EARNINGS MANAGEMENT GENOM OFÖRKLARLIGA PERIODISERINGAR

Transkript

1 EARNINGS MANAGEMENT GENOM OFÖRKLARLIGA PERIODISERINGAR EN STUDIE OM RESULTATMANIPULATION I SVENSKA FÖRETAG VID NYEMISSION Examensarbete Civilekonom Företagsekonomi Mikaela Kindberg Nadine Nimer 2018: VT2018CE24

2 Förord Följande studie har givit oss goda och givande insikter inom ämnesområdet Earnings Management och vi hoppas att våra läsare finner vår studie lika givande och berikande. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Alexis Palma, Ph. D. och universitetslektor i nationalekonomi, som under studiens gång har givit oss värdefull vägledning samt viktig konstruktiv kritik vilket har bidragit till studiens kvalité. Vi vill även rikta ett tack till våra opponenter Bojan Lazic och Melisa Vranjkovina som givit oss betydelsefull respons på vår studie. Slutligen vill vi rikta ett tack till Högskolan i Borås för fyra givande och lärorika år på Civilekonomprogrammet. Borås Mikaela Kindberg Nadine Nimer II

3 Svensk titel: Earnings Management genom Oförklarliga Periodiseringar En studie om resultatmanipulation i svenska företag vid nyemission Engelsk titel: Earnings Management through Discretionary Accruals - A study about Earnings Management in Swedish corporations when issuing Seasoned Equity Offerings Utgivningsår: 2018 Författare: Mikaela Kindberg och Nadine Nimer Handledare: Alexis Palma Abstract In previous studies, it has been found that US companies manipulate their financial statements before issuing Seasoned Equity Offerings (SEO) using Accrual-based Earnings Management. This is done by the company in order to reflect a better financial position compared to their true underlying financial performance. Accrual-based Earnings Management is applied with the intention of obtaining larger financial capital when issuing SEOs. This study examines whether Swedish companies, consistent with US companies, apply the phenomenon in a similar way while issuing SEOs and the purpose of our study is therefore to investigate whether Swedish companies apply Accrual-based Earnings Management in the period they issue SEOs. Swedish companies have been of interest in the following study, as Swedish companies operate under a different accounting and tax law compared to that of American companies. As a result, we want to test the theory of Accrual-based Earnings Management to see if it is applicable to Swedish companies, despite the differences in tax law that exists between the countries. The study has been conducted using a quantitative methodology which has been presented through a descriptive statistical analysis. Our results imply that Swedishas well as American companies, apply Accrual-based Earnings Management in the period they issue SEOs. This is found despite differences in accounting and tax law between the two countries. In addition to this, the study also shows that Swedish companies apply an extreme form of Accrual-based Earnings Management, and that it exist industrial differences in the level of Accrual-based Earnings Management that is applied when issuing SEOs. The results found in the following study show that it is of the utmost importance that investors have an awareness regarding Accrual-based Earnings Management and that it occurs when Swedish companies issue a SEO. This is important as previous studies have shown that many investors who acquired shares in the companies who applied Accrual-based Earnings Management when issuing SEOs, have felt disappointed and have found that they have been misled by the companies published financial reports following the SEO. The disappointment is based on the fact that as companies apply Accrual-based Earnings Management, the companies reported earnings usually fall in the period after issuing a SEO. Keywords: Accrual-Based Earnings Management, Seasoned Equity Offerings, Creative Accounting, Opportunistic behaviour, Information asymmetry, Accounting Theory, Investors, Tax Law III

4 Sammanfattning I tidigare studier har det framkommit att amerikanska företag manipulerar sina finansiella räkenskaper inför en nyemission med hjälp av Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar. Detta görs i syfte att reflektera en bättre bild av företagets finansiella ställning gentemot hur det i verkligheten ser ut. Företeelsen tillämpas med avsikt att erhålla ett större finansiellt riskkapital då företaget utfärdar nyemission. Denna studie undersöker om svenska företag agerar likt amerikanska företag vid en nyemission och därför är syftet i studien att undersöka om svenska företag tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar vid perioden då de utfärdar nyemission. Svenska företag har varit av intresse i följande studie då svenska företag verkar under ett annorlunda redovisnings- och skattesystem än amerikanska företag gör, varpå vi vill testa om teorin Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar är tillämpbar på även svenska företag, trots de skillnader som föreligger mellan ländernas lagsystem. Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod som vi presenterat med hjälp av en deskriptiv statistisk analys. De resultat som framkommit i studien är att även svenska, såväl som amerikanska, företag tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar vid de kvartal då ska utfärda nyemission, trots de olikheter i redovisnings- och skattesystem som råder länderna emellan. Förutom detta visar studien på att svenska företag även tillämpar en extrem form av Earnings Management samt att olika branscher tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar i olika grad då de ska utfärda nyemission. De resultat som framkommer i följande studie visar att det är av stor betydelse att investerare har en medvetenhet om att Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar förekommer när svenska företag ska utfärda nyemission. Detta är av vikt då tidigare studier har påvisat att många investerare som förvärvat aktier i företagen som tillämpat Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar har känt en besvikelse samt upplevt att de blivit missledda av företagens publicerade finansiella rapporter efter nyemissionen. Besvikelsen grundar sig i att det rapporterade resultatet vanligtvis kraftigt sjunker kvartalen efter nyemission då företagen tillämpat Earnings management genom oförklarliga periodiseringar. Nyckelord: Earnings Management genom Oförklarliga Periodiseringar, Nyemission, Kreativ Redovisning, Opportunistiskt Beteende, Informationsassymmetri, Redovisningsteori, Investerare, Skattelagstiftning IV

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Forskningsfrågor Begreppsterminologi Avgränsningar Disposition Referensram Teorin bakom Earnings Management Earnings Management genom periodiseringar Varför chefer tillämpar Earnings Management Positiv Redovisningsteori Principal-Agent teori Faktorer som möjliggör tillämpning av Earnings Management Principer och praxis inom redovisning Beskattningsskillnader Hypotesformulering Metod Forskningsansats Forskningsdesign Operationalisering Kvalitetskriterier Validitet Reliabilitet Metodreflektion The Modified Jones Model Datainsamling Urvalsprocess Urval för Eventperioden Urval för Normperioden Beräkning av Normala samt Oförklarliga Periodiseringar Källkritik Etisk Reflektion Resultat Regressionsanalys av Normperioden Empiriska resultat från The Modified Jones Model Svenska företag och Earnings Management Extrem Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar Resultatmanipulation trots skilda skattesystem Slutsats Diskussion och slutsats Studiens Bidrag Rekommendationer till framtida forskning Källförteckning V

