BIOGASSYS. Förslag till grafisk profil för BIOGASSYS. Rubrik1 Rubrik2 RUBRIK3. Layman s report. Utkast Ingress Brödtext Bildtext

Transkript

1 Layman s report Förslag till grafisk profil för EC LIFE programme. LIFE09 ENV/SE/ Rubrik1 Rubrik2 RUBRIK3 Utkast Ingress Brödtext Bildtext 1

2 Projektfakta Projektnamn: Biogas Skåne ett energisystem för hållbar utveckling och mot klimatförändring Projektakronym: Demonstration av: Ett hållbart biogassystem Demonstrationsområde: Skåne, Sverige Projekttid: 01/09/ /09/2015 Projektkoordinator: Kommunförbundet Skåne (Biogas Syd) Projektpartner: Trelleborgs kommun, Biobränslebolaget (SB3), Lunds Universitet, WSP, E.ON, Malmö stad Projektfinansiering: EC LIFE med 49,54% samt partners egna bidrag Total budget: Projekthemsida: Projektledare Per-Johan Wik Layman s report Project manager: Per-Johan Wik Tel: , per-johan.wik(@)kfsk.se Visit for more information. Produced November Photo credits: Sanna Dolck, Daniel Skog, Christiaan Dirksen, Gugge Zelander, Ewa Levau, VA Syd LIFE09 ENV/SE/

3 Projektmål Demonstrera att biogas är en viktig del av energisystemet för att minska klimatpåverkan från växthusgaser från fossila bränslen Demonstrera att biogas bidrar till en hållbar utveckling genom miljömässiga fördelar, kostnadseffektivitet och regional affärsutveckling Demonstrera att ett systematiskt arbetssätt med biogas leder till positiva effekter på samhället och stadsutveckling Demonstrera metoder för att använda restprodukter, avfall och annan biomassa i biogasproduktion Demonstrera innovativa applikationer för biogas som biogaslastbilar, biogastraktorer och biogas för uppvärmningsändamål Demonstrera alternativa och kommersiella metoder för restprodukten biogödsel från biogasproduktion Demonstrera partnerskapsmodeller som Matavfall blir biogas engagerar och involverar företag och organisationer i olika delar av biogaskedjan Demonstrera metoder och verktyg som engagerar och möjliggör för potentiella biogasproducenter att producera biogas Etablera ett demonstrationscenter för biogas som kan synliggöra projektresultat och aktiviteter som biogasforskning, nya applikationer, affärsmodeller, goda exempel, etc. Projektbakgrund I Skåne har ett systematiskt arbete med biogas pågått sedan år 2006, bland annat därför att Biogas Syd bildades. Biogas Syd är ett nätverk som samverkar för biogas i Skåne. I nätverket deltar organisationer inom näringsliv, offentlig sektor och forskning som arbetar för att främja produktion, distribution och användning av biogas. Organisatoriskt är Biogas Syd en verksamhet inom Energikontoret Skåne med Kommunförbundet Skåne som huvudman. I har Biogas Syd och sex partnerorganisationer, alla mycket aktiva inom biogasområdet, gått samman för att demonstrera hela livscykelkedjan för biogas. Detta för att skapa intresse och engagemang hos andra aktörer både i Sverige och Europa för biogas men också för att hitta nya lösningar och möjligheter att utveckla skånsk biogas. Jordberga, Sveriges största biogasanläggnig För att till vara den potential som finns i biogasproduktionen gäller det att vi får till långsiktiga, stabila och förutsägbara spelregler för förnybar energi. Med långsiktighet och en uppgradering av stödet till ren förnybar energi i förhållande till smutsig fossil energi kommer vi att få se många fler anläggningar som den i Jordberga i Skåne Sveriges största biogasanläggning med koppling rakt ut på det svenska gasnätet. 3

