:e årgången. Häfte N:r 12

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 12

2 ~ Berättese över Kung. Örogsmannasäskapets verksam= het under det förfutna arbetsåret. Säskapet har varit samat ti 7 ordinarie sammanträden, varvid avgivits 6 år sberätteser, nämigen: ' arti eri- och hanevapen av edamoten örnber g, ' i minväsende av edamoten Grafström, ' i navigation och sjöfart av edamoten A. Hägg, ' i regementen och förvatning av ecm_noten C. E. Homberg, ' i skeppsbyggeri och maskinväsende av edamoten Schoerner, ' i sj ö krigskonst och sj ö krigshistoria 1av ecamotei1 Giron, varjämte korresponderande edamoten Rabe håit ett fö'ecrag : "Någr a erfm~e nh eter från väddskriget om det fasta kustförsvaret". Redaktörsbefattningen för säskapets tidskrift har från och med innevarande år övertagits m r edamoten Söderbaum. '' i. r edaktionens förfogande har av obekant person stäts <ett beopp av 400 kronor att användtas ti prrsbeönande av.artikar för tidskriften. rri säska:pet har inämnats en tävingssn'ift: " Luftartieri å fartyg samt avvärjand et av uftanfa ti sjöss". T idsk1 i{t i Sjöväsencet. 51

3 Denna tävingsskrift har av säskapet erhåit hedrand e omnämnande och är författad rav kommendörk1aptenen av 2 :a gr. L. St.acke. Inom säskapet har fö janc e förändringar inträffat :. M ed döden avgått: Hedersedamöter Korresponderande edamot Tikommit: Summa Hedersedamot : Generaciredörert, numera stats rådet och chefren för eckesiastikceptartemente t B. J :son Berg kvist. Korresponceran_ce edamot: Stationsingenj ör en, friherre P. S. C :son Sparre. Ar betand e edam öter: Kommendönkaptenen av 1 :a gr. G. P. Reinius,. Kaptenen vid Kung. Fottan, gr eve G. C. A. Ehren svärd, Kaptenen vid Kung. Fottan E. A. öber.g, Kaptenen vid Kung. Kustartieriet rr _ C. N. \Vahman, och M ariningenjören av 1. gr. C. ''. Herin. ri hedersedamöter hava uppfyttats ecamöterna Generaotsdirektör en E. Hägg och Konteramiraen H. Lindberg. För närvarande utgöres säskapet av : Förste hedersedamöter Hedersedamö.ter, svenska , utändska Arbetande edamöter Korresponderande edamöter, svenska... :..... " " u täncska Summa Minnesteckningar över under året avidna edamöter av Kung. Örogsmannasäskapet. Thorsten Wihem Nordenfet*). Kammarherre Thorsten \Vihem Norcenf et aved i sitt hem i Stockhohn den 8 februari detta år. Nordenfet föddes på örby Bosgård i Västergötand e en 1 mars Fadern var cåv arance översteöjtnanten vid Äfsborgs r egemente Enar \Vihem Nordenfet och modern Maria Eisabeth \Vaern. H.edan tidigt visade sig anagen / ' ) i\iinnesteckningen författad och uppäst av edamoten Ask er.

4 ti dådkraft, snabb uppfattning, energi och mod hos den unge och han var så stor för sin å1der, att då famij en 1849 fyttade ti Jönköping, rektorn utan vidare undersökning tog in honom i skoan, utan tanke på att han kunde vara för ung. När vid handingarnas granskande. detta senare uppdagades fick nåd gå före rätt och han fick stanna, viket gforde att Nordenfet kom fram mycket tidigt och tog studenten i Lund redan vid 15 års åder bev fadern andshövding i Karskrona och från den tiden räknade Nordenfet sina vänskapshand med dåtidens sjöofficerare - band som i f era fa höo ivet igenom. Omedebart efter studentexam_en börjad e N or~ denfeh arbeta som eev vid statens järnvägsbyggnader 1 Västergötand, mean Faköping och Skövce. Åren genomgick han Teknoogiska Institutet samt bev ingenjör som väg och vauenbyggare. Under som rarue fortsattes j ärnvägsbyggna:derna ti 1862 då han fic:: anstäning på Ernst Waerns kontor i London, där han stannade ti 1866 då han b ev firman Loemnitz & C :o representant i Sverige. Under sin Loneontid hade Nordenfet Q aj ort bekantskap med fröken Emma. Grund y, dotter ti en väsituerad fabriksidkare i Manchester, och med henne gifte han sig sommaren 1867 samt etaberade sig samma höst i London med sin svåger Tiden, und er firma rriden-norden:fet & C :o. Denna firma utveckades mycket snabbt i trä och järn. Såunda anade de samtidigt med Bröderna Lewenhaupt från Ciaestarp de fyra första trän:ass.efabrikerna i Sverige, nämigen vid Värmbo, Krontorp, Dearyc och Bruzahom; Av dessa ägde firman Krontorp och Bruz,ahom. Ävenedes inköptes Skagershom och Frötuna, ävensom Granvik, där det fanns brunsten av ungefär samma beskaffenhet som vid Spexeryc och viken behövdes för järntiverkningen vid Björneborg, där finnan var mycket intr.esserad. I-Iöre herrgård meuan Jönköping och VärrJiamo inköptes även för att med _Tabergsmam tiverka speci<ajärn ti tråd dragerier. N orcenfet införskrev de första små ardennerhästarna, 16 ston och 2 hingstar, och ade såunda grunden ti denna numera hos oss så amänna och omtyckta 'as. Vtc Sm1cviken hade Göranss on utarbetat och anagt det första Bessemerverket. Vid B j örneborg anade firman med stora kostnader det.andra samt försåg bruket med ej mindre än 14 änghammare med ända upp ti 20 tons sagkraft. För att uneerätta de dåtida mycket dåiga kommunikationerna yckades N orcenfet genomeriva koncession å ö stra Värmanes järnväg, som bev första änken i sedermera Mora- Vänerns järnväg. Av at detta framgår att firmans utvecking var het enket fenomena, viket kan tiskri vas N ordenf ets oerhörda energi och arbetskraft. Efter fr-ansk -tyska kriget bev ett betydande uppsving, varvid band annat räsprisel sprang upp från 7 ti 15 ±: per ton, men r edan 1874 kom haksaget som en bixt från kar himme och priset fö i ett tag ned ti 4 ±:. Nordenfet hade ej berett sig på detta utan firman måste instäa betaningarna, sorn dock, tack vare honom, avveckades med fu ikvid. Nordenfet säger reärom sjäv: " Hea oyckan var naturigen mitt fe så tivida att jag med bristande erfarenhet och för s{ or optimism icke hade nog förutseende att i tid ordna för hastig reaisation ikt en skeppare, som ej i tid revar utan ittar ti sin yckiga stjärna att rida ut stormen". Man måste dock komma i håg att han då var endast 32 år. Firman rriden Nordenfet uppöstes och Nordenfet såde sitt magnifika antstäe och fyttade in i två möberade rum i London. Redan året därpå var han emeertid kar ti nya tag. Pamcrantz-Winborg hade som bekant konstenerat de första kusprutorna i Sverige. Me:d dem träffade Nordenfet avta att söka introducera d essa vapen i Engand. Kusprutan stod emeertid ej högt i kurs efter fransktyska kriget och engesmännen kunde a<drig ära sig det krångiga namnet utan kaade dem N ordenfeh-gun, var-

