Yttrande angående Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet (KC)

Transkript

1 Yttrande (SD) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande angående Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet (KC) Sverigedemokraterna har under KS yrkat på avslag till Stadsledningskontorets förslag på att överföra KC till sociala resursnämnden, och därmed även avstå från att remittera ärendet. Inför KS har M,L och KD återigen lagt ett identiskt yrkande. Sverigedemokraterna välkomnar M, L och KD:s yrkande, men ett mer logiskt förfarande hade varit om M, L och KD bifallit SD:s yrkande. Att arbeta kreativt med sakfrågor och prioritera Göteborgarnas bästa måste gå före partitaktiska överväganden. For information: SD:s yrkande angående KC har tagits upp som dagordningspunkt på Regionpolisråd Väst av SD. Vi inväntar polisens svar på våra frågor: Hur ser Polisen på KC? Kan KC förbättras eller är den bra som den är?

2 Göteborg den Yrkande (M) (L) (KD) Kommunstyrelsen Ärende Överföring av kunskapscentrum mot organiserad brottslighet till sociala resursnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås besluta Att avstå från att skicka tjänsteutlåtandet på remiss Att den organisatoriska hemvisten för Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet fortsatt är Stadsledningskontoret. ÄRENDET Den organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten är ett problem i Göteborg. Kunskapscentrum mot organiserad brottslighets (KC) arbete har visat sig vara effektivt för att adressera och möta dessa omfattande utmaningar. Minskad kriminalitet och ökad trygghet för stadens invånare måste vara prioriterat och hanteras på strategisk och övergripande nivå. Stadsledningskontoret föreslår att KC bör överföras från Stadsledningskontoret till social resursnämnd. Enligt vår uppfattning varken arbetar eller ska KC arbeta operativt, utan istället bör verksamheten fokusera på att arbeta strategiskt, staden-övergripande och bidra med råd, stöd samt rekommendationer inom uppdragets ram. Detta gör att den organisatoriska hemvisten bör vara centralt belägen på strategisk nivå. En förändring av den organisatoriska hemvisten kommer att påverka både styrfart och möjlighet för Kommunstyrelsen till insyn i verksamheten. Vidare är samarbetspartnerna en central del av KC:s arbete, vilket bland annat ger möjlighet till kvalitativ omvärldsbevakning. Att placera KC under social resursnämnd riskerar att påverka samarbetet med, för staden, viktiga aktörer som idag bidrar till att stärka arbetet mot organiserad brottslighet. Det finns ett värde i att KC:s uppdrag är en del av Stadsledningskontorets verksamhet. Alliansen har tidigare yrkat att KC ska utvidgas och inleda ett samarbete med övriga GRkommuner för att stärka arbetet mot organiserad brottslighet över kommungränserna. Att överföra KC till social resursnämnd skulle ha motsatt effekt och inte leda till den förbättring och utveckling som Alliansen tidigare initierat. Det är viktigt att arbetet mot organiserad brottslighet även fortsättningsvis har hög dignitet och utförs på central nivå.

3 Yrkande (SD) Kommunstyrelsen Ärende Yrkande angående kunskapscentrum mot organiserad brottslighet (KC) Varför behövs KC? Vi har en situation i Göteborg där utbredd organiserad brottslighet råder. Vi kan identifiera ett antal områden. 1) Människosmuggling. Genom att profitera på människors olycka har människosmugglare tillskansat sig stora vinster. Så länge inte motåtgärder såsom bättre kontroll eller högre straff införs, så kan verksamheten fortgå. 2) Organiserat tiggeri. Vi har fått mycket tydliga signaler på att det utbredda tiggeriet i Sverige är organiserat från bland annat Rumänien och Bulgarien. 3) Droghandel. Ligor som kan vara etniskt relaterade eller kriminella MC-organisationer. Narkotika orsakar inte bara mänskligt lidande, den orsakar också stora kostnader för sjukvård och sociala myndigheter. Inbrott och stölder av missbrukare är mycket omfattande och orsakar samhälle och privatpersoner stor skada. 4) Ungdomsgäng. Ungdomar i segregerade områden söker identitet, bekräftelse och en mening och tillhörighet. Dessa ungdomar är morgondagens grovt kriminella, detta till en enorm kostnad för samhället i form av kriminalvård, rättväsende, polis, samt uteblivna skatteintäkter mm. 5) Stöldligor. Utländska stöldligor härjar i landet. Det kan vara beställningsjobb av fordon, datorer eller dylikt. Det kan vara inbrottsturnéer. Det kan röra sig om kortbedrägerier. Det är ligor som specialiserat sig på fickstölder. 6) Ekonomisk brottslighet. Bolagsplundring, skalbolagshärvor, bluffakturor. Fantasin tycks inte ha några gränser för hur vissa människor strävar efter att tillskansa sig pengar på andras bekostnad. 7) Sociala bedrägerier. Ligor utnyttjar vårt välfärdssystem for att tillskansa sig pengar genom tex assistansersättning för fullt friska personer. 8) Bidragsfusk. Genom generösa arbetsmarknadsinsatser profiterar man genom låtsasjobb som inte på något sätt hjälper den arbetslöse. Ett mycket grymt sätt att utnyttja utsatta personer. 9) Svartjobb. Genom en mycket liberal arbetsmarknadspolitik kommer enorma mängder av lycksökare till Sverige för att jobba som hantverkare. En stor del av dessa har inget som helst intresse av att betala skatt. Detta slår hårt mot de Svenska arbetarna som betalar skatt och sociala avgifter samt uppbär avtalsenlig lön. Det är svårt att konkurrera med dessa svartjobbare.

4 10) Personer med avvisningsbeslut. En stor del av de asylsökande har eller kommer att få avvisningsbeslut. 1 Har man fått avvisningsbeslut, men ändå bestämmer sig för att stanna kvar innebär det stora problem för svenska myndigheter. 11) Skottlossningar. Vi läser numera väldigt ofta om skottlossningar, många gånger med dödlig utgång. Man måste kartlägga de illegala vapnens väg in i Sverige. Man kan konstatera att KC har ett brett och viktigt område att arbeta inom. På grund av att många av de kriminella är utrikes födda så får de benämningen och det blir svårt att synliggöra dessa problem. Detta är stor skandal. Istället för att göra som SD och synliggöra och lyfta upp problem på dagordningen sopar man dem under mattan. Det är ett stort och allvarligt problem att de styrande politikerna håller på att rasera hela samhället genom att inte våga ta tjuren vid hornen utan likt strutsar sticker sina huvud i sanden. Två utredningar har visat att KC fyller en viktig funktion. Bristerna är att KC borde ta fler initiativ och skapa debatt. Det står faktiskt utskrivet att en uppgift för KC är vara med och påverka förutsättningarna i bland annat lagstiftning, stadsplanering, upphandling, försäkringssystem och tillståndsgivning Att överföra KC till social resurs är ett tecken på svaghet hos SLK och ett tecken på dåligt ledarskap. Istället skulle KC kunna vara ett utmärkt sätt att synliggöra problem och vara ett viktigt stöd för KS när man vill rensa upp i träsket med organiserad kriminalitet. Istället kapitulerar man och välter över ansvaret på Social Resurs. Är verkligen Social resurs förmögna att ta detta ansvar? Det är inte ett sätt att ta ansvar. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att KC ligger kvar under SLK. Att KC med utgångspunkt från punkt 1-11 får i uppdrag att ta fram beslutsunderlag till KS för att komma tillrätta med den grova brottsligheten på riktigt

5 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1501/15 Repronummer 298/15 Förvaltningsstaben Hans Timan Telefon Ywonne Bergkvist Telefon E-post: Överföring av kunskapscentrum mot organiserad brottslighet till sociala resursnämnden Förslag till beslut I kommunstyrelsen 1. Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande remitteras utan eget ställningstagande till sociala resursnämnden, stadsdelsnämnderna Angered, Lundby, och Majorna/Linné, Upphandlingsbolaget, trafiknämnden, Park- och naturnämnden, fastighetsnämnden, nämnden för Konsument och Medborgarservice, byggnadsnämnden, miljönämnden, FörvaltningsAB Framtiden, Higab, Parkeringsbolaget och Älvstranden Utveckling AB med begäran om svar senast Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande remitteras utan eget ställningstagande till de samverkande myndigheterna Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, länsstyrelsen Västra Götaland, Polismyndigheten Region Väst, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket, Åklagarmyndigheten och Arbetsförmedlingen med begäran om svar senast Sammanfattning Kommunstyrelsen har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om hemvist för Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Det har gjorts flera utredningar och rapporter angående den organisatoriska hemvisten för kunskapscentrum. Stadsledningskontoret gör bedömningen att Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet bör överföras till sociala resursnämnden. Kommunstyrelsens inriktningsdokument pekar också på att operativa verksamheter inom stadsledningskontoret ska överföras till verksamheter som har liknande sakkompetens. Stadsledningskontoret har efter att ha gått igenom tidigare beslut och vägt in kommunstyrelsens inriktningsdokument för 2016 kommit fram till att Kunskapscentrum mot organiserad brottlighet bör överföras till sociala resursnämnden. Ekonomiska konsekvenser Överföring av verksamheter mellan olika delar av stadens organisation görs normalt sett utan att det uppstår ekonomiska konsekvenser för varken avlämnande eller mottagande 1(7)

6 organisation. Det är utgångspunkten även för denna överföring. Ekonomiska resurser motsvarande verksamhetens kostnader kommer därför att vid beslut om överföring att föras från stadsledningskontoret till sociala resursnämnden. Överföring sker normalt sett i lämpligt budgetbeslut eller kompletteringsbudget. Barn-, Jämställdhets-, Mångfalds- och Miljöperspektivet Överföring av verksamheter mellan olika delar i staden har i sig ingen direkt påverkan på perspektiven. Grunden för förslaget till överföring är en bedömning att verksamheten kan bedrivas i ett bättre sammanhang i social resursnämnd och att därmed förutsättningarna ökar för positiva effekter för perspektiven. Omvärldsperspektivet Oberoende av var Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet är placerat så kan detta förväntas ha positiva effekter avseende detta perspektiv. Liknande verksamhet är på gång att starta upp i andra kommuner och man har då varit i kontakt med och haft Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet som en förebild. Vidare har man tagit emot ett flertal myndigheter och kommuner som förlagt studiebesök där i syfte att ta del av dess kunskaper inom området. Verksamheter som liknar Kunskapscentrum finns på andra ställen i Europa och Kunskapscentrum har även bjudits in till EU-kommissionen för att redogöra för arbetsmetodiken och hur verksamheten är organiserad. Bilaga 1 Professional Management AB:s rapport utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet Bilaga 2 Ekan manegement AB:s rapport, översyn av Kunskapscenter mot organiserad brottslighet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(7)

7 Ärendet Kommunstyrelsen har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om hemvist för Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Stadsledningskontoret har efter att ha gått igenom tidigare beslut och vägt in kommunstyrelsens inriktningsdokument för 2016, kommit fram till att Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet bör överföras till social resursnämnd. Stadsledningskontoret föreslår att förslaget remitteras till social resursnämnd, stadsdelsnämnderna Angered, Lundby, och Majorna/Linné, Upphandlingsbolaget, trafiknämnden, Park- och naturnämnden, fastighetsnämnden, nämnden för Konsument och Medborgarservice, byggnadsnämnden, miljönämnden, FörvaltningsAB Framtiden, Higab, Parkeringsbolaget och Älvstranden Utveckling AB. Stadsledningskontoret föreslår dessutom att förslaget remitteras till de myndigheter som staden arbetar med i Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet; Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, länsstyrelsen Västra Götaland, Polismyndigheten Region Väst, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket, Åklagarmyndigheten och Arbetsförmedlingen Svar från remissinstanserna begärs senast till Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade , 297, att: 1. inrätta Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet som skulle arbeta mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan, 2. Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet från och med september 2008 till och med 2010 placerades på stadskansliet direkt under stadsdirektören, 3. en uppföljning och utvärdering skulle genomföras hösten 2010, inkluderande ett ställningstagande till fortsatt organisatorisk placering, Kommunstyrelsen beslutade , 638, att ge stadsledningskontoret i uppdrag att genomföra utvärderingen av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Som underlag för beslutet fanns ett yrkande: Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet är en verksamhet som initierats av flera samverkande parter. I samband med att verksamheten startade beslutades att verksamhet efter en tid i drift skulle utvärderas. Detta har ännu inte skett och vi ger därför stadsledsningskontoret i uppdrag att genomföra utvärderingen innan vi tar ställning till en eventuell organisatorisk förändring. Frågan om hemvist behandlades i kommunstyrelsen , 471, i vilket angavs ett förslag som innebar att överföra verksamheten till social resursnämnd. Nuvarande verksamhet och organisation Kunskapscentrum nuvarande organisation omfattar tre planeringsledare och en enhetschef där chefstjänsten för närvarande är vakant. Göteborgs Stad samverkar med ett antal myndigheter beträffande Kunskapscentrum (se nedan) och Polismyndigheten Region Väst har avsatt motsvarande en halvtidstjänst med placering hos Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Uppdraget omfattar: att ta initiativ till, samt stödja och driva nätverk och samarbetsprojekt som ska leda till konkreta åtgärder mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Kunskapscentrum bör också ge råd till organisationer och enskilda. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(7)

