KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Plats och tid KS-salen Utö Tisdag , kl Justeringens plats och tid Anders Nordlund (S) Ordförande Tina Wallström Bernhav Sekreterare POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST barnochutbildning@haninge.se Page 1 of 246

2 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 2 (25) Sammanträdesdatum Föredragningslista Ärende Sida 1 Mötets öppnande Val av justerare Aktuellt från förvaltningen Månadsuppföljning kvalitet Årsredovisning Budgetdirektiv inför Mål och Budget Måltidsersättning under praktik Revisionsrapport - Granskning av kommunens kris- och katastrofberedskap Praktiknära strategi elevhälsa Remiss: Förslag till policy mot oegentligheter med tillhörande riktlinjer Uppdrag - Utveckling av organisation av ekonomistyrning Reviderade riktlinjer för skolskjuts Kartläggning - förekomst av sexuella trakasserier i gymnasiet och vuxenutbildningen Attestförteckning Meddelanden Delegationsbeslut...28 Page 2 of 246

3 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 3 (25) Sammanträdesdatum Mötets öppnande Page 3 of 246

4 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 4 (25) Sammanträdesdatum Val av justerare Page 4 of 246

5 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 5 (25) Sammanträdesdatum Aktuellt från förvaltningen Information om GDPR Daniel Nordenström Lägesrapport om övergången till ny IT-drift Peteris Smitmanis Lägesrapport verksamhetsförändring Centrum Vux Peteris Smitmanis Förslag till beslut 1. Rapporterna godkänns och läggs till handlingarna. Arbetsutskottets förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Utan eget ställningstagande. Expedieras: Akt Page 5 of 246

6 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 6 (25) Sammanträdesdatum Dnr GVN 2017/138 4 Månadsuppföljning kvalitet Sammanfattning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har beslutat att utbildningsförvaltningen ska lämna månadsuppföljning för kvalitet vid varje nämndsammanträde från och med år Förvaltningens synpunkter I rapporten redovisas nyckeltal för resultat, lärande, elevernas arbetsmiljö, effektivitet, kompetens, attraktivitet, elevinflytande och medarbetarnas arbetsmiljö. Nyckeltal för de två senaste mättillfällena är medtagna. För varje område finns förvaltningens kommentar. Rapportens syfte är att ge underlag till nämnden för kommande beslut. Underlag för beslut - Månadsuppföljning kvalitet Förslag till beslut 1. Rapporten godkänns. Arbetsutskottets förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Enligt förvaltningens förslag. Expedieras: Akt Page 6 of 246

7 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 7 (25) Sammanträdesdatum Dnr GVN 2017/137 5 Årsredovisning 2017 Sammanfattning Året har präglats av lugn och stabilitet. Utvecklingsprocesser har genomförts inom flera områden. Enheternas ekonomiska resultat är goda. Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Haninge under Under våren har tillsyn gjorts på Riksäpplets gymnasie- och gymnasiesärskola och under hösten på huvudmannanivå. Brister i det systematiska kvalitetsarbetet uppmärksammas i Skolinspektionens beslut för Riksäpplets gymnasiesärskola och inom anpassningar och stöd samt trygghet och studiero för gymnasieskolan. På huvudmannanivå påpekas brister kring mottagandet i gymnasiesärskolan och det systematiska kvalitetsarbetet i gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Ingen kritik riktas kring gymnasieskolan på huvudmannanivå. En utredning av det framtida lokalbehovet för gymnasieskolan har på nämndens uppdrag genomförts under hösten av Sweco. Utredningen som redovisas för nämnden i början av 2018 visar på ett ökande behov av gymnasieplatser i Haninge under de kommande tjugo åren. Utbildningarna inom bristyrkes-sfi får stor uppmärksamhet, inte minst av Sveriges regering Ramen för nämndens driftverksamhet var 425,4 mnkr under Det sammanlagda utfallet blev 417,9 mnkr, vilket motsvarar ett överskott på 7,5 mnkr. Överskottet beror på en positiv avvikelse för central förvaltning, Centrum Vux och gymnasieenheterna sammantaget. Ramen för investeringar i egen regi uppgick till 8,0 mnkr. Förbrukningen uppgick till 0,9 mnkr, vilket innebär ett budgetöverskott på 7,1 mnkr. Underlag för beslut - Årsredovisning Förslag till beslut 1. Årsredovisning 2017 godkänns. Page 7 of 246

8 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 8 (25) Sammanträdesdatum Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden hemställer om verkställande av kommunfullmäktiges beslut (KF, , 91) att till 2018 års driftbudget få ta tkr i anspråk av 2016 års fonderade resultat, det vill säga den del som inte överfördes till 2017 års budget. 3. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden hemställer om att 2017 års driftresultat om tkr i sin helhet överförs till 2018 års driftbudget. 4. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden hemställer om att få disponera överfört överskott till 2018 enligt den specifikation som presenteras i årsredovisningens avsnitt om resultatöverföring av driftmedel på nämndnivå. 5. Överföringsbelopp för enheter med ackumulerade överskott fastställs till: Centrum Vux tkr och Riksäpplet 639 tkr. Beslut om överföringsbelopp fattas efter fullmäktiges beslut om överföring av driftmedel till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden kräver ingen återbetalning av Fredrikas skuld avseende tidigare års ackumulerade underskott på tkr samt årets förlust på 355 tkr, vilket är grundat på kommunfullmäktiges tidigare beslut om att nämnden 2018 får ta tkr i anspråk av 2016 års fonderade resultat (KF, , 91). 7. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden kräver ingen återbetalning av Akademiernas underskott på 11 tkr samt Navigatorcentrums underskott på 26 tkr med hänsyn till beloppens ringa storlek. 8. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden återlämnar oförbrukade investeringsmedel på tkr till kommunfullmäktige. Arbetsutskottets förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Enligt förvaltningens förslag. Expedieras: Akt, kommunstyrelseförvaltningens registrator Page 8 of 246

9 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 9 (25) Sammanträdesdatum Dnr GVN 2017/131 6 Budgetdirektiv inför Mål och Budget Sammanfattning Den politiska kommunledningen presenterade sitt budgetdirektiv inför Mål och budget Samtliga nämnder hat getts tillfälle att senast lämna synpunkter på detta dokument. Kommunledningen föreslår en ökning av gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens driftram med tkr jämfört med 2018 års ram. Den föreslagna driftramen uppgår till tkr. Direktivet innehåller inget förslag på investeringsbudget. Förvaltningens synpunkter Sammanfattningsvis räcker inte den föreslagna driftramen till att täcka volym- och prisförändringar. Förvaltningen använder investeringsramen beslutad i Mål och budget som utgångspunkt i sitt yttrande och påtalar att investeringsramen bör kunna sänkas till tidigare års nivå på tkr. Underlag för beslut - Budgetdirektiv från kommunledning Mål och budget Yttrande från utbildningsförvaltningen Förslag till beslut 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden överlämnar förvaltningens förslag till Mål och budget till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Arbetsutskottets förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Utan eget ställningstagande. Expedieras: Akt, kommunstyrelseförvaltningens registrator Page 9 of 246

10 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 10 (25) Sammanträdesdatum Dnr GVN 2017/142 7 Måltidsersättning under praktik Sammanfattning beslutade gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att måltidersättningen vid arbetsplatsförlagd utbildning skulle vara 30 kronor per dag beslutade nämnden att avslå ett medborgarförslag om höjning av matersättningen vid arbetsplatsförlagt lärande till 80 kronor per dag. Matersättningen har varit oförändrad sedan Förvaltningens synpunkter Måltidersättning utgår när elever inte har möjlighet att äta lunch på sin eller annan skola eller får fri lunch på praktikplatsen. Sedan 2009 när det senaste beslutet togs har flera förutsättningar förändrats. Rambudget för enheterna i kombination med central budget på förvaltningen för vissa skolrelaterade kostnader har ersatts med programpeng per elev. Det medför att beslut om måltidsersättning som nämnden tar inte belastar beslutsfattarens budget utan skolornas. En ny skollag beslutades år Av 2 kap. 10 framgår: Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Under arbetsplatsförlagt lärande är förutsättningarna vid lunch olika för olika elever. En del elever som inte kan äta fri lunch på en skola eller på sin praktikplats har goda möjligheter att äta medhavd matsäck och kan klara sig med en lägre måltidsersättning. Andra elever som följer en handledare till olika arbetsplatser kan vara tvungna att äta lunch på restaurang. Då behövs en högre måltidsersättning. Eftersom skollagen föreskriver att det är rektorn som fördelar resurser inom skolan bedömer utbildningsförvaltningen att nämndbeslut om måltidsersättningens storlek inte är förenliga med skollagen. Beslutsrätten kring måltidsersättning bör därför ligga på rektor som ansvarar för att tilldelning sker efter elevernas olika förutsättningar. Page 10 of 246

11 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 11 (25) Sammanträdesdatum Underlag för beslut - Protokollsutdrag och Tjänsteutlåtande Förslag till beslut 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fastslår att beslutsrätten för måltidsersättning under praktik ska ligga på rektor. Arbetsutskottets förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Enligt förvaltningens förslag. Expedieras: Akt För verkställighet: Gymnasie- och vuxenutbildningschef För kännedom: Rektorer gymnasiet Page 11 of 246

12 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 12 (25) Sammanträdesdatum Dnr GVN 2017/132 8 Revisionsrapport - Granskning av kommunens kris- och katastrofberedskap Sammanfattning Revisionsrapporten angående Haninge kommuns kris- och katastrofberedskap har bedömt kris- och katastrofberedskapen inom Haninge kommun som ändamålsenlig och anpassad till de krav som ställs i lagstiftningen. De rekommenderar att samtliga nämnder säkerhetsställer att verksamhetsspecifika krisplaner finns i varje verksamhet och att nämndspecifika krisledningsplaner antas i enlighet med fullmäktiges instruktioner. Förvaltningens synpunkter Utbildningsförvaltningen arbetar med krisberedskapen enligt de förutsättningar som är antagna i Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete samt de aktiviteter som anges i Handbok krisledning. Nämndvisa krisledningsplaner harmoniserar med den kommunövergripande planen och upprättas på förvaltningsledningsnivå samt per verksamhet. Både centralt och per verksamhet har krisledningsplan upprättats, det stod klart mellan Underlag för beslut - Handbok krisledning. - Systematiskt säkerhets- och riskhanteringsarbete i Haninge kommun Förslag till beslut 1. Rapporten godkänns. Arbetsutskottets förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Enligt förvaltningens förslag. Expedieras: Akt, revisionen via mejl revisionen@haninge.se Page 12 of 246

13 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 13 (25) Sammanträdesdatum Dnr GVN 2017/139 9 Praktiknära strategi elevhälsa Sammanfattning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fattade den 7 februari 2017 beslut om att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en praktiknära strategi för elevhälsan. Praktiknära strategi för elevhälsan har två strategiområden. Dels att utveckla strukturerna för ledning, styrning och inriktning av elevhälsan, dels att utveckla elevhälsoarbetet genom den hälsofrämjande skolan med fokus på eleven. Inom varje strategiområde finns ett antal fokusområden med ett flertal åtaganden för förvaltningen under perioden Praktiknära strategin för elevhälsan har tagits fram av central förvaltning i samråd med referensgrupper bestående av elevhälsans funktioner och skolledare. Underlag för beslut - Praktiknära strategi för elevhälsan. Förslag till beslut 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden antar strategin. Arbetsutskottets förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Enligt förvaltningens förslag. Expedieras: Akt För verkställighet: Gymnasieavdelningen, Central stödavdelning För kännedom: Rektorer Page 13 of 246

14 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 14 (25) Sammanträdesdatum Dnr GVN 2017/ Remiss: Förslag till policy mot oegentligheter med tillhörande riktlinjer Sammanfattning Bakgrund Remiss från kommunstyrelseförvaltningen gällande förslag till policy mot oegentligheter med tillhörande riktlinjer. Synpunkterna ska lämnas till kommunstyrelseförvaltningens registrator senast den 28 februari Förvaltningens synpunkter Utbildningsförvaltningen har tagit del av remissversionen av förslag till policy mot oegentligheter med tillhörande riktlinjer och vill framföra följande synpunkter: Det är positivt med en policy, avsiktsförklaring, och riktlinjer för att styra beslut och uppnå önskade mål. Att försöka ta ett samlat grepp på såväl juridisk reglerade som icke juridiskt reglerade handlingar är mycket bra. Det borde framgå tydligare att oegentligheter är att likställas med brott mot regelverk. Att regelverket grundar sig på lagstiftning i tex brottsbalken, kommunallagen borde förtydligas. Det finns begrepp som ytterligare behöver förtydligas. Begreppet otillåten påverkan innefattar en rad olika handlingar som syftar till att påverka tjänstemän i deras myndighetsutövning. Under rubriken Definitioner borde det inledas med 3.1 Definition av begreppet oegentlighet, vilket kan förtydligas md ohederligt förfarande, bedrägeri, förskingring, fusk eller fuffens. 3.2 Korruption. Bra att definitionen av begreppet härleds. Korruptionsbrott regleras i brottsbalken. 3.3 Mutor Tillägg till texten: Givande och tagande av muta räknas som korruptionsbrott och regleras i brottsbalken. 3.4 Favorisering. Begreppet JÄV bör tas upp under en särskild rubrik och beskriva när jäv föreligger samt att lagregler finns i såväl Page 14 of 246

15 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 15 (25) Sammanträdesdatum förvaltningslagen som kommunallagen. Begreppet förekommer för första gången i riktlinjerna under Allmänt om favorisering samt senare under Konsekvenser av favorisering. Bra att det i riktlinjerna specifikt tas upp gåvor till anställda inom skola och utbildning. Det ger en tydlig signal om att policyn gäller alla medarbetare på alla nivåer och verksamheter inom kommunen. Underlag för beslut - Remiss Förslag till policy mot oegentligheter med tillhörande riktlinjer, dnr KS 2017/520. Förslag till beslut 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden överlämnar förvaltningens synpunkter till kommunstyrelsen. Arbetsutskottets förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Enligt förvaltningens förslag. Expedieras: Akt, registrator kommunstyrelseförvaltningen Page 15 of 246

16 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 16 (25) Sammanträdesdatum Dnr GVN 2015/ Uppdrag - Utveckling av organisation av ekonomistyrning Sammanfattning Bakgrund Haninge kommun har en styrmodell som tydligt visar hur process och struktur för verksamhets- och ekonomistyrning ska fungera. Eftersom ansvar och befogenheter är decentraliserade är en fungerande uppföljning av stor vikt. Av Det yttersta ansvaret en kartläggning av arbetssituationen hos Haninge kommuns rektorer och förskolechefer som genomfördes 2015 framgick att mer tid lades på administrativa arbetsuppgifter och mindre tid på strategiskt arbete. Det konstaterades att organisationen av ekonomistyrning inom utbildningsförvaltningen borde kunna utvecklas för att skapa en likvärdighet mellan enheterna. Grund- och förskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutade att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten till att utveckla organisation och rutiner för en effektivare ekonomistyrning. EY genomförde på uppdrag av utbildningsförvaltningen i Haninge kommun en kartläggning och analys av skolledares ekonomistöd. Syftet med uppdraget var att se över hur utbildningsförvaltningen kan säkerställa kvaliteten i ekonomistödet för att ge chefer arbetsro och hållbara förutsättningar i syfte att utveckla det pedagogiska uppdraget. Rapporten EY, Haninge kommun, Kartläggning och utveckling av skolledarstödet, rapport och godkändes av grund- och förskolenämnden samt av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Rapporten lämnar två alternativ till organisation av stöd. Identifierade framgångsfaktorer som utredarna identifierat ligger till grund för de två alternativen. Bland dessa faktorer kan nämnas: Skolledare behöver ha grundläggande ekonomikompetens då de har det övergripande budgetansvaret. Page 16 of 246

17 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 17 (25) Sammanträdesdatum Det behöver finnas en formell rutin för samarbete mellan lokal och central/mellannivå samt gentemot kärnverksamheten. I kontakten mellan de olika nivåerna behöver det skapas en tydlig dialog och centralt stöd behöver ha fokus på tillgänglighet och service. Mellan de olika stödfunktionerna och verksamheten behövs en tydlig roll- och arbetsfördelning samt tydliga arbetsinstruktioner. Förvaltningens synpunkter Utbildningsförvaltningen har i sin prioritering av alternativen attraherats av det alternativ som innebär en mindre genomgripande förändring och handlar om att etablera ett systematiskt förbättringsarbete, förtydliga roller och ansvar mellan stöd och kärnverksamheten samt genomföra anpassade utbildningsinsatser inom IT stöd och ekonomi för skolledare. Föreslagna fem åtgärder etableras för att förbättra och utveckla det befintliga administrativa ekonomistödet. Åtgärd 1 Skapa en gemensam syn på övergripande roller och ansvar mellan lokalt stöd, centralt stöd och kärnverksamheten. Precisera och detaljera ansvarsfördelning successivt. Åtgärd 2 Etablera processgrupper och ansvar för att standardisera process, verktyg och arbetssätt. Åtgärd 3 Kartlägga och analysera processer inom det lokala stödets ansvar, klargör gränssnitt och arbeta för en skapa gemensamma processer. Hitta enkla förbättringar såsom lathundar och instruktioner till skolledarna. Åtgärd 4 Utarbeta gemensamma utbildningspaket inom ekonomi och IT-stöd för skolledare. Åtgärd 5 Utforma forum för dialog och samarbete mellan lokalt och centralt stöd. Page 17 of 246

18 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 18 (25) Sammanträdesdatum De föreslagna åtgärderna vänder sig till funktioner och ska fungera över tid oavsett det aktuella dagsläget då det gäller enheternas ekonomiska ställning. Föreslagna åtgärder etableras i syfte att förbättra och utveckla det befintliga administrativa ekonomistödet. Ärendet har beretts av förvaltningens kansliavdelning i samråd med berörda avdelningar, enheter samt controllerenheten vid kommunstyrelseförvaltningen. Underlag för beslut TJUT , Utveckling av organisation av ekonomistyrning- Skolledares stöd kring ekonomi, Dnr GVN 2015/122. Förslag till beslut 1. Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att genomföra föreslagna åtgärder. Arbetsutskottets förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Enligt förvaltningens förslag. Expedieras: Akt För verkställighet: Gymnasie- och vuxenutbildningschef För kännedom: Rektorer, Controllerenheten Page 18 of 246

19 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 19 (25) Sammanträdesdatum Dnr GVN 2017/ Reviderade riktlinjer för skolskjuts Sammanfattning Riktlinjerna för skolskjuts behöver revideras med anledning av att förskoleklassen blir obligatorisk från och med höstterminen 2018 och dessa elever då får rätt till skolskjuts. Vidare har vissa formuleringar förtydligats. Bakgrund Nämnden beslutade om nya riktlinjer i början på Utbildningsförvaltningen har utvärderat hur de nya riktlinjerna har fallit ut och med anledning av detta kommit fram till att några punkter behöver revideras. Dessutom blir förskoleklassen obligatorisk från och med höstterminen 2018 vilket ger dessa elever rätt till skolskjuts. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom kansliavdelningen. Förvaltningens synpunkter Elever i förskoleklass har från och med höstterminen 2018 rätt till skolskjuts. Förvaltningen anser att samma avståndskrav som för årskurs 1 bör gälla. Vidare ändras riktlinjerna på så sätt att elever i grundsärskolan som praktiserar på en gymnasiesärskola får rätt till skolskjuts till och från praktiken om förutsättningarna är uppfyllda läggs till. Punkt 7.1 nummer 2 reglerar möjligheterna att få skolskjuts från annan plats än skolan. I nuvarande riktlinjer gäller enligt punkten 2 att undervisning då ska förläggas på den nya platsen minst en dag i veckan under en sammanhängande period om minst 3 månader. Punkten ändras till att avse minst en dag i veckan under en sammanhängande period om minst tre månader, eller varannan vecka i en period om minst 4 månader. Underlag för beslut - Riktlinjer för skolskjuts. Page 19 of 246

20 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 20 (25) Sammanträdesdatum Förslag till beslut 1. Riktlinjerna antas. Arbetsutskottets förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Enligt förvaltningens förslag. Expedieras: Akt, skolskjutshandläggare För kännedom: Kommunens hemsida via Page 20 of 246

21 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 21 (25) Sammanträdesdatum Dnr GVN 2016/32 13 Kartläggning - förekomst av sexuella trakasserier i gymnasiet och vuxenutbildningen Sammanfattning Sexuella trakasserier förekommer i både grundskolan och gymnasieskolan. Det finns under vårterminen fall som skulle kunna betecknas som sexuella trakasserier. Skolorna bedriver ett likabehandlingsarbete och har rutiner för hur de ska hantera sexuella trakasserier. Åtgärder omfattar bl.a. disciplinära åtgärder och samtal med inblandade elever. Bakgrund Kommunfullmäktige har gett grund- och förskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att återkomma med en kartläggning av förekomsten av sexuella trakasserier i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen i kommunen. Vidare ska nämnderna återkomma med en redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits med anledning av sexuella trakasserier, till exempel avstängning. Ärendets beredning Utbildningsförvaltningen har genomfört kartläggningen genom att manuellt gå igenom de anmälningar om kränkande behandling som inkommit till huvudmannen under vårterminen Vidare har förvaltningen gått igenom de avstängningsbeslut som fattats under läsåret 15/16 och 16/17 samt bett rektorerna att på sina respektive enheter kontrollera sina beslut om disciplinära åtgärder och se om det kan finnas ytterligare fall som inte har anmälts till huvudmannen. Förvaltningens synpunkter Kartläggningen visar att sexuella trakasserier har förekommit i grundskolan och gymnasieskolan. Det bedrivs ett aktivt likabehandlingsarbete på skolorna och adekvata åtgärder sätts in när kränkningar och trakasserier upptäcks. Underlag för beslut - Tjänsteutlåtande Kartläggning sexuella trakasserier. - Protokollsutdrag kommunfullmäktige Page 21 of 246

22 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 22 (25) Sammanträdesdatum Förslag till beslut 1. Kartläggningen överlämnas till kommunstyrelsen. Arbetsutskottets förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Enligt förvaltningens förslag. Expedieras: Akt, registrator kommunstyrelseförvaltningen Page 22 of 246

23 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 23 (25) Sammanträdesdatum Dnr GVN 2018/2 14 Attestförteckning 2018 Sammanfattning Nämnden ska varje år anta en ny attestförteckning. Sedan juli 2011 gäller ett nytt attestreglemente i kommunen. Däri framgår att attesträtterna ska knytas till befattning och ansvarsområde, med eventuella begränsningar. Attesträtten för varje ansvar är därför direkt kopplad till en befattning. Nuvarande befattningshavare anges dock fortfarande. Följande ändringar är gjorda: Ansvar 2973, chef specialpedagog Malin Birkare Underlag för beslut - Attestförteckning Förslag till beslut 1. Attestförteckning för 2018 antas. Arbetsutskottets förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Enligt förvaltningens förslag. Expedieras: Akt För kännedom: Ekonomiadministrativa enheten, chefscontroller Page 23 of 246

24 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 24 (25) Sammanträdesdatum Dnr GVN 2018/4 15 Meddelanden Beslut från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen m fl Utmejlas löpande. KS 326 Överenskommelse om fördjupad samverkan för nyanländas etablering KF 354 Motion från Kennerth Valtersson (SD) och Christian Lindefjärd (SD) om klädpolicy för Haninge kommun KF 355 Befrielse från uppdrag KF 353 Motion från Marie Litholm (KD) om utvärdera och utveckla strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling KF 351 Motion från Tobias Hammarberg (L) om vem gör vad i skolan KF 347 Revidering av finanspolicy KS 329 Återrapportering Brandbergens utvecklingsprogram KS 328 Direktiv för omarbetning av Ortsanalys Dalarö KS 322 Slutredovisning av nybyggnationen av Nya yrkesgymnasiet samt entledigande av politisk styrgrupp KS 321 Redovisning av uppdraget Söderbymalmsskolans inflytt i Riksäpplet KS 319 Remiss: Förslag till kvalitetspolicy KS 318 Budgetuppföljning 2017 Samverkansprotokoll Förslag till beslut 1. Meddelandena läggs till handlingarna. Arbetsutskottets förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Utan eget ställningstagande. Expedieras: Akt Page 24 of 246

25 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kallelse/dagordning 25 (25) Sammanträdesdatum Dnr GVN 2018/5 16 Delegationsbeslut Sammanfattning Enligt 6 kap. 35 kommunallagen ska delegationsbeslut anmälas till nämnden. Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över anmälda delegationsbeslut till och med (Löpnummer 1). Delegationsbesluten återfinns i kallelsen till nämndsammanträdet. Underlag för beslut 1. Delegationsbeslut till februarinämnd. Förslag till beslut 1. Delegationsbesluten anmäls till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och läggs till handlingarna. Arbetsutskottets förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Utan eget ställningstagande. Expedieras: Akt Page 25 of 246

26 Förvaltning Dokumenttyp Sida Utbildningsförvaltningen Recit 1 (1) Handläggare Datum Diarienummer GVN 2017/138 Månadsuppföljning kvalitet Sammanfattning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har beslutat att utbildningsförvaltningen ska lämna månadsuppföljning för kvalitet vid varje nämndsammanträde från och med år Detta är den första kvalitetsrapporten av detta slag som lämnas till nämnden. Förvaltningens synpunkter I rapporten redovisas nyckeltal för resultat, lärande, elevernas arbetsmiljö, effektivitet, kompetens, attraktivitet, elevinflytande och medarbetarnas arbetsmiljö. Nyckeltal för de två senaste mättillfällena är medtagna. För varje område finns förvaltningens kommentar. Rapportens syfte är att ge underlag till nämnden för kommande beslut. Underlag för beslut - Månadsuppföljning kvalitet Förslag till beslut 1. Rapporten godkänns. Expedieras: Akt POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST barnochutbildning@haninge.se Page 26 of 246

27 Dnr GVN 2017/138 Peteris Smitmanis Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Månadsuppföljning kvalitet Bakgrund Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har beslutat att utbildningsförvaltningen ska lämna månadsuppföljning för kvalitet vid varje nämndsammanträde från och med år Resultat Föregående värde Senaste värde Månad/År Värde Månad/År Värde Resultat Genomsnittlig betygspoäng (gy) avgångselever nationella program 06/ ,1 06/ Andel med gymnasieexamen (gy) avgångselever nationella progam 06/ ,7 06/ ,7 Andel med högskolebehörighet (gy) avgångselever nationella program 06/ / ,2 Andel godkända i svenska, engelska och matematik (vux) 12/ / Andel som slutfört SFI 3D (SFI) 12/ / Andel som nått målen i nationella provet kurs 3D (SFI) 12/ / ,2 Andel studieavbrott åk 1 (gymnasiet) 06/ / Andel studieavbrott (vux exkl SFI) 12/ ,9 12/ ,6 Andel studieavbrott (SFI 3D) 12/ / I Skolverkets officiella statistik för gymnasieskolan ser det ut som att kunskapsresultaten har försämrats år 2017 jämfört med Detta beror på att genomsnittlig betygspoäng, andel med gymnasieexamen och andel med högskolebehörighet i Skolverkets statistik räknas i förhållande till antalet elever som får gymnasieexamen eller studiebevis om 2500 poäng. Avgångselever med mindre än 2500 poäng tas inte med i statistiken. I juni 2017 gick i runda tal lika många elever ut från gymnasiet i Haninge som i juni Lika många elever gick ut med gymnasieexamen. Antalet elever med studiebevis om 2500 poäng ökade. Det medför i Skolverkets statistik att andelen elever i urvalet ökade. Det får i sin tur till följd att andelen elever med gymnasieexamen blir lägre, trots att andelen av alla avgångselever är oförändrad. Skolverket har mottagit kritik från flera håll för sitt sätt att hantera denna del av den nationella statistiken. Samma förhållande gäller genomsnittlig betygspoäng och andel med 1 Page 27 of 246

28 grundläggande högskolebehörighet. I det senare fallet finns dock en reell minskning som beror på att allt fler elever på yrkesprogrammen väljer bort möjligheten att få högskolebehörighet. Resultaten inom vuxenutbildningen har förbättrats för gymnasiala enstaka kurser och SFI. De senaste värdena för studieavbrott är från Förbättringen som beskrivs nedan under effektivitet för 2017 syns därför inte i dessa värden. Lärandet Föregående värde Senaste värde Månad/År Värde Månad/År Värde Lärandet Gymnasieenkäten lärande 03/ / Läraren förklarar så att man förstår (vux exkl SFI) 06/2016 4,5 06/2017 4,5 Läraren förklarar så att man förstår (SFI) 06/2016 4,7 06/2017 4,5 Enkäterna inom elevernas lärande görs med olika elever varje år. Förändringar mellan åren kan därför inte alltid tolkas som förbättringar eller försämringar av kvaliteten. Gymnasielevernas bedömning av lärandet ligger i stort sett på samma nivå som genomsnittet i länet men behöver förbättras. Ständiga förbättringsinsatser pågår för att utveckla undervisningen. Här kan bland annat nämnas arbete kring professionella relationer, enhetliga strukturer, rätt nivå på undervisningen och konsultativ elevhälsa som stöd för lärarna. Värdena för grundläggande och gymnasial vuxenutbildning är tydligt högre än genomsnittet i länen. Värdena för SFI har minskat men är ändå högre än länsgenomsnittet. Elevernas arbetsmiljö Föregående värde Senaste värde Månad/År Värde Månad/År Värde Elevernas arbetsmiljö Trygghet (gy) 03/ / Trygghet (vux exkl SFI) 06/2016 4,6 06/2017 4,6 Trygghet (SFI) 06/2016 4,7 06/2017 4,6 Studiero (gy) 03/ / Arbetsro (vux exkl SFI) 06/2016 4,3 06/2017 4,4 Arbetsro (SFI) 06/2016 4,4 06/2017 4,2 Enkäterna inom elevernas arbetsmiljö görs med olika elever varje år. Förändringar mellan åren kan därför inte alltid tolkas som förbättringar eller försämringar av kvaliteten. 2 (6) Page 28 of 246

29 Trygghet och studiero har ökat på gymnasiet och ligger i nivå med länsgenomsnittet. Det bedrivs ett systematiskt arbete kring elevernas arbetsmiljö. Kvaliteten på likabehandlingsplanerna, som spelar en viktig roll i arbetet med trygghet och studiero har ökat. Inom vuxenutbildningen har tryggheten minskat. Minskningen ligger inom SFI. Arbetsron har däremot ökat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, men har minskat inom SFI. Även om resultaten för arbetsmiljö inom SFI har minskat är de högre än genomsnittet i länet. Effektivitet Föregående värde Senaste värde Månad/År Värde Månad/År Värde Effektivitet Andel med gymnasieexamen inom 3 år 06/ / Antal elevtimmar SFI 3D 12/ / Genomströmningen på gymnasiet har ökat på de nationella programmen. Ökningen är tydlig och kan förklaras med att insatser för att minska avbrotten och höja kunskapsresultaten är högt prioriterade. Eleverna stannar kvar på det program de valt i större omfattning. Det genomsnittliga antalet elevtimmar för att uppnå godkänt resultat i SFI 3D är oförändrat. Tiden att nå målen är inte enbart beroende av utbildningens kvalitet utan den hänger i stor utsträckning samman med skolbakgrund, studievana och förkunskaper hos de studerande. Kompetens Föregående värde Senaste värde Månad/År Värde Månad/År Värde Kompetens Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (gy) 06/ / Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (vux exkl SFI) 12/ / Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (SFI) 12/ / De senaste värdena för andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är från hösten Andelen har ökat på gymnasiet och SFI men minskat på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. 3 (6) Page 29 of 246

30 Attraktivitet Föregående värde Senaste värde Månad/År Värde Månad/År Värde Attraktivitet Antal förstahandssökande (gy) 05/ / Antal antagna (gy) 06/ / Antal elever grundläggande vuxenutbildning 01-12/ / Antal elever gymnasial vuxenutbildning 01-12/ / Andel som kan rekommendera sin skola (gy) 03/ / Andel som kan rekommendera sin skola (vux exkl SFI) 06/2016 4,4 06/2017 4,4 Andel som kan rekommendera sin skola (SFI) 06/2016 4,6 06/2017 4,5 Antalet förstahandssökande till gymnasiet var högre 2017 än Trots det antogs färre elever. Orsaken är dels att det inte gjordes någon antagning till restaurang- och livsmedelsprogrammet detta år, dels att antalet platser på naturvetenskapsprogrammet minskades, dels att antalet sökande till yrkesprogram med begränsat antal platser har ökat och antalet sökande till högskoleförberedande program har minskat. På nämndens uppdrag genomför utbildningsförvaltningen en omfattande reformering av utbildningen på restaurang- och livsmedelsprogrammet. Antalet elever inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning fluktuerar alltid starkt. Siffrorna ska ses som ren information. De är inte ett mått på attraktivitet. Elevernas bedömning av sin skola görs med olika elever varje år. Förändringar mellan åren kan därför inte alltid tolkas som förbättringar eller försämringar av kvaliteten. Fler elever i gymnasiet kan rekommendera sin skola medan färre elever på SFI kan rekommendera sin. I förhållande till länet är gymnasieeleverna i Haninge mindre positiva än länsgenomsnittet medan eleverna inom vuxenutbildningen är mer positiva än länsgenomsnittet. Elevinflytande Föregående värde Senaste värde Månad/År Värde Månad/År Värde Elevinflytande Synpunkter tas tillvara (gy) 03/ / Nöjd med inflytande (vux exkl SFI) 06/2016 4,1 06/2017 4,3 Nöjd med inflytande (SFI) 06/2016 4,1 06/2017 3,8 Andelen elever som är nöjda med sitt inflytande har ökat på gymnasiet och inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning medan det har minskat inom SFI. Resultatet på gymnasiet är något lägre än länsgenomsnittet och på SFI men högre på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. 4 (6) Page 30 of 246

31 Page 31 of (6)

32 Medarbetarnas arbetsmiljö Föregående värde Senaste värde Månad/År Värde Månad/År Värde Medarbetarnas arbetsmiljö HME 09/ ,4 09/ ,4 Tillbud 12/ / Olycksfall 12/ / Hållbart medarbetarengagemang (HME) har ökat inom GVN:s område. Antalet anmälda tillbud har ökat. Det ska tolkas som en ökad förståelse för vikten av att rapportera tillbud. Antalet olycksfall är oförändrat. Förslag till beslut 1. Rapporten godkänns. 6 (6) Page 32 of 246

33 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen GVN 2017/137 Handläggare Camilla Wallin,controller Årsredovisning 2017 Sammanfattning Året har präglats av lugn och stabilitet. Utvecklingsprocesser har genomförts inom flera områden. Enheternas ekonomiska resultat är goda. Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Haninge under Under våren har tillsyn gjorts på Riksäpplets gymnasie- och gymnasiesärskola och under hösten på huvudmannanivå. Brister i det systematiska kvalitetsarbetet uppmärksammas i Skolinspektionens beslut för Riksäpplets gymnasiesärskola och inom anpassningar och stöd samt trygghet och studiero för gymnasieskolan. På huvudmannanivå påpekas brister kring mottagandet i gymnasiesärskolan och det systematiska kvalitetsarbetet i gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Ingen kritik riktas kring gymnasieskolan på huvudmannanivå. En utredning av det framtida lokalbehovet för gymnasieskolan har på nämndens uppdrag genomförts under hösten av Sweco. Utredningen som redovisas för nämnden i början av 2018 visar på ett ökande behov av gymnasieplatser i Haninge under de kommande tjugo åren. Utbildningarna inom bristyrkes-sfi får stor uppmärksamhet, inte minst av Sveriges regering Ramen för nämndens driftverksamhet var 425,4 mnkr under Det sammanlagda utfallet blev 417,9 mnkr, vilket motsvarar ett överskott på 7,5 mnkr. Överskottet beror på en positiv avvikelse för central förvaltning, Centrum Vux och gymnasieenheterna sammantaget. Ramen för investeringar i egen regi uppgick till 8,0 mnkr. Förbrukningen uppgick till 0,9 mnkr, vilket innebär ett budgetöverskott på 7,1 mnkr. Underlag för beslut - Årsredovisning 2017 POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST barnochutbildning@haninge.se Page 33 of 246

34 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen GVN 2017/137 Handläggare Camilla Wallin, controller Förslag till beslut 1. Årsredovisning 2017 godkänns 2. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden hemställer om verkställande av kommunfullmäktiges beslut (KF, , 91) att till 2018 års driftbudget få ta tkr i anspråk av 2016 års fonderade resultat, det vill säga den del som inte överfördes till 2017 års budget. 3. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden hemställer om att 2017 års driftresultat om tkr i sin helhet överförs till 2018 års driftbudget. 4. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden hemställer om att få disponera överfört överskott till 2018 enligt den specifikation som presenteras i årsredovisningens avsnitt om resultatöverföring av driftmedel på nämndnivå. 5. Överföringsbelopp för enheter med ackumulerade överskott fastställs till: Centrum Vux tkr och Riksäpplet 639 tkr. Beslut om överföringsbelopp fattas efter fullmäktiges beslut om överföring av driftmedel till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden kräver ingen återbetalning av Fredrikas skuld avseende tidigare års ackumulerade underskott på tkr samt årets förlust på 355 tkr, vilket är grundat på kommunfullmäktiges tidigare beslut om att nämnden 2018 får ta tkr i anspråk av 2016 års fonderade resultat (KF, , 91) 7. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden kräver ingen återbetalning av Akademiernas underskott på 11 tkr samt Navigatorcentrums underskott på 26 tkr med hänsyn till beloppens ringa storlek. 8. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden återlämnar oförbrukade investeringsmedel på tkr till kommunfullmäktige. Expedieras: Akt, kommunstyrelseförvaltningens registrator Page 34 of 246

35 1 GVN December 2017 Årsredovisning 2017 Page 35 of 246

36 2 Sammanfattning Året har präglats av lugn och stabilitet. Utvecklingsprocesser har genomförts inom flera områden. Enheternas ekonomiska resultat är goda. Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Haninge under Under våren har tillsyn gjorts på Riksäpplets gymnasie- och gymnasiesärskola och under hösten på huvudmannanivå. Brister i det systematiska kvalitetsarbetet uppmärksammas i Skolinspektionens beslut för Riksäpplets gymnasiesärskola och inom anpassningar och stöd samt trygghet och studiero för gymnasieskolan. På huvudmannanivå påpekas brister kring mottagandet i gymnasiesärskolan och det systematiska kvalitetsarbetet i gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Ingen kritik riktas kring gymnasieskolan på huvudmannanivå. En utredning av det framtida lokalbehovet för gymnasieskolan har på nämndens uppdrag genomförts under hösten av Sweco. Utredningen som redovisas för nämnden i början av 2018 visar på ett ökande behov av gymnasieplatser i Haninge under de kommande tjugo åren. Utbildningarna inom bristyrkes-sfi får stor uppmärksamhet, inte minst av Sveriges regering. Ramen för nämndens driftverksamhet var 425,4 mnkr under Det sammanlagda utfallet blev 417,9 mnkr, vilket motsvarar ett överskott på 7,5 mnkr. Överskottet beror på en positiv avvikelse för central förvaltning, Centrum Vux och gymnasieenheterna sammantaget. Ramen för investeringar i egen regi uppgick till 8,0 mnkr. Förbrukningen uppgick till 0,9 mnkr, vilket innebär ett budgetöverskott på 7,1 mnkr. Page 36 of 246

37 3 Viktiga händelser och ansvarsområden Året har präglats av lugn och stabilitet. Utvecklingsprocesser har genomförts inom flera områden. Enheternas ekonomiska resultat är goda. Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Haninge under Under våren har tillsyn gjorts på Riksäpplets gymnasie- och gymnasiesärskola och under hösten på huvudmannanivå. Brister i det systematiska kvalitetsarbetet uppmärksammas i Skolinspektionens beslut för Riksäpplets gymnasiesärskola och inom anpassningar och stöd samt trygghet och studiero för gymnasieskolan. På huvudmannanivå påpekas brister kring mottagandet i gymnasiesärskolan och det systematiska kvalitetsarbetet i gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Ingen kritik riktas kring gymnasieskolan på huvudmannanivå. Sökandebilden till gymnasiets utbildningar är fortsatt god. Trots det var antalet antagna något lägre i år jämfört med de senaste åren. Orsaken är dels att det inte görs någon antagning till restaurang- och livsmedelsprogrammet detta år, dels att antalet platser på naturvetenskapsprogrammet har minskats, dels att antalet sökande till yrkesprogram med begränsat antal platser har ökat och antalet sökande till högskoleförberedande program har minskat. På nämndens uppdrag genomför utbildningsförvaltningen en omfattande reformering av utbildningen på restaurang- och livsmedelsprogrammet i syfte att kunna erbjuda en modern och attraktiv restaurangutbildning till läsåret 2018/2019. En utredning av det framtida lokalbehovet för gymnasieskolan har på nämndens uppdrag genomförts under hösten av Sweco. Utredningen som redovisas för nämnden i början av 2018 visar på ett ökande behov av gymnasieplatser i Haninge under de kommande tjugo åren. Utbildningarna inom bristyrkes-sfi får stor uppmärksamhet, inte minst av Sveriges regering. Under året blev Centrum Vux blev medlem i Vård- och Omsorgscollege. Utredningen om eventuellt medlemskap i Teknikcollege har utmynnat i att förvaltningen fortsätter dialogen med Teknikcollege inför ett eventuellt framtida medlemskap om en ny region inrättas i Stockholms län. Utbildningsförvaltningen utreder för närvarande medlemskap i Motorbranschcollege. Ansökan om att delta i försöksverksamheten med branschskolor har lämnats till Skolverket för fordons- och transportprogrammet samt restaurang- och livsmedelsprogrammet. Utbildningsförvaltningen har genomfört en översyn av kvalitet och utbud i gymnasiesärskolan. Studiebesök har gjorts i Leksand och Kungsbacka. Rapport lämnas till nämnden i början av Utbildning för skolornas personal kring psykisk ohälsa genomfördes under hösten på Riksäpplet och Centrum Vux för att öka kunskapen inom området och bättre kunna nå elever i psykisk ohälsa. I januari 2018 genomförs utbildningen på Fredrika Bremergymnasiet. Haninges skolor får fortsatt uppmärksamhet från riksdag och regering. Statsråden Ibrahim Baylan (S) och Mikael Damberg (S) besökte Fredrika Bremergymnasiet i början av april och Ann Linde (S) i november. Riksdagsledamöter från (MP) besökte bristyrkes-sfi och Fredrika Bremergymnasiet i maj. Stockholms stads skolborgarråd Olle Burell (S) besökte kommunens skolor i september. Delegationer från handelskammaren i Berlin och högskolan i Stralsund besökte kommunens skolor i oktober och november. Page 37 of 246

38 4 Mål och Indikatorer 1 God folkhälsa En bättre folkhälsa bidrar till friskare och mer aktiva invånare. Ur ett kommunalt perspektiv är det främst invånare som tar del av kommunens tjänster som kan stimuleras till ett friskare liv. Samtidigt kan alla kommunala verksamheter bidra på något vis inom sitt område till att alla invånare i kommunen får möjlighet att förändra sina livsvanor i en positiv riktning. Status: På väg att uppfyllas Den kursiverade texten under varje strategi beskriver förvaltningens åtagande. 1.1 Att förbättra elevhälsan avseende alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Stärka det drogförebyggande arbetet I samverkan mellan utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, polisen och andra aktörer. Frukostmöte för alla Ungsamgrupper genomfördes kring drogförebyggande arbete. Implementera handlingsplan för en tobaksfri skola och fritidsverksamhet Varje skola tar fram en plan för tobaksfri skola Uppföljning gjordes i ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen i juni. Alla skolor arbetar med den kommungemensamma handlingsplanen för tobaksfri skola. Lokala handlingsplaner tas fram på alla skolor. Alla skolor påminner personalen regelbundet om kommunens rökpolicy och om vikten att vara en förebild. Tobaksbruk tas upp vid rekrytering i annonser och vid intervjuer. Utfall på indikator redovisas jämna år. Utfall 2016 Utfall Dec 2017 Mål 2018 KF Andel elever som inte använder ANDT gymnasiet åk 2 33% 35% 1.2 Utveckla kvaliteten och likvärdigheten inom elevhälsan Färdigställa samtliga processer I ledningssystemet för elevhälsans psykologiska insatser Rapporten Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska och psykologiska insats 2016 samt kvalitetsberättelse för elevhälsans psykologiska insatser ht 15 vt 16 och kvalitetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser ht 15 vt 16 godkändes av gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden , dnr GVN 2017/45. Arbetet med att ta fram och implementera processerna för elevhälsans psykologiska insatser är pågående och sker systematiskt genom ledning av verksamhetschef för de psykologiska insatserna i samråd med psykologerna. Under året har processer tagits fram och implementerats kring psykologens dokumentation samt hur psykologiska utredningar ska kvalitetssäkras ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Rutiner för egenkontroll har utformats. Arbetet kommer att fortgå under Elevhälsan ska uppmärksamma tecken på försämrat psykiskt mående hos elever Förvaltningen har i uppdrag från nämnden att ta fram en praktiknära strategi för elevhälsa som anger hur de målsättningar som finns genom skollagen och som kommunfullmäktige satt upp ska uppnås. Arbetet pågår. Kompetensutveckling av all personal kring psykisk ohälsa pågår och Page 38 of 246

39 5 slutförs i januari Uppföljning i ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen visar att elevhälsan uppmärksammar tecken på försämrat psykiskt mående hos elever i hög grad. Följa upp varje elevs hälsa och ge varje elev/vårdnadshavare ansvar för elevens hälsoutveckling Uppföljning i juni i ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen visar att alla gymnasieelever har erbjudits hälsosamtal på det sätt som skollagen föreskriver under läsåret 2016/2017. Många men inte alla elever har tackat ja. På Riksäpplet har så gott som alla elever haft hälsosamtal. 1.3 Arbeta strategiskt tillsammans med koststrategen för at öka lägstanivån på skolmaten Alla skolrestauranger ska arbeta tillsammans med koststrategen för att lyfta lägstanivån på skolmaten och uppfylla kostpolicyns checklista Av uppföljningen framgår att skolrestaurangerna i varierande grad arbetar systematiskt med att utveckla hälsomedvetenheten hos eleverna. På Fredrika Bremergymnasiet sker ett systematiskt kvalitetsarbete kring skolrestaurangernas utbud och miljö. Uppföljningen visar också att ämnes- och arbetslagen endast till en del arbetar systematiskt med att utveckla hälsomedvetenheten hos eleverna. Koststrategen har ett nära samarbete med skolornas kök. Bland annat är kökscheferna engagerade i ett nätverk som leds av koststrategen. Tillsammans arbetar de för att lyfta lägstanivån på skolmaten och för att uppfylla checklistan samt för aktiviteter som stärker elevernas måltidsupplevelse. Bland annat arbetas det aktivt för att minska matsvinnet. Vissa skolor har ett mer ingående förbättringsarbete där kost och hälsa ska länkas samman och genom ökad rörelse. 1.4 UNGSAM-grupper ska finnas vid gymnasieskolorna i Haninge kommun Utbildningsförvaltningen ska delta med minst en person i respektive Ungsamgrupp. Utbildningsförvaltningen är sammankallande för lokala chefssamrådet. Gymnasiechefen är sammankallande för chefssamråd unga (tidigare lokala chefssamrådet). Sedan årets början ingår deltagarna i chefssamrådet också i kommunens strategiska samordningsgrupp för trygghetsfrågor. Gemensam Ungsamgrupp finns för gymnasieskolan och sammanträder regelbundet med deltagare från gymnasieskolan, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och polisen. Frukostmöte för alla Ungsamgrupper om förebyggande arbete kring droger genomfördes i maj. Page 39 of 246

