NEPP - Nordeuropeiska energiperspek v

Transkript

1 NEPP - Nordeuropeiska energiperspek v strategisk innova onsagenda med förslag på forsknings- och innova onssatsningar med sy e a fördjupa kunskaperna om energisystemets omställning och utveckling

2 NEPP - Nordeuropeiska energiperspek v strategisk innova onsagenda med förslag på forsknings- och innova onssatsningar med sy e a fördjupa kunskaperna om energisystemets omställning och utveckling December 2015 Förfa are: Energiforsk (editor), Profu, Sweco, Chalmers, KTH, IVL, Handelshögskolan i Göteborg

3 Innehåll Inledning 5 Bakgrund 6 Vad är nyt i nya NEPP och vad bygger vi vidare på från tidigare NEPP? 7 Vad skiljer NEPP från parallella projekt 8 Organisationen i nya NEPP 9 De åta delprojekten 10 DELPROJEKT 0: Skapa helhetsbilder utifrån synteser och slutsatser från delprojekt 1-8, samt från parallella forskningsprojekt och forskningsprogram 10 DELPROJEKT 1: Den framtida klimat- och energipolitiken 11 DELPROJEKT 2: Analyser av energisystemens utveckling i Norden och Sverige med fokus på robusthet och stresstålighet på kort och lång sikt DELPROJEKT 3: Konsekvenser för Sverige/Norden av olika utvecklingsvägar för de europeiska energisystemen DELPROJEKT 4: Hur får vi nödvändiga investeringar i energisystemen till stånd? 19 DELPROJEKT 5: Den stora effektfrågan fokus på el, men även visst järrvärmefokus. DELPROJEKT 6: Energianvändningens utveckling, och de drivkrafter och påverkansfaktorer som påverkar den DELPROJEKT 7: Vem har ansvaret för det framtida energisystemet? 29 DELPROJEKT 8: Miljö- och resurseffektivitet med fokus på dess påverkan på energisystemens utveckling genom de olika synsät och olika värderingsmetoder som tillämpas 31 Metoder och modeller 34 Kommunikationen av resultat 35 Resursåtgång 35

4 4 Strategisk innova onsagenda för NEPP

5 Inledning NEPP är et multidisciplinärt forskningsprogram med defi nierade forskare och defi nierade forskningsfrågor. NEPP fungerar som et sammanhållande forskningskluster kring fl era pågående och nya forskningsprogram och projekt. För NEPP gäller vidare at verksamheten ska: Bidra till at ge myndigheter, energiföretagen, politiker, och energimarknadens kunder ingående kunskap om de utmaningar och möjligheter som väntar inom energiområdet Bidra till at bätre underbygga de energipolitiska besluten nationellt och internationellt Bidra med kunskap som kan läggas till grund för investeringsbeslut inom energiområdet Skapa erkända mötesplatser (forum) för faktabaserade diskussioner och dialog mellan energiföretagen, politiker, myndigheter, forskare och energimarknadens kunder Stärka forskningssamarbetet och kunskapsöverföringen mellan forskare i Norden och Nordeuropa. Tyngdpunkten i NEPP ligger vid synteser i et systemperspektiv. Inom vart och et av de åta delprojekt som beskrivs nedan utgör syntesarbetet et viktigt inslag. Samtidigt har NEPP som ambition at lägga samman dessa synteser till helheter på en övergripande nivå et delprojekt noll (0) om man så vill. Deta övergripande forskningsfokus har till uppgift at: Visa hur balanserade och effektiva utvecklingsvägar för Sveriges, Nordens och EU:s energisystem kan åstadkommas. Projektet skall även belysa konsekvenserna och värdena av en ökad europeisk integration av energisystemen samt hur de politiska målen kan realiseras nationellt och internationellt, till gagn för samhälle och aktörer. Forskningen skall ange framgångsfaktorer som ger denna balans. Det kan gälla valet och utformningen av politiska beslut och styrmedel, vägval vid dimensionering och drift av de tekniska systemen, åtgärder för efterfrågefl exibilitet. Ökad förståelse skall skapas för vilka krav som ställs på energiaktörer, politiker och samhället i stort för at realisera ambitionerna. En viktig utgångspunkt för deta övergripande syntesarbete, men också för de åta delprojekten nedan är at: EU:s energi- och klimatpolitik och de nationella målen, besluten och styrmedlen har avgörande inverkan på utvecklingen av energisystemen och marknaderna, samt även på interaktionen mellan el, järrvärme och gas. NEPP Nordeuropeiska energiperspek v NEPP har i sin första etapp ( /2016) haft fokus på elsystemet. I deta nya NEPP (Nordeuropeiska energiperspektiv) vidgas deta fokus till at omfata alla de tre ledningsburna energisystemen (el, järrvärme, gas), dels deras roller i energisystemets utveckling, dels deras inbördes interaktion och synergier. Det nya NEPP kommer också at omfata alla delar av energisystemet, från användning och distribution/nät till produktion och marknad. Strategisk innova onsagenda för NEPP 5

6 Bakgrund Omställningen av energisystemet innebär stora möjligheter och utmaningar. Behovet av helhetssyn och systemtänkande ökar. Det är av fundamental betydelse at det fi nns ingående kunskap om vägen mot et hållbart energisystem och vilka möjligheter och utmaningar som ligger i olika vägval. Energisystemet utsäts för krav på såväl effektivitet som långsiktig anpassning till samhällets förändrade värderingar och behov. Deta innebär sinsemellan motstridiga krav på försörjningstrygghet, miljö- och klimatansvar, väl fungerande marknader, rimliga avkastningskrav, etc. Omställningen av energisystemet mot 2020, 2030 och 2050 inrymmer därmed et stort antal mycket komplexa frågeställningar. Det är helt avgörande för utvecklingen at det fi nns ingående kunskap kring dessa frågor. Det innebär at det måste fi nnas djupgående insikter om hur energi- och klimatpolitiken påverkar och förändrar energisystemet och vilka effekter de ta får inte minst ur kundernas och energiföretagens perspektiv samt mer generellt vilka samhällsekonomiska effekter energiomställningen medför. Det innebär vidare at det måste fi nnas ingående kännedom om de vägval som står till buds för at nå uppsata energi- och klimatmål och detaljerad kunskap om den praktiska genomförbarheten. Samt inte minst ingående kunskap om de konkreta och praktiska åtgärder som måste vidtas i olika delar av energisystemet för at trygga genomförandet. Satsningen har som mål at fördjupa kunskaperna om: Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem i perspektiven 2020, 2030 samt mot 2050 som resultat av förändringsfaktorer, t.ex. Sveriges och EU:s energi- och klimatpolitik. Kostnadseffektiva vägval och nödvändiga åtgärder som måste till för at nå uppsata mål. De samhällsekonomiska effekterna samt möjligheterna och utmaningarna för aktörerna på energimarknaden av planerade förändringar eller redan fatade beslut. Design av centrala institutioner och regelverket på energimarknaden för at på et kostnadseffektivt sät nå uppsata mål. Forskningsfrågor och delprojekt Omställningen och utvecklingen av de svenska, nordiska och europeiska energisystemen innebär mycket genomgripande förändringar. I deta ligger betydande utmaningar och en lång rad frågeställningar måste kunna besvaras. Frågorna kan formuleras från olika utgångspunkter och frågornas karaktär bestäms delvis av från vilka perspektiv energisystemen betraktas och vem som ställer frågorna. Det handlar bl.a. om vilka systemgränser som säts upp, vilka tidsperspektiv som ska behandlas samt om värderingsgrunder och värderingsprinciper. Vid planeringen av nya NEPP är det därför viktigt at identifi era vilka frågeställningar som är strategiskt viktiga för samhället, energiföretagen och övriga aktörer på energimarknaderna. Det gäller at strukturera och klustra dessa frågeställningar så at det de blir hanterbara för forskningen och möjliga at besvara med de verktyg forskarna har till sit förfogande. Vi har valt at strukturera forskningsfrågorna i åta delprojekt, som beskrivs i särskilda kapitel nedan. Dessa delprojekt täcker hela det forskningsfokus som nya NEPP omfatar. Samtidigt har vi, vilket redan nämnts inledningsvis, också som ambition at lägga samman dessa synteser till helheter på en övergripande nivå i et delprojekt noll (0). 6 Strategisk innova onsagenda för NEPP

