April Projektet

Transkript

1 April Projektet En temporär färjeled öppnar i Stockholm. Den ska köra dispenstransporter mellan Slagsta i Botkyrka kommun och Tyska botten i Bromma. Dispenstransporterna är extra tunga, breda och/eller långa och får därför en speciellt anvisad färdväg. Dessa fordon har svårt att ta sig mellan södra och norra Stockholm på grund av begränsningar på Essingeleden och broar och vägar i de kommunala vägnäten. Färjeleden är temporär och ska trafikeras i tre år. Under tiden rustas Essingeleden upp för att åter kunna ta emot tyngre fordon. Projektet lever under stark tidspress och det är stor efterfrågan på förbindelsen. Det bidrar också till att vattenvägarna i Stockholm utnyttjas mer. Sammanfattning Essingeleden genom Stockholm är Sveriges mest trafikerade vägsträcka. Skador har upptäckts på Essingeledens brokonstruktioner. På grund av skadorna och mängden fordon får de tyngre fordonen inte trafikera Essingeleden. Dessa fordon (dispensfordon) måste i dag göra långa omvägar för att passera Stockholm och det innebär stora extra kostnader, tider och utsläpp av koldioxid för åkerierna. Ofta behöver fordonen åka ända till Eskilstuna-Kvicksund för att där passera över Mälaren. Färjeleden som nu ska invigas mellan Slagsta och Tyska botten minskar väsentligt såväl kostnader, tider och utsläpp. Uppdraget Dåvarande Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö gav 2008 ett uppdrag till verkets investeringsavdelning att genomföra tre temporära färjeleder. En rapport hade tagits fram som utredde tänkbara färjelägen och färdvägar (se länk till

2 höger). En färjeled ska serva dispenstrafiken, de två övriga ska transportera personbilar och gång- och cykeltrafikanter. Färjelederna placeras där vägnätet är sårbart och få alternativa vägar finns. Formell hantering Den formella hanteringen kring färjeleden har bestått i avtalsförhandlingar och anmälan av vattenverksamhet inklusive samråd med berörda, samt information till kringboende. Avtal har tecknats med Stockholms stads Exploateringskontor om arrende av mark för färjeläget och tillfart. Marken tillhör ett område som arrenderas av Jehander AB sand och grus. Deras arrendeavtal har justerats eftersom del av marken nu även nyttjas för färjetrafiken. Arrendeavtalet har en upplåtelsetid på tre år. Med Stockholms stads Trafikkontor har sedan tidigare ett intentionsavtal tecknats om att färjeleden ska genomföras på försök under cirka tre år och under 2010 tecknades ett genomförandeavtal för detta. Ett genomförandeavtal är även tecknat med Jehander. Samtliga avtal löper på tre år. En anmälan för vattenverksamhet lämnades in till länsstyrelsen. Anläggningsarbetet medförde muddring och andra arbeten i vatten men i så begränsad omfattning att tillstånd inte behövde sökas. Länsstyrelsen godkände arbetena och tillhörande kontrollprogram. Inom ramen för anmälan hölls samråd, dels med Stockholms stad och Jehander, som markägare och arrendator, dels med Ängby båtklubb. En av deras båtplatser påverkas av färjeläget och måste därför flyt- ( Files/23727/slutrapport_farjetrafik_juni08.pdf) Roller För färjeleden Slagsta Tyska botten är Trafikverket huvudman och uppdrar åt Färjerederiet, som är en resultatenhet inom Trafikverket, att trafikera leden. Trafikverket står för drift- och underhållskostnader för färjeleden och färjeläget i Tyska botten samt bidrar till drift- och underhållskostnader för färjeläget vid Slagsta. Färjeläget i Slagsta ägs av Ekerö kommun som arrenderar mark från Botkyrka kommun, för att driva färjeleden Slagsta Jungfrusund på Ekerö. Stockholms stad äger marken vid Tyska botten och upplåter vägar till och från färjeläget för dispenstrafiken och har därmed en viktig roll i genomförandet av färjeleden. Åkeribranschen är mycket positiv till färjeleden och har följt projekteringen under de två år som gått sedan uppdraget kom från generaldirektören. I Stockholm är det den regionala föreningen ABC-åkarna som tillsammans med Maskinentreprenörerna har hejat på och varit behjälpliga med uppgifter och provkörningar av fordon. 2