8 att arbeta långsiktigt och strukturellt, genom att försvåra för kriminell verksamhet och otillåten påverkan. Kunskapscentrum bör samla och sprida information, stimulera lärande samt vara med och påverka förutsättningarna i bland annat lagstiftning, stadsplanering, upphandling, försäkringssystem och tillståndsgivning. Kommun och myndigheter samarbetar mot brottslighet Samarbetet består av, förutom Göteborgs Stad, Polismyndigheten Region Väst, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Kronofogden, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Länsstyrelsen Västra Götaland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De brottsbekämpande myndigheterna ansvarar för att utreda brott och lagföra individer. Stadens förvaltningar och bolag ansvarar för att slå sönder infrastrukturen för den organiserade brottsligheten med hjälp av administrativa åtgärder. Som grund för uppdraget finns en avsiktsförklaring där man förklarar syftet med myndighetssamverkan. Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet och dess fyra perspektivområden: Arbetsgivare Kunskapscentrum motarbetar otillåten påverkan. Det sker bland annat genom att utsatta tjänstemän och politiker får stöd och hjälp att våga utföra sin uppgift utan rädsla för påtryckningar. Avhoppare/brottsoffer Inom detta område hanteras frågor kring brottsoffer, exempelvis näringsidkare, som utsatts för hot och våld, eller avhoppare från organiserad brottslighet som behöver hjälp att starta upp ett nytt liv. Ekonomi Att motarbeta och försvåra för organiserad brottslighet när det gäller upphandling ekonomiskt bistånd, tillståndsgivning och tillgång till lokaler. Demokrati Arbetet med att stärka demokratin ingår i samtliga områden. Om en tjänsteman, t ex bygglovsinspektör eller upphandlare kan påverkas i sin tjänsteutövning genom hot eller våld, så kan det innebära ett hot mot demokratin. Utgångspunkter för stadsledningskontorets förslag Verksamheter som idag finns inom social resursnämnd och som arbetar med frågor som tangerar Kunskapscentrum mot organiserad brottslighets uppdrag Social resursförvaltning har olika enheter som arbetar för personer som är utsatta eller drabbade av våld. Social resursförvaltning vänder sig till samtliga sektorer och personal som arbetar med barn och unga, drogförebyggande arbete, sexuell hälsa, HIVprevention, våld i nära relationer, brottsutsatthet, sociala kooperativ och samverkan mot ungdomskriminalitet. Inom området social utveckling erbjuds stöd till organisationer inom social ekonomi därtill finns ett antal nätverk inom dessa områden. Det arbete som görs i Särskilda insatser i Göteborg (SIG-gruppen) leds av stadsledningskontoret och sker i nära samarbete med sociala resursförvaltningen. Där finns idag en styrning och ledning i flera frågor som hanteras i linjen av social resursförvaltning. Denna grupp bör vara en brygga för Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i social resursförvaltning och för andra myndigheter. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(7)

9 Avslutningsvis kan konstateras att sociala resursnämnden redan har uppdragen att samordna det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet och våldsbejakande extremism och Ung och trygg. Tillsammans med dessa uppdrag innebär överförandet av Kunskapscentrum till nämnden ett helhetsperspektiv som underlättar arbetet. Professional Management AB:s rapport Stadsledningskontoret gavs i uppdrag att genomföra en utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i enlighet med de intentioner som fanns när verksamheten inrättades. Med konsultstöd från Professional Management AB genomfördes en utvärdering under våren 2013 (se bilaga1). I enlighet med uppdragsbeskrivningen utgick utvärderingen från följande frågeställningar som de konsulter som anlitades med anledning av utredningen hade: Hur upplever de samverkande parterna att den här formen av samverkan fungerar? Hur nära ligger resultatet i förhållande till intentionerna i tjänsteutlåtandet från 2008? Konsulternas slutsats blev att om Göteborgs Stad överväger att förändra verksamhetens organisatoriska inplacering ansågs att detta måste vara väl förankrat i styrgruppen så att Kunskapscentrum mot organiserad brottslighets roll inte försvagas utan istället stärks. Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande överlämnades till kommunstyrelsen att bedöma om eventuell utredning om enhetens framtida organisationstillhörighet ska göras. Stadsledningskontoret lyfte fram den skiljelinje i uppfattningar som framgår av rapporten beträffande Kunskapscentrums organisatoriska tillhörighet. Att verksamheten är av strategisk betydelse för staden är enligt kontorets uppfattning inte skäl nog för att motivera nuvarande organisatoriska hemvist. Motsvarande resonemang skulle i så fall kunna gälla för andra verksamheter som nu är organisatoriskt placerade i andra nämnder. I stället bör den organisatoriska hemvisten främst vägas dels mot stadsledningskontorets primära uppgift och dels mot en hemvist för Kunskapscentrum som kan ge synergieffekter med andra verksamheter. Ekan Management AB:s rapport Under våren 2015 hade Ekan Management AB ett uppdrag att belysa verksamheten. Av denna framgick bl. a att Avdelningen behöver förtydliga sitt uppdrag, samt följa upp, sammanställa och analysera nuläget, utforma planer för att motverka organiserad brottslighet och hur långt staden kommit i detta arbete. Rapporten redovisas i bilaga 2 till detta tjänsteutlåtande. Inriktningsdokument 2016 (från kommunstyrelsen till stadsledningskontoret) Utifrån förändringsarbetet som genomförts under det senaste året ska stadsledningskontoret fortsätta utvecklingen mot en strategisk verksamhet med spetskompetens. För att verkställa denna förändring är det viktigt att stadsledningskontoret samverkar med stadens operativa verksamheter och i större utsträckning nyttjar den sakkompetens som finns där. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(7)

10 Särskilda behov utifrån Kunskapscentrum mot organiserad brottslighets hantering av sekretessbelagd information Utifrån Kunskapscentrum mot organiserad brottslighets uppdrag hanteras känslig och i vissa fall sekretessbelagd information exempelvis rörande personer som vill lämna sitt kriminella liv. Information kan finnas om hot mot politiker och tjänstemän. Information kan också finnas kring otillåten påverkan samt information rörande företag som kommunen anlitar eller upplåter lokaler till. Informationsutbyte med olika grad av känslighet sker löpande med kommunens förvaltningar och bolag samt samverkande brottsbekämpande myndigheter. Utifrån verksamheten, krävs att lokaler är tillgängliga endast för berörd personal och att personalen registerkontrolleras utifrån Säkerhetsskyddslagen. Stadsledningskontorets överväganden Med anledning av vad tidigare utredningar och rapporter kommit fram till rörande den organisatoriska hemvisten för Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet gör stadsledningskontoret bedömningen att verksamheten bör överföras till sociala resursnämnden. Kommunstyrelsens inriktningsdokument pekar också på att operativa verksamheter inom stadsledningskontoret ska överföras till verksamheter som har liknande sakkompetens. Hantering och tidplan för överföringen Ärendet föreslås först behandlas av kommunstyrelsen för beslut om remiss till berörda nämnder och bolag, samt till samverkande myndigheter för synpunkter. Därefter tas ett beslutsunderlag fram inklusive behandling av inkomna remissvar och synpunkter till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. En tidplan som möjliggör en eventuell överföring av verksamheten vid halvårsskiftet 2016 skulle kunna se ut enligt nedan: FSG 26/1 För information KS 10/2 Tjänsteutlåtande med förslag om remittering Nämndsammanträden 23/3 Senaste datum för remissvar FSG 14/4 Samverkan av överföring vid SLK KS 20/4 (omedelbar justering) Nytt tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen angående beslut överföring KF 21/4 Beslut om överföring Överföring genomförs 1/7 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(7)

11 Tidplanförslaget ovan förutsätter en mycket rask hantering i respektive instans. Om detta inte skulle vara möjligt eller önskvärt så får tidplanen anpassas så att beslut i kommunfullmäktige tas efter sommaren istället. Stadsledningskontoret Gabriella Nässén Chef Förvaltningsstaben Eva Hessman Stadsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(7)

12 Slutrapport UTVÄRDERING AV KUNSKAPSCENTRUM MOT ORGANISERAD BROTTSLIGHET Lina Lenefors Arne Svensson Firma/Regnr/VAT no. Adress/Adress Telefon/Telephone /Website Professional Management Illervägen Arne & Barbro Svensson AB SE TÄBY SE SWEDEN

13 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING UPPDRAGET Uppdragets bakgrund och syfte Medverkande konsulter Genomförande Rapportdisposition UTVECKLINGEN AV ETT KUNSKAPSCENTRUM MOT ORGANISERAD BROTTSLIGHET Bakgrund Beslut om inrättandet av KC Projekteringsfasen Tjänsteutlåtandet Avsiktsförklaringen Organisation och styrning KCs organisation Samordning av trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder inom Göteborgs Stad Inriktning, mål och handlingsplaner ANALYS, SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Intentionerna De fyra perspektiven Handlingsplaner, mål och uppföljning Samverkan Organisation och styrning KCs organisatoriska placering Styrgrupp och kontaktpersonsgrupp Samarbeten, arbetsgrupper och nätverk Styrkor och svagheter Styrkor och fördelar Brister och svagheter Det fortsatta arbetet och utvecklingsområden Det fortsatta arbetet Utvecklingsområden Slutsatser och rekommendationer Förkortningar Brå EBM KC UHB Brottsförebyggande rådet Ekobrottsmyndigheten Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet Upphandlingsbolaget 1

14 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 3 Sammanfattning I juni 2008 tog Kommunstyrelsen i Göteborgs Stad beslut om att inrätta ett Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet (KC) som i samverkan med lokala myndigheter ska arbeta mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Samverkande parter är Göteborgs Stad, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Länsstyrelsen Västra Götaland, Polismyndigheten i Västra Götaland, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Sedan starten har KCs uppdrag varit följande: att ta initiativ till, samt stödja och driva nätverk och samarbetsprojekt som ska leda till konkreta åtgärder mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Kunskapscentrum bör också ge råd till organisationer och enskilda. att arbeta långsiktigt och strukturellt, genom att försvåra för kriminell verksamhet och otillåten påverkan. Kunskapscentrum bör samla och sprida information, stimulera lärande samt vara med och påverka förutsättningarna i bland annat lagstiftning, stadsplanering, upphandling, försäkringssystem och tillståndsgivning. Professional Management AB har fått i uppdrag att genomföra en utvärdering av verksamheten. I enlighet med uppdragsbeskrivningen har utvärderingen utgått från följande frågeställningar: Hur upplever de samverkande parterna att den här formen av samverkan fungerar? Hur nära ligger resultatet i förhållande till intentionerna i tjänsteutlåtandet från 2008? Vår sammanfattande bedömning är att de samverkande parterna överlag anser att den här formen av samverkan fungerar bra samt att resultatet mycket väl överensstämmer med intentionerna i tjänsteutlåtandet KC anses utgöra en väl fungerande arena där samverkansparterna kan samordna sitt förebyggande arbete inom Staden. Utgångspunkten för samverkan är enligt vår bedömning ändamålsenlig, där varje samverkande part agerar utifrån sitt uppdrag och att samverkande parter tillsammans identifierar viktiga områden att rikta insatserna mot för ett samlat agerande. Det finns samtidigt som alltid vissa saker som kan förbättras. Denna utvecklingspotential finns beskriven i rapporten och återges kortfattat nedan: Vi anser att det är angeläget att vidareutveckla och systematisera de gemensamma lärprocesserna för en gemensam kunskapsutveckling utifrån evidensbaserad praktik. Vi föreslår att ett utvecklingsarbete kring målbilden initieras. Detta utvecklingsarbete bör leda till ett tydligt resultatramverk med en precisering av förväntade resultat, resultatindikatorer och målvärden. Hittills har arbetet vid KC främst baserats på de prioriteringar som diskuterats fram under projekteringsfasen. Vi rekommenderar att man utvecklar ett systematiskt arbete med gemensamma riskanalyser som ligger till grund för den fortsatta verksamheten. Vi rekommenderar att parterna diskuterar principer kring vilka myndigheter som ska vara representerade i styrgrupp respektive kontaktpersongrupp. En förändring av sammansättningen bör kopplas till en tydlig rollfördelning mellan grupperna. Om Göteborgs Stad överväger att förändra KCs organisatoriska inplacering anser vi att detta måste vara väl förankrat i styrgruppen så att KCs roll inte försvagas utan istället stärks. KC bör arbeta mer aktivt för att fördjupa samverkan med relevanta institutioner vid universitet/högskolor och att i högre grad inkludera det privata näringslivet och frivilligorganisationer i arbetet.