7 Vad är ny i nya NEPP och vad bygger vi vidare på från digare NEPP? NEPP (North European Power Perspectives) och dess föregångare, NEP (Nordic Energy Perspectives) och Nordleden har utgjort en central och policynära forskningsplatform sedan miten av 1990-talet, där energibranschen och dess företag, departementen och myndigheterna, samt akademin och forskningsföretgen samverkat. Forskningsprogrammet har fokuserat på aktuella, men ändå långsiktiga, forskningsteman, varit tvärvetenskapligt samt haft en nära dialog med politikerna och övriga centrala beslutsfatare inom energisystemen. Projektet har verkat internationellt och nationellt, både i forskning och när det gäller intressenter. NEPP:s föregångare har omfatat hela energisystemet (och haft et tydligt tillförselperspektiv). NEPP har haft et helhetsperspektiv på elsystemet och innefatande produktion, nät och användning av el, dvs från elsystem till elmarknad. Följande är nyt i nya NEPP jämfört med NEPP: Alla energislag ingår i forskningsuppgiften - med fokus på de tre ledningsburna (el, järrvärme, gas). Aktuella problemställningar och et vidgat forskningsfokus inom följande områden: o Stora effektfrågan (med fokus på el, men även järrvärme) o Energianvändningen i dess helhet o Särskilda delprojekt om investeringar och ansvar o Särskilda delprojekt om miljövärdering och resurseffektivitet Samverkan/synergier mellan el, järrvärme, gas, samt eventuella konfl ikter dem emellan Vidgat internationellt fokus, främst genom ökad samverkan med forskargrupper från andra länder (Norden, Kontineten, U.K., EU-JRC ) Breddad tvärvetenskaplig forskargrupp och forsknigsinriktning En viktig kompletering av forskningen är at de nordiska systemanalyserna inriktas på at analysera robustheten och stresståligheten mot (snabba och stora) förändringar i omvärldsfaktorerna. Vidare ingår at identifi era den utveckling som har stor påverkan på de svenska och nordiska energisystemen (bl.a. genom at ta fram indikatorer och nyckeltal Key Performace Indicators (KPI) et arbete där Nya NEPP söker samverkan med bl.a. Imperial Collage i London). Nya NEPP har också en tydligare ambition at lägga samman alla delprojekts synteser till helheter på en övergripande nivå, (et delprojekt noll). Nya NEPP bygger också vidare på et antal aktiviteter i NEPP som inte avslutats. Det gäller bl.a: Reglering av kraftsystemet Elanvändningens utveckling Ansvaret för energimarknadernas funktion Samverkan mellan olika energibärare, kanske främst el och järrvärme Analys av klimat- och energipolitik (eftersom denna hela tiden utvecklas) Modellsamverkan, och mycket mer Nya NEPP bygger också vidare genom fortsat samverkan på den utveckling som sket/sker i parallella projekt, bl.a. Fjärrsyn, Värmemarknad Sverige, EFO- RIS, SolElprogrammet, Vindforsk, m.fl. Strategisk innova onsagenda för NEPP 7

8 Vad skiljer nya NEPP från parallella projekt? Nedan anges i korthet vad som skiljer nya NEPP från de energimarknadsprojekt som löper parallellt; bl.a. EFORIS och Värmemarknad Sverige. EFORIS med fokus på utvecklingen av elmarknaden och dess regelverk Forskningsprogrammet EFORIS Elmarknadens funktion och roll i samhället är et treårigt forskningsprogram med målet at fördjupa kunskaperna om: Om de grundläggande förutsätningarna när det gäller elmarknadens framtida funktion samt kunskap om effekterna av nya krav och förändrade villkor. Kostnadseffektiva vägval och nödvändiga åtgärder som måste till för at nå uppsata mål. De samhällsekonomiska effekterna och konsekvenserna för aktörerna på elmarknaden av tänkbara/ planerade förändringar. Design av centrala institutioner och regelverket på elmarknaden för at på et kostnadseffektivt sä t nå uppsata mål. EFORIS är inriktat mot forskningsfrågor som rör utformningen av morgondagens regelverk för elmarknaden i Sverige i en Nordisk och Europeisk kontext. Utformningen av regelverken på elmarknaden måste baseras på en djupgående insikt om i vilken riktning politik och marknad styr utvecklingen av elsystemet och vilka möjligheter och utmaningar deta skapar. NEPP kan därmed bidra till at lägga grunden för forskningen om hur regelverken på elmarknaden kan anpassas för at möjliggöra en rationell och kostnadseffektiv omställning av energisystemet. Värmemarknad Sverige Projektet Värmemarknad Sverige genomförs nu i sin andra etapp och har et forskningsfokus på aktörerna på värmemarknaden. Målet med är at visa på hur en kostnadseffektiv och balanserad utveckling av värmemarknaden kan åstadkommas utifrån et perspektiv av god resurshushållning, klimatneutralitet och miljöriktighet. En viktig utgångspunkt är också at värmekundsperspektivet ska prägla analysen av värmemarknaden. Projektet följande forskningsfokus: Hur ser värmekundernas bild av den framtida värmeförsörjningen ut och hur kan de komma at agera? Hela värmemarknaden och dess utveckling på kort och lång sikt Olika geografi ska perspektiv (lokalt, regionalt, nationellt, EU) Hållbarhet, miljöpåverkan och resurshushållning Alternativa beskrivningar av värmemarknaden Värmemarknadens koppling till andra sektorer/ områden (el, avfall, kyla, IT/ICT, ) Projektet samlar et 30-tal av värmemarknadens centrala aktörer och är därför et viktigt samarbetsprojekt till nya NEPP. 8 Strategisk innova onsagenda för NEPP

