskog genom underplantering. Arbetet med den är i slutfasen. Under året har tre proceedings publicerats och Magnus och Gunilla har deltagit i möten i Ulm. Growing valuable broadleaved tree species (COST E42) I detta EU-projekt deltar Magnus Löf samt Martin Werner från SkogForsk. Andra deltagare från Sverige är välkomna då upp till åtta personer kan delta vid varje arrangemang. Projektet löper från 2004 till 2008 och finansierar resor, uppehälle samt möteskostnader. Projektet koordineras från Tyskland och ett första möte har hållits i Bryssel under hösten

10 Ansökningar Mycket tid har under perioden lagts ned på att söka pengar från forskningsfonder. Resultatet har varit ganska magert om man ser till erhållna medel. Vi kanske har haft en success-rate på 10%. Ansökningarna är ändå av värde då de kanske kan återanvändas och hjälpa till att bygga upp framtida samarbete. Bränning för restaurering, föryngring och förbättring av ekskog (Mats Niklasson, Magnus Löf och Anders Granström). Skickat till Formas under 2003 och gällde medel till doktorandtjänst samt pengar till handledning över fyra år. Samarbete med forskare i USA (Avslag). The game resource (Leif Mattsson och Mattias Boman). Skickat till Naturvårdsverket under 2003 och gäller en doktorandtjänst. En del i ett större program med viss koppling till ädellövprogrammet. Samarbete med forskare i Sverige och USA. Structure, development and silviculture of Baltic beech forests (Andreas Bolte, Magnus Löf, Kerstin Sonesson och Jörg Brunet). Stor ansökan om flera miljoner skickat till EU-RTN, EU-nätverk för forskningssamarbete och utbildning under Samarbete med Litauen, Polen, Sverige och Tyskland (Avslag). Growing valuable broadleaved tree species (Magnus Löf och Martin Werner). Skickat till EU-COST under Samarbete med de flesta länder i Europa. Gäller nätverkspengar för möten och seminarier under fyra år COST E42 startade under hösten Conversion of coniferous forests: Options and consequences (Matts Karlsson och Magnus Löf). Skickat till EU-COST under Samarbete med de flesta länder i Europa. Gäller nätverkspengar för möten och seminarier under fyra år (ej beslutat). Intensivodling med förädlat material av olika barr- och lövträdslag (Johan Bergh, Magnus Löf, Lars Rytter och Pelle Gemmel). Skickat under 2004 till Stiftelsen Petersson- Grebbe (Avslag), Stiftelsen Erik och Ellen Sökjer-Petersens stipendiefond ( kronor), C.-F. Lundströms stiftelse (ej beslutat) och Fonden för Skogsvetenskaplig forskning (ej beslutat). Inflytandet av vatten- och näringstillgång på produktionen i ekbestånd (Magnus Löf, Johan Bergh, Sune Linder, Matts Karlsson och Kerstin Sonesson). Skickat till Formas under 2004 och gällde lönepengar för en 50% forskartjänst i tre år (Avslag). Heat field deformation method for sap-flow measurements in trees (Magnus Löf och Nadezhda Nadezhdina). Skickad under 2004 till Carl Tryggers stiftelse för vetenskaplig forskning (Avslag), Bröderna Edlunds donationsfond (Avslag) och Stiftelsen Petersson- Grebbe (Avslag). Ansökningarna gällde lön för gästforskare. Samband mellan luftföroreningsdeposition och vitalitet hos bok och ek i södra Sverige/Skåne (Ingrid Stjernquist, Kerstin Sonesson och Peter Schlyter). Skickad till Skånes, Blekinges och Hallands luftvårdsförbund och länstyrelser under Ansökan gällde lön för forskare (ej beslutat). 10

11 Ekonomi Ädellövprogrammet hade vid årets slut 2004 från finansiärer rekvirerat totalt kronor (tabell 1). Kvar att möjligt rekvirera är kronor. Den Skogsvetenskapliga fakulteten har avsatt totalt kronor som motfinansiering till externa finansiärer. Motfinansieringen kommer emellertid inte att uppgå till högre belopp än vad som sammanlagt kommer att bidras med från externa finansiärer. Den externa finansieringen uppgår för närvarande vid slutet av 2004 till kronor. Därutöver värderas WWFs insatser till kronor. Tabell 1. Ädellövprogrammets finansiering, 1000-tal kronor, per Summan av rekvirerat och kvar att rekvirera enligt avtal med respektive finansiär. Finansiär Rekvirerat Kvar att rekvirera Summa SLU, Skogsvetenskapliga fakulteten Lidellska fonden Region Skånes miljövårdsfond OD Krooks donation, L-län OD Krooks donation, M-län Sparbanksstiftelsen Alfa Sparbanksstiftelsen Färs&Frosta Sparbanksstiftelsen Kronan Sparbanksstiftelsen Skaraborg Sparbanksstiftelsen Skåne Erik och Ebba Larsson samt Thure Rignells stiftelse Stiftelsen Skogssällskapet Stora Enso Nymölla AB Naturvårdsverket Naturvårdsverket KSLA Totalt På externa icke statliga medel dras högskolemoms (8%), vilket medfört en kostnad på kronor för programmet (tabell 2). Av de kronor som rekvirerats från finansiärerna har av delprojekten vid årsskiftet utnyttjats kronor (tabell 2). Kostnader för fakulteten och för programmets styrgrupp uppgår till kronor. Ränteintäkter på under året i programmet innestående medel uppgår till kronor. Programmets saldo var vid årsskiftet kronor. Tabell 2. Sammanfattning av kostnader och intäkter samt saldo i 1000-tal kronor för ädellövprogrammet per Kostnad / intäkt Summa Rekvirerade medel från programmets finansiärer Ränteintäkter på under året innestående medel 32,7 Högskolemoms på externa icke statliga medel./. 350,4 Av delprojekten förbrukade medel./ Kostnader för fakulteten samt programmets./.55,6 styrgrupp Saldo 7 448,7 11

12 I tabell 3 visas en översikt av planerad fördelning av programmets resurser enligt programplanen för respektive projekt. Av styrgruppen beslutade medel att fördela på projekt framgår av siffror i fet stil. Totalt har kronor beslutats av styrgruppen att fördelas på projekt. Därutöver har styrgruppen preliminärt avsatt kronor för projekt C2. Tabell 3. Fördelning på projekt av ädellövprogrammets resurser i 1000-tal kronor. Fet stil innebär beslut av styrgruppen. Projekt År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Summa PL PL PL A A A A A A A B B B C C D D D Summa beslutat Totalt

13 Tabell 4 visar ekonomisk ställning i delprojekten vid årsskiftet samt vad som potentiellt finns kvar att rekvirera till delprojekt om programmet uppnår full finansiering ( kronor). Endast kronor har hittills förbrukats av delprojekten (tabell 4). Orsaken är att projekt C1 och D1 kommit igång något senare än planerat samt att alla rekvireringar inte gjorts. Från årsskiftet kommer resurserna att förbrukas i snabbare takt eftersom flera projekt då rullar igång. Tabell 4. Ekonomisk ställning i 1000-tal kronor per i programmets olika delprojekt. Se programplan för beskrivning av projekt. Projekt Saldo Summa rekvirerat Kvar att rekvirera PL1 349, PL2 89, PL A A2 450, A A A A A B1-42, B B C1 469, C D1-134, D D Totalt 1 644,