15 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 4 2 Uppdraget 2.1 Uppdragets bakgrund och syfte Stadsledningskontoret i Göteborgs Stad har efter förnyad konkurrensutsättning inom ramavtalet Management- och organisationskonsulter gett Professional Management AB i uppdrag att under marsmaj 2013 genomföra en utvärdering av verksamheten Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Syftet med utvärderingen är, i enlighet med uppdragsbeskrivningen, att besvara följande två frågeställningar: Hur upplever de samverkande parterna att den här formen av samverkan fungerar? Hur nära ligger resultatet i förhållande till intentionerna i tjänsteutlåtandet från 2008? Som framgår av syftet är utvärderingen primärt av summativ karaktär. I praktiken ingår dock även inslag av en formativ utvärdering och vi lämnar följaktligen vissa förslag när det gäller den fortsatta utvecklingen av verksamheten. 2.2 Medverkande konsulter Utvärderingen har genomförts av Lina Lenefors och Arne Svensson från Professional Management AB. 2.3 Genomförande Datainsamlingen i uppdraget har genomförts genom intervjuer och dokumentationsgranskning. Intervjuer har genomförts med medlemmarna i styrgruppen, KCs personal, medarbetare inom Göteborgs Stad och andra nyckelpersoner. Totalt har 32 personer intervjuats. Ett rapportutkast översändes till uppdragsgivaren En presentation av rapportutkastet och diskussion kring detta anordnats av uppdragsgivaren i Göteborg Utifrån diskussionen har erforderliga justeringar gjorts och denna slutrapport färdigställts. 2.4 Rapportdisposition Rapporten inleds med en kort sammanfattning. Därefter beskrivs uppdraget i kapitel 2. I kapitel 3 beskrivs utvecklingen av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. I det avslutande kapitlet analyseras det samlade materialet. Baserat på denna analys dras slutsatser och lämnas vissa rekommendationer för det fortsatta utvecklingsarbetet. 3 Utvecklingen av ett kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 3.1 Bakgrund Beslut om inrättandet av KC I juni 2008 tog Kommunstyrelsen i Göteborgs Stad beslut om att inrätta ett kunskapscentrum som i samverkan med lokala myndigheter ska arbeta mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Det yttersta målet är att stödja och värna det demokratiska samhällssystemet med utgångspunkt från en bred samverkan mellan Göteborgs stad och följande tio myndigheter:

16 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 5 - Skatteverket - Åklagarmyndigheten - Ekobrottsmyndigheten - Kronofogden - Försäkringskassan - Länsstyrelsen Västra Götaland - Kriminalvården - Polismyndigheten i Västra Götaland - Tullverket - Säkerhetspolisen Beslutet om inrättandet av KC togs i enlighet med dåvarande Stadskansliets 1 tjänsteutlåtande daterat Genom beslutet fastställdes att KC från och med september 2008 till och med 2010 skulle placeras på dåvarande Stadskansliet direkt under stadsdirektören i Göteborgs Stad. Vidare beslutades att en uppföljning och utvärdering skulle genomföras hösten 2010, inkluderande ett ställningstagande till fortsatt organisatorisk placering. Tjänsteutlåtandet grundades på den projektering som genomförts av dåvarande Stadskansliet för att förstärka arbetet mot gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten Projekteringsfasen Kommunstyrelsen beslutade i november 2007 om ett uppdrag till dåvarande Stadskansliet att med utgångspunkt från en bred myndighetssamverkan genomföra en projektering för att förstärka arbetet mot gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten. Projekteringen syftade till att belysa den då befintliga samverkan som fanns mellan kommunen och de statliga myndigheterna, samt kartlägga redan identifierade problem, felande länkar, vita fläckar, överlappande samverkan eller lagstiftningsluckor. I projekteringen säkerställdes myndighetssamverkan, dels genom en styrgrupp med chefer från Göteborgs stad, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Länsstyrelsen, Polisen, Skatteverket och Åklagarmyndigheten, dels genom ett operativt arbete med över 100 medarbetare från de deltagande myndigheterna och representanter för Göteborgs Stads förvaltningar och bolag. Arbetet genomfördes i arbetsgrupper kopplade till fem perspektiv; arbetsgivar-, brottsoffer-, avhoppar-, ekonomi-, och demokratiperspektiven. Arbetsgrupperna för respektive perspektiv tog fram förslag på insatser som ett kunskapscenter inledningsvis skulle kunna initiera och stödja. I projekteringen har framhållits vikten av en myndighetssamverkan för att motverka gängkriminalitet och organiserad brottslighet på ett effektivt sätt. Vidare anses ett kunskapscentrum kunna stödja ett flexibelt arbetssätt där samverkande myndigheterna kan göra kvalificerade riskbedömningar, värdera nya hotbilder och undvika överreaktioner vid enstaka händelser. I uppdraget låg också att i förlängningen göra en bedömning av vilka möjligheter som fanns att förlägga ett kunskapscenter i anslutning till någon av de nuvarande samverkansformerna mellan kommunen och de statliga myndigheterna Tjänsteutlåtandet 2008 Beslutet om inrättandet av KC togs i enlighet med tjänsteutlåtande daterat Tanken var att kunskapscentret skulle byggas upp successivt, utveckla en rådgivande roll och stödja en effektiv nätverksstruktur. I nätverksbyggandet ingick att utse kontaktpersoner vid myndigheter och andra samverkansparter och vid olika enheter inom Göteborgs Stad. Det ansågs vara av stor vikt att KC under en inledande fas knyter an till olika initiativ på kommunal, regional och statlig nivå. 1 Stadskansliets förvaltningsnamn ändras till Stadsledningskontoret den 1 juli 2011.

17 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 6 Intentionerna var att kunskapscentret dels skulle arbeta långsiktigt och strukturellt och dels stödja och driva konkreta åtgärder. Vidare framhölls vikten av att ta fram en tydlig målbild för verksamheten samt att samverkande myndigheter känner ett ansvar för att prioritera insatser i kunskapscentret och i nätverken. Dessutom betonades att ett fördjupat arbete med riskanalyser i myndigheterna bör genomföras och att en handlingsplan tas fram med prioriteringar av åtgärder. I tjänsteutlåtandet 2008 illustreras samverkansformen i följande bild: Tanken var att KC skulle utgöra kärnan i samverkan mellan de avtalslutande parterna. Därutöver skulle andra aktörer kopplas in i arbetet genom behovsanpassade arbetsgrupper och nätverk Avsiktsförklaringen I en avsiktsförklaring som tecknats mellan de elva samverkande parterna anges att KC ska ha sin utgångspunkt i en bred myndighetssamverkan. I enlighet med tjänsteutlåtande 2008 framgår det i avsiktsförklaringen att KCs uppdrag ska vara följande: att ta initiativ till, samt stödja och driva nätverk och samarbetsprojekt som ska leda till konkreta åtgärder mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Kunskapscentrum bör också ge råd till organisationer och enskilda att arbeta långsiktigt och strukturellt, genom att försvåra för kriminell verksamhet och otillåten påverkan. Kunskapscentrum bör samla och sprida information, stimulera lärande samt vara med och påverka förutsättningarna i bland annat lagstiftning, stadsplanering, upphandling, försäkringssystem och tillståndsgivning. 3.2 Organisation och styrning KCs organisation Verksamheten leds av en styrgrupp bestående av representanter från de elva avtalslutande parterna. Göteborgs Stads representant i styrgruppen är Stadsdirektören, som även leder styrgruppen. Styrgruppen har möten två gånger per termin. I avsiktsförklaringen framgår att samverkande myndigheter och Göteborgs Stad avser att stödja de prioriteringar som styrgruppen ställer sig bakom.

18 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 7 KC är organisatoriskt placerad på Göteborgs Stads Stadsledningskontor, under bitr. Stadsdirektören. Den fasta personalstyrkan vid KC består idag av fem heltidsanställningar. Vidare har Länskriminalpolisen avsatt en person, som tjänstgör halvtid på KC. Respektive samverkande myndighet har utsett en kontaktperson till KC som ingår i en s.k. kontaktpersonsgrupp. Kontaktpersonsgruppen har möten ungefär fyra gånger per termin. Utöver styrgrupp och kontaktpersonsgrupp sätter KC vid behov ihop arbetsgrupper/nätverk för olika administrativa åtgärder. Vid bildandet av sådana grupper sker kontakten med respektive organisation genom kontaktpersonerna. Sedan kan det vara andra medarbetare i berörda organisationer som ingår i arbetsgrupperna. Dessa arbetsgrupper/nätverk är inte begränsade till avtalslutande parter, utan involverar även andra myndigheter, kommuner och verksamheter. KC har inga beslutsbefogenheter visavi övriga förvaltningar, bolag eller myndigheter. Respektive samverkande myndighet fattar under eget ansvar de beslut som krävs för att fullgöra uppdraget. De brottsbekämpande myndigheterna ansvarar för att utreda brott och för att lagföra individer. Göteborgs Stads förvaltningar och bolag ansvarar för att slå sönder infrastrukturen för den organiserade brottsligheten med hjälp av administrativa åtgärder. Administrativa åtgärder mot brottslighet, som kan användas av myndigheter som inte är brottsbekämpande, kan exempelvis vara krav och kontroller i samband med upphandlingar, inspektioner av brandskydd, arbetsmiljö och utskänkningstillstånd, att förhindra felaktiga bidragsutbetalningar, ta fram checklistor för att kartlägga den information som finns tillgänglig om leverantörer eller att skapa rutiner för uppföljning av avtal och tillstånd Samordning av trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder inom Göteborgs Stad Kommunstyrelsen gav dåvarande Stadskansliet i uppdrag att initiera en översyn och utredning av vissa verksamheter inom Stadens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete, däribland KC. Utredningen visade att det fanns många olika samverkansfora inom Göteborgs Stad. Dock kunde inte direkta dubbelarbeten påvisas. Flera stödfunktioner riktade sig emellertid till samma målgrupp, men utifrån olika perspektiv. Utredningen föreslog att Stadens stödfunktioner för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete skulle samlas under en gemensam ledning. Därigenom skulle stödfunktionernas samverkan kunna utvecklas och kontaktytan och samverkan med externa parters skulle underlättas. En samlad funktion ansågs också ge en tydligare profil åt trygghetsarbetet i Staden. Utredningen lämnade två alternativa förslag med något olika innehåll när det gäller vilka funktioner som borde ingå under en samlad ledning ett social resursnämndsalternativ och ett kommunledningsalternativ. Social resursnämnds-alternativet innebar att samla Stadens brottsförebyggande stödfunktioner under Sociala resursnämnden, för att därigenom renodla dåvarande Stadskansliets roll som stöd till kommunstyrelsens beslutsprocesser. I Kommunlednings alternativet föreslogs att dåvarande stadskansliuppgifter skulle bibehållas och att samverkan mellan berörda funktioner - Tryggare och Mänskligare Göteborg, Kunskapscenter och Säkerhet och beredskap skulle samlas under en gemensam ledningsfunktion.