9 Organisa onen i nya NEPP Projektstyrning och projektledningen Projektet föreslås at ha en ledningsorganisation med Styrgrupp samt Projektledare och Projektvärd. Dessutom fi nns i varje deltagande forskargrupp en vetenskaplig ledning. Projektets styrgrupp samlar fi nansiärerna för projektet. Styrgruppen har det övergripande ansvaret för projektet. I NEPP ansvarar Profu för projektledningen, Energiforsk är projektvärd och generaldirektören för Energimyndigheten är ordförande i styrgruppen. Projektledaren ska inom de ramar som styrgruppen beslutat se till at projektets verksamhet är organiserad så at den tillgodoser uppställda mål, krav på effektivitet och ändamålsenlig struktur. I deta ingår at projektledaren ska: se till at all den verksamhet som bedrivs inom projektet sker efter de riktlinjer som anges i projektets arbetsordning se till at projektets verksamhet fortlöpande rapporteras till styrgruppen enligt antagen leveransplan för projektet se till at respektive forskningsgrupps ansvar är klart defi nierade samt verka för goda samarbetsformer inom hela projektet ansvara för at uppställda mål uppnås och budget följs i enlighet med fastställda verksamhetsplaner. se till at projektets handlingar och dokument förvaltas och förvaras på betryggande sät. Projektvärden svarar för projektets löpande förvaltning enligt styrgruppens riktlinjer och an-visningar. Projektvärden ska sörja för at projektets bokföring fullgörs i överensstämmelse med lag och at medelsförvaltningen sköts på et betryggande sät. Projektvärden ska genomföra fastställd budget, och ska, vid signifi kanta avvikelser, underräta projektledaren och framlägga förslag till åtgärd. Den beskrivna organisationen och principerna för projektstyrning och projektledning har tillämpats i NEPP och har visat sig vara effektiva och ändamålsenliga. Förslaget är därför at behålla denna ordning också i Nya NEPP. Forskare och forskningsledare Följande forskare och forskningsledare är möjliga deltagare i forsknings- och syntesarbetet i nya NEPP: Högskoleforskare: Professor Lennart Söder, KTH, Elektriska Energisystem Tekn. dr. Mikael Amelin, KTH, Elektriska Energisystem Professor Filip Johnsson, Chalmers, Uthålliga Energisystem Tekn. dr. Mikael Odenberger, Chalmers, Uthålliga Energisystem Tekn. dr. Lisa Göransson, Chalmers, Uthålliga Energisystem Ekon. dr. Anders Sandoff, Handelshögskolan Göteborg, Företagsekonomi Ekon. dr. Magnus Söderberg, Handelshögskolan Göteborg, Företagsekonomi Professor Mats Nilsson, Luleå tekniska universitet Forskare med kunskap om datavetenskap Forskare med bakgrund från miljövärdering av biobränslen och avfallsbränslen Forskare och experter vid ins tut och forskningsföretag: Seniorforskare Bo Ryden, Profu Seniorforskare Håkan Sköldberg, Profu Seniorforskare Thomas Unger, Profu Seniorforskare Erik Axelson, Profu Seniorforskare Johan Bruce, Sweco Seniorforskare Niklas Damsgaard, Sweco Forskare Jakob Helbrink, Sweco Seniorforskare Stefan Montin, Energiforsk Seniorforskare Sture Larsson, f.d. Svenska Kraftnät Seniorforskare Jenny Gode, IVL Seniorforskare Markus Wråke, IVL Föreslagna hemvister för professorer och disputerade forskare för nya NEPP:s expertgrupp: Fysisk Resursteori, Chalmers Miljö och energisystem, Lunds Universitet Nationalekonomi, Handelshögskolan Umeå Datavetenskap, Malmö tekniska högskola SLU Strategisk innova onsagenda för NEPP 9

10 De å a delprojekten Forskningsfrågorna i nya NEPP är strukturerade i åta delprojekt, som beskrivs nedan. Dessa delprojekt täcker hela det forskningsfokus som nya NEPP omfatar. Ambition är också at lägga samman de centrala resultaten och slutsatserna från alla åta delprojekten i et samlat syntesarbete och forma helheter på en övergripande nivå. Det är målsätningen för delprojekt noll (0). Nedan beskrivs de åta delprojekt som nya NEPP ska omfata, samt det övergripande delprojekt noll. DELPROJEKT 0: Skapa helhetsbilder u från synteser och slutsatser från delprojekt 1-8, samt från parallella forskningsprojekt och forskningsprogram Nya NEPP:s övergripande forskningsfokus är at: Visa hur balanserade och effektiva utvecklingsvägar för Sveriges, Nordens och EU:s energisystem kan åstadkommas. I deta ingår at projektet ska: Belysa konsekvenserna och värdena av en ökad europeisk integration av energisystemen samt hur de politiska målen kan realiseras nationellt och internationellt, till gagn för samhälle och aktörer. Ange framgångsfaktorer som ger denna balans. Det kan gälla valet och utformningen av politiska beslut och styrmedel, vägval vid dimensionering och drift av de tekniska systemen, nya marknadsregler, etc. Öka kunskapen om vilka krav som ställs på energiaktörer, politiker och samhället i stort för at realisera ambitionerna. Et led i at svara upp mot deta övergripande forskningsfokus är at skapa helhetsbilder genom at lägga samman synteser och slutsatser från delprojekt 1-8, samt från parallella forskningsprojekt och forskningsprogram, till helheter på en övergripande nivå. Syntesresultaten på denna övergripande nivå kommer at innefata intryck från en mängd forskningsområden och ambitionen är at helhetsbilden ska lyfta värdet av de olika delprojektens resultat genom at på et genomtänkt sät kombinera olika dimensioner av specifi ka frågeställningar. Därigenom beaktas interaktionen mellan olika energibärare, olika marknadsmodeller, klimat- och energipolitik, kundpreferenser, internationella kopplingar, m.m. Olika uppföljningsindikatorer blir en viktig ingrediens i helhetsbilderna. En viktig utgångspunkt för deta övergripande syntesarbete, men också för de åta delprojekten nedan, är at klimatavtalet i Paris, EU:s energi- och klimatpolitik och de nationella målen, besluten och styrmedlen har avgörande inverkan på utvecklingen av energisystemen och marknaderna samt även på interaktionen mellan el, järrvärme och gas. Dessa helhetsbilder redovisas i form av et antal viktiga synteser och slutsatser eller motsvarande. Det är av stort pedagogiskt värde at sammanfata resultaten på just den formen. Resultaten kan komma at få formen av framgångsfaktorer för at nå det övergripande målet om en balanserad utveckling. 10 Strategisk innova onsagenda för NEPP