3 tas dessutom kommer färjan att ligga nära båtarna när den angör färjeläget. Information har gått till kringboende, se mer under rubriken Omgivningen. Bygget Byggandet av färjeläget har av tidsskäl delats upp i två entreprenader. Den första innehöll muddring, schaktning och utläggning av erosionsskydd på botten. Den entreprenaden avropades på ramavtal och Svevia utförde arbetet under december Samtidigt som arbetet i entreprenad 1 pågick upphandlades entreprenad 2 som vanns av Sveab. Arbetena var pålning och spontning för färjeläget, kompletterande undervattensarbeten för erosionsskydd och därefter gjutning av kajen. Kanalisation för el och belysning med mera ingick också samt färdigställande av överytan på tillfartsvägen. Arbetena har utförts under januari april Vintern har vållat vissa problem, som tillsammans med geotekniska bekymmer vid pålning och spontning har försenat arbetena omkring två veckor. En tredje entreprenad har utförts av Tenö varv som är en del av Trafikverket. Tillverkning av ingjutningsgods och skjutbrygga till färjeläget har utförts, dessutom har man renoverat och monterat en boj som ska vara ett extra stöd för färjans akter och en säkerhet för båtklubben. 3 Färjeleden Färjeleden är en temporär lösning som ska vara i bruk under tre år till Essingeleden är upprustad och kan ta tyngre fordon igen. Alla avtal och överenskommelser är baserade på detta. Färjeleden vänder sig endast till dispenstransporter. Dessa är extra tunga, breda och/eller långa och behöver en speciellt anvisad färdväg. Till exempel får en del av dessa fordon inte trafikera vissa broar eller vägavsnitt. Enligt Stockholms stads föreskrifter ska de ha två följebilar med sig som varnar andra trafikanter om transporten. Följebilarna är ofta vägtransportledare med polismans befogenheter som ska kunna hjälpa fordonet att ta sig fram där det är trångt eller vägavsnitt behöver stängas av för annan trafik under passagen. Dispenstransporter kan vara kranbilar, transport av arbetsmaskiner eller ha skrymmande last. Andra exempel på laster är betongelement, rotorblad till vindkraftverk eller husdelar. Färjeleden kommer inte att transportera farligt gods eller fordon som har farligt gods i lasten. Färjan som ska trafikera leden tas från Ekeröleden (Slagsta Jungfrusund på Ekerö) när den leden inte trafikeras i högtrafik. Detta har styrt färjans tidtabell till följande:

4 Tidtabell Slagsta Tyska botten Slagsta Avgång Från Till Ankomst Slagsta Tyska botten Tyska botten Slagsta Slagsta Tyska botten Tyska botten Slagsta Leden passerar under Nockebybron som måste öppnas. Tidtabellen påverkar inte de spärrtider som finns för brons öppnande med hänsyn till trafiken på bron och Drottningholmsvägen. Vid Tyska botten kan fordonen endast köra Blackebergsvägen mellan färjeläget och Islandstorget och vidare på Bergslagsvägen. Blackebergsvägen österut från Tyska botten har en lägre bärighet och tål därmed inte de tunga fordonen. Inför avfärd finns en ficka längs Bergslagsvägen, nära cirkulationsplatsen vid Råcksta, där fordonen kan ställa upp en kort stund och invänta kontakt med skepparen som anger när det är dags att närma sig färjeläget för ombordkörning. Ingen uppställning är tillåten utmed Blackebergsvägen. Fordonen måste beställa plats på färjan eftersom den endast tar max fyra fordon per tur. Beställningen görs efter att transportdispens sökts och beviljats. Färjetransporten är kostnadsfri och färjeleden anges som en alternativ väg i transportdispensen. Ett webbaserat system är framtaget där åkarna kan se om det finns platser kvar den aktuella dagen, och ringer då 4 Färjans rutt. Färjan går endast vardagar.

5 till Färjerederiet för att beställa plats. Inför kommande dags turer gör Färjerederiets personal en lastplanering och meddelar åkarna i vilken ordning de ska lastas ombord för att få en lämplig fördelning viktmässigt på färjan. Information om reglerna för platsbeställning och transport finns på Färjerederiets hemsida. Adress till Färjerederiets sidor på Trafikverkets hemsida: VÄ NTPL AT S FÖ R KORTARE PERIODER INGEN UPPSTÄLLNING UT- MED BERGSLAGSVÄGEN bk1 FÄ R J E L ÄG E TYSKA BOTTEN bk2 5 Alternativa vägar För dispenstransporter som ska ta sig mellan norra och södra Stockholm erbjuds idag endast ett fåtal vägar. Alla fordon över 60 ton behöver dispens. Väg 222 och 274 över Värmdö, Rindö och Vaxholm är endast farbar för tung trafik upp till 90 ton i västlig riktning eftersom Skurubron har nedsatt bärighet för trafik i östlig riktning. Väg 274 är smal och krokig och därför inte lämplig för den här typen av transporter ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Ekeröleden är öppen för dispenstransporter men huvudmannen Ekerö kommun tar ut en färjeavgift om kr för dessa transporter eftersom de sliter hårt på det kommunala vägnätet när de kör mellan Jungfrusund och Ekerövägen. Sedan höjningen till denna avgift för två år sedan har antalet dispenstransporter på färjeleden minskat drastiskt. Vägen tål fordon upp till 100 ton. Ett tredje alternativ, som de flesta använder och som är det enda som är möjligt för fordon över 100 ton, innebär en 25 mil lång omväg via Eskilstuna och Kvicksund, vägarna E20, 56 och E18.