40 6 2 Trygga invånare med inflytande och delaktighet Ökat inflytande ger individen större makt över sitt liv och därmed en större upplevd trygghet. Inom samhällsplaneringen och genom aktiva insatser och uppsökande verksamhet kan den faktiska tryggheten i kommunen öka. Status: På väg att uppfyllas 2.1 Öka tryggheten genom vålds-och brottsförebyggande arbete Alla medarbetare inom utbildningsförvaltningen ska känna till de specialistfunktioner som finns i kommunen för förebyggande arbete för att kunna stötta unga som hamnar I utsatthet. Varje skola tar med tillgängliga specialistfunktioner i sin årliga plan för trygghet och arbetsro och mot diskriminering och annan kränkande behandling. Implementera handlingsplan avseende våld I nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck och alla medarbetare ska känna till de åtaganden som berör dennes roll I verksamheten Handlingsplanerna för våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck ingår i varje skolas plan för trygghet och arbetsro och mot diskriminering och annan kränkande behandling tillsammans med främjande, förebyggande och reaktiva åtgärder och rutiner. Implementera handlingsplan mot våldsbejakande extremism Handlingsplanen mot våldsbejakande extremism tas med när den har beslutats av kommunfullmäktige.( Handlingsplanen beslutades I KF ) Skolans rutiner för orosanmälan ingår i skolornas planer. Samtliga skolor har förnyat sina planer innan årets slut. Utfall 2016 GVN Trygghet och trivsel. gymnasiet åk 2 88% 90% Utfall Dec 2017 Mål Skolorna utarbetar tillsammans med personal och elever en plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med skollagens krav Alla skolor ska utarbeta en plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla skolor en plan mot diskriminering och kränkande behandling, vilket är ett lagkrav. 2.3 Skolorna ska i vardagen arbeta med elevinflytande Alla skolor ska arbeta för ett ökat elevinflytande Det reella elevinflytandet är prioriterat. Det är stor skillnad mellan de två gymnasieskolornas resultat för inflytande i gymnasieenkäten Medan Fredrika Bremergymnasiet ligger på genomsnittet i Stockholms län ligger Riksäpplet tydligt under. En strukturell översyn av organisationen på Riksäpplet genomfördes under 2017 och direktiv har tagits fram av utbildningsförvaltningen för att stärka kvalitetsarbetet på skolan. Resultaten för Centrum Vux ligger på länsgenomsnittet. Alla skolor ska öka medvetenheten kring demokratifrågor och främja öppen dialog bland unga Forum för formellt elevinflytande finns på båda gymnasieskolorna - klassråd och skolkonferens eller motsvarande. Inom vuxenutbildningen finns elevråd på särskild utbildning för vuxna, vårdutbildningen och yrkeshögskolan samt mer oregelbundet på svenskundervisning för invandrare (SFI). Page 40 of 246

41 7 Elevkårer bildas på elevernas eget initiativ och kan söka medlemskap i någon av de riksorganisationer som finns. På Fredrika Bremergymnasiet finns elevkår som får stöd från rektor och förvaltningen. På övriga skolor har elevkårer inte etablerats. Utfall 2016 GVN Elevinflytande gy åk 2 39% 44% GVN Elevinflytande Centrum Vux 71% 81% GVN Elevinflytande SFI 71% 64% Utfall Dec 2017 Mål 2018 Page 41 of 246

42 8 3. Stöd och omsorg som ger mervärde för individen Kommunens stöd- och omsorgsverksamhet är en kärnverksamhet som alltid ska präglas av värdighet. Fokus ska alltid ligga på att individens möjligheter till utveckling så att dennes frihet ökar. Status: På väg att uppfyllas 3.1 Att säkra goda uppväxtvillkor för barn och unga genom samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen Samverkan mellanutbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen kring nyanlända och ensamkommande barn och unga Delta I närverk för att samordna olika insatser för ensamkommande/nyanlända barn/unga Samverkan sker regelbundet mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen i individärenden. Elever på språkintroduktion och SFI besökte fritidsmässan i maj som en del i undervisningen. Utbildningsförvaltningen har tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen genomfört sommarskola med undervisning i kombination med fritids- och kulturaktiviteter för elever på språkintroduktion. Samordning sker med Arbetsförmedlingen kring elever på SFI. 3.2 Säkerställa att särskilt utsatta ungdomar kommer i skola eller arbete Uppsökande verksamhet genom Navigatorcentrum Navigatorcentrum har uppsökande verksamhet för att ungdomar år ska komma i utbildning eller arbete. En rapport för år 2017 lämnades till nämnden i december. Dnr GVN 2017/97 Antalet ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret, förutom de ungdomar som går på introduktionsprogram, har minskat från 482 i november 2016 till 350 i november Det utökade aktivitetsansvaret för ungdomar år som bedrevs sedan 2016 med statliga medel och medel från Samordningsförbundet Östra Södertörn avslutades i augusti 2017 eftersom det inte längre fanns ekonomiska förutsättningar för fortsatt verksamhet. Page 42 of 246

43 9 4 Möjligheter till utbildning i livets alla skeden Utbildning ger möjligheter för människor att uppnå sina livsmål. Alla barn växer upp med olika bakgrund och förutsättningar. Skolan i Haninge ska bidra till utjämning av elevers olika förutsättningar. Inget barn eller elev ska hindras att nå sin fulla potential i Haninges skolor. Kommunen ska arbeta målmedvetet och förebyggande för att minska andelen elever som hoppar av sin utbildning. Vuxenutbildningen och SFI ska utformas med utgångspunkt i att individen på kortast möjliga tid ska få reella möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Status: På väg att uppfyllas 4.1 Alla ungdomar ska stödjas och motiveras till arbete eller studier Alla ungdomar mellan 16 och 20 år som står utanför arbete och skola omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret, KAA Att alla ungdomar mellan 16 och 20 år som står utanför arbete och skola omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, är ett lagkrav. Se även mål 3. Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning Genomföra den plan som tagits fram av Navigatorcentrum I samarbete med studie- och yrkesvägledare Att alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning är ett lagkrav. En enkät har genomförts med ett urval elever i grundskolan och på gymnasiet. Av grundskoleeleverna var 65 % nöjda eller mycket nöjda med sitt SYV-samtal. 70 % instämmer helt eller så gott som helt med att tiden för samtalet var tillräcklig. 85 % var nöjda eller mycket nöjda med bemötandet av SYV. Målsättningen är att alla elever ska vara nöjda med den vägledning de får. Metodutvecklingsarbetet inom studie- och yrkesvägledningen ska därför fortsätta på Navigatorcentrum. Uppföljningen visar också att SYV-funktionen behöver bli mindre anonym. Av alla tillfrågade elever visste endast 70 % vem som var SYV på deras skola, och endast 34 % angav att de i första hand vänder sig till SYV om de har frågor kring nuvarande eller kommande studier. Navigatorcentrum ska därför se till att informationen till eleverna blir tydlig. Navigatorcentrum har lämnat rapport till nämnden i december. Dnr GVN 2017/97 Effektivisera och tydliggöra arbetet och utveckla metod för uppföljning av målgruppen genom samarbete Navigatorcentrum, Närvaroteamet, arbetsmarknadsrådet m.fl Navigatorcentrum samarbetar med Närvaroteamet och är representerat i arbetsmarknadsrådet. Se även mål 3. Enhetliga riktlinjer för arbetet med nyanlända barn/elever ska användas Nyanlända elever i gymnasiet tas emot av Centrum för mottagning av nyanlända, CMN. Nya SFI-elever tas emot av Navigatorcentrum. Riktlinjer och rutiner finns för mottagandet. Utbildningen på språkintroduktion och SFI följer nationella författningar. Page 43 of 246

44 Skolorna ska arbeta för att utveckla undervisningen så att alla elevers resultat förbättras Alla skolor ska arbeta för att utveckla undervisningen så att elevernas resultat förbättras Utvecklingsarbetet planeras och samordnas i ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen, i utökad ledningsgrupp tillsammans med alla biträdande rektorer och i möten tillsammans med lärare med karriärtjänst. Formativa arbetssätt, läsning och språkutvecklande arbetssätt är prioriterade utvecklingsområden. Genomförande och resultat följs upp löpande i ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen. Genomströmningen på gymnasiet, det vill säga andelen elever som får gymnasieexamen inom tre år från skolstart, har ökat tydligt i år. Å andra sidan har kunskapsresultaten på nationella program (andelen avgångselever med gymnasieexamen och genomsnittlig betygspoäng för alla avgångselever) minskat. Fortfarande använder lärare eleverna som förklaring till dåliga resultat i alltför stor utsträckning i stället för att söka förklaringar i undervisningen. Förbättringsstrategin för gymnasiet är därför inriktad på att sätta uppnåendet av kunskapsmålen tydligt i fokus, kopplat till de prognoser som görs i pågående kurser minst fem gånger per läsår. Andelen avgångselever från gymnasiet med grundläggande behörighet till högskola har minskat. Minskningen ligger främst inom yrkesprogrammen och sammanfaller med trenden i länet och riket i det att eleverna på yrkesprogram väljer bort möjligheten till högskolebehörighet i ökande utsträckning. Kunskapsresultaten inom vuxenutbildningen ökade under 2016, vilket är de senaste tillgängliga värdena. Resultatstatistik för kalenderåret 2017 blir offentlig i juni Utfall 2016 Utfall Dec 2017 KF Andel med gymnasieexamen inom tre år (%) 58% 64% Mål Regelbunden uppföljning av resultat och vidtagna åtgärder Alla skolor tar fram sin Förbättringsplan 2017 Förvaltningen, gymnasiechefen och alla enheter har tagit fram förbättringsplaner för Resultat och utfall följs upp och analyseras på varje enhet Resultat och utfall följs upp och analyseras I gymnasiechefens ledningsgrupp enligt fastställt kalendarium Varje skolas ledningsgrupp följer upp och analyserar skolans prognoser och resultat. Skolornas resultat och analyser rapporteras till gymnasiechefen. Analys på övergripande nivå görs i ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen. 4.4 Alla elever ska uppleva arbetsro Alla skolor ska arbeta för ökad arbetsro/studiero Insatser för att stärka lärares ledarskap görs på alla skolor. Exempel är gemensamma lektionsstrukturer, uppföljning av anpassning utifrån prognoser och konsultativt arbetssätt inom elevhälsan. Andelen som upplever studiero har ökat på gymnasiet samt grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, medan den har minskat på SFI. En förklaring till minskningen på SFI kan vara Page 44 of 246

45 11 att antalet studerande har ökat kraftigt och att det påverkar kontinuiteten i undervisningen. Se även mål 2. Utfall 2016 GVN Andel som upplever arbetsro/studiero i skolan, Centrum Vux 85% 79% GVN Andel som upplever arbetsro/studiero i skolan, SFI 84% 78% KF Andel som upplever arbetsro/studiero i skolan, Gymnasiet åk 2 52% 54% Utfall Dec 2017 Mål Meningsfull fritid Innebörden av en meningsfull fritid är olika för alla. Kommunen ska i utformningen av kultur- och fritidsutbud anpassa sig till efterfrågan så att det kommer så många invånare som möjligt till del. Status: På väg att uppfyllas 5.1 Utreda hur simundervisning kan erbjudas de gymnasieelever som har otillräckliga simkunskaper Att utreda frågeställningen för att lägga fram till GVN februari 2017 Utredningen lämnades till nämnden i februari Nämnden beslutade i maj om att avsätta överföringsmedel för simundervisning. Simundervisning ingick i sommarskolan för språkintroduktion sommaren Kompletterande simundervisning för gymnasieelever har genomförts under höstterminen 6 Ett växande näringsliv med fler i försörjning Haninge ska vara en attraktiv företagskommun och ta tillvara på de naturliga förutsättningar som kommunen har inom olika branscher. Servicen till befintliga företag och nyetableringar ska vara enkel, snabb och hålla en hög kvalitet. Status: Ej utvärderad Kommentar: 6.1 Arbeta för att fristående aktörer ska ha rätt förutsättningar för att verka och vilja etablera sig i Haninge Haninge ingår sedan 2011 i prisöverenskommelsen för Stockholms läns gymnasieutbildningar. Överenskommelsen garanterar likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla gymnasieskolor i länet. 6.2Systematisera och fördjupa samarbetet med fristående aktörer Regelbundna dialoger med fristående aktörer I Haninge finns för närvarande inga fristående skolor på gymnasienivå eller inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Samarbete sker med Alma folkhögskola kring SFI. Page 45 of 246

46 12 7 God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer Klimat- och miljöutmaningarna är inte begränsade till kommunens geografiska område, men de åtgärder som bidrar till att miljön i kommunen förbättras ska ha hög prioritet. I det större perspektivet ska kommunen genom samarbete med främst närkommunerna uppnå samarbeten som kan bidra till minskade utsläpp och förbättrad miljö. Kommunens egen verksamhet ska inspirera invånarna till att ta ett större ansvar för sin närmiljö. Status: På väg att uppfyllas 7.1 Att andelen ekologiska livsmedelsinköp ökar inom nämndens ansvarsområde Skolorna ska i mesta möjliga mån använda sig av ekologiska livsmedel. Genom att skolorna i mesta möjliga mån använder sig av ekologiska livsmedel bidrar verksamheten till att våra miljöer är goda. Andelen ekologiska livsmedelsinköp är för Haninge kommun totalt 37%. För gymnasie- och vuxenutbildningens ansvarsområde redovisas en andel av ekologiska livsmedelsinköp med 13 %. Det innebär minskning sedan föregående år. Utfall 2016 Utfall Dec 2017 Ekologiska livsmedelsinköp (GVN) 15% 13% Mål 2018 KF Andel ekologiska inköp (kommun) 35% 37% 50% 7.2 Att synliggöra Barnkonventionen inom nämndens ansvarsområde Verka för att Barnkonventionen synliggörs I verksamheten Beakta Barnkonventionen i utredningar och uppdrag Rektor respektive enhetschef har ansvar för att all personal är förtrogen med Barnkonventionen och att Barnkonventionen beaktas vid beslut. Uppföljning i ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen i december visar att Barnkonventionen inte är tillräckligt känd hos medarbetarna och att den beaktas i liten utsträckning vid beslut. Page 46 of 246

47 13 8 Nya bostäder i bra lägen Haninge ska hävda sig i konkurrensen mellan kommunerna i Stockholmsregionen som en attraktiv inflyttningskommun. Utvecklingen av Haninges stadskärna och bebyggelse runt pendeltågstationerna ska prioriteras samtidigt som Haninges olika unika miljöer för attraktivt boende ska utvecklas. För att möta den ökade efterfrågan på bostäder måste hantering av detaljplaner och bygglov vara snabb och effektiv. Status: Ej utvärderad 8.1 Attraktiva gymnasieskolor med brett programutbud Verka för hög kvalitet I undervisningen. Se mål God tillgång till vuxenutbildning Haninge erbjuder omfattande vuxenutbildning i egen regi. Den kompletteras med utbildning hos andra anordnare när det finns särskilda skäl eller när likvärdig utbildning inte finns i egen verksamhet. 9 Hög tillgänglighet En viktig del i att skapa en attraktiv kommun för invånare och besökare är att öka tillgängligheten till olika målpunkter i Haninge och att utveckla gemensamma offentliga utrymmen. De åtgärder och investeringar som kommunen inte kan göra själv måste uppnås genom samarbete med de aktörer som är ansvariga. Människor med funktionsnedsättningar har rätt till ett liv på lika villkor som andra. Fysisk tillgänglighet är en förutsättning för allas delaktighet. Kommunen har stort ansvar i att öka den fysiska tillgängligheten, både i egna verksamheter samt att genom plan- och byggprocessen säkerställa tillgängligheten vid byggnation. Arbete eller meningsfull sysselsättning är en av de viktigaste faktorerna för att kunna vara delaktig i samhället. Kommunen kan samarbeta med näringslivet och genomföra riktade insatser för att öka delaktigheten på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Status: På väg att uppfyllas 9.1 Säkerställa att alla barn/ungdomar har god fysisk tillgänglighet till skolans lokaler Fortlöpande dialog har förts under 2017 mellan kansliavdelningen, verksamheter och Tornberget för att säkerställa att samtliga elever ska ha god fysisk tillgänglighet till skolans lokaler. I verksamheter som inte berörs av byggprojekt framkommer om brister föreligger genom skolornas återkommande skyddsronder, där i tillämpliga fall elevskyddsombuden deltar. Brister åtgärdas i dialog mellan verksamheterna, utbildningsförvaltningen, lokalförsörjningsenheten och Tornberget. 10 Ordning och reda på ekonomin Kommunen har en skyldighet att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Kommunens verksamheter ska vara så effektiva som möjligt och leverera högsta möjliga kvalitet per skattekrona. För detta krävs flexibilitet inom våra egna verksamheter och ett koncerntänkande där samordning av tjänster och lokaler bidrar till lägre kostnader. Externa aktörer som utför kommunala tjänster bidrar till en ökad mångfald och ökad effektivitet genom konkurrens, men framför allt ökad valfrihet hos de som måste utnyttja tjänsterna. Page 47 of 246

48 14 Status: På väg att uppfyllas 10.1 Säkerställa att varje enhets ekonomi ska vara i balans Förvaltningens ekonomiska checklista för månadsuppföljning följs Varje månad ska enheternas resultatrapport kommenteras och en helårsprognos lämnas Budgetuppföljning och uppföljning av enhetens kommentarer och prognos görs månadsvis med varje skola. Resultatuppföljning lämnas till nämnden vid varje nämndsammanträde Genomföra effektiva inköp genom att följa avtal Skolorna ska I samarbete med Upphandling Södertörn vara trogna tecknade avtal Utbildningsförvaltningen bistår Upphandling Södertörn I deras uppföljning av enheternas avtalsnöjdhet Rektor ansvarar för att i samarbete med Upphandling Södertörn vara trogen tecknade ramavtal och för att bistå Upphandling Södertörn i deras uppföljning av enheternas avtalsnöjdhet. Utfall saknas i skrivande stund Utfall 2016 Utfall Dec 2017 Mål 2018 KF Avtalstrohet 84% 90% 11 Hög kvalitet i kommunens tjänster Kvalitet i en tjänst är ofta något man upplever. Därför betyder bra bemötande och fokus på service mycket för kvaliteten i kommunens tjänster. Status: Ej utvärderad 11.1 Frågeställare ska få direkt svar på enkel fråga per telefon (KSF) Utfall Dec Utfall Mål 2018 KF Andel som får direkt svar på enkel fråga (telefon) 59% 51% 56% 11.2 Frågeställare ska få svar på e-post till kommunen inom två dagar (KSF) Utfall saknas i skrivande stund. 12 En attraktiv arbetsgivare Kommunen behöver attrahera och behålla ledare och medarbetare som kan utveckla en serviceinriktad kultur genom ett tydligt ledarskap och interna utvecklingsmöjligheter. Status: På väg att uppfyllas Kommentar: Page 48 of 246

49 Skolorna ska arbeta för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Skolorna ska arbeta enligt årshjulet för det systematiska arbetsmiljöarbetet Alla enheter arbetar enligt årshjulet. Årsrapport lämnades till gymnasiechefen i mars. Linjens rapport lämnades till förvaltningschefen i maj och ligger till grund för den årliga rapport som lämnades till nämnden i maj 2017, dnr GVN 2017/72. Skolorna ska arbeta med att sänka sjukfrånvaron Samarbete sker med företagshälsovården kring sjukfrånvaron. Uppföljning sker månadsvis och tas upp på förvaltningsgemensam facklig samverkan. Enheterna inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde har låg sjukfrånvaro. Skyddsronder genomförs och riskanalyser görs vid större förändringar Skyddsronder genomförs och riskanalyser görs vid större förändringar vilket är ett lagkrav. HME, Hållbart medarbetarengagemang, är ett totalindex som beräknas utifrån resultaten för de tre delindexen motivation, ledarskap och styrning. Index för Haninge kommuns HME är för år ,4 vilket innebär ökning med 0,6 enheter jämfört med föregående år. Index för utbildningsförvaltningen uppgår för år 2017 till 79,7 vilket innebär en marginell ökning med 0,3 enheter. Index för gymnasie- och vuxenutbildningen redovisas för år 2017 till 79,4 vilket innebär en ökning från 76,4 föregående år. Page 49 of 246

50 16 Uppdrag 2017: GFN 1 Tid för simundervisning (KFN, GVN och GFN) I samarbete med kultur- och fritidsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden säkerställa att det finns tillräckligt med tider för simundervisning för Haninges skolelever Status: Färdig Kommentar: Utbildningsförvaltningen har tagit fram en central plan för simundervisning i kommunen, Dnr GFN 2015/206. Syftet är att alla elever i Haninge kommun får den undervisning som krävs för att uppfylla målen i simning i enlighet med skolans styrdokument. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fattade i maj beslut om att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda nedan redovisade punkter. Tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen se över skolornas behov av tid i Torvalla simhall och möjliga lösningar för effektiv schemaläggning och bokning. Tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen se över behovet och tillgången till utbildade simlärare/personal, i samband med ökad simtid. Tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen utreda om andra anläggningar och bad skulle kunna nyttjas för simundervisning under ordinarie läsår och lovaktiviteter. Utreda eventuella yttre faktorer för att kunna möjliggöra nyttjande av all fri tid på Torvalla, genom exempelvis samordnad transport. Dnr GVN 2016/93, Uppdrag att utreda hur simundervisning kan erbjudas de gymnasieelever som har otillräckliga simkunskaper har genomförts. Det framgår av rapporten att det finns ett stort antal elever på gymnasieskolan i Haninge som inte kan simma. För att uppnå målet att alla gymnasieelever ska kunna simma krävas kompletterande simundervisning. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutade i sitt beslut om tilldelning av överföringsmedel satsa 760 tkr på simundervisning och lovskola. 2017: GFN 4 Kompetenshöjande insatser för personal Ta fram en plan för kompetenshöjande insatser för personal inom utbildningsförvaltningen. Status: Ej påbörjad Kommentar: Ett förslag till utredningsdirektiv finns. Uppdraget gäller GFN. 2017: GVN 1 Elever bättre förberedda för arbetsmarknaden (även KS) Utveckla samarbetet mellan utbildningsförvaltningen, näringsliv och arbetsförmedling i syfte att bättre förbereda elever för arbetsmarknaden Status: Färdig Kommentar: Utbildningsförvaltningen bedömer uppdraget slutfört. Samarbete med branschorganisationer och lokalt näringsliv sker i stor omfattning inom ramen för programråden för gymnasiets yrkesprogram. Eleverna på yrkesprogrammen får nära kontakt med arbetsgivare under sin arbetsplatsförlagda utbildning (praktik). Denna kontakt leder ofta till anställning. Page 50 of 246

51 : GVN 2 Utreda kommungemensam arbetsmarknadsdag Utreda möjligheter för en kommungemensam arbetsmarknadsdag för gymnasieelever. Status: Färdig Kommentar: Utbildningsförvaltningen bedömer uppdraget slutfört Framtidsdagar anordnas varje år på gymnasieskolorna i samarbete med universitet och högskolor och med Arbetsförmedlingen. Alla elever på högskoleförberedande program ges möjlighet att besöka SACO:s studentmässa där det finns möjlighet att träffa företrädare för alla olika karriärvägar. 2017: GVN 3 Utveckla snabbspårsutbildningar (även KS) GVN ska tillsammans med kommunstyrelsen utveckla snabbspårsutbildningar inom bristyrkesområden. Status: Färdig Kommentar: Utbildningsförvaltningen bedömer uppdraget slutfört. Begreppet snabbspårsutbildningar bör ersättas med bristyrkes-sfi. (Snabbspårsutbildningar är ett begrepp inom Arbetsförmedlingen) I samarbete med socialförvaltningen, Samordningsförbundet Östra Södertörn och Arbetsförmedlingen har bristyrkesutbildningar tagits fram som kombinerar SFI med yrkesutbildning. Planering pågår för att erbjuda en ökad bredd av yrkesområden. Bristyrkes-SFI riktas till personer som inte har den aktuella yrkesutbildningen från sitt hemland. Inom bristyrkes-sfi erbjuds för närvarande utbildning till: Målare, golvläggare, fordonsmekaniker, personlig assistent, elektriker, plattsättare, elevassistent, undersköterska, svetsare, betongarbetare, lärarassistent, snickare, gastekniker och barnskötare. 2016: Ta fram kommunala tjänstegarantier (alla nämnder) Status: Färdig Kommentar: Kommunala tjänstegarantier är ett av verktygen i den nya kvalitetspolicyn som fastställdes av kommunstyrelsen i december. I policyn beskrivs vad en tjänstegaranti är och hur den kan användas för att förbättra och utveckla verksamheter : Stärka arbetet med idrottsprofiler i Haninges program (GVN) Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ska stärka arbetet med idrottsprofiler för att öka konkurrenskraften i Haninges program. Status: Färdig Kommentar: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ska stärka arbetet med idrottsprofiler för att öka konkurrenskraften i Haninges program. Rapport : Utbildningsförvaltningen ska ta fram en långsiktig strategi för idrottsakademierna. Utredningen redovisades för nämnden i mars Rapport : Utbildningsförvaltningen ska ta fram en långsiktig strategi för idrottsakademierna. Utredningen redovisades för nämnden i mars Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fastställde den långsiktiga strategierna för idrottsakademierna, dnr GVN 2016/94.. Page 51 of 246

52 Page 52 of

53 19 Ekonomi Driftrapport Gymnasie- och vuxenutbildningens ursprungliga budgetram enligt Mål och budget uppgick till 417,0 mnkr (KF, , 243). I december fattade kommunfullmäktige beslut om omfördelning av nämndernas ramar med anledning av förändring i kommunens IT-prismodell (KF, , 350). Det innebar en ramminskning med 0,9 mnkr. I april beslutade fullmäktige om överföring av driftmedel på 9,3 mnkr (KF, , 91) och därefter uppgår den senast beslutade ramen till 425,4 mnkr. Tabell 1a: Aggregerad resultaträkning, perioden januari - december 2017 Utfall jan - Bud ack jan - Avvikelse jan - Budget helår Utfall % av Konto, tkr dec 2017 dec 2017 dec budget helår I10 - Taxor och avgifter ,2% I20 - Försäljning av verksamhet ,4% I30 - Bidragsintäkter ,2% I40 - Anslag ,1% I50 - Övriga Intäkter ,6% Summa I - Intäkter ,4% K10 - Lönekostnader ,6% K20 - Övriga personalkostnader ,4% K30 - Lokalkostnader ,4% K40 - Kostnader för bidrag ,7% K50 - Köp av tjänster ,5% K60 - Köp av varor ,4% K70 - Övriga kostnader ,2% K80 - Avskrivningar och ränta ,1% K81 - Finansiella kostnader Summa K - Kostnader ,8% Summa RR ,2% Helårsresultatet för nämnden år 2017 uppgår till 417,9 mnkr, vilket är 7,5 mnkr bättre än den tilldelade helårsramen. Tabellen ovan visar hela resultaträkningen per intäkts- och kostnadsslag och liksom tidigare år är skillnaden mellan utfall och budget stor på raden för I20 Försäljning av verksamhet och I30 Bidragsintäkter. Intern intäkt för administrativt avdrag till central förvaltning är budgeterad på raden för Försäljning av verksamhet, men i verkligheten nettas avdraget på kostnadsraden för köp av tjänster. Bidragsintäkter som bokförs i driftprojekt budgeteras inte i samma utsträckning som resten av driftredovisningen, vilket förklarar att skillnaden mellan utfall och budget är starkt positiv. Bland kostnadsposterna är avvikelserna mer utspridda, men den största avvikelsen finns på raden för K70 Övriga kostnader. Här budgeteras dels nämndens reserv på 2,5 mnkr och dels beslutade överföringsmedel på 9,3 mnkr. Oavsett om nämndens reserv och överföringsmedel utnyttjas eller ej, är det sällan troligt att förbrukningen hamnar just på samma rad som de budgeterade medlen. Det bidrar till att det är vanligt med avvikelser per rad bland kostnadsposterna. Page 53 of 246

54 20 Tabell 1b nedan visar endast sista raden från tabellen ovan, men fördelat på olika verksamhetsområden. I nedanstående tabell visas negativa resultat utan tecken i de första och andra kolumnerna. Tabell 1b: Utfall och budget för nämnden, perioden januari - december 2017 tkr Förbrukade resurser under perioden Budgeterad förbrukning under perioden Avvikelse Budgeterad helårsförbrukning Förbrukat i % av årsbudget Kvar att förbruka av årsbudget Eleversättningar ,0% -73 Central stödavdelning ,8% Gymnasieenheterna Centrum Vux ,3% Navigatorcentrum ,3% -26 Central förvaltning ,9% Summa ,2% De flesta delar av nämnden har kostat mindre än budgeterat eller har en mindre negativ avvikelse. Undantaget är central stödavdelning som har en högre avvikelse Respektive verksamhetsområde presenteras mer detaljerat nedan. Eleversättningar Eleversättningar till skolor som tar emot kommunens ungdomar för gymnasiestudier är nämndens största kostnadspost. Genom samverkansavtal inom Storsthlm (tidigare KSL, Kommunförbundet Stockholms län) konkurrerar eleverna på lika villkor om de platser på nationella program som finns på alla gymnasieskolor i Stockholms län. Ersättningen till skolorna är densamma för hemkommunen oavsett var eleverna studerar och regleras med en gemensam prislista per program. Samverkansavtalet gäller dock inte introduktionsprogrammen, som Haninge kommun själv prissätter med undantag för inriktningen programinriktat individuellt val. Hemkommunen betalar även vissa tillägg som modersmålsersättning och nationell idrottsutbildning. Tabell 2: Utfall och budget för eleversättningar, perioden januari - december 2017 Förbrukade resurser under perioden Budgeterad förbrukning under perioden Budgeterad helårsförbrukning Förbrukat i % av årsbudget Kvar att förbruka av årsbudget Aktuellt elevantal* tkr Avvikelse Egna gymnasieskolor ,3% Andra kommuner ,8% Friskolor ,2% Summa ,0% Budgetavvikelsen för eleversättningar är mindre än 0,1 mnkr för helåret där egna gymnasieskolor har kostat mindre än budgeterat samtidigt som kostnaden nämnden haft till andra kommuner och friskolor varit högre med nästan samma belopp. Nedanstående tabell visar fördelningen totalt per termin där kostnaden för vårterminen blev ca. 2 mnkr högre än budgeterat medans kostnaden för höstterminen blev lägre med nästan motsvarande belopp. Utfall och budget för eleversättningar per termin, perioden januari december 2017 Förbrukade resurser Budgeterad förbrukning tkr under perioden under perioden Avvikelse Justerat jan - jun Justerat jul - dec Summa Page 54 of 246

55 21 Under höstterminen har ett estimerat bidrag från Migrationsverket bokförts och en försiktighetsprincip tillämpas. Anledningen till försiktighet är att kommunen saknar kännedom om när en elev får beslut om sin asylansökan. Bidraget betalas ut per fyraveckorsperiod och uppehållstillstånd beviljas eller avslås löpande under terminens gång. Oavsett vilket besked eleven får angående sin asylansökan, upphör Migrationsverkets bidrag för skolkostnaden. Elever som får negativa beslut har rätt till skolundervisning så länge de vistas i landet. Central stödavdelning Central stödavdelning betalar tilläggsbelopp för elever i gymnasiesärskolan och gymnasiet och har egen verksamhet för handläggning, bedömning och administration. Tabell 3: Utfall och budget för Central stödavdelning, perioden januari - december 2017 Förbrukade resurser under perioden Budgeterad förbrukning under perioden Budgeterad helårsförbrukning Förbrukat i % av årsbudget Kvar att förbruka av årsbudget tkr Avvikelse Tilläggsbelopp gymnasiesärskolan ,9% Tilläggsbelopp gymnasiet ,0% 80 CSA övriga kostnader ,9% 734 Summa ,8% ,4 mnkr av överföringsmedlen har tillfallit Central stödavdelning avseende elevhälsa och studerandeteam. Endast ett mindre belopp på 0,1 mnkr har förbrukats då avdelningen har kunnat nyttja befintliga resurser där egen personal använts som föreläsare i samband med planeringsdagar. Avdelningen har trots det ett budgetunderskott på 1,2 mnkr som beror på högre kostnader för tilläggsbelopp till elever i gymnasiesärskolan. Med en fast prislista per behovsgrupp, ett rörligt antal elever med behov av särskilt stöd för en icke-obligatorisk skolform med stora variationer i belopp per elev kan endast några få elever innebära större avvikelser för avdelningen. För tilläggsbelopp för elever i vanliga gymnasiet samt avdelningens övriga kostnader har avdelningen ett budgetöverskott vilket reducerar det totala underskottet. De kommunala gymnasieenheterna Gymnasieenheterna har ett positivt samlat resultat på 0,3 mnkr. Tabellen nedan visar löpande driftsresultat uppdelat per skola. I nedanstående tabell visas negativa resultat utan tecken, vilket innebär att ett minustecken i resultatkolumnen är ett positivt resultat. Tabell 4a: Utfall och budget för de kommunala gymnasieenheterna, perioden januari - december 2017 tkr Resultat under perioden Budget för perioden Avvikelse Fredrika Akademierna Riksäpplet Summa Fredrikas löpande driftsresultat är negativt med 0,4 mnkr. Skolan har under höstterminen haft ett lägre elevantal än budgeterat vilket inneburit lägre elevintäkter än vad skolan räknat med för perioden och som inte varit helt i paritet med de kostnader de haft. Enheten prognostiserade i november ett negativ resultat, som skulle begränsa sig till 1,5 mnkr. Det förbättrade helårsresultatet som vi nu ser kan förklaras med att enheten i december erhållit ett statsbidrag som avsåg höstterminen samt att högre intäkter erhållits för tilläggsbelopp från andra kommuner samt intäkt för elever med skyddad identitet. Page 55 of 246

56 22 Akademiernas resultat har varit en tråkig följetong i flera års tid och både skolan, förvaltningen och nämnden har under hela tiden arbetat för att verksamheten ska nå en ekonomi i balans. Förra årets resultat var -1,2 mnkr och året innan var det -0,9 mnkr. Inför 2017 erhölls ett extra tillskott på 0,5 mnkr av nämndens överföringsmedel, utöver det redan beviljade anslaget på 1,0 mnkr. Med hjälp av det extra tillskottet har enheten för första gången lyckats nå ett nollresultat och inför 2018 har en budget i balans lagts innehållande endast det ordinarie anslaget på 1,0 mnkr. Följande tabell visar helårsresultatet uppdelat per idrottsgren. Tabell 4b: Utfall per idrottsgren inom Akademierna, perioden januari - december 2017 tkr Fotboll Boxning Karate Simning Basket Orientering Innebandy Golf Cheerleading Totalt Totala verksamhetsintäkter Totala kostnader Resultat per idrott Elevboende -97 Ofördelade poster -64 Resultat -11 Elevantal december Antal platser 2017/ I denna tabell visas intäkter utan tecken och kostnader med minustecken. De flesta grenar har följt den budget som är lagd per idrottsgren, förutom karate med ett sämre resultat än budgeterat och fotboll med ett bättre resultat än budgeterat. Nettokostnaden för elevboendet är lite lägre än budgeterat, medan ofördelade poster är lite högre än budget. Inför 2018 kommer basket och cheerleading vara helt utfasat och idrottsakademierna kommer då att bestå av sju idrottsgrenar. Riksäpplets löpande driftresultat är positivt med 0,7 mnkr. Ett systematiskt mönster i Riksäpplets verksamhet är att elevantalet på språkintroduktion inte följer samma utveckling som andra program och inriktningar på gymnasiet. Det är många elever på vårterminen som inte går vidare på just språkintroduktion påföljande höst och elevantalet vid höstterminens start är lågt för att sedan öka under senare delen av hösten. Under 2017 har Riksäpplet därför vidtagit åtgärder för att kunna parera detta intäktsmönster så att kostnaderna bättre kan anpassas till intäktsnivån, vilket skolan har lyckats med. Ackumulerade underskott från tidigare år kommer därför att kunna kvittas mot årets överskott. Avsnittet om resultatöverföring driftmedel på enhetsnivå beskriver närmare hur årets resultat påverkar skolan under Centrum Vux Centrum Vux är ansvariga för grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, såväl som Svenska för invandrare (SFI) och yrkeshögskoleutbildning (YH). Centrum Vux fungerar dels som en skolenhet med undervisning för egna Haningeelever och elever från andra kommuner, och dels som en myndighet som beviljar och finansierar Haningeelevers utbildning i annans regi. Page 56 of 246

57 23 Tabell 5a: Utfall och budget för Centrum Vux, perioden januari - december 2017 Förbrukade Budgeterad resurser förbrukning under under perioden perioden Budgeterad helårsförbrukning Förbrukat i % av årsbudget Kvar att förbruka av årsbudget tkr Avvikelse Centrum Vux drift ,1% Centrum Vux överskottsförbrukning Summa ,3% Centrum Vux har tillförts överföringsmedel på 1,9 mnkr varav full förbrukning skett under året. Exakt till vilka utbildningar som betalning med överföringsmedel använts till är dock svårt att härleda, vilket hänger ihop med att när enheten i slutet av föregående år ser att det verkar gå mot ett överskott så påverkar det möjligheten att bevilja fler studier efterföljande år, vilket är fallet här. Överföringsmedel har därmed i första hand gått till att betala redan påbörjade utbildningar som innebär att fler får studera från årets början. Centrum Vux visar ett större positivt överskott än vad enheten prognostiserade för helåret i november och beror dels på lägre kostnader för inkommande fakturor i december samt högre intäkter för SFH. Vid avstämningen av driftsprojekten som sker vid årets slut bokas även medel, som inte avser efterföljande år eller där återbetalningsskyldighet finns, till driften och som medförde högre intäkter i december. En svårbedömd intäktspost för Centrum Vux är även det halvårsvisa flyktingbidrag som betalas internt från socialförvaltningen i juni och december. Anledningen till att flyktingbidraget är svårt för Centrum Vux att förutse är att alla eleverna i SFIundervisningen inte nödvändigtvis kommer från konfliktdrabbade områden och har beviljats asyl. En del elever kommer till Sverige och får uppehållstillstånd av helt andra anledningar, men behöver ändå SFI-undervisning. Centrum Vux har flera finansieringskällor än kommunens tilldelade ram. Dels erhålls olika statsbidrag och dels debiteras andra kommuner för elever som får undervisning hos Centrum Vux. Nästa tabell visar förbrukade medel under 2017, oavsett finansieringskälla. Tabell 5b: Utfall och balanserade projektmedel för Centrum Vux, perioden januari - december 2017 tkr Grund Gymn Sär SFI YH Totalt Årsbudget Totala intäkter Totala kostnader Förbrukat i % av årsbudget Resultat ,3% Balanserade projektmedel Grund Gymn Sär SFI YH Övrigt Totalt Vux lärling -35 YH VA VFU -41 Traineejobb SFY Övrigt -136 Summa Page 57 of 246

58 24 Den gymnasiala vuxenutbildningen och SFI är de största utbildningsområdena för Centrum Vux. Tabellen visar en bruttokostnad på 75,5 mnkr, varav 44,7 mnkr har finansierats via nämndens ram och 30,7 mnkr via statsbidrag eller eleversättningar från andra kommuner. Resultatraden visar hur mycket av nämndens ram respektive område tagit i anspråk. Yrkeshögskoleutbildningen skiljer sig från de andra i och med att den helt finansieras av statsbidrag och genomförs inte utan beslut från Myndigheten för yrkeshögskolan. Av ovan balanserade projektmedel utgör YH VA den största delen där 3,6 mnkr är avsedda till samordningskommunerna Nynäshamn och Tyresö. YH-utbildningen, som är helt och hållet finansierat av statsbidrag, löper över flera år och det är därför naturligt att ett positivt saldo finns. Navigatorcentrum Navigatorcentrum ansvarar för kommunalt aktivitetsansvar och studie- och yrkesvägledning. Enheten erhåller medel dels från nämndens ram, men även från grund- och förskolenämnden samt Samordningsförbundet Östra Södertörn. Tabell 6: Utfall och budget för Navigatorcentrum, perioden januari - december 2017 Förbrukade resurser Budgeterad förbrukning Budgeterad Förbrukat i Kvar att tkr under perioden under perioden Avvikelse helårsförbrukning % av årsbudget förbruka av årsbudget Navigatorcentrum drift ,3% -26 Tabellen visar att Navigatorcentrum har ett marginellt budgetunderskott på mindre än 0,1 mnkr. Enheten har tillförts överföringsmedel på 0,3 mnkr och som har blivit ianspråktagna av ALF (arbetslivsförberedande) verksamheten som flyttade från Riksäpplet till Navigatorcentrum i mars. Anslaget för ALF täckte inte lönekostnaden för de tre anställda som flyttade över, varför enheten därför nyttjat överföringsmedel under Central förvaltning och vissa centralt samlade kostnader Central förvaltning består av kostnadsställen för den politiska nämnden, förvaltningschef, Kansliavdelning, Kvalitetsavdelning och gymnasiechef. Exempel på centralt samlade kostnader är skolskjuts, SL-kort och inackorderingsbidrag, som alla tre kommer elever direkt tillgodo. Tabell 7a: Utfall och budget för Central förvaltning, perioden januari - december 2017 Förbrukade resurser Budgeterad förbrukning Budgeterad Förbrukat i tkr under perioden under perioden Avvikelse helårsförbrukning % av årsbudget Kvar att förbruka av årsbudget Övrigt ,4% Gymnasiechef ,1% Summa ,9% Budgetöverskottet på raden Övrigt i tabellen beror till största del på nämndens reserv på 2,5 mnkr och som saknar motsvarande post i det verkliga utfallet. Dessutom har Förvaltningschef och Kvalitetsavdelningen ett budgetöverskott på vardera ca. 0,3 mnkr. Förvaltningschefs överskott beror framför allt på lägre övriga kostnader och Kvalitetsavdelningens överskott på lägre konsultkostnader, ett IT projekt som förskjutits samt en vakant tjänst som tillkommit. Kansliavdelningen har ett budgetunderskott på 0,3 mnkr som beror på att del av lönekostnad för två lokalsamordnare har belastat Kansliets drift istället för projekt, så som det ursprungligen var tänkt. Underskottet beror även på högre kostnader till gymnasieantagningen till följd av högre elevantal. Kostnadsstället gymnasiechef specificeras i nedanstående tabell och där överföringsmedel för specifika insatser även är placerade. Page 58 of 246

59 25 Förbrukade resurser under perioden Förbrukat i % av årsbudget Kvar att förbruka av årsbudget Tabell 7b: Utfall och budget för gymnasiechef, perioden januari - december 2017 Budgeterad förbrukning Budgeterad under helårs- tkr perioden Avvikelse förbrukning Personalkostnader ,8% -413 Torvalla ,0% 40 SL-kort ,5% 133 Inackorderingsbidrag ,0% -124 Anslag till Akademierna ,0% 0 Anslag till ALF ,0% 0 Hyresökning yrkesgymnasium ,0% 0 Bristyrken ,0% 1 Övrigt ,2% Övriga överföringsmedel ,2% Summa ,1% Kostnadsstället för gymnasiechef uppvisar ett budgetöverskott på 3,7 mnkr där de största avvikelserna finns på raden övrigt och övriga överföringsmedel. En del av överföringsbeloppet är budgeterat att täcka personalkostnader för samordning av övningsskola och där helårsbeloppet uppgår till 0,7 mnkr. Den negativa avvikelsen för personalkostnader beror på en engångskostnad i februari som inte har med övningsskolan att göra, men också på personalkostnader som avser överföringsmedel till pedagogisk verksamhetsutveckling. Det ökade anslaget till Akademierna på 0,5 mnkr passerar via gymnasiechefs kostnadsställe och ingår i posten anlag till Akademierna. Övriga överföringsmedel har summerats på en enda rad. De insatser som ingår i raden för övriga överföringsmedel är simundervisning, lovskola, rörelse i skolan, kartläggning och planering av kommande lokalbehov, insatser för elevers psykiska hälsa, digitalisering och pedagogisk verksamhetsutveckling. Att notera är att uppföljning av överskottförbrukning har skett genom manuell granskning på transaktionsnivå och kan därför inte anses vara helt vattentät. Resultatöverföring av driftmedel på nämndnivå Budgetöverskottet för nämnden är 7,5 mnkr. Ovanstående genomgång visar hur överskottet har uppstått. Ingen del av överskottet kan hänföras till specifika ramtillskott med lägre kostnader än beräknat och därför finns anledning för kommunfullmäktige att bevilja en överföring av driftmedel från 2017 års ram till 2018 på hela överskottsbeloppet. I överföringsärendet för 2016 beslutade kommunfullmäktige om en fondering av medel på 5,6 mnkr. Nämndens sammantagna anspråk till 2018 års ram uppgår därför till 13,1 mnkr. Om samtliga överföringsmedel beviljas av kommunfullmäktige, planerar nämnden nedan användningsområden och prioriteringsordning: Page 59 of 246

