Innehåll. VD har ordet 1. Verksamhetsbeskrivning 3. Marknadsöversikt 13. Miljö 22. Styrelse och revisorer 25. Förvaltningsberättelse 27

Transkript

1

2 Innehåll VD har ordet 1 Verksamhetsbeskrivning 3 Marknadsöversikt 13 Miljö 22 Styrelse och revisorer 25 Förvaltningsberättelse 27 O2 Vinds räkenskaper 32 Noter 42 Revisionsberättelse 66 Ordlista 67

3 VD har ordet Den förändring inom elproduktionen som nu sker i Sverige är historisk, inte bara för att det är den förnybara kraften som byggs ut mest, utan även för att vi ser helt nya aktörer komma in på ägarsidan. Elproduktionen är dominerad av några få riktigt stora aktörer, men nu börjar det luckras upp. Många affärsverksamheter, stora elförbrukare och privatpersoner väljer att ta steget ifrån det sätt som vi är vana att köpa el på via en mäklare som handlar elen på elbörsen till ett dyrt marginalpris. Istället väljer aktörer som exempelvis Ikea att förvärva en vindkraftanläggning från O2 för sin elförsörjning. Att investera i förnybar el är sunt, långsiktigt, stabilt och kostnadseffektivt, utöver de direkta miljövinster som ett företag eller en privatperson kan bidra med till vårt samhälle. Det är även glädjande att se många rena finansiella aktörer som investerare i förnybar kraftproduktion. Investeringen ger en avkastning som står sig väl med alla de konkurrerande alternativ som finns på den internationella finansmarknaden. Detta skulle inte vara möjligt för tio år sedan! Om vi vill utveckla och förändra energisektorn till att bli långsiktigt hållbar är det nödvändigt med en väl fungerande konkurrens. Ju fler och diversifierade ägargrupperingar vi kan attrahera desto bättre. Mångfald är precis som i många andra sammanhang även en framgångsfaktor i näringslivet. De steg vi är med och bidrar till är kanske det viktigaste vår generation har att hantera. I samarbete med politiker, näringsliv och elkonsumenter kan vi driva energi omställningen mot förnybar energi till en låg kostnad. Vi har en stor outnyttjad potential i våra goda naturresurser, som dessutom är oändliga. I framtiden har vi möjlighet att exportera förnybar el till våra grannländer i Europa. Vi har en bit kvar men vi är på väg och det är det viktigaste. Johan Ihrfelt 1

4 2 Vindkraftverk i vinterlandskap. Bild från vindkraftparken Bliekevare, Dorotea kommun.

5 Verksamhetsbeskrivning O2 vill bidra till utvecklingen av förnybar elproduktion. Företaget har erfarna medarbetare som planerar, bygger, driver och säljer vindkraftparker över hela Sverige. De processer som finns för uppförande och drift av vindkraftparker bedöms vara bland de mest avancerade och högst ansedda i landet. O2 har utvecklat en betydande andel av den vindkraft som finns i Sverige idag och var först med att driva utvecklingen mot storskalig vindkraft med projekt i både fjällmiljö och till havs. O2 har byggt upp kompetens inom alla steg i värdekedjan av en vindkraftetablering; från den initiala projektutvecklingsprocessen, via finansiering, försäljning och uppförande fram till drift och underhåll. Om O2 O2 har rötter från 1991 då Göte Niklasson grundade den verksamhet som idag drivs i O2:s dotterbolag O2 Vindkompaniet AB. O2 som grundades 2005 av Johan Ihrfelt och Thomas von Otter förvärvade samma år Vindkompaniet från den danska turbintillverkaren Vestas. O2:s huvudsakliga affärsidé blev att utveckla och sälja nyckelfärdiga vindkraftanläggningar till industriella och finansiella investerare. För att tillgodose efterfrågan på andelsägd vindkraft erbjuder O2 alla som är elkonsumenter i Sverige att bli delägare i vindkraftverk genom vindandelar. Under 2008 började O2 tillhandahålla tjänster som underlättar och effektiviserar produktion, drift och administration av vindkraftanläggningar. I mars 2010 drogs en föreslagen börsnotering tillbaka, då efterfrågan från investerare inte var tillräckligt stor för att säkerställa en framgångsrik tillvaro på börsen. Därmed skrinlades planer på att bli en kraftproducent och O2 beslutade att inte förändra sin huvudverksamhet som projektör. Själva ägandet av framtida driftsatta vindkraftanläggningar kommer även fram över att ligga hos kunderna. Det första större samarbetet, med Proventus Wind Power ( PWP ) som ägs av Proventus och FAM Wallenbergsstiftelserna, startade I början av 2011 renodlades samarbetet, vilket innebär att PWP blir ägare av sex tidigare gemensamma vindkraftparker motsvarande ca 100 MW. Sam tidigt avyttrade PWP sin minoritetspost i O2 Vind. Den gemensamma strategin framöver är att O2 projekterar och utvecklar nya vindkraftprojekt för PWP:s räkning och PWP fokuserar på att äga anläggningar som O2 sedan driver och administrerar. I december 2010 etablerades ännu ett omfattande samarbete, nu med Skanska kring Sjisjka vindkraftanläggning på MW som planeras uppföras under

6 Att etablera vindkraft en process i flera steg O2 arbetar med alla steg i värdekedjan av en vindkraftetablering; från den initiala projektutvecklingsprocessen, via finansiering, försäljning och uppförande fram till drift och förvaltning Screening Projektutveckling Försäljning & finansiering Upphandling & byggnation Förvaltning av vindkraftanläggningar Identifiera lämpliga lägen med avseende på vind, elnät, markägarförhållanden och skyddsområden. Modellera förutsättningarna för en vindkraftanläggning på området med avseende på produktion och kostnad. Kontakt med markägare och närboende Vindmätning och produktionsberäkning Design av elnät Tillståndsprocess Försäljning och marknadsföring Säkra finansiering Välja leverantörer Bygga vindkraftparken Testa turbiner och produktionssystem Service och underhåll Övervakning av produktionen Källa: O2. Screening Fas 1 är ett mycket viktigt skede i projekteringen. Här identifieras en lämplig plats för projektering med avseende på vind, elnät, markägarförhållanden och skyddsområden. I denna fas ingår även att modellera och dimensionera en potentiell vindkraftpark på området baserad på produktion och driftskostnad samt investering. O2 har ett omfattande och aktivt screeningprogram i hela Sverige. Projektutveckling I fas 2 ingår projekten i projektportföljen. För närvarande befinner sig ett 40-tal projekt med en potentiell kapacitet på ca 1800 MW i projektutvecklingsfasen som består av fyra huvudaktiviteter: Vindmätningar och produktionsberäkningar Markarrenden och lokal dialog Tillståndsprocess Säkra nätanslutningar Försäljning och finansiering I fas 3 fastställs hur ägastrukturen i vindparken kommer att se ut. Försäljning sker av hela anläggningen, av enstaka verk eller genom vindandelar. O2 har varit en föregångare vad avser nya finansieringsmodeller för vindkraft. Exempelvis var O2 den första vindkraftaktören i Sverige som säkrade projektfinansiering för en vindkraftpark (2006). Upphandling och byggnation O2 upphandlar vindkraftverk för sina projekt genom ett traditionellt anbudsförfarande som vänder sig till etablerade tillverkare. Under byggnationen utvecklar och kommunicerar projektledningen en detaljerad projektplan. Byggtiden är normalt 12 månader. Förvaltning av vindkraftanläggningar O2 hanterar driftövervakning, förvaltning, administration och specialistuppdrag till svenska elproducenter. Hanteringen av tillgänglighet är en viktig optimeringsåtgärd. Produktionen optimeras även med hjälp av kontinuerlig service och underhåll och hantering av lokala tillsynsmän, snöröjning etc. 4