4 Varför är biogas en bra energilösning? I har en nyhetsbilaga om biogas bifogats tidningen Dagens Samhälle under våren Bilagan finns att ladda ned på både svenska och engelska på hemsida. I bilagan sammanfattas på ett bra sätt vad biogas är och fördelarna med biogas som energikälla, vilka redogörs för nedan. Vilken roll kan biogas spela för energiförsörjningen? Enligt de mest positiva beräkningarna finns det potential för närmare en tiodubbling av dagens biogasproduktion på motsvarande drygt 1,7 TWh med dagens teknik. Då är biogasutvinning av restprodukter från skogsindustrin inte medräknade där finns ytterligare potential på drygt 50 TWh per år när tekniken för biologisk behandling av cellulosafibrer utvecklas. Därmed är biogasen en viktig del av lösningen på både dagens och morgondagens utmaningar när vi ska ställa om från fossil till förnybar energi. Hur kan biogas hjälpa oss att nå klimatmålen? Den svenska regeringen har satt som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent 2020 jämfört med 1990 års nivå. Samtidigt ska användningen av förnybar energi utgöra minst hälften av den totala energianvändningen För att nå dessa mål krävs kraftfulla satsningar på förnybar energi redan nu och där är biogas ett energislag med stor potential på både kort och lång sikt. Biogas är ett förnybart bränsle som produceras lokalt och förnyas hela tiden, till skillnad mot fossila bränslen som är en ändlig resurs som ofta måste transporteras långa sträckor. Användning av biogas ger en väsentligt lägre miljö- och klimatpåverkan än fossila bränslen med upp till 90 procent lägre koldioxidutsläpp. Matavfall är en råvara för biogasproduktion Vad är biogas? Biogas bildas vid rötning av biologiskt material som matavfall och gödsel. Biogasen produceras när det organiska materialet bryts ner utan syre i en så kallad anaerob nedbrytning/rötning. Processen sker naturligt i magen hos exempelvis kor och i sumpmarker med den skillnaden att metangasen i en rötningsanläggning tas till vara och används som energi i stället för att gå ut som växthusgas. Biogas består huvudsakligen av metan, koldioxid samt mindre mängder föroreningar/restämnen. Vad görs biogasen av? Sverige har valt en väg där vi producerar biogas av avfall och restprodukter i stället för att använda specialodlad energigröda. Därmed kan vi använda den värdefulla jordbruksmarken till livsmedelsproduktion. Insamlingen av matavfall är en viktig nyckel till framgång för biogasproduktionen. Hur mycket biogas produceras i Sverige? Den sammanlagda mängden biogas som producerades i Sverige uppgick 2014 till cirka 1,7 TWh. Den största mängden biogas, cirka 40 procent, kom från reningsverk, 34 procent från slamrötningsanläggningar, 14 procent från 4

5 deponier och 7 procent från industrianläggningar. Småskalig biogasproduktion på gårdsnivå uppgick till 5 procent av den totala produktionen. Finns det tillräckligt med avfall för att alla ska kunna köra biogasbil? Det har gjorts beräkningar som visar att vi, om vi samlar in allt matavfall i Sverige, kan producera biogas som motsvarar 100 miljoner liter bensin på ett år. Om vi utnyttjar den samlade biogaspotentialen från alla typer av biomassa räcker den för att producera biogas till svenska bilar. Hur produceras biogas? Biogas produceras av biologiskt material. I Sverige sker produktionen till 97 procent av restprodukter och avfall. Matavfall som ska bli till biogas finfördelas och blandas med vatten. Den flytande röran kallas för slurry och utgör råvaran för biogas. Slurryn är, kan man säga, vad råoljan är i produktionen av bensin. Slurryn rötas och i rötningsprocessen bildas biogas med en hög andel metangas. Potentialen för biogas i Sverige är stor Biogasen kan fungera som ett klimatneutralt bränsle efter uppgradering (rening till metan) för bilar, bussar och andra fordon. Biogasen kan också blandas med naturgas (fossil gas) för uppvärmning etc. Hur fungerar en biogasanläggning? I biogasanläggningen blandas matavfall med gödsel och rester från livsmedelsindustrin i en mottagnings- och blandningstank. Substratet hettas upp till ungefär 70 grader under minst en timma för att inga bakterier ska följa med i den fortsatta processen. Därifrån pumpas substratet till en rötkammare där det rötas i ungefär en månad. Ur rötmassan utvinns bland annat rågas, som sedan går vidare till en uppgraderingsanläggning och renas från koldioxid. Gasen kan sedan gå ut i gasnätet eller användas i tankstationer för gasfordon. Restprodukten är tömd på energi men fullt av aktiva näringsämnen och användas som biogödsel. Denna kan användas för att odla nytt i jordbruket därmed är kretsloppet slutet. Biogaspotentialen i Sverige räcker till bilar 5