60 26 Prio Åtgärd Kommentar Belopp, tkr Överföring till egna enheter Riksäpplet, Centrum Vux Återställning nämndreserv Nämnden Utebliven intäkt Fredrika och Riksäpplet Förvaltningschef Psykisk hälsa, relationsstärkande arbetssätt, elevhälsa Fredrika, Riksäpplet Kartläggning högpresterande elever Fredrika, Riksäpplet VFU-samordning Fredrika, Riksäpplet IT-utveckling Fredrika, Riksäpplet, Centrum Vux Fortbildning programmering Fredrika, Riksäpplet Rörelse i skolan Fredrika, Riksäpplet, Centrum Vux Showroom fordonsutbildning Fredrika Vetenskapens hus Fredrika, Riksäpplet Förstudie nybyggnation Campus Fredrika Kansliavdelning Kvalitetssystem gymnasiesärskola Riksäpplet Kartläggning trygghetsskapande åtgärder Fredrika, Riksäpplet Verksamhetsutveckling Fredrika, Riksäpplet, Centrum Vux 354 Summa Enheternas överskott, i detta fall Centrum Vux och Riksäpplet, uppgår till 2,4 mnkr efter kvittning av ackumulerade skulder. Enheterna har ett ekonomiskt ansvar som sträcker sig längre än det enskilda budgetåret. Överföring av överskott stärker förutsättningarna för ett effektivt resursanvändande inom enheterna. (Kommunfullmäktiges mål 10, ordning och reda på ekonomin samt mål 4, möjligheter till utbildning i livets alla skeden.) Till 2018 reducerades nämndreserven till 1,0 mnkr för att rymmas inom tilldelad driftsram. Nämnden avser att använda överföringsmedel till att återställa nämndreserven till dess tidigare nivå på 2,5 mnkr för att skapa en större marginal för eventuella oförutsedda händelser under året. (Kommunfullmäktiges mål 10, ordning och reda på ekonomin.) Nämnden avser att nyttja överföringsmedel för utebliven intäkt för skuldåterbetalning från Fredrika och Riksäpplet, vilket beskrivs närmare i avsnittet resultatöverföring driftmedel på enhetsnivå. (Kommunfullmäktiges mål 10, ordning och reda på ekonomin.) Nämnden ser ett fortsatt behov av insatser inom psykisk hälsa och elevhälsa. Kompetensutveckling kring elevers psykiska hälsa ger personalen verktyg för att bemöta och stötta elever som lider av psykisk ohälsa med negativ inverkan på elevernas inlärning och studieresultat. Arbetet med elevhälsa är en viktig uppgift för gymnasieskolan där bland annat eleverna ges kunskap om sin egen hälsa, vilket möjliggör friska elever som kan delta i undervisningen. Nämnden ser också behov av relations- och värdegrundsstärkande insatser för att höja det professionella bemötandet i skolan för att utveckla kvaliteten i undervisningen samt förbättra studiero och trygghet. (Kommunfullmäktiges mål 1, god folkhälsa, mål 2, trygga invånare med inflytande och delaktighet samt mål 4, möjligheter till utbildning i livets alla skeden.) Många åtgärder riktas mot anpassning och stöd så att elever med svårigheter i skolarbetet ska nå kunskapsmålen. Nämnden ser även ett behov att vidta åtgärder för högpresterande elever så att skolan stimulerar till lärande och ger positiva utmaningar även till dem. (Kommunfullmäktiges mål 4 möjligheter till utbildning i livets alla skeden.) Fredrika Bremergymnasiet har ett omfattande samarbete med lärosätena för lärarutbildning. Samordning mellan lärosätena, studenterna och handledare utförs av skolan och det kräver resurser som inte täcks av ordinarie programpeng. Nämnden anser att skolenheten inte ska belastas med denna kostnad och i remissyttrandet till Mål och budget belyser nämnden samma fråga för framtiden, eftersom det inte rör sig om en tillfällig kostnad eller engångsinsats. (Kommunfullmäktiges mål 12, en attraktiv arbetsgivare) Page 60 of 246

61 27 Kraven på digitalisering ökar i samhället och i skolan. Nämnden ser ett behov att utveckla nära IT-stöd på Fredrika där kompetensutveckling blir nödvändig. Nämnden bedömer också att det kommer att uppstå oplanerade kostnader i samband med transitionen till ny IT-drift. (Kommunfullmäktiges mål 4, möjligheter till utbildning i livets alla skeden.) Ett stort antal gymnasiekurser och grundskoleämnen har fått förändrat innehåll avseende kunskaper i programmering. Det medför nya kompetenskrav för många lärare på gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Nämnden avser att nyttja överföringsmedel för att stärka lärarnas kompetens i ämnet. (Kommunfullmäktiges mål 4, möjligheter till utbildning i livets alla skeden samt mål 12, en attraktiv arbetsgivare.) Den tekniska utvecklingen har medfört ett alltmer stillasittande liv, inte minst för unga. Nämnden ser ett fortsatt behov att arbeta med rörelse i skolan, vilket påbörjades år (Kommunfullmäktiges mål 1, god folkhälsa.) Yrkesutbildningar på gymnasial nivå behöver kunna erbjuda modern utrustning och miljö som motsvarar aktuell standard i arbetslivet. När utvecklingen sker snabbt blir det som en gång var modernt snabbt föråldrat. Det finns därför behov att hitta former för att hålla utrustning och miljö ständigt aktuell. Från fordonsbranschen finns ett förslag om en gemensam satsning på så kallat showroom på Fredrika Bremergymnasiet för den senaste tekniken. Det kräver samfinansiering. Kommunens insats behöver vara samordning av nyttjandet mellan skola och bransch. Detta kräver kontinuerlig finansiering motsvarande minst en heltidstjänst. (Kommunfullmäktiges mål 4, möjligheter till utbildning i livets alla skeden samt mål 6, ett växande näringsliv med fler i egen försörjning.) Nämnden avser att använda överföringsmedel till att återuppta medlemskap i Vetenskapens hus där det bland annat ges möjlighet till lärarfortbildning samt handledda aktiviteter för elever inom naturvetenskapliga ämnen, matematik och teknik. (Kommunfullmäktiges mål 4, möjligheter till utbildning i levets alla skeden samt mål 12, en attraktiv arbetsgivare.) Den lokalutredning som Sweco genomfört under 2017 visar på en ökande efterfrågan på gymnasieplatser i Haninge de kommande tjugo åren. Resultatet sammanfaller med tidigare utredningar inom KSL/Storsthlm som pekar på en ökande koncentration av gymnasieutbildningar i Stockholms innerstad och längs med pendeltågslinjerna. Haninge kommun behöver ta ställning till hur den ökande efterfrågan i kommunen ska mötas och se över möjligheterna att öka lokalbeståndet för gymnasieskolan. Nämnden bedömer att det behöver göras en förstudie utifrån de alternativ som föreslås i utredningen. (Kommunfullmäktiges mål 4, möjligheter till utbildning i livets alla skeden.) Huvudmannen och varje skola ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten planeras, följs upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. Gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna har hittills stått utanför det systematiska kvalitetsarbetet, vilket har uppmärksammats av Skolinspektionen. Nämnden avser att utveckla ett kvalitetssystem för gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. (Kommunfullmäktiges mål 4, möjligheter till utbildning i livets alla skeden.) Trygghetsarbetet sker idag på skolnivå. För att stärka arbetet med trygghet och studiero i skolan behöver också huvudmannanivån involveras. En kartläggning av behoven och möjligheterna till övergripande insatser på huvudmannanivå är därför tänkt att genomföras under (Kommunfullmäktiges mål 2, trygga invånare med inflytande och delaktighet samt mål 4, möjligheter till utbildning i livets alla skeden.) Nämnden ser ett behov av en fortsatt satsning på pedagogisk verksamhetsutveckling som syftar till att komma eleverna till godo genom att utveckla undervisningen och därmed höja kunskapsnivån. (Kommunfullmäktiges mål 4, möjligheter till utbildning i Page 61 of 246

62 28 livets alla skeden samt mål 12 en attraktiv arbetsgivare.) Resultatöverföring av driftmedel på enhetsnivå Resultatöverföring för nämnden som helhet och resultatöverföring för enskilda enheter inom nämnden går inte alltid att harmonisera, givet de principer som gäller för enheter. I stycket ovanför fastställs ett belopp som nämnden anser sig berättigad till, men kommunfullmäktiges beslut kan bli något helt annat. Nämnden har inga egna medel för 2018 till de egna enheternas överskottsförbrukning, utan behöver i sin tur överföringsmedel för att kunna bevilja förbrukning för enskilda enheter som uppvisar ackumulerade överskott Nedan fastställs varje enhets situation enligt gällande regelverk, oavsett om det handlar om överskott eller underskott. Centrum Vux uppvisar 2017 ett budgetöverskott på 1,7 mnkr och tabellen nedan visar årets resultat samt framräknat takbelopp på 3 procent av bruttobudgeten, vilket visar på att Centrum Vux enligt reglerna kan beviljas överföring av hela sitt budgetöverskott på 1,7 mnkr. Riksäpplet har ett positivt resultat 2017 och efter kvittning av det ackumulerade återbetalningskravet på 70 tkr summerar överföringsbeloppet till 639 tkr, som också ligger inom framräknat takbelopp och där överföring kan beviljas. Tabell 11a: Resultatöverföring till 2018 för enheter med vinster/budgetöverskott tkr Bruttointäkt 2017 Takbelopp 3% Resultat 2017 Kvittning tidigare års förluster Överföringsbelopp Centrum Vux Riksäpplet Summa Fredrikas återbetalningskrav från tidigare år uppgår till -1,8 mnkr och hela beloppet var avsett att betalas tillbaka under Med 2017 års nya underskott på 0,4 mnkr skulle det totala återbetalningskravet uppgå till -2,1 mnkr. Nämnden avser dock att helt skriva av tidigare års ackumulerade skulder och inte kräva återbetalning av årets underskott då nämnden vill kompensera enheten för dubbla IT-driftkostnader de haft under Varken Akademierna eller Navigatorcentrum har något återbetalningskrav från tidigare år och båda enheterna uppvisar 2017 ett minde negativt underskott. Med anledning av underskottets ringa storlek som enheterna uppvisar avser nämnden inte att kräva någon återbetalning av enheterna. Tabell 11b: Resultatöverföring till 2018 för enheter med förluster Återbetalning 2018 Enhet, tkr tidigare års förluster Resultat 2017 Att återbetala 2018 Fredrika Akademierna Navigatorcentrum Page 62 of 246

63 29 Investeringsrapport Gymnasie- och vuxenutbildningens slutliga investeringsram 2017 uppgick till 8,0 mnkr. Under året har endast 11,4% av helårsramen nyttjats. Till mål och budget beviljades en högre investeringsram på 8,0 mnkr eftersom en stor del av nämndens investeringsram tidigare år använts till bland annat IT-utrustning för elever och det visat sig att investeringsramen inte var tillräcklig. Både Fredrika och dåvarande Fredrik planerade vid tidpunkten att köpa in surfplattor till elever, men efter sammanslagningen fattade Fredrika beslut om att elevdatorer skulle leasas istället för att köpas, vilket är den huvudsakliga förklaringen till avvikelsen även detta år. Tabell 10a: Utfall och ram för investeringar, perioden januari - december 2017 Utfall jan - Budget Utfall % av Projekt, tkr dec 2017 helår budget Fredrika - fotoutrustning Fredrika - hemvistmöbler ,5% Centrum Vux - luftkylare ,7% Centrum Vux - armaturer ,6% Centrum Vux - digital infotavla ,2% Centrum Vux - svetsar ,2% Navigatorcentrum - möbler ,6% Navigatorcentrum - nätverk ,0% Ospecificerat ,0% Summa ,4% Tabellen visar att Fredrika gjort investeringar på totalt 0,5 mnkr under året där del avser fotoutrustning till estetiska program som beviljades 2016, men där fakturan släpade. Centrum Vux har förbrukat hälften av de investeringsmedel de blivit beviljade för året, medan Navigatorcentrum gjort investeringar motsvarande beviljat investeringsbelopp. Samtliga investeringsprojekt är slutförda under året bortsett från projektet Fredrika - hemvistmöbler samt Centrum Vux digital infotavla. Nämnden som helhet har investerat 0,9 mnkr under året och avser inte hemställa om överföring av investeringsmedel till 2018 års investeringsram. Investeringsprojekt som genomförs av Tornberget Tabell 9b: Utfall och budget för Tornbergets investeringar Utfall tkr Tornberget Utfall KSF Utfall Totalt Budget Fredika yrkesskola, nybyggnation Yrkesgymnasiet stod klart inför terminsstarten hösten Den ekonomiska slutredovisningen visar att totalt 259,3 mnkr har använts till investeringsprojektet. Page 63 of 246

64 30 Personal Antal anställda Prioriterade insatser inom arbetsmiljöområdet under året Ingen särskild insats har prioriterats. Inriktningen har varit att stärka arbetet med årshjulet i det systematiska arbetsmiljöarbetet och att åtgärda de brister som framkom i 2016 års uppföljning av arbetsmiljöarbetet på enhetsnivå. Förvaltningen fortsätter med stöd till chefer kompletterat med tydliga krav och återkommande uppföljning av sjukfrånvaron. På förvaltningsnivå görs regelbunden uppföljning av sjukfrånvaron i samverkansgruppen med de fackliga organisationerna. Gymnasie- och vuxenutbildningschefen följer upp enheternas arbete med att sänka sjukfrånvaron. Den totala frånvaron för gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde har uppfyllt det strategiska målet på sjukfrånvaro max fem procent. Beslut har fattats av KDLG att en obligatorisk utbildning för chefer kring sjukfrånvaro och arbetslivsinriktad rehabiliteringsprocess skall genomföras under hösten och kommer att fortsätta under våren Effekter av dessa insatser och förväntade resultat på sikt Enheterna har blivit mer noggranna och självkritiska i sitt arbetsmiljöarbete. Tidigare brister som har åtgärdats eller förbättrats: Systematiskt brandskyddsarbete diskuteras på arbetsplatsträffarna. Rutiner finns för hantering av ändringar i arbetsmiljölagen och nya arbetsmiljöföreskrifter. Handlingsplaner upprättas för åtgärder som inte kunnat genomföras direkt., Förväntat resultat på sikt är att alla delar i det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs helt i enlighet med gällande förordningar och förvaltningens årshjul. Bedömning av sjukfrånvaroutvecklingen Page 64 of 246

65 31 Personalstatistik ackumulerade värden Uppföljning av sjukfrånvaron sker via Hypergene där rapporterna för sjukfrånvaron är uppdelad på kort- och långtidssjukfrånvaro. Gymnasie- och vuxenutbildningschefen ansvarar för uppföljning av enheternas sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro följs upp på förvaltningsnivå i samverkan med de fackliga organisationerna. -Total sjukfrånvaro jämfört med förra året samma tid. Den totala sjukfrånvaron för gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde har minskat något, från 4,74 procent till 4,40 procent. Utifrån de åtgärder som är vidtagna är prognosen att sjukfrånvaron kommer fortsätta att minska under Sjukfrånvaro uppdelat på kort och lång jämfört med förra året. Inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde har andelen långtidssjukfrånvaro minskat från 61,11 procent till 59,48 procent och andelen korttidssjukfrånvaro har ökat från 38,89 procent till 40,52 procent. -Sjukfrånvaro i procent uppdelat på kön. Uppdelat på kön har inga anmärkningsvärda förändringar skett sedan Kvinnor har fortsatt högre sjukfrånvaro än män. -Sjukfrånvaro uppdelat på åldersgrupper i jämförelse med förra året. Inga större förändringar har skett beträffande fördelningen av sjukfrånvaron mellan åldersgrupper inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde jämfört med De förändringar som vi kan se inom åldersgrupper beror oftast på att enskilda fall kan få stor påverkan. Page 65 of 246

66 32 Slutsatser drar ni efter att ha analyserat förvaltningens personalomsättning Personalomsättningen inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde är mycket låg. Enheterna är attraktiva som arbetsplatser. Specifika insatser Det är inte aktuellt med några särskilda insatser för närvarande. Fortsatt bevakning av personalomsättningen kommer att ske. Page 66 of 246

67 33 Internkontroll Arbetet med intern kontroll i kommunen styrs av ett reglemente. Där anges att syftet med den interna kontrollen är att verksamheterna ska vara ändamålsenliga och kostnadseffektiva, att den finansiella rapporteringen och informationen om verksamheterna är tillförlitlig, att lagar, föreskrifter och riktlinjer följs samt att förslag till förbättringar och förändringar tas fram. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att en god intern kontroll upprätthålls. Arbetet organiseras genom att en förvaltningsövergripande grupp årligen gör en risk- och väsentlighetsanalys av kommunövergripande processer och rutiner. De processer som bedöms ha hög risk och väsentlighet sammanställs i en kommungemensam internkontrollplan. Samtliga nämnder fastställer på motsvarande sätt en egen internkontrollplan som tillsammans med den kommungemensamma planen utgör den kontroll som ska genomföras. Nämnderna ansvarar själva för genomförandet, analyserna och uppföljningen av internkontrollen. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens internkontrollplan för 2017 omfattar åtta kontrollmoment varav tre är nämndspecifika. Nedan redovisas kontrollmomenten och vad som framkommit vid uppföljning av respektive kontroll. Kommungemensamma kontrollmoment 1. Registreras sjukfrånvaro korrekt i Heroma och till Falck FHV? Genom avtal med ny leverantör av företagshälsovård finns ett utvecklingsuppdrag som innebär att säkerställa korrekt registrering av sjukfrånvaron i kommunen. Antalet moment vid sjukanmälan reduceras till endast ett, en direkt ingång i Heroma via sjukanmälan till företagshälsovården. Utvecklingsuppdraget beräknas vara slutfört under Är delmålen i informationssäkerhetspolicyn uppnådda i förvaltningarna? Det pågår förvaltningsövergripande arbete i kommunen dels om GDPR men också informationssäkerhet. I arbetet med GDPR har man tagit fram registerförteckningar för alla system och påbörjat arbete för att ta fram kommunövergripande rutiner, regler och anvisningar. I det arbetet kommer man även att ta fram risk- och sårbarhetsanalyser inklusive kontinuitetsplaner för de olika informationstillgångarna. Man har även värderat informationstillgångarna. Vissa förvaltningar har kommit längre än andra med informationssäkerhet, målet är att alla ska vara klara innan den nya dataskyddsförordningen träder i kraft i maj Alla medarbetare kommer att få kompetensutbildning i form av e-utbildning både i GDPR och informationssäkerhet. 3. Finns backupplan för informationstillgångarna i verksamheterna? Backupplan för informationstillgångarna ingår i det som kallas kontinuitetsplan och det arbetet är påbörjat på alla förvaltningar. För flera av de verksamhetssystem som kommunen använder finns backupplan för den specifika informationstillgången beskriven i det avtal man har upprättat med leverantören. 4. Har förvaltningarna vidtagit de åtgärder de är ålagda att göra enligt ITstrategin? Digital strategi består av strategisk målbild för digitaliserad verksamhet, fokusområden för digital verksamhetsutveckling och styrande principer vid beslut om utveckling av digitalt stöd. Det finns fem strategiska målbilder för digitaliserad verksamhet i kommunen. Förvaltningarna involveras löpande och kontinuerligt i detta utvecklingsarbete, som pågår genom enheten Digital utveckling. Page 67 of 246

68 34 5. Har alla chefer fått utbildning i kompetensbaserad rekrytering? Samtliga chefer erbjuds utbildning och stöd i kompetensbaserad rekrytering genom enheten för arbetsgivarfrågor på personalavdelningen. Utbildning inom området är ett erbjudande och inget krav som ställs på kommunens chefer. Det finns ingen fullständig statistik över vilka chefer som genomgått utbildning. Nämndens egna kontrollmoment 6. Är enheternas rutiner för kris eller oönskad händelse känd bland medarbetare? Frågeställningen ingår inte i uppföljningsmodellen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Modellen bör uppdateras i samarbete med HR. Varje enhet inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde har dock rutiner för kris samt för hot och våld. Under våren 2017 har också lokal förberedelse skett i samarbete med polisen och säkerhetssamordnare för att skapa god beredskap inför situationer med pågående dödligt våld (F-9 skolor samt kommunens gymnasieskolor). Detta kontrollmoment återkommer i nämndens internkontrollplan Finns på enheterna arbetsgång/rutiner i enlighet med skollagens krav? Förvaltningen har genom slumpvisa stickprovskontroller granskat rutinerna för extra anpassningar och särskilt stöd hos tre grundskolor och därefter återkopplat till rektor kring rutinernas utformning. Granskningen har genomförts av skoljurist med fokus på att rutinerna uppfyller kraven i styrdokumenten. Alla skolor har bedömts ha fullgoda rutiner. I vissa fall har återkoppling skett till rektor med förslag på hur rutinerna ytterligare kan förtydligas. 8. Finns rutiner för publicering av beslut på intranät respektive kommunens hemsida? Under hösten 2016 skapades en e-postlåda, ubfkom@haninge.se, dit förvaltningen skickar begäran om publicering av dokument i utbildningsförvaltningens kanaler. Alla förfrågningar om publicering handläggs löpande. Ett projekt för implementering av ett nytt intranät startade hösten Inom ramen för projektet ska frågor om innehållsstrukturen behandlas, till exempel frågan om var olika dokument ska publiceras. I avvaktan på detta publiceras styrdokumenten löpande på webbplatsen, haninge.se. Ingången "Styrdokument" på utbildningsförvaltningens sidor på intranätet länkar dit. Då implementeringen inte är klar återkommer detta kontrollmoment i gymnasie- och vuxenutbildningens internkontrollplan Page 68 of 246

69 35 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Att kommunen tagit fram ett vägledande dokument som "Lätt och rätt för alla" förstärker och förtydligar ytterligare den grund och de värderingar på vilken skolan även genom skollagen arbetar. Oavsett individuella förutsättningar är vårt uppdrag att anpassa verksamheten utifrån vars och ens behov så att varje elev når de mål som finns i våra styrdokument. Tillgänglighetsarbetet inom förskola/skola är en ständigt pågående process utifrån aktuell barn-/elevgrupp där förändringar och anpassningar såväl inom den fysiska miljön som i bemötande behöver vara i fokus. Många gånger fungerar generella lösningar, men ibland behövs det även insatser av individuell karaktär. Tillgänglighet har sedan länge ofta handlat om hur lokaler behöver utformas och anpassas för att fungera bättre för personer med olika funktionsnedsättningar. Idag ser vi lärmiljön som en helhet och som en följd av det också andra faktorer som påverkar barn och elever med olika funktionsnedsättningars möjligheter till utveckling och lärande. Nedan följer några av de tillgänglighetsinsatser som vi genomfört på utbildningsförvaltningen under år 2017 med målet att öka medvetenheten och höja kunskapen i förskola och skola kring olika funktionsvariationer. Fortbildning riktad till all personal på gymnasiet och vuxenutbildningen angående ett professionellt förhållningssätt till ungdomar med psykisk ohälsa. Konferens riktad mot grundskolans elevhälsa med fokus på likvärdig elevhälsa och gemensam kompetensutveckling kring språklig utveckling för elever med svag teoretisk begåvning. ICDP utbildning till alla kommunala förskolor i ett förhållningssätt som utvecklar samspelet mellan personal och barn. Särskilt fokus med funktionsnedsättning inom kontakt- och kommunikationsområdet CPS en central strategi för implementering av en metod där den vuxne i samarbete med eleven arbetar med så kallade problemskapande beteenden. Det här arbetssättet ansluter även till skolans värdegrund och synsätt när det gäller elever i behov av särskilt stöd Handledning/fortbildning till kommunens skolor kring läs- och skriv för barn med språklig sårbarhet, grupprocesser, "Hur möter man barn som slåss" och NPF Page 69 of 246

70 36 Framtida utmaningar Den lokalutredning som Sweco genomfört och som presenteras för nämnden i början av 2018 visar på en ökande efterfrågan på gymnasieplatser i Haninge de kommande tjugo åren. Resultatet sammanfaller med tidigare utredningar inom KSL/Storsthlm som pekar på en ökande koncentration av gymnasieutbildningar i Stockholms innerstad och längs med pendeltågslinjerna. Haninge kommun behöver ta ställning till hur den ökande efterfrågan i kommunen ska mötas och se över möjligheterna att öka lokalbeståndet för gymnasieskolan. Antalet asylsökande ungdomar i gymnasieåldern är fortfarande högt i Haninge. Flera lagändringar har gjorts sedan den kraftiga ökningen av antalet nyanlända år Lagändringarna, som bland annat avser medicinsk åldersbestämning och tillfälligt uppehållstillstånd, har inte minskat den oro över framtiden som många unga asylsökande känner. Ett nära samarbete med socialförvaltningen är en förutsättning för att gymnasiestudierna för denna grupp ska bli framgångsrika och leda till anställning och integration. Bristyrkes-SFI etablerades år 2016 för att skapa snabbare vägar till anställning för vuxna nyanlända. Verksamheten håller till i lokaler som kommer att rivas och vars driftkostnad till större delen täcks av nämndens budget. Övergången till permanenta lokaler och finansiering inom Centrum Vux egen ram behöver förberedas. Trots ökande årskullar i gymnasieåldern är intresset för vissa gymnasieutbildningar svagt, inte bara i Haninge utan också i länet och riket. Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Riksäpplet genomgår en stor förändring mot en tidsenlig profil i syfte att öka attraktiviteten för utbildningen. Även det estetiska programmet inriktning musik genomgår en liknande förändring med målsättning att möta de former av musikintresse som har växt fram hos unga i urbana miljöer under de senare åren. Gymnasievalet år 2018 kommer att visa om de förändringar som genomförs påverkar gymnasieansökningarna på det sätt som avsetts. Under 2018 övergår kommunens IT-drift till nya former av sourcing. För större delen av kommunen bör man kunna förvänta sig en övergång utan allvarliga störningar. För Fredrika Bremergymnasiet, som idag sköter driften av det pedagogiska nätverket själva, behöver lösningar hittas så att tillgången till nätverksresurserna även i fortsättningen håller hög kvalitet men utan att skolan utsätts för dubbla kostnader. Page 70 of 246

71 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen GVN 2017/131 Handläggare Camilla Wallin, controller Budgetdirektiv inför Mål och Budget Sammanfattning Den politiska kommunledningen presenterade sitt budgetdirektiv inför Mål och budget Samtliga nämnder hat getts tillfälle att senast lämna synpunkter på detta dokument. Kommunledningen föreslår en ökning av gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens driftram med tkr jämfört med 2018 års ram. Den föreslagna driftramen uppgår till tkr. Direktivet innehåller inget förslag på investeringsbudget. Förvaltningens synpunkter Sammanfattningsvis räcker inte den föreslagna driftramen till att täcka volym- och prisförändringar. Förvaltningen använder investeringsramen beslutad i Mål och budget som utgångspunkt i sitt yttrande och påtalar att investeringsramen bör kunna sänkas till tidigare års nivå på tkr. Underlag för beslut - Budgetdirektiv från kommunledning Mål och budget Yttrande från utbildningsförvaltningen Förslag till beslut 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden överlämnar förvaltningens förslag till Mål och budget till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Expedieras: Akt, kommunstyrelseförvaltningens registrator POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST barnochutbildning@haninge.se Page 71 of 246

72 30 januari 2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Budgetförutsättningar 2019 och framåt 1 Page 72 of 246

73 Bakgrund Samarbetskoalitionen presenterade sitt budgetdirektiv inför arbetet med Mål och budget Kommunens nämnder ges möjlighet att senast lämna synpunkter på direktivet. Direktivet anger en ökning av gymnasie- och vuxenutbildningens driftsram med tkr som motsvarar 5,6 procent jämfört med 2018 års nivå. Den angivna driftsramen uppgår därmed till tkr. Målstruktur och indikatorer Det saknas mål som tydligt uttrycker en ambition att skolan ska utveckla goda kunskaper. Ett antal indikatorer finns under målområde fyra, Möjligheter till utbildning i livets alla skeden, där elevresultat redovisas, men målbeskrivningen skulle kunna vara mer inriktad på kunskap. Att välja indikatorer som utgör ett mått på verksamhetens kvalitet är inte alltid helt lätt inom utbildningsområdet. En del av de indikatorer som har valts tidigare är inte jämförbara mellan olika år. Andra indikatorer påverkas av utbildningsutbud och andra lokala förutsättningar och är därför inte jämförbara med andra kommuner eller med riket. Utbildningsförvaltningen föreslår därför att förslag på indikatorer framöver tas fram i nära samarbete med förvaltningen. Nämndspecifik omvärldsanalys Regeringen föreslår att grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen ska bli obligatoriskt. Detta ska ske genom att innehållet i utbildningarna utökas. Det finns också förslag att gymnasieskolan som helhet ska bli obligatorisk. Båda förslagen kan förväntas leda till ökade kostnader för hemkommunerna. En statlig utredning pågår inom vuxenutbildningen. I direktiven ingår bland annat att utreda en vidgning av de kategorier som har rätt till utbildning. Det kan i framtiden leda till ökade volymer. Utbildningsplikt för nyanlända vuxna infördes Det är sannolikt att det kommer att påverka behovet av vuxenutbildning. I anslutning till det har Skolverket fått i uppdrag att utreda hur kommunal vuxenutbildning bättre kan anpassas till nyanländas behov och förkunskaper. Det kan medföra strukturella och innehållsmässiga förändringar som också behöver finansieras. Ett stort antal gymnasiekurser och grundskoleämnen har fått förändrat innehåll utifrån att undervisningen i programmering ska stärkas. Det medför nya kompetenskrav för många lärare på gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Investeringsbudget Budgetdirektivet innehåller ingen investeringsram som nämnden ska yttra sig om, utan uppmanar till äskande. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens investeringsram 2019, som kommunfullmäktige angav i Mål och budget uppgår till tkr. Investeringsramen 2019 bör dock kunna reduceras till 2016 års grundnivå på tkr. 2 (8) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_ffa18e55-50ef-4076-ac49-b1dbd97821a4\GVN Remissyttrande MB 2019_ docx Page 73 of 246

74 Till mål och budget beviljades en högre investeringsram på tkr efter att en stor del av nämndens investeringsram tidigare år använts till bland annat ITutrustning för elever och det visat sig att investeringsramen inte var tillräcklig. Både Fredrika och dåvarande Fredrik planerade vid tidpunkten att köpa in surfplattor till elever, men efter sammanslagningen fattade Fredrika beslut om att elevdatorer skulle leasas istället för att köpas och som fortsatt är fallet. Skolenheternas investeringar finansieras av programpeng eller tilldelad ram. I nuläget finns inga kända investeringar i befintliga lokaler som inte enheterna själva väljer. På nämndnivå behöver processer ske för att tillgodose det framtida lokalbehovet för gymnasieskolan. Investeringsmedel behöver avsättas under en följd av år för förarbete och genomförande. Idag finns inga uppgifter om projektets omfattning varför förvaltningen får återkomma i ett senare skede med information om investeringens storlek och kostnad. Driftbudget Volymförändringar Sweco har på nämndens uppdrag genomfört en utredning av lokalbehovet för gymnasieutbildning i Haninge under de kommande 20 åren. Under perioden beräknas antalet gymnasieelever nästan fördubblas. Efterfrågan på gymnasieutbildning i kommunen beräknas öka med i genomsnitt 100 elever per år. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden står inför ökande kostnader för att tillgodose behovet av gymnasieutbildning för ungdomar folkbokförda i Haninge. Egen verksamhet måste kunna möta ökad efterfrågan. Om det inte sker i tid påverkar det andra huvudmän inom gymnasieregionen. Under 2019 beräknas åldersgruppen för gymnasieskolan öka med genomsnittligt ca. 150 individer jämfört med 2018 och motsvarar en ökning på ca. 5,0 procent. Den beräknade kostnadsökningen med anledning av ett högre elevantal är tkr. Antalet asylsökande ungdomar i gymnasieåldern är fortfarande högt i Haninge. Flera lagändringar har gjorts sedan den kraftiga ökningen av antalet nyanlända år Lagändringarna, som bland annat avser medicinsk åldersbestämning och tillfälligt uppehållstillstånd, kan påverka kommunens kostnader i båda riktningarna. Lokaler Den lokalutredning som Sweco genomfört och som presenteras för nämnden i början av 2018 visar på en ökande efterfrågan på gymnasieplatser i Haninge de kommande tjugo åren. Resultatet sammanfaller med tidigare utredningar inom KSL/Storsthlm som pekar på en ökande koncentration av gymnasieutbildningar i Stockholms innerstad och längs med pendeltågslinjerna. Haninge kommun behöver ta ställning till hur den ökande efterfrågan i kommunen ska mötas och se över möjligheterna att öka lokalbeståndet för gymnasieskolan. Bristyrkes-SFI etablerades år 2016 för att skapa snabbare vägar till anställning för vuxna nyanlända. Verksamheten håller till i lokaler som kommer att rivas och vars driftkostnad 3 (8) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_ffa18e55-50ef-4076-ac49-b1dbd97821a4\GVN Remissyttrande MB 2019_ docx Page 74 of 246

75 till större delen hittills täckts av nämndens budget. Övergång till permanenta lokaler och finansiering behöver förberedas. För att övergången till finansiering inom vuxenutbildningens egen ram ska fungera väl bör nedtrappningen av nämndfinansieringen av lokalerna ske stegvis. Kapitalkostnader Skolenheternas investeringar finansieras av programpeng eller tilldelad ram och i nuläget finns inte några kända investeringar som inte skolan själv väljer. Kapitalkostnad tillkommer på nämndnivå för det förarbete och genomförande som syftar till att tillgodose det framtida lokalbehovet för gymnasiet. Personal Ökad efterfrågan på gymnasieplatser medför ökat behov av personal. Konkurrensen om legitimerade lärare är stark i Stockholms län. Haninges skolor behöver vara attraktiva arbetsplatser som kan erbjuda goda villkor för befintliga och nya medarbetare. Lärarlönerna har ökat kraftigt under de senare åren. Det hänger dels samman med statliga reformer, dels med konkurrenssituationen i länet. Samtidigt har ersättningsnivån i den gemensamma prislistan för gymnasieutbildning i Stockholms län inte räknats upp med den faktiska kostnadsutvecklingen. Det medför årliga besparingsåtgärder som motverkar enheternas möjligheter att satsa på konkurrenskraftiga löner. IT och ny teknik som stöd för verksamheten Under 2018 övergår kommunens IT-drift till nya former av sourcing. För större delen av kommunen bör man kunna förvänta sig en övergång utan allvarliga störningar. För Fredrika Bremergymnasiet, som idag sköter driften av det pedagogiska nätverket själva, behöver lösningar hittas så att tillgången till nätverksresurserna och teknisk support även i fortsättningen håller hög kvalitet men utan att skolan utsätts för dubbla kostnader. Denna fråga är ännu inte löst inom ramen för upphandlingen. Det kan medföra kostnader även efter Prioriteringar Nedanstående tabell sammanfattar prioriteringar när det gäller volym-, pris- och övriga förändringar. Beräkningen är gjort utifrån en generell prisökning på 3,0 procent, vilket motsvarar Sveriges kommuner och landstings (SKL) prisindex för kommunal verksamhet (8) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_ffa18e55-50ef-4076-ac49-b1dbd97821a4\GVN Remissyttrande MB 2019_ docx Page 75 of 246

76 Tabell 1: prioriteringsfördelade kostnadsförändringar från 2018 till 2019, tkr NÄMND/STYRELSE GVN Ökning % 2018 års budgetram Preliminär ramökning ,6% 2019 års preliminära ram ,6% Prio Kostnadsförändringar 2019 jämfört med budget 2018 Årsbelopp Andel av ram 1 Opåverkbara faktorer eller redan beslutade åtgärder 1.1 Opåverkbara volymförändringar gymnasieskolan ,0% 1.2 Prisförändringar eleversättningar ,4% 1.3 Pris- och löneökningar i övrig verksamhet ,4% 1.4 Lokalkostnader 418 0,1% 1.5 0,0% S:a 1 Summa prio ,8% 2 Opåverkbara faktorer beslut fattade av KF/KS utan specifika beslut om avsatta medel 2.1 Rätten till heltidsarbete, arbete påbörjas 2018 och genomförs under 0 0,0% perioden (avtal mellan kommunal & SKL) - kostnader ej definerade ,0% ,0% ,0% ,0% S:a 2 Summa Prio 2 0 0,0% Summa kostnadsförändringar ,8% Preliminär ramökning ,6% Avvikelse mellan kostnadsförändring och preliminär ramökning ,2% Kostnadsminskningar, se spec. separat tabell ,7% Återanpassning nämndreserv till 2,5 mnkr ,3% Återanpassning marginal eleversättningar 677 0,2% Summa finansiering 0 0,0% Nämndens budget 2018 för eleversättningar, tilläggsbelopp, skolskjutsar, SL-kort och inackorderingsbidrag uppgår till tkr och en volymökning på ca. 5,0 procent innebär en ofrånkomlig kostnadsökning på tkr. Prisförändringar på de nationella programmen råder inte kommunen själv över så länge samverkan med den gemensamma gymnasieregionen gäller. Med samma prisuppräkning för samtliga eleversättningar inom gymnasiet som övrig verksamhet inom nämnden resulterar det i en kostnadsökning på tkr. Sammanfattningsvis innebär det att nämnden skulle behöva tkr för att kunna bedriva samma verksamhet under 2019 som under 2018, vilket är tkr mer än föreslagen ram. Rätten till heltidsarbete, som påbörjas 2018, är inte prissatt i ovan tabell och behövs utredas i vilken omfattning det kommer att påverka nämnden. 5 (8) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_ffa18e55-50ef-4076-ac49-b1dbd97821a4\GVN Remissyttrande MB 2019_ docx Page 76 of 246

77 Då ramökningen i direktivet uppgår till tkr, saknas således tkr inför Tabell 2 anger vilka kostnadsbesparingar förvaltningen ser framför sig för att nå en budget i balans 2019 efter att en återanpassning gjorts av nämndreserven till tidigare års nivå på tkr samt att marginalen för eleversättningar delvis återanpassats minskades marginalen för eleversättningar med tkr till en marginell nivå för att rymmas inom tilldelad ram. Effektiviseringsförslag Tabell 2: kostnadsbesparingar från 2018 till 2019 Effektiviseringsförslag/kostnadsbesparingar/intäktsökningar budget 2019 Beskrivning Effekt 2019, Tkr 1 Utebliven ersättning hyra Bristyrkesutbildning Utebliven ersättning Akademierna Summa Utfasning motsvarande den del av de tkr till Bristyrkesutbildning som nämnden ersätter för hyra och som 2018 uppgår till tkr. Anledningen är att det från kommunfullmäktige inte längre finns beslut om fortsättning och att dessa medel är borttagna ur nämndens ram Kostnadsbesparing i form av uteblivet nämndanslag till Akademierna. Det minskade anslaget innebär att verksamheten inte kan bedrivas i samma omfattning. En lösning som förvaltningen tidigare sett över är att Fredrika ersätter Akademierna även för programfördjupningen, motsvarande vad de idag ersätter Akademierna för det individuella valet och som skulle innebära att verksamheten ges möjlighet att bli självförsörjande. Denna lösning skulle dock innebära ännu mindre utrymme för Fredrika som redan nu är utsatt för årliga besparingsåtgärder med anledning av att ersättningsnivån i den gemensamma prislistan för gymnasieutbildning i Stockholms län inte har räknats upp med den faktiska kostnadsutvecklingen. 6 (8) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_ffa18e55-50ef-4076-ac49-b1dbd97821a4\GVN Remissyttrande MB 2019_ docx Page 77 of 246

78 Kvalitetshöjande förändringar De kvalitetshöjande förändringar som förvaltningen ser behov av finns med i tabell 3 där den första och sjätte kvalitetshöjande förändringen egentligen avser medel för oförändrad verksamhet. Tabell 3: kvalitetshöjande förändringar Kvalitetshöjande förändringar Beskrivning Effekt 2019, Tkr 1 Ersättning hyra Bristyrkesutbildning Showroom Relations- och värdegrundsstärkande insatser Högpresterande elever Stödteam Akademierna Programmering 200 Summa Det finns fortsatt behov av Bristyrkes-SFI som syftar till att ge snabbare vägar till anställning för vuxna. Verksamheten håller till i lokaler som kommer att rivas och vars driftkostnad hittills täckts av nämnden. För en fortsatt verksamhet krävs finansiering. Yrkesutbildningar på gymnasial nivå behöver kunna erbjuda modern utrustning och miljö som motsvarar aktuell standard i arbetslivet. När utvecklingen sker snabbt blir det som en gång var modernt snabbt föråldrat. Det finns därför behov att hitta former för att hålla utrustning och miljö ständigt aktuell. Från fordonsbranschen finns ett förslag om en gemensam satsning på så kallat showroom för den senaste tekniken på Fredrika Bremergymnasiet. Det kräver samfinansiering. Kommunens insats behöver vara samordning av utnyttjandet mellan skola och bransch. Detta kräver kontinuerlig finansiering motsvarande minst en heltidstjänst. Relations- och värdegrundsstärkande insatser för att höja det professionella bemötandet i skolan är nödvändiga för att utveckla kvaliteten i undervisningen samt förbättra studiero och trygghet. Framgångsrika insatser inom detta område kan förväntas gynna kunskapsresultat och genomströmning. Utrymme för ett långsiktigt arbete behöver reserveras i budget. Många åtgärder riktas mot anpassning och stöd så att elever med svårigheter i skolarbetet ska nå kunskapsmålen. Åtgärder behöver också vidtas för högpresterande elever så att skolan stimulerar till lärande och ger positiva utmaningar även till dem. Ett ekonomiskt utrymme för särskilda utvecklingsinsatser bör avsättas. Kommunfullmäktige gav nämnden i uppdrag till 2018 att tillse att elever med problematisk skolfrånvaro från grundskolan får fortsatt stöd i övergången till gymnasieskolan samt i sina fortsatta studier. Ett stödteam har etablerats på Navigatorcentrum. Finansiering sker under 2018 genom avdrag från programersättningen för introduktionsprogrammen. Det minskar effekten av den höjning av programersättningen för introduktionsprogrammen som beslutades för (8) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_ffa18e55-50ef-4076-ac49-b1dbd97821a4\GVN Remissyttrande MB 2019_ docx Page 78 of 246

79 För att höjningen av programpengen ska få full effekt, utan att förutsättningarna för det stödteam som etablerats försämras, bör finansiering av stödteamet ingå i nämndens ram. Kommunens gymnasiala idrottsutbildningar ger ett mervärde till kommunen och kommunens gymnasieskolor. Utbildningarna har dock under överskådlig tid haft högre kostnader än intäkter. För att säkra kvaliteten i verksamheten har nämnden årligen skjutit till märkbara belopp. Åtgärder för budgetbalans har vidtagits och börjar ge resultat. Nämnden har därför till 2018 kunnat fasa ut del av nämndtillskottet. Till 2019 finns behov av finansiering motsvarande 2018 för oförändrad verksamhet. Ett stort antal gymnasiekurser och grundskoleämnen har fått förändrat innehåll utifrån att undervisningen i programmering ska stärkas. Det medför nya kompetenskrav för många lärare på gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Förslag till beslut 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden överlämnar förvaltningens förslag till Mål och budget , till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. 8 (8) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_ffa18e55-50ef-4076-ac49-b1dbd97821a4\GVN Remissyttrande MB 2019_ docx Page 79 of 246

80 15 november 2017 Till Nämnderna Tornberget Haninge Bostäder Haninge samarbetskoalitions budgetdirektiv för mål och budget Den politiska kommunledningen skickar här ut budgetdirektiv inför arbetet med Mål och budget i enlighet med tidplanen. Det är första steget i kommunens budgetprocess för Mål och Budget som skall beslutas av kommunfullmäktige 11 juni Vision Haninge ska vara en attraktiv och inkluderande kommun som drivs av viljan att alltid bli bättre. Här ska personer med olika bakgrund och ambitioner ges möjlighet att utvecklas och förverkliga sina drömmar. I Haninge ska företag växa och människor finna bostad, arbete och livskvalitet. Vi ska bygga ett långsiktigt hållbart samhälle och värna miljön för att ge trygghet till kommande generationer. Barn och unga i Haninge ska ha framtidstro och förberedas för framgångsrika liv. Vi ska vara en kommun där varje individ känner trygghet genom livets alla skeden. Omsorgen ska vara både nära och närvarande genom att medborgarna är delaktiga. I Haninge ska vi bygga ett samhälle där vi ser, stödjer och tar hand om våra medmänniskor efter var och ens behov. Ekonomi i balans och en attraktiv arbetsgivare Det går bra för Haninge och en grundläggande förutsättning för att den positiva utvecklingen ska fortsätta är god ekonomisk hushållning. Kommunens befolkningstillväxt är positiv för Haninges ekonomi men medför också utmaningar. För att kommunens ekonomi ska vara i balans samtidigt som vi utvecklar och förbättrar Haninge krävs en resurseffektiv organisation. Det förutsätter i sin tur ökat nämnd- och förvaltningsövergripande samarbete. Haninge står inför stora investeringar och reinvesteringar i bland annat förskolor och skolor, fler idrottshallar och en ny simhall, vilket kräver ett ansvarsfullt överskottsmål. En stor utmaning för Sveriges kommuner är kompetensförsörjning. För att kunna erbjuda Haningeborna trygg välfärd och service måste vi stärka Haninge kommuns attraktivitet som arbetsgivare för att kunna rekrytera och behålla medarbetare. 1 Page 80 of 246

81 Likvärdig skola för Haninges barn och unga Vår viktigaste uppgift är att förbättra kunskapsresultaten och stärka likvärdigheten i Haninges skolor. För att lyckas med det krävs både mer resurser till skolan och att fördelningen av resurserna i högre utsträckning anpassas efter elevernas behov. Att förbättra skolan och kunskapsutvecklingen tar tid och kräver enträget arbete. Det systematiska kvalitetsarbetet är fortsatt högt prioriterat, personaltätheten och kompetensförsörjningen likaså. Hållbart Haninge I och med det beslutade klimat och miljöpolitiska programmet ska nu Haninge vara en ledande aktör i omställningen till ett hållbart samhälle och vi ska vara en fossilfri kommun år Övergången till hållbara resor och transporter är ett prioriterat område för att minska klimatpåverkan. Möjligheterna för kommunens invånare att välja kollektivtrafik och cykel framför bil ska förbättras. Höga och tydliga miljökrav ska ställas vid upphandlingar för att möta klimatutmaningen och bidra till en giftfri vardag. Det är angeläget att Haninge kommuns hållbarhetsarbete sker i samverkan med det lokala näringslivet för att öka takten för kommunens omställning. Attraktiv stadsutveckling Haninge växer kraftigt och det är allt fler som vill bo i vår kommun. Vi har blivit en ledande tillväxtkommun som går i täten för att bygga bort Stockholmregionens bostadsbrist. Med en ny översiktsplan antagen, stora expansionsplaner och ett betydande intresse för kommunen i byggbranschen finns goda förutsättningar att hålla utvecklingstempot högt. Särskild vikt ska läggas vid att finna boendelösningar för grupper som har svårt att möta sina bostadsbehov på marknadens villkor, så som ungdomar, pensionärer och nyanlända. Vi måste också säkerställa kvaliteten i stadsutvecklingen och med vår stadsbyggnadspolitik arbeta för att bryta segregationen. Våra bostadsområden ska präglas av hållbarhet och vara trygga, attraktiva och barnvänliga. Fler Haningebor i jobb Arbetslösheten i Haninge ska bekämpas av kommunen i samverkan med olika aktörer. Genom att erbjuda arbetslösa Haningebor möjligheter till utbildning, praktik och jobb, eller en kombination av de tre, stärker vi vår kommun. Det är viktigt att ungdomar tidigt får kontakt med arbetsmarknaden och vi vill därför erbjuda alla ungdomar i gymnasieåldern sommarjobb inom kommunal verksamhet eller i samarbete med det lokala näringslivet. Med den nya samlade näringslivsstrategin ska arbetet med att locka fler företag till Haninge och hjälpa befintliga Haningeföretag att expandera intensifieras. För Haninge samarbetskoalition 2 (3) Page 81 of 246