5 ti.!om att en agent hade mycket svårt att göra sig gäande hos vederbörande statsmyndigheter i Engand. At detta gjord e att en överenskommese träffades därhän att namnet ändrades ti Nord enfet-gun. Detta har rätt mycket kand1'ats såsom usurpation, men.ska man vara rättvis måjste erkännas att affären säkerigen ej fått såjdan omfattning utan Nordenfet, på samma gång d et fanns mycket itet kvar av d et vapen, som övertogs, då det en gång gick ut som värdsomfattande. Pamcrantzska ideen med harizontaa pipor av gevärskaiber visade sig genast otiräckig och då kaibern ökades ti 25 mm. bev vapnet för tungt och pipornas anta måste minsims först ti 4 sedan ti 2, men då 25 mm. även visade sig ken, i det kravet på exposiva projektier bev at större, var Parncrantz ska iden utdömd. Under tiden hade Nordenfet hunnit utarbeta?in 30 mm. och m ed denna och sina grova kanoner var det han sog igenom. Pamcrantzs ka fabri-ken Carsvik å Kungshomen ombyggdes, utvidgades och sattes i så förstkassigt skick. att ti och med den första undervattensbåten kunde där byggas. Nordenfet utförde 'därvid ett jättearbete, varti han var ak e e's särskit skickad genom sin förmåga att taga f,ok och komma fram över at. Snart sto-d Nordenfet åter i toppen med agenter över h ea värden. Det är föevånande att se att hans intresse det oaktat räckte ti för så my kel annat. Såunda tog han initiativet ti, oednade och bekostade, den stora gymnastikfärden ti Engand 1880, varigenom svensk gymnastik introducerades och beiv där införd. Han ordnade och edde ävenedes een färd, s on1 engeska officerare företog ti Sverige, att på ort och s täe studera svensk gymnastik. Jag har redan framhåit Nordenfets oförskräckthet då det gäde något han föresatt s1g genomföra. Bästa.) -74- :beviset därpå var hans undervattensbåtar, av vika han byggde 4 stycken. Att häe ingå i detaj om 'dem skue föra.för ångt, m en vi j ag åte rkaa i minnet att båten n :r 4 hade ganska aktningsvärda dimensioner för den t iden, 1880-taet, nämigen 250 ton, 1,250 hk., 19 knop i övervattensäge och 4 torpeder. Em eertid tog under -vattensbåtbygget sådan omfattning att Nordenfet överät detsamma ti Barrow shipbuiding and orcnance Company Limited. Under åren uttog Nordenfet enbart i Engand, förutom aa andra änder, 125 patent, aa omfattande krigsmaterie, märk vä även fygmaskiner sysswc e han med. Under dessa förhåanden tog affär en så dana dimensioner att Nordenfet ansåg.sig böra bida boag, viket skedde 1886 uneer namn av No rdenfet Guns.and Ammunition Company Limited. Aktiekapitaet övertecknades f era gånger och aktiernas värde m ångdubb Jwdes med detsamma. No11denfeH bev verkstämand e direktör och styre sen utgjordes i övrigt av Engands yp perst a m än inom de ssa områden. Nu stod Nordenfets stjärna i zenith.. Att en så enastående framgång skue skapa skarp konkurrens var ju uppenbart och ät ej hee.r vänta på sig. Starkaste trycket kom från Maximboaget m ed så betydande kapita bakom sig att det ansågs kokast sammanså boagen ti Maxim No rd enfet. No rdenfet hade nu vuxit upp ti en så b etydande 1naktfaktor att han ansågs.farig, för oaktat sina stora 'engesm förbindeser var han dock ej engesman och han h esatt så bet:i7dande fabriker utom Engand att vederbörande nog ansåga han borde stäckas. Nordenfet, atjämt :itande på sin yckiga stjärna, begr ep ej, eer kunde ej m ed sin ridderiga nature förmå sig tro på intriger. At nog han beaktade ej de varningar honom närstående äm-. 11 ade, annar s hade säkerigen för honom synnerigen förmåniga överenskommeser kunnat träffas. Det gynn-

6 -742- samma ögonbicket ät han gå och d å på en gång hans: svenska bankförbindeser uppsades, het säkert på order från engeskt hå, kunde han ej stå emot utan måste instäa b etaningarna, vika visserigen avveck&des med' fu ikvite!, m en hans makt var dock bruten. Då N ordenfe t någon tid efteråt träffade den bankdirektör, som närmast framkaat katastrofen, och före brådde honom det h årdhänta tivägagångssämet svarade denne : " J a, det var ia g j ort och vad värre var, det var dumt". Vid boagets bidande h&de Nordenfet fått för binda. sig att ej uneer 2 5 år utöva någon konkurrens. Det var het säkert 'ett ed i vad jag ovan reaterat. Han söde visserigen, m ed stöd av ReS'triction of 'rrade Act, få detta vikor annuerat, men då detta ej yckades fyttade han över ti Frankrike och bidade Societe Nordenfet, under edning av ingenjör P er Nordenfet. Hans egen kraft var nog ej ängre densamma, varföre han snart n og d rog sig tibaka och fyttade övee ti Sverige, där hans verksamh etsbehov tog sig å:tski.iga utsag. På S enare år avtog emeertid N orc e n~et.s synförmåga så betydigt, att han efter upprepade opm'ahoner, eneast såg så mycket på ena ögat att han kunde någorunda reda sig. Efter fru Nordenfets död 1910 bodde han om somrarna i en iten via: i Arid och om vintrarna i Stockhom atjemt med största intre sse föjande dagens händeser. Sitt osvikiga minne och kara huvud behö han ända ti sutet. Ännu en gång bev det No re enfat förunnatsöra en insats inom vapent0kniken i det han vid värdskrigets utbrott tog initiativet ti den svenska kusprutetivermingen i Eskistuna, som yckades så vä att han med stor fö rtjusning i september 1916 mottog fö j ande teegram: " Efter att i dag hava närvarit vid provskjutningen av een första 'svensktiverk ace kusprutan bringa vi een fosterändske initiativtagaren vår hjärtiga hyning.. Mörke.. Virgin." J Kommendörstecknet första kass av Nordstj ärneorcen bev det Nådiga vedermäet. J ag har ofta hört e en åsikten att Nordenfet skue varit m era köpman än ingenjör och uppfinnare. Jag anser mig d ärför böra betona att ehuru Nordenfets egensimper som organisatör och köpman voro högs t betydande han d ock på det temi1skt vetenskapiga området var överägsen. Att, som han ofta gjorde, utan tid att kunna direkt förb er eda sig, håa oskrivna föredrag inför värdens förnämsta auktoriteter inom vapenteknik, baistik: och sprängämnen och detta m ed d en största framgång och erkännande, är n og ej många förunnat göra efter. J ag har nu i korta drag sökt skissera upp konturerna ti ett enastående evna csopp i vad det yttre angår, m en för att rätt fatta ']'horsten Norcenfets storhet m åste m an hava kännt honom personigen, i det hans inre egenskaper voro ändå.större och utan tvekan säger jag, att ingen människa, jag uneer min växande evnad gjort bekantskap m ed, så imponerat på mig som han och att jag vid unga år fick arbeta uneer honom kan j ag adrig nog uppskatta. Trots sin enastående framgång utomanes och så ftustäncigt enge,sman, viket förkarae hans framgång i detta så konservativa and, var och förbev h an dock svensk o ch otaiga äro de svenskar han hjäpt och m ånga havja honom att tacka för sin framgång i ivet. Man kan ej teckna 'rhorsten Norcenfets ivsgärning utan att framföra en hyning för hans maka, Nem Nordenfet, m ed viken han var förenad i ett 43 -årigt enastående yckigt äktenskap. Att såsom hon kompettera en sådan jättenatur som Nordenfet, att utan e en minsta tvekan atid kar stå vid hans sida i med och motgång ika, härti behövdes m era än vaniga egensi.:aper. J ag vet, jag ej går deras vackra inbörees förhåande för nära genom att nämna att Nordenfet efter h enn es död f1ann i h ennes portföj. skriven år 1900, atså 1 O år före h ennes d öd, men dock efter deras storhetstid, föjande app : "'Where you are is home your and my and, your peope m y peope. -