6 Vilka projektaktiviteter har genomförts i BIO- GASSYS för att demonstrera och utveckla biogasen i Skåne? En investerare- och beslutsfattarguide utvecklades också i början av projektet och spreds vid en rad evenemang samt via projektets webbplats. Den trycktes och spreds även via biogascentret i Trelleborg. Guiden finns att ladda ner på hemsida. Utveckling av ett GIS-verktyg för att underlätta vid planering av biogas och en beslutsfattarguide WSP workshop Finland GIS-verktyget på länsstyrelsens hemsida Biogas Syd gjorde en omfattande datainsamling gjordes i projektet, för att samla all den kunskap som behövdes för att ta fram ett GIS-verktyg att använda vid planering av nya biogasanläggningar. En kartläggning av biogaspotentialen i Skåne genomfördes av andra aktörer som kom till användning vid utvecklingen av GIS-verktyget. Genom att använda den potentialstudie som genomförts och den omfattande datainsamlingen, var det möjligt att upprätta ett GIS-verktyg för planering av biogasanläggningar. GIS-verktyget finns på Länsstyrelsen Skånes hemsida. Det kan dock diskuteras om denna metod är den bästa metoden för en beslutsfattare på ett företag eller en kommun att avgöra om investeringar i biogasproduktion. Erfarenheterna från projektet har varit att människor med kompetens om hur ett GIS-verktyg används inte är samma personer som undersöker den lokala potentialen för biogas. Ur ett kommunikativt perspektiv är dock verktyget mycket pedagogiskt och användbart för att med kartor illustrera biogaspotentialen. En rapport om datainsamlingen finns att ladda ner på hemsida. Goda exempel i Europa för framgångsrik biogasproduktion WSP har hållit två internationella workshoppar, för att få europeisk input till hur framgångsrik biogasproduktion genomförs. Den ena workshoppen hölls i Storbritannien och den andra i Finland. Tillsammans med en litteraturstudie resulterade detta i rapporten Best Practice and Critical Success Factors for Biogas in Europe som finns på hemsida. Sammanfattningsvis identifieras tre övergripande sakområden: Biogasens användningsområden skiljer sig åt. I Sverige fokuseras på biogas för transport av fordon. Detta delas av Finland men inte av Tyskland och Storbritannien. Det beror främst på politiska prioriteringar och bidragssystem som länderna valt. Produktionstekniken för framställning av biogas är likartad. Oberoende vad gasen ska användas till är anaerob nedbrytning den metod som används. Förgasning av skogsråvara har diskuterats i både Finland och Sverige men inte blivit storskaligt implementerat. Biogasen har goda framtidsutsikter i Europa. För att möta EU:s klimat- och energimål till 2020 är flera länder positivt inställda till biogasen. Både Tyskland 6