6 7 Bilagor Bilaga 1 Regression för Data/IT Bilaga 2 Regression för Data/IT Bilaga 3 Regression för Data/IT Bilaga 4 Regression för Fastighet Bilaga 5 Regression för Fastighet Bilaga 6 Regression för Fastighet Bilaga 7 Regression för Industri Bilaga 8 Regression för Industri Bilaga 9 Regression för Industri Tabellförteckning Tabell 1 - Sammanställning för Branschnormen Tabell 2 - Sammanställning av koefficienter Tabell 3 - Sammanställning av signifikansnivåer för koefficienterna Tabell 4 - Sammanställning av medianen för de oförklarliga periodiseringarna i eventperioden för branscherna Data/IT, Fastighet och Industri Tabell 5 - Sammanställning av min och max för de oförklarliga periodiseringarna för normperioden för branscherna Data/IT, Fastighet och Industri Diagramförteckning Diagram A - Sammanställning av oförklarliga periodiseringar för branschen Data/IT Diagram B - Sammanställning av oförklarliga periodiseringar för branschen Fastighet Diagram C - Sammanställning av oförklarliga periodiseringar för branschen Industri Diagram D - Sammanställning av oförklarliga periodiseringar för branschen Data/IT i jämförelse med normperioden Diagram E - Sammanställning av oförklarliga periodiseringar för branschen Fastighet i jämförelse med normperioden Diagram F - Sammanställning av oförklarliga periodiseringar för branschen Industri i jämförelse med normperioden VI

7 1 Inledning I följande avsnitt presenteras bakgrunden till studien vilket följs av en problemdiskussion kring ämnet Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar. Därefter presenteras syftet samt de forskningsfrågor som genomsyrar studien samt ett avsnitt om begreppsterminologi. Detta följs av en presentation kring de avgränsningar som vi gjort samt dispositionen av studien. 1.1 Bakgrund Föreställningsramen för utformning av finansiella rapporter som har utformats av den internationella normsättaren IASB konstaterar att informationen i de finansiella rapporterna är riktad till dess användare och att dess syfte är att informationen ska vara användbar som underlag vid beslut i olika ekonomiska frågor. De framhåller även att de finansiella rapporterna skall utformas på ett sådant sätt som är bra för dess användare och att redovisningen ska återge en korrekt och rättvisande bild av företagets underliggande finansiella ställning. Investerare har definierats av IASB som en av de viktiga användarna av de finansiella rapporterna och organet menar att investerare är intresserade av den risk som en kapitalplacering medför och därmed den avkastning som den ger upphov till. Således ska rapporterna innehålla sådan information som tillgodoser merparten av investerares informationsbehov. Med anledning av detta är det av vikt att informationen återspeglar företagets finansiella ställning då den ska agera som underlag vid beslut gällande huruvida investeraren ska köpa, behålla eller sälja tillgången (FAR 2017). När redovisare medvetet manipulerar företagets finansiella räkenskaper återges inte en korrekt och rättvisande bild av företagets underliggande finansiella ställning. Till följd av detta tillgodoses inte heller investerarna med användbar information som ska agera som underlag för goda, välinformerade beslut. De finansiella räkenskaperna leder istället investerare till att de baserar sina beslut på manipulerad och därmed felaktig information (Dechow, Sloan & Sweeney 1995; Dechow, Sloan & Sweeney 1996; Healy & Wahlens 1999; Kothari, Mizik & Roychowdhury 2016; Rangan 1998; Safari, Mirshekary & Wise 2015). Ekonomichefen i ett företag kan manipulera de finansiella räkenskaperna på ett flertal olika sätt och många gånger är en sådan manipulering en brottslig handling. Exempelvis är Enron, Xerox, WorldCom och Bristol-Myers några uppmärksammade och omtalade fall där ledningen har manipulerat företagets räkenskaper och kraftigt misslett sina investerare (Spear 2007). Det finns dock några manipulationsmetoder som kan tillämpas i redovisningen utan att företaget utför en kriminell handling och således bryter mot redovisningsregler (Cohen & Zarowin 2010; Rangan 1998). En av dessa metoder är att man tillämpar Earnings Management (EM) genom oförklarliga periodiseringar. Healy & Wahlens (1999) definierar EM som ett fenomen som tillämpas när ett företag, genom diskretionär redovisning, avsiktligt modifierar de finansiella räkenskaperna. Detta utförs i syfte att missleda intressenter gällande företagets underliggande finansiella ställning, alternativt för att åstadkomma självnyttomaximerande kontraktuella överenskommelser som baseras på de redovisade siffrorna (Healy & Wahlens 1999). Healy & Wahlens (1999) menar att företag på så vis avsiktligt väljer redovisningsmetoder som leder till att de finansiella rapporterna inte - 1 -