7 I ove you and in any pace in any weather in any heath ~or sicknes I want-why just you my daring." Dessa ord säga mycket, i.a synnerhet i en tid som vår, och jag kan tiägga, var N ordenfe t fuständig engesman dock svensk, var hon ehuru engeska dock fuständig.svenska. ~~~ven henne bevarar jag i mycket tacksmnt minne. Korresponderande edamot av detta säskap bey Nordenfet '1883 och skrev han då ti mig: "Hur.u mycket detta erkännande från Sverige gadde mig förstår Du nog, Så mycket mera som det kom från en kår, vars medemmar redan som ung voro mina idea. Gotthard Wachtmeister*). Den '15 sistidne maj aved i sitt hem i Häsingborg förre andshövcingei1 greve Gottbard Wachtmeister 86 år gamma. * ) Minnesteekningen författad av edamoten K Posse. - 7<15 - Född på Röge i Mamöhus än ägnade sig Wachtmeist,er tidigast åt miitäryrket och utnämndes '1854 ti uneeröjtnant vid S~ånska husarregementet, där han avancerade ti ryttmästar e innan han '1868 tog avsked ur tjänsten för att ägna sig åt skötsen av fäcerneegen domen Röge. Une er denna tid gjorde han sig bemärkt.som en mycket framstående antbrukare och förordnades ' O år senare ti domänintendent i :Mamöhus än. I denna sin egenskap vann han ytterigare förtroende och kaades efter 2 åe ti andshövding i Mamö och såsom sådan Jcvarstoc han ti 1892, då han utnämndes ti andshövding i Bekinge. Ar '1895 kaades greve \Vachtmeister ti hedersedamot.av Kung. örogsmannasäskapet. Såvä i Mamö som Karskrona var han uneer en ängre tid ordförande i respektive hushåningssäskap och dessutom under Mamöticen ordförande i styrelsen för Anarps antbruksinstitut. Ar '1900 tog han avsked och bosatte sig i Häsingborg. Wachtmei ster tihörde en.säkt med många anor inom fott an och ej minst i Karskrona, där at ifrån generaamiraen gr1eve Hans Wachtmeister än det miitära och än det civia befäet bekätts av en Wachtmeister. Ehuru uppfödd på andet åg hos Gotthard Wachtmeister en viss håg för sjön- måhända nedärvd - och ännu på ädre dagar såsom aneshövding i Karskrona, då han en de år bodde på Iästö om sommat'en, brukade han sjäv regebundet.sega in ti staeen i sin ia bekingseka. Secan han fyttat ti Häsingborg, föjde han från :sin via vid 81mdet med adrig sinande intre sse at som rörde sig på sjön - ej minst då något svenskt örogsfartyg kom i sikte. vvachtmeister var en förnämt anspråksö s man,.som utan att han ade sig vinn därom vann stor popuaritet

8 i båda sina än. Särskit hade han förmåga att fön ärva den förtroendefua kontakt m ed änets befokning, som för en andsh övding är av så god hjäp. Gift med friherrinnan Eisabeth von Essen på vi kens dödsdag, 6 år tidigare, han aved sörj,des han av 9 barn, därav sonen Gottharc, kapten vid f ottan, och en dotter, gi<ft m ed komm endörkaptenen greve K. P osse. Adof Arnod Louis Paander af Vega*). Lördagen een 7 augusti ingick. ett dödsbud, som m et iin d e f esta var ägnat att väcka sorg och förstämning över at Sverige's and. På morgonen aved nämigen i sitt h em å Djurshom svenska fottans "grand, od m an", Amiraen Louis Paancer af Vega, i en åder a'v nära 78 år. Adof Arnod Louis Paancer av v,ega tihörde en ursprungigen finsk säkt, som i f era generationer ti h ört Svenska f ottan. Farfadern, Lars Adof Paancer, född i Finand 1758, var fätäkare vid Kung. fottan. I hans äktenskap m ed Kristina Fredrika Faxe, född i Karskrona 1768 och dotter av Amiraitets-mecicusassessorn Arvid Faxe och Urica Kristina von Braun, föddes sön erna Car Wihem 1800 och Axe Fredrik Den förre vade een m erkantia banan, une er det att Axe Fredrik ingick vid fottan, cäe han avancerade ti kommencörkapt en. I dennes. ädenskap m ed Emeie Jaquette Constance Du Ree s föddes i Karskrona een 2 oktober 1842 son en Adof Arnod Louis Paander. Den unge Louis P aander vae genom egen böjese förutbestämd ti sjöofficer och fö jde sin faders traditioner. Han antogs 1856 vid 14 års åder ti sjökadett samt detog under åren i korvetterna J arramas och af Chapmans sommarexpeditioner. Utexaminerad från sjökrigsakademien å Karberg utnämndes Paancer i mars ti sekuncöjtnant vid Kung. Maj :ts fotta, och som sådan detog han i korvetten Gefes expedition ti Medeh avet och Väsumsten av Afrika Men een tidens ofta inti overksamhet geänsance sj ö miitära t jänst tifredsstäde ej atid een unge dådystne offi.cerens äggning, utan tog Paancer, iksom fera hans kamrater, hyra å handesfartyg finna vi honom s:egande som styrman i No rd- och Sydameriw nska farvatten. Hemkomniim ti fädernesandet våren 1866 föjde kommendering å korvetten Norrköping under dess expedition i Östersj ön och Nordsjön srurn t sommar:en 1867 å kanonbåten Ingegärd ti fiskerierna å N or ges västkust. Expeditionen m ed Ingegärd bev het säkert av den törsta betydese fö r Paander s kommande öden. Han stod nämigen häruneer uneer en dådkraftig fartygsch efs b efä, dåv1:1.rance kaptenen Friherre F. W. von Otter, viken, iksom Paancer, snar t s kue göra sig ett herömt namn inom poarfärdernas historia. Redan fö j ande år står han inför sin ivsuppgift, och det arktiska äventyr ets ' ) Minnesteckningen författad av edamoten de C1amps.