7 Bilder från byggnationen av vindkraftparken Brahehus, Jönköping kommun, under 2010: Förberedande arbete för fundament. Armering av fundament. Montering av vindkraftverk. Leverans av vindkraftverk. 5

8 Affärsidé och vision O2:s affärsidé är att utveckla, bygga, sälja och förvalta vindkraftanläggningar, med beaktande av en god totalavkastning och högt ställda miljökrav. Visionen är att som ett oberoende och entreprenöriellt företag driva energiomställningen mot förnybar energi med ett spritt ägande. O2 verkar utifrån att detta är en nödvändig förutsättning för ett grönt samhälle i hållbar tillväxt. Mål O2:s mål är att under de kommande tre åren; 2011, 2012 och 2013 ha utvecklat och sålt vindkraftprojekt motsvarande i genomsnitt 150 MW per år. Organisation Moderbolaget O2 Vind har tre operativa dotterbolag; O2 Vindkompaniet, O2 Vindel och O2 Kraft. Företaget har totalt 42 anställda fördelade på kontor i Stockholm, Östersund, Kiruna och Mörbylånga på Öland. O2 Vindkompaniet O2 Vindkompaniets verksamhet består i att utveckla, upphandla, finansiera, sälja och bygga vindkraftprojekt på den svenska marknaden. Bolaget står bakom ca en femtedel av den vindkraft som finns i Sverige idag. Med lokala kontor, lång erfarenhet och etablerad närvaro har man skaffat sig ingående marknadskännedom, vilket är en betydande konkurrensfördel vid utveckling av vindkraftprojekt. Bra vindförhållanden och goda etableringsförutsättningar är nyckeln till lönsamhet inom vindkraftproduktion. O2 Vindkompaniet har tecknat arrendeavtal för en stor del av de bästa vindlägena i Sverige där vindkraftetablering är möjlig. Portföljen omfattar totalt drygt 1800 MW i effektpotential på ett 40-tal platser. Samtliga lokaliseringar har gynnsamma vindförhållanden. Projekten är belägna på olika platser i Sverige vid såväl kuster som inland, i norr och i söder. Organisation 2010 O2 Vind AB O2 Vindkompaniet O2 Vindel O2 Kraft Verksamhet: Projektutveckling av nyckelfärdiga vindkraftanläggningar och försäljning av vindkraftparker till stora köpare. VD: Paul Stormoen Verksamhet: Försäljning mot elkonsumenter i form av andelar eller hela verk. VD: Linda Magnusson Verksamhet: Försäljning av drift och förvaltningstjänster. VD: Hans Sollenberg 6

9 O2:s projektportfölj Projekt Antal verk Kapacitet (MW) Beräknad årlig produktion (GWh) 1) Status Brahehus Under byggnation Hedboberget Under byggnation Granberg Under byggnation Summa Byggnation/Drift Status I drift I drift I drift Projekt Antal verk Kapacitet (MW) Beräknad årlig produktion (GWh) 1) Status Status Korpfjället Klara Tillstånd Under byggnation Summa Klara tillstånd/ Byggnation Tidigast produktions start Q Projekt Antal verk Kapacitet (MW) Beräknad årlig produktion (GWh) 1) Status Status Tidigast konstruktionsstart Tidigast produktions start Korpfjället Klara Tillstånd Klara tillstånd Q Q Sjisjka Klara Tillstånd Klara tillstånd Q Q Bösjövarden Klara tillstånd Klara tillstånd Q Q Mässingberget Klara tillstånd Klara tillstånd Q Q Glötesvålen Klara tillstånd Klara tillstånd Q Q Fallåsberget Klara tillstånd Klara tillstånd Q Q Klara tillstånd Status per Status per Projekt Antal verk Kapacitet (MW) Antal verk Kapacitet (MW) Ansökningsfas Samrådsfas Projektering sen fas Projektering tidig fas Delsumma: Total projektportfölj Målsättningen är att utifrån denna portfölj av projekt utveckla Sveriges mest lönsamma vindkraftanläggningar. För att möjliggöra detta har O2 byggt upp kompetens inom alla steg i värdekedjan från den initiala screening processen, via finansiering och försäljning fram till överlämnandet av nyckelfärdiga vindkraftverk. 1) Baseras på minst 12 månaders vindmätning av O2 för angivna projekt. 7

10 Projektbeskrivning Brahehus vindkraftanläggning Gränna, Jönköpings län Brahehus, Jönköping kommun. Park med totalt nio vindkraftverk. Hedbodberget, Rättviks kommun. Park med totalt 15 vindkraftverk, varav sex såldes September 2009 Granberg, Älvdalens kommun. Park med totalt fem vindkraftverk. Under 2010 har O2 Vindkompaniet sålt och uppfört de tre vindkraftprojekten Brahehus, Hedbodberget II och Granberg med en total installerad effekt på 42,7 MW. Samtliga projekt har överlämnats till köparna vid denna årsredovisnings undertecknande. O2 Vindel O2 erbjuder alla som är elkonsumenter i Sverige att bli delägare i vindkraftverk genom vindandelar. Andelsägarna blir medlemmar i vindkraftkooperativet O2 El Ekonomisk Förening, varigenom de tillsammans äger vindkraftverken. O2 administrerar föreningen och driver de hittills uppförda sju andelsägda vindkraftverken. Totalt har kooperativet drygt medlemmar i form av privatpersoner, mindre företag och bostadsrättsföreningar som tillsammans köpt cirka vindandelar. En andelsägare som har tio andelar motsvarande kwh sparar i genomsnitt kr per år (baserat på elpriset 2010). O2 Vindel har under 2010 utvecklat verksamheten till att även omfatta försäljning av hela vindkraftverk mot medelstora elkonsumenter såsom mindre fastighetsbolag, kommuner och kommunala förvaltningsbolag. Genom att O2 finns med hela vägen, från den första vindmätningen till uppförandet av vindkraftverken och produktionen av elen har O2 Vindel möjlighet att erbjuda såväl vindandelar i stor skala som försäljning av hela verk placerade vid Sveriges bästa vindlägen. 8