7 och Storbritannien har goda möjligheter att mata in biogas på sina väl fungerande gasnät. Bo Mattiasson, Lunds Universitet Analys av förbehandling och samrötning vid biogasproduktion Det har genomförts analyser och tester av olika slag för att optimera biogasproduktionen. Syftet med testerna har varit att se hur olika substratflöden är tänkta att blandas. Lunds universitet har arbetat med tester av biogaspotentialen, förbehandling och samrötning. Alla tester har varit tillgängliga för studiebesök. Studiebesök har också genomförts vid Annebergs forskningsstation, t. ex. den svenska organisationen SERO och internationella besökare i mindre grupper från Bolivia, Egypten, Indien och Tanzania. Arbetet med litteraturstudier har utförts under projektperioden. Lunds universitet har arbetat med att optimera blandningen av substrat för rötning med syftet att kunna producera biogas från blandade substrat. Lunds universitet har också arbetat med att utföra tester på rötning i mindre skala. Lignocellulosa har förbehandlats för att se hur inhibitorer påverkar rötningen. Slutsatserna av arbetet återfinns i rapporterna Economical and ecological aspects of co-fermentation och Technical description of the results from the pre-treatment and co-fermentation tests på hemsida. Användning av biogödsel, en restprodukt från biogasproduktion När biogas produceras i en rötkammare Torgil Johansson visa upp Jordberga genom rötning av olika substrat erhålls en restprodukt. Restprodukten består av organiskt material som återstår efter att metanet utvunnits ur substraten. Använder man rena substrat vid produktionen, erhålls en ren restprodukt som fungerar utmärkt som gödsel på åkrar för livsmedelsproduktion. Skånska Biobränslebolaget har i BIOGAS- SYS aktivt arbetat med att sprida kunskap till lantbrukare om biogödselprodukten från biogasproduktion och få acceptens från lantbrukare ta emot biogödseln. I princip fungerar det så att om en lantbrukare kontrakteras till leverera in råvara till Sveriges största biogasanläggning i Jordberga, förbinder sig lantbrukaren också att ta emot en proportionerlig andel biogödsel. Biogödselns nytta och kvalitet har också utvärderats i projektet och resultatet är sammanfattat i rapporten Användning av biogödsel i Lantbruket som återfinns på hemsida. Nya applikationer för biogas E.ON har arbetat med flera nya applikationer för biogas. Både lastbilar och traktorer som kan köras på biogas har lanserats på marknaden under projektperioden. Lastbilarna har tyvärr varit behäftade med en del tekniska fel och biogastraktorerna har problem att få användningstillstånd från myndigheter men projektet har bidragit till att demonstrera möjligheten att använda biogas i tyngre fordon. E.ON har även utrett möjligheten att använda biogas till färjor men kommit fram till att tekniken för detta ännu inte är mogen. Slutligen har applikationer i form av gasvärmepumpar 7

8 stad. När projektet avslutades hade samtliga stadsdelar i Malmö stad insamling av matavfallet för biogasproduktion. Marknadsföringskampanjen som Malmö stad bedrivit inom ramen för har stöttat lanseringen av insamling av matavfall stadsdel för stadsdel på ett mycket effektivt sätt. Gasvärmepump på Limhamn för uppvärmning av byggnader installerats och hemmatankstationer för biogas samt även en mobil gastankstation. Dessa installationer har varit lyckade och något E.ON arbetar vidare med att utveckla. Rapporter om arbetet med dessa applikationer finns att ladda ner på hemsida. I projektet har också workshoppar hållits där nya möjligheter för biogasapplikationer har diskuterats. Rapporten finns att ladda ner på hemsida. på Motormässan 2012 Malmö Marknadsföring av biogasbilar En viktig marknad för biogasen i Skåne har hittills varit för transportändamål. Aktiviteter har särskilt riktats mot brukare av gasdrivna personbilar. Taxiföretag och köpare av transporter med miljöpolicys har varit topprioriterade målgrupper. Andra prioriterade målgrupper har varit kommunala bilflottor, distributionsfordon i urban miljö, bussflottor i kollektivtrafik och sopbilar. Marknadsföring i Malmö stad När projektet började samlades inte matfraktionen i hushållsavfallet in i Malmö Biogas Centre of Excellence, Trelleborg Ett publikt biogascenter i Trelleborg I Trelleborg har ett biogascenter som är öppet för allmänheten upprättats inom ramen för -projektet. På biogascentret kan både de som vill veta mer om biogas och de som arbetar till vardags med biogas lära sig mer om biogasens utveckling i Skåne. Biogascentret i Trelleborg har varit en utmärkt kanal att demonstrera projektets resultat och aktiviteter men också att i ett större sammanhang demonstrera biogas i Skåne. Centret har haft mängder med besökare under projektperioden som bestått av svenska skolklasser, internationella studenter, svenska delegationer med beslutsfattare och experter, internationella delegationer med beslutsfattare och experter och slutligen de som bara vill lära sig mer om biogas. Det har också funnits en filial till biogascentret i Trelleborg på Malmö muséer där en mindre utställning om biogas presenterats. Färdiga studiebesökskoncept med besök vid biogasanläggningar i och omkring Trelleborg och Malmö har funnits i projektet. En viktig anläggning som projektet kunnat visa för många intresserade är Jordbergaanläggningen utanför Trelleborg, Sveriges största biogasanläggning som producerar 110 GWh biogas om året. En modell av Jordbergaanläggningen finns också att beskåda på biogascentret. 8