9 tjusning skue seeermera håa honom bunden uneer den bästa mannaådern. Uneer F. W. von Ott.ers befä detog nämigen Paander som kommenderad officer å ångfartyget " Sophia" i A. E. Nordenskiöds i många av seenden så märkiga forskningsresa ti Spetsbergen Härunder nådc e "Sophia" een '19 september 1868 den h ögsta nordiga atitud - 8'1 o 42' - som dittis. bivit hunnen av fartyg. Under ett förnyat försö;: att framtränga norrut bev det svagt byggda fartyget uneer s tot~m å 81 o nordig brede kastat mot ett i sf ak, så att en svår äcka uppstod. Ae man arhetade vid pumpama, v,etenskapsri1ännen ej undantagna, och det var eneast tack vare befäets ugna ihärdighet och koka dispositioner, som fartyget yckades nå Amstercamön. Sedan skadorna provisoriskt r eparerat,s, fördes fartyget ti Kings. bay, varest det uppstöttace1s på en jämn sandstrand. Läcwrna bevo vid ~ågvatten åtkomiga, och såunda kunde fartyget repareras för een ånga hemfärden, uneer viken, vid een sena årstiden, hårt väder med isgång var att förvänta. Rörande fö roppet av denna händese innehåer " Sophias" oggbok föjande anteckningar: " Den 4 oktober k f. m. styrt västvart genom een gesaste ce>en av drivisen, ömsom uneer sege ömsom med sege och ånga. K. 6, 25 kastade1s fartyget av en s j ö ned mot ebt isstycke, och vakthavande maskinisten rapporterade äck. i styrbores aktra kobox, varpå uckan ti eensamma drevs igen. En timma senare rapporterades äck öv,er tr-ossdäck. Amän vattenangning med pyt.sar från tros sbotten. Rivit inredning och garnering över styrbords aktra kobox och fumrit äckan.samt sökt efter hanc täppa densamma. Tirett pumpar och öppnat hå i däck för pumpning. Cirka 1 fots vatten å trossdäck K. 9 f. m. bör j ad e vattnet stiga i ma s kiriru~mn e t. En de manskap ti vattenangning ~därifrån m ed pytsar. Ni a skinpumparna gått oavbrutet, så änge de ej varit okara ti föjd av kostybb och &ska från ed städerna. Une er vakten ae man oavbrutet sys,sesatta med angning ay vatten. K. 12 m. e. omkring fot vatten å tross däck. K. 1 e. m. öppnat ucmn ti adra vattentäta rummet för att eiteda vatten från gunrummet, och håit dess pump gående. Vattenangningen fortgått oavbrutet under vakten. K. 4 e. m. mas\inpumparna ständigt i gång. Cirka fots vatten å trossdäck. K e. m. gj ort an and vid Kofven diff. styrt för Amster.damön. K e. m. gick ti ankars under Amsterdamöns S. O. pynt överfyttat å däck befintigt ösgods om babord samt trenne båtar som, hängande i båtinor och tacke, fydes med vatten för att giva far tyget nödig sag1sida för äckans undersökande. Vattenangningen å tro ssbotten f ortgått under tiden. öppnat en ti babords aktra kobox edande mindre veni för att kunna med maskinpumparna uppfordra det å trosseäck inträngande vattnet. K. 9 e. m. satt vakt, äns i aa körummen. Timmerman med biträden syssesatt med äckans tistoppande." Under hård storm, i köd och band hotande drivis hade befä och besättning under 15 timmar ihär,digt kämpat för fartygets räddning, och anjsträngningarna cröntes med seger. Den 2 december '1868 avsutades denna Paanders första ~expedition ti de arktiska farvattnen. Efter att såsom navigering,soff<icer hava detagit i fregatten Vanaeis expedition ti Medehavet , varunder Paancer bev i tifäe att bevista Suezkanaens invigning, förde han, nu befordrad ti öjtnant, post ångfartyget " Pohem' i posttrafik des mean Gottand och fastandet vintern , des i öresmrc fö j an de år. Med samme " Pohem" skue Paancer.snart gå m ot större och mera madpåiggande uppgifter. I A. E. Nor- denskiöcs stora ishavsexpe dition finna vi nämigen Paander som befähavare för de trenne far tyg, som förd e expeditionen Li Spetsbergen. Panen '

10 var att övervintra på Spetsbergens nordkust och att därifrån under våren framtränga m ed renar och sädar över isen m ot norr. Expeditionen måste em eertid, band annat på grund av ogynnsamma isförhåanden, övervintra på en betydigt sydjigare punkt, Mo ssebay, och med ett vida större 'anta personer än ursprungigen var.avsett. Under den av m ånga försakeser och mödor utmärkta övervintringen s attes Paanders spänstighet, kokhet och mod på m ångfadiga prov, vika aa på ett gänsande sätt bestocos. Knapph eten på proviant gjo11de det svårt att håa een fruktade 'skörbjuggen borta, men gen om kok hushåning, ett mycket r egebundet och noga rutinerat.evnadssätt och sträng ci scipin band fartygens besättningar yckades man kämpa sig igenorh vintern. Den stort panerade färden mot Nordpoen gick även om intet, ty expeditionen utsattes även för e en oturen, att renarna sprungo bort. Uneer övervintringen bidrog Paancer väsentigt ti.samanc et av.een vetenskapiga behåningen, särskit i fys ikaiskt av.see.nden, och från sutet av apri ti senare.de,en av juni åtföjde Paander m ed nio man Nordenskiöd på en i poarforskningens historia synnerigen märkig sädfärd. Denna gick från övervintringspatsen vid Mossebay upp mot Sjuöarna, norr om No rdostandet, ängs dess kust mot sydost samt tibaka över Nordostandets adrig förut beträdea inandsis från trakten av (ap Brun ti Wahenbergs bay. Stona ansträngningar mötte detagarna uneer denna 190 km. ånga färd, då fö r första gången forskare inträngde över ett av inandsis täckt and. övervinnandet av snöstormarna i den svårframkomiga isen är så mycket m era anmärkningsvärt, som detagarnas kroppskrafter bivit nedsatta genom vinterns m ånga umbäranden. Uneer färden studer wces in - andsisens topogra:fi, de översta s nö agren~ struktur, snöns kristaformer etc. Efter hemkom sten ti Sverige var Paander befähavare å huadesångfartygen " Danmark" och "' Seipn er", som gingo på engeska hamnar, samt erhö på begäran i augu sti avsked m ed tur och beforcring srätt. De fö jande åren hade han anstäning i ett ångfartygsaktieboag i Göteborg, men återinträdde Pa Jander i maj 1878 i fottans tjänst samt erbjöd.sig att biva befähavare på e en b esutade expedi,tionen för ösan de av nor.costpas.sagens probem, ett erbjudande, som m ed gäcj e antogs. Här i detta säskap behöver ej närmare redogöras för nordostpassagens fuborcm1c e. Därom har Paan.der sjäv efter ankomsten ti Yokohama ämnat en nog grann och synnerigen intressant berättese, viken finnes intagen som bihang ti Säskapets tid skrift år En kortfattad översikt över detta, den svenska geografiska forskningens ärorikaste stordåd torde dock i detta sammanhang vara på.sin pats. Secan Professor A. E. Nordenskiöd uneer år en 1875 och 1876 utan svårighet genomfari t det förut för osegeb art ansedea Karahavet och framträngt ti J eni sejs mynning, v-arifrån han förstnämnda år m ed båt segade upp för foe en och hemvände andvägen över Sibirien, hade h an kommit på een tanken, att han, med ett gott ångfartyg, skue kunna sega vidare ostvart ångs Sibiriens nordkust ti Beringssunc. Såsom.stöd för möjigheten av ett eyikt framträngande räknade han på, att een varma va:ttenströmmen från Sibiriens foder, vikens riktning i Ishavet på grund av j ordens rotation, borde vara från väster m ot öster, skue uneer sommare11s.sista m å nader - augusti och eptember - åstadkomma en segebar ränna. För ösandet av uppgiften inköptes 'svenska aktieboaget " Ishavets" i Bremen 1872 byggda sä- och vaf ångstfartyg " Vega". Un eer Paancers överinseende och edning underkrustades fartyget en betydande reparation och om ändring på Karskrona varv. Efter att här h ava utvat besättning och ett fartygets utrustning avgick 1.'ids7crift i Sjöväsendä. 52