82 Meeri Wasberg (S) Johan Svensk (MP) Petri Salonen (C) 3 (3) Page 82 of 246

83 15 november 2017 Budgetdirektiv Mål och Budget Budgetdirektiven innehåller en beskrivning samt tidplan för budgetprocessen, det kommunalekonomiska läget enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL), skatteprognos, en uppdaterad befolkningsprognos samt arbetslöshetssiffror. Vidare har ramar beräknats för respektive nämnd med utgångspunkt i skatteintäktsprognos, befolkning, volymer och övriga kända budgetpåverkande parametrar i det initiala budgetskedet. Budgetprocessen i sin helhet kan översiktligt beskrivas med hjälp av bilden nedan. Budgetperiod 1 sträcker sig mellan oktober-november 2017, period 2 mellan november 2017-juni 2018, period 3 mellan augusti-oktober 2018 och period 4 mellan oktober 2018-januari Kommunens budgetprocess Haninge kommun / Kommunstyrelseförvaltningen Postadress: Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: Page 83 of 246

84 2 (21) Tidplan Mål och Budget SKL publicerar ny skatteunderlagsprognos SKL publicerar ekonomirapporten om det samhällsekonomiska läget och grunden till kommunernas planering Uppdaterad befolkningsprognos Politiska kommunledningen skickar ut budgetdirektiv inklusive ramar till nämnderna. Budgetdirektiven innehåller även anvisningar för förvaltningarnas och nämndernas beredning av budgeten Nämndernas yttrande och förvaltningarnas material angående budget 2019 samt perioden skall vara kommunstyrelsen tillhanda Kommunstyrelseförvaltningen klar med bearbetning av nämndernas yttranden till mål- och budget Ekonomikonferens Vecka 12 Fördjupade nämndsamtal Ny befolkningsprognos Vecka 15/16 Regeringen presenterar vårpropositionen Kommunstyrelseförvaltningen presenterar intäktsprognos för skatteintäkter och generella statsbidrag Politiska kommunledningen presenterar sitt slutliga förslag till Mål och budget Budgetförslaget i kommunalrådsberednigen Politiska kommunledningens budgetförslag redovisas i CESAM Oppositionens budgetförslag lämnas till kommunstyrelseförvaltningen om det skall skickas ut till kommunstyrelsen Budgetbeslut i kommunstyrelsen Oppositionens budgetförslag, som inte varit inlämnat till kommunstyrelsen och som skall skickas ut till kommunfullmäktige, lämnas till kommunstyrelseförvaltningen. Page 84 of 246

85 3 (21) Budgetbeslut i kommunfullmäktige Sista dag för nämnd att besluta om Strategi och budget Sista dag för chefer med budgetansvar att lägga in detaljbudget Budgeten skall vara avstämd i ekonomisystemet Omvärldsanalys Kommunernas ekonomiska förutsättningar Ekonomirapporten belyser kommunernas och landstingens ekonomiska situation och förutsättningar samt den samhällsekonomiska utvecklingen på några års sikt. Rapporten ges ut av Sveriges kommuner och landsting (SKL) två gånger per år. Sammanfattning samhällsekonomi Efter några års stark tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi. SKL bedömer att konjunkturen stärks ytterligare det närmaste året. Därefter beräknas en återgång till ett konjunkturellt normalläge. Därmed blir tillväxttalen betydligt lägre efter Ökningen av BNP begränsas till runt 1,5 procent per år samtidigt som antalet arbetade timmar nästan stagnerar. Det betyder att den reala ökningen av skatteunderlaget gradvis avtar från över 2 procent i fjol till under 1 procent från och med Tillsammans med den snabba befolkningsökningen som innebär ökade behov av skola, vård och omsorg leder detta till allt större utmaningar för kommunsektorn att finansiera verksamheten. Jämfört med utvecklingen sedan finanskrisen 2008 blir den internationella utvecklingen något bättre de närmaste åren. Det är dock fortfarande frågan om en betydligt svagare utveckling än genomsnittet för perioden Omvärldens BNP, vägd med respektive lands andel av svensk export, beräknas växa med 2 procent per år de närmaste åren. Med den utvecklingen är det möjligt för svensk export att växa med mellan 3 och drygt 4 procent per år. Samtidigt ökar importen något mer. I absoluta tal är dock exportökningen större än importökningen varför nettoexporten ändå ger ett positivt bidrag till BNP-tillväxten. Dock betydligt mindre än vid tidigare konjunkturuppgångar. Med den svaga draghjälpen från utlandet är det den inhemska efterfrågan som agerat draglok i den svenska återhämtningen. Investeringarna, särskilt bostadsbyggandet, har ökat kraftigt de senaste åren och bidragit betydligt till tillväxten. I fjol såg vi också den största ökningen av offentlig konsumtion sedan 1979, bland annat till följd av flyktinginvandringen. De närmaste åren bidrar hushållens ökade konsumtion Page 85 of 246

86 4 (21) till den starka efterfrågan. SKL bedömer att konjunkturen förstärks i år och nästa år. Det innebär en fortsatt stark efterfrågan på arbetskraft, därmed sjunker arbetslösheten till cirka 6,5 procent. Den fortsatt starka efterfrågan på arbetskraft medför att det blir allt svårare för arbetsgivarna att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Det gäller speciellt för kommunsektorn, men där är det till stor del också ett strukturellt problem. Bristen på arbetskraft beror bland annat på att antalet personer med rätt utbildning är för litet, oavsett konjunkturläge. Befolkningsstrukturen spelar en stor roll för bedömningen av det potentiella arbetskraftsdeltagandet och arbetslösheten. Den stora flyktinginvandringen de senaste åren, och den tillhörande anhöriginvandringen, får därför stor betydelse eftersom det är en grupp som ökar i andel av befolkningen och har lägre arbetskraftsdeltagande och högre arbetslöshet. Med stöd av konjunkturuppgångens starka sysselsättningstillväxt har skatteunderlaget vuxit i snabb takt Den goda konjunkturen innebär att Sverige nu befinner sig i en arbetsmarknad med tilltagande svårighet att öka arbetade timmar ytterligare. I år är utvecklingen fort farande relativt stark, men därefter försvagas utvecklingstalen successivt till nära noll Effekten på skatteunderlaget motverkas delvis av att löneökningstakten stiger något. Efter 2019 förutsätts såväl arbetade timmar som löner och därmed skatteunderlaget utvecklas utan konjunkturvariationer. Sammanfattningsvis kommer ökningen av skatteunderlaget gradvis att avta. År 2019 beräknas skatteunderlaget öka långsammare än det i genomsnitt har gjort sedan år Därefter tilltar takten något igen. År 2018 är det underliggande skatteunderlagets ökning 0,6 procentenheter större än den faktiska ökningen. Det beror på att skatteintäkterna minskar till följd av regeringens förslag om höjt grundavdrag för personer som fyllt 65 år. Kommunsektorn kompenseras genom en höjning av det generella statsbidraget. Sammanfattning kommunernas ekonomi I höstrapporten sammanfattar SKL med bedömningen att den kraftiga ökningen av befolkningen i yngre och äldre åldrar nu är betydligt snabbare än den för antalet personer i yrkesverksam ålder. Därför tilltar behovet av verksamhet mer än det som beräknas kunna finansieras genom ökad sysselsättning och därmed ökade skatteintäkter. Kommunernas arbete med att förändra och utveckla verksamheten måste intensifieras och i ännu större utsträckning inriktas på effektiviseringar med hjälp av ny teknik och nya arbetssätt. Kommunernas resultat för 2016 uppgick till 22 miljarder. En stor del, 9 miljarder kronor netto, utgjordes av rea- och exploaterings vinster. Starkt demografiskt tryck, ökade pensionskostnader och bromsad skatteunderlagsutveckling innebär enligt SKL att det krävs åtgärder för att klara ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag. Effektiviseringar, bland annat med hjälp av digitalisering av välfärdstjänster, måste till för att klara verksamheten och målen för god ekonomisk hushållning. Kostnadsutvecklingen under 2017 Ekonomicheferna i kommunerna har fått frågan inom vilka verksamheter som kostnaderna har ökat/minskat påtagligt hittills under 2017 jämfört med utfallet av de 193 kommuner (63 procent) som svarat anger att de haft påtagliga Page 86 of 246

87 5 (21) kostnadsförändringar i en eller flera verksamheter. Nästan alla svar avser kostnadsökningar. Skola och individ- och familjeomsorg (exklusive ekonomiskt bistånd) ökar i flest kommuner. Kostnaderna minskar i flest kommuner inom flyktingmottagandet (16 procent) och ekonomiskt bistånd (6 procent). Anpassning till nya ersättningar för ensamkommande barn Kommunerna håller som bäst på att anpassa verksamheten för ensamkommande barn till det nya ersättningssystem som trädde i kraft vid halvårsskiftet. Enligt en undersökning som SKL gjorde i början av 2016 låg de genomsnittliga kostnaderna för placerade ensamkommande barn och ungdomar betydligt högre än den nu aktuella schablonen. För att få kostnadstäckning behöver kommunerna enligt SKL såväl sänka kostnaderna inom de olika placeringsformerna, som att minska antalet barn placerade i hvb-hem och flytta dessa till familjehem och stödboenden. Ekonomiskt bistånd Kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd har minskat något de senaste åren, men förändringen har varit blygsam. De största utbetalningarna av ekonomiskt bistånd som går till flyktingar uppstår efter fullgjorda etableringsinsatser, som normalt tar två år. Innan och under tiden i etableringsprogrammet är det förvisso en stor andel som beviljas ekonomiskt bistånd, men beloppen blir betydligt större när etableringsinsatserna, och därmed etableringsersättningen, löpt ut. En fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden kommer att bidra till att dämpa utvecklingen av det ekonomiska biståndet. Men det stora flyktingmottagandet åren innan 2016 kommer att ha motsatt effekt. Starkt demografiskt tryck Enligt beräkningar som bygger på SCB:s befolkningsprognos kommer de demografiskt betingade behoven, med allt fler yngre och äldre, att öka med i genomsnitt drygt 1,4 procent årligen de kommande tio åren. Åren ligger genomsnittet på 1,5 procent per år. Det kan jämföras med 0,6 procent per år för åren Verksamhetsutvecklingen mer samlad Jämfört med de senaste åren är nu verksamheternas kommande utveckling på riksnivå mer samlad. Från och med 2017 är ökningstakten störst inom gymnasieskolan. Den verksamhet som förväntas minska mest påtagligt är flyktingmottagandet, vilken håller ner totalen. Totalt uppgår volymökningen till 8 procent fram till Investeringarna fortsätter att öka I de samlade kommunala budgetarna planeras för en högre investeringsnivå än tidigare. Prognosen och kalkylen utgår från kommunernas budget och plan men justeras ned 2017 och 2018 samt upp något 2019, enligt ett historiskt mönster. För kalkylåren innebär det investeringar på procent av skatter och generella bidrag. I en enkät från i våras svarade ekonomicheferna i många kommuner att de kommer att genomföra stora investeringar inom infrastruktur och VA, bostäder, skolor och förskolor. Fram till och med 2020 rör det sig om exempelvis över 600 förskolor och över 300 grundskolor. Page 87 of 246

88 6 (21) Pensionskostnaderna ökar Allt högre avsättningar för förmånsbestämda pensioner innebär ökade pensionskostnader framöver. Det påverkar även utvecklingen av sociala avgifter, främst 2018 och Det bör dock betonas att denna utveckling är förknippad med de antaganden om priser och löner som ligger bakom kalkylen. Osäkerheten ökar för varje år i framskrivningen. Befolkningsutvecklingen i Haninge Haninge kommun har drygt invånare och beräknas vid utgången av 2017 överstiga invånare. Befolkningen i Haninge beräknas öka under samtliga prognosår, Både 2019 och 2020 prognostiseras en kraftigare befolkningsutveckling än genomsnittet som varit. Förklaringen är att det planeras byggas mer än det gjorts tidigare år och därmed beräknas fler flytta till Haninge. Vega är det område där det kommer byggas flest bostäder under prognosperioden, men även i Handen planeras en hel del bostäder. Page 88 of 246

89 7 (21) Befolkningspyramiden visar befolkningen åldersfördelat 2016 jämfört med prognostiserad befolkning I de flesta åldrar visar prognosen på att Haninge blir fler 2020 än I åldrarna prognostiseras det att bli färre 2020 än 2016, se förklaring i diagram nedan om den äldre befolkningen. Barnen mellan 0-3 år förväntas öka med 21 procent, nästan barn, till Barn i åldern 4-6 år beräknas öka med 14 procent, knappt 500 barn under samma period. Page 89 of 246

90 8 (21) Även grundskolelever beräknas öka under prognosperioden. Barn i åldersgrupperna 10-12, och beräknas öka mellan procent till år 2020, medan barn mellan 7-9 år beräknas öka med drygt 10 procent. Befolkningen i pensionsåldern beräknas öka med sex procent till Det är främst de i åldrarna som ökar, närmare 35 procents ökning. Invånarna mellan beräknas istället minska under prognosperioden. Förklaringen är främst att 40-talisterna blir äldre. Även den äldsta gruppen, 85 och uppåt, beräknas öka. Page 90 of 246

91 9 (21) Sysselsättning och arbetslöshet Sysselsättningsgraden i Haninge kommun är 77 procent för kvinnor och 81 procent för män. De som inte arbetar kan t.ex. vara studenter, arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionärer, föräldralediga eller ha vårdnadsbidrag. Sysselsättningsgraden är högst i gruppen år och även i gruppen är den hög. Sen är sysselsättningsgraden lägre i de yngre och äldre åldersgrupperna, vilket förklaras av att vissa går i pension innan 65 och i den yngre gruppen är det fler som studerar eller av andra anledningar inte kommit in på arbetsmarknaden. Män har en högre sysselsättningsgrad än kvinnor i samtliga åldersgrupper. Största skillnaden är i åldersgruppen Även i åldersgruppen år är skillnaden stor, vilket delvis kan förklaras av att kvinnor studerar i större utsträckning än män. Page 91 of 246

92 10 Arbetslösheten har ökat jämfört med samma period 2016, men i åldern är den oförändrad. Arbetslösheten bland utrikesfödda har också ökat, men ungdomsarbetslösheten bland utrikesfödda kvinnor har minskat med 2,7 procent sedan september Skatteunderlaget framåt i Haninge Prognosen för år baseras på den samhällsekonomiska bild som presenteras ovan. Nedanstående utfall på skatteunderlagsprognoser grundar sig på SKL:s prognos i september Utifrån SKL:s prognos för år 2019 och framåt har justeringar gjorts för ytterligare nya invånare då kommunen växer snabbare än genomsnittet i riket (2 770 invånare fler än i SKL:s prognos för budget 2019). Då Haninges invånarantal växer med mer än 1,2 procent kommer kommunen att kompenseras för en snabb befolkningsökning. Vidare tillkommer intäkter från de s.k. välfärdsmiljarderna (den andel som inte ingår i det generella statsbidraget) samt stimulansbidrag för bostadsbyggande. Det innebär att prognosen för skatteintäkterna totalt för Haninge 2019 är mnkr, vilket är 238 mnkr högre än prognosen för Jämfört med budgeten 2018 är ökningen 301 mnkr. Detta är högre än ökningen mellan 2017 och Ökningen beror främst på att kommunens invånarantal kommande år ökar mer än tidigare år. Sifforna nedan utgår ifrån en oförändrad skattesats under åren Prognos skatteintäkter och generella statsbidrag Haninge i mnkr Budget 2017 och Prognos september Skillnad i prognos jämfört med föregående år Haninge kommuns resultat har de senaste åren varit goda och resultatet för 2017 kommer att vara positivt, enligt den senaste prognosen per oktober 134,7 mnkr. Nämndernas prognoser för 2017 visar, jämfört med budget, ett sammantaget nettoöverskott om 8,9 mnkr exklusive fullmäktiges reserv. De volymberäkningar som tagits fram för 2019 tar hänsyn till volymförändringar mellan åren 2018 och De volymökningar som prognostiseras för 2019 på 175,4 mnkr, tar en stor del av det finansiella utrymmet. Kommunens investeringar i skolor och förskolor beräknas innebära ökade lokalkostnader med cirka 30 mnkr. Till detta tillförs en ramökning till respektive nämnd. För 2020 visar prognosen på högre intäktsökning men det är den snabba befolkningsökningen som är grunden. De nya kommuninvånarna kommer också att vara behov av kommunens tjänster varför volymökningarna inom nämnderna kommer att vara ytterligare högre. Det innebär att förutsättningarna inte kommer att bli bättre än Page 92 of 246

93 , snarare tvärtom. Kommunen måste anpassa kostnaderna till intäktsnivån. Med de prognostiserade intäkterna kommer kravet på rationaliseringar och översyn av intäkter att kvarstå för nämnderna för att uppnå den finansiella målsättningen att resultatet långsiktigt skall vara minst 2 % av samlade skatteintäkter och generella statsbidrag. I budget 2018 motsvarar resultatet 2,5 % av samlade skatteintäkter och generella statsbidrag och föreslagna ramar för 2019 utgår från ett resultat som motsvarar 2,7 %. Nästa skatteintäktsprognos kommer den 20 december Ytterligare skatteprognoser kommer normalt i februari respektive april, vilka skall tas hänsyn till innan budget beslutas i kommunfullmäktige den 11 juni Nämndernas planeringsförutsättningar inför Mål och Budget Budgetdirektiven inför Mål och budget ska leda till ett beslut i kommunfullmäktige den 11 juni 2018 innehållande strategisk plan, ekonomiska ramar fördelade per nämnd för 2019 och 2020 samt investeringsbudget och ekonomisk plan för den kommande fyraårsperioden t.o.m Behovet av långsiktighet när det gäller kommunens investeringar gör att investeringsbudgeten ska omfatta inte bara det kommande året utan också på detaljnivå utgöra en plan för den därpå följande treårsperioden. I Mål och budget finns ekonomisk ram på kommunnivå för 2019, utifrån det utrymme som fanns vid tiden för fastställande av Mål och budget Målsättningen är att budgetramen för år två ska vara så väl utvecklad och förankrad att endast smärre justeringar ska behöva göras i nästa års budgetarbete. Inför 2019 års budgetarbete har dock de ekonomiska förutsättningarna förändrats. Enligt skatteprognos i september 2017 är det ekonomiska utrymmet beräknat till mnkr Den finansiella målsättningen, ett överskott med 2,7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarande 130,7 mnkr, innebär att det finns ett ökat ekonomiskt utrymme på 284,7 mnkr att fördela på nämnderna i jämförelse budgeten för Detta ekonomiska utrymme räcker till att fullt ut kompensera nämnderna för volymförändringar med anledning av befolkningsförändringar eller andra volymökningar i verksamheterna. I ramarna finns en ramökning för ökade lokalkostnader för investeringar i verksamhetslokaler och en generell ramökning till nämnderna. Mer om detta nedan. De föreslagna ramarna i direktivet kommer att påverka kommunens soliditet positivt. Soliditeten inklusive pensionsåtagandena beräknas öka till ca 13 procent jämfört med utfallet 2016 på 3 procent. Ökningen per år från 2016 till 2019 är ca 3 procentenheter per år. Soliditeten exklusive pensionsåtagandet ökar något till 48 procent (46 procent 2016) Page 93 of 246

94 12 Ramarna för respektive nämnd ligger till grund för nämndernas beslut om förslag till budget som skall vara kommunstyrelseförvaltningen till handa senast den 15 februari Nämndernas ramar 2019 I de av den politiska kommunledningen föreslagna ramarna för 2019 ingår full volymkompensation, sammanlagt 175,4 mnkr, med anledning av befolkningsförändringar i olika åldersgrupper och deras påverkan på kommunens genomsnittliga kostnader i respektive verksamhet. Volymkompensationen på 175,4 mnkr motsvarar en ramökning till nämnderna med 3,9 % jämfört med budget för En ny befolkningsprognos väntas i april 2019 vilken kan komma att justera nedanstående siffror och räknas om vid detta tillfälle. Nämnderna och kommunstyrelse har utöver volymkompensation fått en generell ramökning med sammanlagt 51,3 mnkr. För grund- och förskolenämnden har ramen även utökats med 30,0 mnkr för ökade lokalkostnader med anledning av ny- och ombyggnation av verksamhetslokaler. Fullmäktiges reserv har utökats med 25,0 mnkr med anledning av den stora befolkningsökningens, vilken skapar större osäkerhet gällande volymökningarna i verksamheterna. Gymnasie och vuxenutbildningsnämnden fick 7,0 mnkr i ramökning 2017 och 2018 för bristyrkes-sfi. Dessa medel är borttagna ur ramen 2019, då det inte finns beslut om en fortsättning. Finansförvaltningens ram har utökats med 10,0 mnkr på grund av ökade pensionskostnader. Ramar för respektive nämnd och styrelse finns nedan: Page 94 of 246

95 13 Nämnd/styrelse Mål- och budget 2018 Volymkomp Generell ramökning Övrigt Kommunlednin gens förslag ram 2019 KF-reserv inkl volymreserv Kommunstyrelsen Södertörns upphandlingsn Överförmyndaren Valnämnd Revision Äldrenämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Grund- och förskolenämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Kultur och fritidsnämnden Finansförvaltning Summa Skatteintäkter Finansnetto Budgeterat resultat Budgeterat resultat % av skatter och gen stb 2,5% 2,7% Anvisningar för nämndernas budgetförslag Vid ekonomikonferensen den 6 mars 2018 där kommunstyrelsens ledamöter, nämndernas presidier, förvaltningschefer och representanter för den centrala samverkansgruppen deltar, inleder kommunstyrelsens ordförande med en övergripande information om planeringsförutsättningar och ekonomiska förutsättningar. Inbjudan och program för ekonomikonferensen skickas ut i särskild ordning under januari Under vecka tolv 2018 kommer fördjupade nämndsamtal med respektive presidie att genomföras. Anvisning med utgångspunkt i budgetdirektivet, budgetförslag som respektive nämnd fattat beslut om samt ekonomikonferensen kommer att skickas ut i förväg. Page 95 of 246

96 14 Målstruktur och indikatorer Utgångspunkt är de målområden och mål som finns i Mål och budget Undantag är fullmäktige mål 7 god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Resultatindikatorer och informationsmått ska anpassas utifrån det klimatoch miljöpolitiska programmet som fastställdes av fullmäktige i oktober Kommunledningen är öppen för ändringar av mål, resultatindikatorer och informationsmått i Mål och budget Alla förslag till ändringar ska motiveras kortfattat. Mål Förslag på nya mål Förslag att ta bort mål Förslag till ändrad formulering Om målen föreslås vara oförändrade anges detta tydligt. Resultatindikator med målvärde Resultatindikator mäts varje år och används för uppföljning av fullmäktiges mål. Alla resultatindikatorer gäller alla nämnder och bolag. Vissa nämnders verksamheter kan påverka en resultatindikator mer än andra. Förslag på nya resultatindikatorer. Ange vilket mål som avses och vilken resultatindikator som bör ersättas. Ska innehålla utfallsvärde(n) och förslag till målvärde år 2022 samt källhänvisning. Förslag på resultatindikator som kan tas bort. Förslag på målvärde år 2022 för befintliga resultatindikatorer som nämnden kan påverka. Nämndspecifik omvärldsanalys Här belyser nämnderna vad som påverkar i omvärlden, ny lagstiftning, nya regelverk, nya trender, riskfaktorer etc. Investeringsbudget Samtliga investeringar, även anpassningar av befintliga lokaler, som berör respektive nämnd ska tas med i nämndens investeringsäskande oavsett om kommunen eller Tornberget äger fastigheten. Alla investeringar som enligt beslut ska genomföras 2019 ska finnas med samt planerade investeringar KF , 246 Page 96 of 246

97 15 Investeringsäskandena skall vara väl dokumenterade och uppställda i prioritetsordning, främst för åren 2019 och 2020 men även för år 2021 och Målsättningen är att det för varje aktuellt projekt skall anges en uppskattad investeringsnivå som är avstämd med Tornberget. Det kan i vissa fall, på grund av osäkerheter i projektet avseende omfattning och kostnadsberäkning, bli nödvändigt att enbart textmässigt beskriva projektet och i ett senare skede återkomma med uppgifter om kostnader. Driftskonsekvenserna av investeringar ska så långt som möjligt redovisas i helårseffekt. För samtliga investeringar gäller som huvudprincip att driftskostnaderna ska täckas av föreslagen driftbudgetram, detta ska redovisas under rubriken kapitalkostnader under avsnittet om driftbudget nedan. Prioritering och driftkostnad, investeringar Prio ordning Projektbenämning Typkod 1 N 2 E 3 R 4 N Beräknad Behov, tkr kapitalkostnad SBN Summa Förklarande text: Page 97 of 246

98 16 Driftbudget Här anger nämnderna vad som påverkar driftbudgeten ur ett invärldsperspektiv, med utgångspunkt i följande punkter och rubriker: Nämnderna ska pröva all verksamhet, utifrån ett effektiviseringsperspektiv där man tar konstruktiv ställning till vad som kan göras med utgångspunkt i föreslagen ram och där man lyfter fram vad som kan göras bättre och utvecklas framåt samt vilka samarbeten som ger mer eller bättre verksamhet. Samtliga nämnder ska analysera intäktssidan med samma noggrannhet som kostnadssidan. Nämnderna ska tydligt beskriva vilka effektiviseringar, verksamhetsförändringar eller andra åtgärder som kommer att krävas för att verksamheten skall kunna rymmas inom den föreslagna driftbudgetramen. Nämnderna ska tydligt föreslå och beskriva samarbetsförslag som kan bidra till effektiviseringar för att verksamheten ska rymmas inom föreslagen driftbudgetram samt bidra till ökad kvalité för kommunens invånare. Samarbetsförslagen anges under särskild rubrik nedan. Risker och osäkerheter som kan komma att förändra och påverka de sammanställda och redovisade budgetförutsättningarna för 2019 och 2020 i såväl positiv som negativ riktning ska belysas. Nämnderna ska redogöra för och analysera följande faktorer utifrån driftbudgetpåverkan : Volymförändringar Beskrivning av demografi och befolkning nedbruten inom nämndens specifika verksamhetsområden med utgångspunkt i kommunens befolkningsprognos. Här skall även faktiska, eller prognostiserade förändringar av volym, efterfrågan etc. beskrivas, vilka inte beror på förändringar i befolkningen. Lokaler Beskrivning och analys av hur lokalbehovet ser ut beträffande behov av ytterligare lokaler, omdisponering av lokaler eller avställning av lokaler, samt driftbudgetekonomiska konsekvenser och möjligheter. Page 98 of 246

99 17 Kapitalkostnader Beskrivning och analys av hur pågående och/eller redan beslutade/aktiverade investeringar samt planerade investeringar påverkar föreslagen driftbudgetram. Personal Beskrivning och analys av personalsituationen, berör även om det finns övertalighet eller svårrekryterade grupper där särskilda satsningar kan behöva göras samt de ekonomiska konsekvenserna av detta. IT och ny teknik som stöd för verksamheten Här kan nämnderna redogöra för hur effektiviseringar med hjälp av ny teknik och nya arbetssätt kan förändra och utveckla verksamheten, säkerställa eller förbättra kvalitén i verksamheterna, kraven som detta ställer på verksamhetens IT-stöd samt hur verksamhetens föreslagna driftbudget påverkas. Prioriteringar Nämnderna skall tydligt åskådliggöra prioriteringar i förhållande till föreslagen budgetram med utgångspunkt i redovisning av punkterna ovan, samt tydligt beskriva konsekvenser. Prioriteringen ska tydligt delas upp och sammanställas i särskild anvisad tabell nedan enligt följande: 1. Områden för opåverkbara faktorer, redan beslutade åtgärder, lagar 2. Områden inom vilka faktorerna kan betraktas som opåverkbara men som det inte finns specifika beslut kring. Page 99 of 246

100 18 Mall för redovisning av prioriteringsfördelade kostnadsförändringar från 2018 till 2019 Belopp i Tkr NÄMND/STYRELSE X-nämnden Ökning % 2018 års budgetram Preliminär ramökning års preliminära ram Prio Kostnadsförändringar 2019 jämfört med budget 2018 Årsbelopp Andel av ram 1 Opåverkbara faktorer eller redan beslutade åtgärder S:a 1 Summa prio Opåverkbara faktorer beslut fattade av KF/KS utan specifika beslut om avsatta medel S:a 2 Summa Prio 2 Summa kostnadsförändringar 2019 Preliminär ramökning Avvikelse mellan kostnadsförändring och preliminär ramökning 2019 Effektiviseringsåtagande 2019 enligt anvisning Andra kostnadsminskningar/intäktsökningar se spec och prioritering separat tabell Summa finansiering Tabellen ska summera till noll med utgångspunkt i den angivna ramen inklusive eventuella effektiviseringar. Effektiviseringar och/eller kostnadsbesparingar/intäktsökningar redovisas och specificeras och prioriteras i separat tabell (se nedan under rubrik effektiviseringsförslag). Även kvalitetshöjande åtgärder eller andra önskemål inklusive årskostnad, tidigare prio 3, redovisas i separat tabell (se nedan under rubrik kvalitetshöjande förändringar). Page 100 of 246

101 19 Övrig anvisning Effektiviseringsförslag Effektiviseringsförslag/kostnadsbesparingar/intäktsökningar budget 2019 Beskrivning Effekt 2019, Tkr Summa 0,0 Förklarande text: Samarbetsförslag Nämnderna ska tydligt föreslå och beskriva samarbetsförslag som kan bidra till effektiviseringar för att verksamheten ska rymmas inom föreslagen driftbudgetram samt bidra till ökad kvalité för kommunens invånare. Page 101 of 246

102 20 Kvalitetshöjande förändringar Som har stor betydelse med utgångspunkt i kommunledningens budgetdirektiv och missiv. Kvalitetshöjande förändringar Beskrivning Effekt 2019, Tkr Summa 0,0 Förklarande text: Tornberget Ansvaret för underhåll av fastigheterna ligger på Tornberget och finansieras inom ramen för överenskommen hyra. Den låga inflationen och låga räntor talar för fortsatt låga hyreshöjningar i de befintliga lokalerna. En bedömning från Tornberget är att kostnaderna för drift och underhåll inte kommer att öka med mer än två procent. Räntorna för lån med kort räntebindning bör vara fortsatt låga och enligt Riksbanken inte höjas förrän i slutet av Tornberget skall i sitt svar beskriva eventuella konsekvenser om hyran i befintligt lokalbestånd hålls oförändrad för Det finns behov av reinvesteringar och rationaliseringsinvesteringar inom Tornbergets fastighetsbestånd. För 2018 avsattes sammanlagt 105 mnkr för ej objektsbestämda energieffektiviseringsåtgärder och reinvesteringar. Då Tornberget, där det är tillämpligt, skall följa de mål och indikatorer som kommunfullmäktige fastställer ges bolaget möjlighet att, utifrån de skrivningar som finns på sidan 13 om målstruktur och indikatorer, lämna synpunkter på mål och resultatindikatorer samt förslag till målvärden Page 102 of 246

103 21 Tornbergets investeringsäskande och synpunkter ska, liksom för nämnderna, vara kommunstyrelseförvaltningen till handa senast den 15 februari Haninge Bostäder Då Haninge Bostäder, där det är tillämpligt, skall följa de mål och indikatorer som kommunfullmäktige fastställer ges bolaget möjlighet att, utifrån de skrivningar som finns på sidan 13 om målstruktur och indikatorer, lämna synpunkter på mål och resultatindikatorer och förslag till målvärden Haninge Bostäders synpunkter ska, liksom för nämnderna, vara kommunstyrelseförvaltningen till handa senast den 15 februari Har ni frågor angående denna skrivelse så kontakta Jörn Karlsson, ekonomidirektör, eller Karin Reschke, controllerchef. Vid frågor angående befolkningsprognosen kontakta kommunstatistiker Linda Kollberg. Page 103 of 246

104 Förvaltning Dokumenttyp Sida Utbildningsförvaltningen Recit 1 (2) Handläggare Peteris Smitmanis, gymnasiechef Datum Diarienummer GVN 2017/142 Måltidsersättning under praktik Sammanfattning beslutade gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att måltidersättningen vid arbetsplatsförlagd utbildning skulle vara 30 kronor per dag beslutade nämnden att avslå ett medborgarförslag om höjning av matersättningen vid arbetsplatsförlagt lärande till 80 kronor per dag. Matersättningen har varit oförändrad sedan Förvaltningens synpunkter Måltidersättning utgår när elever inte har möjlighet att äta lunch på sin eller annan skola eller får fri lunch på praktikplatsen. Sedan 2009 när det senaste beslutet togs har flera förutsättningar förändrats. Rambudget för enheterna i kombination med central budget på förvaltningen för vissa skolrelaterade kostnader har ersatts med programpeng per elev. Det medför att beslut om måltidsersättning som nämnden tar inte belastar beslutsfattarens budget utan skolornas. En ny skollag beslutades år Av 2 kap. 10 framgår: Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Under arbetsplatsförlagt lärande är förutsättningarna vid lunch olika för olika elever. En del elever som inte kan äta fri lunch på en skola eller på sin praktikplats har goda möjligheter att äta medhavd matsäck och kan klara sig med en lägre måltidsersättning. Andra elever som följer en handledare till olika arbetsplatser kan vara tvungna att äta lunch på restaurang. Då behövs en högre måltidsersättning. Eftersom skollagen föreskriver att det är rektorn som fördelar resurser inom skolan bedömer utbildningsförvaltningen att nämndbeslut om måltidsersättningens storlek inte är förenliga med skollagen. Beslutsrätten kring måltidsersättning bör därför ligga på rektor som ansvarar för att tilldelning sker efter elevernas olika förutsättningar. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST barnochutbildning@haninge.se Page 104 of 246

105 Förvaltning Dokumenttyp Sida Utbildningsförvaltningen Recit 2 (2) Handläggare Peteris Smitmanis, gymnasiechef Datum Diarienummer GVN 2017/142 Underlag för beslut - Protokollsutdrag och Tjänsteutlåtande Förslag till beslut 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fastslår att beslutsrätten för måltidsersättning under praktik ska ligga på rektor. Expedieras: Akt För verkställighet: Gymnasie- och vuxenutbildningschef För kännedom: Rektorer gymnasiet Page 105 of 246

106 Dnr:GVN 25/2009 Per-Åke Olsson Måltidsersättning i gymnasieskolan Sammanfattning Elever vid de yrkesförberedande programmen inom rektorsområde Fredrik har samlat namnunderskrifter där eleverna ifrågasätter dagens nivå på den matersättning eleverna får vid arbetsplatsförlagd utbildning. Ersättningen är för närvarande 24 kronor/dag. Den har varit oförändrad sedan slutet av 90- talet då den i besparingssammanhang sänktes kraftigt. Den fastställdes av dåvarande skolstyrelse. Ersättningen föreslås bli höjd till 30 kr/dag läsåret 2009/2010. Underlag för beslut Förvaltningen har kartlagt nivåerna på motsvarande ersättning i andra Södertörnskommuner: Matersättning i andra kommuner Kommun/gymnasieskola Kr/dag Kommentar Nynäshamn 40 Lika för alla Botkyrka 30 Lika för alla Tyresö 33,5 Lika för alla Huddinge 40 Lika för alla Igelstaviken, Södertälje 20 Teknikgymn Södertälje 20 Höjs nu till 30 Teknikcollege Södertälje 0 Företagen betalar Ekenbergska gymnasiet S-tälje 20 Som synes varierar beloppen kraftigt. I Södertälje fastställer varje gymnasieskola själv ersättningsnivån medan i övriga kommuner i likhet med Haninge tillämpar enhetliga ersättningar. Kostnaden för att erbjuda lunch i skolrestaurang är ca 23 kr/dag. Överväganden och kostnader Förvaltningen anser att ersättning skall vara lika oavsett vid vilket program eller inom vilket rektorsområde eleven studerar. En elev inom ett yrkesförberedande program skall ha 15 procent av sin studietid som arbetsplatsförlagd utbildning. Det motsvarar lika många veckor eller ca 75 dagar vilka oftast förläggs med tyngdpunkt mot högre och högsta årskursen. Elever inom lärlingsutbildning finns på arbetsplatsen 3 dagar per vecka under hela sin skoltid. Därtill kommer ett antal elever inom det individuella programmet med heltidspraktik. Haninge kommun, Haninge Telefonnummer växel Page 106 of 246

107 Dnr:GVN 25/2009 Per-Åke Olsson Innevarande läsår berörs ca 1280 elever av arbetsplatsförlagd utbildning eller praktik. Merkostnad per år av en förhöjd ersättning framgår av nedanstående tabell: Elever 30 kr 35 kr 40 kr Fredrik Riksäpplet Merika Berika Totalt Siffrorna är en översiktlig beräkning som utgår ifrån att rektorsområdets elever i genomsnitt fullgör en tredjedel av sin arbetsplatsförlagda tid under året. Budget i form av programpeng per elev är fördelad för I denna programpeng har inte hänsyn tagits till någon merkostnad för matersättning. En höjd ersättning drabbar rektorsområdena ojämnt och missgynnar rektorsområden med högt elevantal på yrkesförberedande program. Vi vet att 2010 blir ekonomiskt ansträngt. Det är mycket svårt att åter sänka matersättningen om den höjs Neddragningar måste då göras i andra delar av skolornas budgetar. Ersättning bör följa läsår och inte kalenderår. Vidare har rektorsområdena lagt sina budgetar för Samtidigt kan förvaltningen konstatera att nuvarande ersättningsnivå är låg och att den inte följt allmän prisutveckling. Förvaltningen rekommenderar att den för läsåret 2009/2010 höjs till 30 kr. Haninge kommun, Haninge Telefonnummer växel Page 107 of 246

108 Dnr:GVN 25/2009 Per-Åke Olsson Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen föreslår att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar följande. - Matersättningen vid APU inom gymnasieskolan höjs till 30 kr/dag från och med läsåret 2009/ Ersättningsnivån framöver ska varje år prövas i budgetarbetet i syfte att följa kostnadsutvecklingen. Mats Öhlin Förvaltningschef. Per-Åke Olsson Gymnasiechef Haninge kommun, Haninge Telefonnummer växel Page 108 of 246

109 Dnr:GVN 25/2009 Handläggare Per-Åke Olsson Måltidsersättning i gymnasieskolan Sammanfattning Elever vid de yrkesförberedande programmen inom rektorsområde Fredrik har samlat namnunderskrifter där eleverna ifrågasätter dagens nivå på den matersättning eleverna får vid arbetsplatsförlagd utbildning. Ersättningen är för närvarande 24 kronor/dag. Den har varit oförändrad sedan slutet av 90- talet då den i besparingssammanhang sänktes kraftigt. Den fastställdes av dåvarande skolstyrelse. Ersättningen föreslås bli höjd till 30 kr/dag läsåret 2009/2010. Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen föreslår att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar följande. Matersättningen vid APU inom gymnasieskolan höjs till 30 kr/dag från och med läsåret 2009/2010. Ersättningsnivån framöver ska varje år prövas i budgetarbetet i syfte att följa kostnadsutvecklingen. Arbetsutskottets förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott föreslår nämnden att besluta enligt förvaltningens förslag till beslut. Haninge kommun, Haninge Telefonnummer växel Page 109 of 246

110 Dnr:GVN 25/2009 Handläggare Per-Åke Olsson Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslut Nämnden beslutar följande enligt arbetsutskottets förslag till beslut 1. Matersättningen vid APU inom gymnasieskolan höjs till 30 kr/dag från och med läsåret 2009/ Ersättningsnivån framöver ska varje år prövas i budgetarbetet i syfte att följa kostnadsutvecklingen. Expedieras: Akt För verkställighet: Ubf-gymnasierektorer Haninge kommun, Haninge Telefonnummer växel Page 110 of 246

111 Page 111 of 246

112 Page 112 of 246

113 Förvaltning Dokumenttyp Sida Utbildningsförvaltningen Recit 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen GVN 2017/132 Handläggare Josefin Rudberg, Säkerhetssamordare Kommunens kris- och katastrofberedskap Sammanfattning Revisionsrapporten angående Haninge kommuns kris- och katastrofberedskap har bedömt kris- och katastrofberedskapen inom Haninge kommun som ändamålsenlig och anpassad till de krav som ställs i lagstiftningen. De rekommenderar att samtliga nämnder säkerhetsställer att verksamhetsspecifika krisplaner finns i varje verksamhet och att nämndspecifika krisledningsplaner antas i enlighet med fullmäktiges instruktioner. Förvaltningens synpunkter Utbildningsförvaltningen arbetar med krisberedskapen enligt de förutsättningar som är antagna i Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete samt de aktiviteter som anges i Handbok krisledning. Nämndvisa krisledningsplaner harmoniserar med den kommunövergripande planen och upprättas på förvaltningsledningsnivå samt per verksamhet. Både centralt och per verksamhet har krisledningsplan upprättats, det stod klart mellan Underlag för beslut - Handbok krisledning. - Systematiskt säkerhets- och riskhanteringsarbete i Haninge kommun Förslag till beslut 1. Rapporten godkänns. Expedieras: Akt, revisionen via mejl revisionen@haninge.se POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST barnochutbildning@haninge.se Page 113 of 246

114 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 1/27 Bo Jensen Säkerhetsstrateg Handbok för krisledning Handboken stödjer och underlättar praktisk handling i ett tidigt skede av en kris eller oönskad händelse. Checklistor, rollkort och blankettmallar är därför placerade först och mer detaljerad information kring vissa uppgifter är upplagda som bilagor Handboken gäller för Haninge kommun och omfattar händelser som; Oönskad allvarlig händelse Extraordinär händelse i fredstid Förhöjd beredskap Handboken är utformad att passa vid krisledning på enhetsnivå, förvaltningsnivå och central krisledning Upprättad av Datum Uppdaterad Signatur Bo Jensen Bo Jensen Page 114 of 246

115 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 2/27 Snabbguide Här är handbokens ingående avsnitt presenterade, sammanfattat och överskådligt. Använd tillämpliga delar i handboken i det tidiga skedet av en händelse. Efterhand kan handboken konsulteras mer grundligt för uppdateringar, kompletteringar och säkerställan om att inget väsentligt missas. Larmmottagning (2) Faktainsamling (3) Bedömning (4) Första möte (5) Ta uppgifter på den som larmar/lämnar information Sök efter så mycket information du kan. Ett förberett frågebatteri finns att använda för att uppnå en tillfredsställande lägesbild. Säkerställ att du kan få återkomma med kompletterande frågor Utifrån uppfattad lägesbild bedöms vilka chefsnivåer som behöver underrättas och beslut om vilka personer som ska aktiveras. Kalla samman dessa och förbered för ett första möte En förberedd dagordning är upprättad för att skapa struktur i ett första möte. Chef eller utsedd att leda krisledning leder mötet Organisera arbetet (6) Aktivera de funktioner/resurser som identifierats i första mötet. Avsnittet beskriver förslag på funktioner som ska aktiveras Ledningsplats (7) Utsedd att leda (8) Förvaltningschef (9) Krisledningsnämnd (10) Övriga rollkort (11-12) Bilagor Notera Om händelsen ska ledas från särskild plats finns förslag på vad som behöver ingå i en lämplig ledningsmiljö För den som utses att leda krisledningsarbetet finns ett förberett rollkort. Rollkortet passar för utsedd person eller ordinarie chef Om förvaltningschef valt att delegera ledning av krisgrupp till annan person finns detta rollkort som stödjer förvaltningschef då uppgifter på egen nivå är nödvändiga att hantera parallellt eller ihop med delegerad krisledning Aktiverad krisledningsnämnd har ett rollkort för att komma igång. Här finns bl a förslag på inledningsvisa beslut och uppgifter. Nämnden kan använda mallen för första möte i syfte att komma igång genom att uppnå lägesuppfattning, identifiera roll och ansvar För den som ansvarar och andra som ingår i informationsuppgiften finns rollkort som hjälp i det inledande arbetet. Om det krävs andra funktioner med tillhörande uppgifter finns ett generellt rollkort som ska underlätta eget strategiskt tankesätt Bilagor finns för ytterliggare hjälp i vissa roller eller funktion och mallar för dokumentation. Här beskrivs också mer utförligt andra ingående delar i planen samt uppgifter om principer för ledning och hantering av kriser i Haninge kommun Det är viktigt att förstå att det inte på förhand går att fastställa ett exakt och optimalt förlopp för krisledning i alla typer av händelser. Handboken ska ses som ett stöd i praktisk handling samt fungera som en minneslista för att inte glömma viktiga uppgifter Page 115 of 246

116 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 3/27 Innehåll 1 Inledning och syfte 2 Larmmottagning 3 Faktainsamling 4 Bedömning, larm och åtgärder 5 Krisledningens första möte 6 Organisera krisledningsarbetet 7 Iordningsställande av ledningsplats 8 Rollkort för ordförande i krisledningsgrupp/beredningsgrupp/stab 9 Rollkort för förvaltningschef, kommundirektör eller motsvarande nivå 10 Rollkort för krisledningsnämnd 11 Rollkort för informationsansvarig 12 Rollkort för enskild funktion i krisledningsgrupp Bilaga 1: Intern och extern information Bilaga 2: Mall för beslutslogg Bilaga 3: Mall för informationshantering Bilaga 4: Krisledningsplats Bilaga 5: Avlösningsschema Bilaga 6: Utvärdering Bilaga 7: Om handboken Page 116 of 246

117 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 4/27 1. Inledning och syfte Inledning En oönskad allvarlig händelse eller extraordinär händelse som leder till en krissituation eller allvarligt hotar att leda till en krissituation innebär troligen att viktiga samhällsfunktioner störs och att kommunens normala åtaganden inte kan utföras på ett tillfredsställande sätt. Kunder och medarbetare samt anhöriga drabbas hårt i sådana situationer. Händelserna kommer troligen att överraska och samtidigt ställa krav på skyndsamma insatser. Att organisera och leda en oönskad allvarlig händelse eller extraordinär händelse kan ofta liknas vid att kommunen tvingas etablera en ny verksamhet som ska utföra ett på förhand okänt uppdrag med minsta möjliga tid för planering av genomförande och se behovet av resurser. Målet med uppdraget är inte klarlagt eller åtminstone otydligt och alla medarbetare är ännu inte utsedda. Målsättningen vid en inträffad kris eller allvarlig händelse är att Haninge kommuns verksamheter så långt det är möjligt ska hantera det inträffade utifrån vardagliga rutiner och arbetssätt. I synnerliga fall kan man tvingas att organisera om sättet att hantera händelser och då får den organisationen anpassas till händelsens art. Syfte Handboken är framtagen för att möjliggöra att krisledningsarbetet snabbt och effektivt kan inledas och genomföras i samtliga kommunala nivåer och för olika funktioner. Vissa förberedelser ska med hjälp av handboken kunna vidtas utan klarlägganden från annan högre chefsnivå. Handboken är i huvudsak utformad för att i första hand utgöra ett tidigt stöd för ett praktiskt agerande vid olika kriser, små som stora. Det gör att checklistor och mallar är placerade först. Genom de strukturerade checklistor och mallar som stödjer praktisk handling kan krisledningsoch krishanteringsarbetet underlättas avsevärt. Mer information om handboken finns längst bak se bilaga 6 Det är dock viktigt att förstå att det inte går att fastställa ett exakt och optimalt arbetsförlopp för krisledning i den enskilda händelsen utan handboken ska ses som ett stöd i praktisk handling samt som en minneslista för att inte glömma viktiga uppgifter. Lär känna handboken För bästa nytta med handboken krävs att den blir ett känt verktyg för dig som användare. Då handboken är generellt uppbyggd med syftet att passa till så många olika händelser som möjligt är det viktigt att ha återkommande genomgångar kring de delar i handboken som passar just de troliga händelser som jag kan hamna i som chef i min organisation. Det är nödvändigt att ha kännedom om hela handboken men betydligt viktigare att ha bra koll på vilka delar i handboken som du behöver använda i de olika skedena; omedelbart, därefter och avslutningsvis. Page 117 of 246