8 reflekterar företagets underliggande ekonomiska verklighet på ett korrekt sätt. Det man istället försöker åstadkomma är att försköna bilden av företagets finansiella ställning (Shuto 2007). Det finns ett flertal olika situationer som kan skapa incitament till att företaget tillämpar EM i de finansiella räkenskaperna och en av dessa situationer är då ett företag ska utge nyemission. Ekonomichefen väljer då att tillämpa EM genom oförklarliga periodiseringar i syfte att öka det redovisade resultatet i de finansiella kvartals- och årsrapporterna. En sådan praktik innebär att ekonomichefen periodiserar företagets intäkter och kostnader med avsikt att få det rapporterade resultatet att stiga perioderna strax innan företaget utfärdar nyemission. Anledningen till att företeelsen tillämpas inom företaget är för att skapa en uppåtgående intäktstrend några perioder innan nyemissionen utfärdas, varpå aktiekursen stiger i värde. Denna handling leder följaktligen till att investerare övervärderar företagets nutida samt framtida lönsamhet och således erhåller företaget en större mängd riskkapital gentemot vad de hade erhållit om ingen manipulation hade tillämpats (Cohen & Zarowin 2010; Dechow et. al 1995; Kothari et. al 2016; Rangan 1998; Safari et. al 2015; Teoh, Welch & Wong 1998; Yang, Hsu & Yang 2013). Då investerare använder det rapporterade resultatet som underlag vid investeringsbeslut samt för att utvärdera företagets utdelningsmöjligheter (Riahi-Belkaoui 2012), är denna information nödvändig för investerare att vara medvetna om. Ett problem som uppstår till följd av en sådan manipulation av företagets finansiella räkenskaper, är att periodiseringarna som gjorts innan nyemissionen måste återföras. Återföringen sker efter att nyemissionen utfärdats och konsekvensen av detta är att det redovisade resultatet får en nedåtgående trend (Cohen & Zarowin 2010; Dechow et. al 1995; Konstantinos & Konstantinos 2011; Kothari et. al 2016; Rangan 1998; Riahi-Belkaoui 2012). Den negativa resultattrenden som således skapas har inneburit är att investerare upplevt en besvikelse över företagets rapporterade resultat perioderna efter att de förvärvat aktier och av den anledningen har de känt sig missledda av företagets publicerade kvartals- och årsrapporter (Cohen & Zarowin 2010; Konstantinos & Konstantinos 2011; Kothari et. al 2016; Rangan 1998; Riahi-Belkaoui 2012; Yang et. al 2013). Följaktligen innebär detta att då företag praktisera EM genom oförklarliga periodiseringar i syfte att redovisa ett högre resultat i de finansiella kvartals- och årsrapporterna, reflekteras inte en korrekt och rättvis bild av företagets underliggande finansiella ställning (FAR 2017; Johnson 1999; Levitt 1998). Tillämpandet av EM genom oförklarliga periodiseringar vid en nyemission har studerats och bevisats av åtskilliga studier där man undersökt i vilken omfattning, främst amerikanska företag, manipulerat sina intäkter vid en nyemission (Beneish 1997; Cohen & Zarowin 2010; Dechow et. al 1995; Dechow et. al 1996; Kothari et. al 2016; Rangan 1998; Teoh et. al 1998). Liknande studier har även utförts i England, Mellanöstern och Östasien där man kommit fram till liknande slutsatser som de i amerikanska studier, nämligen att företagsledare tenderar att tillämpa EM vid perioden då de utfärdar nyemission (Ching, Firth & Rui 2006; Choi, Kwak & Choe 2014; Deng & Ong 2018; Gao, Gao & Wang 2017; Iqbal, Espenlaub & Strong 2009). Utifrån en litteraturöversikt har det däremot inte framkommit studier som undersökt huruvida detta beteende föreligger hos svenska företag. Sverige är emellertid särskilt intressant land att studera utifrån detta perspektiv då svenska företag är verksamma under ett annorlunda redovisnings- och skattesystem än den som amerikanska företag är verksamma under (Doupnik & Perera 2015; Rabe 2017). Därför syftar följande studie till att undersöka om tillämpandet av EM genom oförklarliga periodiseringar även föreligger hos svenska företag vid perioden då de utfärdar nyemission, trots de skatte- och redovisningsskillnader som existerar länderna emellan

9 1.2 Problemdiskussion När företag ska utfärda nyemission uppstår både incentiv och möjligheter för företagsledningen att tillämpa EM genom oförklarliga periodiseringar. Incentiven bottnar i att företagsledare har opportunistiska motiv där självnyttomaximering är ett starkt mål (Healy & Wahlens 1999). Då företag tillämpar EM genom oförklarliga periodiseringar leder det till att det redovisade resultatet kortsiktigt blir högre. Till följd av detta värderas även företagets aktier till ett högre värde och således ger resultatmanipuleringen goda möjligheter för företaget att maximera sin egennytta (Beneish 1997; Cohen & Zarowin 2010; Rangan 1998; Safari et. al 2015; Teoh & Wong 1995; Healy & Wahlens 1999). Det existerar även flera valmöjligheter inom dagens redovisningsregler som möjliggör för redovisaren att välja den redovisningsmetod som leder till ett högre redovisat resultat. Detta möjliggör i sin tur att ledningen på så sätt kan maximerar företagets välfärd då de kan välja den redovisningsmetod som genererar högst nytta för dem (Jones 1991; Lönnqvist 2012; Riahi-Belkaoui 2012; Smith, Brännström & Jansson 2015; Subramanyam 2014; Watts & Zimmerman 1978). Metodvalet som maximerar företagets egennytta väljs då istället för att välja den redovisningsmetod som bäst reflekterar företagets underliggande ekonomiska ställning (FAR 2017). Dessa incentiv och möjligheter gör att gränsen till kreativ redovisning och därmed bokföringsbrott blir hårfin (Ciocan 2017), men det faktum att man kan tillämpa EM genom oförklarliga periodiseringar inom lagens ramar samt att detta nästan är omöjligt att detektera utifrån en vanlig analys av företagets finansiella rapporter, gör företeelsen särskilt problematiskt för räkenskapernas användare (Fok & Franses 2013; Healy & Wahlen 1999; Rangan 1998). Denna problematik har medfört att ämnet EM är debatterat av övervakande institutioner såsom exempelvis Securities and Exchange Commission (SEC) i USA, där Levitt (1998) har uttalat ett starkt motstånd mot tillämpandet av EM. Levitt (1998) menar bland annat att tillämpandet av EM försämrar kvalitén på de finansiella rapporterna och att detta därmed skadar förtroendet för affärsvärlden (Levitt 1998). Johnson (1999) som också är verksam inom SEC, beskrev EM som en av SECs högsta prioritet under året 1999 då detta sågs som ett starkt växande negativt fenomen i företagsvärlden. Johnson (1999) menar att ett stort problem med EM är att företag redovisar intäkter för tidigt i räkenskaperna, som därmed resulterar i en förskönad bild av företagets finansiella ställning vilket i sin tur leder till problematiska aspekter för investerarna (Johnson 1999). Förutom detta menar Riahi-Belkaoui (2012) att företag tenderar att tillämpa EM kontinuerligt i syfte att utjämna det redovisade resultatet över tid genom bland annat oförklarliga periodiseringar. Detta görs i syfte att få investerare att uppfatta företaget som icke volatilt och därmed stabilt. Därmed innebär detta att EM tillämpas i bred utsträckning (Riahi-Belkaoui 2012). Belkaoui & Picur (1984) har även dem påvisat att tillämpningen av EM sker inom alla de sektorer som de har studerat. Tolkningen av detta innebär att det existerar en kontinuerlig tillämpning av EM där företeelsen praktiseras till en viss grad inom alla olika sektorer. Enligt Subramanyam (2014) är en stor motivation till EM att påverka företagets intäktstrend. Grunden för detta är att intäktstrenden är en viktig faktor vid värdering av företaget och det är en central del för investerare då en stadigt stigande intäktstrend är åtråvärd (Subramanyam 2014). Riahi-Belkaoui (2012) påpekar att investerare är naivt fixerade av intäktsposten i de finansiella räkenskaperna och tenderar därför att fokusera på posten i överdrift (Riahi- Belkaoui 2012). En uppåtgående intäktstrend leder ofta till att investerare övervärderar företagets framtida lönsamhet då denna trend har manipulerats fram. Ett flertal amerikanska studier har påvisat att investerare inser att företagets intäkter minskar efter att de förvärvat aktier vilket följs av en stor besvikelse och de upplever sig följaktligen missledda av företaget - 3 -