11 Vega från Karskrona under Paanders befä den 22 juni ' I Köp enhamn intogs nästan h ea proviantförrådetr beräknat för 30 man och 24 m ånader. Den 4 jui ämnade Vega Göteborg och anände ti '' romsö een '17 j:ui, varest expeditionens ch ef, Professor A. E. Nordenskiöd, embarkerade. Den 2'1 jui ämnade Vega Tromsö ; e en 6 augusti nåddes J enisejrs mynning, och den '19 i samma månad runeades Kap '' j ejuskin, A.siens nordigaste udde. Vegas äventyriga färd fortsattes ostvrart och gick, enigt då tigängiga, av ryska generastaben utarbetade sj ö kort, " under ånga sträckor över and". Med dyika kartor var det av nöden att framgå med största fö nsiktighet. Do ck uppgick een tiryggaagd a 'distansen ofta ti ' 00 eng. mi per dygn och därutöver. Titagande drivis ökade dock svårigheterna, och een 28 sept ember bev sista dagen under år '187 8, som Paancer kunde röra sitt fartyg framåt. Ti Beringssund återstod då bott '1 20 en g. mi av de 4,000', s om utgöra ängeen av gama värdens nordkust. Den nödtvungna övervintringen försigg 1 ick, tack vare Paancers insiktsfua eispositioner r örande såvä fartyg som besättning, på ett i ao yckigt sätt. Besättningen h ös, så vitt väc ed eken det tiät, atid une er arbetstiden i fria uften ; eneast uneer mycket svårt väder fick den arheta under däck. På fristuncerna hade besättningen tigång ti ett gaiiska rrikt bibiotek, och för dess nytta och nöj e anordnades var j e ördags afton un1cer den mörkaste årstic en ämpiga föreäsningar. Spisordningen var även vä avpassad. rrack vare dessa omsorger visade sig udjer övervintringen intet tecken ti skörbjugg band "Vegas" besättning. Äntigen den '1 8 jui '1 879 k. 1 / 2 4 e. m. sapp Vega oss ur sitt isfängse efter 9 m ånader och 20 dagars instängning, och redan.sam.m a afton nåddes jämför esevis isfritt vat ten. Söndagen een 20 jui k. ' t f. m. passerade Yega Asiens ostigaste udde, Ostkap, och e en 2 september '1 879 utgick över värden från Yokohama på teegrafens vingar det stota budskapet: " Asiens kringseging är fu bordad!" Ett nära trehundraårigt probem hade därmed fått sin ösning. över Yokohama- Hongkong-Labuan -Singapore- Ceyon och Aden gick Vegas hemfärd genom Suezkanaen och vidare över Neape-Lissabon Famouth-Vissingen och Köp enhamn. Ett storartat triumftåg från värdshamn ti värdshamn erhö sin hön tidi&a avsutning, då fartyget e en 24 apri '18 80 k. i'o e. m. ankrade på Stockhoms ström. Nordostpassagents forcerande konuner i aa ticer att s tå rso m en av värdshistoriens främsta geografiska bragder, om een än ej fått den kommersiea b etydese, varom de m est entusi,astiska efter färdens fubordande s ~ad~. Expeditionen var en procukt av vetenskapig berakmng och överäg,sen teknisk-nautisk edning båda ika nödväneiga för företagets framgång. ' Paancer, som redan '1 874 erhåit Vasaordens rid-. daretecken och ' ::aats ti edam ot av Kung. öro?'smanha säskapet i Karskrona, fick nu emottaga utmarkesetecken och hedersbetygeser från många av Europas oika änder och Vetenskapiga samfund. Redan före hemkomsten erhö Praander Nordstärn eo rc ens riddaretecken i brijante r, kaptens grad i fottan samt svenskt adeskap med namnet Paa ncer af Vega. Konun o Oscar fäste honom nu vid sig så som adjutant, och ri ~s c agen voterade åt h onom ei1 nationabeöning av 4,000 kr. årigen. ' Då sistnä:mnda fråga b ehandades i rikseagens andra kammare, förfä:ktace någon den åsikten, att Paander för een djärva färdens yckiga utgång, icke kunde ti r ikna sig så mycken ära, som Nordenskiöd, viren pan erat e en varför Paancer icke borde hava ika stor beöning, so ~ ~ e n "egentig1a färdedaren". Det var då, som Liss Oof Lm'sson reste sig och förkarade, " att N o r e e n s k i ö 1 e o c h j a g skue nog adrig kunnat utföra een där bragden, men förvisso j ra g o c h P a a n e e r".

12 -754- Paander återvände bott en gång ti de trakter, dät han s kapat sitt berömda namn. Det var sommaren 1882, då han som ädste befähavare för kanonbåtarne Urd och Verdande (chef kapten G. J. Sjöberg) förde års svenska meteoroogiska expedition ti dess huvudstation vid Kap ''hordsen i Isfjordens inre, Spebs1bergen. En av detagarna i denna expedition var dåvarande civiingenjören S. A. Andree. Kort efter hemkomsten från Vegafärden anstädes Paander såsom adjutant hos Varvschefen i Karskrona, viken post då innehades av hans forne fartyg.schef å "Sophia", dåvarande kommendören friheue F. W. von Otter och då denne somn1aren 1881 his.sade ~s in eskader- ' chefsstandert å fregatten Vanadis, föjde honon1. ~a ander af Vega som faggadjut ant. Aren tjänstgjorde Paander vid skeppsgos s e~åren och var därunder fartygschef å skeppsgossebriggarna "Skirner" och " Faken". Han var därpå, , edamot av den under F. W. von Otters ordförandeskap arbetande minkommitten i Kadskrona, viken hade att avgiva des försag ti organisation av det fasta minför svaret, des utåtanden i åtskiiga andra sj ö försvaret rörande frågor. Adjutant i Sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition , detog Paander som sekond i korvetten Saga;s expedition, , ti Syd-Amerika och Sydafrike. Sistnämnda år befordrad ti kommendörkapten av 2 :a graden var Paander chef å Drott 1890 s.amt, efter befordran ti 1 :a graden 1892, chef å korvetten Saga under dess ångresa ti Västindien , å pansarbåten Thue 1894 samt å pans arbåten Svea föjande år. Befordrad ti kommendör 1896 var Paander faggkapten i Högste befähavarens stab des å pansarbåten Göta, des å pansarbåten Oden föj de befordran ti konteramira, 1903 ti viceamira och vid avskedstagandet 191 O utnämndes P aander ti amira. ' Paander var chef för ekipagedepartementet i Stockhom ; för marinförvatningens intendentavdening ; varvschef i Kars krona samt chef för Kung. marinförvatningen Den 31 maj 1901 kaades Paancer att övertaga sjömini sterporföj en i F. W. von Otters ministär, en post som han jämvä bibehö i E. G. Boströms andra ministär och inti den Rahmstedtska expeditionsministärens avgång den 2 augusti Under sin sjöm inisterpet~iod möttes Paander i amänhet av en mot sj öförsv,arets äskaneen väviigt stämd ri\'s dag. Han yckades såunda genomdriva öneregeringar för mar inens officerare och une erofficerare med anedning av den nya härordningens tikomst; såvä fottans som kustartieriets persona utökades och marinäkare- och marinintendenturkårerna omorganiserades. Den fytande sjökrigsmaterieen förstärktes genom bevijandet av mede för pansarcryssaren Fygia, pansarbåten Q,;o.car II, j agaren Magne, torpedbåtarna Kapea och Pej,ad, varjämte undervattensbåtsvapnet för första gången bev r epresenterat i vår fotta. Som sjöminister hade han också gädjen att se bärarna av de stota namnen ''~\r an'', 1 'Vasa',,rrapperheten" och "Manigheten" införivade med vår fotta. Under sin å te1~stå ende tjänstetid inne-. hade P.aancer posten som.stationsbefähavare i Stockhom och var härunder 1907 edamot av Konungens Högsta domsto. Band de många hedersuppdrag, som konimit Paander ti de må b. a. nämnas, att han 1908 detog i een utomordentiga beskickningen ti London, Brusse och Haag för noteficering av H. M. Konungens tronbest.igning, och 191 O representerade han svenska fottan vid H. M. Konung Edward den VII :s ikbegängese i London. Pa'ander invades ti edamot av Kung. Krigsvetenskapsakademien 1892 och tihörde dess första kass sedan bev Paander överadjutant hos H. M.