118 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 5/27 2. Larmmottagning Vem har larmat? Tidpunkt Larmmottagare Namn Datum Namn Org. Tid Avd Tel. Dag Tel. 3. Faktainsamling Händelse: Vad har hänt? Var har det hänt? Konsekvenser: Vilka är drabbade? Hur många? Skada på byggnad? Störning i verksamhet? Påverkan på miljö? Vilka aktörer är igång? Egna resurser Externa resurser Vad görs nu? Vem leder arbetet nu? Händelseutveckling? Hotar händelsen annat? Troligaste utvecklingen Värsta utvecklingen. Prognos Hur länge pågår händelsen och arbetet? Mer resurser Behövs mer egen personal? Behövs annan hjälp från oss? Vilka fler är informerade? Förväntas vi informera fler än oss själva? Hur kan vi hållas fortlöpande informerade? Säkerställ följande; Namn/aktör Mobiltelefon Annat sätt Bestäm tid för ny kontakt Page 118 of 246

119 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 6/27 4. Bedömning, larm och åtgärder Inom respektive förvaltning Larma omedelbart närmaste chef vid händelser där det finns risk för eller konstaterade allvarliga konsekvenser i verksamheten för: Människor (personskador/psykosocialt) Miljö Egendom Varumärket Larma de personer och/eller stödfunktioner du behöver för att hantera det som inträffat. Informerad chef bedömer hur förvaltningschef eller annan behörig beslutsfattare ska informeras. (se förvaltningens kommunikationsplan för kriser eller annan störning) Förvaltningschef eller annan behörig beslutsfattare Bedöm utifrån konstaterade och möjliga konsekvenser om situationen kräver att förvaltningen leder arbetet. Arbeta/resonera utifrån rollkort 9 Om nej: Säkerställ att du hålls fortlöpande informerad och att drabbad verksamhet har det stöd de behöver. Informera vid behov vidare i kommunen eller till nämnden. Om ja: Besluta om vilka som ska involveras i krisledningsarbetet inom egen förvaltning, larma in dessa och kontakta nödvändiga stödfunktioner. (informatör, växel, POSOM etc.) Om ja: Larma/informera kommunens beredningsgrupp för krisledning eller behörig beslutsfattare på kommunledningsnivå för att förbereda för stöd till central krisledning eller annat stöd till förvaltningen. Bedöm om andra interna eller externa aktörer/resurser behöver larmas/informeras tidigt. Beakta särskilt om det finns behov av att samordna sig med eller ha tillgång till samverkanspersoner i krisledningen. Ta er till vald ledningsplats och planera för ett första möte. Se nästa sida Kommundirektör eller annan behörig beslutsfattare Bedöm utifrån konstaterade och möjliga konsekvenser om situationen kräver att kommunens beredningsgrupp för krisledning ska aktiveras och om krisledningsnämndens ordförande ska informeras. Arbeta/resonera utifrån rollkort 9 (Är det eller kan det leda till en extraordinär händelse) Om nej: Säkerställ att du hålls fortlöpande informerad och att drabbad förvaltning har det stöd de behöver. Informera vid behov vidare i kommunen eller krisledningsnämnden/kso. Om ja: Besluta om vilka som ska involveras i det centrala krisledningsarbetet, larma in dessa och kontakta nödvändiga stödfunktioner (beredningsgrupp, krisledningsnämnd, informatör). Bedöm om andra interna eller externa aktörer som behöver larmas/informeras tidigt. Beakta särskilt om det finns behov av att samordna sig med eller ha tillgång till samverkanspersoner i krisledningen. Ta er till vald ledningsplats och planera för ett första möte. Se nästa sida Page 119 of 246

120 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 7/27 5. Krisledningens första möte Mötet öppnas av utsedd chef (mötesdisciplin och undvik onödigt långa möten) Utse någon som för anteckningar Närvarokontroll och genomgång av vem som ansvarar för vad i krisledningen (bedöm om fler ska kallas in och beakta behov av samverkansaktörer från annan myndighet) Redogör för lägesuppfattningen (beskriv gärna på whiteboard eller liknande) Händelsen Konsekvenser Oklarheter Resurser Vad har hänt? Var har det hänt? Vad kan vara orsaken? Vilka är drabbade? Hur många? På vilket sätt? Vad görs nu? Prognos? Hotar händelsen annat? Medieintresset? Behövs fler egna? Behövs externa? Samverkansperson? Info/kommunikation? Bedöm hur händelsen kan utvecklas (är inte mötets uppgift men trolig utveckling ska beredas till nästa möte) Klargör krisledningens ansvar och mandat i förhållande till högre chefsnivå eller eventuell krisledningsnämnd samt andra externa aktörer Mål, inriktning och beslut om åtgärder (undvik att fastna i frågor som är svåra att lösa snabbt, låt det bli uppgifter att bereda till nästa möte) 1. Vad är det övergripande målet, vad ska uppnås, på kort och lång sikt 2. Vad måste utföras för att reducera konsekvenser och vända negativ utveckling 3. Räcker resurser för händelsen och krisledningen som det utvecklas nu 4. Behöver resurser planeras för fortsättning och i så fall vilka och hur 5. Lokalfrågan: Finns behov av lokaler på kort och lång sikt 6. Samverkan: Vilka aktörer är samverkan etablerad med och vilka ytterligare behov finns 7. Definiera roller i krisledningen för att lösa inte hittills ordnade uppgifter/frågor 8. Utse personer i befattningar och tydliggör befogenheter och skyldigheter Information/kommunikation 1. Vilka behov finns för intern och extern information/kommunikation (hemsida, media, pressmeddelande, presskonferens, samverkan med inblandade aktörer) Konsultera informationsansvarig eller egen informatör mer vägledning i avsnitt 11 och bilaga 1 Uthållighet bedöm vilka resurser som fortsättningsvis krävs för att hålla krisledning, operativa resurser igång (avlösningar, jour, mat o dryck, övernattningsmöjligheter, egen krisstöd) Eventuella klarlägganden tolka uppdraget kontinuerligt, mötesordning, finns behov av att organisera ledning och iordningsställande av lokal se nästa sida Avsluta mötet och tid för nästa möte (ha hellre fler korta möten inledningsvis än långa möten med långa tidsintervall, händelser utvecklas snabbt i sina inledningsskeden) Page 120 of 246

121 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 8/27 6. Organisera krisledningsstab/beredningsgrupp Beslut Ansvarig Utsedd Besluta om vem som ska leda krisledningsarbetet, Ansvarig chef utser beredningsgrupp eller stab (chef) Besluta om vem som ansvarar för intern och extern information och eventuell kontakt med media Utse pressansvarig Besluta om vem som för protokoll och loggbok (se bilaga 2 och 3) Besluta om vem som ansvarar för gemensam lägesuppfattning och fördelar rollkort Besluta om vilka strategiska funktioner som behöver upprättas för effektivt ledningsarbete Planera och fastställ tidpunkt för ett första möte, (mötesordning se punkt 7) Ansvarig chef utser Utsedd chef Utsedd chef Utsedd chef Utsedd chef 7. Iordningsställande av ledningsplats Uppgift Aktuell Inte aktuell Inred stabsrum Ta fram pennor och anteckningsblock Ta fram blädderblock Ta fram loggbok eller liknande Whiteboard och pennor Möblera stabsrum Plats åt flera för genomgångar mm Utse platser för olika funktioner i syfte att inte störa ut varandra Märk upp funktionerna synligt Förbered tekniska hjälpmedel Datorer/Internet Förbered TV och radio (nödvändigt, men får inte arrangeras så att de stör arbetet) Kanon (dator) Telefon Planera för mat och dryck Säkra tillgång till dryck Förbered för måltid/smörgås (se även bilaga 4) Page 121 of 246

122 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 9/27 8. Rollkort för chef i krisledningsgrupp/beredningsgrupp/stab Leda arbetet Skapa förutsättningar för att uppgiftsfördelningen är tydlig i gruppen Följ arbetet i de olika funktionerna Gör kontroller eller enskilda avstämningar med funktionerna i syfte att förstå att arbetet sker enligt uppställda mål och att beslut genomdrivs Görs rätt saker i förhållande till händelsens utveckling Kontrollera hur och på vilket sätt samordning inom kommunen och samverkan med externa aktörer sker Avdela om möjligt någon att tänka strategiskt för att säkerställa att arbetet går åt rätt håll och ha en plan för omfall redo om händelsen utvecklas på något oväntat sätt Avstämningar och möten Genomför kontinuerliga lägesavstämningar. Situationen styr hur ofta ni behöver träffas (en händelse utvecklas/förändras snabbt inledningsvis, överväg täta möten i det skedet) Begränsa inkommande trafik i form av telefon och beredande personal under mötet Dagordning kan ske med stöd av mall krisledningens första möte eller som nedan 1. Närvarokontroll 2. Protokoll för mötet 3. Ge information Vårt läge nu 4. Informationsutbyte Funktionerna redogör för det egna arbetet 5. Uppföljning av tidigare beslut 6. Uppföljning av samverkande aktörers uppgifter 7. Beslut om fortsatt inriktning och uppgifter 8. Tid för nästa avstämning Genomgång med överordnad chef eller krisledningsnämnd enligt ovan Fortsatt egen analys och planering Bedöm löpande a) Är krisledningen rätt sammansatt utifrån situationens krav b) Kommande arbetsuppgifter, avlösningar, tidplan c) Behöver krisledningen fortsätta arbeta i upprättad lokal? Om inte, hur och var träffas man för avstämningar d) Behov av avlösningar i krisledningens funktioner Planera för det fortsatta arbetet, uppgifter och tidplan, definiera mål, bedöm vilken medverkan i krisledningen som ska uppnås över tid, var när och hur man träffas Vid avlösning genomförs gemensam lägesavstämning och efter det så sker funktionsvisa avstämningar Bedöm behovet av egen avlösning i din funktion Page 122 of 246

123 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 10/27 9. Rollkort för förvaltningschef, kommundirektör eller motsvarande nivå Beslut, ansvar och åtgärder Utifrån faktainsamling och bedömning enligt avsnitt 3 och 4 i planen Klargör följande; 1. Uppgifter som måste utföras för att motverka eller lindra konsekvenser av de skador som inträffat. Vad vill/kan vi uppnå på kort och lång sikt? Vilka är målgrupperna? 2. Klargör förvaltningens ansvar och mandat i situationen 3. Utse ansvariga för nyckelfunktioner och klargör deras befogenheter och skyldigheter Fatta beslut inom eget ansvarsområde (dokumentera beslut och vidtagna åtgärder, se mall för beslutslogg) och säkerställ att de verkställs Säkerställ att prioriterad verksamhet kan fortsätta och genomföras enligt fastställd godtagbar nivå och minimera påverkan på övrig verksamhet Besluta om vilka stödresurser som förvaltningen behöver sätta in och säkerställ samband/kontakt med dessa grupper Dokumentera eventuella utlägg eller särskilda kostnader som uppkommer av krisen Följ krisledningsgruppens arbete Håll personal i funktion för dokumentation uppdaterad avseende händelseutvecklingen så att viktiga händelser och beslut loggas, se bilaga 2 och 3 Planera för det fortsatta arbetet, uppgifter och tidplan, ompröva beslut om mål och inriktning, bedöm vad krisledningen ska uppnå över tid och på vilket sätt, avlösningar för krisledningen och även i din funktion Samverkan Fastställ vilka interna/externa aktörer och myndigheter som skall kontaktas med anledning av krisen/händelsen och säkerställ samordning och samverkan med dessa Samordna med informationsfunktionen om anvisningar för hur egen personal ska bemöta och hänvisa media, anhöriga och andra intressenter Samordna med informationsfunktionen om information till allmänhet, kunder och brukare samt till media Informera krisledningsnämnd Informera krisledningsnämnd om händelsen kan betraktas som extraordinär (nämnden ska informeras och troligen träda i funktion om följande frågor besvaras med ja) a) Händelsen innebär en allvarlig störning eller risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner b) Händelsen kräver skyndsamma insatser c) Händelsen avviker från det normala Page 123 of 246

124 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 11/ Rollkort för krisledningsnämnd Utifrån den samlade faktainsamling och gjord bedömning av tjänstemännens inledande krisledningsarbete ska övervägas om beslut tas att aktivera krisledningsnämnden enligt Lag (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Ordförande i nämnden kan fatta beslut om krisledningsnämnd ska träda i funktion om svar på följande antaganden är ja Antagande Ja Nej Händelsen innebär allvarlig störning eller risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner Händelsen kräver skyndsamma insatser Händelsen avviker från det normala Beslut Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder om det är nödvändigt med hänsyn till händelsens art och omfattning Krisledningsnämnden är beslutsmässig med två ledamöter närvarande, ersättare inräknade Fatta beslut i frågor som är av principiella och övergripande karaktärer så att dessa kan omsättas i mål och inriktningar samt prioriteringar av åtgärder för hanteringen av den extraordinära händelsen Uppgifter Upprätta närvarolista och fördela ansvar inom nämnden Ordna med funktion för dokumentation. Samtliga beslut, händelser och vidtagna åtgärder av betydelse ska dokumenteras i mall för loggbok eller annat protokoll Klargör nämndens ansvar och mandat i förhållande till krisledningsgruppen Övergripande samverkan ska initieras med andra berörda myndigheter I samråd med chef för krisledningsgrupp bedöma om information till TIB på Länsstyrelsen Fortlöpande bedöma situationen kräver ytterligare samverkan med myndigheter Fortlöpande bedöma om/när situationen kan återgå och hanteras av ansvarig nämnd Information Informera kommunfullmäktige om det inträffade samt vidtagna åtgärder Krisledningsnämndens beslut skall anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde Reglemente för krisledningsnämnden För mer detaljerad information kring vad som reglerar nämndens arbete inför, vid och efter en extraordinär händelse Page 124 of 246

125 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 12/ Rollkort för informationschef/ansvarig Uppgifter Klargör eget ansvar och mandat i förhållande till andra interna och externa aktörer Prioritera och föreslå omedelbara informationsåtgärder med hänsyn till behovet Säkerställ att informationssamverkan uppnås med berörda interna/externa aktörer och kom överens om vem som gör vad och säkerställ att enhetligt budskap går ut Vilka informationsåtgärder måste vidtas för att motverka eller lindra konsekvenserna av det som inträffat? Vad vill vi uppnå på kort och lång sikt? Vilka är målgrupperna? Föreslå rutiner för möten med media, utse pressansvarig och vilka som ska uttala sig Kalla in/aktivera/förstärk funktioner som behövs och utse ansvariga för t ex: Intern och extern information Telefonväxel Upplysningscentral Omvärldsanalys Telefonsluss till krisledning Se till att ovanstående funktioner förses med skriftliga anvisningar om hur de ska bemöta samverkansparter, media, anhöriga och drabbade Verka för att förslag på huvudbudskap tas fram Dokumentera beslut, åtgärder och kontaktvägar med samverkansaktörer inom eget ansvarsområde Bedöm Följ upp verkan av igångsatta funktioner och genomför kontinuerliga möten med funktionsansvariga Bedöm vilka krav händelsen ställer på funktionerna över tid och gör anpassningar där det bedöms nödvändigt Bedöm kontinuerligt behov av att genomföra presskonferenser, pressmeddelanden Bedöm kontinuerligt om det finns behov av VMA (viktigt meddelande till allmänheten) och kontakt med lokalradion. Kan ske i samråd med samverkande aktörer Bedöm behov av information på annat språk och tolkhjälp Planera för uthållighet i de olika funktionerna och bedöm behov av egen avlösning Intern och extern information, presskonferens, pressmeddelande, omvärldsanalys mm För mer detaljerad information se bilaga 1 Page 125 of 246

126 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 13/ Rollkort för enskild funktion i krisledningsgrupp Detta rollkort kan användas oavsett uppgiften i en utsedd roll eller ansvar för att komma igång i funktionen och vara ett komplement till arbetet med tilldelade uppgifter Dokumentera händelser, beslut och vidtagna åtgärder inom eget ansvarsområde använd bilagda mallar, beslutslogg och informationshantering Dokumentera uppgifter och kontaktvägar till samverkansaktörer inom eget ansvarsområde Analysera det mest sannolika alternativet avseende hur händelsen/situationen kan utvecklas inom några timmar, en dag, flera dagar och eventuellt längre tid Analysera det värsta alternativet avseende hur situationen kan utvecklas inom några timmar, en dag, flera dagar och eventuellt längre tid Analysera och förbered förslag på vilka uppgifter som måste utföras vid dessa händelseutvecklingar och vilka resurser vi måste ha tillgång till för att utföra uppgifterna Bedöm med omdöme kritiskt de övergripande beslut om inriktning som krisledningen fattar (syftet är att säkerställa flexibilitet i krisledningsarbetet så att inte krisledningen låser fast sig vid vald inriktning) Var förberedd till lägesavstämningar och kan redogöra för det egna arbetet Tänk på att försöka vara kortfattad och förmedla det som är viktigt och klart Oklarheter får utvecklas i själva stabsarbetet Bedöm behov av egen avlösning i din funktion Vid avstämningar som sker i samband med avlösning, se till att både pågående och avgående deltar Page 126 of 246

127 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 14/27 Bilaga 1:1 Intern och extern information/kommunikation Dokumentera beslut, åtgärder och kontaktvägar med samverkansaktörer inom eget ansvarsområde Om möjligt ska all skriftlig information läsas av minst två personer innan den går ut internt eller externt Säkerställ att krisledningen har kännedom om innehåll i de budskap som levereras i de interna och externa informationerna Säkerställ att budskapen är enhetligt utformade med samverkande aktörer Sträva efter att så snart som möjligt leverera information på kommunens hemsida och intranät (tänk på att lite information är bättre än ingenting) och redogör för: Vad som har hänt och var det har hänt Antal berörda/drabbade/andra konsekvenser Åtgärder som allmänhet/närboende eventuellt behöver vidta Eventuellt citat från kommunledning som beklagar det som inträffat (vad tycker vi om det som hänt) Skadeavhjälpande åtgärder som vidtas av kommunen och samverkande resurser När vi kommer att kunna ge ny information Vilka webbsidor och telefonnummer vi hänvisar till (kommunens) - telefonnummer för anhöriga, allmänhet, etc. - andra webbsidor och telefonnummer vi också hänvisar till Planera för och gå ut med pressmeddelande se bilaga 1:2 Ta fram skriftliga underlag för hur växel, upplysningscentral ska möta upp frågor Avlasta trycket från allmänhet med frågor och svar på hemsida och intranät Avlasta trycket från media genom att förekomma med att initiera till kontakt Interna målgrupper Metoder Ansvarig Kommunstyrelse/fullmäktige Telefon, SMS, e-post Kommundirektör och ledningsgrupp Telefon, SMS, e-post Övriga berörda chefer Telefon, SMS, e-post Drabbad medarbetare eller anhörig Personlig kontakt Övriga medarbetare Möten, e-post, intranät Externa målgrupper Metoder Ansvarig Drabbade Öppna upp samlingslokal Media Pressmeddelande, presskonferens Andra samverkansaktörer polis, räddningstjänst, andra kommuner, sjukvård, näringsliv, länsstyrelsen Telefon, SMS, e-post, samverkanspersoner på plats hos varandra Allmänheten Webben, upplysningscentral, VMA, radio, tv, kyrkor, lapputdelningar, föreningar Page 127 of 246

128 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 15/27 Bilaga 1:2 Pressmeddelande Max en A4 sida Endast fakta kring det inträffade Kortfattad text Delarna i pressmeddelandet Vad har hänt Var har det hänt Antal drabbade/berörda Kända konsekvenser Eventuellt citat från kommunledning som beklagar det som inträffat (vad tycker vi om det som hänt) Åtgärder som allmänhet/närboende eventuellt behöver vidta Skadeavhjälpande åtgärder som vidtas av kommunen och samverkande resurser När vi kommer att kunna ge ny information Vid behov telefonnummer, e-postadresser och webbadresser dit anhöriga och berörda kan vända sig Vilka andra webbsidor och telefonnummer vi hänvisar till förutom kommunens Kontaktuppgifter till de som är utsedda att uttala sig samt till informationschef Page 128 of 246

129 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 16/27 Bilaga 1:3 Presskonferens och samverkan med media Samverkan med media Var aktiv i kontakterna med media Bjud vid behov in medier och deras representanter Ge medierna goda arbetsmöjligheter och erbjud om möjligt arbetsutrymmen God samverkan med media kan innebära att ni avlastas onödigt tryck från media Förbereda presskonferens Planera och gör klart vilka som ska redogöra och svara på frågor om händelsen, bedöm om andra samverkansaktörer bör närvara (polis, räddningstjänst, andra aktörer, etc.) Bjud in i rimligt god tid via upprättad medialista eller via TT (ange vem som är kontaktperson) Välj ut lämplig lokal och utrusta med podium, avlastningsbord, nödvändig teknik och sittplatser Informera internt (krisledning, berörda samverkansaktörer) om presskonferensen Förbered vid behov presentationsmaterial och namnskyltar på dem som ska delta från kommunens sida och samverkansaktörer Utse någon att som välkomnar och fördelar ordet Kontrollera att tekniken fungerar. Presentationsutrustning provkörs. Säkerställ tillgång till blädderblock och pennor. (ha gärna tillgång till teknisk personal som kan åtgärda fel) Montera videokamera för egen inspelning av presskonferensen (egen utvärdering) Genomföra presskonferens Ha inpasseringskontroll och upprätta närvarolista på deltagande journalister så att ni löpande och vid behov kan tillhandahålla kompletterande information Börja presskonferensen med att hälsa välkommen, redogör för händelsen och för genomförandet av presskonferensen, sluttid (ha ett färdigt manuskript) De aktörer som redogör och svarar media kan ha en kort inledning om vad de har gjort och gör samt planerar för Fördela ordet bland närvarande media Analysera hur budskapet uppfattas och begär tillrättalägganden om det behövs Page 129 of 246

130 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 17/27 Bilaga 1:4 Råd vid mediekontakter Alltid vid mediekontakter Ta god tid på dig Tänk efter innan du svarar Håll dig inom ditt ansvarsområde Säg om du inte vet, kan eller får svara på frågan Håll dig till fakta Antag att allt är on the record Var bestämd, rättvis och ärlig Aldrig vid mediekontakter Ljuga, gissa eller ha egna teorier Bli upprörd eller förbannad Låta situationen eller reportern stressa dig Använda fikonspråk/fackspråk Diskutera hemligstämplad information Använda uttrycket ingen kommentar Tala om sådant som är utanför ditt ansvarsområde Att hantera en akut situation när media vill ha ett uttalande Begär kort betänketid och skriv ner stödanteckningar (sammanfatta det du vet) Om det är aktuellt, inled alltid med att beklaga det inträffade, personskador, dödsfall etc. Bestäm dig för ditt budskap om det inte redan finns något formellt framtaget Spekulera inte, hänvisa i så fall till någon annan Var ödmjuk, visa engagemang och medkänsla Håll undan eget prestigetänk Förmedla uppmuntran och hopp utan överdrifter Berätta om vad som görs nu och vad som fortsättningsvis planeras att genomföra Använd inte uttrycket inga kommentarer. Be istället att få återkomma Utlova löpande information Att hantera en intervju med viss förberedelsetid Som ovan men med följande tillägg Ta reda på vad journalisten heter, vem han/hon arbetar för samt var och hur intervjun skall användas Klargör din roll för journalisten Försök om möjligt skapa tid för att gå igenom och söka förutse alla möjliga frågor Bestäm innan intervjun vilket budskap du vill få ut Skriv gärna ner det du vill få framföra innan så att det finns ett stöd Förbered svar. Var beredd på frågor om dödsfall, skador, ansvar och kostnader, varför hände det, kan händelsen upprepas, vad görs för att något liknande inte skall hända igen När vi gjort fel Erkänn om vi har problem Visa att vi tar ansvar för att hantera problemet Peka mot framtiden och de åtgärder som kommer att vidtas i form av utredning, etc. För fram de lärdomar vi har dragit av händelsen Page 130 of 246

131 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 18/27 Bilaga 2: Dokumentmall för loggbok Beslutslogg fungerar som en samlad dagbok över inträffad händelse (utse ansvarig) Instruktion: Ange tidpunkt (datum, timme, minut) då en händelse inträffat, åtgärd vidtagen eller beslut tagits. Anteckna sedan statusen med kryssalternativ Tidpunkt Händelse/åtgärd/beslut (skriv in person där det framgår) Status dat tim min pågår klar Förvara uppgifterna för sammanställning, redovisning och utvärdering Page 131 of 246

132 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 19/27 Bilaga 3: Dokumentmall för informationshantering Med hjälp av denna blankett: 1. Dokumentera inkommande information 2. Ärendet lämnas till ansvarig inom området 3. All information av betydelse förmedlas direkt till övriga inom krisledningsgruppen 4. Beslut fattas 5. När ärendet är färdigbehandlat lämnas blanketten till dokumentationsansvarig för beslutsloggningen dat tim min Mottaget av: Från (kontaktuppgifter): Information/ärende: Informationen/ärendet lämnad för vidare behandling till: Beslut: (för in beslutet i loggboken) Beslut fattat av: Förvara uppgifterna för sammanställning, redovisning och utvärdering Page 132 of 246

133 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 20/27 Bilaga 4: Krisledningslokal Var man planerar att leda en händelse ifrån är i första hand beroende på händelsens art och de behov som krävs. Det som är eftersträvansvärt är att leda en händelse på ett så normalt sätt som möjligt och genom de dagliga rutiner som normalt gäller. I vissa fall kan man behöva organisera sin krisledning till av händelsens art i andra anpassade lokaler och med samlokalisering av personer. Följande utrustning kan behöva ingå och finnas i krisledningslokaler Whiteboardtavlor och whiteboardpennor Utöver krisledningsplanen egna planer för intern kommunikation, lokaler, krishantering på operativ nivå i verksamheterna, kompletterande rollkort, etc. TV med inspelningsmöjlighet och radio Ljuskanon Pärmar och anteckningsblock Kopierade blanketter på loggbok och informationshantering från krisledningsplanen Förstärkta kommunikationsvägar för tele och data Telefoner märkta med telefonnummer och kopplade till allmänna telenätet Fax Schematisk skiss över möblering och utrustning i upprättad krisledningslokal Page 133 of 246

134 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 21/27 Bilaga 5: Avlösningsschema Varje funktion i krisledningsorganisationen ansvarar för att den egna uthålligheten säkerställs på ett tillfredsställande sätt. Tidigt bör bedömning ske om hur länge krisledningen kan behövas vara aktiverad och därmed verka för upprättande av bemanningslistor med avlösningsmöjligheter. Listor upprättas med stabspersonal. Status för uthållighet stäms av vid stabsgenomgångar. Personalplanering för krisorganisationens funktioner ska utgå från arbete i två skift under kortare tid (1 2 dygn) samt i tre skift vid händelser som överstiger 2 dygn. Planeringen ska hålla för uthållighet i två veckor. Sträva efter att inte byta alla funktioner vid samma tider. Räkna in nödvändig överlappningstid vid själva avlösningen. Kopiera upp scheman efter behov exempel Funktion Informatör Datum 8/9 Namn B. Persson Tid 7-17 Datum 8/9 Namn L. Nilsson Tid Datum 8/9 9/9 Namn E. Eriksson Tid 23-8 Datum Tid Datum Tid Datum Tid Funktion Namn Namn Namn Datum Tid Datum Tid Datum Tid Funktion Namn Namn Namn Datum Tid Datum Tid Datum Tid Funktion Namn Namn Namn Datum Tid Datum Tid Datum Tid Funktion Namn Namn Namn Datum Tid Datum Tid Datum Tid Funktion Namn Namn Namn Datum Tid Datum Tid Datum Tid Funktion Namn Namn Namn Page 134 of 246

135 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 22/27 Bilaga 6: Utvärdering Ta fram material som dokumentation från loggbok, informationshanteringsblankett, mötesprotokoll, utskickade meddelanden, frågor från allmänheten, synpunkter från samverkande myndigheter, uppgifter från mediebevakningen Utvärdera styrkor och svagheter avseende: Hur fungerade larmkedjan från inträffad händelse till aktiverad krisledning Utövning av strategisk förmåga och kompetens samt delegering av uppgifter Förmåga och kompetens att fatta tidiga och tydliga beslut Hur fungerade rollfördelningen i krisledningsarbetet Hur arbetade vi med att tänka långsiktigt avseende händelsens utveckling, åtgärder, etc. Hur fungerade stabsarbetet i krisledningen/lokalen Hur var vår förmåga till uthållighet i krisledning och i de operativa enheterna Hur var vår förmåga att skapa entydiga lägesuppfattningar Hur fungerade vår informationshämtning Hur fungerade samverkan med andra aktörer lokalt och regionalt Hur tillämplig var handboken för krisledning Hur fungerade vår interna och externa information avseende: - att informationen var snabb, korrekt och begriplig - hur den tillmötesgick medias, allmänhetens och andra gruppers behov - att bestå av enhetliga budskap - att vara samordnad med externa aktörer Hur upplevde mediernas representanter tillgänglighet och öppenhet Fick de hjälpbehövande den hjälp de behövde (lokaler, POSOM, etc.) Hur upplever invånarna och andra viktiga aktörer kommunens sätt att hantera krisen Hur fungerade aktiverade funktioner som växel, upplysningscentral, etc. Är det någon eller några som särskilt behöver lyftas fram och belönas/tackas Vem hjälper hjälparna? Finns behov av avlastningssamtal eller annat stöd Sammanfatta resultatet och beakta särskilt Kan vi göra något för att förebygga så att det inträffade inte upprepas Vilka åtgärder behöver vidtas för att öka vår hanteringsförmåga Lokal och regional samverkan Ändra krisledningsplan och övriga krisplaner Övningar och utbildningar Page 135 of 246

136 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 23/27 Bilaga 7. Om handboken 1. Inledning Kommunen arbetar aktivt och metodiskt för att förebygga/undanröja risker som kan förorsaka oönskade händelser och för att säkerställa skäliga nivåer på den egna krishanteringsförmågan. Om en oönskad händelse ändå sker ska konsekvenserna minimeras och sårbarheten minska. Med krishanteringsförmågan menas: Att på ett förberett, strukturerat och likartat sätt, leda, samordna och informera hanteringen av ett krisförlopp Att genom operativ förmåga uppnå effektivt utnyttjande och samordning av resurser Att motstå och hantera störningar i samhällsviktiga funktioner så att acceptabla nivåer kan säkerställas Handboken ingår som en del i säkerhetsområdet krisberedskap. Denna handbok kompletterar de centrala krisledningsfunktionerna och förvaltningarnas egna operativa planer i händelse av en kris eller extraordinär händelse. Då det primära med handboken är att stödja och underlätta praktisk handling tidigt i ett skede av en kris är checklistor, rollkort och blankettmallar placerade först och mer detaljerad information upplagda som bilagor. Även om handboken inte alltid är till hands i direkt anslutning av en uppkommen händelse kan handboken alltid konsulteras i efterhand för att säkerställa att ingen väsentlig uppgift har missats. Handboken är uppbyggd för att kunna användas från händelser/kriser av lindrig karaktär, en oönskad allvarlig händelse som drabbar en enhet eller förvaltning till en extraordinär händelse där central krisledning aktiveras tillsammans med krisledningsnämnd. Den generella uppbyggnaden av handboken innebär att känsliga uppgifter som krisledningsplatser, ingående personer och tillgängliga resurser samt annan förmåga inte redovisas här. Den informationen finns lokalt placerad ute i de tänkta ledningsmiljöerna. Handboken finns på kommunens intranät i fliken säkerhet. Uppdatering sker minst en gång per år och snarast vid uppenbara skäl. 2. Omfattning och definition Handboken gäller för Haninge kommun och omfattar hanteringen av: Oönskad allvarlig händelse Extraordinär händelse Förhöjd beredskap Oönskad allvarlig händelse En allvarlig händelse kan föranleda behov av att aktivera krisledning på antingen lokal eller central nivå. Grundprincipen är att kriser så långt det är möjligt ska hanteras av berörd verksamhet. Det är därför viktigt att säkerställa att berörda chefer underrättas om vad som har hänt så att beslut kan fattas om vem som ska leda krishanteringen och att det säkerställs att drabbad verksamhet får tillgång till tillräckliga stödresurser. Page 136 of 246

137 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 24/27 Det är också viktigt att säkerställa att larmkedjan fungerar vid en allvarlig händelse. För att klargöra för samtliga i den egna organisationen när närmaste chef ska larmas har följande definitioner gjorts för en oönskad allvarlig händelse: Risk för eller konstaterade allvarliga personskador Risk för eller konstaterade allvarliga egendomsskador Risk för eller konstaterade allvarliga miljöskador Risk för eller konstaterad allvarlig påverkan på egen verksamhet Extraordinär händelse En extraordinär händelse kan föranleda att krisledningsnämnden aktiveras och övertar hela eller delar av verksamheten från ordinarie nämnder. Den extraordinära händelsen kan inträffa plötsligt eller om den oönskade allvarliga händelsen utvecklas eller övergår i ett kritiskt skede/förlopp. Om följande förutsättningar är uppfyllda kan beslut fattas om extraordinär händelse: Händelsen innebär en allvarlig störning eller risk för allvarlig störning i samhällsviktiga funktioner Händelsen kräver skyndsamma insatser Händelsen avviker från det normala Höjd beredskap Syftet med kommunens arbete vid höjd beredskap är att värna befolkningen, trygga livsnödvändig försörjning och säkerställa viktiga samhällsfunktioner. Med en viss förberedelsetid kan kommunen behöva anpassa beredskap, förmåga och uthållighet mot de ökade krav som ställs vid angrepp i ett förändrat omvärldsläge. Tillsammans med militär samordnar kommunen civilt och militärt försvar samt bistår försvarsmakten med erforderligt stöd. Regeringen beslutar om när tillståndet höjd beredskap ska inträda och upphöra. Kommunens uppgifter vid höjd beredskap kan innebära följande: Leda och samordna det civila försvaret i kommunen Tillgodose befolkningens försörjning (livsmedel, värme, räddning, lägesinformation etc.) Lämna stöd till försvarsmaktens mobilisering Lämna stöd till övriga aktörer inom totalförsvaret Kommunens ledning under svåra påfrestningar på samhället vid förhöjd beredskap utövas av en ledningsgrupp ur kommunstyrelsen som ansvarar för den strategiska ledningen och kommundirektör som med en stab svarar för beredande uppgifter som information, operativ ledning och service. Uppbyggd ledning och dess arbete följer i tillämpliga delar upprättad handbok. 3. Viktiga principer vid en inträffad oönskad allvarlig händelse eller kris För att nå uppsatta mål vid en inträffad kris skall följande principer särskilt beaktas: Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen innebär så långt det är möjligt att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också ska ha motsvarande ansvar vid en allvarlig händelse eller kris Page 137 of 246

138 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 25/27 Närhetsprincipen Närhetsprincipen innebär så långt det är möjligt att allvarliga händelser eller kriser ska hanteras på lägsta möjliga ansvarsnivå i kommunen. Om situationen kräver kan det ansvaret flyttas uppåt Likhetsprincipen Likhetsprincipen innebär så långt det är möjligt att en verksamhets normala organisation och lokalisering överensstämmer även vid en allvarlig händelse eller kris Principen om att anpassa krisledning till händelsens art Krisledning och krishantering ska anpassas till händelsens art. För att uppnå en anpassad organisation med förmåga att möta en kris eller händelse måste vi först förstå och klargöra vad som ska uppnås och hur. När den bilden är klar kan krisorganisation, lokaler och resurser mer i detalj formas samt rekvireras för den aktuella händelsen eller krisen. 4. Utformning av handboken Handbokens huvudavsnitt är utformad med checklistor och mallar samt bilagor med fördjupande information om checklistor och mallar. Det är viktigt att poängtera att det inte går att fastställa ett exakt arbetsförlopp utan handboken ska ses som ett stöd för praktisk handling samt utgöra en minneslista för att inte glömma väsentliga frågor och uppgifter. Handboken är uppbyggd enligt följande: Steg 1: Larmmottagning och lägesuppfattning Det är viktigt att den som tar emot larm eller information om en händelse dokumenterar så mycket fakta som möjligt kring händelsen för att det ska kunna göras en kvalitativ bedömning och lägesuppfattning. Utifrån denna faktainsamling tas troligtvis ett av de första viktiga besluten. För att säkerställa att relevanta uppgifter inhämtas har en särskild minneslista skapats. Även om inte handboken finns till hands när larmet kommer in så har larmmottagaren en möjlighet att direkt efter samtal konsultera handboken för att kontrollera att något väsentligt inte har förbisetts. Steg 2: Bedömning och åtgärder Ansvarig chef som tagit del av larmet har ansvaret att göra eller se till att en bedömning av situationen sker och utifrån resultatet av bedömningen fatta beslut om åtgärder. I de fall berörd chef bedömer att situationen uppfyller kriterier för att aktivera egen eller central krisledning ska kontakt tas med förvaltningsledning eller kommundirektör/motsvarande i kommunledningen. En bedömning bör ske på varje chefsnivå i larmkedjan. En viktig princip är att hellre larma en gång för mycket än en gång för lite. Det är kommundirektören eller annan behörig beslutsfattare som beslutar om den centrala krisledningen (beredningsgrupp) ska aktiveras. Det är viktigt att hela tiden bedöma behovet av omedelbara åtgärder och fatta beslut utifrån situationens art. Även nödvändiga beslut inom annans ansvarsområde måste fattas om behov föreligger. Om den centrala krisledningen ska kallas in sker detta enligt larmlista som finns hos vår växel, polisen, brandförsvaret och länsstyrelsen. Page 138 of 246

139 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 26/27 Även berörda förvaltningschefer och andra aktörer larmas/informeras i detta skede av respektive ansvarig. Här ska även en bedömning göras om krisledningsnämnd och/eller berörd nämndordförande ska larmas/informeras. I detta skede ska vi särskilt tänka på att: Larma hellre en gång för mycket än en gång för lite Det är lättare att återkalla eller dra ner på redan insatta resurser än att försöka bygga ikapp ifall vi varit för återhållsamma med resurstilldelning inledningsvis i en händelse Ett för sent beslut på grund av för lång planläggning kan vara verkningslöst. Fatta nödvändiga beslut i tid, dessa går att justera om det skulle behövas Steg 4: Organisera krisledningsarbetet Det är viktigt att snabbt skapa strukturer för roller, uppgifter och ansvar. Arbetet kan inledas med ett första möte. Ett färdigt mötesprotokoll är framtaget för att hjälpa till med en tydlig struktur i de inledningsvisa mötena. Mötet kan sedan leda till att en chef för själva krisledningen utses och övriga nödvändiga roller tillsätts i funktioner som behöver inrättas avseende t ex: Vem ska ansvara för information Vem/vilka ska ha ett strategiskt förhållningssätt Vem för protokoll och loggboksanteckningar Vem ansvarar för lägesuppfattning Vem är verksamhetsansvarig för olika operativa insatser Ska krisledningsnämnd informeras och aktiveras Ska krisledningsarbetet bedrivas i annan avsedd lokal eller ska det ske från ordinarie arbetsplatser med avbrott för avstämningar i avsedd lokal Steg: 5 Roller och uppgifter i krisledningsarbetet När krisen inträffar kan det mycket väl vara så att en eller flera personer i den ordinarie krisledningen eller andra nyckelpersoner inte finns på plats eller är tillgängliga. Ersättare för dessa personer måste snabbt kunna komma igång med effektivt arbete. Det är ingen vardaglig syssla att bedriva krisledning, varken för ordinarie eller ersättare. Av den anledningen har särskilda rollkort tagits fram där det framgår vad som behöver uppnås inom olika funktioner i krisledningen. I varje rollkort har ett antal uppgifter definierats som är att anse som extra angelägna. Utöver detta förväntas att ansvariga chefer/funktioner själva identifierar ytterligare uppgifter som måste utföras utifrån situationens krav. Rollkort har tagits fram för: Ordförande i krisledningsgrupp/beredningsgrupp Förvaltningschef/kommundirektör Krisledningsnämnd Informationsansvarig Strategisk/enskild funktion Page 139 of 246

140 Handbok för krisledning inom Haninge kommun 27/27 6: Intern och extern information Vid inträffade händelser blir information alltid en tidig och central fråga att hantera. Snabb, korrekt och saklig information skall ges hög prioritet. Informationschef eller motsvarande ska leda och samordna den externa och interna informationsverksamheten. Funktioner som växel och upprättad upplysningsfunktion ska tidigt få skriftliga instruktioner hur de ska förhålla sig med att svara på frågor, vilken information som kan ges, var man kopplar samtal etc. Av handbokens bilaga 1 finns utförligare anvisningar för hur det interna och externa informations- och kommunikationsarbetet kan bedrivas, förslag på hur ett pressmeddelande kan upprättas, förberedelse och genomförande av presskonferens, allmänna råd i kontakten med media. 7: Blanketter Dokumentation är oerhört viktigt och att det blir en prioriterad uppgift att få utfört. Dokumentation under arbetet innebär en god grund för att kunna uppnå en löpande god lägesuppfattning och kunna fatta beslut kring åtgärder samt kunna leverera saklig och trovärdig information till medborgarna och media. Väl genomförd dokumentation innebär också goda förutsättningar för att kunna genomföra en bra utvärdering och lämna redovisning till. Som bilagor finns mallar för att dokumentera enskilda händelser och föra loggbok över fattade beslut. 8: Krisledningsplats Var man bestämmer sig för att leda en händelse ifrån beror i första hand på händelsens art och de behov som krävs. Det är eftersträvansvärt att leda en händelse på ett så normalt sätt som möjligt genom de normala rutiner som används i det dagliga vanliga arbetet. I vissa fall kan man behöva organisera sin krisledning med hänsyn till händelsens art i andra anpassade lokaler och med samlokalisering av personal i ledningsfunktioner. För olika nivåer behöver det finnas en plan förberedd med lokaler som är tänkta att användas för krisledning då inte händelsen kan ledas på ett normalt sätt. Av de planerna ska också framgå tänkt ersättningslokal för att leda en kris eller händelse i de fall den ordinarie lokalen är olämplig eller inte tillgänglig. Med olika nivåer menas enskild verksamhet, den egna förvaltningen och kommunens centrala krisledning. Av handboken framgår när man behöver resonera och besluta om tänkt ledningsplats samt vad som behöver ingå i de lokalerna med tekniska och administrativa resurser. Uppgifter om dessa lokaler och tänkt tekniskt- samt administrativt stöd ska finnas och vara känt inom respektive nivå och för aktuell personal. 5. Kompletterande uppgifter För att kunna bedriva effektiv ledning i samband med kriser eller oönskade händelser behöver handboken kompletteras med enhets- och förvaltningsvisa styrdokument som anger interna kommunikationsvägar, uppgifter om lokaler och instruktioner kring befogenheter och skyldigheter för utsedda medarbetare i viktiga funktioner. Page 140 of 246

141 Bo Jensen Säkerhetsstrateg Riktlinjer Systematiskt säkerhets- och riskhanteringsarbete i Haninge kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Riktlinjer Systematiskt säkerhets- och riskhanteringsarbete inom Haninge kommun Beslutat av Ansvarig avdelning och dokumentförvaltare (namn) Reviderad Kommundirektören Kommunstyrelseförvaltningen/kansliet Bo Jensen Dokumentinformation Diarienr Version Kommunövergripande riktlinjer med koppling till Program för Haninge kommuns säkerhetsoch riskhanteringsarbete (beslut i KF 7 mars 2011) 1.0 Page 141 of 246

142 Inledning 1.1 Syfte med riktlinjerna Riktlinjerna för systematiskt säkerhets- och riskhanteringsarbete har utformats utifrån kommunfullmäktiges fastslagna program för säkerhet- och riskhanteringsarbete. Riktlinjerna vänder sig till samtliga förvaltningar och skapar förståelse om arbetets omfattning, genomförande, organisatoriska strukturer, resursfördelning, delegering av mandat och befogenheter. Riktlinjerna förklarar behov av effektiva och samordnade arbetssätt för att kunna möta framtid, myndighetskrav, branschvillkor och egna fastställda ambitioner. 1.2 Målbild Systematiskt säkerhets- och riskhanteringsarbete leder till att minimera skador och kostnader samt att verksamheterna utsätts för minsta möjliga negativa påverkan av oönskade störningar. Arbetet bidrar till att medborgarnas och övrig omgivnings förtroende för kommunen är högt. Arbetet bedrivs formellt, samordnat och effektivt. Arbetet utgår från ett koncernperspektiv och förvaltningarna arbetar så långt det är möjligt med gemensamma metoder och modeller. Genom samsyn och enhetlighet möjliggörs ett igenkännande hos medarbetarna och i verksamheterna som i sin tur bidrar till att stärka kommunens säkerhetskultur. Med ett utvecklat geografiskt områdesansvar sker också tillfredsställande samverkan och samordning med externa utförare, myndigheter, näringsliv och frivilligresurser. Haninge kommun ska samtidigt i ett nationellt perspektiv ses som en respekterad aktör som bidrar till utveckling av säkerhets- och riskhanteringsarbete i kommunal sektor. 1.3 Säkerställa funktion före personberoenden Det saknas inte sällan i dokumenterad form hur ett specialistområde ska hanteras och vilka målsättningar som ska gälla. Avsaknad av befattningsbeskrivningar bidrar ytterligare till osäkerhet kring uppgifter och metoder. Specialistområden tenderar då att bli personberoende. En risk vid bortfall av sådant personberoende blir att kunskap om beskrivning och inriktning av genomfört och planerat arbetet helt eller till stor del går förlorad. Riktlinjerna säkerställer kontinuitet av funktion för utförandet. 1.4 Uppföljning och utvärdering Då personella och ekonomiska resurser tilldelas för att hantera säkerhetsområdena ska genomfört arbete och effekter årligen följas upp och utvärderas för att kunna mäta om arbetet har lett till uppsatta mål relaterat till myndighetskrav och styrdokument (KF mål, säkerhetsprogrammet och underliggande policys). 1.5 Framgångsfaktorer i säkerhets- och riskhanteringsarbetet Koncernnytta och medborgarfokus Regelbundenhet av behovs- och riskanalyser Balanserad avvägning mellan risker och säkerhetsåtgärder Tillgängligt och lättbegripligt Utvecklad extern samverkan Utvecklad intern samordning Lojalitet inför enhetliga arbetssätt och metoder Lojalitet inför myndighetskrav och styrdokument Uppföljning Ömsesidig kunskapsöverföring och lärande Arbetet med riskhantering och säkerhet har aldrig något egenvärde Page 142 of 246