19 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 8 Stadsledningskontoret har dock i ett tjänsteutlåtande i februari 2013 föresagit att enheten Tryggare och Mänskligare Göteborg i sin nuvarande form ska avvecklas i sin helhet och att de uppdrag som kan definieras som brottsförebyggande arbete lämpligen överförs till den Sociala resursnämnden, inklusive bevakning av forskning inom det brottspreventiva området, initiering av forskning samt metodutveckling I linje med utredningens rekommendationer har Social resursförvaltning fått i uppdrag att ta fram ett övergripande, samlande program för det brottsförebyggande arbetet i Göteborgs Stad. Syftet med programmet är att det ska bidra till en ökad helhetssyn och underlätta samverkan inom kommunen och samarbetet med externa aktörer. Förvaltningen har beslutat att anlita en utredare på Forskning och Utveckling, FoU i Väst, för uppdraget. Utredaren ska rapportera tillbaka till Social resursförvaltning i juli Vidare beslutade Kommunfullmäktige att ändra reglementet för Social resursnämnd till att även inkludera att främja det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet i Staden genom att svara för gemensamma utvecklingsinsatser och åtgärder samt stödja Stadens förvaltningar och bolag i deras uppdrag. 3.3 Inriktning, mål och handlingsplaner Genomgående för verksamheten vid KC är dels att säkerställa en beredskap för att kunna hantera akuta och konkreta ärenden, dels att fungera som initiativtagare, rådgivare och opinionsbildare. Sedan starten har KCs arbete koncentrerats kring följande fyra perspektiv: Ekonomiperspektivet Inriktning: Att motarbeta och försvåra för organiserad brottslighet när det gäller upphandling, ekonomiskt bistånd, tillståndsgivning och tillgång till lokaler. Mål: Säkerställa att leverantörer av varor och tjänster uppfyller kraven på laglydnad och god affärsetik, samt att tillståndsgivning och upplåtelser och uthyrning av lokaler sker med beaktande av kravet att motverka organiserad brottslighet och ekonomisk brottslighet. Avhoppare-/brottsofferperspektivet Inriktning: Det kan handla om brottsoffer, exempelvis näringsidkare, som utsatts för hot och våld, eller avhoppare från organiserad brottslighet som behöver hjälp att starta upp ett nytt liv. Mål: Säkerställa effektiva samverkansformer för att hjälpa dem som vill lämna kriminella gäng/livsstil. Etablera väl fungerande rutiner mellan staden och berörda aktörer för att skyndsamt kunna hantera akuta ärenden. Arbetsgivarperspektivet Inriktning: Kunskapscentrum motarbetar otillåten påverkan. Det sker bland annat genom att utsatta tjänstemän får stöd och hjälp att våga utföra sin uppgift utan rädsla för påtryckningar. Mål: Säkerställa en god förmåga hos förvaltningar och bolag att förebygga och agera mot otillåten påverkan. Demokratiperspektivet Inriktning: Arbetet med att stärka demokratin ingår i samtliga områden. Om en tjänsteman, t ex bygglovsinspektör eller upphandlare kan påverkas i sin tjänsteutövning genom hot eller våld, så kan det innebära ett hot mot demokratin. Mål: Förstärka demokratin och rättsstaten. Dessa fyra perspektiv pekades ut som prioriterade områden under projekteringsfasen, men då uppdelat i fem områden. Avhoppar- respektive brottsofferperspektiven har slagits samman.

20 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 9 4 Analys, slutsatser och rekommendationer I detta kapitel analyseras det samlade materialet och de två utvärderingsfrågorna besvaras: Hur upplever de samverkande parterna att den här formen av samverkan fungerar? Hur nära ligger resultatet i förhållande till intentionerna i tjänsteutlåtandet från 2008? Vi börjar analysen nedan med den andra utvärderingsfrågan intentionerna i avsnitt 4.1. Utifrån slutsatserna i avsnitt 4.6 lämnar vi också några rekommendationer när det gäller den fortsatta utvecklingen. 4.1 Intentionerna Enligt flera av de intervjuade hade det funnits tankar, idéer och diskussioner om en bred myndighetssamverkan inom detta område från olika håll innan KC bildades. Uppfattningen om vilka intentioner som låg till grund för denna samverkan har därför skiftat något. Vi har dock, i enlighet med uppdragsbeskrivningen, utgått från de intentioner som beskrivs i tjänsteutlåtandet Överlag anser respondenterna att KC har arbetat i linje med intentionerna i tjänsteutlåtandet 2008 och det formulerade uppdraget för KC. KC arbetar dels långsiktigt och strukturellt genom att försvåra för kriminell verksamhet, dels på kort sikt genom att stödja eller ta initiativ till konkreta åtgärder. Kombinationen av de två delarna anses viktig; för att få utrymme att arbeta långsiktigt måste även mer kortsiktiga konkreta uppdrag genomföras så att KC kan visa på resultat och därigenom motivera kommunens och de samverkande myndigheternas satsning på denna verksamhet. KC strävar efter att hitta en ändamålsenlig balans mellan det proaktiva och det reaktiva arbetet. Flera av de intervjuade uttrycker dock att det operativa arbetet vid KC i något för hög grad har blivit händelsestyrt och att KCs arbete därmed har utvecklats till att bli mer inriktat på konkreta aktiviteter än vad intentionerna var ( har blivit mer verkstad än allmän kunskapsbank ). Vid intervjuerna har framhållits att det är av stor vikt att säkerställa att det strukturella förebyggande arbete som beslutats i styrgruppen inte blir lidande av Stadens behov av mer ad hoc inriktade insatser. Vår bedömning är att KCs arbete hittills stämmer väl överens med det uppdrag som formulerats i tjänsteutlåtandet, särskilt när det gäller de första delarna, d v s: - KC tar initiativ till, samt stödjer och driver nätverk och samarbetsprojekt som skall leda till konkreta åtgärder mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. - KC ger råd till organisationer och enskilda. - KC arbetar långsiktigt och strukturellt genom att försvåra för kriminell verksamhet och otillåten påverkan. Vidare bedömer vi att KC arbetat i linje med sista delen i uppdragsformuleringen. Kunskapscentrum bör samla och sprida information, stimulera lärande samt vara med och påverka förutsättningarna i bland annat lagstiftning, stadsplanering, upphandling, försäkringssystem och tillståndsgivning. Här finns dock utvecklingsmöjligheter. Vi anser att det är angeläget att vidareutveckla och systematisera de gemensamma lärprocesserna för en gemensam kunskapsutveckling utifrån evidensbaserad praktik. Vidare visar intervjuer och skriftligt material att KCs arbetssätt stämmer väl överens med intentionerna i tjänsteutlåtandet gällande: - KC har utvecklat en rådgivande roll - KC har utformats så att nya aktörer vid behov kan involveras i samverkan - Kontaktpersoner vid samverkande myndigheter har utsetts för kontinuerlig kontakt med KC

21 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 10 - Handlingsplaner för KCs arbete har tagits fram årligen Däremot anser en del av de intervjuade att KC bara delvis har lyckats ta fram en tydlig målbild för verksamheten, för att därigenom tillsammans med myndigheterna fortsätta skapa konkreta förutsättningar för samverkan. Vi delar denna uppfattning och rekommenderar att ett utvecklingsarbete kring målbilden initieras. Detta utvecklingsarbete bör leda till ett tydligt resultatramverk med en precisering av förväntade resultat, resultatindikatorer och målvärden. Av tjänsteutlåtandet framgår vidare att ett fördjupat arbete med riskanalyser i myndigheterna bör genomföras och en handlingsplan tas fram med prioriteringar av åtgärder. Det kan noteras att handlingsplaner har utarbetats där prioriterade åtgärder har beskrivits. Dessa handlingsplaner har baserats på det arbete som genomfördes i projekteringsfasen och diskussionerna i styrgruppen. I tjänsteutlåtandet 2008 framhålls att det är väsentligt att samverkande myndigheter känner ett ansvar för att prioritera insatser i kunskapscentret och i de nätverk som kommer att skapas. Det är emellertid inte möjligt och inte heller meningsfullt - att i utvärderingen beskriva och analysera enskilda samarbetsparters prioriteringar. Om det i en specifik fråga finns synpunkter på en samverkande myndighets engagemang bör detta tas upp i en förtroendefull dialog direkt. Så synes också ha skett. Vår sammanfattande bedömning utifrån resultatet av intervjuerna och granskningen av dokumentationen är att de samverkande myndigheterna tycks ha medverkat aktivt och ansvarsfullt i KCs arbete. KC har även arbetat i linje med de mer konkreta förslagen som lyfts fram i tjänsteutlåtandet gällande arbetsgivarnätverk, nätverksbyggande kring upphandling- och lokalupplåtelsefrågor samt utvecklingsarbete kring brottsoffer och avhoppare De fyra perspektiven KC har arbetat inom samtliga de fyra perspektiven som har definierats (se sektion 3.3 ovan). Perspektiven, som togs fram i projekteringsfasen, har under hela perioden fungerat som det primära styrinstrumentet för verksamheten och styrt arbetets inriktning. De intervjuade är överlag positiva till att verksamheten har byggts upp på de fyra perspektiven, bl a för att det fick myndigheterna att tänka i andra banor och vidga engagemanget utanför det egna direkta uppdraget. Perspektiven stämmer också väl överens med Brås rekommendationer att det lokala arbetet mot organiserade brottslighet bör riktas mot de tre problemområdena marknaden, otillåten påverkan och det synliga utmanandet. De intervjuade anser att de fyra perspektiven fortfarande är aktuella. Dock betonas att styrgruppen kontinuerligt bör pröva om prioriteringarna behöver justeras till förmån för andra områden. De intervjuade framhåller att styrgruppen regelbundet bör pröva och utvärdera om uppdrag och omfattning är rätt. När det gäller balansen mellan perspektiven svarar några av respondenterna att de hade önskat att KC hade kommit längre inom vissa delar, men vilka delar det handlar om skiljer sig mellan respondenterna. Av naturliga skäl är det man önskar mer av oftast relaterat till den egna myndighetens/verksamhetenes ansvarsområde. Nedan ges en kort sammanfattning av de fyra perspektiven med exempel på arbetets inriktning.

22 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 11 Ekonomiperspektivet Enligt de intervjuade har arbetet vad avser ekonomiperspektivet varit framgångsrikt. Arbetet har bl a inriktats på samverkan och metodutveckling för att utveckla rutiner för upphandling och inköp. Redan vid starten av KC bildades en upphandlingsgrupp som har tagit fram riktlinjer för förbättring av upphandling och inköp inom Göteborgs Stad. Vidare har KC tillsammans med Upphandlingsbolaget (UHB) tagit fram ett leverantörskontrollverktyg som skall underlätta för Göteborgs Stads samtliga medarbetare att granska de företag som man skall göra affärer med. KC har även genomfört utbildningsinsatser inom upphandlingsområdet och svarat för rådgivning och stöd till förvaltningar och bolag. Inom ekonomiperspektivet samverkar även KC med berörda aktörer bl.a. för att undvika att oseriösa HVB-hem anlitas, motverka etableringar av gänglokaler och motverka ekonomisk brottslighet på kommunala byggarbetsplatser. Avhoppar och brottsofferperspektiven När det gäller avhoppar- och brottsofferperspektiven arbetar KC med rådgivning, samverkan och åtgärder i konkreta fall. Målet är att säkerställa effektiva samverkansformer för att hjälpa dem som vill lämna kriminella gäng/livsstil. Ett treårigt avhoppar-projekt genomförs som syftar till att ta fram en arbetsmodell avseende hanteringen av avhopp från kriminella gäng/kriminella nätverk. Projektet skall även samordna konkreta ärenden rörande avhopp. Arbetet utförs i nära samverkan med Staden, samverkande myndigheter, Västra Götalandsregionen och relevanta aktörer från den ideella sektorn. Arbetsgivarperspektivet Målet för verksamheten inom detta perspektiv är att säkerställa en god förmåga hos förvaltningar och bolag att förebygga och agera mot otillåten påverkan. KC spelar här en betydelsefull roll som brobyggare och kunskapsförmedlare mellan kommunen och rättsväsendet. Arbetsuppgifterna har i huvudsak inriktats på samverkan och metodutveckling. Som exempel har KC gett aktivt stöd till den personalstrategiska enheten i deras arbete med att införa ett enhetligt incidentrapporteringssystem (LISA) för arbetsmiljöområdet i hela staden. KC har även genomfört informations- och utbildningsinsatser för förvaltningar och bolag på temat hot och våld. Vidare har KC gett råd och stöd till förvaltningar, bolag och enskilda vid hot och våld. De intervjuade inom kommunen som har varit i kontakt med KC gällande hot visar stor uppskattning av KCs stöd och agerande. KC anses ha agerat snabbt och professionellt. Det har också uppskattats att KC följer upp insatserna genom återkoppling via telefon. Demokratiperspektivet Demokratiperspektivet ingår i samtliga områden och löper som en röd tråd i hela KCs verksamhet. Ett långsiktigt uppdrag är att sprida kunskap och bilda opinion i frågor som rör KCs verksamhet. I arbetet ingår bl.a. omvärldsbevakning, dialog med media, samverkan med universitet och högskolor och internationellt erfarenhetsutbyten. Som exempel har KC varit aktiv i det nationella nätverk som syftar till att öka medvetenheten om, och beredskapen för, att mutor och annat förtroendeskapande beteenden uppstår. Ett annat exempel är det seminarium som KC genomförde för journalister på temat otillåten påverkan.