13 Konung Oscar II. Detta säskap räknade honom band sina h edersedamöter seean 1900, och åren var han dess föredragande i 6 :e veten:skapskassen. över Paander åg ett utprägat drag av avar. Som befähavare karaktäriserades hans handingar av ugnt mod, kart förutse ence och överägsna sjömannaeg'ens;::aper i fö r ening med een noggrannaste ordning och discipin och omutig, adrig svikande pikttrohet. Med kraft och en viss strävhet i tjänst en förenade han faderig omvårdnad om sina underydande. Inom sitt fartyg s r e ingar var han een be,stämmance, men utåt vie han också sjäv svara för at, som kunde andragas mot honom underydande. Ti sin äggning var han enke och naturig, och när h an ta ade om de.stora minnena, omnämnde han häs t smärre, ofta humoristiska detaj er och b erörde a drig den pomp och ståt varmed Vegamännen mottogos vid sin hemkomst. I-Ian une erskattade icke sin insats i Vegabragden. Han kunde icke vara annat än stot däröver, och han var det. P.aancer tihörde seean 80-taet Svenska Säskapet för Antropoogi och Geografi och var en av dess bärande krafter. I 28 år var han medem av dess styrese och uneer fem oika år dess ordinarie ordförande. Här fick han rika tifäen, att även i sin å.cers höst tifredsstäa det atjämt evande, inre behovet att biva foeskningens, särskit poarforskningens, främjare och stödjare, och efter A. E. Norcenskj öds död 1901 var han c e?s främste auktoritet. Han vie sjäv r åda ouh hjäpa een yngre generation en, som upptog hans egen mante. Då utgången av Otto Nordenskiöds expedition ti Antarktis väckte oro och faehågor, togs PaJanders erfarenhet i anspråk vid utrustningen och utsändarrdet av undsättningsexpedition en. Han var ordförande i e en svenska komm~tten för anordnande av en svensk-engesk expedition ti Sycpo - ' en, och när värdskrigets m eankomst omöjiggjorde panens förverkigande, arbetade han med iver för att med de mede, som rikseagen redan b evijat för sydpos expeditionen, stödja professor J. G. Anderssons m ärkiga forsknings - och 'samarverksamhet i Kina. Vegam edajen, een stör sta geografiska beöning vårt and har att utdea, åg h onom särskit vann t om hjärtat. Detta utmärkesetecken hö han h ögt, och det fick eneast utdeas i fa, dä r fö_rtjänsten var obestridd. När Paander avgick ur statstjänsten redde han :sig ett hem, Vegabo, i Djursh om, där han, band dyrbara minnen från arktiska nejder, ugnt och r egebundet framevee de si sta 1 O åren av sitt verksamma iv. Med adrig svikande intre.s.se föjde han atjämt såvä sjövapnets ft'ågor som at, som angick och skrevs om poarregionerna och dessas utforskande. Ända in i sena åderdomen bib ehö han en ungdomig spänstighet och dagigen sågs hans maniga gestat å huvudstaeens promena:der. Vegacagen, een 24 apri, var Paancer.s.stora dag, -och i år gäde det 40-årsminnet av hemkomstens triumf. Som vanigt firades dagen med gästabud i Vegabo, ti viket de kvarevande Vega-männen voro inbjudna. Vid aftonens sammanträde i geografisira säskapet var han f e,stens medepunkt, och han hade därvid tifredsstäesen erfara, att f ~' ikostiga m ecenater stät en betydande fond ti geografiska säskapets förfogande. Denna fond skue bära Pa ancers namn, och 'användandet av dess :avkastning s\'ue av honom b estämmas. De s om hade förmånen att närmare känna amira Paancer hade ej kunnat undgå att märka, att hans häso instånd uneer den 1sista vintern icke varit det bästa. En b esvärande strupkatarr föjde honom mer eer mindre e nvist genom hea ivet, och, då kompikationer tistötte, bröts ti sist hans kraftiga, ofta h årt påfrestac e, men atid vä vårdade gestat. Uneer ekarna på Djurshoms vackra kyrkogård sover den frejdade poarfararen c,en sista sömnen. I detta säskaps häveer ska hans namn eva ti sena tider. Frid över hans minne!