143 Omfattning Säkerhets- och riskhanteringarbetet syftar till att skydda verksamheter genom att förebygga risker och minimera sannolikheten för att oönskade händelser och störningar uppstår. Om de ändå inträffar ska förmåga finnas för att kunna hantera konsekvenserna och därmed minimera skadliga och kostsamma effekter. Figuren nedan åskådliggör komplexiteten med säkerhetsområden var för sig, hur de påverkar andra områden och vad som reglerar dessa. I ett sammanhang finns starka beroenden mellan områdena. I respektive områden utifrån lagstiftning och andra villkor finns exemplifierat åtaganden (kursiv text). Kommunallagen Lag om skydd mot olyckor Förebygga olyckor Brandskydd Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser Riskanalys och kontinuitet Arbetsmiljölagen Personsäkerhet Förebygga arbetsolyckor Säkerhetsskyddslagen Informationssäkerhet Säkerhetsskydd Socialtjänstlagen POSOM Social trygghet Stöd till brottsoffer Medling Säkerhetsarbete Trygghetsarbete Styrdokument Mål och budget Program Policy Riktlinjer Vägledningar Internt skydd Analys Försäkring Hot o våld Rapportering Oegentligheter Uppföljning Bevakning Larm Kamera Tillträde Brand BRÅ Klotter ANDT Nattvandring Social oro Egendomsskydd Brottsförebyggande Trygghetsskapande Offentliga rummet Plan- och byggprocessen Rent och snyggt Lokala politiska- och tjänstemannabeslut samt försäkringsvillkor och övriga ambitioner Säkerhets- och trygghetsarbetet kan också ses ur nedanstående perspektiv. Det individuella perspektivet som handlar om att skapa trygghet och säkerhet för den enskilde (ex. kommuninvånare, anställd, kund, företagare och besökare). Verksamhetsperspektivets specifika krav och förväntningar som den har på sig och ska leva upp till för att klara sina åtaganden, även i kritiska situationer. Leverantörsperspektivet avser de specifika krav, beroenden och förväntningar som verksamheten har till sina leverantörer. Page 143 of 246

144 Säkerhetsområden Beslutat program för säkerhets- och riskhanteringsarbetet beskriver sex väsentliga områden. I det här avsnittet definieras dessa områden och uppgifter som ska hanteras löpande eller i intervall inom föreslagen tidsperiod för riktlinjen. 3.1 Krisberedskap Området Krisberedskap innebär uppgifter som syftar till att minska sårbarheten i verksamheter och ha god förmåga att hantera uppkomna krissituationer och extraordinära händelser. Området regleras i huvudsak av Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrift reglerar krav på redovisning av riskanalys. På kommunlednings- och förvaltningsledningsnivå upprättas och fastställs planer för krisledning, krishantering och krisinformation. Planerna uppdateras då förändringar uppstår eller senast årligen Kommunen skall ha en kompetent krishanteringsorganisation som är övad och kompetent i sin funktion. På kommunledningsnivå och förvaltningsnivå tränas krisledningsorganisation enligt fastställt övningsintervall (PM) Genomförande av regelbundna scenariostyrda risk- och sårbarhetsanalyser (RSA). Under varje mandatperiods första år upprättas en kommunövergripande rapport. De efterföljande tre åren uppdateras rapporten. Sammanställning av resultat utgör underlag för åtgärdsplaner i kommunen och för rapportering till myndigheter (Länsstyrelsen, MSB) Förvaltningarna kartlägger samhällsviktig verksamhet (enligt MSB definition). Kommungemensam modell för genomförande ska finnas och tillämpas Identifierad samhällsviktig verksamhet ska stärkas genom redundans där det är möjligt. Redundans kan t ex innebära lösningar som reservdriftssystem eller samverkan kring personella förstärkningar eller möjlighet till tillfällig förflyttning av verksamhet Förvaltningarna genomför kontinuitetsplanering som bidrar till upprätthållande av samhällsviktig verksamhet. Kommungemensam modell ska finnas och tillämpas Utifrån det geografiska områdesansvaret ska förmåga finnas till samverkan och samordning internt och med externa aktörer inför och under krissituationer Årligen sammanställs genomfört arbete och lägesbild rapporteras till kommunstyrelsen och respektive nämnd. Kommungemensam mall för sammanställning ska finnas I respektive förvaltning finns samordnande funktion för uppgifter inom området På kommunstyrelseförvaltningen finns övergripande funktion för inriktande och sammanhållande uppgifter inom området 3.2 Skydd mot olyckor Området Skydd mot olyckor syftar till att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till lokala förhållanden tillfredsställande skydd mot olyckor. Exempel på situationer är brand, drunkning, fall, arbetsrelaterat, barnolycksfall, miljöskador, oljeskydd. Området är bl a reglerat enligt Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. Systematiskt brandskyddsarbete sker i enlighet med MSB allmänna råd. Arbetet styrs av brandskyddspolicy och tillhörande riktlinje Samtliga verksamheter genomför det systematiska brandskyddsarbetet enligt upprättad kommunmodell. Kommunmodellen innebär en metod som säkerställer enhetlighet och igenkännande samt möjliggör uppföljning Samtlig personal genomgår utbildning i grundläggande brandskydd enligt riktlinjer Page 144 of 246

145 Varje verksamhetschef har tydligt delegerat uppgift till person att samordna det systematiska brandskyddsarbetet och genomföra egenkontroller enligt kommunmodell Chef ansvarar för att person med delegerad uppgift genomgår egenkontrollutbildning Årligen sammanställs genomfört arbete och lägesbild rapporteras till kommunstyrelsen och respektive nämnd. Kommungemensam mall för sammanställning ska finnas I respektive förvaltning finns samordnande funktion för uppgifter inom området På kommunstyrelseförvaltningen finns övergripande funktion för inriktande och sammanhållande uppgifter inom området 3.3 Personsäkerhet För att skapa trygga och säkra miljöer för kommuninvånare, förtroendevalda, anställda och de som berörs av kommunala verksamheter krävs ett väl fungerande skydd för den personliga säkerheten. Förebyggande åtgärder kan vara av organisatorisk (rutiner, checklistor, regler) och teknisk karaktär (överfallslarm etc.) Särskild uppmärksamhet behöver läggas på de grupper som löper större risk att utsättas för våld eller hot. Enskilda angrepp mot förtroendevalda eller tjänstemän är allvarliga incidenter dels mot den enskilde men också mot vårt demokratiska samhälle. Hot eller våld på arbetsplatsen innebär att anställda upplever arbetsmiljön otrygg. Det senare innebär att skiljelinjen mellan säkerhetsarbete och arbetsmiljöarbete blir svår att definiera. Båda disciplinerna behöver därför samverka där beröringspunkter som finns. Styrdokument, handlingsplaner och vägledningar ska finnas inom området Ramavtal med sakkunnig part inom hot och våld ska finnas. Genom avtal säkerställs att kommunens verksamheter kan erbjudas utbildning i agerande i situationer med hot och våld. Arbetsplatser som är särskilt utsatta ska också genom avtalet kunna få hjälp med riskbedömning av den fysiska arbetsmiljön utifrån hot och våld Årlig riskinventering enligt gemensam modell genomförs i respektive förvaltning. Riskinventering syftar till att identifiera verksamhetsspecifika risker och brister. Resultatet dokumenteras och utgör underlag för prioritering, planering och genomförande av förbättringsåtgärder Resultat och genomfört arbete rapporteras till kommunstyrelsen och respektive nämnd För särskilt riskutsatta funktioner ska tekniska hjälpmedel som personlarm eller liknande kunna erbjudas I respektive förvaltning finns samordnande funktion för uppgifter inom området På kommunstyrelseförvaltningen finns övergripande funktion för inriktande och sammanhållande uppgifter inom området 3.4 Internt skydd Inom området Internt skydd hanteras kommunens interna risker och omfattar den kommunala verksamheten med dess egendom, utrustning och personella resurser Incident- och skaderapportering Incident- och skaderapportering syftar till att minska antalet skador, olyckor och tillbud. För att lyckas med detta krävs att metodiskt dra lärdom av tidigare inträffade händelser och incidenter. En noggrann rapportering av inträffade incidenter eller skador skapar underlag för att identifiera och analysera risker i Haninge kommuns verksamheter. Varje enskild medarbetare skall till närmaste chefsnivå rapportera risker, tillbud och skador. Rutin för sådan rapportering skall finnas På varje verksamhet finns minst ett ombud som är behörig och utbildad i att dokumentera i kommunens incident- och skaderapporteringssystem Page 145 of 246

146 Periodiskt sker sammanställning och analys av rapporterat resultat och uppskattade kostnader som årligen återförs till kommunledning och förvaltningsledningar Försäkring riskfinansiering Haninge kommun är delägare i Stockholmsregionens Försäkring AB (SRF). SRF ska tillgodose ägarnas totala behov av riskfinansiering på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt genom att långsiktigt och stabilt förmedla försäkring till kommunen samt möjliggöra, underlätta och stödja effektiv riskhantering. Försäkringsvillkorens viljeinriktning finns beskrivna i beslutad försäkringspolicy. Försäkringslösningar utformas så att de samverkar med och stödjer kommunens övriga riskhantering En webbaserad försäkringshandbok finns på intranätet. Skriften innehåller bland annat beskrivningar av de olika försäkringarna och redogör även för hur varje enhet kan sänka sina självrisknivåer. Vid osäkerhet gällande försäkringsfrågor ska handboken också kunna användas som en uppslagsbok Egendomsskydd För att förhindra obehörigt tillträde, inbrott, stölder och skadegörelse i kommunens egendomar som byggnader och annan utrustning krävs ett fullgott skydd. Genom förebyggande insatser (tekniska eller/och organisatoriska) kan antalet skador minskas och med tidig upptäckt begränsa konsekvenserna. Funktioner, tjänster och hårdvara (kortläsare, kamera/värmesensorer, brandoch inbrottslarm, nyckelhantering) ska så långt det vara möjligt anpassas till överordnade och standardiserade tekniska system. Incitamenten för anpassningen är på sikt lägre kostnader och bättre kontroll och styrning. Ramavtal ska finnas med bevakningsföretag för rondering/bevakning av skyddsvärda byggnader och anläggningar Beslut om inriktning och standarder för centraliserade och överordnade tekniska system ska finnas. Övergång från mindre säkerhetsöar till överordnade system ska ske i lämplig takt senast i samband med ny-, om och tillbyggnad. Större fungerande anläggningar bör få leva ut sin tid för att maximalt utnyttja redan gjorda investeringar Ramavtal ska finnas för leverans av överordnade och centrala tekniska system. Detsamma gäller för ackrediterade installatörer/servicetekniker Tillkommande teknisk utrustning som lås- och passersystem, kamera/värmesensorer, brand- och inbrottslarm ska vara kompatibelt med centraliserade och överordnade säkerhetssystem Styrdokument för hantering av övervakningskamera och värmesensorer ska finnas Styrdokument som anger norm för fysiska skyddsnivåer och säkerhetslösningar ska finnas. Normerna stödjer säkerhetsaspekter i byggprocessen för ny-, om- och tillbyggnad Förebyggande åtgärder i den fysiska miljön (ex. belysning, vegetation) skall vidtas för att minimera inbrott, stöld och skadegörelse Vid ändrad användning av befintlig lokalförsörjning ska säkerhetsaspekter beaktas Interna oegentligheter Interna oegentligheter avser handlingar som riskerar att leda till förlust som följd av att anställd eller annan anlitad part avsiktligt eller med oaktsamhet brutit mot lagar eller interna regler och instruktioner. Vid nyanställning görs skälig bakgrundskontroll. Styrdokument som anger funktioner som omfattas av kontroll samt nivåer av sådan kontroll ska finnas Page 146 of 246

147 Alla medarbetare har ansvar att agera vid misstanke om eller vid inträffade interna oegentligheter. För att säkerställa en tillfredsställande hantering i sådana situationer finns riktlinje och checklistor som stöd Alla medarbetare tillämpar kommunens upphandlingsregler. Genom att tillämpa inköpshandbok och endast gör affärer med aktörer som kommunen ingått avtal med minskar risken för att bli utsatt för bluffakturor, otillåten påverkan Utbildning En grundläggande förutsättning för effektivt säkerhetsarbete är att personal får nödvändig utbildning. Nyanställda ges introduktion och personal fortbildas om gällande rutiner och regler för säkerhet Nyckelfunktioner ges särskild anpassad utbildning Funktion för det sammantagna arbetet inom det interna skyddet I respektive förvaltning finns samordnande funktion för uppgifter inom området På kommunstyrelseförvaltningen finns övergripande funktion för inriktande och sammanhållande uppgifter arbete inom området 3.5 Informationssäkerhet Informationssäkerhet omfattar kommunens informationstillgångar utan undantag. Med informationstillgångar menas både information och de resurser som används för att hantera informationen. Begreppet informationssäkerhet innebär säkerhet för informationstillgångar avseende förmåga att upprätthålla önskad sekretess, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet. Informationssäkerhetsarbetet genomförs i enlighet med standarden ISO/IEC och MSB: s metodstöd Styrdokument för informationssäkerhetsarbetets olika faser ska finnas Informationssäkerhetsarbetet bedrivs enhetligt och samordnat I respektive förvaltning finns samordnande funktion för uppgifter inom området På kommunstyrelseförvaltningen finns övergripande funktion för inriktande och sammanhållande uppgifter inom området 3.6 Säkerhetsskydd Den verksamhet som är skyddsvärd med hänsyn till rikets säkerhet eller behöver skydd mot sabotage eller terrorism ska ha det säkerhetsskydd som krävs. Säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen anger hur kommunen ska agera avseende skydd för rikets säkerhet och vid hot om terrorism eller sabotage. Lagstiftningen gäller också för bolag, stiftelser och föreningar där kommunen har intresse som motsvarar 50 procent eller mer av rösterna. Säkerhetsskyddet ska utformas med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omständigheter. Säkerhetsskyddschef som utövar kontroll av säkerhetsskyddsarbetet ska finnas. Kommundirektören utser sådan funktion med stöd av säkerhetsskyddsförordningen Säkerhetsanalys genomförs i syfte att identifiera vilka verksamheter i kommunen som ska omfattas av säkerhetsskyddslagstiftningen. Säkerhetsskyddsplan med tillhörande säkerhetsskyddsbestämmelser upprättas med hänsyn till genomförd säkerhetsanalys I de fall kommunen avser begära in anbud eller teckna avtal vid upphandling där det förekommer uppgifter som med hänsyn till rikets säkerhet omfattas av sekretess skall kommunen träffa säkerhetsskyddsavtal med anbudsgivare och leverantör om det säkerhetsskydd som krävs Page 147 of 246

148 Säkerhetsprövning och registerkontroll utförs enligt upprättad rutin för de funktioner som identifierats vid säkerhetsanalysen Informationssäkerhet som menas enligt säkerhetsskyddslagen inkluderas inom området informationssäkerhet (avsnitt 3.5) 4. Koppling till angränsande områden Säkerhets- och riskhanteringsarbetet har kopplingar till angränsande områden och syften. Med det menas uppgifter som styrs utifrån egna program och strategier och som har positiv inverkan på säkerhetsarbetet. Och omvänt bidrar säkerhetsarbetet till positiva effekter i de områdena. Exempel på sådana områden; Arbetsmiljö Social hållbarhet Trygghetsskapande brottsförebyggande Trafiksäkerhet 5. Ansvar Ansvaret för säkerhets- och riskhanteringsarbetet ligger enkelt uttryckt hos högsta beslutsnivå i kommunen. Ansvaret behöver trots det ändå fördelas i olika nivåer. Och beroende på säkerhetsområde kan ansvarsfördelningen i detalj se olika ut. Nedan beskrivs hur en generell fördelning sker i praktiken. Kommunfullmäktige fastställer övergripande beslut om omfattning och inriktning. Kommunstyrelsen har det övergripande lednings- och samordningsansvaret. Respektive nämnd har ansvar att följa upp arbetet. Förvaltningsledningens ansvar är att stödja och säkerställa att arbetet bedrivs enligt gällande lagstiftningar, policys och riktlinjer. Respektive verksamhetslednings ansvar är att se till att arbetet utförs enligt gällande policy och riktlinjer. All underställd personal har slutligen ansvar att tillämpa regler, undanröja och rapportera uppkomna risker och brister. 6. Styrdokuments framtagande, beslut och uppföljning Verksamhetsansvariga och medarbetare ska enkelt kunna överblicka de styrdokument som finns. Styrdokument och övrig vägledning om säkerhetsarbetet distribueras på intranätets säkerhetsflik enligt fastställd rutin. All dokumentation som anslås är förankrad, kvalitetssäkrad, och aktuell. 6.1 Övergripande beslut (kommunfullmäktige beslutar) Program för Haninge kommuns säkerhets- och riskhanteringsarbete finns upprättat och beslutat av kommunfullmäktige. Programmet motsvarar begreppet övergripande policy och samlar de väsentligaste säkerhetsområdena. Då programmet anger arbetet övergripande och inriktande är ett lämpligt intervall för att pröva dess aktualitet senast vid varannan mandatperiods början. Vid behov av förändringar under perioden kan dessa regleras i underliggande policys och riktlinjer. 6.2 Policys och Samverkansöverenskommelser (kommunstyrelsen beslutar) Då säkerhets- och riskhanteringsområdet innehåller flera discipliner som påverkas av olika lagoch myndighetskrav, branschvillkor och egna ambitioner kan dessa behöva beskrivas i specifika policyers. I de fall säkerhetsområden är av kommunövergripande karaktär och inte enbart kan hanteras av kommunen behöver samverkansöverenskommelser träffas med andra aktörer. Page 148 of 246

149 Prövning av policys och samverkansöverenskommelsers aktualitet sker minst en gång per mandatperiod. 6.3 Riktlinjer (kommundirektören beslutar) Till policys upprättas tillhörande riktlinjer. För en del områden kan riktlinjer behöva upprättas men som då inte nödvändigtvis måste vara kopplade till en motsvarande policy. I de fallen sker bedömningar om det är tillräckligt att koppla riktlinjerna mot det övergripande programmet. Intervall för prövning av aktualitet kring riktlinjer är minst en gång per mandatperiod. 6.4 Instruktioner och rutiner (säkerhetsorganisationen upprättar) Kopplat till policys och riktlinjer för olika säkerhetsområden kan tillhörande instruktioner och rutiner behöva finnas. Dessa syftar till att säkerställa ett kvalitetssäkrat arbetssätt i utförandet. Upprättande av sådana handledningar sker av centrala och förvaltningsvisa säkerhetsfunktioner ingående i säkerhetsforumet. Uppdatering av instruktioner och rutiner sker då behov uppstår. 6.5 Lokala regler (verksamheten upprättar) Lokala regler kan behöva upprättas som ett ytterligare komplement till instruktioner och rutiner. I de fall det sker bedömer och ansvarar respektive verksamhet för upprättandet av dessa. Program för säkerhet och riskhantering Policys/planer - säkerhetsområden Kommunfullmäktige Riktlinjer för säkerhetsarbetet Riktlinjer - säkerhetsområden Kommunstyrelsen Instruktioner och rutiner Kommundirektör Lokala regler Säkerhetsorganisation Verksamhet *Figuren ovan åskådliggör hur riktlinjerna stödjer helheten i säkerhets- och riskhanteringsarbetet. 7. Organisation och uppdrag Säkerhetsarbetet i Haninge kommun omfattar alla verksamheter och har ett koncernperspektiv. Arbetssätt, värderingar och regler sker enligt överenskomna principer. Enhetlighet och igenkännande säkerställer en livsduglig säkerhetskultur. Det breda arbetet utgår från samverkan och samordning mellan kommunstyrelsen, nämnderna och förvaltningarna. Ledord för kommunövergripande och samordnat säkerhetsarbete en kan inte allt, alla kan göra något, tillsammans gör vi mycket Page 149 of 246

150 I samtliga beskrivna säkerhetsområden nämns följande funktioner: I respektive förvaltning finns samordnande funktion för uppgifter inom området På kommunstyrelseförvaltningen finns övergripande funktion för inriktande och sammanhållande uppgifter inom området Funktionerna utgör navet i kommunens systematiska säkerhets- och riskhanteringsarbete. Organisationsöversikt Säkerhet Haninge kommun Kommunstyrelsen Kommunstyrelseförvaltningen Säkerhetsenheten Säkerhetsforum Nämnd/Förvaltning KOF Samordnande funktion Nämnd/Förvaltning ÄF Samordnande funktion Nämnd/Förvaltning SOF Samordnande funktion Nämnd/Förvaltning UBF Samordnande funktion Nämnd/Förvaltning SBF Samordnande funktion Externa aktörer Helägda bolag Samordnande funktion 7.1 Kommunstyrelsen/Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för att säkerhets- och riskhanteringsarbetet utvecklas och bedrivs effektivt i kommunen. Kommunstyrelsens uppgift verkställs av säkerhetsenheten på kommunstyrelseförvaltningen. 7.2 Kommunstyrelseförvaltningens säkerhetsenhet Säkerhetsenheten består av säkerhetsstrateg, säkerhetssamordnare/försäkringshandläggare och trygghetssamordnare. Härifrån leds kommunövergripande samordning och utveckling inom riskhantering, säkerhet, försäkring, trygghet och höjd beredskap. Uppdrag för kommunstyrelseförvaltningens säkerhetsenhets med utgångspunkt från beskrivna säkerhetsområden och identifierade uppgifter innebär bl a: Samordna och hantera kommungemensamma uppgifter som dels beskrivs i dessa riktlinjer och för andra oidentifierade uppgifter som kan uppstå Utarbeta förslag till styrande dokument som policy/riktlinjer och underliggande rutiner och att de hålls uppdaterade eller revideras Utveckla metoder och modeller inom säkerhets- och riskhanteringsområdet Stödja förvaltningarna i säkerhets- och riskhanteringsfrågor Föredragande om säkerhets- och riskhanteringsarbetet i kommundirektörens ledningsgrupp och kommunstyrelsen Sammankallande för säkerhetsforum Page 150 of 246

151 Samordnande funktion i förvaltning (säkerhetshandläggare) Förvaltningschef ansvarar för att samordnande funktion finns som en formell funktion i den egna centrala organisationen. Genom funktionen säkerställs att nämnd och förvaltningsledning har en god bild över det egna och det kommungemensamma säkerhets- och riskhanteringsläget samt möjlighet att kunna påverka arbetet i önskvärda riktningar. Funktionen stödjer verksamheterna utan att ta över något ansvar eller utförande i deras egna säkerhets- och riskhanteringsarbete. Funktionen ska ges de befogenheter och möjlighet till den utbildning som krävs för att på ett tillfredsställande sätt hantera sina uppgifter. Uppdrag för samordnande funktion innebär med utgångspunkt från beskrivna säkerhetsområden och identifierade uppgifter bl a att; Samordna och stödja arbetet i egen förvaltning Utveckla arbetssätt och metoder för förvaltningsspecifika risker Följa upp statistik och kostnader över inträffade händelser och incidentrapportering inom förvaltningen Utöva inom förvaltningen strategiskt förbättringsarbete utifrån skadestatistik Föredragande om säkerhets- och riskhanteringsarbetet till egen förvaltningsledning och nämnd Vara förvaltningens kontakt/väg in mot externa aktörer vid exempelvis utbildningar, introduktioner Representera egen förvaltning i kommungemensamt säkerhetsforum 7.4 Säkerhetsforum Funktioner på kommunlednings- och förvaltningsnivå utgör här tillsammans en sakkunnig referensgrupp. Med forumet säkerställs utförande av kommungemensamma uppgifter enligt riktlinjerna avseende effektivitet, arbetssätt och metodval. Här sker också utbyte av information kring planerat och genomfört arbete samt inträffade händelser. Forumet har mandat och befogenhet att upprätta och införliva instruktioner och rutiner i det gemensamma säkerhetsarbetet. Forumet utgör också remissinstans för utarbetade förslag till överliggande styrdokument inom området. Till forumet knyts representanter från Tornberget, polis, brandförsvar och försäkringsbolag. Ytterligare aktörer kan tillfälligt bjudas in beroende på sakfråga. Kommunstyrelseförvaltningens säkerhetsenhet är sammankallande och leder forumet. Page 151 of 246

152 Page 152 of 246

153 Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2017 Haninge kommun Granskning av kommunens kris- och katastrofberedskap Page 153 of 246

154 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Ansvarig nämnd Genomförande Revisionskriterier Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Kommunallagen Granskningsresultat Organisation samt roll- och ansvarsfördelning Styrande dokument Övning, utbildning och samverkan Uppföljning och återrapportering Sammanfattande bedömning...13 Bilaga 1: Källförteckning...15 Page 154 of 246 1

155 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Haninge kommun granskat kommunstyrelsen i syfte att bedöma om kris- och katastrofberedskapen inom Haninge kommun är ändamålsenlig och anpassad till de krav som ställs i lagstiftningen. Vår sammanfattande bedömning är att kris- och katastrofberedskapen inom Haninge kommun är ändamålsenlig och anpassad till de krav som ställs i lagstiftningen. Vi bedömer dock att återrapporteringen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige bör utvecklas. Vidare rekommenderar vi samtliga nämnder att säkerställa att verksamhetsspecifika krisledningsplaner finns i varje verksamhet och att nämndspecifika krisledningsplaner antas i enlighet med fullmäktiges instruktioner. Övriga iakttagelser och grund för vår bedömning sammanfattas under avsnitt 5. Page 155 of 246 2

156 2. Inledning 2.1. Bakgrund Kommunen ska bl.a. verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera risker, förluster, störningar och skador på grund av oförutsedda händelser. Genom god planering ska kommunen förhindra eller minimera negativa konsekvenser för anställda, kommuninvånare, verksamhet, egendom, ekonomi och miljö. Om ändå negativa konsekvenser uppstår ska beredskap finnas för detta. En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma beslut och insatser av en kommun (t.ex. extrem väderlek, långvarigt elavbrott etc.). Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska det i varje kommun finnas en krisledningsnämnd för att fullgöra uppgifter då extraordinära händelser i fredstid inträffar. Genom denna lagstiftning har bl.a. kommunernas skyldighet att ta fram risk- och sårbarhetsanalyser och kommunernas ansvar för den fredstida krishanteringen i det egna geografiska området reglerats. Lagen syftar till att kommunerna ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fredstid. Kommunen ansvarar således för att den kommunala verksamheten fungerar så störningsfritt som möjligt. Ansvaret omfattar även de delar som externa entreprenörer utför för kommunens räkning Syfte och revisionsfrågor Det övergripande syftet med granskningen är att granska och bedöma om kris- och katastrofberedskapen inom Haninge kommun är ändamålsenlig och anpassad till de krav som ställs i lagstiftningen. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Är roll- och ansvarsfördelning rörande krisberedskap tydlig och ändamålsenlig? Finns erforderliga styrdokument och riskanalyser i beredskapsarbetet upprättade och fastställda av rätt instans? Kan dessa bedömas vara ändamålsenliga? På vilket sätt säkerställs att berörd lagstiftning följs? Genomförs ändamålsenliga utbildningar och/eller övningar avseende extraordinära händelser? Hur sker samverkan inom kommunkoncernen samt med externa aktörer avseende krisberedskap? Sker ändamålsenlig uppföljning och återrapportering till ansvarig nämnd? 2.3. Ansvarig nämnd Granskningen avser kommunstyrelsen Genomförande Granskningen har genomförts genom dokumentstudier samt intervjuer med ansvariga funktioner inom kommunstyrelseförvaltningen. För specifikation av intervjuade personer och granskade dokument se Källförteckning i bilaga 1. Page 156 of 246 3

157 3. Revisionskriterier 3.1. Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Krav på organisation samt roll- och ansvarsfördelning Enligt 2 kap. 2 ska det i varje kommun finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser (krisledningsnämnd). Det innebär att fullmäktige måste tillsätta en krisledningsnämnd eller besluta att kommunstyrelsen eller någon annan nämnd tillika skall vara krisledningsnämnd. Fullmäktige ska utfärda reglemente för krisledningsnämnden. Nämndens uppgifter ska framgå av reglementet och fullmäktige ska ange vilka verksamhetsområden som krisledningsnämnden får överta från andra nämnder. Krav på styrande dokument Av lagens 2 kap. 1 framgår att kommuner ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur de kan påverka den egna verksamheten. Resultatet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Vidare ska fullmäktige enligt 2, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser med beaktande av risk- och sårbarhetsanalyser. Det får dock inte, enligt SKL:s handbok, bli så att planen slentrianmässigt en gång per mandatperiod fastställs av fullmäktige utan närmare eftertanke. I samband med att man övar extraordinära händelser bör det utvärderas om planen är ändamålsenlig. Det gäller också om en extraordinär händelse har inträffat. Enligt SKL:s handbok 1 ska varje nämnd göra en risk- och sårbarhetsanalys som visar hur stor risken är för en extraordinär händelse inom nämndens område och vad den kan få för konsekvenser. Varje nämnd måste också klargöra vilka risker och sårbarheter utanför den egna verksamheten som kan komma att påverka dess verksamhet. Dessa risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs sedan i en kommunal risk- och sårbarhetsanalys som omfattar hela kommunen. För att underlätta arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser bör fullmäktige besluta om riktlinjer för nämndernas arbete. Detta är viktigt inte minst för att skapa ett brett engagemang och deltagande hos de verksamhetsansvariga. Det är också viktigt att utnyttja de planer som redan finns och eventuellt revidera och komplettera dem med anledning av kraven i det nya krishanteringssystemet. I det geografiska områdesansvaret, som endast avser kommunerna, ingår också att kommunen skall göra en samlad analys av sådana risker och sådan sårbarhet i det geografiska området som kan leda till en extraordinär händelse och göra analysen känd bland de berörda. Den ska inte blandas ihop med den analys som kommunen skall göra med inriktning främst på den egna verksamheten. De båda analyserna skall utgöra delar i den plan för hanteringen av extraordinära händelser som kommunen skall upprätta och fastställa i fullmäktige. Krav på övning och utbildning Av 2 kap. 8 framgår att kommuner ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter 1 Samhällskriser och katastrofer Juridisk handbok (Sveriges Kommuner och Landsting) Page 157 of 246 4

158 vid extraordinära händelser i fredstid. Övning som tar sikte på extraordinära händelser inklusive svåra påfrestningar på samhället i fred stärker, enligt SKL:s handbok, förmågan att hantera en situation under höjd beredskap. I förarbetena till lagen föreslår regeringen dessutom att fullmäktige, i samband med att den antar planen för extraordinära händelser, beslutar om hur utbildningen och övningen skall ske. Krav på samverkan Enligt 2 kap. 7 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap skall kommuner inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att; 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, 3. informationen till allmänheten samordnas Det enda krav som, enligt SKL:s handbok, ställs på kommunen i rollen som geografiskt områdesansvarig är att verka för att samordning kommer till stånd och att kommunen i största möjliga mån försöker skapa en enhetlig lägesbild. Krav på uppföljning och återrapportering Av 2 kap. 9 framgår att kommuner skall hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som har vidtagits och hur de har påverkat krisberedskapsläget. Vidare stadgas att kommunen och landstinget vid en extraordinär händelse i fredstid skall ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. I 2 förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap stadgas att varje kommun skall hålla länsstyrelsen underrättad om vilka förberedelser som har vidtagits inför extraordinära händelser och lämna lägesrapporter och information om händelseutvecklingen till länsstyrelsen Kommunallagen Av 6 kap. 1 kommunallagen framgår att kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Krisledningsnämndens verksamhet omfattas av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Page 158 of 246 5

159 4. Granskningsresultat 4.1. Organisation samt roll- och ansvarsfördelning Organisation Inom kommunstyrelseförvaltningens kansliavdelning finns de funktioner (sammanlagt 3,0 årsarbetare) som på kommunövergripande nivå ansvarar för arbetet med risk, säkerhetsoch beredskapsfrågor. Den centrala säkerhetsenheten består av en säkerhetsstrateg, en säkerhetssamordnare och en trygghetssamordnare. Denna grupp ansvarar för kommunövergripande samordning och utveckling av bl.a. riskhantering, säkerhet och höjd beredskap. Respektive förvaltningschef ansvarar för att en samordnande funktion (säkerhetshandläggare) finns i respektive förvaltning. Säkerhetshandläggare finns även i kommunens bolag. Dessa funktioner stödjer verksamheterna i arbetet med säkerhet och riskhantering. Samtliga säkerhetshandläggare har, enligt intervjuer, en del av sin tjänst avsatta för arbetet. Hur stor del av tjänsten som avsatts varierar mellan förvaltningarna. Som exempel kan nämnas att inom utbildningsförvaltningen har en heltidstjänst avsatts för ändamålet och inom kultur- och fritidsförvaltningen har en halvtidstjänst avsatts. En gång per månad träffas ovanstående funktioner i ett s.k. säkerhetsforum. Forumet syftar bl.a. till att säkerställa att arbetet med krishantering bedrivs i enlighet med kommunens beslutade modell. Se vidare avsnitt Säkerhetsstrateg är sammankallande och leder forumet. Figur 1. Organisationsöversikt säkerhet Page 159 of 246 6

160 Roll- och ansvarsfördelning Roll- och ansvarsfördelningen för kommunens arbete med krisberedskap beskrivs i flera dokument. Bl.a. följande: Reglemente för kommunstyrelsen (reviderat av fullmäktige i mars 2016) Reglemente för krisledningsnämnd (antaget av fullmäktige i december 2004) Program för Haninge kommuns säkerhet och riskhanteringsarbete (fastställd av fullmäktige mars 2011). Central krisledningsplan för Haninge kommun (fastställd av fullmäktige mars 2016). Av kommunstyrelsens reglemente framgår att styrelsen ansvarar för civilt försvar inklusive beredskapsfrågor samt säkerhet och riskhantering. Vidare anges att kommunstyrelsen är kommunens beredskapsnämnd och hemvärnsnämnd. I Program för säkerhet och riskhanteringsarbete anges att kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens utveckling av säkerhetsarbetet och krisberedskapen. Av reglemente för kommunens krisledningsnämnd framgår att krisledningsnämnden svarar för de uppgifter som den aktuella händelsen ger upphov till inom ramen för övriga nämnders kompetensområde. Krisledningsnämnden beslutar i de frågor nämnden övertagit från övriga nämnd/nämnders verksamhetsområden. I övrigt specificeras nämndens uppgifter inte närmare. I reglementet anges att nämnden ska verka för att dess kompetensområde utreds och får närmare precisering. Nämnden består av kommunstyrelsens presidium samt tre ersättare som utsetts bland kommunstyrelsens övriga ledamöter, dvs totalt sex ledamöter. Granskning av Central krisledningsplan för Haninge kommun visar att krisledningsnämndens uppgifter specificeras närmare i detta dokument. Här anges bl.a. att krisledningsnämnden ska fullgöra uppgifter under en extraordinär händelse och, utifrån analys och information från krisledningens beredningsgrupp, fatta beslut kring åtgärder inför och under den extraordinära händelsen. Vidare lämnas exempel på uppgifter för nämnden efter beslut om att nämnden aktiverats: Besluta om att överta hela eller delar av övriga nämnders verksamhet Besluta i frågor som får stora ekonomiska konsekvenser Besluta om inriktningar och prioriteringar som krävs med hänsyn till händelsen Besluta om väsentligt sänkta servicenivåer eller tillfälligt avbryta verksamheter Besluta om omfördelning av kommunala resurser Besluta i frågor som innebär att betydande enskilda intressen påverkas Besluta om att begära hjälp från andra kommuner När det gäller övriga nämnder anges i Program för säkerhet och riskhanteringsarbete att nämnderna ansvarar för att programmet om säkerhets- och riskhanteringsarbetet efterlevs inom sina respektive ansvarsområden. Vidare beskrivs i Program för säkerhet och riskhanteringsarbete att följande tre principer är gällande i arbetet med krishantering, på såväl politisk- som på tjänstemannanivå: Ansvarsprincipen innebär så långt det är möjligt att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också ska ha motsvarande ansvar vid en krissituation. Närhetsprincipen - innebär så långt det är möjligt att allvarliga händelser eller kriser ska hanteras så nära de berörda som möjligt. Krishantering bör endast lyftas till högre beslutsnivåer om detta krävs för samordning och prioriteringar av resurser och åtgärder. Page 160 of 246 7

161 Likhetsprincipen - innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska bibehållas vid en kris. Ansvarsfördelningen på tjänstemannanivå beskrivs på följande vis i Program för säkerhet och riskhanteringsarbete: Kommunstyrelseförvaltningen har ansvaret för att under kommunstyrelsen leda och samordna kommunens samlade säkerhets- och riskhanteringsarbete samt krisberedskapen. Förvaltningarna ansvarar för att specifika planer som krävs för de egna ansvarsområdena tas fram. Av Central krisledningsplan framgår att den centrala krisledningsgruppen utövar den strategiska ledningen vid en kris eller annan oönskad händelse. Vid extraordinära händelser bereder krisledningsgruppen underlag för beslut till krisledningsnämnden och verkställer nämndens fattade beslut. Krisledningsgruppen leds av kommundirektören eller dennes ersättare. I gruppen ingår i övrigt förvaltningschefer och särskild adjungerad sakkunnig personal. Vid behov ingår samverkanspersoner från andra myndigheter eller organisationer Styrande dokument Dokumenterad styrning av beredskapsarbetet återfinns främst i följande dokument: Program för Haninge kommuns säkerhet och riskhanteringsarbete (fastställd av fullmäktige mars 2011). Central krisledningsplan för Haninge kommun (fastställd av fullmäktige mars 2016) Handlingsplan krisberedskap (beslutad av kommundirektörens ledningsgrupp i mars 2015). Riktlinjer systematiskt säkerhets- och riskhanteringsarbete i Haninge kommun (beslutad av kommundirektören i september 2014). Som bilagor till den Centrala krisledningsplanen finns även: Handbok för krisledning en mer konkret vägledning för det praktiska arbetet. Larmning av kommunala funktioner i Haninge kommun innehållande särskilda rutiner för larmning av personer/funktioner ingående i central krisledning. Dokumentation av arbetet med riskanalys återfinns främst i följande dokument: Övergripande risk- och sårbarhetsanalys Haninge kommun 2015 (beslutad av kommundirektörens ledningsgrupp mars 2015). Blankett/mall för risk- och sårbarhetsanalys Program för Haninge kommuns säkerhet och riskhanteringsarbete I Program för Haninge kommuns säkerhet och riskhanteringsarbete beskrivs kommunens samlade arbete inom området säkerhet, skydd mot olyckor och krisberedskap. Arbetet beskrivs inom sex olika områden: Krisberedskap/krishantering, Skydd mot olyckor, Personsäkerhet, Intern skydd, Informationssäkerhet samt Säkerhetsskydd. När det gäller krisberedskap återfinns en allmän beskrivning av vad som är att betrakta som krissituation och extra ordinär händelse. Vidare anges på ett övergripande vis hur sådana Page 161 of 246 8

162 händelser ska hanteras. Bl.a. anges att kris eller allvarlig händelse inledningsvis ska kunna hanteras av drabbad förvaltning och att vid extraordinära situationer eller när ett skeende eskalerar ska delar eller hela den centrala krisledningsorganisationen aktiveras. Vidare beskrivs kommunens målbilder, strategier och åtaganden när det gäller arbetet med krisberedskap/krishantering Central krisledningsplan för Haninge kommun Av Central krisledningsplan för Haninge kommun framgår att syftet med planen är att klargöra hur kommunen ska organiseras och bedrivas vid en kris, extraordinär händelse samt vid höjd beredskap. Planen ska också utgöra grund för nämnders och förvaltningars egen planering för verksamhet vid kriser och extraordinära händelser. Granskningen visar att planen bl.a. innehåller definitioner av extraordinär händelse, kris och samhällsviktig verksamhet. Vidare återfinns en övergripande strategi inför och vid krisledning samt en beskrivning av den centrala krisledningsorganisationen. I dokumentet återfinns också instruktioner för larmning och aktivering av den centrala krisledningsorganisationen. Av planen framgår att denna också ska grund för nämnders och förvaltningars egen planering för verksamhet vid kriser och extraordinära händelser Handlingsplan krisberedskap I Handlingsplan krisberedskap anges strategier och mer konkreta instruktioner för hur arbetet med krisberedskap ska bedrivas, enligt kommunens framtagna modell. Modellen omfattar arbetet med risk- och sårbarhetsanalys, krisledningsplan samt kontinuitetsplanering. Följande anges när det gäller arbetet med risk- och sårbarhetsanalys: Första året i mandatperioden görs en övergripande analys som vid de tre följande åren följs upp genom att redovisa eventuella förändringar. Sammanställning av kommunens risk- och sårbarhetsanalys baseras på internt arbete i form av workshops, övningar och erfarenheter av inträffade händelser. Den genomförda risk- och sårbarhetsanalysen ska resultera i kontinuitets- och krisledningsplaner. Dessa planer ska finnas i varje verksamhet och förvaltningsledning. Syftet med krisledningsplaner är att tydliggöra hur ledning ska organiseras och bedrivas vid händelser och krissituationer för att möjliggöra effektiv krisledning. Syftet med kontinuitetsplaner är bl.a. att förebygga avbrott i verksamheten, att processer som avbrutits ska kunna återupptas inom acceptabla avbrottstider och att acceptabla driftsnivåer ska kunna hållas även om avbrott uppstår. Granskningen visar att stödjande mall för dokumentation av arbetet med riskanalys, kontinuitetsplanering och krisledningsplan finns på kommunens Intranät. Handlingsplan för krisberedskap innehåller även en aktivitetsplan som åskådliggör när, under mandatperioden, arbetet med riskanalys, utbildning och planer ska ske. Av våra intervjuer framgår att samtliga förvaltningsledningar har upprättat kontinuitets- och krisledningsplaner utifrån arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Samtliga krisledningsplaner har dock inte antagits av respektive nämnd. Det finns på kommunövergripande nivå ingen samlad bild av i vilken utsträckning varje verksamhet har Page 162 of 246 9

163 dessa planer men av intervjuer framgår att flertalet verksamheter, varav samtliga som definierats som samhällsviktiga verksamheter, har upprättat kontinuitets- och krisledningsplaner Riktlinjer systematiskt säkerhets- och riskhanteringsarbete Granskningen visar att riktlinjer för systematiskt säkerhets- och riskhanteringsarbete utgår från fullmäktiges Program för säkerhet- och riskhanteringsarbete. Riktlinjerna omfattar därmed samma sex säkerhetsområden som tidigare nämnts under avsnitt Riktlinjerna ger bl.a. en mycket översiktlig beskrivning av hur olika typer av styrdokument tex program, policys och riktlinjer hänger ihop Övergripande risk- och sårbarhetsanalys 2015 Granskningen visar att den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen innehåller en beskrivning av kommunen samt den arbetsprocess som använts i arbetet med analysen. I dokumentet återfinns vidare identifierad samhällsviktig verksamhet samt identifierade risker för kommunen. Avslutningsvis beskrivs även behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Övning, utbildning och samverkan Övning och utbildning I Handlingsplan krisberedskap återfinns en plan för krisledningsövningar och utbildning för perioden Av planen framgår vilken utbildningsaktivitet som ska genomföras, när den ska genomföras samt målgrupp för aktiviteten. I handlingsplanen anges också utbildningsmål. Granskningen visar att planen omfattar följande funktioner: Krisledningsnämnd Beredningsgrupp krisledning Förvaltningars ledningsgrupper Stabsfunktioner; dokumentation, service, information kommunikation, personal, IT, ekonomi, lokalförsörjning De utbildningar som planerats under mandatperioden är; introduktion (information om bl.a. roller och styrdokument), ledningsövning i spelform, återkoppling till introduktion (repetition av information samt erfarenheter av övningar) samt scenarioövning med motspel. Av intervjuer framgår att ovanstående utbildningar och övningar i stort har genomförts i enlighet med planen. Uppskattningen är att ca 80 % av de aktiviteter som planerats för mandatperioden hittills har genomförts Intern och extern samverkan När det gäller samverkan inom kommunkoncernen sker denna främst i det säkerhetsforum som nämndes under avsnitt Denna gruppering fungerar som en koncerngemensam sakkunnig referensgrupp. Syftet med gruppen är att säkerställa utförande av kommungemensamma uppgifter enligt beslutade metoder och tillvägagångssätt. I gruppen sker också utbyte av information kring planerat och genomfört arbete samt inträffade händelser och eventuella utbildningsbehov. Till forumet knyts representanter från Page 163 of

164 Tornberget, polis, brandförsvar och försäkringsbolag och ytterligare aktörer kan tillfälligt bjudas in beroende på behov. När det gäller samverkan med externa aktörer framgår av Central krisledningsplan och våra intervjuer med säkerhetssamordnare att alla kommuner i länet ingår i ett gemensamt samverkansforum, tillsammans med flera andra krishanterande aktörer och myndigheter. Denna samverkan syftar till att stärka aktörernas förmåga att förebygga och minimera oönskade effekter av olyckor och kriser som inträffar i Stockholmsregionen. Länsstyrelsen i Stockholms län är samordnande och sammankallande. Samverkan enligt ovan kan, enligt krisledningsplanen, ske utifrån ordinarie eller aktiverat läge. Ordinarie läge innebär veckovisa avstämningar som genomförs med samtliga inblandade aktörer. Här sker delning av information kring kommande planerade händelser och uppföljning av genomförda planerade händelser som kan ha samtidig påverkan inom flera aktörers områden. Genom de regelbundna avstämningarna identifieras i förväg olika samverkansbehov och gemensamma planeringsförutsättningar. Exempel på sådana händelser är större evenemang, planerade trafikomläggningar, trender inom brand och akutsjukvård, ordningsrelaterat, kronprinsessbröllopet, Obamas statsbesök, övriga hotbilder. Aktiverat läge innebär skyndsam aktivering då händelser plötsligt inträffar eller vid överhängande risk att de inträffar och samtidigt påverkar flera aktörer/områden i regionen. Exempel på sådana inträffade händelser är tågurspårningar med stora konsekvenser för kollektivtrafiken, social oro, vädervarningar, avbrott i teknisk försörjning, större olyckor och inträffade attentat inom och utanför landet. I båda dessa lägen representeras Haninge kommun av kommunstyrelseförvaltningens säkerhetsenhet. Beroende av händelsers art kan ytterligare funktioner involveras från förvaltningarna. Av Handlingsplan krisberedskap framgår att samarbete och samverkan mellan kommunen och externa aktörer i den geografiska regionen huvudsakligen sker i följande (redan etablerade) forum: POSOM (kommunala förvaltningar, kyrkan, närpolisen, brand, civilförsvarsförbundet) PFS program för samverkan i Stockholms län (aktörer i länet etc.) Fokusgrupp lokal lägesbild (förvaltningarna, närpolisen, brand) Jordbro företagarpark JFP (samtliga säkerhetschefer i de stora företagen ex Cola, Dagab), Techdata, Green Cargo, Osram, Lagena, närpolisen, väktarbolag Lokalt snömöte (samtliga förvaltningar, stora snöröjningsentreprenörer, Nobina, närpolisen, brand) Handslag mot klotter/skadegörelse (ex bostadsbolagen, bostadsrättsföreningar, SRV, Återvinning, Vattenfall, Nobina, SL, närpolisen, förvaltningarna, de stora centrumägarna, brandförsvaret) Samverkan mot inbrott (närpolisen, väktarbolag, större bostadsbolagen och fastighetsbolag) Vidare beskrivs att gemensam förberedande planering sker kring ovädersrelaterade situationer och elförsörjning, vilket kan innebära nya uppgifter för kommunen. Tex: Inför oväderstider (snömöten). Aktörer; samtliga förvaltningar, närpolisen, entreprenör av kollektivtrafik, brandförsvaret. Styrel (planeringsprocess för prioritering av samhällsviktiga elanvändare). Page 164 of