11 O2 Kraft O2 Kraft erbjuder tjänster inom driftövervakning, förvaltning, administration och specialistuppdrag till svenska vindkraftproducenter. För att kunna maximera vindkraftverkens produktion och tillgänglighet krävs noggrann övervakning och kunnig personal. Ett driftstopp som inte åtgärdas snabbt innebär att många dyrbara kilowattimmar går till spillo. O2 Kraft erbjuder en långsiktig och kostnadseffektiv övervakning och drift av vindkraft som är anpassad såväl för vindkraftverk med garanti som för vindkraftverk där garantitiden har gått ut. Bolaget har idag driftansvaret för ett 70-tal vindkraftanläggningar och bedömer att det finns goda förutsättningar för nyförsäljning under Målgrupper och kunder Omställningen mot förnybara kraftproduktionsslag har många fördelar. En av fördelarna är att det möjliggör spridning av ägandet i kraftproduktionen till nya aktörer utanför de traditionella grupperingarna. Som exempel kan nämnas att tysk vindkraft ägs av cirka olika investerare, företag och privatpersoner, medan kärnkraften ägs av max fyra aktörer per land. I snitt i Europa finns gånger fler ägare per MW vindkraft i jämförelse med kärnkraften (World Nuclear Association, Danish Wind Turbine Owners Association). O2 verkar aktivt för en öppen kraftbransch och ser mångfald i ägande som en viktig beståndsdel i ett långsiktigt hållbart energisystem. Samtidigt öppnar det spridda ägandet upp för nya affärsmöjligheter. O2 arbetar aktivt på att utveckla erbjudanden mot samtliga större marknadssegment. Nedan följer en genomgång av olika typer av målgrupper, exempel på O2:s respektive erbjudanden och tidigare erfarenheter. Finansiella aktörer För många svenska och internationella finansiella aktörer har kraftproduktion och infrastruktur varit ett attraktivt område för investeringar. I takt med att marknaden för förnybar kraftproduktion växer har även specialiserade investerare inom förnybarhetssektorn etablerats. Även mindre aktörer är vanligt förekommande som investerare i vindkraft om än i mindre skala. Omkring hälften av all svensk vindkraft ägs genom denna typ av aktörer med avkastning som primärt investeringsmotiv. Detta marknadssegment har ökat kontinuerligt de senaste åren och förväntas stå för en fortsatt majoritet av den kommande vindkraftexpansionen sålde O2 vindkraftanläggningen Fjällberget på 10 MW till Stena Renewables. Detta var den då hittills största enskilda anläggningen som uppförts i Sverige och Stena var tillika en av de första större finansiella aktörerna som etablerade sig på vindkraftmarknaden. Ett år senare påbörjades samarbetet med Proventus och sedermera även FAM (Wallenbergsstiftelserna) genom det samägda bolaget Proventus Wind Power (PWP). Inom detta samarbete har hittills uppförts total sex anläggningar med 47 vindkraftverk och en sammanlagd effekt på ca 100 MW. Ett antal nya projekt är under utveckling som PWP har option på att förvärva. I december 2010 inledde O2 ett samarbete med Skanska Infrastructure Development kring vindkraftsprojektet Sjisjka i Gällivare. Projektet omfattar upp till 90 MW. 9

12 fjällurskogen i reservatet (granskog) kommer inte att påverkas. Miljönytta Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Elproduktionen från Sjisjka beräknas till ca kwh/år (kan skrivas MWh eller 200 GWh). Detta räcker till hushållsel (4 500 kwh/år) för ca hushåll/år. Om vindkraftanläggningen inte byggs och motsvarande mängd elenergi produceras med hjälp av kolkraft innebär det: utsläpp av koldioxid med ton. utsläpp av svaveldioxid med 240 ton. utsläpp av kväveoxid med 200 ton. Efter en avslutad drifttid om år kan verken enkelt demonteras och området återställas. Bliekevare, Dorotea kommun. 18 st vindkraftverk som driftsattes Ca 83,4 GWh/år. Ägare: PWP. Fotomontage Sjisjka, Gällivare kommun, 30 vindkraftverk som planeras att byggas tillsammans med Skanska under Ca 200 GWh/år. Bild 1. Fotomontage från byn Sjisjka öster om anläggningen. Avstånd till anläggningen ca ca 2,5 km. Vindkraftverkens navhöjd 80 m och rotordiameter 101 m. Energibolag De traditionella ägarna av elproduktion i Sverige är kraftbolagen och de kommunala energibolagen. Bland de tre stora kraftbolagen är Vattenfall det bolag som har varit mest aktiv på den svenska vindkraftmarknaden. Men även många av de mindre energibolagen har vindkraft i sin produktionsportfölj. Trots detta står denna grupp endast för en femtedel av dagens vindkraftmarknad. Samtidigt har några av dessa bolag som till exempel Jämtkraft och Skellefteåkraft kommunicerat stora expansionsplaner. Det är därför sannolikt att även energibolagen kommer att fortsätta att expandera sina vindkraftportföljer. Ett av de första projekten O2 genomförde efter förvärvet av Vindkompaniet 2005 var försäljningen av en mindre anläggning i Degerhamn på Öland till Kalmar Energi. Intresset från lokala energibolag att förvärva delar eller hela anläggningar i närområdet har ofta varit stort. Som exempel kan nämnas Högberget som sålts till Dalavindkraft Ekonomisk Förening samt ett vindkraftverk på Hedbodberget som sålts till Telge Energi. Även de stora kraftbolagen har visat intresse för att förvärva vindkraftanläggningar från O2. Bland annat såldes 2009 ett av Sveriges hittills största landbaserade vindprojekt, Stor-Rotliden till Vattenfall. Andelsägande Denna grupp består i 2 huvudsak av privatpersoner, bostadsrättsföreningar och mindre verksamheter som äger andelar i en vindkraftanläggning genom en ekonomisk förening. Oftast är huvudsyftet med denna ägandeform att minska sina elkostnader och göra en miljöinsats. Genom denna ägandeform skapas alltså en marknad för mindre aktörer att samla ihop sina resurser för att göra investeringar i vindkraft. Även den andelsägda vindkraften ökar i Sverige. Det finns ett flertal ekonomiska föreningar som driver andelsägd vindkraft. Bland annat den till O2 Vindel knutna föreningen O2 El Ekonomisk Förening som är Sveriges största, Dala Vindkraft Ekonomisk Förening och Kvarkenvinden. Såväl Dalavind som Kvarkenvinden har köpt vindkraftverk från O2. O2 El Ekonomisk Förening äger sju vindkraftverk som uppförts av O2. Vindkraftverken är placerade i Sveg, Hedbodberget, Råshön, Grötlingbo och Brahehus. 10