10 (Cohen & Zarowin 2010; Dechow et. al 1995; Dechow et. al 1996; Kothari et. al 2016; Rangan 1998; Safari et. al 2015; Schipper 1989; Teoh et. al 1998; Yang et. al 2013). Den negativa intäktstrenden uppkommer då de manipulerade periodiseringarna, som gjorts för att öka det redovisade resultatet innan nyemissionen utfärdades, måste reverseras vilket företagen väljer att göra efter att nyemissionen har getts ut (Cohen & Zarowin 2010; Dechow et. al 1995; Konstantinos & Konstantinos 2011; Kothari et. al 2016; Rangan 1998; Riahi-Belkaoui 2012). Bortsett från detta har tidigare studier även visat på att tillämpningen av EM genom oförklarliga periodiseringar vid en nyemission har en negativ inverkan på företagets långsiktiga finansiella prestation, varpå dessa företag har visat sig vara mindre lönsamma på lång sikt (Teoh et. al 1998; Yang et. al 2013). Då företag tillämpar EM genom oförklarliga periodiseringar vid en nyemission, medför detta implikationer i form av att företaget agerar i motstridighet till de krav som ställs på hur de finansiella rapporterna ska utformas. De internationella standarderna, IFRS, som till stor del ligger till grund för svenska standarden K3, konstaterar att informationen i de finansiella rapporterna är riktad till dess användare och att de därmed ska innehålla sådan information som tillgodoser merparten av användarnas informationsbehov. Utöver detta ställs det krav på att de finansiella rapporterna bland annat ska vara tillförlitliga vilket förutsätter att företaget återger transaktioner och händelser på ett korrekt och regelenligt sätt för att reflekterar företagets underliggande finansiella ställning (Deegan & Underman 2011; FAR 2017). Tillämpningen av EM går emot detta genom att fenomenet leder till att det uppstår asymmetrisk information, det vill säga där företaget undanhåller information från investerarna genom att medvetet manipulera räkenskaperna (Klein, Lambertz & Stahl 2016; Riahi- Belkaoui 2012). På så sätt missleds investerare till tron att företaget är mer lönsamt än vad det egentligen är (Cohen & Zarowin 2010; Rangan 1998; Teoh & Wong 1995). Efter genomförd litteraturstudie har det framkommit en avsaknad av svenska studier inom området EM genom oförklarliga periodiseringar på svenska företag då flertalet studier är genomförda på amerikanska företag. Resultaten som skulle uppkomma från en studie på svenska företag kan påverkas av ett antal faktorer, som exempelvis att svenska företag är verksamma under ett annorlunda redovisnings- och skattesystem gentemot den i USA. Det finns därför en viktig skillnad att beakta gällande svenskt och amerikanskt skattesystem vilket är att de amerikanska företagens publicerade räkenskaper inte ligger till grund för beskattning, vilket svenska företags publicerade finansiella rapporter gör (Doupnik & Perera 2015; Rabe 2017). Amerikanska företag upprättar istället två separata räkenskaper, där en upprättas för investerare och intressenter och en annan upprättas till USAs motsvarighet till skatteverket och som därmed ligger till grund för företagets beskattning. Detta innebär att amerikanska företag ger ut två skilda rapporter och kan därmed exempelvis använda olika avskrivningsmetoder i de olika rapporterna. Således kan de finansiella rapporterna som publiceras för allmänheten ha en större redovisad intäkt medan rapporterna som upprättas för det amerikanska skatteverket kan ha en lägre redovisad intäkt i syfte att bli lägre beskattade. Enligt Doupnik & Perera (2015) tenderar företag i de länder som blir beskattade på sina publicerade finansiella räkenskaper att redovisa en lägre intäkt gentemot amerikanska företag som inte blir beskattad på de publicerade rapporterna (Doupnik & Perera 2015). Av den anledningen föreligger det incitament till att inte utföra resultathöjande manipulationer i de finansiella rapporterna i svenska företag