165 4.4. Uppföljning och återrapportering I Program för Haninge kommuns säkerhet och riskhanteringsarbete har fullmäktige beslutat att: Det i nämndernas årsredovisningar ska framgå hur programmet har följts. Uppföljningen ska utgå från de målbilder och åtaganden som beskrivs i programmet. Stickprovskontroll av nämndernas årsredovisningar för år 2016 visar att uppföljning och återrapportering i enlighet med ovanstående beslut eller av arbetet med krishantering i övrigt inte sker till kommunstyrelse eller nämnder. Kommunens säkerhetsstrateg uppger att denne rapporterar det arbete som bedrivs till kommundirektörens ledningsgrupp och till kommunstyrelsens presidium. Länsstyrelsen har till uppgift att göra uppföljning på kommunernas krisberedskapsarbete. Kommunen ska därför årligen, till länsstyrelsen, göra en årsuppföljning av kommunens krisberedskap. Uppföljningen ska bland annat bestå av följande delar: En beskrivning av vilka åtgärder som kommunen genomfört under året för att stärka kommunens krisberedskap En kortfattad redogörelse för eventuellt inträffade kriser under det gångna året. Kommunen ska här även ange huruvida krisledningsnämnden i samband med de aktuella händelserna har informerats, sammankallats, samt fattat beslut. Länsstyrelsen lämnar i sin tur en sammanfattande bedömning av kommunernas arbete till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och regeringen. Länsstyrelsens uppföljningsbesök är centrala i arbetet med att följa upp kommunens arbete. Varje länsstyrelse bör besöka samtliga kommuner i länet minst två gånger per mandatperiod. Granskningen visar att Länsstyrelsen Stockholm i september 2016 besökt Haninge kommun i syfte att följa upp den kommunala krisberedskapen. Av länsstyrelsens protokoll från mötet framgår att Länsstyrelsen bedömer att Haninge kommun sammantaget har utfört ett gott krisberedskapsarbete enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap kapitel 2 rörande förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid. Vidare anges att Haninge kommun har en välplanerad och överskådlig verksamhet gällande krisberedskapen och uppgifter kopplat till avtal och lagstiftning. Ett stort arbete läggs ner på att förankra arbetssätt och att säkerställa en kontinuitet i en samhällsstörning. Page 165 of

166 5. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning är att kris- och katastrofberedskapen inom Haninge kommun är ändamålsenlig och anpassad till de krav som ställs i lagstiftningen. Vi bedömer dock att återrapporteringen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige bör utvecklas. Vidare rekommenderar vi samtliga nämnder att säkerställa att verksamhetsspecifika krisledningsplaner finns i varje verksamhet och att nämndspecifika krisledningsplaner antas i enlighet med fullmäktiges instruktioner. Revisionsfråga Är roll- och ansvarsfördelning rörande krisberedskap tydlig och ändamålsenlig? Finns erforderliga styrdokument och riskanalyser i beredskapsarbetet upprättade och fastställda av rätt instans? Kan dessa bedömas vara ändamålsenliga? På vilket sätt säkerställs att berörd lagstiftning följs? Genomförs ändamålsenliga utbildningar och/eller övningar avseende extraordinära händelser? Hur sker samverkan inom kommunkoncernen samt med externa aktörer avseende krisberedskap? Svar Vi bedömer att roll- och ansvarsfördelning rörande krisberedskap i huvudsak är tydlig och ändamålsenlig. Roll- och ansvarsfördelning finns specificerad i ett flertal dokument. Krisledningsnämnd har utsetts och dess uppgifter har specificerats. Vi uppmärksammar dock att såväl styrelsens som nämndens uppgifter när det gäller arbetet med krisberedskap är tydligare beskrivna i andra dokument som fastställts av fullmäktige, än i respektive reglemente. Vi vill i detta sammanhang även uppmärksamma kommunstyrelsen på att det finns behov av att uppdatera och tydliggöra styrelsens reglemente när det gäller detta område, tex när det gäller begreppen beredskapsnämnd och hemvärnsnämnd. Vår bedömning är att erforderliga styrdokument och riskanalyser har upprättats och fastställts av fullmäktige. Vi bedömer även att dessa är ändamålsenliga. Vi bedömer vidare att samtliga nämnder bör anta nämndspecifika krisledningsplaner i enlighet med instruktioner i fullmäktiges centrala krisledningsplan. Länsstyrelsens tillsyn syftar bl.a. till att säkerställa att lagstiftningen följs. Vi uppmärksammar att länsstyrelsen vid sitt senaste tillsynsbesök bedömde att Haninge kommun sammantaget har utfört ett gott krisberedskapsarbete enligt Lag 2006:544. Vår bedömning är att ändamålsenliga utbildningar och övningar genomförs. En plan för utbildningar som ska ske under mandatperioden har upprättats och denna har till stora delar följts. Samverkan internt sker främst i säkerhetsforum där samtliga förvaltningar och bolags säkerhetshandläggare samt säkerhetsenheten ingår. Extern samverkan sker med ett flertal aktörer i ett flertal etablerade forum. Page 166 of

167 Sker ändamålsenlig uppföljning och återrapportering till ansvarig nämnd? Årlig uppföljning och återrapportering av arbetet till länsstyrelsen sker. Vår bedömning är dock att det inte sker en ändamålsenlig uppföljning och återrapportering till kommunstyrelsen och fullmäktige avseende beredskapsarbetet och de målbilder och åtaganden som beskrivs i kommunens program för säkerhet och riskhanteringsarbete. Haninge den 29 november 2017 Mikael Sjölander EY Linda Marklund EY Page 167 of

168 Bilaga 1: Källförteckning Intervjuade funktioner: Kommundirektör Säkerhetsstrateg Dokument: Reglemente för kommunstyrelsen (reviderat av fullmäktige i mars 2016) Reglemente för krisledningsnämnd (antaget av fullmäktige i december 2004) Program för Haninge kommuns säkerhet och riskhanteringsarbete (fastställd av fullmäktige mars 2011). Central krisledningsplan för Haninge kommun (fastställd av fullmäktige mars 2016). Handlingsplan krisberedskap (beslutad av kommundirektörens ledningsgrupp i mars 2015). Riktlinjer systematiskt säkerhets- och riskhanteringsarbete i Haninge kommun (beslutad av kommundirektören i september 2014). Övergripande risk- och sårbarhetsanalys Haninge kommun 2015 (beslutad av kommundirektörens ledningsgrupp mars 2015). Blankett/mall för risk- och sårbarhetsanalys Protokoll från länsstyrelsens tillsynsbesök ( ). Page 168 of

169 Förvaltning Dokumenttyp Sida Utbildningsförvaltningen Recit 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Central stödavdelning GVN 2017/139 Handläggare Patrik Lönn, central stödchef Praktiknära strategi elevhälsa Sammanfattning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fattade den 7 februari 2017 beslut om att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en praktiknära strategi för elevhälsan. Praktiknära strategi för elevhälsan har två strategiområden. Dels att utveckla strukturerna för ledning, styrning och inriktning av elevhälsan, dels att utveckla elevhälsoarbetet genom den hälsofrämjande skolan med fokus på eleven. Inom varje strategiområde finns ett antal fokusområden med ett flertal åtaganden för förvaltningen under perioden Praktiknära strategin för elevhälsan har tagits fram av central förvaltning i samråd med referensgrupper bestående av elevhälsans funktioner och skolledare. Underlag för beslut - Praktiknära strategi för elevhälsan Förslag till beslut 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden antar strategin Expedieras: Akt För verkställighet: Gymnasieavdelningen, Central stödavdelning För kännedom: Rektorer POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST barnochutbildning@haninge.se Page 169 of 246

170 Praktiknära strategi för elevhälsan Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Dnr 2017/139 Page 170 of 246

171 Inledning Grund- och förskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutade i februari 2017 att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en Praktiknära strategi för elevhälsan. Utgångspunkten för uppdraget var utredningen Likvärdighet och kvalitet i elevhälsan GFN Dnr 2015/279 och GVN Dnr 2015/123 som presenterades vid dessa nämnder. Elevhälsan är i enlighet med skollagen en samling funktioner bestående av skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens. Arbetet leds av rektor. Det övergripande målet med elevhälsan är att elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Det innebär både kunskaper och värden. En strategi för elevhälsan måste därmed omfatta insatser för att utveckla elevhälsans funktioner. Den andra utgångspunkten handlar om elevperspektivet. Skolinspektionen beskriver i sin nationella kvalitetsgranskning av elevhälsan ett perspektivskifte från elevhälsans arbete mot skolans elevhälsoarbete. Det indikerar att elevens hälsa i fokus, alltså det som ska åstadkommas för eleven. Därmed måste en strategi för elevhälsan innehålla insatser för att utveckla arbetet för elevers hälsa. Denna strategi tar utgångspunkt i båda dessa perspektiv, dvs i elevhälsans funktioner såväl som hur lärande och god hälsa för elever ska uppnås. Elevhälsoarbetet inbegriper elevens lärande, att nå kunskapskraven, goda lärandemiljöer, trygghet och studiero och en skolgång fri från kränkningar samt att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det handlar sammantaget om samverkande insatser som bidrar till att elever får en god skolgång. Den här strategin är ett samlat dokument för utveckling och styrning av kommunens elevhälsa och kompletterar nämndernas redan beslutade strategier. Strategin formuleras genom två strategiområden och ett antal fokusområden inom vilka åtagande görs som förvaltningen genomför och följer upp. Strategin blir även en del av förvaltningens samlade förbättringsplan. Strategin formuleras genom följande två strategiområden: 1. Elevhälsans strukturer 2. Den hälsofrämjande skolan med fokus på eleven Konkret ska den praktiknära strategin för elevhälsa åstadkomma: Skapa likvärdig kvalitet med tydlig styrning, gemensamma strukturer och systematisk uppföljning En skola som fokuserar på lärande och hälsa och, åstadkommer ett arbete som sätter eleven i fokus och genomför uppföljningar av insatser. 1 Elevhälsa, kvalitetsgranskning Rapport 2015:05, Skolinspektionen, 2015 Page 171 of 246

172 Med praktiknära åsyftas hur strategin har tagits fram. Det har skett i ett nära samarbete mellan central förvaltning och representanter från elevhälsans funktioner, linjechef och skolledare i Haninge kommun. De fokusområden som finns med i strategin är inte direkt avgränsande mot varandra utan delvis överlappande. Dokumentet är alltså tänkt att förstås som en helhet. Strategin är tänk att gälla under loppet av en treårsperiod från Det innebär att de åtaganden som ska genomföras sker under denna tidsperiod. Strategiområde 1 Elevhälsans strukturer Fokusområden 1.1 Elevhälsans styrning och kvalitet 1.2 Elevhälsans inriktning 1.3 Elevhälsans kompetens 1.4 Dokumentation 1.5 Extra anpassningar, kartläggning och utredning av särskilt stöd 1.6 Samverkan kring elever med de största stödbehoven Strategiområde 2 Den lärande- och hälsofrämjande skolan med eleven i fokus Fokusområden 2.1 Tillgängliga lärmiljöer 2.2 Trygghet, studiero och arbetet mot kränkande behandling 2.3 Psykisk hälsa 2.4 Skolnärvaro 2.5 Nyanlända elever 2.6 Tidig upptäckt 2.7 Samverkan med vårdnadshavare Page 172 of 246

173 Strategiområde 1 Elevhälsans strukturer 1.1 Elevhälsans styrning och kvalitet På utbildningsförvaltningen finns en verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser (EMI) och en verksamhetschef för de psykologiska insatserna. Dessa utses av nämnderna som är vårdgivare och ytterst ansvariga för den vård som ges i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetscheferna är ansvariga för att säkerställa vårdens kvalitet i enlighet med det ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som vårdgivaren fattar beslut om. Kravet på att upprätta ledningssystem återfinns i en särskild föreskrift från Socialstyrelsen 2. Inom utbildningsförvaltningen finns ett ansvar för att samordna kuratorerna. Uppdraget för kuratorssamordnaren är att skapa likvärdig kvalitet genom att bedriva professionsutveckling och kompetenshöjande insatser för de kuratorer som finns inom nämndernas område. Det finns specialpedagogiska nätverk för grundskolan respektive gymnasiet som leds av medarbetare på central förvaltning. Dessa nätverk ska bidra till att lyfta gemensamma frågor och skapa likvärdighet och professionsutveckling. Elevhälsans arbete på skolorna leds av rektor som beslutar om elevhälsans verksamhet för att eleverna ska få det särskilda stöd de behöver. Styrningen av elevhälsan tar således utgångspunkt i såväl skollag som hälso- och sjukvårdslagen samt särskilda föreskrifter. Därmed är det är viktigt att styrningen tydliggörs ytterligare och för att nå likvärdighet och kvalitet och bästa möjliga samordning. Åtagande Säkerställa att roller och funktioner i styrningen av elevhälsan är känt i hela förvaltningen Årlig kvalitetsberättelse samt patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska, medicinska samt sociala insatser. Indikator Skriftlig rutin för styrning av elevhälsan Kvalitetsberättelser Patientsäkerhetsberättelse 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Page 173 of 246

174 1.2 Elevhälsans inriktning Av skollagen 2 kap 25 framgår att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Samtliga elever erbjudas hälsobesök med allmänna hälsokontroller vilket är ett uppdrag för skolsköterskan. Vid behov ska även elever kunna anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. En förutsättning för att arbetet inom elevhälsan ska kunna leda till en utveckling mot utbildningens mål är att det finns en tydlig och strukturerad samverkan med skolans personal. Samtliga funktioner behöver alltså ha gemensamt elevfokus som bygger på samarbete. Inom gymnasiet organiseras samarbetet genom den konsultativa elevhälsan. Det innebär att lärare och annan personal dels får ett strukturerat stöd av elevhälsan kring elever i behov av särskilt stöd och dels att elevhälsan genom detta samarbete utför uppgifter som stödjer elevens väg mot utbildningens mål. För att säkerställa att arbetssättet får önskvärt resultat behöver uppföljningar göras i syfte att utveckla och förbättra arbetsformerna ytterligare Åtagande Genomföra förbättringar av arbetsformerna inom den konsultativa elevhälsan Indikator Kartläggning av nyttjandegrad samt kvalitén på innehållet i den konsultativa elevhälsan 1.3 Elevhälsans kompetens Enligt 2 kap. 34 Skollagen ska huvudmannen se till att personalen vid enheterna ges möjlighet till kompetensutveckling. Enligt vägledning för elevhälsa har huvudmannens ansvar för kompetensförsörjning. Det finns ett uppdrag från Kommunfullmäktige att ta fram en kompetensförsörjningsplan och en plan för kompetenshöjande insatser. Vi vet att just kompetensförsörjning är en av de stora utmaningarna för Haninge nu och i framtiden. I uppdraget ingår att se över hur vi attraherar kompetens, utvecklar kompetens och behåller kompetens. Kompetensförsörjning är väsentligt även inom elevhälsan för att kommunen ska ha tillgång till rätt kompetens inom viktiga nyckelfunktioner. Rektor anställer skolsköterska, kurator och specialpedagoger på enheterna. Central stödchef anställer psykologer, skolläkare, verksamhetschefer och centralt anställda specialpedagoger. Page 174 of 246

175 Kompetensutveckling av elevhälsans funktioner genomförs genom verksamhetschef för EMI, chefer på Central stödavdelning och kuratorssamordningen. Rektor ansvarar för kompetensutvecklingen av specialpedagoger. Kompetensutveckling betraktas i Haninge kommun som ett strategiskt viktigt inslag i att behålla rätt kompetens. Elevhälsans kompetenser är även ett viktigt inslag i att bidra till den interna kompetensutvecklingen av all personal kring relevanta områden som berör elever i behov av särskilt stöd och även andra områden. CPS i skolan, ICDP i förskolan, samt föreläsningar och utbildningsfilmer inom en rad olika områden är exempel på kompetensutveckling som bedrivs genom central förvaltning. Det är också väsentligt att ha tillgång till kompetens i tillräcklig utsträckning för att kunna utföra uppdraget. I utredningen av elevhälsan 3 som lades fram till nämnderna i februari 2017 konstaterades att tillgången till kompetens är olika inom kommunens skolor när det gäller skolsköterska och kurator vilket innebär att likvärdighet i arbetet kan vara svårt att uppnå. Åtagande Att systematisera och samordna kompetensutvecklingen som ges av den centrala elevhälsans funktioner till enheterna Att årligen följa upp tillgången till elevhälsans kompetenser i jämförelse mellan skolorna och i relation till riksgenomsnittet samt säkerställa att kommunens skolledare får tillgång till uppföljningarna Att rikta särskilda utbildningsinsatser till extraresurser som arbetar med elever med stora stödbehov för att nå en gemensam kompetensgrund för dessa. Indikator Antal skolor som tagit del av utbildningsinsatser Antal utbildningsinsatser riktat till skolorna Antal deltagare som medverkat i utbildningsinsatserna Nyckeltal som visar på tillgång till elevhälsa 1.4 Dokumentation Krav på dokumentation i arbetet regleras i ett flertal lagar, bl.a. skollagen och patientdatalagen samt föreskrifter kring journalföring från Socialstyrelsen. I skolan finns krav på underlag vid utredningar om särskilt stöd samt upprättande av åtgärdsprogram. Särskilda krav finns på dokumentation vid myndighetsutövning, då åtgärdsprogram innehåller beslut om särskilt stöd. Även anmälningar, utredningar och åtgärder vid kränkande behandling ska dokumenteras. 3 Likvärdighet och kvalitet i elevhälsan GFN Dnr 2015/279 och GVN Dnr 2015/123 Page 175 of 246

176 Skolsköterska, skolläkare och i förekommande fall skolpsykolog är skyldiga att föra patientjournal. Under året har ett arbete påbörjat med att ta fram ett gemensamt verksamhetssystem för dokumentation inom elevhälsan inom nämndernas verksamhetsområden. Målsättningen är att skapa en gemensam plattform för dokumentation för ledningen av elevhälsan och elevhälsans samtliga funktioner. Systemet ska leva upp till samtliga lagkrav, funktionellt kunna hantera sekretessfrågor och bidra till att skapa likvärdighet i elevdokumentationen inom elevhälsans olika delar. Åtagande Slutföra upphandling av verksamhetssystem för dokumentation inom elevhälsan Påbörja implementering av verksamhetssystem för dokumentation inom elevhälsan Indikator Implementera verksamhetssystem för dokumentation inom elevhälsan 1.5 Extra anpassningar och utredning av särskilt stöd Stöd i form av extra anpassningar regleras genom 3 kap. 5 skollagen. Det innebär att elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnår skyndsamt ska ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om det trots insatser genom extra anpassningar ändå föreligger risk för att eleven inte uppnår kunskapskraven ska det anmälas till rektor som ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. Enligt 3 kap. 8 ska utredning av särskilt stöd ske i samråd med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. I de fall särskilt stöd sätts in ska det upprättas ett åtgärdsprogram. Det finns anledning att ta ett helhetsgrepp om den här frågan och ytterligare kartlägga hur arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd bedrivs i våra skolor samt vid behov genomföra förbättringar. I särskilt hög utsträckning gäller det hur arbetet med att kartlägga och utreda elevers stödbehov går till och hur det kan förbättras. Åtagande Kartlägga hur arbetet med extra anpassningar bedrivs i våra skolor samt ta fram ett konkret stöd kring hur förbättringar kan genomföras Ta fram en handledning i hur arbetet med kartläggning och utredning av stödbehov kan bedrivas. Page 176 of 246

177 Indikator Kartläggning av extra anpassningar Ett skriftligt stöd i arbetet med extra anpassningar Handledning i kartläggning och utredning av stödbehov 1.6 Samverkan kring elever med de största stödbehoven Samverkan kring de elever som har de största stödbehoven är särskilt viktigt. Det gäller intern samverkan mellan verksamheter inom utbildningsförvaltningens område såväl som mellan förvaltningar, särskilt med socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Mellan utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen finns en särskild samverkansstruktur, socialtjänst, utbildning, funktionsnedsättning (SUF) där beslutsfattande chefer möts kring en del av de elever som har mycket stora stödbehov i syfte att hitta gemensamma lösningar. Samverkan kring elever med de största stödbehoven behöver utvecklas ytterligare för att nämndernas verksamheter på ett mer optimalt sätt ska kunna hantera de utmaningar som finns gällande elever med stora stödbehov.. Det gäller såväl inom nämndernas område såväl som övergripande mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen Åtagande Bedriva ett arbete inom ramen för sammanhållen skolgång i samarbete med socialförvaltningen Utveckla samverkan ytterligare inom ramen för samarbetsstrukturen SUF och fördjupa och bredda samarbetet kring elever med de största stödbehoven. Indikator Skriftlig överenskommelse kring arbetet inom SUF Strategiområde 2 Den läro- och hälsofrämjande skolan med eleven i fokus 2.1 Tillgängliga lärmiljöer Tillgängliga lärmiljöer och rätten till utbildning för alla oavsett förutsättningar är en avgörande fråga för att alla elever ska lyckas i skolan. Page 177 of 246

178 I Skollagen 3 kap. 3 står Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Skolverket genomförde 2016 en kartläggning av tillgängligheten för elever i grundskolan med funktionsnedsättning 4 och konstaterade att många huvudmän inte ger tillräckliga förutsättningar för att lärmiljön ska vara pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgänglig för elever med funktionsnedsättning samt att det saknas tillräcklig styrning av skolhuvudmän på det här området. I kartläggningen följer Skolverket och Socialstyrelsen definition av funktionsnedsättning vilket bl.a. omfattar elever med rörelsehinder, syn- och hörselnedsättning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och medicinska funktionsnedsättningar. I kommunfullmäktiges mål 9 om Hög tillgänglighet står att människor med funktionsnedsättningar har rätt till ett liv på lika villkor som andra. Nämnderna har som strategi för 2018 att säkerställa att alla barn/elever har god tillgänglighet till utbildning och till förskolans och skolans lokaler. Det finns anledning att ta ett helhetsgrepp på den här frågan för att kunna leva upp till lagens krav och den kommunala styrningen och genomföra ett antal åtgärder som förbättrar nämndernas verksamheter på det här området. Arbetet ska bedrivas i samarbete mellan central förvaltning, linjeorganisationen och kommunens skolor. Åtagande: Genomföra en kartläggning av vad som krävs för att säkra våra lärandemiljöer för elever med funktionsnedsättning Ta fram en handlingsplan för att skapa en funktionsnedsättnings-säkrad lärmiljö Implementera handlingsplanen för en funktionsnedsättnings-säkrad lärmiljö Indikatorer Kartläggning Handlingsplan Kvalitetsrapport som beskriver implementeringsprocessen 2.2 Trygghet, studiero och arbetet mot kränkande behandling Arbetet med trygghet och studiero handlar om att säkerställa en god arbetsmiljö för eleverna. Det är en del av skolans klimat. För att åstadkomma det är rektor bl.a. skyldig att säkerställa att det finns ordningsregler på skolan där tydliga förväntningar uttrycks på eleverna. Detta regleras i 5 kap. skollagen. Trygghet har också en tydlig koppling till arbetet mot kränkande behandling vilket regleras i 6 kap. skollagen. Bl.a. finns där krav på att huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. En särskild plan mot kränkande behandling 4 Tillgängliga lärmiljöer, Skolverket, 2016 Page 178 of 246

179 ska upprättas och all kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen som utreder kränkningen. Haninge kommun är en barnrättskommun i enlighet med Barnkonventionen vilken bl.a. lyfter fram frågor kring barns rättigheter till ett liv i trygghet och frihet från kränkningar. Inom kommunens målområde 2 Trygga invånare med inflytande och delaktighet finns flera trategier inom nämndens område som förvaltningen har kopplade åtaganden kring. Föreliggande fokusområde inom denna särskilda strategi är tänkt att komplettera dessa åtaganden. Elevhälsans insatser ska vara förebyggande och främjande. Därför tar detta fokusområde utgångspunkt i de trygghetsfrämjande insatserna. Åtagande Arbeta med att främja det ett professionellt förhållningssätt Erbjuda skolornas personal återkommande utbildning kring gruppdynamikens betydelse för trygghet och studiero Erbjuda skolornas personal återkommande utbildning kring lågaffektivt bemötande Indikator Antal personal som fått stöd arbetet med det professionella förhållningssättet Antal personal som fått utbildning i gruppdynamik Antal personal som fått utbildning kring lågaffektivt bemötande 2.3 Psykisk hälsa Regeringen har tagit fram en särskild strategi inom området psykisk hälsa 5 som gäller från 2016 och fem år framåt. Där tar man fasta på sambandet mellan goda skolresultat och psykisk hälsa. Man konstaterar: Att gå ut med godkända betyg är en stark skyddsfaktor för barn och unga Särskilt viktigt menar man att det är att unga påbörjar och slutför gymnasieutbildningen. Det är den enskilda faktor som tydligast påverkar den psykiska hälsan på längre sikt. I strategin ges inga svar på varför den psykiska ohälsan har ökat, men man lyfter fram att det finns mönster som talar för att det har skett förändringar i miljöer där unga vistas. I strategin poängteras det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, att kunskapen om psykisk ohälsa måste öka och att insatser måste göras inom området alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) samt att den fysiska aktiviteten bland unga behöver öka. I den senaste mätningen genomförd av Folkhälsomyndigheten 2013/14 uppgav 57% av flickorna som är 15 år och 31% av pojkarna i samma ålder (i hela riket) att de har haft somatiska och/eller psykiska besvär minst 1 gång i veckan under en period på minst 6 månader. För flickor har det varit en kontinuerlig ökning sett över lång tid, för pojkar är ökningen mest markant sedan förra mätningen 2009/10 och sett över lång tid. 5 Fem fokusområden fem år framåt, regeringens strategi inom området psykisk hälsa , Nationell samordnare inom området psykisk hälsa, 2016 Page 179 of 246

180 Kommunfullmäktiges målområde 1 är God folkhälsa. Inom nämndernas verksamhetsområden finns strategier för arbete med ANDT och att öka likvärdigheten och kvalitén inom elevhälsan Inom gymnasiet har det under 2017 och i början av 2018 genomförts en större kompetensutvecklingsinsats riktad till gymnasiets personal i syfte att öka skolans förmåga att ge undervisning till alla elever oavsett förutsättningar samt ge kunskap kring tecken på allvarlig psykisk ohälsa. Den här strategin kompletterar nämndernas övriga strategier med satsningar inom flera områden för att stärka elevers skolgång och den psykiska hälsan. Det handlar om redan beslutade uppdrag för att ytterligare förbättra övergångarna från grundskola till gymnasium för elever i behov av särskilt stöd. Det handlar om insatser för att förbättra den generella miljön och klimatet på skolan bl.a. genom att utveckla det professionella förhållningssättet i relation till särskilt utsatta elever och det handlar om fortsatta riktade kompetensutvecklingsinsatser inom området främjande av psykisk hälsa. Åtaganden Kartlägga och ta fram en särskild handlingsplan i syfte att utveckla skolans miljöer och klimat genom att öka kompetens inom det professionella bemötandet i relation till elever med stora stödbehov Följa upp och genomförda kompetensutvecklingsinsatser och fortlöpande erbjuda riktade kompetensinsatser inom området främjande av psykisk hälsa Ta fram en handledning kring innebörden av ett professionellt förhållningssätt och arbeta med en implementering 2.4 Skolnärvaro Arbetet med att främja närvaro är en av skolans stora utmaningar. Folkhälsomyndigheten konstaterar att just bristande närvaro är en av de stora orsakerna till uteblivna resultat i skolan vilket ökar risken för framtida psykisk ohälsa. Närvaro i grundskolan och grundsärskolan regleras i skollagen 7 kap. som handlar om skolplikt och rätten till utbildning. För gymnasieskolan finns ingen närvaroplikt men närvaro är en förutsättning för de allra flesta elever för att de ska kunna slutföra sin skolgång. Kommunfullmäktige har som mål 4 Möjligheter till utbildning i livets alla skeden. För båda nämnderna finns strategin att Alla barn och ungdomar ska stödjas och motiveras till arbete eller studier. I Haninge kommun finns sedan 2015 ett särskilt inrättat Närvaroteam för grundskolan som arbetar med att ge stöd åt elever med hög problematisk skolfrånvaro samt ge stöd åt skolor i deras främjande närvaroarbete. Teamet hanterar även skolpliktsbevakning för fristående huvudmän och samverkar med flertalet andra myndigheter för att ge stöd åt denna elevgrupp. Page 180 of 246

181 Inom teamet finns stöd genom socialförvaltningen motsvarande en halvtidstjänst familjebehandling. Närvaroteamet har identifierat ett antal utvecklingsområden som skolorna behöver arbeta med. Skolorna behöver ha fungerande rutiner för att upptäcka frånvaro, analysera frånvaro och sätta in omedelbara åtgärder. Samordningen på skolan behöver utvecklas, möjligheter till extra anpassningar och särskilt stöd förbättras och de trygghetsskapande relationerna till vuxna behöver utvecklas. Närvaroteamet har tagit fram en handlingsplan för hur dessa åtgärder ska implementeras. Inom gymnasieskolan kommer ett närvaroarbete att utvecklas genom ett stödteam inom navigatorcentrum under Åtagande Detta åtagande återger ett av nämnden redan beslutade uppdragsdirektiv att inrätta ett stödteam inom navigatorcentrum för att arbeta med elever med hög problematisk skolfrånvaro inom gymnasieskolan. 2.5 Nyanlända elever Under de senaste åren har antalet nyanlända ökat i Haninge kommuns skolor. Detta skapar utmaningar framförallt eftersom de barn och ungdomar som kommer till skolan saknar färdigheter i det svenska språket. I Haninge kommun finns centrum för mottagning av nyanlända (CMN) som ger skolorna stöd i det arbetet. De gör en pedagogisk kartläggning, en medicinsk hälsoundersökning och vid behov en skolsocial utredning av nyanlända elever. CMN följer upp skolornas arbete på flera olika sätt och ger även stöd i nätverk för lärare som undervisar i svenska som andraspråk. CMN arbetar utifrån särskilt framtagna rutiner. I dessa konstateras bl.a. följande: De nyanlända elevernas utbildningsbakgrund är oerhört skiftande. Det börjar elever i våra skolor som aldrig tidigare har gått i skolan och som inte kan läsa och skriva och det börjar även elever som har kunskaper i matematik och andra ämnen som vida överstiger jämnåriga svenska elevers. Alltså är nyanlända elever inbördes mycket olika. En del elever har också erfarenheter med sig från sitt hemland som påverkar deras psykiska hälsa och deras möjligheter att ta till sig kunskap. Det är även viktigt att främja de sociala relationerna för de nyanlända eleverna i syfte att nå integrering och inkludering. Sociala relationer är en förutsättning för lärande och språkutveckling. I CMNs årliga rapport konstateras det att skolorna har svårt att identifiera vad som är språkliga hinder och vad som orsakas av en eventuell funktionsnedsättning. Med anledning av detta har en pedagogtjänst ersatts av en specialpedagog inom nyanländas lärande med uppdrag att stödja skolorna med detta. Page 181 of 246

182 Det är särskilt viktigt att främja den psykiska hälsan hos dessa elever. Med anledning av det har CMN anställt en kurator med inriktning nyanlända. En del av kuratorns tjänst är att samordna samtliga kuratorer i Haninge kommun och den andra delen är att stödja befintliga kuratorer i arbetet med nyanlända för att främja den psykiska hälsan. Åtagande Ta fram en handlingsplan som särskilt lyfter fram och belyser hur psykisk ohälsa hos nyanlända kan upptäckas och hur stödåtgärder i skolsituationen kan sättas in Ta fram en uppdragsfortbildning kring integration och inkludering Indikator Samtliga skolledare ska ha kännedom om handlingsplan Antal personal som tagit del av uppdragsfortbildningen 2.6 Tidigt upptäckt Tidig upptäckt av riskfaktorer och hälsoproblem är viktigt för att på längre sikt främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Det konstaterar regeringen i sin strategi inom området psykisk hälsa. Man lyfter särskilt fram arbetet mot ANDT. Genom kommunfullmäktiges mål God folkhälsa har nämnderna strategin att förbättra skolornas förebyggande arbete avseende ANDT inom ett kommunövergripande samarbete. Information som framkommer i den elevhälsoenkät som samtliga elever fyller igenom skolsköterskans arbete behöver användas mer tydligt strukturerat i elevhälsoarbetet. Genom enkäten upptäcks nyttjande av ANDT. Denna information behöver komma det generella elevhälsoarbetet till del, i förekommande fall på individnivå och för grupp för att insatser ska kunna genomföras på skolan. I förekommande fall måste informationen även rapporteras vidare i syfte att få tillgång till och samverka med socialtjänstens insatser. Inom skolan är det allmänt viktigt att koppla tidig upptäckt till det direkt elevorienterade och generellt främjande hälsoinsatser som görs på skolan. Den information som kommer fram genom tidig upptäckt behöver fungera som underlag för de insatser skolan gör i syfte att undanröja hinder för elevers lärande. Dessa insatser kan handla om extra anpassningar, särskilt stöd eller andra insatser. Inom grundskolan kan det exempelvis avse CPS. Lärare har en generell skyldighet att upptäcka och rapportera iakttagelser för att elevhälsan ska få kännedom om hälsotillstånd som kan vara hindrande för lärande och leda till försämrad psykisk hälsa på längre sikt. Elevhälsan genom skolsköterskan erbjuder hälsosamtal till samtliga elever. Hälsosamtalet regleras genom skollagen. I hälsosamtalet framkommer ofta information som är viktig för elevhälsoarbetet på skolan, t ex frågor som berör trygghet för eleven. Det är viktigt att denna Page 182 of 246

183 information kommer elevhälsoarbetet till del. Ett sätt att göra det är för skolsköterskor att strukturerat arbeta med föräldrars samtycke i syfte att främja arbetet för eleven. I förekommande fall skickas en remiss för vidare utredning inom landstinget. När det specifikt gäller utredningar som berör elevers sociala och beteendemässiga funktion förutsätter en remiss alltid att skolan har prövat olika former extra anpassningar, satt in särskilt stöd genom upprättat åtgärdsprogram och genomför en tydlig pedagogisk kartläggning. Bedömning om remiss ska skickas görs i samtliga fall av skolläkare. Åtaganden Ta fram en handledning kring hur hälsosamtalet och elevhälsoenkäten blir en relevant informationskälla i tidig upptäckt av riskfaktorer för fysisk och psykisk ohälsa och de insatser som skolan kan genomföra. Handledningen ska även beröra sekretessfrågan och hur man kan arbeta med samtycke från föräldrar. Syftet med handledningen är att skolan ska kunna arbeta med dessa frågor och sätta in insatser Genomföra en informationsinsats till skolor gällande lärares rapportering av iakttagelser kring hälsoproblem Ta fram en intern arbetsrutin på UBF kring remisser för utredning av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) Indikator Nyckeltal för genomförda hälsosamtal En skriftlig handledning kring hälsosamtal och elevhälsoenkät 2.7 Samverkan med vårdnadshavare I skollagen 1 kap. 4 står att utbildningen syftar till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer. Forskning visar att god samverkan med vårdnadshavare är en skyddsfaktor för eleven. Fungerande samverkan präglas av ömsesidigt förtroende, konstruktiv dialog och ett gemensamt fokus på att skapa lärande och hälsa för vårdnadshavarnas barn och skolans elev. I samverkan ingår även att skolan tydliggör sitt ansvar samt elevens och vårdnadshavarnas rättigheter. Kommunfullmäktige har som mål 2 Trygga invånare med inflytande och delaktighet. Det konstaterar att inflytande ger individen större makt över sitt liv och därmed större upplevd trygghet. Ett sätt för nämnderna att skapa detta är att utveckla god samverkan med vårdnadshavare. Det är särskilt viktigt när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsans funktioner tar särskild del i samverkan med vårdnadshavare när en elev riskerar att inte nå målen. Page 183 of 246

184 Utbildningsförvaltningen har tagit fram ett dokument som beskriver såväl skolans som vårdnadshavarnas ansvar och rättigheter i samverkan. Ytterligare insatser behöver göras för att vårdnadshavare ska präglas av gemensamma målbilder och att innehållskvalitén i samtalet ytterligare ska förbättras. Åtagande Ta fram ett stöd i hur samtal av hög kvalitet kan föras av skolorna med vårdnadshavare Implementera stödet Indikator Utbildningsfilm om kvalité i samtalet Antalet skolpersonal som tagit del av materialet Page 184 of 246

185 Förvaltning Dokumenttyp Sida Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer GVN 2017/115 Handläggare Kersti Hansell, utredare Remiss: Förslag till policy mot oegentligheter med tillhörande riktlinjer Sammanfattning Bakgrund Remiss från kommunstyrelseförvaltningen gällande förslag till policy mot oegentligheter med tillhörande riktlinjer. Synpunkterna ska lämnas till kommunstyrelseförvaltningens registrator senast den 28 februari Förvaltningens synpunkter Utbildningsförvaltningen har tagit del av remissversionen av förslag till policy mot oegentligheter med tillhörande riktlinjer och vill framföra följande synpunkter: Det är positivt med en policy, avsiktsförklaring, och riktlinjer för att styra beslut och uppnå önskade mål. Att försöka ta ett samlat grepp på såväl juridisk reglerade som icke juridiskt reglerade handlingar är mycket bra. Det borde framgå tydligare att oegentligheter är att likställas med brott mot regelverk. Att regelverket grundar sig på lagstiftning i tex brottsbalken, kommunallagen borde förtydligas. Det finns begrepp som ytterligare behöver förtydligas. Begreppet otillåten påverkan innefattar en rad olika handlingar som syftar till att påverka tjänstemän i deras myndighetsutövning. Under rubriken Definitioner borde det inledas med 3.1 Definition av begreppet oegentlighet, vilket kan förtydligas md ohederligt förfarande, bedrägeri, förskingring, fusk eller fuffens. 3.2 Korruption. Bra att definitionen av begreppet härleds. Korruptionsbrott regleras i brottsbalken. 3.3 Mutor Tillägg till texten: Givande och tagande av muta räknas som korruptionsbrott och regleras i brottsbalken. 3.4 Favorisering. Begreppet JÄV bör tas upp under en särskild rubrik och beskriva när jäv föreligger samt att lagregler finns i såväl POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST barnochutbildning@haninge.se Page 185 of 246

186 Förvaltning Dokumenttyp Sida Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer GVN 2017/115 Handläggare Kersti Hansell, utredare förvaltningslagen som kommunallagen. Begreppet förekommer för första gången i riktlinjerna under Allmänt om favorisering samt senare under Konsekvenser av favorisering. Bra att det i riktlinjerna specifikt tas upp gåvor till anställda inom skola och utbildning. Det ger en tydlig signal om att policyn gäller alla medarbetare på alla nivåer och verksamheter inom kommunen. Underlag för beslut - Remiss Förslag till policy mot oegentligheter med tillhörande riktlinjer, dnr KS 2017/520. Förslag till beslut 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden överlämnar förvaltningens synpunkter till kommunstyrelsen. Expedieras: Akt, registrator kommunstyrelseförvaltningen Page 186 of 246

187 Page 187 of 246

188 Policy mot oegentligheter POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 188 of 246

189 Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från datum Styrdokument Policy mot oegentligheter ÅÅÅÅ-MM- DD ÅÅÅÅ-MM- DD. Beslutat av Ansvarig förvaltning och avdelning Diarienummer Välj beslutande organ. Kommunstyrelseförvaltningen, ekonomiavdelningen KS 2017/520 Ämnesord Ersätter tidigare beslut Relevanta ämnesord/sökord för innehållet i styrdokumentet. Som exempel Organ ÅÅÅÅ-MM-DD, 999. kan relevanta ämnesord för ett reglemente vara: Nämnd, ansvarsområde, rapporteringsskyldighet, sammansättning, sammanträden. Dokumentinformation - Är styrdokumentet nytt? Ange varifrån uppdraget att arbeta fram styrdokumentet kommer samt eventuellt bakgrund till/syfte med styrdokumentet. Exempel: Programmet har arbetats fram på uppdrag av exempelnämnden och beskriver det arbete som kommunen ska bedriva på exempelområdet.. - Kompletterar eller ersätter styrdokumentet något annat styrdokument? Ange vilket organ som antog det andra styrdokumentet, inklusive beslutsdatum och paragraf. Exempel: X-strategin är ett komplement till Y- policyn., X-policyn ersätter tidigare Y-policyn, som därmed upphör att gälla.. Page 189 of 246

190 Innehållsförteckning 1 Syfte och inledning Kommunens förhållningssätt gentemot oegentligheter Definitioner Oegentligheter är korruption Mutor Favorisering Förtroendemissbruk Oetiskt handlande Rutiner för hantering av oegentligheter Avgränsningar Uppföljning...3 Page 190 of 246

191 Diarienummer Sida KS 2017/520 1 Policy mot oegentligheter 1 Syfte och inledning Förtroendevalda och anställda i offentlig sektor utsätts för påverkan av andra och utsätter även andra för påverkan, i de dagliga kontakterna med medborgare, företag, föreningar m fl. Sådana kontakter är nödvändiga inslag i ett förtroendeuppdrag och i de anställdas arbete. Ur rättssäkerhets- och demokratisk synpunkt är det dock viktigt att kontakterna sker formellt på riktigt sätt och att det finns gränser för hur denna påverkan får se ut. Därför finns regler som skall förhindra en otillbörlig påverkan. Policy mot oegentligheter syftar till att stödja arbetet mot korruption och oetiskt handlande i Haninge kommun. Policyns syfte är även att klargöra kommunens värdegrund och förhållningssätt avseende oegentligheter. De oegentligheter som avses definieras. Rutiner för hantering av oegentligheterna fastställs genom riktlinjer. Vid misstanke om oegentligheter ska riktlinjer och rutiner för oegentligheter tillämpas. 2 Kommunens förhållningssätt gentemot oegentligheter Haninge kommuns förtroendevalda och anställda följer gällande regler och undviker att handla felaktigt eller oetiskt. Förtroendevalda och anställda låter sig inte påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i arbetet. Förtroendevalda och anställda i kommunkoncernen verkar på kommuninvånarnas uppdrag och ska vara sakliga och opartiska i sin tjänsteutövning. Förtroendevald eller anställd får aldrig missbruka sin ställning. Privata relationer får inte påverka arbetet. Förtroendevalda eller anställda får inte missbruka sin position eller försätta sig i beroendeställning till någon de möter i tjänsten. Straffrättsligt missbruk av kommunens medel får inte förekomma. Särskilda krav på integritet finns vid myndighetsutövning, upphandling och inköp. Förtroendevalda och anställda får inte ha bisysslor som kan minska trovärdigheten. Alla har ett ansvar att reagera och agera om misstanke finns om oegentligheter eller missförhållanden. Förtroendevalda och anställda agerar alltid etiskt i sitt arbete. Page 191 of 246

192 Sida 2 (6) 3 Definitioner I policyn används följande definitioner: 3.1 Oegentligheter är korruption Det finns ingen fastställd nationell definition av begreppet korruption. Olika definitioner av korruption används av internationella och nationella myndigheter. I kommunens policy mot oegentligheter används denna definition för korruption och oegentligheter: Korruption eller oegentligheter är maktmissbruk där förtroendevald eller anställd utnyttjar sin offentliga ställning och bryter mot normen om opartiskhet i den offentliga maktutövningen för att erhålla direkt eller indirekt personlig vinning för sig själv eller andra. 1 Korruption strider mot det offentliga uppdragets krav och innebär en otillbörlig sammanblandning mellan det offentliga uppdraget och privata intressen. Korruption påverkar innehållet i de offentliga besluten. Korruption är när förtroendevalda och anställda åsidosätter allmänintresset till förmån för egenintresset. Korruption är ett kraftfullt ord för oegentlighet. I kommunens arbete mot korruption används begreppet oegentlighet. Som oegentligheter räknas mutor, annan otillbörlig favorisering och förtroendemissbruk. 3.2 Mutor Mutor är en otillbörlig gåva, belöning eller annan förmån som överlämnas till en förtroendevald eller anställd. Mutor kan bestå av vad som helst som är attraktivt för mottagaren, exempelvis pengar, rabatter, varor, tjänster och gästfrihet i form av kost, logi och resor. 3.3 Favorisering Favorisering är en samlingsbeteckning som innebär att förtroendevald eller anställd utnyttjar sin ställning för att på ett otillbörligt sätt ge fördelar till vissa personer eller grupper. Nepotism, vänskapskorruption och/eller svågerpolitik är favorisering av släktingar eller vänner, ofta vid tillsättning av tjänster eller fördelning av andra uppdrag, exempelvis vid upphandling. 3.4 Förtroendemissbruk Förtroendemissbruk kan innebära flera saker. Trolöshet mot huvudman innebär att en förtroendeställning missbrukas gentemot arbetsgivaren och detta missbruk innebär skada för huvudmannen. Förskingring är stöld av offentliga medel. Bedrägeri är en bred form av korruption och handlar om att offentliga befattningshavare ägnar sig åt vilseledande beteenden som manipulation eller förvrängning av fakta och expertkunskap för egen vinnings skull. 1 Definition baseras på definitionen i expertgruppen för studier i offentlig ekonomis (ESO) rapport Allmän nytta eller egen vinning 2013:2. Page 192 of 246