11 DELPROJEKT 1: Den fram da klimat- och energipoli ken Mål Målet med deta delprojekt är at skapa en bätre och djupare förståelse och analysgrund för hur klimatoch energipolitiken i EU, Norden och Sverige kan utvecklas efter 2020, 2030 och till På samma sät som i den första etappen av NEPP skapas denna ökade förståelse dels genom djupstudier av de analyser och beslutsunderlag som legat till grund för utformningen av politiken, dels genom historiska och nutida analyser av hur politiken omsats i åtgärder och hur väl de politiska målen uppfyllts. Utgående från denna analysgrund av klimat- och energipolitiken kommer också NEPP:s energisystemanalyser at formas och vidareutvecklas, och därmed ges även möjlighet at visa på konsekvenserna av politiken i fl era olika steg av känslighetsanalyser. Forskningsfokus och forskningsfrågor Forskningens fokus i deta delprojekt ligger alltså på at skapa bätre och djupare förståelse och analysgrund för hur klimat- och energipolitiken i EU, Exempel på utmaningar som visar på behovet av delprojektets frågor Såväl inom EU som i Sverige och övriga medlemsstater pågår en successiv översyn och vidareutveckling av energi- och klimatpoli ken, trots a EU så sent som under 2014 tog beslut om målen för Sam digt fi nns det osäkerheter om målen för 2020 verkligen kommer a nås, både vad gäller förnybar energi och energieffek visering. Hela denna komplexa poli ska situa on skapar betydande utmaningar för aktörerna på energimarknaderna. Under december 2015 slöts e ny klimatavtal i Paris och avtalet ses av de fl esta bedömare som en framgång och en start på en ny era i det globala klimatarbetet. EU har ha en central och pådrivande roll i arbetet med a få igenom de a avtal och vill nu även ha en ledande roll i det fortsa a klimatarbetet. Hur kommer det a påverka EU:s och medlemsstaternas fokus i energi- och klimatpoli ken? Får vi e tydligare fokus på klimatåtgärder nu, eller fortsä er vi den utstakade fl ermålspoli ken? Norden och Sverige kan utvecklas efter 2020, 2030 och till Exempel på forskningsfrågor för delprojektet: Vilken färdriktning kommer EU:s politik at ta efter 2020/2030? Hur kommer den at påverkas av utfallet vid klimatmötet i Paris i november/december Vilka styrmedel kommer at få störst påverkan på systemens utveckling? Vilka möjligheter/risker fi nns med en politik som siktar mot en mycket stor andel förnybart? Hur påverkar det at förnybardirektivet inte längre kommer at bördefördelas (efter 2020)? Vilken roll kommer effektiviseringspolitiken/direktivet at ta? Vilka målnivåer kommer EU at besluta om på sikt, nu när EU-parlamentet anger en snabb höjning av befi ntlig målnivå? Hur kommer politiken i EU och MS at hantera kapacitets-/effektfrågan? Genomförande Projektet skall följa och utvärdera resultaten av den politiska processen kring den framtida energi- och klimatpolitiken, såväl i EU som i Norden/Sverige. Här ingår bl.a: Särskilt fokus skall ligga på analyser av styrmedel efter Ställningstaganden av olika medlemsstater på kontinenten granskas och utvärderas. Hur kommer man at se på konfl ikten mellan nationellt och EU-perspektiv? Hur kan den svenska energi- och klimatpolitiken komma at utvecklas, inom de ramar som EU:s politik säter? Analyser av vägval och dess effekter i olika perspektiv. Hur påverkar Energikommissionens överenskommelse den långsiktiga utvecklingen av energisystemet? Strategisk innova onsagenda för NEPP 11

12 Resultatexempel från Första etappen av NEPP, som dels illustrerar vilken typ av resultat som kan förväntas i denna etapp, dels visar på vik- ga resultat och erfarenheter a bygga vidare på här. Resultatexempel 1: At nå de förnybara åtagandena till 2020 är fortfarande en stor utmaning för många (stora) europeiska länder; dock inte för Sverige och Norden. Målen för 2030 är sedan ännu tuffare, även för Norden. Resultatexempel 2: Primärenergianvändningen i EU har minskar, relativt referensnivån, med 11%. EU-kommissionen säger sig vara övertygade om at det är den genomförda effektiviseringspolitiken som är huvudorsaken till at energianvändningen minskat, inte den ekonomiska nedgången. Denna övertygelse grundar man på et analysunderlag, som visar det motsata, nämligen at den ekonomiska nedgången är huvudorsaken. Pola d; Spai ; Netherla ds; Ger a y; Others; UK; Fra ce; Återstående mängd förnybart ll 2020 enligt EU:s bördefördelning Förväntade resultat Resultaten från deta delprojekt är av fl era slag: Resultat som i sig kan ligga till grund för viktiga slutsaser om politiken och dess (nuvarande och framtida) utformning. Resultat som visar hur politiken kan omsätas i styrmedel. Resultat som utgör underlag till, och indata för de energisystemanalyser som genomförs i fl era andra delprojekt i NEPP, med syftet at analysera utmaningar och möjligheter av politiken. 12 Strategisk innova onsagenda för NEPP