9 Informationsspridning I -projektet har informationsspridning till externa aktörer, både i Sverige och utanför, varit centralt från projektets första början. Projektet har haft en tydlig kommunikationsstrategi och en aktiv hemsida där alla projektets leverabler (rapporter och informationsmaterial) finns presenterade och möjliga att ladda ned. Projektet har haft ett mycket aktivt nyhetsflöde på hemsidan samt presenterats vid många tillfällen både i Sverige och Europa. Studiebesök, konferenser och möten. Projektets resultat Projektet har uppnått följande övergripande resultat: CO2 utsläpp har minskat med ton Biogasproduktionen har ökat med 171,8 GWh 8 nya biogasanläggningar har etablerats Avsättning för biogödsel har lokaliserats En ökad användning av biogas har registrerats fler biogasbilar är registrerade Skåne är ett välkänt centrum för biogas Fler än personer har besökt biogascentret i Trelleborg 77 internationella delegationer har besökt projektet har fått demonstration av skånsk biogas 3 andra regioner har påbörjat utveckling av biogassystem inspirerade av Biogastraktor i Malmö Följande delprojektresultat är värda att nämnas: Europeiska intressenter har blivit informerade om GIS-verktyget och några av dem antas använda liknande verktyg Uppskattningsvis 600 externa intressenter har informerats om goda exempel för biogas. Totalt har tester för optimerad biogasproduktion genomförts lantbrukare har blivit informerade om biogödsel. 55 av dem har tecknat kontrakt för att ta emot biogödsel 15 lastbilar och 2 traktorer i Skåne kan använda biogas för framdrivning 5 större gasvärmepumpar, 2 hemmatankstationer och 1 mobilgastankstation har installerats i Skåne 29 nya användningsmöjligheter för biogas har identifierats. 9

10 Över potentiella användare av biogasbilar har nåtts av marknadsföringsaktiviteter Ca invånare i Malmö har sett biogaskampanjen för insamling av matavfall Över besökare beräknas ha sett biogasutställningen på Malmö muséer 53 grupper i Skåne har använt pedagogiskt material utvecklat av projektet och studiepaket har distribuerats till skolor i Sverige utan kostnad Över besök har registrerats på BIO- GASSYS hemsida Projektet har besökt över 50 konferenser och berättat om biogas Nära broschyrer har delats ut Final conference Miljönytta och socioekonomisk påverkan Det huvudsakliga miljöproblemet som BIOGAS- SYS försökt bidra med lösning till är att minska utsläppen av fossila växthusgaser och motverka klimatförändringen. EU har satt ambitiösa klimatmål för 2020 och dragit upp riktlinjer för ännu tuffare mål till Genom att använda biogas istället för fossila bränslen erhålls en kraftig reducering av växthusgasutsläpp. Reduceringen kan till och med överstiga 100 % om gödsel, som annars skulle ha läckt metan, används till biogasproduktion. Att kvantifiera effekten av användandet av biogas i det längre perspektivet är svårt, då Studiebesök utvecklingen och det framtida användandet av biogas inte är helt lätt att förutspå. Vi som arbetat inom är givetvis hoppfulla att biogas kommer ha en stor roll i kommande energisystem. I -projektet har en minskning på mer än ton CO2 uppnåtts på fem år. Om den minskningen skulle ha genomförts i alla regioner i Europa hade minskningen inte varit försumbar. Att förbränna biogas, är utöver ett minskat utsläpp av fossila växthusgaser, också ett mer miljövänligt förfarande än att bränna fossila bränslen då utsläppet av farliga föroreningar minskar. Till exempel, att använda biogas i en bussmotor leder till minskningar med upp till 95 % av partiklar, 99 % av svavelföroreningar och 70 % av kväveföroreningar jämfört med en dieselbuss. har arbetet med demonstration och utveckling av biogas i Skåne. Under projektperioden har Jordbergaanläggningen, Sveriges största biogasanläggning, öppnats i närheten av Trelleborg. Projektet har kontinuerligt stöttat anläggningens ägare med att få anläggningen på plats. Mer än 200 miljoner kronor av mestadels privat finansiering har investerats i anläggningen som producerar 110 GWh biogas per år. Detta har lett till arbetstillfällen på anläggningen och i Trelleborgs kommun. Underleverantörer som levererar biogasutrustning och intressenter som förser biogasanläggningar med råvara har också fått mer att göra. 10