11 1.3 Syfte Utifrån ovan problemdiskussion kring EM genom oförklarliga periodiseringar ämnar vi i följande studie att undersöka huruvida svenska företag i jämförelse med amerikanska företag tillämpar EM genom oförklarliga periodiseringar vid perioden de utfärdar nyemission med bakgrund av att svenska företag är verksamma under annorlunda skatte- och redovisningsregler än företagen i USA. 1.4 Forskningsfrågor Följande studie kommer utifrån ovan förda diskussion kring EM genom oförklarliga periodiseringar att genomsyras av följande frågeställningar: 1. Vilken trend på Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar vid utfärdande av nyemission uppvisar svenska företag och till vilken grad tillämpas detta i förhållande till normperioden? 2. Hur påverkar Sveriges redovisnings- och skatteregler svenska företags tillämpning av Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar vid utfärdande av nyemission? 1.5 Begreppsterminologi I studien har vi haft för avsikt att vara konsekventa med att använda oss av svensk terminologi och har av den anledningen försökt översätta de engelska begreppen till svenska. De begrepp som har översatts är Accrual-based Earnings Management vilket vi delvis har översatt. Earnings Management har vi valt att inte översätta med anledning av att inte förvirra läsaren på grund av att det är en benämning på en omfattande teori. Vi anser dessutom att det engelska begreppet Earnings Management är mest lämpligt att använda och att den inte är översättbar till ett lämpligare begrepp på svenska. Däremot har vi valt att översätta begreppet accrual-based till genom periodiseringar. Därmed blir hela det engelska begreppet Accrualbased Earnings Management översatt i studien till Earnings Management genom periodiseringar. Accrual-based inbegriper emellertid två olika begrepp vilka vi även har översatt i studien, vilka är discretionary accruals och non-discretionary accruals. Discretionary accruals har vi översatt till oförklarliga periodiseringar och detta begrepp är mycket centralt i studien då undersökningen baseras på innebörden av detta begrepp. Även begreppet non-discretionary har vi översatt och då till normala periodiseringar. Begreppet EM genom oförklarliga periodiseringar används frekvent i studien och som vi i följande sektion vill förtydliga innebörden för. Periodiseringar innebär att man periodiserar poster i de finansiella räkenskaperna, det vill säga att man erkänner intäkter (kostnader) för olika perioder beroende på till vilken period intäkterna (kostnaderna) är hänförliga till och att erkännandet inte är beroende av när inbetalningen (utbetalning) sker (Smith et. al 2015). Oförklarliga periodiseringar innebär därmed att man på ett onormalt sätt periodiserar de finansiella posterna, det vill säga att man erkänner dem i perioder som de egentligen inte är hänförliga till vilket gör att begreppet Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar kan klassas som resultatmanipulation genom periodiseringar (Cohen & - 5 -

12 Zarowin 2010; Rangan 1998). Två andra centrala begrepp som förekommer i studien är normperiod och eventperiod. Normperiod innebär ett urval som består av företag som vi antar inte har tillämpat EM och som inte har utfärdat några nyemissioner under den undersökningsperiod som ingår i studien. Eventperiod däremot innebär i studien ett urval av företag som har utfärdat nyemission och som vi antar har tillämpat EM under undersökningsperioden 1.6 Avgränsningar Begreppet EM har en mycket bred innebörd där flera olika metoder finns för att tillämpa fenomenet, varpå oförklarliga periodiseringar är en av dessa metoder. Följande studie har avgränsats till just oförklarliga periodiseringar för att man brukar anse att den operationella definitionen av EM är genom användandet av oförklarliga periodiseringar (Riahi-Balkaoui 2012). För att utröna de oförklarliga periodiseringarna som utförts av företagen har vi valt att använda oss av The Modified Jones Model (MJM). Valet av The MJM beror på att Dechow et. al (1995) har undersökt vilken modell som bäst mäter de oförklarliga periodiseringarna och de har kommit fram till att The MJM är överlägsen andra modeller i att detektera andelen oförklarliga periodiseringar (Dechow et. al 1995). Vår studie är avgränsad till svenska företag. Anledningen till detta är att det redovisnings- och skattesystem som råder i Sverige skiljer sig åt från det system som råder i USA, där de flesta studier på området har genomförts (Beneish 1997; Cohen & Zarowin 2010; Dechow et. al 1995; Kothari et. al 2016; Rangan 1998; Teoh et. al 1998). Företagen som vi hypotiserar har tillämpat EM genom oförklarliga periodiseringar, avgränsas till de företag som finns representerade på nyemissioner.se (Nyemissioner u.å.) och som har utfärdat nyemission under åren 2015 samt Vi avgränsar oss till två år för att hålla arbetets omfattning hanterbart och vi väljer de specifika årtalen av anledning till att vi vill arbeta med aktuell data. Vår målsättning har varit att undersöka 7 kvartal innan nyemission, kvartalet då nyemissionen utfärdas samt 4 kvartal efter utfärdad nyemission, d.v.s. 12 sammanhängande kvartal. Detta val har härletts från Copeland (1968) då han menar att denna tidsserie, på tre sammanhängande år, krävs för att kunna få en bra uppfattning kring hur företag beter sig vid denna specifika händelse. Dock har ett antal företag inte publicerat kvartalsrapporter för alla perioder som ingår i undersökningen och av den anledningen har vi studerat i genomsnitt 11 sammanhängande kvartal för de företag som ingår i studien. För de företag vi inte hypotiserar har tillämpat EM genom oförklarliga periodiseringar har vi avgränsat oss till de företag som finns representerade i databasen Retriever. Även denna avgränsning beror på att vi ville hålla datamängden på en hanterlig nivå. Vi har även valt att avgränsa oss till att inkludera tre olika branscher i studien. Anledningen till detta är att det inte har funnits ytterligare tidsresurs för oss att inkludera fler branscher i studien. 1.7 Disposition Fortsättningsvis kommer vår studie att disponeras enligt följande. I kapitel två presenterar vi vår teoretiska referensram som vi har förhållit oss till under studiens gång och som således ligger till grund för den analys som genomförs på vårt datamaterial. Den teoretiska referensramen är indelad i tre delar, i del ett beskriver vi teorin bakom fenomenet EM, i del två förklarar vi varför företag väljer att tillämpa EM genom oförklarliga periodiseringar och slutligen diskuterar vi i del del tre vad som ger upphov till denna företeelse. Kapitel tre - 6 -

13 behandlar vårt metodval där vi diskuterar vår forskningsansats och den design vår studie följer. Vi diskuterar även validitet samt reliabilitet och vi behandlar valet av modell för att beräkna EM genom oförklarliga periodiseringar. Därefter följer en utförlig beskrivning av hur vi har gått tillväga för att samla in den data vi har använt oss av i studien och hur vi har applicerat modellen på vårt datamaterial. Avsnittet avslutas med en diskussion kring källkritik samt etik. I kapitel fyra redogör vi för de empiriska bevis vår studie har gett upphov till samt hur denna empiri tolkats. Kapitel fem inbegriper en slutsats av den analys som gjorts i kapitel fyra. Vi förtydligar här våra resultat för respektive forskningsfråga samt beskriver hur vi bidragit till existerande forskning och slutligen ger vi förslag till vidare forskning