13 DELPROJEKT 2: Analyser av energisystemens utveckling i Norden och Sverige med fokus på robusthet och stresstålighet på kort och lång sikt Mål Delprojektets mål är at analysera utvecklingen för de svenska och de nordiska energisystemen mot 2050, med fokus på robusthet och stresstålighet hos de framtida energisystemen mot tydliga (och snabba) förändringar i de viktigaste omvärldsfaktorerna och/ eller parametrarna som styr energimarknaderna både på kort och lång sikt. Analyserna kommer at defi nieras utifrån et antal viktiga omvärldsförutsätningar såsom politiska styrmedel och mål samt energimarknaders design och teknisk utveckling. Beroende på hur energisystemen ser ut i framtiden, vilket med andra ord är scenarioberoende, så kommer också robustheten mot förändringar i till exempel energipriser, politik, energibehov och tillgänglighet till resurser och teknik at se olika ut. Et elsystem med mycket förnybart är relativt stresståligt mot kraftiga förändringar på de internationella fossilbränslemarknaderna. Å andra sidan är et sådant system relativt känsligt mot årliga variationer i till exempel tillrinning eller vindtillgång. I projektet ingår också analyser av samordningsvinster och samordningseffekter av at knyta de olika nordiska och nordeuropeiska energimarknaderna närmare varandra. Det gäller dels ökad sammankoppling av till exempel el-, järrvärme- och gasmarknadernas för at exempelvis bätre möta den ökade variabiliteten som kan förutses på elmarknaden. Dels at knyta de nordeuropeiska elmarknaderna närmare varandra med pågående och potentiellt tillkommande förstärkningar i överföringskapacitet. Forskningsfokus och forskningsfrågor Till följd av de senaste årens snabba teknikutveckling, inte minst inom delar av den förnybara energitillförseln och den förda energi- och klimatpolitiken, är de svenska och nordiska energisystemen stadda i snabb förändring. Flera forskningsarbeten pekar entydigt på at Sveriges, Nordens och Europas beroende av förnybara energislag inom alla delar av energisystemet kommer at fortsäta öka kraftigt. Detta är en önskvärd utveckling av fl era skäl, men också förknippat med stora utmaningar och krav på energisystemens framtida beskaffenhet. Hur stor andel den förnybara energin står för i framtiden tenderar at vara scenarioberoende. I alternativa scenarier kan annan koldioxidsnål teknik såsom kärnkraft, CCS och naturgasbaserad energitillförsel stå för en signifi kant andel av framtidens energiförsörjning tillsammans med en stor andel förnybart. Mot denna bakgrund är det viktigt at närmare i detalj analysera fördelar och nackdelar med en viss andel förnybar energi i energisystemen. Skall Sveriges sikta mot 100 procent förnybart i framtiden eller fi nns det skäl at i mixen även ha icke-förnybar energi med små eller inga utsläpp? Är et system med 100 procent förnybart lika leveranssäkert som et med lägre andel förnybart? Finns det skillnader mellan värmemarknaden, gasmarknaden eller elmarknaden i det avseendet? Viktiga forskningsområden är bland annat: Analysera hur et antal viktiga omvärldsfaktorer, såsom politiska styrmedel och mål, teknikutveckling och resursbas (till exempel biomassa och annan förnybar energi) påverkar utvecklingen för de nordiska energisystemen Analysera robustheten och stresståligheten i de framtida svenska och nordiska energisystemen mot förändringar (på kort och lång sikt) i omvärlden. Deta kan till exempel vara: - Kommer e t energisystem med en stor andel förnybar energi at vara oberoende av kraftiga förändringar i prisbilden på fossila bränslen och utsläppsräter eller kommer påverkan, via elhandeln, från grannländer med en lägre andel förnybart at upphäva dessa potentiella fördelar? - Är e t kraftsystem med mycket variabel elproduktion mer utsat för variationer i vatentillrinning (torr- och våtårsvariationer)? Strategisk innova onsagenda för NEPP 13

14 - Måste vi ha en betydligt fl exiblare elanvändning än idag för at möjliggöra en integration av stora volymer variabel elproduktion? Vad blir konsekvenserna om man misslyckas med at mobilisera efterfrågeanpassningen? - Kommer e t kraftsystem med en stor andel vindkraft at medföra signifi kanta skillnader i årlig produktion beroende på årliga skillnader i vindtillgång? - Vad händer i et framtida nordiskt kraftsystem med en stor andel ny kärnkraft om vi tvingas snabbstänga en stor andel av reaktorerna på grund av säkerhetsskäl? - Hur skulle et energisystem med en mycket stor andel biomassa påverkas av kraftiga prishöjningar på biomassa och/eller at förbränning av biomassa inte anses leda till netonollutsläpp? - Om ambitionerna at minska växthusgaserna går i stå såväl i Europa som i andra delar av världen, är det fortfarande en god idé at satsa ambitiöst på en omställning mot låga utsläpp i Sverige och i övriga Norden? Analysera och väga de olika åtgärder som kommer at behövas om de nordiska energisystemen ska nå nollutsläpp: effektiviseringar, CCS, vind- och solkraft, bränslebyten till biomassa, elektrifi ering, strukturomvandlingarspillvärmeutnytjande, energilagring, kraftvärmeutbyggnad, m.m. - Kan vi komma ner mot nollutsläpp i Norden utan CCS? - Hur mycket variabel elproduktion med bibehållen elkvalitet och vad behövs för at möjliggöra deta? sikt. Ambitionen är at lyfta fram styrkor och svagheter i de olika scenarierna som genererats och som beror bland annat på hur energi- och klimatpolitiken utformas och tillgänglighet, prestanda och kostnader för ny teknik. För analyserna utnytjas NEPPs modellverktygslåda där bland annat MARKAL/Times, ELIN, EPOD och Apollo ingår. Dessa kompleteras här med det detaljerade järrvärmesimuleringsprogrammet Martes. Förväntade resultat Målet är at ta fram kvantitativa svar på de forskningsfrågor som redovisas ovan. Analysresultaten förväntas ge viktigt underlag kring de styrkor och svagheter som är förknippade med olika utvecklingsspår för det svenska och det nordiska energisystemet. Resultaten ger en ökad förståelse för de utmaningar och de vinster som följer av en given sammansätning av den framtida energimixen. Deta i sin tur styrs av de beslut som fatas idag, dels på politisk nivå genom styrmedel, dels på branschnivå genom till exempel investeringar, men även på enskild nivå genom aktiva val av exempelvis uppvärmningssystem, eventuell egenproduktion av el, transportslag med mera. Analyserna ger också kunskap om samordningsvinster på en övergripande nationell nivå av at knyta energimarknaderna för el, järrvärme, gas och biobränslen ännu närmare varandra. Genomförande Scenariodefi nitionerna kommer at bygga vidare på de scenarioarbeten som utfördes under NEPP-projektet, men analyserna och scenarierna kommer at vidareutvecklas så at de tydligare kan fånga systemens robusthet och stresstålighet. Nya scenarier kommer också at defi nieras. Arbetet omfa tar at i detalj studera hur energisystemen är uppbyggda och hur robusta energisystemen i respektive scenario är mot förändringar i viktiga faktorer som styr utvecklingen på energimarknaderna både på kort och lång 14 Strategisk innova onsagenda för NEPP