193 Sida 3 (6) 3.5 Oetiskt handlande Oetiskt handlande inbegriper handlande som strider mot kommunens värderingar och mot rådande normer och kulturella värderingar. Att medvetet inte följa styrdokument kan i vid mening betraktas som oetiskt handlande. Vad som är etiskt eller oetiskt handlande är dock inte alltid självklart. Oetiskt handlande kan vara att agera på sådant sätt som skadar förtroendet för kommunen. 4 Rutiner för hantering av oegentligheter Oegentligheter ska hanteras på lika sätt oavsett var i verksamheten de inträffat. Till policyn finns riktlinjer och rutiner som specificerar hur oegentligheter ska rapporteras och hanteras. Riktlinjerna, som fastställs av kommundirektören, gäller samtliga nämnder och även de av kommunen helägda bolagen i tillämpliga delar. 5 Avgränsningar I kollektivavtalet hanteras arbetsrättsliga konsekvenser av oegentligheter i form av avstängning och disciplinpåföljd. Kollektivavtalet är överordnat rutinerna för oegentligheter och arbetsrättsliga konsekvenser hanteras inte i riktlinjerna. I kollektivavtalet regleras även bisysslor. 6 Uppföljning Uppföljning av policyn och riktlinjerna för eventuella justeringar och uppdateringar görs vid behov. Page 193 of 246

194 POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 194 of 246

195 Riktlinjer till policy mot oegentligheter POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 195 of 246

196 Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från datum Styrdokument Riktlinjer till policy mot oegentligheter ÅÅÅÅ-MM- DD ÅÅÅÅ-MM- DD. Beslutat av Ansvarig förvaltning och avdelning Diarienummer Välj beslutande organ. Kommunstyrelseförvaltningen, ekonomiavdelningen KS 2017/520 Ämnesord Ersätter tidigare beslut Relevanta ämnesord/sökord för innehållet i styrdokumentet. Som exempel Organ ÅÅÅÅ-MM-DD, 999. kan relevanta ämnesord för ett reglemente vara: Nämnd, ansvarsområde, rapporteringsskyldighet, sammansättning, sammanträden. Dokumentinformation - Är styrdokumentet nytt? Ange varifrån uppdraget att arbeta fram styrdokumentet kommer samt eventuellt bakgrund till/syfte med styrdokumentet. Exempel: Programmet har arbetats fram på uppdrag av exempelnämnden och beskriver det arbete som kommunen ska bedriva på exempelområdet.. - Kompletterar eller ersätter styrdokumentet något annat styrdokument? Ange vilket organ som antog det andra styrdokumentet, inklusive beslutsdatum och paragraf. Exempel: X-strategin är ett komplement till Y- policyn., X-policyn ersätter tidigare Y-policyn, som därmed upphör att gälla.. Page 196 of 246

197 Innehållsförteckning MUTOR 1 Vardagsdilemman i tjänsten, mutor Vad räknas som muta Allmänt om mutor Detta gäller i kommunen om mutor Måltider Kundträffar Studieresor, kurser och seminarier Gåvor Tjänster Förmån och gåva i testamente och andra former av belöningar Rabatter och lån Övriga erbjudanden Konsekvenser av mutor...5 FAVORISERING 6 Vardagsdilemman i tjänsten, favorisering Allmänt om favorisering Vad räknas som favorisering Detta gäller i kommunen om favorisering Anställning Vänskaps- och släktförhållanden Konsekvenser av favorisering...7 FÖRTROENDEMISSBRUK 11 Vad räknas som förtroendemissbruk Exempel på förtroendemissbruk Detta gäller i kommunen om förtroendemissbruk Trolöshet mot huvudman Förskingring Bedrägeri Konsekvenser av förtroendemissbruk...9 Page 197 of 246

198 Diarienummer Sida KS 2017/520 1 Riktlinjer till policy mot oegentligheter För att stödja kommunens arbete mot korruption finns riktlinjer och rutiner för oegentligheter avseende mutor, favorisering och förtroendemissbruk. Riktlinjerna till policyn mot oegentligheter tar upp kommunens värderingar för oegentligheter. Dessa delas i riktlinjerna in i tre delar; mutor, favorisering och förtroendemissbruk. I riktlinjerna ges exempel på situationer då oegentligheter kan förekomma, eventuell lag som hanterar oegentligheten, hur oegentligheten officiellt definieras, hur kommunen ställer sig till oegentligheten och vilka konsekvenser detta kan ge. Page 198 of 246

199 Sida 2 (12) Mutor En muta är en otillbörlig förmån som är avsedd att påverka mottagaren så att denne på något sätt i sin tjänsteutövning i framtiden eller direkt gynnar givaren. Mutbrott är straffbara. 1 Vardagsdilemman i tjänsten, mutor Som förtroendevald eller anställd i kommunkoncernen hamnar man ibland i situationer som kan vara svåra att hantera. Middag med kvällsaktivitet Som tack för att vi är en stor kund har jag som chef blivit inbjuden till middag med gemensam aktivitet av en leverantör. Leverantören bjuder på biljetter till en ishockeymatch som vi ska se tillsammans och sedan ska vi äta middag på restaurang. Gåvor från anhörig I samband med att en brukare flyttar in i sitt nya boende får jag besök på mitt kontor. En anhörig har med sig flera fina gåvor och jag känner mig oartig och vill inte avvisa henne. Jag tar med tvekan emot gåvorna och ställer på min hylla. Tack från leverantör Leverantören kommer varje jul förbi med en stor chokladask. Den är till mig som tack för vårt goda samarbete under året, säger hon. Jag tar emot den och tar hem den till familjens stora glädje. 2 Vad räknas som muta En muta kan bestå av vad som helst som är attraktivt för mottagaren. Det kan avse kontanter, presentkort, rabatter, varor, kreditförmåner, praktikplats för mottagarens närstående, restaurang- eller teaterbesök, evenemangsbiljetter, betalda medlemsavgifter med mera. Ofta har förmånen ett ekonomiskt värde men det är inte nödvändigt för att förmånen ska ses som en muta. En gåva behöver inte kosta någonting för givaren för att ha ett värde för mottagaren. 3 Allmänt om mutor Om en förmån anses vara en muta eller inte måste bedömas från fall till fall. Det finns inte alltid ett självklart svar, men det finns några frågor som man kan ställa till sig själv och som kan vara till hjälp vid bedömningen av om en förmån utgör en muta. 1. Är detta en förmån och varför erbjuds den mig? 2. Finns det en koppling mellan förmånen och min tjänsteutövning? 3. Hur är förmånen beskaffad och vad är den värd? 4. Vilket inflytande har jag på min arbetsgivares relation med den som erbjuder förmånen? 5. Vill jag läsa om mig själv och den här förmånen i pressen? Är du osäker på om gåvan du erbjuds kan ses som muta ska du tacka nej. Använd gärna kommunens policy mot oegentligheter som skäl till att erbjudandet inte kan tas emot. Page 199 of 246

200 Sida 3 (12) En tumregel är att det alltid är känsligare om du får och tar emot något personligen. En biobiljett från en leverantör som skickas till dig bör skickas tillbaka eller lottas ut bland berörda medarbetare. Fruktkorgen, chokladasken eller souveniren kan du ta emot om du ställer ut den i avdelningens gemensamma personalrum, och talar om för givaren att du kommer att göra så. Blir du bjuden på lunch, middag eller övernattning vid till exempel en nätverksträff är detta tillåtet. Bjuds du däremot in till ett arrangemang från en leverantör bör du alltid fundera på vad syftet bakom inbjudan kan vara. Kan du påverkas i din tjänsteutövning, är den förmån du får tillbörlig eller otillbörlig. Att ta emot en bricklunch som en del i ett dagsprogram är oftast helt i sin ordning. Du bör däremot tacka nej till luncher, middagar och andra förmåner som är mer påkostade och framstår som utöver det vanliga. Den som är osäker på hur ett erbjudande om en gåva eller förmån ska hanteras bör ta upp frågan med sin chef för bedömning. En otillbörlig gåva kan dock aldrig bli tillbörlig genom att en chef godkänner den. 4 Detta gäller i kommunen om mutor 4.1 Måltider Som förtroendevald eller anställd bör man tacka nej till att bjudas på måltider av utomstående om inte måltiden har ett naturligt samband med uppdraget och är en normal arbetslunch eller motsvarande. Ett sådant samband kan finnas om den anställde har till uppgift att skapa eller behålla affärskontakter. Om exempelvis en byggherre eller entreprenör vill visa ett i sammanhanget relevant projekt och bjuda på en enklare måltid är detta normalt tillåtet. Luncher och middagar av annat än traditionellt slag, i synnerhet sådana där måltiden fortsätter med nöjesaktiviteter eller där make/maka eller sambo och barn får delta, bör betraktas som otillbörliga. 4.2 Kundträffar Om ett företag som kommunen handlar med bjuder på en kundträff är det tillåtet att delta om syftet med träffen är att utbyta information. Om det vid träffen förekommer viss underhållning och bjuds på enklare förtäring innebär det inte att kundträffen därmed blir en muta. Det är dock viktigt att huvudsyftet är att ge information, inte att vara en nöjestillställning. 4.3 Studieresor, kurser och seminarier Resor som har ett naturligt samband med tjänsteutövningen har generellt sett ansetts vara straffria att delta i. Enligt vad som framgår av lagförarbetena kan det mera sällan anses tillbörligt att en anställd i offentlig sektor bjuds på en studieresa som omfattar mer än en dag. För att vara tillbörlig måste en sådan resa vara seriöst upplagd och ovidkommande nöjesarrangemang får i princip inte förekomma. Inbjudan ska vara riktad till arbetsgivaren och denne har att välja ut de personer som deltar. Om en studieresa, kurs eller seminarium bedöms vara intressant att delta i men det är tveksamt om det skulle anses tillbörligt att bli bjuden på kostnaden för deltagandet, bör arbetsgivaren själv bekosta detta för den anställdes räkning. Motsvarande gäller för förtroendevalda. Page 200 of 246

201 Sida 4 (12) 4.4 Gåvor I princip ska gåvor aldrig tas emot från utomstående. Särskild restriktivitet gäller för den som arbetar med myndighetsutövning, arbetar med upphandling eller inköp och för den som är anställd inom äldrevård eller socialtjänst. Gåvor i samband med högtidsdagar eller jul kan accepteras. och som ett riktmärke gäller att julklappar samt gåvor vid 50- och 60-årsdagar inte får vara värda mer än en procent av prisbasbeloppet. Dessa beloppsgränser är inte absoluta utan en gåva kan anses som otillbörlig även om värdet av gåvan är ringa. Gåvor till anställda inom skola och utbildning från enskilda elever bör endast tas emot om gåvan är av obetydligt värde. Gemensamma gåvor från elever eller föräldrar i samband med terminsavslutningar kan accepteras om värdet av gåvan uppgår till högst en procent av prisbasbeloppet. Beloppet avseende gåvor från utomstående ska inte blandas samman med beloppet för interna jubileumsgåvor, där arbetsgivaren uppvaktar den anställde. Beloppsgränsen för jubileumsgåvor vid uppvaktning regleras av skattelagstiftningen. 4.5 Tjänster En muta kan även bestå i sidoleveranser av varor och tjänster från kommunens leverantörer eller att få en tjänst utförd, t ex reparation av bil eller hus. Detta är inte tillåtet. 4.6 Förmån och gåva i testamente och andra former av belöningar Anställda inom vårdområdet kan bli särskilt utsatta för att vårdtagaren vill ge belöning för ett gott utfört arbete. På detta område gäller i princip nolltolerans. För att upprätthålla kravet på lika vård och lika bemötande, måste personalen i förekommande fall omedelbart klargöra att någon belöning inte är möjlig att ta emot. Undantag kan komma ifråga enbart om värdet på belöningen är mycket lågt och det står helt klart att den inte kan uppfattas som en muta. Ett exempel kan vara när en pensionär inom äldreomsorgen vill bjuda personal på en kopp kaffe för att visa sin uppskattning. Det är inte heller godtagbart att en vårdtagare testamenterar egendom till anställda. Om en vårdare får veta att en vårdtagare tänker testamentera egendom till honom eller henne så skall vårdaren omedelbart klargöra för testatorn (vårdtagaren) att vårdaren inte får ta emot detta. Den anställde bör avhålla sig från varje handlande som av testatorn kan uppfattas som ett samtycke till mottagande. Anställda inom vårdområdet får inte medverka vid upprättandet av deras vårdtagares testamente. Det är inte heller lämpligt att anställda ställer upp som testamentsvittnen. Vårdtagaren bör i frågor av detta slag hänvisas till en advokat eller annan sakkunnig på området. 4.7 Rabatter och lån Förtroendevalda och anställda får inte ta emot rabatter, följderbjudanden eller lån som inte riktar sig till samtliga anställda i kommunen. Detta innefattar även köp av varor och tjänster till underpris. Rabatter inom ramen för en personalförening kan dock inte betraktas som otillbörliga, så länge alla anställda i kommunen har möjlighet att delta i föreningen. Page 201 of 246

202 Sida 5 (12) 4.8 Övriga erbjudanden Det kan förekomma att anställda eller förtroendevalda i kommunen får erbjudanden i tjänsten om att fritt eller till subventionerat pris delta i olika evenemang på fritiden. Det kan vara fråga om att resa, att låna en sportstuga/segelbåt eller om aktiviteter som till exempel golftävlingar. Tacka alltid nej till sådana erbjudanden. Olika slags bonuserbjudanden såsom flygbonuspoäng för tjänsteresor och liknande får endast användas i tjänsten. 5 Konsekvenser av mutor Den som är anställd eller är uppdragstagare i kommunen eller dess bolag kan dömas för mutbrott. Samma sak gäller för kommunens förtroendevalda. Det innebär att reglerna gäller för såväl miljöinspektörer, lärare, vårdare, konsulter, socialsekreterare som fullmäktigeledamöter. Även styrelseledamöter i kommunala bolag samt nämndemän omfattas. Inom den offentliga sektorn ser domstolarna extra strängt på situationer såsom myndighetsutövning, exempelvis tillståndsgivning, beslut och tillsyn, samt offentlig upphandling. Även inom äldreomsorg och socialtjänst är reglerna striktare, på grund av vårdtagarens beroendeställning och för att förtroendet för äldreomsorgen samt socialtjänsten ska upprätthållas. För anställda som arbetar med myndighetsutövning samt upphandlare, inköpsansvariga och anställda inom äldrevård och socialtjänst, är därför alla typer av förmåner i regel att anse som otillåtna. Den som gör sig skyldig till mutbrott döms till böter eller fängelse i upp till sex år. Givande av muta som riktas mot en person som är anställd eller fullgör ett uppdrag inom den offentliga sektorn eller ett mutbrott som begås av sådan person faller alltid under allmänt åtal. Det innebär att åklagare är skyldig att utreda brottet när det kommer till polis och åklagares kännedom. Reglerna är generellt sett striktare för anställda och förtroendevalda i offentlig verksamhet än personer i privat verksamhet. I kollektivavtalet, Allmänna Bestämmelser, regleras avstängning och disciplinpåföljd av personal. En arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning. Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete. Personalavdelningen hanterar de arbetsrättsliga konsekvenserna. Page 202 of 246

203 Sida 6 (12) Favorisering Lojaliteten till familj, släkt och vänner överstiger ofta lojaliteten mot arbetsgivaren och regelverket. Släktförhållanden och vänskapsband riskerar därför att öka utrymmet för att oegentligheter ska kunna ske på arbetsplatser. 6 Vardagsdilemman i tjänsten, favorisering I kommunkoncernen förekommer det ibland situationer som det kan vara svårt att överblicka konsekvenserna av. Partners på samma arbetsplats Min man och jag arbetar på samma enhet. Han är chef och jag är bara en av medarbetarna och vi skulle verkligen aldrig utnyttja situationen. Vi pratar inte jobb hemma vid matbordet. Anställning av närstående Min kompis har rätt kompetens för tjänsten och jag ser inget problem i att förenkla anställningsprocessen, spara pengar för kommunen och anställa henne direkt i min verksamhet. Hon kommer att göra ett bra jobb och det är bättre än att anställa någon som man inte känner. 7 Allmänt om favorisering Inget av dilemmana ovan innebär ett omedelbart problem men i förlängningen kan det uppstå. Beroenden är ett exempel på en problematik. I ett partnerskap där parterna inte är på jämbördig nivå på arbetsplatsen, kommer en part alltid att vara i beroendeställning. Hur hanteras löneförhandlingarna? Får den beroende parten mer eller mindre än andra för ett lika gott utfört arbete? Hur hanteras konflikter på arbetsplatsen? Kan partnerskapet i sig självt skapa konflikter på arbetsplatsen? Vänskaps- och släktförhållanden på arbetsplatsen medför ökad risk för oegentligheter. Få vill eller kan avvika från lojaliteten till sin familj, släkt eller vänner. Vid anställning av närstående finns alltid en risk att den som är tidigare känd av anställande part har för- men även nackdelar i rekryteringsförfarandet. Ovidkommande detaljer kan få stor betydelse och kompetensen åsidosättas. Det uppstår automatiskt en jävssituation när en för den rekryterande chefen känd person, så som familjemedlem eller bekant, söker en anställning. Detta kan hanteras genom att strikt tillämpa arbetsgivarens rekryteringsprocess, kompetensbaserad rekrytering. 8 Vad räknas som favorisering Favorisering är en samlingsbeteckning som innebär att förtroendevalda och anställda utnyttjar sin ställning för att på ett otillbörligt sätt ge fördelar till vissa personer eller grupper. Nepotism, vänskapskorruption och/eller svågerpolitik är favorisering av släktingar eller nära vänner, ofta vid tillsättning av offentliga tjänster eller fördelning av andra uppdrag, exempelvis vid upphandling. 9 Detta gäller i kommunen om favorisering 9.1 Anställning All rekrytering ska vara kompetensbaserad. Det innebär att chef inför en rekrytering ska göra en väl underbyggd tjänste- och kravprofil med ett urval av fördefinierade kompetenser från Page 203 of 246

204 Sida 7 (12) en speciell kompetenslista. En särskild rekryteringsprocess ska användas, med tjänste- och kravprofil, intervjuguide och referensguide. På så sätt kan en rättssäker metod som bygger på kompetensbaserad rekrytering säkerställas. Kompetensbaserad rekrytering gäller samtliga rekryteringar i kommunen oavsett tjänst. 9.2 Vänskaps- och släktförhållanden Förtroendevalda och anställda får inte påverkas av privata relationer. Förtroendevalda och anställda får inte missbruka sin position eller försätta sig i beroendeställning till någon de möter i tjänsten. Chef måste noggrant överväga detta i rekryteringsprocessen. 10 Konsekvenser av favorisering Lagregler om jäv för anställda och förtroendevalda i kommuner finns i kommunallagen 1. Det finns ingen straffsats i lagen för jävsbrott. Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något sätt kan påverka ärendets utgång. Reglerna gäller inte bara den som beslutar i ett ärende, utan gäller även den som bereder och/eller verkställer ett ärende. I kollektivavtalet, Allmänna Bestämmelser, regleras avstängning och disciplinpåföljd av personal. En arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning. Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete. 1 6 kap kommunallagen Page 204 of 246

205 Sida 8 (12) Förtroendemissbruk Inom området förtroendemissbruk finns brott med straffrättsliga konsekvenser. 11 Vad räknas som förtroendemissbruk Förtroendemissbruk kan innebära flera saker. Trolöshet mot huvudman innebär att en förtroendeställning missbrukas gentemot arbetsgivaren och detta missbruk innebär skada för huvudmannen. Förskingring är stöld av allmänna medel. Bedrägeri är en bred form av korruption och handlar om att befattningshavare ägnar sig åt vilseledande beteenden som manipulation eller förvrängning av fakta och expertkunskap för egen vinnings skull. 12 Exempel på förtroendemissbruk För att förtydliga begreppet förtroendemissbruk, ges några exempel nedan. Exemplen tangerar varandra i brottsrubricering och åtal kan väckas för flera brott i samma fall. Trolöshet mot huvudman Som förtroendevald eller anställd i kommunkoncernen åtnjuts ett förtroende att hantera verksamhet, pengar, personal, kunder med mera. Missbruk av detta förtroende är trolöshet mot huvudman. Försäljning av arbetsgivarens egendom för att göra egen vinst är ett exempel på trolöshet mot huvudman. Arbetsgivaren äger allt som försäljs, skrotas eller på annat sätt avyttras i kommunen och alla intäkter ska tillfalla kommunen. Anställd får aldrig ta emot intäkten som egen vinst. Beloppet är av mindre vikt, det är själva förfarandet som utgör trolöshet. Förskingring Att ta pengar ur en handkassa är förskingring på samma sätt som att stjäla pengar genom att till exempel låta arbetsgivaren betala en anställds egna kostnader, eller att föra över pengar till en anställds konto. Bedrägeri Bedrägeri uppstår när någon lurar eller vilseleder annan till handling som medför vinning för den vilseledande. Detta kan till exempel uppstå inom omsorgen, där kund kan luras att betala pengar till den vilseledande eller skänka bort värdesaker etc till den anställda. 13 Detta gäller i kommunen om förtroendemissbruk 13.1 Trolöshet mot huvudman Vid trolöshet mot huvudman har arbetstagare missbrukat sin ställning hos arbetsgivaren och förtroendet kan vara förbrukat. Trolöshet mot huvudman kan även innebära förskingring, stöld eller bedrägeri. Kommunkoncernen har nolltolerans vid förbrukat förtroende och risk för avsked kan föreligga Förskingring Förskingring är stöld av allmänna medel. Kommunen har nolltolerans mot stöld. Risk för avsked kan föreligga. Lån ur handkassor får inte göras. Köp med företagskort eller bensinkort för eget bruk är förbjudet. Varor och tjänster för eget bruk får inte faktureras kommunen. Kommunens fordon, verktyg och utrustning får enbart användas i tjänsten. Egna köp får inte göras med kund eller brukares medel. Sammanfattningsvis får kommunens medel enbart användas till kommunens verksamhet. Page 205 of 246

206 Sida 9 (12) 13.3 Bedrägeri Det är nolltolerans mot bedrägeri i kommunens verksamheter. Bedrägeri mot kund eller brukare kan jämställas med stöld. Bedrägeri mot arbetsgivare kan tangera trolöshet mot huvudman eller stöld. Anställd som begår bedrägeri kan riskera avsked. 14 Konsekvenser av förtroendemissbruk Trolöshet mot huvudman, förskingring och bedrägeri är samtliga straffbara brott som polisanmäls för utredning. I kollektivavtalet, Allmänna Bestämmelser, regleras avstängning och disciplinpåföljd av personal. En arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning. Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete. Personalavdelningen hanterar de arbetsrättsliga konsekvenserna. Page 206 of 246

207 POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 207 of 246

208 Utbildningsförvaltningen Dokumenttyp Sida Recit 1 (3) Kansliavdelningen Datum Diarienummer GVN 2015/122 Handläggare Kersti Hansell, utredare Uppdrag - Utveckling av organisation av ekonomistyrning Sammanfattning Bakgrund Haninge kommun har en styrmodell som tydligt visar hur process och struktur för verksamhets- och ekonomistyrning ska fungera. Eftersom ansvar och befogenheter är decentraliserade är en fungerande uppföljning av stor vikt. Av Det yttersta ansvaret en kartläggning av arbetssituationen hos Haninge kommuns rektorer och förskolechefer som genomfördes 2015 framgick att mer tid lades på administrativa arbetsuppgifter och mindre tid på strategiskt arbete. Det konstaterades att organisationen av ekonomistyrning inom utbildningsförvaltningen borde kunna utvecklas för att skapa en likvärdighet mellan enheterna. Grund- och förskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutade att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten till att utveckla organisation och rutiner för en effektivare ekonomistyrning. EY genomförde på uppdrag av utbildningsförvaltningen i Haninge kommun en kartläggning och analys av skolledares ekonomistöd. Syftet med uppdraget var att se över hur utbildningsförvaltningen kan säkerställa kvaliteten i ekonomistödet för att ge chefer arbetsro och hållbara förutsättningar i syfte att utveckla det pedagogiska uppdraget. Rapporten EY, Haninge kommun, Kartläggning och utveckling av skolledarstödet, rapport och godkändes av grund- och förskolenämnden samt av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Rapporten lämnar två alternativ till organisation av stöd. Identifierade framgångsfaktorer som utredarna identifierat ligger till grund för de två alternativen. Bland dessa faktorer kan nämnas: Skolledare behöver ha grundläggande ekonomikompetens då de har det övergripande budgetansvaret. Det behöver finnas en formell rutin för samarbete mellan lokal och central/mellannivå samt gentemot kärnverksamheten. I kontakten POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST barnochutbildning@haninge.se Page 208 of 246

209 Förvaltning Dokumenttyp Sida Recit 2 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer GVN 2015/122 Handläggare Kersti Hansell, utredare mellan de olika nivåerna behöver det skapas en tydlig dialog och centralt stöd behöver ha fokus på tillgänglighet och service. Mellan de olika stödfunktionerna och verksamheten behövs en tydlig roll- och arbetsfördelning samt tydliga arbetsinstruktioner. Förvaltningens synpunkter Utbildningsförvaltningen har i sin prioritering av alternativen attraherats av det alternativ som innebär en mindre genomgripande förändring och handlar om att etablera ett systematiskt förbättringsarbete, förtydliga roller och ansvar mellan stöd och kärnverksamheten samt genomföra anpassade utbildningsinsatser inom IT stöd och ekonomi för skolledare. Föreslagna fem åtgärder etableras för att förbättra och utveckla det befintliga administrativa ekonomistödet. Åtgärd 1 Skapa en gemensam syn på övergripande roller och ansvar mellan lokalt stöd, centralt stöd och kärnverksamheten. Precisera och detaljera ansvarsfördelning successivt. Åtgärd 2 Etablera processgrupper och ansvar för att standardisera process, verktyg och arbetssätt. Åtgärd 3 Kartlägga och analysera processer inom det lokala stödets ansvar, klargör gränssnitt och arbeta för en skapa gemensamma processer. Hitta enkla förbättringar såsom lathundar och instruktioner till skolledarna. Åtgärd 4 Utarbeta gemensamma utbildningspaket inom ekonomi och IT-stöd för skolledare. Åtgärd 5 Utforma forum för dialog och samarbete mellan lokalt och centralt stöd. Page 209 of 246

210 Förvaltning Dokumenttyp Sida Recit 3 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer GVN 2015/122 Handläggare Kersti Hansell, utredare De föreslagna åtgärderna vänder sig till funktioner och ska fungera över tid oavsett det aktuella dagsläget då det gäller enheternas ekonomiska ställning. Föreslagna åtgärder etableras i syfte att förbättra och utveckla det befintliga administrativa ekonomistödet. Ärendet har beretts av förvaltningens kansliavdelning i samråd med berörda avdelningar, enheter samt controllerenheten vid kommunstyrelseförvaltningen. Underlag för beslut TJUT , Utveckling av organisation av ekonomistyrning- Skolledares stöd kring ekonomi, Dnr GVN 2015/122 Förslag till beslut 1. Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att genomföra föreslagna åtgärder. Expedieras: Akt För verkställighet: Gymnasie- och vuxenutbildningschef För kännedom: Rektorer, Controllerenheten Page 210 of 246

211 18 december 2017 Dnr GVN 2015/122 Dnr GFN 2015/280 Utveckling av organisation av ekonomistyrning - Skolledares stöd kring ekonomi Bakgrund Haninge kommun har en styrmodell som tydligt visar hur process och struktur för verksamhets- och ekonomistyrning ska fungera. Eftersom ansvar och befogenheter är decentraliserade är en fungerande uppföljning av stor vikt. Av Det yttersta ansvaret en kartläggning av arbetssituationen hos Haninge kommuns rektorer och förskolechefer som genomfördes 2015 framgick att mer tid lades på administrativa arbetsuppgifter och mindre tid på strategiskt arbete. Det konstaterades att organisationen av ekonomistyrning inom utbildningsförvaltningen borde kunna utvecklas för att skapa en likvärdighet mellan enheterna. Grund- och förskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutade att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten till att utveckla organisation och rutiner för en effektivare ekonomistyrning. EY genomförde på uppdrag av utbildningsförvaltningen i Haninge kommun en kartläggning och analys av skolledares ekonomistöd. Syftet med uppdraget var att se över hur utbildningsförvaltningen kan säkerställa kvaliteten i ekonomistödet för att ge chefer arbetsro och hållbara förutsättningar i syfte att utveckla det pedagogiska uppdraget. Rapporten EY, Haninge kommun, Kartläggning och utveckling av skolledarstödet, rapport och godkändes av grund- och förskolenämnden samt av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Rapporten lämnar två alternativ till organisation av stöd. Identifierade framgångsfaktorer som utredarna identifierat ligger till grund för de två alternativen. Bland dessa faktorer kan nämnas: Skolledare behöver ha grundläggande ekonomikompetens då de har det övergripande budgetansvaret. 1 Page 211 of 246

212 Det behöver finnas en formell rutin för samarbete mellan lokal och central/mellannivå samt gentemot kärnverksamheten. I kontakten mellan de olika nivåerna behöver det skapas en tydlig dialog och centralt stöd behöver ha fokus på tillgänglighet och service. Mellan de olika stödfunktionerna och verksamheten behövs en tydlig roll- och arbetsfördelning samt tydliga arbetsinstruktioner. Utbildningsförvaltningen har i sin prioritering av alternativen attraherats av det alternativ som innebär en mindre genomgripande förändring och handlar om att etablera ett systematiskt förbättringsarbete, förtydliga roller och ansvar mellan stöd och kärnverksamheten samt genomföra anpassade utbildningsinsatser inom IT stöd och ekonomi för skolledare. Utredarna ger i sin rapport förslag på vilka åtgärder som kan etableras för att förbättra och utveckla det befintliga administrativa ekonomistödet. 1. Skapa en gemensam syn på övergripande roller och ansvar mellan lokalt stöd, centralt stöd och kärnverksamheten. Precisera och detaljera ansvarsfördelning successivt. 2. Etablera processgrupper och ansvar för att standardisera process, verktyg och arbetssätt. 3. Kartlägga och analysera processer inom det lokala stödets ansvar, klargör gränssnitt och arbeta för en skapa gemensamma processer. Hitta enkla förbättringar såsom lathundar och instruktioner till skolledarna. 4. Utarbeta gemensamma utbildningspaket inom ekonomi och IT-stöd för skolledare. 5. Utforma forum för dialog och samarbete mellan lokalt och centralt stöd. Ärendets beredning Ett första möte mellan utredare och ekonomer på controllerenheten vars tjänster utbildningsförvaltningen nyttjar hölls i juni. En lägesbeskrivning diskuterades och en övergripande behovsorientering gjordes. De punkter som främst aktualiserades var punkterna 1 och 5. Ekonomerna genomförde också ett möte med sin chef för att resonera om och ansvarsfördelningen mellan utbildningsförvaltningen och controllerenheten. Det finns ett avtal som innefattar ett grundpaket samt ett antal tilläggstjänster. Områden som identifierades som är viktiga att ha ungefär motsvarande kompetens inom är system, ekonomi och administration på central och lokal nivå. I juni togs kontakter med chefer vid förskolan, grundskolan och gymnasiet för att kartlägga arbetsfördelningen mellan chef och intendent/ ekonomiassistent på några enheter. Det kunde konstateras att det ser olika ut på enheterna. Samarbetet med controllerenheten har återupptagits under hösten och punkterna 2,3 och 4 har analyserats och fördjupats. Arbetsgruppen kring skolledarnas arbetsmiljö har tagit del av förslaget per mail och fått möjlighet att yttra sig. En synpunkt från arbetsgruppen har noterats. Nämligen att för 2 (7) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_4eff15f9-cf b0-683cb8df7527\TJUT Utveckling av organisation ekonomistyrning.docx Page 212 of 246

213 gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens enheter finns för närvarande inget behov av omgående åtgärder. Det beskrivs en väl etablerad arbetsmodell för uppföljning och stöd för analys samt, vid behov, åtgärder. Uppföljningarna sker varje månad. Enheterna kommenterar sitt resultat och lämnar helårsprognos. En gemensam analys av resultat och prognos görs. Vid underskott eller risk för underskott ses de åtgärder som ska vidtas igenom. Vid uppföljningen deltar gymnasie- och vuxenutbildningschefen, rektor, ekonom från berörd enhet samt ekonom och ekonomicontroller från controllerenheten. Samtliga rektorer och förskolechefer har också erhållit förslaget och endast en synpunkt från målgruppen har noterats. Där framförs att nätverksmöten för ekonomiansvariga lokalt (intendenter) i informations- och utbildningssyfte är positivt. De föreslagna åtgärderna vänder sig till funktioner och ska fungera över tid oavsett det aktuella dagsläget då det gäller enheternas ekonomiska ställning. Ärendet har således beretts av förvaltningens kansliavdelning i samråd med berörda avdelningar, enheter samt controllerenheten vid kommunstyrelseförvaltningen. Genomförande Åtgärd 1. Skapa en gemensam syn på övergripande roller och ansvar mellan lokalt stöd, centralt stöd och kärnverksamheten. Precisera och detaljera ansvarsfördelning successivt. Befintliga roller: Roll på central nivå, utbildningsförvaltningens ekonomicontroller. Det centrala stödet utgörs ekonomicontrollers som är placerade på kommunstyrelseförvaltningens controllerenhet. Genom avtal mellan utbildningsförvaltningen och controllerenheten är enhetens åtaganden reglerade. ( Bilaga 1) Inom ramen för det avtalade grundpaketet ingår under rubriken Uppföljning/bokslut Genomföra övergripande ekonomiska analyser utifrån rapporter och andra underlag som stöd till förvaltningsledningarna. Analysera månadsrapporter och prognoser till nämnder och kommunstyrelsen. Ta fram åtgärdsförslag utifrån resultat. Ta fram relevant statistik och nyckeltal relaterat till Mål & Budget. Ta fram dokumenten tertialuppföljning och årsredovisning till KS/KF. Utveckla och förfina tidplaner och anvisningar för verksamhetsuppföljning och måluppfyllelse. Utveckla enhetliga mallar/system för uppföljning. Lokala roller Den avgörande faktorn av behov av ett stöd till chefen är hur kompetensen gällande ekonomiska frågor ser ut hos ansvarig chef respektive intendent/ ekonomiassistent på 3 (7) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_4eff15f9-cf b0-683cb8df7527\TJUT Utveckling av organisation ekonomistyrning.docx Page 213 of 246

214 området. Detta är avgörande för hur arbetsfördelningen ser ut mellan dessa roller på enheten. Ytterligare en viktig faktor är chef/intendent/controller har en delvis samma kompetens som en ekonom för att säkerställa att man förstår ekonomiprocessen. Det finns inget gemensamt arbetssätt för de lokala enheterna. Enheterna har utvecklat egna lokala rutiner och processer för att hantera ekonomiprocessen. Hur dess rutiner har utvecklats har varit beroende av den kompetens hos chef respektive hos den funktion/medarbetare som utgjort skolledarens stöd. Det är därför av stor vikt att en dialog förs mellan central nivå och lokal nivå för att säkerställa att den nödvändiga kompetensen kring ekonomiprocessen finns på enheten. Detta initiativ bör tas av central förskolechef/ grundskolechef och dialogen ska föras med förskolechef/rektor. Controllerenheten kan delta i samtal om rollansvarsfördelning mellan rektor/administrativ chef/ekonomiassistent på den lokala enheten. Om det visar sig att det behövs komplettering av kompetensen kontaktas controllerenheten. Förskolechef och rektor är alltid ytterst ansvarig för enhetens ekonomi, men kan delegera arbetsuppgifter. Förskolechef och rektor måste därför säkerställa att organisationen har nödvändig kompetens och i övrigt har förutsättningar att ha kontroll på enhetens ekonomi. I denna utredning benämns funktionen/medarbetare som har till uppgift att ge stöd till skolledaren intendent, vilket upplevs som den oftast förekommande benämningen på tjänsten. Denna funktion kan fördelas på flera medarbetare. Vid stora enheter kan finnas en administrativ chef som har till sin hjälp ekonomiassistenter. Det är en stor spridning på intendenternas utbildningsbakgrund och det är också en stor spridning på intendenternas arbetsuppgifter. Exempel på arbetsuppgifter är budgetarbete, månadsanalyser, kontering av fakturor, attestering av fakturor övriga uppgifter rörande ekonomi. För att säkerställa att en tydlig kommunikation etableras mellan central och lokalnivå förordar arbetsgruppen att en intendent på en lokal skolenhet behöver motsvarande kompetens som en ekonom på controllerenheten inom vissa områden. De områden som denna kompetens krävs för kan delas in i tre områden - system - ekonomi - administration System Exempel på system som är aktuella för funktionen att kunna använda är Hypergene, Proceedo, Extens. Särskilda utbildningar anordnas i dessa system och det finns också tillgång till hjälpmedel såsom lathundar. 4 (7) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_4eff15f9-cf b0-683cb8df7527\TJUT Utveckling av organisation ekonomistyrning.docx Page 214 of 246

215 Ekonomi För den aktuella funktionen är en gymnasieekonomkompetens eller motsvarande önskvärd. Det fordras kunskaper om grundläggande ekonomiska begrepp och områden för att kunna vidareutveckla kompetensen för arbetsuppgifterna på lokal nivå. Administration För att underlätta för en effektiv administration är det viktigt att innehavaren av funktionen besitter känsla för struktur och ordning och reda i sitt arbete. En kartläggning behöver alltså göras av vilken kompetens som ska ingå i respektive roll för att säkerställa processen. För att sedan säkerställa att alla rollinnehavare har den kompetens de behöver för att utföra sina uppgifter måste en analys göras av behovet av kompetensutveckling göras på varje enhet. 1. En inventering bör genomföras av vilken kompetens en chef behöver för att fullgöra sitt uppdrag. 2. En inventering bör genomföras av vilken kompetens funktionen intendent behöver för att fullgöra sitt uppdrag. För att inte belasta enheterna med en särskild kartläggning av denna kompetens hos de medarbetare som arbetar med ekonomiprocessen ska detta arbete ingå i det systematiska arbete med kompetensförsörjning och kompetenshöjande insatser som nu implementeras inom Haninge kommun och specifikt utbildningsförvaltningen Detta uppdrag bör alltså ses som en del av arbetet med generell kompetensförsörjning och utgöra en del i utbildningsförvaltningens kompetensförsörjningsplan samt bör ligga i Plan för kompetenshöjande insatser inom utbildningsförvaltningen. Vid nyrekrytering av intendenter för framtida anställningar kan controllerenheten biträda och vara delaktiga i urvalsprocessen. Ett exempel på detta skulle kunna vara att bistå med uppgifter och bedömning av arbetsprov. Controllerenheten har möjlighet att ge input till skolledare inför resultat- och målsamtal om medarbetares behov av kompetenshöjande insatser på individuell nivå. Åtgärd 2. Etablera processgrupper och ansvar för att standardisera process, verktyg och arbetssätt. Det konstateras att det finns en standardiserad ekonomiprocess, verktyg och arbetssätt. 5 (7) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_4eff15f9-cf b0-683cb8df7527\TJUT Utveckling av organisation ekonomistyrning.docx Page 215 of 246

216 En checklista för ekonomisk månadsuppföljningen har utarbetats i samarbete mellan utbildningsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen. Checklistan syftar till att vara ett stöd till förskolechefer och rektorer för att fullgöra sitt ansvar för enhetens ekonomi. Checklistan är beslutad av förvaltningschef. Listan ska följas. Att arbeta utifrån denna checklista utgör en åtgärd för nämndens strategi, 10.4 Säkerställa tillräckligt stöd till enheternas ekonomiarbete, under målområde Effektivitet, kvalitet och service, mål 10 i Strategi och budget 2018, Ordning och reda på ekonomin 8. Åtgärd 3. Kartlägga och analysera processer inom det lokala stödets ansvar, klargör gränssnitt och arbeta för en skapa gemensamma processer. Hitta enkla förbättringar såsom lathundar och instruktioner till skolledarna. Under åtgärd 5 Utforma forum för dialog och samarbete mellan lokalt och centralt stöd föreslår utredaren att etablera nätverk. Ett uppdrag till dessa nätverk kan just vara att lyfta frågor av den art som beskrivs i den ovan föreslagna. Åtgärd 4. Utarbeta gemensamma utbildningspaket inom ekonomi och IT-stöd för skolledare. Under 2017 har controllerenheten erbjudit/ bjudit in till introduktion för nya chefer och funktionen intendent. En grundläggande introduktion under ledning av en ekonom som inkluderar en genomgång av Hypergene har genomförts. Någon fördjupad introduktion om strategi, mål och budget, prognos och nyckeltal under ledning av en controller har ännu inte genomförts under Controllerenheten arbetar också vidare med att utveckla fördjupningsdelen. Annan kompetenshöjning på initiativ från verksamheten har controllerenheten möjligheter att tillhandahålla. Åtgärd 5. Utforma forum för dialog och samarbete mellan lokalt och centralt stöd. Under 2017 har controllerenheten bjudit in till fyra träffar för chefer och funktionen intendent. Dessa träffar har haft karaktären av informationsmöten där controllerenheten styrt agendan. Controllerenheten kan medverka till att bilda ett nätverk/forum för de som är ekonomipersoner på lokala enheter inom utbildningsförvaltningen. Ett nätverk bör bildas för förskolechefer och funktionen intendent för förskolan och ett annat för rektorer och funktionen intendent för skolorna. Syftet med nätverken ska vara att områden behandlas utifrån verksamhetens/deltagarnas önskemål och behov. Det kan röra aktuella frågor, förbättringar av rutiner som deltagarna kan delge varandra och arbetsformen bör vara workshop. 6 (7) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_4eff15f9-cf b0-683cb8df7527\TJUT Utveckling av organisation ekonomistyrning.docx Page 216 of 246

217 Ekonom från controllerenheten förslås vara sammankallande och förslagsvis kontaktas central förskolechef och grundskolechef i god tid för att kunna två nätverksträffar per kategori ska kunna planeras under vårterminen Avtalen mellan utbildningsförvaltningen och controllerenheten kan behöva ses över utifrån förskjutningar i arbetsuppgifter. Förslagna åtgärder etableras i syfte att förbättra och utveckla det befintliga administrativa ekonomistödet. Förslag till beslut 1. Att föreslagna åtgärder genomförs. 7 (7) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_4eff15f9-cf b0-683cb8df7527\TJUT Utveckling av organisation ekonomistyrning.docx Page 217 of 246

218 Förvaltning Dokumenttyp Sida Utbildningsförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen GVN 2017/133 Handläggare Jessica Tilling, skolskjutshandläggare Reviderade riktlinjer för skolskjuts Sammanfattning Riktlinjerna för skolskjuts behöver revideras med anledning av att förskoleklassen blir obligatorisk från och med höstterminen 2018 och dessa elever då får rätt till skolskjuts. Vidare har vissa formuleringar förtydligats. Bakgrund Nämnden beslutade om nya riktlinjer i början på Utbildningsförvaltningen har utvärderat hur de nya riktlinjerna har fallit ut och med anledning av detta kommit fram till att några punkter behöver revideras. Dessutom blir förskoleklassen obligatorisk från och med höstterminen 2018 vilket ger dessa elever rätt till skolskjuts. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom kansliavdelningen. Förvaltningens synpunkter Elever i förskoleklass har från och med höstterminen 2018 rätt till skolskjuts. Förvaltningen anser att samma avståndskrav som för årskurs 1 bör gälla. Vidare ändras riktlinjerna på så sätt att elever i grundsärskolan som praktiserar på en gymnasiesärskola får rätt till skolskjuts till och från praktiken om förutsättningarna är uppfyllda läggs till. Punkt 7.1 nummer 2 reglerar möjligheterna att få skolskjuts från annan plats än skolan. I nuvarande riktlinjer gäller enligt punkten 2 att undervisning då ska förläggas på den nya platsen minst en dag i veckan under en sammanhängande period om minst 3 månader. Punkten ändras till att avse minst en dag i veckan under en sammanhängande period om minst tre månader, eller varannan vecka i en period om minst 4 månader. Underlag för beslut - Riktlinjer för skolskjuts. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST barnochutbildning@haninge.se Page 218 of 246

219 Förvaltning Dokumenttyp Sida Utbildningsförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen GVN 2017/133 Handläggare Jessica Tilling, skolskjutshandläggare Förslag till beslut 1. Riktlinjerna antas. Expedieras: Akt, skolskjutshandläggare För kännedom: Kommunens hemsida via ubfkom@haninge.se Page 219 of 246

220 Dnr GFN 2017/391 Riktlinjer för skolskjuts i Haninge kommun 1. Inledning Bestämmelser om vem som ska beviljas skolskjuts finns i skollagen (2010:800) och bestämmelser om hur skjutsen ska utföras finns i förordning (1970:340) om skolskjutsning samt i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om skolskjutsning (1988:17). Riktlinjerna är tillämpningsföreskrifter till gällande författningsbestämmelser om skolskjuts. I händelse av att riktlinjerna skiljer sig från rättspraxis som tillkommit efter fastställandet av riktlinjerna ska riktlinjerna inte tillämpas i den delen. 2. Krav som ska uppfyllas för att beviljas skolskjuts En elev kan bara beviljas skolskjuts om kraven i huvudregeln (se 2.1 nedan) eller i tilläggsregeln (se 2.2 nedan) är uppfyllda. Andra personer får bara åka med i skolskjutsfordonet om undantag beviljats enligt riktlinjerna. 2.1 Skolskjuts enligt huvudregeln En elev som uppfyller kraven i huvudregeln har rätt till skolskjuts. 1 En elev i grundskolan eller grundsärskolan ska beviljas skolskjuts om kraven i punkterna 1, 2, 3 samt minst ett behov i punkt 5 är uppfyllda. En elev i gymnasiesärskolan ska beviljas skolskjuts om kraven i punkterna 1, 2, 4 samt minst ett behov i punkt 5 är uppfyllda. 1) Eleven är folkbokförd i Haninge kommun, eller om denna inte är folkbokförd vistas stadigvarande i Haninge kommun. 2) Eleven går i grundskola, grundsärskola eller gymnasiesärskola, 3) Eleven går i den skola där kommunen skulle ha placerat eleven 2, 4) Eleven går i kommunens gymnasiesärskola, och 5) Eleven behöver skolskjuts med hänsyn till ett eller flera av följande skäl: Färdvägens längd Trafikförhållanden 1 Skollagen 10 kap 32 första stycket, 11 kap 31 första stycket och 18 kap. 30 första stycket, 29 kap Inom skolskjutsverksamheten är den skola där kommunen skulle ha placerat eleven den skola inom vars upptagningsområde eleven har sin folkbokföringsadress (grundplaceringsskola). Det kan även vara den skola där en elev fått en kommungemensam plats i lärstudio, den skola i kommunen (kommunal eller fristående) som Närvaroteamet föreslår en elev eller den skola som eleven går i till följd av beslut enligt 10 kap. 30 andra stycket skollagen. 1 Page 220 of 246