14 2 Referensram I följande kapitel kommer vi att förklara de underliggande teorier och antaganden som vår analys är baserad på. Kapitlet är strukturerat enligt följande. I första sektionen beskriver vi teorin bakom Earnings Management, i den andra sektionen förklarar vi varför företag tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar. I den tredje sektionen kommer vi att beskriva vad som ger upphov till denna företeelse och slutligen, i den fjärde och sista sektionen, kommer vi att deducera våra hypoteser utifrån de teorier som vi har presenterat i referensramen. 2.1 Teorin bakom Earnings Management Healy & Wahlens (1999) definition av EM är att det tillämpas när ett företag, genom diskretionär redovisning, avsiktligt modifierar de finansiella räkenskaperna. Företaget gör detta i syfte att missleda intressenter gällande företagets underliggande ekonomiska prestation, alternativt för att åstadkomma självnyttomaximerande kontraktuella överenskommelser som baseras på de redovisade siffrorna (Healy & Wahlens 1999). Healy & Wahlens (1999) menar att företag på så vis avsiktligt väljer redovisningsmetoder som leder till att de finansiella rapporterna inte reflekterar företagets underliggande ekonomiska verklighet på ett korrekt sätt. Det man istället försöker åstadkomma är att försköna bilden av företagets finansiella ställning (Shuto 2007). Ett företag kan tillämpa EM genom ett flertal olika tekniker där Ratsula (2010) beskriver fyra av dessa. Den första tekniken kallas för Bath Taking som innebär att företaget vanligtvis rapporterar en stor förlust eller kostnad i en period för att inte behöva göra det i nästkommande period. Detta kan även utföras för att på så vis spara intäkten (kostnaden) till nästkommande period för att då kunna redovisa en högre vinst. Den andra tekniken benämns som Income Minimization som innefattar att företag med höga vinster tillämpar tekniken i syfte att undvika negativ uppmärksamhet genom att exempelvis dra till sig politisk press och uppmärksamhet från skattemyndigheten. Tekniken tillämpas genom att öka (minska) de redovisade kostnaderna (intäkterna) för att på så vis minska det redovisade resultatet, varpå företaget undviker den negativa uppmärksamheten. Den tredje tekniken Ratsula (2010) nämner är tillämpningen av EM genom Income Maximization. I denna typ av EM ligger dess fördel främst hos företaget snarare än hos aktieägarna. Denna teknik kan uppvisas genom att chefen försöker rapportera ett högre resultat i syfte att maximera sin personliga egennytta och det är just denna teknik som följande studie grundar sig på. Den fjärde och sista tekniken benämns som Income Smoothing vilket praktiseras med avsikt att utjämna det rapporterade resultatet över tid för att på så sätt minska volatiliteten i de finansiella rapporterna under en lång tid framöver. Det vill säga att man kontinuerligt och långsiktigt tillämpar EM för att utjämna intäktstoppar och dalar i de finansiella rapporterna i syfte att få ett jämnare rapporterat resultat över tid (Ghazali, Shafie & Sanusi 2015). Manipuleringen av de finansiella rapporterna med hjälp av EM, som utförs genom diskretionär redovisning, kan härledas utifrån ett antal olika händelser. Exempelvis kan det tillämpas då företaget avgör livstiden för materiella anläggningstillgångar, vid pensionsavsättningar, uppskjutna skatter samt vid nedskrivningar. Fenomenet kan även visa sig då företaget gör val gällande olika redovisningsmetoder som används vid avskrivningar - 8 -

15 samt varulagervärderingar. Utöver detta är forsknings- och utvecklingskostnader samt marknadsföringskostnader vanliga poster som kan utsättas för manipulation av företaget (Healy & Wahlen 1999). Detta gör även att kostnaderna i resultaträkningen påverkas (Subramanyam 2014). En viktig notering gällande EM är att allt sker i enlighet med existerande standarder, lagar och regler (Fok & Franses 2013; Healy & Wahlen 1999; Rangan 1998) Earnings Management genom periodiseringar EM delas in i två övergripande utförandesätt, där den första är genom verklig EM och där den andra genomförs med hjälp av periodiseringar. Följande studie baseras på det sistnämnda utförandet. Skillnaden mellan de två utförandena är viktig då verklig EM påverkar kassaflödet medan EM genom periodiseringar inte har den påverkan (Cohen & Zarowin 2010; Kothari et. al 2016). Enligt flera studier har både verklig EM samt EM genom periodiseringar en negativ inverkan på framtida perioders intäkter. Detta beror på att de transaktioner eller periodiseringar som genomförts för att åstadkomma ett högre resultat måste återföras i framtida perioder varpå intäkterna i nästkommande perioder blir lägre (Cohen & Zarowin 2010; Dechow et. al 1995; Konstantinos & Konstantinos 2011; Kothari et. al 2016; Rangan 1998; Riahi-Belkaoui 2012). Verklig EM sker genom att faktiska transaktioner manipuleras i syfte att uppnå en högre intäkt för en given period. Företagsledare föredrar främst verklig EM framför EM genom periodiseringar, med anledning av att man på detta sätt tar faktiska beslut och därmed flyttar på faktiska transaktioner (Cohen & Zarowin 2010; Kothari et. al 2016). Till följd av detta är verklig EM mycket svår att upptäcka genom en analys av de finansiella räkenskaperna (Cohen & Zarowin 2010; Subramanyam 2014). EM genom periodiseringar upprättas däremot genom att man periodiserar olika finansiella poster i syfte att uppnå ett bättre resultat för perioden (Cohen & Zarowin 2010). Den sistnämnda formen kan emellertid upptäckas då det finns ett antal olika metoder för att kunna påträffa periodiseringarna som företagschefen har låtit genomföras (Dechow et. al 1995). Dock är inte alla periodiseringar hänförliga till EM och anledningen till detta är att periodiseringarna delas in i två delar. Den ena delen kallas för normala periodiseringar vilket består av periodiseringar som normalt sett uppstår i verksamheten. Detta innefattar exempelvis intäkter (kostnader) som är hänförliga till framtida perioder och som således periodiseras till tillhörande period. Den andra delen benämns som oförklarliga periodiseringar och innefattar den del av de totala periodiseringarna som medvetet skapats av redovisaren, dock inom ramen av existerande lagar och redovisningsprinciper och som således periodiseras till felaktiga perioder för att påverka det redovisade resultatet åt ett specifikt önskvärt håll. Med detta sagt är det de oförklarliga periodiseringarna som man analyserar för att avgöra om det föreligger EM inom de finansiella räkenskaperna (Becker, Defond, Jiambalvo & Subramanyam 1998; Frankel, Johnson & Nelson 2002; Ghazali, Shafie & Sanusi 2015). Tidigare studier har påvisat att EM genom oförklarliga periodiseringar, som är en kortsiktig teknik, ofta är förekommande i företag vid specifika händelser som exempelvis då de utfärdar nyemission. Man har visat att företag medvetet periodiserar intäkts- och kostnadsposter i de finansiella räkenskaperna med avsikten att uppnå ett högre rapporterat resultat (Cohen & Zarowin 2010; Dechow et. al 1995). Belkaoui & Picur (1984) påpekar dessutom att detta tillämpas i alla branscher som undersöks i deras studie vilket således innebär att resultatmanipulation är ett vanligt förekommande fenomen