13 Anders Malmström ordförande O2 El Ekonomisk Förening och Linda Magnusson vd O2 Vindel vid invigningen 2010 av Grötlingbo, Gotlands kommun. Kö till vindkraftverket på Råshön, Krokoms kommun, vid invigningen

14 Stora elförbrukare Denna målgrupp består av företag och kommunala verksamheter som inte har vindkraften som huvudsaklig affärsidé. Det finns flera olika typer av investeringsmotiv som gör att detta segment kan förväntas växa framöver: Med ett eget ägande av vindkraft säkerställs låga och stabila elkostnader samt att kunden försäkrar sig mot framtida prisökningar. Många bolag och kommunala verksamheter har gjort åtaganden om miljö- och klimatmål som ska uppnås. En vindkraftinvestering ger stor effekt för att uppnå dessa mål. Vindkraft är det mest populära energislaget bland svenskarna. Många bolag och även kommuner använder detta symbolvärde i sin marknadsföring och för att skapa good-will mot kunder och/eller lokal opinion. I början av 2011 sålde O2 en medelstor vindkraftanläggning på Korpfjället till Ikea Svenska AB som därigenom kan försörja en stor del av sina svenska varuhus Ikea köpte i början av 2011 en vindkraftpark på Korpfjället i Vansbro och Malung-Sälens kommuner. med vindkraftel till självkostnadspris. Tidigare har O2 sålt ett flertal vindkraftanläggningar till framför allt kommunala fastighets- och förvaltningsbolag. Bland dessa kan nämnas Partillebo och Mörbylånga kommun i Brahe hus och Armada Fastigheter, Botkyrkabyggen, Rättviks kommun och Mora kommun på Hedbodberget. Fyra kommunala fastighets- och förvaltningsbolag har köpt vindkraftverk på Hedboberget, Rättviks kommun. 12

15 Marknadsöversikt O2 är en ledande aktör på den svenska vindkraftmarknaden och därmed beroende av de marknadsförutsättningar, energipolitiska styrmedel och regelverk som gäller i Sverige, Norden och Europa. De senaste tio åren har efterfrågan på förnybar elproduktionskapacitet ökat kraftigt och idag står de förnybara kraftslagen för nära hälften av all ny elproduktionskapacitet i Europa. Vindkraften är klart dominerande med cirka 70 procent av den totala kapacitetsökningen inom det förnybara och denna trend förväntas fortsätta. Även i Sverige har vindkraften en central plats i energipolitiken. Under 2010 sattes ett stort antal vindkraftverk i drift och på årsbasis ökade produktionen med 40 procent till cirka 3,5 TWh. Energimyndigheten och Svensk Vindenergi bedömer att det 2020 ska vara möjligt att producera mellan12,5 och 15 TWh vindkraft per år inom ramen för det svenska regelverket för förnybar elproduktion; elcertifikatsystemet. Det finns långt gångna planer på att integrera Norge i det svenska certifikatsystemet. Även i EU:s förnybarhetsdirektiv ges utrymme för flera olika typer av mellanstatliga samarbeten. Sverige, som har goda vindförhållanden, stora obefolkade landytor, en väl utbyggd infrastruktur och gynnsamt politiskt klimat, antas ha goda möjligheter att bli en nettoexportör av förnybar el. Tillsammans är detta faktorer som bidrar till att öka potentialen för svensk vindkraft och för O2:s möjligheter att utvecklas framöver. Europeisk elmarknad i omställning Elektricitet genereras idag framför allt av fossila bränslen i kraftverk (kol, gas eller olja) samt av kärnkraft och vattenkraft. Det ökande energibehovet i kombination med en alltmer utbredd insikt om globala miljöproblem, klimatförändringar samt de problem som kan kopplas till de fossila bränslenas knapphet och ålderstigna fossilbränsledrivna produktionsanläggningar, har medverkat till att efterfrågan på förnybar energi ökat kraftigt. Som framgår av figurerna nedan förväntas andelen förnybar elproduktion öka stadigt de kommande åren samtidigt som de andra kraftslagen minskar sin andel. För att stimulera omställningen till förnybar energianvändning har flera styrmedel införts på de europeiska marknaderna infördes ett system för handel med koldioxidutsläpp (European Union Emissions Trading System) med syfte att minska utsläppen av växthusgaser inom EU. För elmarknaden, med stora utsläpp av växthusgaser från fossila elkraftverk, innebär detta system en förskjutning av produktionskostnaderna till fördel för förnybar elproduktion. Under 2009 antogs EU:s Förnybarhetsdirektiv (2009/28/EG), som är ett ramverk för en omfattande energi- och klimatstrategi med syfte att minska energianvändandet, säkra EU:s energiförsörjning och minska Prognos över elproduktionskapacitet i Europa fram till Installation av ny elproduktionskapacitet i Europa de senaste tio åren RES Oil Gas Solids Nuclear Källa: European Comission, EU Energy trends to Källa: EWEA Natural gas Wind PV CSP Biomass Ocean Wase Geothrmal Small Hydro Large Hydro PEAT Nuclear Coal Fuel oil 13