14 striden Hegoandsbukten den 28 augusti Av kaptenen vid Kung. Fottan A. v o n B a 11 r. stridspanschen utarbetad av kaptenen vie! Kung. Fottan N. S j ö b e r g. Huvudsakiga käor : Der Kri eg zur See 19i-18, Norcsee, Band I (Tyska marinarkivet J. Nava Op erations, de I (Corbett). A n m. ''icer äro angivna i meaneuropeisk tid, d. v. s. västeuropeisk (engesk) tic! + 1 t im. Aa angivna kurser äro missvisande (missvisning = 11 V). Sambandet mean Hegaandsoperationen och krigsäget på västfronten. Den 21 augusti hade den engeska armen i Frankrike avsutat sin koncentrerång och befann sig un.der uppmarsch mot injen Binche-Mons-Conde för att föränga den fra1!ska -armens vänstra fyge vid Chareroi. Ur antmiitär synpunkt fann den engeska hög.sta krigsedningen ingen anedning ti omedebar oro. Ur maritim synpunkt var däremot äget i vi ss mån otifredsstäande. Samma dag hade nämigen de begisi'a trupperia utrymt Ostende för -att förena sig med de truppet', som' avsågos för Antwerpens försvar. Om Ostende fö i tyskarna1s händer, hotades enge.smännens kortaste förbindese med sin arme och i varje fa måste baseringen ändr;;vs Deh 23 augusti måste de enge1ska och franska armeerna retirera inför vådsamma tyska anfa vid Mons och Chareroi samt faa tibaka med högra -fygen på Maubeuge. Situationen ansågs prekär i Engand och man hyste avariga farhågor för Ostende, vika även spredo sig ti Bouogne och Havre. Man började nu vidtaga förber ede,ser för att från dessa hamnar draga undan aa förråd, som ej omedebart erfordrades fö1~ armen och fytta desamma ti Cherbourg. Den 24 augusti utfärdades order, att ingen transport tisvidare fick avgå ti Bouogne eer Havre. Sanuna dag på kväen hade tys1d kavaeri visat sig utanför Ostende, viket krävde snabba motåtgärder från engesk sida. Den 25 augusti besöts, att tre engeska bataj o ner skue överföras på åtta av Kanafottans sagskepp och andsättas i Ostende. Operationen skue dessutom understödjas av tre, nyigen fär.digstähda monitorer. För att betäcka andstigningsföretaget och håa tyska fottan i schack besöts att s amtidigt göra en diversion mot Hegoandsbukten. Den 28 augusti började urskeppningen av trupperna, som genast besatte staden. I samband härmed meddeade emeertid fransmännen, att de voro färdiga att stäa 4,000 man begis"a trupper och därutöver 12,000 man ti förfogande den 30 och 31 augusti, därest enge smännen ninde garantera deras säkra andsättande i Ostende och Zeebriigge. Läget ti sjöss ansågs dock ännu ångt ifrån tiufredsstäande, ty monitorerna hade bivit för eröjda och sagskeppen från Kanafottan voro otiräckigt skyddade på grund av brist på ätta stridskrafter, vika b. a. debacherat1s att detaga i Hegoandsoperationen. I och med händeserna i tyska bukten under den 28 jusnade emeertid äget och man ansåg sig kunna garantera säkerheten ti sjöss för en ny andsättning i Begien, ty man beräknade, att tyska fottans idna föruster skue en tid framåt verka föramande på dess ivaktighet.

15 Panäggningen av Hegoandsoperationeri. U I"spmngigcr operatians panen. Oaktat raiden mot tyska bu.kten kom att utföras för att skyd da diversionen mot Ostende, var een dock på sätt och vis r ecian tidigare panerad såsom ett sjäv.stäncigt företag, avsett " att utsträcka een enges{ja kontroen ända in på fi endens kust". Den ursprungiga panen var nämigen uppgjord a y.com. Keyes redan den 23 augusti. Den baserade sig på een noggranna kännedom om de tyska bevakningsåtgärderna, som vunnits av de enges{ja u -båtarna, vika atseean några timmar efter krigsutbrottet upprätthåit en observationsbockad av tyska bukten. Den.na oavbrutna patrutjänst hade erbjudit utomordentiga svårigheter. I fottij chefens rapport taas såunda om den korta, krabba sjö, som med västiga vindar förekommer i bukten, viket hade ti föjd, att båtarnas tornuckor icke kunde håas öppna. Besättningarna erhj öco's icke heer någon via, ty även på ett djup av 20 m. var runingen avsevärd. Uneer.senare h ävten av augusti hade emeertid u -båtarna obs ervenat, att fientiga ätta kryssare varje kvä åtföjde jagarna ti sjöss. Vid sin återkomst i daggryningen möttes jagarna av ätta kryssare omkring k. 8 f. m. c :<a 20' NV om Hegoanc. Dessutom hade man yckats utspana de tyska bev,akningsinjerna:s ägen, ävensom bevakningsstyrkornas ungefäriga storek och sammansättning. På grund av dessa rapporter ansåg com : Keyes, att föga kunde uträttas uneer dager, men att en vä förberedd frmnstöt, sam tog sin början före dagningen, skue kunna tifoga fiendens h emvändande spaningsstridskrafter anseniga föruster. I bör j an möttes Keyes pan med föga intresse. En av amir. Jeicoe uppgjord pan för en raid in i Hego -andsbukten tis'ammans med "The Southern Force" hade också förut bivit städ på framtiden av Amiraitetet. Man vie nämigen icke frigöra vissa av de södra stridskrafterna, så änge trupptransporterna pågingo. "rrhe Southern Force" bestod av Tyrwhitts och Keyes jagaroch u-.båtsfottijer samt 5 st. P'ansarkryssare och en ätt kryssare une er k.-amir. CampbeL Hea styrkan stod uneer befä av k.-amir. Christian, viken jncde direkt under Amiraitetet. Gom. Keyes försag ti pan återupptogs emeertid den 24 augusti, då trupptransporterna stoppades, och efter samråd med com. rryrwhitt undergick panen vissa modifikationer. I.stäet för att jagarna skue göra ett svep utåt sjön med början inifrån vid dagningen för au avskäwa de h emvändande tyska fartygens återtågsinj e, bev det bestämt, att anfaet icke skue igångsättas förrän efter k. 9 på f. m., då man be räknace, att de fientiga strids krafter, som detagit i eventuea spaningsfram,stötar under natten, skue befinna sig i hamn. Man ämnade därvid oc'ka ut fi endens d'agbevaming mot egna u båtar för att dä'efter med jagarfottij erna avskära fiendens reträttyäg. I övrigt bibehös com. Keyes ursprungiga pan. Enigt densamma skue tre u-båtar (E 4, E 5 och E 9 ) med genombrytande av den tyska bevakningen på natten eer tidigt på morgonen int'aga pats N och S om Hegoand samt ti en viss tidpunkt håa sig doda därstädes. De hade ti uppgift att sedermera anfaa fientiga, ätta kryssare, som gingo ut mot de anfaande jagarfottijerna eer återvände efter striden. De skue även anfa;a Hochseefottes större artierifartyg, om de<ssa ingrepo i striden. Tre andra u-båtar (E 6, E 7 och E 8) skue intaga ägen 40' från Hegoand och demonstrera därstädes i marschäge för att ocka ut fiendens jagare ti S JO SS. Dessa u-båtaw skue åtföjas av u-båtsedarna, jagarna Lurcher och Firecrake. Två u-båtar (D 2 och D 8 ) skue intaga observationsägen utanför Ems för att