16 En negativ effekt som uppstår då företag tillämpar denna teknik av EM är att de oförklarliga periodiseringarna inte reflekterar företagets underliggande finansiella transaktioner och således företagets verkliga finansiella ställning, vilket inte ger en tillförlitlig och korrekt bild av företagets finansiella och operationella prestationer (Dechow et. al 1995; Far 2017; Johnson 1999; Levitt 1998). Subramanyam (2014) konstaterar även att EM minskar jämförbarheten eftersom att man använder sig av oförklarliga periodiseringar i de finansiella räkenskaperna. En viktig anledning till varför man ska periodisera posterna på ett korrekt och rättvisande sätt grundar sig på att ett företag kan värderas utifrån dess bokförda värden. De bokförda värdena baseras i sin tur på periodiseringar vilket visar på hur vitalt det är att man periodiserar posterna i räkenskaperna korrekt, vilket i annat fall missleder användarna och investerare i deras värdering av företaget (Subramanyam 2014). Avsikten med en sådan manipulation är således att reflektera en bättre bild av företagets finansiella ställning gentemot vad som egentligen föreligger. Detta leder följaktligen till att investerare blir överoptimistiska i sin värdering av företagets nuvarande samt framtida finansiella ställning. Optimistiska förväntningar på ett företag leder i sin tur till att investerare är villiga att betala mer för aktierna som emitteras av företaget varpå företaget på så sätt erhåller ett större finansiellt riskkapital än vad man kunnat erhålla om man inte genomfört resultatmanipulationen (Cohen & Zarowin 2010; Dechow et. al 1995; Kothari et. al 2016; Rangan 1998; Safari et. al 2015; Teoh et. al 1998; Yang et. al 2013). När man tillämpar denna typ av EM följs dock tekniken av ett antal konsekvenser. EM genom oförklarliga periodiseringar kräver nämligen att man återför de periodiseringar man i tidigare perioder har genomfört för att åstadkomma ett förhöjt redovisat resultat. Detta resulterar i att det redovisade resultatet i efterföljande perioder får en nedåtgående trend, varav resultatet blir sämre än vad det hade varit om man primärt inte hade genomfört denna resultatmanipulation (Cohen & Zarowin 2010; Dechow et. al 1995; Konstantinos & Konstantinos 2011; Kothari et. al 2016; Rangan 1998; Riahi-Belkaoui 2012). Däremot delar inte Hribar & Collins (2002) detta synsätt i sin studie då de inte kunnat finna bevis för att företag tillämpar EM genom oförklarliga periodiseringar året innan de utfärdar nyemission, utan fann istället signifikanta bevis på att deras urval tillämpar EM genom oförklarliga periodiseringar året efter nyemissionen utfärdats. Därtill har man i ett flertal studier även påvisat ytterligare en påföljd som uppkommer av tillämpande av EM, nämligen att investerare har noterat resultatnedgången perioderna direkt efter nyemissionen där efterdyningen av detta har varit att investerarna upplevt sig besvikna samt missledda av företaget de förvärvat aktier från (Konstantinos & Konstantinos 2011; Kothari et. al 2016; Rangan 1998; Riahi-Belkaoui 2012; Teoh & Wong 1998; Yang et. al 2013). Rangan (1998) och Teoh et. al (1998) menar att investerare har blivit besvikna för att de har uppvisat en naivitet när de analyserat kvartalsoch årsredovisningarna för företagen som utfärdar nyemission, de har således inte varit medvetna om att företaget tillämpar fenomenet. Däremot har inte alla forskare samma syn på att investerare inte är medvetna om att företag tillämpar manipulation i de finansiella rapporterna och att de således blir besvikna. Exempelvis invänder Erickson & Wang (1999), Hribar & Collins (2002) och Shivakumar (2000) mot detta med att investerare är medvetna om att företaget tillämpar företeelsen och att de därav på ett rationellt sätt eliminerar dess effekter då företagen utfärdar nyemission. Shivakumar (2000) menar att företag som utfärdar nyemission inte missleder investerare genom deras tillämpning av EM genom oförklarliga periodiseringar. Vidare menar Shivakumar (2000) att slutsatsen gällande att investeraren skulle vara naiv, som exempelvis