23 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 12 När det gäller universitet och högskolor har KC bl.a. samverkat med Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet, institutet Quality of Government och Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet (URBSEC) Handlingsplaner, mål och uppföljning I enlighet med avsiktsförklaringen har handlingsplaner upprättats för varje prioriterat område/perspektiv. Handlingsplanerna specificerar aktiviteter för respektive område, vem som är ansvarig för genomförandet och vilka myndigheter/förvaltningar/bolag som berörs. De intervjuade är positiva till att dessa handlingsplaner har tagits fram. De åtgärder/aktiviteter som ingår i handlingsplanerna anses i mycket stor utsträckning ha genomförts i enlighet med intentionerna. Utöver planerade aktiviteter har KC även fått nya arbetsuppgifter mera ad hoc. De intervjuade anser att det är nödvändigt att utöver de aktiviteter som finns planerade i handlingsplanen också ha en beredskap för och tillräckligt utrymme för att ta tag i viktiga frågor som dyker upp. Ett exempel på detta är muthärvan 2010 där KC anses ha varit en betydelsefull resurs i arbetet med att utreda misstankarna om oegentligheter inom kommunen. Det är således accepterat att arbetet vid KC är till viss del händelsestyrt, men frågan är vad som är en rimlig balans mellan det långsiktiga proaktiva arbetet och de mer reaktiva insatserna. Vi rekommenderar att denna fråga diskuteras mer ingående och att det vid planeringen av verksamheten avsätts en viss arbetsvolym (t ex 20 % av arbetsvolymen) som får vara händelsestyrd medan merparten av arbetstiden ska användas för det långsiktiga arbetet. Ett annat alternativ är att slå fast att den fasta personalen ska arbeta med de långsiktiga arbetsuppgifterna och att tillföra extra personalresurser från de samverkande parterna vid beslut om vissa arbetsinsatser till följd av specifika händelser. Det långsiktiga gemensamma målet är att gemensamt mobilisera för att försvåra för den organiserade brottsligheten. De intervjuade anser att detta mål för inriktningen av arbetet fortfarande är lika aktuellt. Dock menar många intervjuade att det saknas tillräckligt konkreta mål för KCs arbete. Det är därför också svårt att följa upp och utvärdera om man har åstadkommit det som man ville. Därmed är det också svårt att se framsteg och avgöra om KC gör skillnad. Hur långt har man kommit och i förhållande till vad? Några intervjuade menar därför att styrgruppen borde formulera en idealbild eller en vision och sedan kontinuerligt arbeta med att minska gapet mellan verkligheten och denna vision. Ingen av de intervjuade ifrågasätter kvaliteten på KCs arbete och vikten av de åtgärder/aktiviteter som KC har genomfört. Några av de intervjuade ställer sig dock frågande till om man alltid satsar på rätt saker och gör rätt prioriteringar. Förslag på prioriteringar kan komma från både KC och samverkande myndigheter. Vid intervjuerna har dock framförts en önskan om att myndigheterna tar än mer initiativ än vad fallet hittills varit. Vår bedömning är att arbetet vid KC har bedrivits målinriktat och att de fyra perspektiven har varit en god vägledning. Vi delar dock den uppfattning som framförts av intervjuade att det är angeläget med en mer konkret målbild/resultatbild för KCs verksamhet. Vi anser att det bör tas fram ett resultatramverk med tydliga resultatindikatorer och målvärden. 4.2 Samverkan Initiativet till projekteringen av ett kunskapscenter kom från Göteborgs Stad i och med kommunstyrelsens beslut, och förslaget om att inrätta kunskapscentret som en enhet i Stadens organisation innebär att Staden har blivit en pådrivande aktör i denna samverkan. De intervjuade har

24 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 13 framhållit att samverkande myndigheter ändå har känt ett ansvar för att prioritera insatser i KC och i de nätverk som har skapats. De samverkande myndigheterna såväl som andra samarbetsparter anses i hög utsträckning ha bidragit med erforderligt stöd och resurser när behov av detta har uppstått. När intervjuade beskriver samverkan kring KC nämns flera viktiga aspekter för en fungerande samverkan, såsom: - Legitimitet och förankring på chefsnivå - Mandat att fatta beslut handlingsutrymme - Förtroendefullt och prestigelöst arbetssätt - Frågan är prioriterad och det finns ett engagemang - Finns en målsättning och en modell för samverkan - Gott arbetsklimat - Kontinuitet i arbetet En faktor som ofta kan riskera att hämma samverkan är att de samverkande parterna har olika uppdrag. Detta målas dock inte i dagsläget upp som något större problem av de intervjuade. I några av de samverkande myndigheterna ingår brottsförebyggande åtgärder i deras grunduppdrag enligt instruktion eller genom regleringsbrevet, medan det för andra inte gör det. Det är enligt de intervjuade enklare att avsätta resurser för aktiviteter som direkt ingår i myndighetens uppdrag. För de myndigheter som inte har ett uttalat brottsförebyggande uppdrag kan samverkan tendera att främst upplevas som kunskapsstöd och resurs till kommunen. En risk som framförs för den fortsatta utvecklingen är att några myndigheter kanske prioriterar ner samverkan om beslut tas att KC ska placeras under Social resursnämnd i stället för under Kommunstyrelsen. Såväl i intervjuerna som i dokumentationen från annan uppföljning av samverkan i Staden betonas att det är viktigt att de som deltar i samverkan högst konkret kan se vinsten och betydelsen av samverkan i det egna arbetet och i den egna arbetssituationen för att kunna motivera ett fortsatt engagemang. Man ställer den klassiska frågan vad tjänar vi på att samarbeta med er? På motsvarande sätt är det för KCs legitimitet avgörande att verksamheten möter de behov som finns inom förvaltningar och bolag och att Staden upplever ett mervärde och ett stöd från KC i sitt operativa arbete. 4.3 Organisation och styrning KCs organisatoriska placering Under projekteringsfasen övervägdes olika organisationsförslag och det beslutades att KC skulle placeras direkt under stadsdirektören i Göteborgs Stad fram till , varefter ny ställning skulle tas till organisatorisk placering. Inledningsvis fanns idén att myndigheterna skulle ta ett gemensamt ansvar för denna samverkansform och att KC inte skulle ligga som en egen verksamhet med organisatorisk inplacering hos någon av de samverkande parterna. Man kom dock inte fram till någon lösning på hur verksamheten skulle byggas upp kring bara ett gemensamt ansvar utan en gemensam hemvist. Det har också diskuterats att ha KC som självständig juridisk enhet, exempelvis stiftelse. Då man inte kom fram till någon annan lämplig lösning lades KC under kommunstyrelsen i Göteborgs Stad. Områdets strategiska vikt och den breda myndighetssamverkan motiverade inledningsvis en placering på högsta nivå i Staden, som lätt kan identifieras av samverkande parter och som har nära koppling till Stadens övergripande ledningsfunktioner.

25 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 14 Göteborgs Stad har genomgått omfattande organisatoriska förändringar under den tid som KC har varit verksamt. KC har dock hela tiden sedan bildandet varit centralt placerat under kommunstyrelsen. Många politiker och chefer i Göteborgs Stad vill emellertid få bort driftverksamhet/operativ verksamhet från Stadsledningskontoret. Ett förslag som diskuterats är att lägga KC under Social resursnämnd. Flera intervjuade anser dock att detta inte vore optimalt och flertalet av de intervjuade trycker på vikten av att KC ligger under kommunstyrelsen. En placering på nämndnivå uppfattas av flera intervjuade som att området ges en mindre strategisk betydelse jämfört med nuvarande centrala placering i kommunen och att uppdraget därmed får en något svagare ställning gentemot andra förvaltningar och externa samarbetsparter. Andra nackdelar som lyfts med en placering under Social resursnämnd är att beslutsvägarna blir längre i samverkansfrågorna och att verksamheten riskerar att tappa dignitet. Göteborgs Stad har avvaktat med eventuella förändringar av KCs organisatorisk placering medan arbetet har pågått med att ta fram ett program för Stadens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Syftet med programmet, som ska avrapporteras i juli 2013, är att det ska bidra till en ökad helhetssyn och underlätta samverkan inom kommunen och samarbetet med externa aktörer Styrgrupp och kontaktpersonsgrupp För att skapa en kontinuitet i samverkan genom KC på ledningsnivå har bildats en styrgrupp. Styrgruppen består av representanter från samtliga elva avtalslutande parter. De intervjuade anser att styrgruppen är ett bra forum för gemensamma diskussioner och erfarenhetsutbyte. Den anses vara bra för den totala samverkan inom området. I styrgruppen harsamverkande myndigheter kunnat delge varandra information på ett mer effektivt sätt än genom formella skrivelser. Enligt intervjuade fyller styrgruppen idag dock närmast funktionen som observatörer, rådgivare och uppföljare, medan den styrande rollen är mindre uttalad. Styrgruppen anses inte heller ha arbetat tillräckligt strukturerat med gemensamma riskbedömningar, men indirekt görs detta muntligt på mötena (bl.a. i form av synpunkter på handlingsplanerna). Kontakpersonsgruppen fungerar som just kontaktpersoner in i respektive myndighet. De lotsar frågeställningar vidare inom respektive myndighet så att KC kommer i kontakt med rätt person inom myndigheten. De intervjuade anser att detta sker snabbt och effektivt. Vidare anses att kontaktpersonerna är engagerade och har tillräckliga befogenheter/mandat. Idag ingår utöver de avtalslutande parterna även Arbetsförmedlingen och Mölndal kommun i kontaktpersonsgruppen. Arbetsförmedlingen och Mölndals kommun har dock inga representanter i styrgruppen. Åsikterna hos de intervjuade skiljer sig gällande om samma parter bör vara representerade i både styrgrupp och kontaktpersonsgrupp. En fråga att diskutera vidare är således om samma myndigheter/organisationer bör vara med i både styrgrupp och kontaktpersonsgrupp. Om det kommer att skilja sig vilka myndigheter som finns representerade i styrgruppen respektive kontaktpersonsgruppen kommer rollfördelningen att bli viktig liksom information och samråd mellan dessa båda grupper. Ett förslag som framförts är att ett möte per år är gemensamt för de både grupperna. Det har även efterfrågats nya former för informationsutbyte för att inte tappa engagemanget och kontinuiteten i styrgruppen. Förslagvis kan man i större utsträckning använda sig av videokonferenser då flera av medlemmarna i styrgruppen även arbetar på annan ort.