16 anfaa därifrån kommande fartyg. Den egentig-a anfasstöten skue utföras av 3. och 1. jagarfottij erna med sina fottije-care, ätta kryssarna A'rethusa och Fearess. Sagkryssmna Invincibe och N e'v Zeeand vika just hade bivit föragda ti Humber, skue tjänstgöra såsom understöd, uneer det att k.-amir. Christian m ed k. amir. Campbes eskader skue såsom reserv håa utanför rrerscheing. Sag{!ryssarna och jagarfottij erna skue mötas SO om Do ggers bank, under d et a tt u -bå tarna intogo sina anbefada ägen. Under natten skue de förstnämnda.strids krafterna fortsätta NO-vart så att jagarfottijerna k. 5 påföjande morgon stodo 24' SV om Horns Reefs fyr skepp och sagkryssarna ängre V vart. Jagarna skue därefter börja det egentiga :anfaet, styrande sydvart m ed sagkryssarna åringsvis om SB. K. 9 f. m. berä knades j agarfottij erna bef,inna sig 12' V om Hegoand och sim i e cäreftee fortsätta västvart. Den m odifiewde operotionspanen. Den 25 augusti, då eiversionen m ot Ostende besöts bev det b estämt, att ce.n panagcia operationen mot tyska. ' bukten skue igångsättas omedebart. Amir. J eicoe uneerrättades här om och m edd eades samtidigt, att diversionen mot Ostend e möjigen kunde eda ti tyska huvudstridskrafternas utöpande. Utgående från att hans medverkan var önskvärd, för,esog J eicoe Amiraitetet, att han skue understödja anfaet mot tyska bukten med kryssare och j q.gare samt åta Grand Feet håa sig i närheten. Hä rpå svarade AmieaiteLet, att Grand Feets närvaro icke erfordra des, m en att hans sagkryssare kunde understödja, om så ämpade sig. Den strategiska uppmarschen. Vid midnatt natten mean den 26 och 27 augusti avgick u-båts,fottij en från Harwich ti Hegoandsbuk- ' ' t en för att detaga i operationerna den 28. Under oppet.av den 27 ämnade övriga styrkor, tihörande The Sout- 11ern Force, sina b'aser. rridigt på morgonen samma dag meddeac e J eicoe, att han hade avsänt Beatty med sina tre sagkryssar e, Lion, Queen Mmy och Princess Roya samt com. Goodenough med sina sex ätta kryssare för att förena sig med sagkryssarna från Humber nästa morgon ti sjöss. J e Jicoe hemstäde även, att direktiv skue sändas ti J3eatty, varthän de ätta kryssarna skue begiva sig. Härpå kom svar från Amiraitetet, att de senare skue förena s ig med jagarfottij erna och föja dem såsom stöd. Vid 1 -tic en på e. m. utsände Amiraitetet ett m eckeand.e ti k. -amir. Christian och de båda fottijcheferna angående de vidtagna ändringarna i panen. Meddeandet mottogs på Euryaus av e en förstnämnda befähav,aren, m en kom på grund av något misstag ej fram ti de både fottij cheferna. Då därför de ätta kryssarna siktades av fottijerna k. 4, 30 f. m. den 28,,gingo de sis tnämnda ti a n f a i den tron, att de hade fientiga fartyg framför sig. Misstaget rättades emeertid snabbt och styrkorna förenades så gott sig göra ät. På utsatt tid började rryrwhitt sin framstöt sydvart enigt panen m ed de ätta kryssarna såsom uneerstöd och de fem sagcryssardja c :a 30' på SB åring. styrkornas sammansättning m. m. Samm.ansättningen av de i operationen detagande e ngeska sj östridskrafterna frm11går a:v bi. 1 ( sid. 823). Detajuppgifter rörande vissa, i striden de:!agance tyska fartyg återfinnas i bi. 2 (si'd. 825). De tyska stridskrafternas disokation den 28 augusti på morgonen. De tyska bevaknings- och försvarsåtgärderna i tyska bukten den 28.augusti voro vidtagna i överensstämmese m ed Hippers bev,akningsorder een 18 och den 25 augusti.

17 K. 5, 30 f. m. hade såunda I. torpedbåtsfottijen om sammanagt 9 båtar gått fram ur nattbevamingsinjen 1 ) och intagit sina patser i e en yttre cagbevakningsinjen 2 ). Häknat från högra fygen vid Amrumbank, ågo båtaena i fö j ande ordning på injen, nämigen G 193, G 196, G 194 (tihörande 2. havfottij en), V 187 med fottijchefen, Jwrv.-kapit. Wais, samt V 188, V 190, V 191, G 197 och V 189 (tihörande 1. havfottij en ). I me ersta bevakningsinj en 3 ) b efunno sig m ins vepningsbåtar från I. minsvepningsdivisionen. Såsom une erstöd tjänstgjorde denna dag av en händese de tre svagaste kryssarna, nämigen Hea utanför Ejder, Stettin NO om Hegoand och Frauenob V om Ebemynningen. Därti kom, att Oön, edarfartyget för torpedbåtarna, ti,fäigtvis befann sig i \Vihemshaven för koning. Sagskeppet Hegoand åg på Schiig Heece, d är även rrhuringen ankrade k. 9 f. m. för förfångning. I Hegoand befunno sig V. rr-fottijen samt sex u båtar av I. och II. u-fottijerna. Av de ätta kryssar e, vika icke ingingo i bevakningen, ågo Strasunc, Hostock och Strassburg i Wihemshaven, där Hamburg befann sig i docka och eit även Oön, såsom ovan nämnts, ingått för koning. På samma pats befunna sig även fottfaggskeppet i co o\ja, 4 sagskepp ( Posen-ka ~.sen) av I. eskadern och pansarkryssaren Bucher. På Wihemshavens redc ågo 2 sagskepp av I. (Ostfri.es and-kassen ) och 4 sags kepp (Kaiser-kassen) av III. eskadern sam t ätta kryssar en Koberg. De i hamnbevakningen utanför Jade och W eser de tagande fartygen Ariaeine och Niobe befunna sig på m or- ' ) Cirkeb åge, medepunkt fyrskeppet Ebe I, r aci e 25'. ' ) C :a 25' från Hegoand mean Ammm Bank oci1 Norccrne: 's fyrskepp. ' ) C :a 12' från Hcgoanc mean Sci1ma ''i ef och Lang eroog o onen een förra i Aussenjace och e en S enar e i \Vii- h emshaven för koning. II. eskadern åg ti ankars i Ouxhaven. Danzig och Mt1nchen som tifäigtvis varit städa ti ö stersjöstei<cs o, krafterna ~ förfogande efter Magceburgs grundstötning vid Ocenshom, befunna sig i Brunnsbutter för åt-erförening med Hochseefotte... I Ems befunno sig Mainz och III. T -fottj en. stridens första skede. (S!t if. en mean den tyska bevaminnen och de engesm ä tta öve vaensstrids>raftm na. Jämför s!ridspanschen). U-båtsanfa m ot G 194. Strax efter k. 6 f. m. siktade G 194 c :a 16' från Hegoand de båda perisk open från en u-båt på bott 50 m. 1avstånc från SB -sic an. U -båten sköt två torpeder, vika dock o ingo une er torpedbåten. Denna satte omedebart h ög~ ta fart efter motståndaren, som em eertid försvann i NV -ig riktning. FO meddeade omedebart gnisteees rapport om fi enden ti sin fottij chef och t~ edaren för torpedbåtarna å Oön. Signamecceanc,et t een sistnämnrca had e fö j ande ydese: " K. 6, o5 f. m. beskjuten med 2 torpeder av neddykt u-båt, mitten av rutan 142 icke träffad: Har sett periskop, avstånd 50 m., fas ~t aarm omöjigt. Fientiga u-båten styr NV". Vid m eddeandets avgivande signaerades k. 2 >25 i st. f. 6, o5' så att Oön k. 1 j 2 8 f. m. frågade, varför icke u-b å~e n g~ nast rapporter ats. Därvid stäees fragan.av.misstag t V 185, viket, iksom vid m ånga andra bifa en under dagens opp, bevisar, att gnistsignaeringen icke tycktes hava funktionerat okanderigt å tysk sida. Luftspaning eft er u-båten. V. T -fottijens u/öpande j' rån H e go and. I och för sig innebar sidandet av en fientig u-båt intet ovanigt och tihörde de dagiga företeeserna i be-