11 har tillsammans med andra projekt inom området bidragit till ett ökat intresse för biogas och vattenreningstekniker. Trelleborgs kommun har år 2015 skickat in en ansökan om att hålla en tvåårig Yrkeshögskola-utbildning med 25 platser för processtekniker med inriktning biogas och vattenrening. I Malmö stad finns flera olika socioekonomiska grupper men det som gäller lika för alla är utsortering av matavfall för biogasproduktion. Malmö Stad har gått från att inte sortera ut något matavfall till att ge möjligheten för alla hushåll att sortera ut sitt matavfall. Målet var 40 % insamlat matavfall av allt matavfall till 2015 och det målet är nått. Lanseringen av insamling har skett i alla Malmös stadsdelar och har varit framgångsrik. Att arbeta med hela biogasens livcykelkedja och kretslopp innebär både miljönytta och socioekonomiska fördelar. Inom arbetet med biogas ryms alltifrån storskaliga industriella anläggningar på hundratals gigawattimmar som skapar arbetstillfällen till den enskilda individens bidrag med att sortera ut matavfall som är en viktig källa till biogasproduktion. Både extremerna är lika viktiga och visar på biogasens mångfald och skillnad den kan göra i dagens och morgondagens samhälle. Nätverkande på -konferens Matavfallsinsamlingskampanj i Malmö Långsiktig kostnadsnytta Biogas konkurrerar redan idag på samma marknad som andra förnybara energikällor samt fossila bränslen men nu riskerar vissa skatterabatter att fasas ut för biogas på grund av EU-lagstiftning om statligt stöd. Mer än 20 miljoner euro i huvudsak privat finansiering investerades i Jordberga-biogasanläggning på 110 GWh. Detta gjordes för att biogas sågs som ett bränsle för framtiden och ett bränsle som både privata och offentliga investerare vill ha i Skåne och resten av världen. En utfasning av offentligt stöd för biogas sätter den framtida utvecklingen i riskzonen. Ett långsiktigt styrmedel behövs för att stötta denna långsiktigt hållbara och förnybara energikälla som har många samhällsekonomiska fördelar som inte erhåller ekonomisk ersättning. För att öka efterfrågan på biogekonomias och göra det möjligt att producera biogas i större mängder behövs någon form av ekonomiskt stöd i inledningsskedet, eller att tjänster såsom återföring av näring till jordbruksmark 11

12 eller minskade partikelutsläpp erhåller ekonomisk ersättning. Annars är risken att biogasen i både det korta och långa perspektivet kommer att fasas ut. Exportera biogassystemet Biogassystemet som används i Skåne är överförbart och replikerbart i många regioner i EU. Skåne är mycket likt många regioner i Europa med mycket jordbruk och ganska tät befolkning. Biogas kan framställas från en mängd olika organiska källor, men idén med -projektet var att särskilt utländska besökare skulle inspireras från biogassystemet i Skåne. För detta ändamål har Skåneregionen varit perfekt och har även inspirerat andra regioner. Biogascentrum i Trelleborg har haft över besök, 60 europeiska delegationer med hundratals deltagare som har besökt projektets anläggningar i Trelleborg och Malmö och mer än besökare har sett biogas utställningen på Malmö Museer. Projektet har gett det omgivande samhället stora möjligheter att inspireras av biogassystemet i Skåne. Köpenhamns kommun provkör biogasbilar i Malmö Hindren för att införa eller utöka biogasproduktion i andra regioner är ungefär samma som i Skåne. Det finns ett akut behov av långsiktiga förutsättningar för förnybara bränslen i allmänhet och i detta fall biogas i synnerhet. Utan kunskap om hur de politiskt beslutade reglerna kommer att se ut i morgon, är inte investerare beredda att ta risken att investera i stora biogasanläggningar. Det måste, på en EU-nivå, vara tydliga och rättvisa incitament för framtida investeringar på biogasområdet. Erfarenheterna från har spritts över Europa 12