15 DELPROJEKT 3: Konsekvenser för Sverige/Norden av olika utvecklingsvägar för de europeiska energisystemen Mål Målet med deta delprojekt är at få en ökad förståelse för konsekvenser och möjligheter med olika utvecklingsvägar för Europas energisystem, inklusive hur deta påverkar energisystemen i Norden och Sverige. Baserat på modellkörningar i samverkan med Pathwaysprogrammet är fokus på at ta fram nyckeltal Key Performace Indicators (KPI) - som på et tydligt sät kan karaktärisera olika utvecklingsvägar fram till år 2050 så som erhålls från energisystemmodeller. Även om modellkörningarna i första hand avser elsystemet så kommer konsekvenser för såväl bränsle som värmemarknaderna belysas. Nyckeltalen är tänkt at täcka in miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser av de olika utvecklingsvägarna. Tanken är at möjliggöra en gedigen efteranalys av modellkörningarna, så at konsekvenser av de olika utvecklingsvägarna (scenarier) kan tydliggöras på et enkelt och transparent sät. Deta saknas till stor del idag. Projektet avser också at knyta fl era kontakter med fl era internationella forskningscentra och speciellt utnytja de kontakter som knöts i arbetet med den Horizon2020-ansökan som skrevs våren 2015 (där bl.a. ECN i Holland och Imperial Collage i England deltog). Et sasmarbete med EU-JRC kommer också at eftersträvas, vilket skulle ge en tydlig koppling till EU-kommissionen, eftersom JRC är en direkt länkat till Kommissionen. Forskningsfokus och forskningsfrågor Genom Chalmers databaser och modellpaketet bestående av de två modellerna ELIN och EPOD samt et antal modeller fokuserade på användarsidan så har vi efter mer än tio års utveckling nu et kraftfullt verktyg för at i detalj studera konsekvenser av olika utvecklingsvägar för Europas elsystem med kopplingar till värmemarknaden, bränslemarknaderna och användarsidan. Resultaten från modelleringen används på olika sät som underlag för beslutsfatande i energibranschen och inom energipolitiken. Som nämnts ovan fi nns det dock en betydande potential i at utveckla et mer rigoröst system för efteranalys av resultaten. Projektet har därför som mål at ta fram en nyckeltalsbaserade efteranalys och i arbetet ingår: At identifi era et antal nyckeltal (KPI) som kan kvantifi era och tydliggöra miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser av de utvecklingsvägar dvs resultat som erhålls från modelleringen. De nyckeltal som tas fram kommer dels vara sådana som direkt kan kopplas till modellresultaten men även sådana som har mer av en indirekt koppling. Baserat på en brutolista över nyckeltal prioritera och välja ut et begränsat antal för en fördjupad analys. At tillämpa nyckeltalen för at göra en konsekvensanalys över modellresultaten i NEPP med avseende på miljö, ekonomi och sociala konsekvenser. Förväntade nyckeltal som kommer prioriteras är sådana som kan kvantifi era klimatpåverkan, försörjningssäkerhet, fi nansiella resurser för investeringar och arbetstillfällen. Exempel på forskningsfrågor som kan besvaras från deta delprojekt: Vilka nyckeltal kan på et tydligt sät beskriva de viktigaste samhälleliga konsekvenserna av olika scenarier för energisystemet som uppfyller EU:s mål efter 2020/2030? Vad innebär utvecklingsvägarna för Europa och Sveriges försörjningssäkerhet? Vilka fi nansiella resurser krävs för de investeringar som måste till för at följa de utvecklingsvägar som uppfyller EU:s och Sveriges klimatpolitik, givet olika uppsätningar styrmedel. Hur kommer EUs försörjningssäkerhet påverkas vid olika utvecklingsvägar. Strategisk innova onsagenda för NEPP 15

16 Genomförande Projektet kommer at delas upp i följande steg: År 1 Defi nition an scenarier. Utgångspunkten är de fyra scenarier som vi använt tidigare inom Pathways och NEPP, vilka baseras på EUs energifärdplan. En översyn görs om det fi nns anledning at ändra något i parametrarna, inte minst när det gäller styrmedel En första modellkörning görs som bas för nyckeltalsanalysen Et antal länder tas ut från resultaten (som gäller för hela Europa) och bildar basen för den inledande analysen. En första uppsätning nyckeltal defi nieras och diskuteras med NEPP konsortiets styrgrupp Förfi nad nyckeltalsanalys: I en första analys fokuseras på försörjningssäkerhet (SoS Security of Supply), dels defi nieras SoS och dels tas et antal matchande nyckeltal fram och studeras för de olika scenarierna. Parallellt diskuteras val av nyckeltal i dialog med forskare inom olika discipliner inom ramen för NEPP-samarbetet och genom at en eller fl era workshops. Förväntade resultat Figur 1 exemplifi erar resultat från en modellkörning med ELIN. I deta fall visar de årliga investeringar uppdelat i förnybart (vind och sol) respektive termisk kraft. Investeringen är för perioden upp till år 2050 men fi guren inkluderar även historiska investeringar från Som synes är det mycket omfatande investeringar som ska till för at möta de mål som EU sat upp till år 2050 och det har en omfatande påverkan på samhället. Några samhällsaspekter listas i fi gur 1. Trots deta saknas till stor del et enhetligt sät at kvantifi era och diskutera förväntade effekter kopplat till modellresultat av den typ som visas i fi gur 1. Utvecklingen av et verktyg baserat på KPI ger en mycket god möjlighet at på et strukturerat sät presentera och beskriva effekterna av omställningen av energisystemen. Avsikten är analyserade med deta nyckeltalsbaserade verktyg ska ge både beslutsfatare och allmänhet viktig kunskap om hur samhället påverkas av omställningen av energisystemen och effekterna av olika vägval. År 2-3 Analyser görs med fokus på försörjningsteknik för de utvalda länderna (Sverige samt t.ex. Tyskland och Polen). Motsvarande analys görs för hela EU här görs även koppling till arbetet med EUs inre marknad Fortsat arbete med at ta fram nyckeltal inom fi nansiella sidan. Fokus är på de medel som krävs för at åstadkomma de nödvändiga investeringarna. Analys av bränsle- och värmemarknaderna; biomassa, kol, gas samt järrvärme för de olika scenarierna med tillhörande nyckeltalsanalys. Kompleterande analys görs där även et disruptive scenario analyseras med betydande högre andel distribuerad el analyseras med avseende på SoS och fi nansiella resurser. 16 Strategisk innova onsagenda för NEPP

17 FIGUR 1: Annual capacity installations (GW) Land-use/number of sites Public acceptance Financial resources Electricity price fluctuations Regional differences Security of supply Job opportunities 0 Average annual capacity investments (commissioning s) for different means of electricity genera on (EU27+Norway and Switzerland) up to year 2050 as obtained from one of the models (ELIN) to be used in NEPP and corresponding historical data from 1960 (Source for : Chalmers Power Plant Database). Tabell 1 på nästa sida listar et antal tänkta nyckeltal som skulle kunna ses som en brutolista utifrån vilket fokus kommer at läggas på et antal som prioriteras högst. Efter inledande studie kan det även tillkomma nyckeltal. Listan togs fram i samband med arbetet för en EU ansökan som inte beviljades pga av mycket hård konkurrens. Tanken är dock at undersöka möjligheten till samarbete med några av de partners som ingick i konsortiet för EU ansökan (Imperial College och TU Aachen). Strategisk innova onsagenda för NEPP 17