16 utsläppen av växthusgaser. En viktig hörnsten i detta direktiv är att samtliga medlemsländer ska öka andelen förnybar elproduktion i sin produktionsmix successivt fram till år Som en följd av detta och en alltmer kostnadseffektiv produktionsprocess har de förnybara energikällorna, sedan början av 2000-talet, stått för en allt större andel av den nya kraftproduktion som byggts i Europa. Idag står förnybara kraftslag för nära hälften av all ny elproduktionskapacitet. Samtidigt har viss icke förnybar kraftproduktion börjat fasas ut. Bland de förnybara energislagen är vindkraften klart dominerande och står för cirka 70 procent av kapacitetsökningen de senaste tio åren. I Europa fanns i slutet av 2010 vindkraftanläggningar med en samlad effekt om MW, vilket motsvarar en produktionskapacitet på drygt fem procent av Europas totala elenergibehov. Fram till 2020 förväntas en fortsatt kraftig utbyggnad av vindkraftkapaciteten som är driven av den ökade elkonsumtionen och utfasningen av åldrad fossil produktionskapacitet, i kombination med behovet att uppfylla EU:s klimatmål. Som framgår nedan förväntas vindkraftkapaciteten tredubblas de kommande tio åren med en genomsnittlig årlig installationstakt på cirka MW. Sverige påverkas av utvecklingen i Europa och den europeiska elmarknaden på flera sätt, dels för att Sverige såsom medlemsstat i Europeiska Unionen ska följa gemensamma regelverk och styrmedel, dels genom att den europeiska och nordiska elmarknaden blir alltmer integrerad. I takt med att överföringskapacitet byggs ut och regelverk harmoniseras kommer svensk och europeisk elmarknad allt närmare varandra. Svensk elmarknad i förändring Behovet av att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser, främst koldioxid, har ökat kraven på att el i högre grad måste produceras med förnybara energislag. Detta gäller även Sverige där nybyggnationen av kraftverk har varit ytterst begränsad sedan 1980-talet då de sista kärnkraftverken togs i drift. Den storskaliga vattenkraften, som är det största förnybara energi slaget, är väl utbyggd. Ett koldioxidneutralt, men inte förnybart alternativ som har återuppstått, är kärnkraften. Här är dock ledtiderna så långa och produktionskostnaderna så osäkra att man inte kan anta att kärnkraften kommer att bidra i någon större omfattning under den närmaste tio till femtonårsperioden. Under senare år har emellertid alltfler elproduktionsprojekt påbörjats, särskilt vad beträffar biokraft värme och vindkraft. Detta hänger samman med introduktionen av tydliga politiska incitament och styrmedel. Det kanske viktigaste av dessa, det svenska elcertifikatsystemet, är ett marknadsbaserat stödsystem med syfte att stimulera och påskynda utbyggnaden av förnybar el. Sedan början av 2000-talet har en betydande andel ny förnybar elproduktion tillförts den svenska produktionsmixen. Framför allt gäller detta biokraftvärme Prognos över vindkraftens andel av elproduktion i Europa % Vindkraftkapacitet i Europa GW Other energy sources Wind energy share New Energy Policy Wind energy share Baseline scenado Onshore Offshore Källa: European Comission, EWEA Källa: EWEA 14

17 Elcertifikatsystemet Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor och torv. Målet med elcertifikaten är att öka elproduktionen från sådana energikällor till i nivå med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år Systemet ska bidra till att Sverige får ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Systemet är uppbyggt så att producenter av förnybar el får ett elcertifikat för varje producerad MWh el. För att skapa efterfrågan på elcertifikat är det obligatoriskt för elleverantörer och vissa, i lagen definierade, elanvändare att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elleverans/elanvändning, den så kallade kvotplikten. I och med försäljningen av elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver intäkterna från elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion. År 2010 gick 20 procent av elcertifikaten till vindkraft. Majoriteten gick till vattenkraft och bioenergi. som idag står för cirka 12,5 TWh, motsvarande cirka nio procent av den totala produktionen. Även vindkraftproduktionen har de senaste åren ökat kraftigt och står idag för cirka 3,5 TWh. En fortsatt kraftig utbyggnad av förnybar elproduktion i Sverige förväntas de närmaste åren. Prognoserna baseras dels på det utrymme som tillåts inom det befintliga regelverket (elcertifikatsystemet), dels utifrån de investeringsplaner som finns avseende vindkraft, biokraft och småskalig vattenkraft. Här väntas vindkraften spela en avgörande roll då merparten av de övriga alternativen till stor del är utbyggda till sin fulla potential. Svenska vindkraftmarknaden Såväl Sveriges regering som den politiska oppositionen uttrycker höga ambitionsnivåer för utbyggnaden av förnybar elproduktion i sin energi- och klimatpolitik. Detta säkerställer troligtvis ett långsiktigt politiskt stöd för svensk vindkraft, oavsett vilken regering Sverige har i framtiden. Vindkraften har många fördelar som förnybar energikälla. Den har liten påverkan på kringliggande omgivning, är en riklig resurs och har god potential för utbyggnad. Härutöver är vindkraften kostnadsmässigt konkurrenskraftig i jämförelse med andra energislag. Utbyggnad av förnybar elproduktion i Sverige Kostnader för elproduktion, öre/kwh TWh Vattenkraft Gaskraft Vindkraft land Kärnkraft 10 Kolkraft Vindkraft hav 5 Biomassa Tidvatten- och vågkraft CSP Sol PV Vind Bio Vatten Lägsta beräknade kostnad Högsta beräknade kostnad Källa: Energimyndigheten, Svenska Kraftnät Källa: World Energy Outlook World Nuclear Status Report 15

18 Ung vindkraftentusiast vid invigningen 2010 av vindkraftverket Råshön, Krokoms kommun. Under 2010 driftsattes totalt drygt 600 MW vindkraft, vilket motsvarar en investeringskostnad på cirka 9 miljarder SEK. På årsbasis ökade produktionen med 40 procent från 2,5 TWh till cirka 3,5 TWh. Totalt genererar vindkraften nu energi motsvarande cirka 2,5 procent av den totala elkonsumtionen i Sverige. Den framtida utvecklingen Vindkraften förväntas spela en avgörande roll i utbyggnaden av förnybar elproduktion i Sverige. Analyser genomförda av Energimyndigheten och Svensk Vindenergi visar på en total vindkraftproduktion 2020 mellan 12,5 och 15 TWh. Dessa prognoser baseras till Historisk utbyggnad av vindkraft i Sverige Installerad effekt i Sverige (Vindkraft/MW) Förväntad utbyggnad av förnybar elproduktion i Sverige till 2020 TWh Bio Vatten Vind Källa: Svensk Vindenergi Källa: Energimyndigheten, 16

19 Skymning i Bliekevare vindkraftpark, Dorotea kommun stor del på den reglerade efterfrågan som styrs av det svenska elcertifikatsystemet. Elcertifikatsystemet är utformat för att stimulera en ökning av den förnybar elproduktion i Sverige. Målet är att det från 2003 fram till 2020 successivt ska byggas ny förnybar elproduktionskapacitet motsvarande en total tillkommande produktion på cirka 25 TWh. Vid 2010 års utgång producerades totalt 18 TWh inom ramen för elcertifikatsystemet, varav cirka 12 TWh var nytillkommen produktionskapacitet. Fram till 2020 återstår alltså cirka 13 TWh för att uppnå det fastställda målet. Grafen på föregående sida visar på Energimyndighetens prognos över den framtida utbyggnaden fram till Som framgår förväntas vindkraften stå för en majoritet av den tillkommande produktionskapaciteten. Även om prognoserna är osäkra finns det goda grunder att anta att det inom ramen för gällande regelverk kommer att byggas ytterligare cirka 10 TWh vindkraft fram till Gemensamt elcertifikatsystemet med Norge 2012 I december 2010 skrev Sverige och Norge på ett intentionsavtal gällande ett gemensamt svensk-norskt certifikatsystem. Intentionen är att Norge från och med 2012 ska anslutas till det svenska certifikatsystemet. Det svenska systemet är konstruerat för att stimulera utbyggnad av 13,2 TWh elproduktionskapacitet under perioden 2012 till Vid ett gemensamt elcertifikatsystem från den 1 januari 2012, där Norge antar samma åtagande som Sverige, bör respektive lands ökning vara 13,2 TWh för perioden 2012 till Den gemensamma ökningen blir då 26,4 TWh. 17