26 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet Samarbeten, arbetsgrupper och nätverk Utöver samverkan mellan avtalslutande parter samarbetar KC även med andra verksamheter genom att arbetsgrupper och nätverk sätts ihop utifrån behov av specifika insatser och projekt. I detta arbete medverkar bl a Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och andra kommuner. Även internt inom Göteborgs Stad finns medverkan i samarbetet från flera nämnder/förvaltningar och bolag. Exempelvis måste avhoppare som regel få hjälp från Socialtjänsten. I verksamhetberättelserna och vid våra intervjuer har framförts att samverkan bör fördjupas med universitet/högskolor och i högre grad inkludera det privata näringslivet och frivilligorganisationer för att bli helt verkningsfull. Flera intervjuade påpekar att deras samverkansparters ser olika ut beroende på ärendenas art. Vad exempelvis gäller avhopparperspektivet så har en avsiktsförklaring tecknats med Västra Götalandsregionen för att säkerställa att sjukvården snabbt kan agera vid behov hos en avhoppare. Det har även förts diskussioner om att i framtiden eventuellt utvidga samverkan till att omfatta hela Göteborgsregionen. Detta anses vara rätt väg att gå långsiktigt eftersom den organiserade brottsligheten inte följer några kommungränser. Det krävs dock beslut i varje kommun för att realisera en sådan utvidgning. Det är också förknippat med vissa risker när det gäller huvudmannaskapet att föra in så många ytterligare intressenter i samverkan och det finns också svåra frågor att lösa när det gäller exempelvis ekonomin. Även om behovet finns av att regionalisera samverkan framhåller flera av de intervjuade att det var en klok strategi att inledningsvis fokusera arbetet lokalt till Göteborgs Stad för att framöver eventuellt utvidga samverkan inom regionen. Idag sker samverkan med andra kommuner vid behov i specifika ärenden. Även om verksamhetens fokus ligger lokalt på Staden har samverkande myndigheter större geografiskt upptagningsområde. I dagsläget upplevs det situationsanpassade arbetssätt som KC byggt upp vara ändamålsenligt, där förvaltningar, verksamheter, kranskommuner etc är delaktiga i specifika ärenden snarare än i en fast samverkansstruktur. Inledningsvis fanns vissa förhoppningar att de samverkande myndigheterna skulle allokera personella resurser att tjänstgöra på plats vid KC. Länskriminalpolisen har anvisat en halvtidstjänst till KC. Övriga myndigheter ser inte detta som en ändamålsenlig lösning idag. 4.4 Styrkor och svagheter De intervjuade tror på konceptet med KC och anser att det var ett klokt och bra initiativ. Samverkan ses som en viktig symbolhandling i sig, men som även ger konkreta resultat. Vidare framhålls att samverkan innebär en stor potential såväl resurs- som kompetensmässigt Styrkor och fördelar KC anses av flertalet intervjuade som en tillgång och trygghet för Stadens invånare. De intervjuade som har fått stöd/hjälp av KC vittnar om hög professionalism, bra bemötande och god tillgänglighet. I intervjuerna har betonats flera styrkor och fördelar med KC: - KC har arbetat upp ett gott renommé inom kommunens förvaltningar och bolag - KC har kontaktnät och ingångar i många verksamheter och har skapat kortare kommunikationsvägar - KC är ett effektivt verktyg för att koppla ihop experter från olika myndigheter/verksamheter - KC har ett flexibelt, lyhört och förtroendefullt arbetssätt och har lätt att få folk att samarbeta

27 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 16 - KC arbetar både proaktivt och reaktivt - KC har bra acceptans hos samverkande myndigheter - KC har personal med statlig bakgrund vilket skapar en förståelse gentemot samverkande myndigheter - KC levererar med bra kvalitet - KC arbetar opinionsbildande vilket har bidragit till ett ökat medvetande och förebyggande arbetssätt inom kommunen - KC har stark politisk acceptans inom Göteborgs Stad - KC underlättar utbyte av information men tar inte över respektive myndighets uppdrag - KC ökar förståelsen mellan de verksamheter som ingår i samverkan - Då KC inte är någon beslutande myndighet ses verksamheten inte som något hot mot andra verksamheter - Berörda myndigheter, förvaltningar och bolag involveras i verksamheten och kan genom behovsanpassade arbetsgrupper påverka resultaten När det gäller samverkan har följande betonats: - Samverkande parter har stor kunskap och erfarenhet inom sina områden - Parternas höga engagemang - Strukturen med styrgrupp, kontaktpersonsgrupp och behovsanpassade arbetsgrupper/nätverk - Bra kanal in i Staden och värdet i att få med det kommunala perspektivet i myndigheternas arbete - Samarbetet är prestigelöst - Kontinuiteten har hittills varit relativt god - Bidrar till att bygga upp en kunskap och beredskap inom Staden. - Viktigt symbolvärde Brister och svagheter Nedan följer ett antal brister och svagheter som nämnts av en eller flera intervjuade: - Dokumentationen av det gemensamma arbetet behöver förbättras - KC behöver bli bättre på att visa upp sig och göra verksamheten känd inom Staden - KC borde också ta fler initiativ för att skapa debatt inom de prioriterade områdena - Det finns en viss obalans i fördelningen mellan perspektiven. - Det är inte alltid helt tydligt hur samverkan ska konkretiseras och hur offensiva myndigheterna ska vara för att driva samverkansfrågor - Finns risk för otydlighet i resursallokeringen vid konkreta åtagande - Vissa frågor fastnar i Göteborgs Stads organisation då det ibland är svårt att identifiera och nå rätt person inom kommunen - Politiker inom Göteborgs Stad är ofta inte tillräckligt engagerade inom KCs ansvarsområde - Det är svårt att få kontinuitet i samverkan särskilt när det gäller mötesdeltagande - För mycket fokus på att bygga upp kontroll Vid intervjuerna har framförts vissa förslag till hur bristerna kan elimineras och idéer om hur KCs arbete kan vidareutvecklas. Detta analyseras i nästa avsnitt. 4.5 Det fortsatta arbetet och utvecklingsområden Det fortsatta arbetet Som har framgått ovan är de intervjuade positiva till KCs arbete och anser att detta bör fortsätta och vidareutvecklas. Några respondenter understryker att det vore förödande om KC läggs ner. Det skulle enligt dem få mycket negativa effekter för det brottsförebyggande arbetet inom Staden.

28 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 17 Vid intervjuerna påpekas att det är viktigt att dra erfarenheter av det arbete som har pågått i nätverken/arbetsgrupperna och att ställa sig frågan om detta är ett viktigt jobb och om det får någon effekt. Det framhålls att det är nödvändigt att kunna påvisa vikten av det arbete som utförs vid KC. För en fortsatt positiv utveckling kring myndighetssamverkan och KCs arbete har vid intervjuerna bl.a. framförts följande: - Arbetet ska vara långsiktigt, strukturellt och tydligt - Att KC har samma beslutsmandat som idag - Korta beslutsvägar anses vara en förutsättning för ett flexibelt och lyhört arbetssätt - Att ha en tydlig ambition med samverkan för att få drivkraft i arbetet - Att tydlig beskrivning av uppdraget kommuniceras till samverkansparters, stadens bolag och förvaltningar och andra intressenter - Att KC är känt av respektive VD/chef samt HR-ansvarig inom kommunens förvaltningar och bolag - Att synliggöra/förmedla nyttan med KC för stadens bolag och förvaltningar, samverkansparter, media och andra intressenter - Att kontinuerligt anpassa KCs verksamhet till vad som sker i samhället - Att KC i sitt arbete uppvisar ett stort mått av integritet - En bra balans skapas kontinuerligt i KCs arbete mellan operativt/kortsiktigt och strategiskt/långsiktigt - Fortsätt vidga perspektiven för de som ingår i samverkan - Lyfta frågor/dilemman till riksplanet och även våga utmana befintliga processer (anses idag inte finns tydliga beslutsvägar uppåt från samverkande parter) - Sprida erfarenheter från projekt och initiativ lokalt, regionalt och nationellt. Några av de intervjuade betonar vikten av att utveckla samarbetet med socialtjänsten. Det är inte alltid självklart att personal inom socialtjänsten ser nyttan av samarbetet med KC. Detta gäller särskilt om samverkan kräver att personal avsätter arbetstid utan att de ser någon direkt nytta av det i form av minskad arbetsbelastning längre fram. En viktig roll för KC är kunskapsutveckling. Några av de intervjuade menar att KC borde ägna mer tid och kraft åt utbildning och information. Det kan gälla information till media och utbildning av nyckelpersoner inom stadsdelsförvaltningar och samverkande myndigheter. Det finns förslag på att man utifrån de prioriterade områdena anordnar fler gemensamma föreläsningar, workshops eller utbildningsinsatser där medarbetare bjuds in från Staden, samverkande myndigheter och övriga samarbetsparter. En fråga som diskuterats ingående i styrgruppen är sekretessfrågan. Inom ramen för samverkan gäller att varje myndighet testar och ansvarar för sin egen sekretess. Det finns en samsyn kring detta i styrgruppen och andra intervjuade anser att principen är riktig. Vid intervjuerna har dock önskemål framförts att principerna dokumenteras. En av de intervjuade formulerade idén med samverkan som att det mer handlar om att förmedla kontakter och koordinera åtgärder snarare än att ge ut känslig information Utvecklingsområden Flera intervjuade efterfrågar en starkare ledning och styrning av KC. Idag är KC direkt underställd bitr. Stadsdirektören, vilket av en del av de intervjuade inte anses vara effektivt ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. Det är närmast en självklarhet att en person på denna nivå, med ett mycket brett ansvarsområde, inte kan avsätta en stor del av arbetstiden för ledningen av KC. Principiellt bör inte operativa frågor hanteras på denna nivå. Frågan är också om det är de samverkande myndigheternas önskemål att KC ska ha en stark styrning från Göteborgs Stad. Poängen med KC är att samverkande parter gemensamt tar ett ansvar för styrningen av KC. Den efterlysta starkare styrningen bör således snarare komma från styrgruppen.

29 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 18 I avsaknad av en stark styrning av KCs verksamhet från styrgruppen eller från Göteborgs Stad ökar behovet av att KC självständigt gör erforderliga prioriteringar inom ansvarsområdet. Detta innebär en risk att målen inte blir tillräckligt väl förankrade hos parterna och att resultaten inte följs upp och återrapporteras på ett adekvat sätt. Det långsiktiga och strukturella arbetet är av naturliga skäl mindre synligt än akuta, händelsestyrda, åtgärder och aktiviteter. Det finns därför en risk för felprioriteringar till förmån för konkreta uppdrag/projekt på bekostnad av den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och kunskapsutvecklingen. Några av de intervjuade anser att KC i alltför hög grad idag lever sitt eget liv. Andra menar att en viss frikoppling från politisk styrning och ledning är en av styrkorna. Det har även framförts att man bör vara aktsam så att KC inte utvecklas till att bli ett självändamål där man nöjer sig med att KC finns men inte ställer tydliga krav på resultat. Några av de intervjuade menar att dokumentationen av KCs arbete är bristfällig. Brå framhåller att endast genom att dokumentera kan man på ett rationellt sätt dra lärdomar av det lokala arbetet och göra ändamålsenliga insatser för att utveckla det ytterligare. Att genomföra utvärderingar kräver ofta att uppgifter har samlats in kontinuerligt under tiden som ett brottsförebyggande projekt bedrivs och/eller som en baslinje innan projektet startar. Därför är det viktigt att utvärdering och lärprocesser planeras redan i samband med att verksamheten utformas. En förutsättning för att öka kunskapen om lokalt brottsförebyggande arbete är också att de konkreta åtgärderna/aktiviteterna dokumenteras, det vill säga beskrivs skriftligt och att statistiska data samlas in och kvalitetssäkras fortlöpande. Det är därför positivt att det finns ett pågående arbete inom KC med att dokumentera verksamheten i större utsträckning. Vid intervjuer har även framförts att samarbetet mellan KC och Göteborgs juridiska enhet bör fördjupas. Ett annat utvecklingsområde inom Staden är att skapa ett formaliserat nätverk med säkerhetschefer och/eller HR-ansvariga inom förvaltningar och bolag. 4.6 Slutsatser och rekommendationer De samverkande parterna är överlag mycket positiva till den här formen av samverkan. KC utgör en väl fungerande arena där de kan samordna sitt förebyggande arbete mot organiserad brottslighet inom Staden. Detta anses komplettera andra nätverk och samverkansformer på ett ändamålsenligt vis. Utgångspunkten för samverkan är enligt vår bedömning ändamålsenlig, där varje samverkande part agerar utifrån sitt uppdrag och att samverkande parter tillsammans identifierar viktiga områden att rikta insatserna mot för ett samlat agerande. Detta ger goda förutsättningar för ett effektivare arbete jämfört med om varje medverkande part arbetar isolerat, utan kännedom om de andra parternas arbete och insatser inom samma eller angränsande områden. I dagsläget upplevs det situationsanpassade arbetssätt som KC har byggt upp vara ändamålsenligt, där förvaltningar, verksamheter, kranskommuner etc också är delaktiga i specifika ärenden när det är befogat, men där basen utgörs av en mer begränsad, fast, samverkansstruktur. Verksamheten idag stämmer enligt de intervjuade väl överens med de Intentioner som framgår av tjänsteutlåtandet Vi delar den uppfattningen. Enligt vår bedömning utgör KC en bra plattform för att skapa en gemensam målbild i det brottsförebyggande arbetet inom Staden. Vi anser att resultatramverket för KC bör vidareutvecklas och förtydligas när det gäller förväntade resultat och resultatindikatorer som kan följas upp och målvärden att jämföra de faktiska resultaten med. Vi föreslår också att KC systematiskt arbetar med effektutvärderingar där resultatet av åtgärderna analyseras och att dessa utvärderingar används för att fördjupa de lärprocesser som är grunden för att KC ska vidareutvecklas som en lärande organisation.