17 Rangan (1998) och Teoh et. al (1998) har kommit fram till, verkar vara baserat på felaktiga grunder. Detta baseras på att de statistiska testerna som har använts i deras studier för att påvisa förhållandet har visat sig vara skeva (Shivakumar 2000). Ytterligare en konsekvens som uppkommer av att tillämpa EM genom oförklarliga periodiseringar, som ett flertal studier framhåller, är att detta har visat sig påverka företagets långsiktiga lönsamhet. Detta har visat sig genom att de företag som har tillämpat EM genom oförklarliga periodiseringar vid utfärdande av nyemission har presterat sämre på lång sikt än de företag som inte har tillämpat resultatmanipulation (Teoh & Wong 1998; Yang et. al 2013). Shivakumar (2000) invänder även mot detta påstående då han har motbevisat detta uttalande i sin studie. I sin studie presenterar han motsägande bevis där han hävdar att tillämpandet av EM inte skulle påverka den långsiktiga prestationen och därmed företagets långsiktiga lönsamhet (Shivakumar 2000). 2.2 Varför chefer tillämpar Earnings Management EM kan definieras som att chefer medvetet ingriper i hur intäkter (kostnader) ska erkännas för att tillgodose själviska mål och enligt Subramanyam (2014) manipuleras inte intäkter utan att det finns en underliggande anledning till varför manipulationen genomförs. Det finns många olika incitament till varför chefer väljer att tillämpa EM och Spear (2007) behandlar tre av dessa vilka är marknadsicnentiv, kontraktuella incentiv och tillsynsreglerande incentiv. Marknadsincentiv uppkommer när det finns kapitalmarknadstransaktioner som ska genomföras såsom exempelvis utfärdande av nyemission, vid publicering av kvartalsrapporter och framförallt då företagsledningen vill möta de förväntningar som företagsanalytiker har på företaget. Kontraktuella incentiv uppkommer då företagsledningen inte vill bryta de lånevillkor, som vanligtvis skrivs i termer av redovisningssiffror, vilka har satts av långivarna. Tillsynsreglerande incentiv uppstår när företaget vill undvika negativ uppmärksamhet av tillsyns- och regleringsinstitutioner (Spear 2007). Nedan följer därför förklarande teorier som är direkt hänförbara till en chefs motiv för tillämpandet av EM Positiv Redovisningsteori Positiv redovisningsteori är en förklarande teori och den utvecklades som en kontrast till normativ redovisningsteori, som istället försöker förklara hur en viss praktik bör vara. Positiv redovisningsteori vill svara på frågan om varför företagschefer föredrar att tillämpa en specifik redovisningsmetod framför en annan när det existerar ett flertal olika alternativ (Deegan & Unerman 2011). Positiv redovisningsteori, som fick sitt största bidrag och utvecklades av Watts & Zimmerman (1978) baseras på det centrala antagandet att alla individers handlingar drivs av ett självintresse och att individer alltid kommer att agera på ett opportunistiskt sätt där man avser att öka sin personliga rikedom. Watts & Zimmerman (1978) menar att en företagsledare har de kvalifikationer som krävs för att veta hur man ska manipulera finansiella rapporter i syfte att uppnå maximal nytta och att chefen dessutom är innovativ med de metoder som krävs för att nå detta mål. Förutom detta menar Deegan & Unerman (2011) att chefen har starka incentiv till att manipulera de finansiella rapporterna då det föreligger ett flertal fördelar med ett sådant handlande. Då företagsledaren handlar på ett sådant sätt som leder till att chefens

18 egna personliga nytta ökar, kommer detta ofta få konsekvensen att ledarens motiv sammandrabbas med investerarnas motiv i företaget. Positiv redovisningsteori byggs även på antagandet att det existerar transaktions- och informationskostnader. Företagschefen bär det huvudsakliga ansvaret för att upprätta finansiella rapporter som ger en rättvisande bild över företagets finansiella ställning och ledaren är därmed medveten om att dessa rapporter kommer revideras av revisorer. Därav är företagsledaren medveten om att alternativa och innovativa redovisningsmetoder kan innebära transaktions- och informationskostnader, vilka ledaren vill undvika till största möjliga mån. Företagschefen kommer av den anledningen att överväga nyttan i förhållandet till kostnaden vid valet av redovisningsmetod och därmed eventuell redovisnings- eller informationsmanipulation. Om nyttan däremot överstiger kostnaden, kommer företagschefen att tillämpa innovativa redovisningsmetoder i syfte att maximera sin egennytta (Deegan & Unerman 2011; Watts & Zimmerman 1978). Utifrån antagandena om transaktions- och informationskostnader samt att individer drivs av att maximera sin egna personliga nytta och rikedom, menar Watts & Zimmerman (1986) att det finns tre hypoteser som ligger till grund för vilken redovisningsmetod företagschefen väljer. Den första hypotesen är Management Compensation Hypothesis, vilken går ut på att chefens bonusplan är kopplad till företagets redovisade resultat (intäkter) och att chefen kommer att välja den redovisningsmetod som ökar det redovisade resultatet (intäkter) i syfte att maximera sin bonus (Healy 1985; Watts & Zimmerman 1986). Den andra hypotesen är Political Cost Hypothesis och den innebär att stora företag är av intresse för olika politiska grupper såsom exempelvis arbetarunioner, statliga institutioner, politiker samt partier som alla försöker att maximera sin egennytta genom att på olika sätt övervaka de stora företagen. Företagschefen kommer av den anledningen att välja den redovisningsmetod som minskar det redovisade resultatet i syfte att inte dra till sig negativ uppmärksamhet och därmed undvika de kostnader som detta skulle innebära. Den tredje hypotesen är Debt/Equity Hypothesis och den menar att ju högre företagets skulder/eget kapital kvot är, desto större är sannolikheten att chefen kommer välja en redovisningsmetod som ökar det redovisade resultatet med avsikten att förbättra kvotförhållandet. Watts & Zimmerman (1986) menar att ju högre kvoten är desto närmare är man att bryta eventuella lånevillkor, varpå det skulle innebära kostnader för företaget Principal-Agent teori Principal-Agent teorin utgår ifrån att både principalen samt agenten anses vara motiverade av egenintresse vilket innebär att de vill maximera sin egennytta. Agenten vill maximera det kapital den får från principalen för att utöva en tjänst medan principalen vill maximera den avkastning den kommer erhålla från det satsade kapitalet (Riahi-Belkaoui 2012). Inom teorin betraktas detta egenintresse som opportunistiskt beteende och detta ses som en central del inom teorin. Egenintresset kan inkludera aktiviteter så som manipulation, överträdelse av kontrakt, stjäla, oärlighet, undanhålla information samt att presentera en felaktig bild av den underliggande ekonomiska ställningen. Enligt Steinle (2014) är opportunism ett själviskt beteende som innebär att man ignorerar konsekvenser som kan uppstå hos andra aktörer (Steinle 2014). Inom principal-agent teorin finns förutom antagandet om opportunism även antagande om informationsasymmetri. Agenten anses besitta privat information som principalen inte har