20 Ett gemensamt system där Norge ansluter sig till den svenska modellen skulle innebära en större marknad med flera aktörer. Detta förväntas leda till bättre konkurrens på marknaden då likviditeten ökar och priserna blir mer stabila. I och med en norsk anslutning skulle också den samlade potentialen för förnybar elproduktion öka kraftigt. Energimyndigheten har på den svenska regeringens uppdrag analyserat effekterna av ett gemensamt system i rapporten Gemensamt elcertifikatsystem med Norge (ER 2010:28). Myndigheten gör bedömningen att utbyggnaden kommer fördelas relativt jämt mellan länderna samt att landbaserad vindkraft kommer att utgöra mer än hälften av den ökade produktionen. Myndigheten påpekar också att en ytterligare effekt av ett gemensamt system är att förutsättningarna för elexport till norra Europa förbättras samt att en utökning av systemet till fler länder kan komma att bli aktuell. Detta skulle i så fall möjliggöra mellanstatlig handel vilket under EU:s förnybarhetsdirektiv går under benämningen samarbetsmekanismer. Samarbetsmekanismer enligt EU:s förnybarhetsdirektiv I EU:s förnybarhetsdirektiv från 2009 ges medlemsstaterna möjlighet att samarbeta för att nå sina respektive klimat- och miljöåtaganden. Detta innebär bland annat att en bestämd mängd energi kan överföras mellan två medlemsstater i form av statistiska överföringar, där förnybar produktion i ett av länderna tillgodoräknas det andra landet. Sådana gemensamma projekt kan omfatta el, värme eller kyla och inbegripa privata aktörer. En medlemsstat finansierar delar av en åtgärd (ett projekt) i en annan medlemsstat. Avtalet mellan staterna reglerar hur stor del av förnybarhetsvärdet som sedan ska adderas till det land som bidragit med stödet. Medlemsstaterna kan också på frivillig basis besluta att slå samman eller delvis samordna sina nationella stödsystem, utan att det påverkar storleken på det nationella åtagandet, såsom tanken är i det gemensamma svensk-norska certifikatsystemet. Förhållandena för vindkraftutbyggnad i Sverige bedöms vara goda i jämförelse med flera länder i EU. De främsta anledningarna till detta är goda vindförhållanden, låg befolkningstäthet, bra infrastruktur i form av väg- elnät- och balanskraft samt en väl fungerande tillståndsprocess. Det finns därför förutsättningar för att andelen förnybar energi i Sverige skulle kunna öka ytterligare genom samarbetsmekanismer. En rimlig bedömning är dock att denna mellanstatliga handel med förnybar elproduktion kan komma igång i större omfattning tidigast inom några år i samband med att enskilda medlemsstater upplever att de inte själva kommer att klara de förnybarhetsmål de åtagit sig. Det är därför svårt att i dagsläget bedöma hur stora implikationer samarbetsmekanismerna kommer att ha för den förnybara elproduktionen i Sverige. Marknaden för försäljning av vindkraft anläggningar O2 säljer merparten av sina vindkraftprojekt och är därför beroende av såväl den samlade utbyggnadspotentialen som att det finns köpare som är villiga att investera i vindkraft. Den totala utbyggnaden är svår att prognostisera med precision. I dagsläget styrs detta i huvudsak av det svenska elcertifikatsystemet, inom vilket Energimyndigheten bedömer att 12,5 TWh vindkraft kommer att byggas fram till Från 2010 års nivå skulle det innebära en ökning med cirka 9 TWh. Vid ett gemensamt svensk-norskt certifikatsystem ökar den samlade potentialen avsevärt. Såväl Energimyndigheten som energikonsultföretaget Pöyry har gjort analyser för hur stor den samlade vindkraftproduktionen i de båda länderna kan komma att bli. Båda analyserna pekar mot cirka 18 TWh vindkraft I ett scenario där Sverige och Norge blir nettoexportörer av förnybar elproduktion till resten av Europa och marknaden för samarbetsmekanismer kommer igång, skulle potentialen öka markant även från dessa nivåer. Vid antagandet att varje TWh produktion motsvarar en investeringskostnad på cirka 5 SEK miljarder skulle den totala investeringsvolymen till vindkraft inom det svensk-norska systemet kunna komma att uppgå till cirka 90 miljarder SEK fram till

21 Ägarfördelning av svensk vindkraft ,7% 3,7% 20,7% Källa: Vindstat 8,7% 5,8% 49,4% Aktiebolag bildat för vindkraftägande Ägare med annan huvudverksamhet Kraftbolag, energiverk Övriga Privatpersoner Andelsägande O2 påverkas av marknaden för försäljning av vindkraftanläggningar och att det finns köpare till de projekt som tas fram. Som framgår av figuren ovan är det svenska vindkraftägandet förhållandevis spritt bland olika typer av köparkategorier. Marknaden skulle kunna delas upp i fyra större segment: 1) Finansiella aktörer (Aktiebolag bildat för vindkraftägande) som idag står för knappt hälften av marknaden. Här finns i huvudsak finansiella investerare av olika storlek, som har förvärvat en anläggning för att erhålla finansiell avkastning. Bland dessa aktörer märks bland annat Proventus Wind Power, Stena Renewables och HG Capital. Även Arise Wind Power och Eolus Vind ingår i denna grupp. Detta marknadssegment har ökat kontinuerligt de senaste åren och förväntas stå för en fortsatt stor del av den kommande vindkraftutbyggnaden. 2) Energibolag (Kraftbolag och energiverk) som står för cirka 20 procent av marknaden. Bland de tre stora kraftbolagen är Vattenfall det bolag som har varit mest aktiv på den svenska marknaden. Men även många av de mindre energibolagen har vindkraft i sin produktionsportfölj. Som exempel kan nämnas Falkenberg Energi som var tidigt ute med vindkraftinvesteringar samt Skellefteåkraft och Jämtkraft som varit mer aktiva de senaste åren. 3) Andelsägande står för cirka nio procent av marknaden. I huvudsak är det privatpersoner och mindre verksamheter som äger en eller flera anläggningar genom en ekonomisk förening. Oftast är huvudsyftet med denna ägandeform att minska sina elkostnader och göra en miljöinsats. Det finns ett flertal ekonomiska föreningar som driver andelsägd vindkraft. Bland annat O2 El Ekonomisk Förening, Dala Vindkraft Ekonomisk Förening och Kvarkenvinden. Även den andelsägda vindkraften ökar i Sverige. 4) Stora elförbrukare (Ägare med annan huvudverksamhet) står för knappt sex procent av marknaden. Det är företag som inte har vindkraften som huvudsaklig affärsidé. Det finns flera olika typer av investeringsmotiv som gör att detta segment kan förväntas växa kraftigt framöver. Med ett eget ägande av vindkraftproduktion säkerställs låga och stabila elkostnader. Uppfyllelse av interna klimatmål, marknadsföring och good-will är andra exempel. Fastighetsbolaget Wallenstam var tidigt ute med denna typ av investeringar. O2 sålde i januari 2011 en medelstor vindkraftanläggning till Ikea och har tidigare sålt ett flertal vindkraftverk till bland annat kommunala fastighets- och förvaltningsbolag. Rättviks kommun har förvärvat tre vindkraftverk på Hedboberget, två verk under 2007 och ett verk