18 TABELL 1: Tenta ve key-performance indicators (KPI) to be applied to the energy systems model results within the project with the aim to illustrate the implica ons of the results in a transparent way and to be used in the subsequent analysis on model interpreta on and policy implica ons. Area/Key performance indicator Economics and security of supply Number of new plants (natural gas, nuclear, wind, CSP etc) Number of plants re red (coal, nuclear, natural gas, wind) Number new sites required (renewable and thermal) Number of sites freed (coal, natural gas) Number of AC and DC connec ons Typical unit of indicator Amount of PV installa ons n, roof tops, area [m 2 ] Requirement of demand response (capacity and me shi ing) Balancing supply and demand Emission allowance price (under EU-ETS) Financial resources for energy investments M Fuel diversifi ca on n n n n n TWh, GW, Std of marginal cost (cf. Figure 4) Import/export difference /ton CO2 emi ed Stranded assets (e.g. German lignite not used) Market value in Import dependency Environmental and resource use Social Industrial supply capacity (for energy technologies required to follow the transforma on paths) Harbour capacity (e.g. for biomass transporta on) Water ways - transporta on capacity Requirement of land use for biomass; forests and short rota on energy crops CO 2 transporta on infrastructure (for CCS) CO 2 storage sites Global fossil resources Employment opportuni es Required increase in employment per me Lost business opportuni es (e.g. lignite power genera on) Expected price of electricity Number of policies Policy gap na onal vs EU policies Acceptance expecta ons from general public Legal requirements (e.g. CO 2 transport and storage) Balance between different primary fuels Frac on of cost of fuel from import Skilled labour, ton steel etc Mtone Mton m 2, TWh biomass km Gt, injec on capacity per dwell per year Energy basis (e.g. Mtoe) Labour force par cipa on rate TbD TbD /kwh n Qualita ve Qualita ve Iden fi ca on of missing regula on 18 Strategisk innova onsagenda för NEPP

19 DELPROJEKT 4: Hur får vi nödvändiga investeringar i energisystemen ll stånd? Då de a delprojekt delvis utgör e ny forskningsfält i NEPP ges nedan först en kort beskrivning som inledning. En rad förändringar kommer at prägla Europas energimarknader under de kommande årtiondena. Inom deta område kommer vi i nya NEPP at fokusera på tre delområden som kan sägas utgöra viktiga förklaringar till hur energimarknadsinvesteringarna kommer at utvecklas. I det första delområdet studeras investeringar i ljuset av en tilltagande fragmentering av energimarknaderna och marknadsaktörernas allt större fokus på legitimitet. I den andra studerar vi betydelsen av kapitalmarknader och framväxten av alternativa fi nansieringsformer som drivkraft för investeringar. I det tredje delområdet integrerar vi de två ovanstående delarna och studerar hur olika aktörers affärsmodeller påverkar deras investeringar. Det övergripande syftet är at skapa et mer nyanserat, fylligt och sammanhållande beskrivningsspråk för at förstå drivkrafter bakom energimarknadsinvesteringar. Fragmen sering och legi mitet ökar betydelsen av investerares preferenser En viktig drivkraft i formandet av den framtida europeiska stationära energimarknaden torde återfi nnas i de ökade möjligheter at tillgodose önskemål om minskad klimatpåverkan och ökad lokal rådighet (t ex i termer av försörjningstrygghet, åtnjutande av låga och stabila energipriser eller som et egenvärde i sig). Just dessa två drivkrafter innebär en större fragmentisering avseende såväl energisystemets sammansätning som sammansätningen av marknadsaktörer. Mot bakgrund av områdets infrastrukturella och samhällsuppbärande funktion är det av avgörande betydelse at förstå olika aktörers drivkrafter för investeringar och desinvesteringar. Även om dessa beslut fokuserar bedömningar av investeringarnas ekonomiska atraktivitet försvåras förståelsen av at såväl klimatpåverkan som lokal rådighet kan sägas vara önskemål vars tyngd i beslutsfatandet varierar, inte bara mellan olika typer av investerare utan även över tid som en funktion av teknikutveckling, politisk intervenering och förändrade av preferenser. En ökad fragmentisering i termer av såväl investeringsalternativ som investerare adderar yterligare till svårigheter at erhålla en samlad bild över hur olika policyåtgärder och styrmedel kan komma at påverka marknadens sammansätning och funktion. Relevansen av investerares preferenser och bevekelsegrunder för investeringsbeslut kan dessutom antas erhålla än större betydelse inte bara som en konsekvens av en ökad fragmentisering utan även som en konsekvens av at legitimitet blivit en allt viktigare faktor för energimarknadsaktörer. At ta ansvar, ha koll och kontroll på verksamheten, uppvisa rådighet och engagemang bortom den kortsiktiga affären har blivit allt viktigare och torde därigenom påverka såväl företagsstrategier som enskilda investeringsbeslut. Kapitalmarknaders och alterna va fi nansieringsformers betydelse för investeringar Europas energimarknader kommer at präglas av betydande investeringar kommande årtionden om vi skall kunna möta internationellt ingångna åtagnaden. Traditionella kapitalmarknadsaktörer spelar naturligtvis en avgörande roll i sina bedömningar av olika energimarknadsinvesteringar och aktörerer. Även om vår samtid präglas av unikt låga realräntor så gäller det at kunna komma i åtnjutande av tillräckligt med kapital till en atraktiv kostnad. Här utgör naturligtvis bedömningen av banker och traditionellt riskkapital en grundpelare men det fi nns även möjlighet at mer alternativa fi nansieringsformer kan komma at spela en viktig roll. Exempelvis kan impact investing genom t ex sociala kapitalmarknader, green bonds, crowd sourcing, kooperativ men även Strategisk innova onsagenda för NEPP 19