30 Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 19 Vidare anser vi att det är angeläget att vidareutveckla och systematisera de gemensamma lärprocesserna för en gemensam kunskapsutveckling utifrån evidensbaserad praktik. Detta är viktigt för att kunna utveckla väl förankrade förslag till förändringar på systemnivå och därmed svara upp mot avsiktsförklaringens ambition att påverka förutsättningarna i bland annat lagstiftning, stadsplanering, upphandling, försäkringssystem och tillståndsgivning. Hittills har arbetet vid KC främst baserats på de prioriteringar som diskuterats fram under projekteringsfasen och i handlingsplanerna kompletterat med händelsestyrda insatser. Det är viktigt att säkerställa att det strukturella, långsiktiga, förebyggande arbete som har beslutats i styrgruppen inte blir lidande av Stadens behov av mer ad hoc inriktade insatser. Vi rekommenderar att man utvecklar ett systematiskt arbete med gemensamma riskanalyser som ligger till grund för verksamhetens fortsatta arbete. Detta kan förslagsvis genomföras årsvis och involverar med fördel medlemmarna i styrgruppen och kontaktpersonsgruppen. Vi rekommenderar även att man diskuterar principer kring vilka myndigheter som ska vara representerade i styrgrupp respektive kontaktpersongrupp. En förändring av sammansättningen bör kopplas till en tydlig rollfördelning mellan grupperna. Om Göteborgs Stad överväger att förändra KCs organisatoriska inplacering anser vi att detta måste vara väl förankrat i styrgruppen så att KCs roll inte försvagas utan istället stärks. Vi anser också att det är viktigt att arbeta mer aktivt för att fördjupa samverkan med relevanta institutioner vid universitet/högskolor och att i högre grad inkludera det privata näringslivet och frivilligorganisationer i arbetet.

31 Slutrapport Översyn av tre verksamheter inom Göteborgs Stad Stadsledningskontor Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet Ekan AB

32 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Slutrapport Alan Schürer Alan Schürer Sida 2 av 12 Innehåll 1. Sammanfattning Uppdraget Bakgrund Uppdraget Förtydligande Rapportens upplägg Metod för arbetet Vad vi har gjort Intervjufrågor Hur vi har arbetat Avgränsningar Nuläget Det externa perspektivet Det interna perspektivet Slutsatser Rekommendationer Stärka grunduppdraget Omhänderta det operativa arbetet Göteborg Stockholm

33 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Slutrapport Alan Schürer Alan Schürer Sida 3 av Sammanfattning Stadsledningskontoret vid Göteborgs Stad (nedan kallat SLK) har sedan 2011 genomfört ett arbete att stärka grunduppdraget, nämligen att stödja kommunstyrelsens ledning, samordning och uppföljning, inklusive ägarstyrningen. Ekan Management har fått i uppdrag att se över tre verksamheter inom SLK:s organisation samt att lämna rekommendationer avseende hur dessa kan stärkas utifrån SLK:s grunduppdrag. De tre berörda avdelningarna är Internationella avdelningen, Samhällsskydd och beredskap samt Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Det har inte ingått i uppdraget att ta reda på hur kommunstyrelsen förhåller sig till dessa verksamheter. I denna slutrapport avrapporteras nuläge, slutsatser och rekommendationer avseende Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. För att tydliggöra de olika arbetsuppgifterna som finns inom Göteborgs Stad vad gäller organiserad brottslighet, har Ekan tagit fram en matris (se tabellen nedan). Det har i översynen framkommit att Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, utifrån denna uppdelning, arbetar både med strategiskt arbete (1), stöd till strategiskt arbete (2) och stöd till operativt arbete (4), men att mycket av arbetet i dagsläget är av karaktären stöd till operativt arbete (4). Utifrån SLK:s grunduppdrag borde avdelningen främst arbeta med de strategiskt arbete (1) och stöd till strategiskt arbete (2). Förklaring 1. Strategiskt arbete Syftet är att stödja kommunstyrelsen i att prioritera inom området organiserad brottslighet. I detta arbete ingår att ta fram beslutsunderlag samt att följa upp både sakområdet och stadens arbete med området, både kvantitativt och kvalitativt. 2. Stöd till Syftet är att operativt stödja det strategiska arbetet och vara ett stöd till kommunstyrelsen i dessa frågor. strategiskt arbete 3. Operativt arbete Syftet är att arbeta praktiskt mot organiserad brottslighet. På denna nivå genomförs arbetet inom Göteborgs stad på förvaltningar och bolag samt myndigheter som beivrar brott. 4. Stöd till operativt arbete Syftet är att stödja det operativa arbetet, och stödja stadens förvaltningar och bolag mot organiserad brottslighet. Mycket av arbetet här handlar om att utveckla metoder och vara ett metodstöd, både vad gäller utbildningar och att tillämpa metoder. Exempel Ta fram beslutsunderlag till kommunstyrelsen kring vilken typ av organiserad brottslighet staden borde fokusera på. Att arbeta med hot och våld mot KS politiker och höga tjänstemän. När myndigheter, så som Polisen, Tullverket och Kronofogden beivrar brott, eller kommunala förvaltningar drar in serveringstillstånd, eller avhåller ifrån att hyra ut mark och lokaler m.m. Att stödja förvaltningar och bolag kring underlag av företag och personer, eller att hantera olika typer av otillåten påverkan. Avdelningen har t.ex. bidragit till att ta fram ett incidentrapporteringssystem (LISA), tagit fram riktlinjer för att våga vittna samt mot mutor och korruption. Vår rekommendation innebär att: Stärka det strategiska arbetet (1) och stöd till strategiskt arbete (2) genom att stärka SLK:s grunduppdrag på olika sätt. Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet behöver förtydliga vad politiker (via KS) och staden (via SLK) vill prioritera framöver och ha för inriktning. Avdelningen behöver förtydliga sitt uppdrag, samt följa upp, sammanställa och analysera nuläget, planer för att motverka organiserad brottslighet och hur långt staden kommit i detta arbete (dvs. att verkställa plan). Avslutningsvis behöver Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet säkerställa att man har rätt kompetens för uppdraget. För att lyckas med detta, är det också viktigt att avdelningen får de förutsättningar som behövs för att lyckas. Göteborg Stockholm

34 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Slutrapport Alan Schürer Alan Schürer Sida 4 av 12 Se över stödet till det operativa arbetet (4), identifiera och beskriva det mera i detalj, vidareutveckla detta arbete och utred hur detta arbete bäst kan omhändertas inom Göteborgs stad. 2. Uppdraget 2.1. Bakgrund Stadsledningskontoret vid Göteborgs Stad (nedan kallat SLK) växte mellan åren från 200 till 450 medarbetare. Många verksamheter som under den perioden tillkom, har av Stadsledningskontoret under senare år bedömts ligga utanför SLK:s grunduppdrag, nämligen att stödja kommunstyrelsens ledning, samordning och uppföljning, inklusive ägarstyrningen. Sedan 2011 har ett förändrings- och budgetanpassningsarbete bedrivits där överföring av verksamheter genomförts från SLK till andra förvaltningar/bolag i staden. Sammantaget har antalet anställda minskat med 33 procent de senaste två åren (från 356 till 238 personer). Arbetet med att se över funktioner som kan överföras till andra delar av Göteborgs Stad fortsätter under Vidare finns i budget 2015 ett krav på att åstadkomma besparingar motsvarande 20 MSEK Uppdraget Ekan Management har fått i uppdrag att se över tre verksamheter inom SLK:s organisation, med syfte att ta fram konkreta förslag och rekommendationer kring hur dessa verksamheter kan: effektiviseras, omorganiseras och/eller utvecklas Detta utifrån att tydligare stärka SLK:s grunduppdrag. De tre avdelningarna som har ingått i översynen är: Internationella avdelningen Samhällsskydd och beredskap Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet 2.3. Förtydligande Det har i vårt uppdrag varit viktigt att skilja på fem olika typer av frågor: 1. Är avdelningens arbete viktigt för staden 2. Gör avdelningen ett bra arbete 3. Gör avdelningen rätt saker 4. Kan delar av verksamheten utvecklas vidare 5. Arbetar avdelningen i enlighet med SLK:s grunduppdrag Göteborg Stockholm

35 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Slutrapport Alan Schürer Alan Schürer Sida 5 av 12 Ekan har av SLK fått i uppdrag att utreda huruvida avdelningens arbete är i enlighet med SLK:s grunduppdrag, dvs. att utreda fråga 5 inte att göra någon bedömning av huruvida avdelningen arbetar med något som är viktigt (behövs) för staden (1) och om avdelningen gör ett bra arbete inom sitt sakområde (2). För att kunna bedöma dessa frågor (1-2), hade vi behövt mycket större kännedom om sakfrågorna och vad olika berörda intressenterna tyckt i frågan. Vårt uppdrag har inte heller varit att bedöma på huruvida avdelningen arbetar med rätt saker (3) och verksamheten går att utveckla vidare (4), även om utfallet på vårt uppdrag säkert har implikationer på dessa två frågeställningar (3 & 4) Rapportens upplägg Resultaten av översynen avrapporteras i tre separata rapporter, alltså avdelningsvis. Ekan Management kommer i denna rapport att presentera det som berör avdelningen Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. I följande kapitel beskrivs upplägg och metod för arbetet, därefter presenteras en nulägesbeskrivning och översynens resultat. Slutligen lämnas slutsatser och Ekan Managements rekommendationer. 3. Metod för arbetet 3.1. Vad vi har gjort För att kunna beskriva en tydlig bild av nuläget, dra slutsatser och lämna rekommendationer, har vi genomfört följande insatser: 1. Intervjuat uppdragsgivare och chefer individuellt. Detta för att få en tydligare bild av Ekans uppdrag, SLK:s grunduppdrag, samt avdelningens uppdrag och arbete. (3 intervjuer) 2. Träffat avdelningens medarbetare i grupp. Detta för att få en tydligare bild av vad avdelningen gör, vilka avdelningen samarbetar med, hur avdelningen arbetar med SLK:s grunduppdrag, samt vad verksamheten har för styrkor, svagheter, möjligheter och risker. (Ett möte där vi träffade 4 medarbetare och en telefonintervju med avdelningschefen.) 3. Intervjuat ett urval av respondenter inom SLK och övriga verksamheter i staden individuellt. Vi bad avdelningarna identifiera personer som de i stor utsträckning samarbetar med, för att skapa en extern bild av avdelningens verksamhet. (6 intervjuer) 4. Vi har även tagit del av omfattande skriftligt material avseende SLK:s förändringsarbete, tidigare utvärderingar, relevanta tjänsteutlåtanden, styrdokument och rapporter. (Sammanlagt 21 dokument) 3.2. Intervjufrågor När vi har träffat medarbetare i grupp (punkt 2 ovan) har vi fört dialog med deltagarna kring följande områden. (Observera att detta inte är citat): - Kan du kort presentera vem du är och vad du gör på Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet? - Hur skulle ni kort presentera ert uppdrag? - Hur skulle ni kort presentera vad ni gör? Göteborg Stockholm

36 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Slutrapport Alan Schürer Alan Schürer Sida 6 av 12 - Vem skulle ni beskriva att ni är till för? - Vilka är era viktigaste samarbetspartners? - Vad uppfattar ni att ni har för styrkor på Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet? - Vad uppfattar ni att ni har för svagheter/utmaningar? - På vilket sätt jobbar ni med KS? - Hur bidrar ni till SLK:s grunduppdrag? - Vad skulle behöva göras för att stärka SLK:s uppdrag? I de individuella intervjuerna (punkt 3 ovan) har vi frågat och fört en dialog kring: - Vad heter du, vilken organisation tillhör du och vad gör du där? - På vilket sätt har du kommit i kontakt med och jobbar du med Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet? - Vad tycker du att Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet är duktiga på? - Finns det något du tycker att de skulle kunna utveckla? - Hur och på vilket sätt uppfattar du att Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet jobbar med stadens ledning, samordning och uppföljning? 3.3. Hur vi har arbetat Vi har i möten och intervjuer varit måna om att få olika perspektiv på avdelningens verksamhet och ställt dessa beskrivningar i förhållande till SLK:s grunduppdrag. Vi har under uppdragets gång kontinuerligt stämt av uppdraget, arbetssätt, beskrivningar, slutsatser och rekommendationer med vår uppdragsgivare, för att på så sätt förankra arbetet och dess resultat kontinuerligt. Internt har vi inom Ekan Management kontinuerligt även diskuterat upplägg, slutsatser och rekommendationer, och projektledaren har på så sätt stämt av både arbetssätt och resultat med seniora konsulter, våra interna experter inom kommunala frågor och styrning dessa rutiner är en viktig del av Ekans kvalitetssäkringsprocess och ingår i alla de uppdrag vi genomför. Uppdraget har genomförts under viss tidspress då vi under perioden 20 mars till 9 juni 2015, det vill säga tio kalenderveckor och sex-sju veckor effektiv tid, sett över tre verksamheter/avdelningar Avgränsningar Det har inte ingått i Ekan Managements uppdrag att undersöka hur kommunstyrelsen förhåller sig till verksamheterna i översynen, till vårt uppdrag och/eller till förslagen/rekommendationer som vi har kommit fram till. Det har inte heller ingått i Ekan Managements uppdrag att planera det förändringsarbete som krävs för att förverkliga de beslut som Stadsledningskontoret i nästa steg fattar. Göteborg Stockholm