22 Sverige erbjuder attraktiva förhållanden för investeringar i landbaserad vindkraft Förhållandena för vindkraftutbyggnad i Sverige bedöms vara goda, vilket gynnar O2:s förutsättningar att utvecklas och uppnå uppsatta mål. De viktigaste faktorerna är goda vindförhållanden, låg befolkningstäthet, bra infrastruktur i form av väg- och elnät och en väl fungerande tillståndsprocess. Gynnsamma vindförhållanden Länder som Sverige, Norge och Danmark har generellt sett en fördel av högre medelvind än i många andra europeiska länder, vilket förbättrar avkastningen i vindkraftprojekten.de svenska vindkartorna visar på starka vindar i stora delar av södra Sverige. Vidare finner man goda förhållanden i höglänta områden i inlandet i såväl mellersta som norra Sverige. Fjällområden och havsområden utgör också stora ytor med goda vindförhållanden. I Norrland hittas attraktiva vindförhållanden i glest befolkade områden. Låg befolkningstäthet, ett ökat intresse och lokalt stöd i glesbygden Sverige är attraktivt för utbyggnad av landbaserad vindkraft bland annat på grund av den låga befolkningstätheten. Historiskt har det största hindret mot vindparker varit ett lågt politiskt engagemang och otillräckligt ersättningssystem. I dag finns elcertifikatsystemet och kommunerna vill ofta investera i vindkraftprojekt eller samäga dem, för att få del av de ekonomiska fördelar som en vindkraftpark innebär. God infrastruktur I Sverige och Norden håller kraftnätet en hög kvalitet och utgör ett tillförlitligt system med tillhörande regleringar. Vidare finns dessutom goda möjligheter att transportera material och utrustning för uppförandet av vindkraftverken samt en geografisk närhet till leverantörer och underleverantörer. I Sverige är vattenkraften det mest betydande elenergislaget. Vatten kan magasineras när tillgången på vind är stor och när tillgången på vind är mindre kan vattenkraften ersätta vind. På så vis kan vattenkraften fungera som en balanserande krafttillgång till vindkraften. Väl fungerande tillståndsprocess Den svenska anmälnings- och tillståndsprocessen, med relevanta överklagandeprocesser, är reglerade i lag. Även om det är många olika faktorer som påverkar ett enskilt projekt är sannolikheten att identifiera en plats där bygglov och miljötillstånd kan erhållas relativt hög och osäkerheten i projekten reduceras om det finns en väl förberedd och dokumenterad utvecklingsplan. I syfte att förenkla och förkorta ansökningsprocessen för vindkraftverk har riksdagen antagit lagändringar som trädde i kraft den 1 augusti 2009, vilka bidrar till kortare ansökningstider och därmed lägre projekteringskostnader. 20

23 21 Montering av vindkraftverk, Rödbergsfjället, Vansbro kommun.

24 Miljö Sedan början av 2010 är O2 certifierade enligt den globala miljöstandarden ISO Det innebär att O2 systematiskt utvärderar betydande miljöaspekter, men också arbetar mot tydliga och verifierbara miljömål. O2:s miljöarbete bygger på de miljöaspekter som bedöms vara viktigast under hela vindkraftens livslängd från tillverkning av vindkraftverken till återställande av vindkraftparkerna. Miljöprestationer 2010 O2 arbetar efter tre övergripande miljömål: 1. Minska beroendet av fossila bränslen inom alla delar av verksamheten och i samhället i stort. 2. Påverka leverantörer att leverera miljömässigt säkra produkter och material. 3. Optimera resursanvändningen inom alla delar av verksamheten. Mål 1. Minska beroendet av fossila bränslen inom alla delar av verksamheten och i samhället i stort. O2:s viktigaste miljöaspekt är att vi uppför vindkraft som är en ren och oändlig energikälla. Den el som vindkraften producerar bidrar till att tränga undan smutsig fossiltillverkad el. På lång sikt är O2:s mål att väsentligt bidra till omställningen mot en helt förnybar svensk elproduktion. På kort sikt har vi ett ambitiöst mål att år 2012 bidra till 0,67 miljoner ton i minskade utsläpp genom den vindkraft vi bygger. Eftersom vi inte kan kontrollera hur mycket det blåser blir en viktig del av miljöarbetet att styra över de faktorer som indirekt påverkar produktionsutfallet för våra vindkraftverk. Exempelvis är det viktigt att vindkraftverken alltid finns tillgängliga för produktion. Ett stillastående vindkraftverk gör ingen miljönytta. O2 arbetar också aktivt med att minska utsläppen från den egna verksamheten, såsom tjänsteresor och uppvärmning av lokaler. Målet är att kontinuerligt minska utsläppen av koldioxid per uppförd MW. O2:s utsläpp från den egna verksamheten i relation till de utsläppsminskningar som vi bidrar med då vi bygger vindkraftverk är mycket liten. Totalt utgör våra egna utsläpp 0,03 procent av de utsläppsminskningar vindkraftverken bidrar med. Utsläppsminskningar av koldioxid från vindkraftverk som projekterats av O2 i jämförelse med kolkraft Mål 2011 Mål 2012 Miljoner ton koldioxid 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 Kommentar: Utfallet för 2010 visar att O2 stadigt minskar koldioxidutsläppen från energisektorn. För att nå målen för 2011 och 2012 krävs att de parker som närmast ligger för byggstart håller tidsplanen, att målen för tillgänglighet hålls samt att vindenergin inte ligger under ett normalår. Se mer om utsläppsminskningar på s.23 Direkta koldioxidutsläpp kg/mw från O2:s verksamhet Kg CO Utsläpp kg/mw Totala utsläpp Kommentar: Sedan 2008 har de direkta utsläppen minskat med 42 procent per uppförd MW, vilket är över förväntan. De totala utsläppen från verksamheten har ökat, framför allt på grund av att antalet anställda har ökat från 26 till 42 st mellan 2008 och O2:s direkta utsläpp i relation till utsläppsminskningen från den projekterade vindkraften Direkta utsläpp, O2, 2010, kg CO Utsläppsminskningar från vindkraft O2, 2010, kg CO