6 Nyttor Med anledning av de omvägar som många dispenstransporter tvingas till är öppningen av den nya färjeleden välkommen. För åkarnas del innebär det besparingar i tid och kostnader, vilket också medför en viktig samhällsnytta då företagarna som är beroende av transporterna kan lägga mer tid på arbete istället för dyra och tidskrävande turer runt Mälaren. Miljönyttan blir också stor av projektet. En koldioxidberäkning som gjorts visar på att färjeleden kan ge en besparing av koldioxidutsläpp om cirka kg per år! Detta baserar sig på att de omkring 440 fordon som väger över 100 ton som söker dispens varje år (20 procent av samtliga dispensansökningar i Stockholm) åker färjan istället för via Eskilstuna. Bränsleåtgången är cirka liter per mil och det är fyra fordon per färjetur. I beräkningen förutsätts att varje dispens ger en färjetransport men i verkligheten är många dispenser tidsbegränsade och fordonen kan åka hur många gånger som helst under denna tidsperiod. Beräkningen medför därför en trolig underskattning av koldioxidbesparingen. 6 Tidigare utredda alternativ Placeringen av färjeleden är styrd av möjligheten att angöra Slagsta, varför detta läge redan från början varit fast. Det är också lämpligt på grund av sin närhet till E4/E20 och det lilla antalet närboende. Utredningen från 2008 pekade på ett färjeläge vid Ulvsunda i Stockholms stad. Det har förkastats då det dels är lite för grunt och dels att området tas i bruk vid byggandet av tvärbanans förlängning mot Sundbybergs och Solna. Ett par olika lägen i Bällstaviken har utretts. Ett av dessa ligger relativt långt in i viken vid en befintlig kaj. Denna visade sig dock vara i dåligt skick och krävde förstärkningsåtgärder. Längre ut i viken fanns ett läge där omfattande förebyggande åtgärder på VA-nätet krävdes. Därtill visade sig bottensedimenten vara kraftigt förorenade och en oro för att dessa skulle rivas upp av färjans propellrar gjorde att länsstyrelsen bedömde att vattenverksamheten behövde hanteras som ett tillståndsärende med sannolika krav på bottenåtgärder. Eftersom projektet är tidspressat och färjeleden temporär var det inte ett alternativ att arbeta vidare med. Dessutom skulle tvärbanebygget passera även vid Bällsta vilket också hade varit svårt att kombinera med fordonstrafiken till och från färjan. Nya platser studerades, bland annat Alvik, Hässelby värmeverk och andra ställen utmed kusten men närheten till bostäder, omgivande vägars bärighet och bottenförhållanden gjorde att alla dessa platser förkastades.

7 Vid Tyska botten finns däremot förutsättningarna för det temporära färjeläget. Omgivningen Trafikverket har ett väl fungerande samarbete med Jehander AB Sand och Grus som området delas med och även med närliggande Ängby båtklubb. Information Information har skickats ut vid flera tillfällen under byggtiden till de boende i området och viss annonsering om arbetena har gjorts i Mitt i Bromma. Inför byggstarten hölls ett informationsmöte i Södra Ängby skola till vilket de kringboende bjöds in. Där informerades om planera för färjeleden och bygget. Frågor ställdes och synpunkter lämnades på mötet och via e-post, främst rörande trafiksäkerheten vid skolan, den tunga trafikens påverkan, rivningen av en gammal industrikran från 1920-talet samt påverkan på Grimsta naturreservat och miljön i området. Stockholms stads Trafikkontor ansvarar för trafiksäkerhetsåtgärder vid Södra Ängby skola. Åtgärder som planerats sedan tidigare ändrades och man planerar nu att införa ett fyrvägsstopp i korsningen Blackebergsvägen Carl Larsson väg Björnsonsgatan. Färjeleden och dess transporter ska inte hindra det pågående trafiksäkerhetsarbetet i området. Bygget har fungerat bra och endast ett fåtal synpunkter har inkommit till Trafikverket under byggtiden. 7 Buller En bullermätning har gjorts utomhus för att skapa en uppfattning om ljudnivåerna från dispenstransporterna när de passerar bostäderna längs Blackebergsvägen och Södra Ängby. Risk för överskridanden av riktvärden inomhus finns för de fyra fastigheter närmast vägen. Därför ska uppföljande mätningar genomföras i samband med trafikstart, även inomhus. Vibrationsmätningar och besiktningar av husen kommer också att göras. Friluftslivet Skridskoåkare och andra som promenerar på isen på vintrarna kommer att omledas via land med skyltning.