20 individer och hushåll bli betydande fi nansieringskällor. Mot bakgrund av skillnader i riskprofi l kommer olika investeringar och investerare at ha olika förmåga at atrahera kapital och det kapital som atraheras kommer at ha olika kostnad. Kunskap om olika investeringars kapitalanskaffningsförutsätningar är av avgörande betydelse för förståelse av drivkrafter för investeringar på energimarknaden. Affärsmodeller Traditionellt har affärsmodellen varit av mindre betydelse för energimarknadsaktörerna. En viktig förklaring till deta är at markanden i huvudsak beståt av stora aktörer med ensartad och storskaplig energiproduktionskapacitet. I de fl esta fall har bolagen även varit återförsäljare men relationen till kunderna har varit primitiv och främst beståt av fasta homogena erbjudanden med en kostnadsorienterad prissätning. Som en konsekvens av såväl fragmentisering, legitimitetsbehov och skiftande fi nansieringsformer kommer energimarknadsaktörernas affärsmodeller a t spela en större roll som förklaringsfaktor för de investeringar som görs. En djupare förståelse för innehållet och grundläggande funktioner i olika affärsmodeller blir därför viktig för at förstå vad som driver investeringar och hur olika omvärldsförändringar påverkar deras bärkraft. Utgångspunkter och forskningsupplägg Mot ovanstående bakgrund förutsäter en djupare analys och förståelse av såväl marknaders utveckling som effekter av olika policyåtgärder en än mer detaljerad kunskap avseende olika typer av investerare, deras investeringsmöjligheter, tillgång till kapital och affärmodeller. Förutom traditionella aktörer, såsom offentligt och privat ägda energibolag, kan exempel på nya aktörer utgöras av städer, pensionsfonder, nya energibolag, privatpersoner, fastighetsägare och industrins beslutsfatare. Även om de traditionella aktörernas investeringar i etablerad storskalig produktion kommer at vara dominerande under lång tid, kan nya investeringar komma at spela en allt viktigare roll för det europeiska energisystemets utveckling på sikt. Exempel på sådana investeringar utgörs av nya järrvärmesystem, investeringar i sol och vindkraft samt energieffektiviseringar. En viss betydelse kommer även de traditionella bolagens desinvesteringar i exempelvis kondensbaserad kolkraft som kärnkraft at ha. Tillsammans med aktörernas val av fi nansieringsformer och affärsmodeller formas et komplext mönster av drivkrafter för investeringar. Även om det inte fi nns förutsätningar för at skapa en fullständig förståelse för deta mönster är det ambitionen i projektet at genom fallbeskrivningar teckna en bild på aktörsnivå av några av de strukturella förutsätningar som kan antas bli tongivande för utvecklingen av Europas energimarknader. Mycket av denna bild kommer at baseras på tidigare forskning kring aktörers investeringsförutsätningar, tillgång till kapital och utformning av affärsmodeller men kompleterande studier kommer at göras för at fånga kontextbaserade luckor, t ex avseende svenska förhållanden. Särskilt fokus kommer at riktas mot de utmaningar och frågeställningar som identifi erats i projektets övriga delar. Mål Målet med delprojektet är at, med ovan redovisade utgångspunkter, analysera vilka drivkrafter som ger incitament för aktörerna at investera på energimarknaderna. De identifi erade kraven för investeringar jämförs sedan med de incitament som kommer at fi nnas på sikt. Om incitamenten visar sig vara för små analyseras vad som skulle krävas för at åstadkomma nödvändiga investeringar. För elmarknaden är målet at både se hur införandet av stödsystem och kapacitetsmarknader i vår omgivning påverkar investeringsviljan i den Nordiska marknaden och hur stödsystem och kapacitetsmekanismer i Norden påverkar investeringsklimatet. Även för investeringar i transmission och distribution är drivkrafterna viktiga, inte minst för utlandsförbindelser, där de ekonomiska incitamenten inte alltid är klara. För järrvärmemarknaderna är målet at identifi era hur nuvarande och framtida marknadsförhållanden, inklusive styrmedel, påverkar investeringsviljan för järrvärmeföretagen. En viktig faktor är framtida stagnerande eller krympande leveranser. En annan faktor är huruvida nuvarande styrmedel ger tillräckliga incitament för kraftvärme. 20 Strategisk innova onsagenda för NEPP

21 För gasmarknaden är målet at identifi era gasens konkurrenskraft för olika tillämpningar. Om användningsökning för någon specifi k tillämning bedöms vara önskvärd utreds hur incitamenten i så fall kan stärkas. En viktig fråga är biogasens framtida användning, både i förhållande till naturgas och som alternativ till andra energibärare. Forskningsfokus och forskningsfrågor På elmarknaden har farhågor om at marknaden inte klarar av at ge tillräckliga incitament at investera funnits sedan avregleringen i miten av 90-talet. Sedan 2003 har Svenska kraftnät därför upphandlat en effektreserv. Denna har tänkt vara tillfällig men har förlängts et antal gånger, nyligen föreslaget at effektreserven förlängs till Samtidigt har elcertifi katsystemet borgat för at vi fåt nyinvesteringar i förnybar elproduktion på plats, och motsvarande stödsystem fi nns i våra grannländer. På kontinenten införs nu också kapacitetsmarknader, eller motsvarande system, i et fl ertal länder för at säkerställa at tillräckliga investeringar i effekt sker. Dessa kommer också at påverka den nordiska elmarknaden. Kan Norden avstå från at introducera kapacitetsmarknader om övriga EU gör det? På järrvärmemarknaderna fi nns kanske det motsata förhållandet där man under lång tid levt i en miljö med växande leveranser och därför kan man ha haft en tendens at överinvestera ( det blir ändå rät på sikt ). Nu kan fokus snarare bli på hur de redan existerande anläggningarna ska utnytjas så väl som möjligt. Dock fi nns ur elmarknadsskäl stort intresse för at åstadkomma kraftvärme (vars elproduktion i hög grad sammanfaller med tider när elen efterfrågas som mest). För at ge tillräckliga incitament för deta måste marknadssignalerna tränga fram, dvs. elpriset tillåtas bli mycket högt periodvis, alternativt införa någon mekanism som värderar prima effekt. (Det nuvarande elcertifi katsystemet har inte den förmågan.) På gasmarknaden är det intressant at klarlägga var gasanvändningen kan komma at öka, spontant eller av samhällsekonomiska skäl, och hur incitament i så fall kan bibehållas/skapas. Av särskilt intresse är hur biogasens konkurrensförutsätningar kan komma at utvecklas och om det fi nns anledning at förstärka incitamenten för utbyggnad. Et specialfall är power to gas som ofta lyfts fram som et sät at jämna ut elbehovet. Mycket talar emot deta, t.ex. kombinationen höga driftkostnader, stora investeringar och korta driftider, men en utförlig genomgång vore värdefull. Delprojektet ska besvara följande frågor om investeringar på elmarknaden: Hur utvecklas incitamenten för investeringar med nuvarande marknadsmodell och nuvarande styrmedel? Hur behöver nationella styrmedel ändras för rät elproduktion skall stimuleras? (Årsenergi som grund, t.ex. elcertifi katsystemet, ger inte tillräckliga incitament för at få fram ny elproduktion när den efterfrågas som mest, effektdimensionen saknas.) Hur påverkas investeringarna i Norden av införandet av kapacitetsmekanismer på kontinenten Hur påverkar TSO:ernas investeringar Norden och mot kontinenten övriga investeringar? Påverkan av styrmedel på övrig produktion Ska produktion och efterfrågefl exibilitet behandlas lika? I så fall hur säkerställer man det? Finns det behov av åtgärder på gas- och järrvärmemarknaderna, t.ex. med avseende på kraftvärme? Hur påverkas de av förändringarna på elmarknaden? Problematisering om at energy only -marknaden inte kan leverera, särskilt ihop med stöd för förnybar produktion. Delprojektet ska besvara följande frågor om investeringar på järrvärmemarknaderna: Hur utny tjas redan gjorda investeringar på bästa sät? (Samverkan med projektet Kapital- och resurseffektiva järrvärmeföretag förutses.) Hur åstadkommer man korrekta incitament för ny kraftvärme? Blir det lönsamt med kraftvärmeverk med riktigt högt elutbyte och om inte bör incitamenten för deta stärkas? (Demonstationsstöd för ny teknik kan övervägas?) Delprojektet ska besvara följande frågor om investeringar på gasmarknaden: Finns det förutsätningar för expansion av naturgasnätet och är i såfall incitamenten tillräckliga för at åstadkomma deta? Strategisk innova onsagenda för NEPP 21