25 Utsläppsminskningar från vindkraft Det finns olika sätt att räkna på hur mycket koldioxidutsläpp som undviks tack vare en ökad vindkraftproduktion. Den av svenska myndigheter rekommenderade metoden kallas marginalelsmetoden. Utsläppsminskningen styrs enligt denna metod av vad som händer på marginalen i elsystemet, det vill säga den elproduktionsteknik som tillkommer respektive försvinner vid en ökad eller minskad efterfrågan på el. Eftersom Sveriges elnät sitter ihop med elnätet i övriga Norden och Europa ligger oftast utsläppsintensiv kolkraft på marginalen och det är alltså kolkraftens produktion som undviks vid ett ökat utbud av vindkraft. Kolkraften släpper ut ca 800 g koldioxid/kwh och ett nybyggt vindkraftverk som producerar 6 GWh per år undviker då utsläpp av ca ton koldioxid per år. Källa: Svenska Miljöinstitutet Energiåterbetalningstid Ett vindkraftverk är energineutralt efter ca sex månader vilket innebär att efter denna tid har vindkraftverket producerat så mycket energi som går åt under hela vindkraftverkets livscykel från tillverkning till skrotning. Källa: Vestas Wind Systems A/S Mål 2. Påverka leverantörer att leverera miljömässigt säkra produkter och material. En stor del av O2:s miljöpåverkan är indirekt då den sker via underleverantörer såsom byggnadsentreprenörer och turbintillverkare. En viktig del i miljöarbetet är därför att ställa krav på leverantörerna att ständigt förbättra sina miljöprestationer. För att kunna påverka våra underleverantörers miljöprestationer bedömer vi dem i fem olika kategorier utifrån hur ambitiöst deras miljöarbete är. O2:s leverantörer Klassificering av leverantörer, antal 33% 9% 20% 18% 20% Har en miljöcertifiering Har en handlingsplan samt uppföljning av policy Har en miljöpolicy Har vissa miljörutiner Har inget dokumenterat miljöarbete 1. Har inget dokumenterat miljöarbete 2. Har vissa miljörutiner 3. Har en miljöpolicy 4. Har en handlingsplan samt uppföljning av policy 5. Har en miljöcertifiering Kommentar: Kartläggningen av O2s leverantörer visar att en betydande del idag har ett aktivt miljöarbete, men också att det finns en stor förbättringspotential hos flera leverantörer. I många projekt arbetar O2 med mindre lokala leverantörer och här är en dialog med respektive entreprenör viktig för att förbättra miljöprestandan. För 2010 omfattades 87 leverantörer av kartläggningen. Hänsyn har inte tagits till leverantörens storlek eller inköpsbelopp. Målet är att 50 procent av O2:s betydande leverantörer ska finnas inom nivå 4 och 5 år

26 Mål 3: Optimera resursanvändningen inom alla delar av verksamheten. Att bygga vindkraftparker kräver vissa ändliga naturresurser i form av material såsom stål, koppar och betong. Varje vindkraftpark planeras därför på ett sätt så att resursförbrukning minimeras. Oftast är även en lägre resursförbrukning mer ekonomisk. O2:s arbete med att optimera resursanvändningen fokuserar till största del på att redan i planeringsstadiet sortera bort projekt som inte lever upp till de interna kraven på resurseffektivitet. Viktiga aspekter i denna bedömning är t.ex. närhet till elnät, vägnät och markförhållanden. På detta sätt förebygger vi onödig resursförbrukning och minskar det fysiska intrånget i naturen. Vindkraftens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Sett ur ett livscykelperspektiv uppstår vindkraftens största miljöpåverkan vid tillverkningen av själva vindkraftverket. Bygg- och driftfasen har en betydligt lägre påverkan. De viktigaste insatserna O2 kan göra för att minska vindkraftens miljöpåverkan är därför att ställa tuffa krav på turbintillverkarna för att säkerställa att de negativa miljöaspekterna minimeras. Läs mer om Livscykelanalyser på O2:s hemsida Vinkraftverk på rad, Bliekevare, Dorotea kommun. 24

27 Styrelse och revisorer Styrelse O2 Vinds styrelse består för närvarande av sex ordinarie styrelseledamöter, inklusive styrelseordföranden, utan suppleanter. Den består av Johan Ihrfelt (ordf.), Johan Wieslander, Thomas von Otter, Anna-Karin Celsing, Birgitta Stymne Göransson och Matthias Rapp. Johan Ihrfelt (född 1967) Styrelseordförande (sedan extra bolagsstämma 2011) och verkställande direktör i O2 Vind sedan Ihrfelt är även styrelseordförande i Enstar AB, Shepherd Energy AB, Cuenco Trading AB,och är därutöver styrelseordförande eller styrelseledamot i ett flertal andra bolag inom O2. Ihrfelt är civilekonom, utbildad vid Handelshögskolan i Stockholm och NYU, Stern School of Business i New York. Ihrfelt har även studerat på juristlinjen vid Stockholms Universitet. Anna-Karin Eliasson Celsing (född 1962) Styrelseledamot i O2 Vind. Celsing är även styrelseordförande och ägare i AKC Råd AB, styrelseledamot i Lannebo Fonder AB, Team Olmed AB samt SverigesTelevision Aktiebolag. Celsing innehar även diverse uppdrag av ideell karaktär. Celsing är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Birgitta Stymne Göransson (född 1957) Styrelseledamot i O2 Vind. Stymne Göransson är VD i Memira Holding AB, styrelseordförande i stiftelsen Fryshuset samt styrelseledamot i Elekta AB och Arcus AS. Stymne Göransson är civilingenjör från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och har en MBA från Harvard Business School. Matthias Rapp (född 1950) Styrelseledamot i O2 Vind. Rapp är även verkställande direktör och ägare i Straits International Ltd., styrelseordförande i Svenskt Vindkrafts Tekniskt Centrum och i Ecopower Academy AB, styrelseledamot i Proventus Wind Power AB samt i European Wind Energy Association (EWEA). Rapp har studerat vid London School of Foreign Trade. Thomas von Otter (född 1966) Styrelseledamot och vice verkställande direktör i O2 Vind. von Otter är även styrelseledamot i Confy AB, Enstar AB och har även styrelseuppdrag i ett flertal andra bolag inom O2. von Otter har studerat ekonomi vid Stockholms universitet under fyra år. 25