37 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Slutrapport Alan Schürer Alan Schürer Sida 7 av Nuläget 4.1. Det externa perspektivet Nedan har vi sammanfattat de viktigaste budskapen som framkommit i våra intervjuer med externa parter och utifrån våra observationer i möte med medarbetare. (Observera att detta inte är några citat.) De flesta externa parter vi talat med har givit en positiv bild av avdelningen: Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet har ett starkt och positivt rykte och Göteborgs stad (inkl. politiker) är pionjärer när det gäller att engagera sig i dessa frågor Göteborgsmodellen har lyfts fram i många sammanhang Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet tar tag i frågor och agerar löser problem kring avhopparverksamhet, utpressning m.m. Avdelningen är duktig på alla sina fyra perspektiv Externa parter tycker även att Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet har stor kunskap om organiserad brottslighet i Göteborg och är duktiga på att sprida den kunskapen vidare, t.ex. genom utbildningar Med sina kommunala medel (tillståndsgivning, uthyrning, beviljande av bidrag, upphandlingar, kontroller m.m.) kan avdelningen bidra till att stoppa en hel del organiserad brottslighet Nätverken som Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet byggt upp, har givit tillgång till både viktiga kontakter och information Avdelningen är en dörröppnare och hjälper många externa parter att komma rätt i Göteborgs Stads organisation Att Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet kommer med konkreta råd och snabb återkoppling avdelningen verkar ha hög servicegrad Att medarbetarna på Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet jobbat länge och insatta, vilket gör dem pålitliga Det har även kommit fram en del utmaningar och utvecklingsmöjligheter: Medarbetarna lyckades inte riktigt sammanfatta och återge sin verksamhet utifrån ett helhetsperspektiv Medarbetarna hade svårt att kvantifiera och bedöma hur mycket tid som läggs på verksamhetens olika delar, vilket är viktigt för att kunna göra prioriteringar både vad gäller resurser och aktiviteter. Avdelningen arbetar i dagsläget med verktyg för att kunna följa upp aktiviteter, tidsåtgång och ärenden. Medarbetarna saknar mera övergripande, forskningsverifierade och faktabaserade analyser och omvärldskunskap kring organiserad brottslighet i Göteborg, mutskandaler m.m. Även om de har väldigt mycket egna erfarenheter inom området och stor erfarenheter av att lösa konkreta problem, så verkar kunskapscentrum inte samlat ihop mera övergripande och makro kunskap i form av modeller, teorier, statistisk, fakta m.m. Kunskapscentrum verkar inte ha gjort någon benchmark, men hävdar att man kommit längre än andra kommuner. Avdelningen har försökt hitta motsvarande avdelningar i andra kommuner som de skulle kunna jämföra sig med, men inte hittat någon sådan organisation Avdelningschefen verkar inte tillräckligt prioritera ledning, samordning och uppföljning av sakområdet, utan verkar främst arbeta med operativt stöd till förvaltningar, bolag och myndigheter och/eller planeringen av den typen av arbete Göteborg Stockholm

38 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Slutrapport Alan Schürer Alan Schürer Sida 8 av 12 Arbetet på avdelningen är nästan uteslutande stöd till operativt arbete, då medarbetare främst arbetar med att stödja förvaltningar, bolag och statliga myndigheter som beivrar brott Stödet är många gånger ad hoc och oplanerat frågan är därför om inte stödet skulle kunna användas mera effektivt. Arbetet gentemot SLK verkar inte vara så prioriterat och uppfattas inte som lika viktigt/meningsfullt. Att ta fram beslutsunderlag till högsta politiska ledningen och tjänstemannaledningen, upplevs inte vara lika viktigt som att stödja förvaltningar, bolag och statliga myndigheter när det gäller att få stopp på organiserad brottslighet Kunskapscentrum verkar inte ha någon långsiktig plan och inriktning för sin verksamhet Avdelningen behöver jobba på att bli mer kända inom SLK och visa hur duktiga man är på det man gör Flera externa parter upplever att avdelningen har för lite resurser 4.2. Det interna perspektivet Vi bad medarbetarna på avdelningen att bedöma avdelningens styrkor respektive svagheter/utmaningar, utifrån ett antal nivåer, den egna avdelningen (gruppen), SLK, som en del av Göteborgs Stad och i förhållande till externa aktörer. (Matrisen består av medarbetarnas egna utsagor.) Inom enheten Som en del av SLK Som en del av GBG stad Externt Styrkor - Bred och samtidigt spetsig kompetens - Varierande utbildnings- och yrkesbakgrunder -Engagerade och ansvarskännande -Åtkomst till annan kompetens (främst juridiken) -En språngbräda (språkrör) för SLK mot de statliga myndigheterna -Nära till politiken -Mandat -Närhet till förvaltningar och bolag -Bra personalstyrka -Gott kontaktnät -Kunskap om hur många av de statliga myndigheterna fungerar Svagheter/utmaningar - Få till antalet svårt att täcka upp vid frånvaro -Sällan samlade på ett ställe -Relativt ung organisation -Dålig kunskap om avdelningen -Lågt engagemang från SLK och KS -Sekretess medför kommunikationssvårigheter -Tappat energi pga. tre översyner på fem år - Ordförande i styrgruppen kommer inte 5. Slutsatser Vi har i slutsatserna nedan ställt samman de olika perspektiven och ställt dessa i förhållande till vårt grundläggande uppdrag, nämligen att stärka SLK:s grunduppdrag. Vi har i vår översyn kommit fram till följande: Kunskapscentrum har ett tveeggat förhållningssätt till SLK. Å enda sidan vill man tillhöra SLK och å andra sidan upplever man sig själva inte riktigt passa in. Avdelningen behöver för att kunna bedriva sin verksamhet t.ex. tillgång till beslut ifrån högsta politiska ledningen och Göteborg Stockholm

39 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Slutrapport Alan Schürer Alan Schürer Sida 9 av 12 högsta tjänstemannaledningen och dessutom jobbar avdelningen med stadsövergripande frågor. Men arbetet som avdelningen utför, är främst riktat mot kommunala förvaltningar och bolag samt brottsbeivrande myndigheter. Många gånger upplever medarbetarna att de håller på med något som inte riktigt passar in på SLK och är en främmande verksamhet. Avdelningen har inte lyckats hela vägen med att redovisa både för politiker och SLK vad man gjort, vilket gör att varken politiker eller SLK:s ledning lyckats få någon riktig överblick och möjlighet att fatta beslut kring inriktning och prioriteringar. Samtidigt anser avdelningen själv, att man försöker på olika sätt, men inte riktigt nått fram av olika anledningar. Tidigare har avdelningen haft åtminstone en dragning per år i kommunstyrelsen, men detta tog man bort när en ny stadsdirektör tillträdde i december I år har man fått vänta i drygt sex månader, för att få göra en dragning för kommunstyrelsen. Avsiktsförklaringen och överenskommelsen från 2008 behöver ses över och moderniseras. Då avdelningen främst arbetar med operativt stöd, borde den inte ligga på SLK. Att avdelningen tillhör Intern Förvaltning, är inte någon fördel i det externa arbetet gentemot förvaltningar, bolag och myndigheter. För statliga parter är det viktigt att sitta nära stadsdirektören och politiska ledningen. Detta har historiska förklaringar, då det i en initieringsfas var viktigt att få med högt uppsatta chefer för att få igång ett samarbete. I dagsläget finns det anledning att se över detta. Det har gjorts flera översyner tidigare av avdelningens verksamhet. Dessa har skapat oro och avdelningen har inte använt dessa översyner till fullo. Det finns saker som försvårar förändring så som lagstiftning och sekretess. 6. Rekommendationer För att strukturerat kunna ta del av information vi fått in både i form av intervjuer, möten och dokument, samt tydligt kunna förmedla både slutsatser och rekommendationer har vi på Ekan delat in stadens arbete mot organiserad brottslighet i fyra kategorier. (Se tabellen/matrisen nedan.) Staden behöver när det gäller organiserad brottslighet arbeta på två nivåer: Strategiskt ställa samman viktig information, samordna, analysera och ta fram viktiga beslutsunderlag till kommunstyrelsen kring organiserad brottslighet, samt verkställa direktiv, inriktningar och prioriteringar som kommunstyrelsen beslutat inom området. Operativt skall stadens förvaltningar och bolag arbeta med att både förbereda och hantera organiserad brottslighet. Dessa två typer av arbeten behöver hållas isär och SLK skall främst jobba med strategiska frågor. Göteborg Stockholm

40 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Slutrapport Alan Schürer Alan Schürer Sida 10 av 12 Både det strategiska och operativa arbetet behöver olika typer av stöd, vilket gör att det i grund och botten finns fyra olika typer av arbetsuppgifter. Förklaring 1. Strategiskt arbete Syftet är att stödja kommunstyrelsen i att prioritera inom området organiserad brottslighet. I detta arbete ingår att ta fram beslutsunderlag samt att följa upp både sakområdet och stadens arbete med området, både kvantitativt och kvalitativt. 2. Stöd till strategiskt arbete Syftet är att operativt stödja det strategiska arbetet och vara ett stöd till kommunstyrelsen i dessa frågor. 3. Operativt arbete Syftet är att arbeta praktiskt mot organiserad brottslighet. På denna nivå genomförs arbetet inom Göteborgs stad på förvaltningar och bolag samt myndigheter som beivrar brott. 4. Stöd till operativt arbete Syftet är att stödja det operativa arbetet, och stödja stadens förvaltningar och bolag mot organiserad brottslighet. Mycket av arbetet här handlar om att utveckla metoder och vara ett metodstöd, både vad gäller utbildningar och att tillämpa metoder. Exempel Ta fram beslutsunderlag till kommunstyrelsen kring vilken typ av organiserad brottslighet staden borde fokusera på. Att arbeta med hot och våld mot KS politiker och höga tjänstemän. När myndigheter, så som Polisen, Tullverket och Kronofogden beivrar brott, eller kommunala förvaltningar drar in serveringstillstånd, eller avhåller ifrån att hyra ut mark och lokaler m.m. Att stödja förvaltningar och bolag kring underlag av företag och personer, eller att hantera olika typer av otillåten påverkan. Avdelningen har t.ex. bidragit till att ta fram ett incidentrapporteringssystem (LISA), tagit fram riktlinjer för att våga vittna samt mot mutor och korruption. Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet jobbar främst med stöd till operativt arbete (4), nämligen att stödja det operativa arbetet på förvaltningar och bolag kring organiserad brottslighet samt även att stödja brottsbeivrande myndigheter (så som Polisen, Kronofogden och Tullverket). Vi bedömer att Kunskapscentrum kan stärka SLK:s grunduppdrag på två sätt: 1. Stärka det strategiska arbetet (1) och stödet till det strategiska arbetet (2). För att lyckas med detta, är det också viktigt att avdelningen får de förutsättningar som behövs. 2. Se över stödet till det operativa arbetet (4), identifiera och beskriva det mera i detalj, vidareutveckla detta arbete och på lång sikt och i nästas steg utreda hur detta arbete bäst kan omhändertas inom Göteborgs stad Stärka grunduppdraget Vi anser att Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet kan stärka SLK:s grunduppdrag på flera sätt. Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet behöver bli bättre på att förtydliga vad politiker (via KS) och staden (via SLK) vill prioritera framöver och ha för inriktning. För att lyckas med detta behöver avdelningen bli bättre både på att ta fram beslutsunderlag som gör det möjligt både för KS och SLK:s ledningsgrupp att fatta beslut kring inriktning och prioriteringar. Dessa beslut, dvs. inriktning och prioriteringar, behöver sedan ligga till grund för stadens arbete med Göteborg Stockholm