Förslag om inrättande av ett kunskapscenter mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat: Diarienummer: 0482/06 Repronummer 0156/08 Enheten för välfärd och utbildning Handläggare: Thomas Segenstedt Telefon: E-post: Förslag om inrättande av ett kunskapscenter mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta 1. inrätta ett kunskapscenter som skall arbeta mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan, 2. kunskapscentret från och med september 2008 till och med 2010 placeras på stadskansliet direkt under stadsdirektören, 3. en uppföljning och utvärdering skall genomföras hösten 2010, inkluderande ett ställningstagande till fortsatt organisatorisk placering, 4. förklara uppdraget av kommunstyrelsen 28 november 2007 som fullgjort. Sammanfattning Stadskansliet har, på uppdrag av kommunstyrelsen, genomfört en projektering för att förstärka arbetet mot gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten. Projekteringen har utgått från en bred myndighetssamverkan. Arbetet har skett i grupper kopplade till fem perspektiv; arbetsgivar-, brottsoffer-, avhoppar-, ekonomi-, och demokratiperspektiven. En sammanfattande slutsats från dessa grupper är att myndighetssamverkan är viktig för att motverka gängkriminalitet och organiserad brottslighet på ett effektivt sätt. Den organiserade brottsligheten består inte bara av välorganiserade och kända gäng den arbetar flexibelt i nätverk med en ökad affärsmässighet och effektivitet i sin kriminella verksamhet. För att möta detta måste myndigheterna vara flexibla och utveckla nätverk och arbetsformer som är effektiva i förhållande till de hotbilder och risker som identifieras. Ett kunskapscenter kan stödja ett sådant arbetssätt. Myndigheterna kan inom ramen för samverkan i ett kunskapscenter bland annat göra kvalificerade riskbedömningar, värdera nya hotbilder och undvika överreaktioner vid enstaka händelser. Bilaga: Organisationsskiss

2 Mot denna bakgrund föreslås att ett kunskapscenter inrättas vars uppdrag skall vara: - att ta initiativ till samt stödja och driva nätverk och samarbetsprojekt som skall leda till konkreta åtgärder mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Kunskapscentret bör också ge råd till organisationer och enskilda, - att arbeta långsiktigt och strukturellt genom att försvåra för kriminell verksamhet och otillåten påverkan. Kunskapscentret bör samla och sprida information, stimulera lärande samt vara med och påverka förutsättningarna i bland annat lagstiftning, stadsplanering, upphandling, försäkringssystem och tillståndsgivning. Ett kunskapscenter bör byggas upp successivt. Under 2008 bör centret ta fram mål för verksamheten och skapa konkreta förutsättningar för samverkan. Ett arbetssätt bör utvecklas där nya aktörer vid behov kan involveras, nya nätverk kan stödjas och Göteborgs Stad kan kopplas ihop med existerande nätverk inom de statliga myndigheterna. Ett fördjupat arbete med riskanalyser bör genomföras och en handlingsplan tas fram där aktiviteter och insatser prioriteras. Det är väsentligt att samverkande myndigheter känner ett ansvar för att prioritera insatser i kunskapscentret och i de nätverk som kommer att skapas. Enligt förslaget bör kunskapscentret inledningsvis - fram till 31/ placeras direkt under stadsdirektören i Göteborgs Stad, varefter ny ställning tas till organisatorisk placering med utgångspunkt från verksamhetsbehov och kraven på effektiv samverkan. I projekteringen har konstaterats att kommunstyrelsens initiativ ligger väl i linje med omvärldens syn på hur man bör agera och arbetet med kunskapscentret följs med stort intresse av olika aktörer. Brottsförebyggande Rådet har exempelvis avsatt forskningsmedel för att följa uppbyggnaden av ett kunskapscenter i Göteborg. De olika arbetsgrupperna/perspektiven har tagit fram förslag på insatser som ett kunskapscenter inledningsvis skulle kunna initiera och stödja. Nedan ges några sammanfattande exempel: Ett arbetsgivarnätverk skapas vars uppgift skall vara att samla och sprida information när det gäller hur man agerar för att motverka organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Där kan erfarenhetsutbyte ske kring frågor som gemensamma riskbedömningar och incidentrapportering. Arbetsgivarfrågorna har dessutom kopplingar till demokratiperspektivet. Demokratin undergrävs om tjänstemän på grund av hot påverkas i sin tjänsteutövning. Den svarta ekonomin utgör en grogrund för de kriminella. Kunskapscentret kan stödja ett nätverksbyggande i frågor som rör upphandling och lokalupplåtelse. Handlingsplaner bör tas fram för att förhindra att lokaler hyrs ut till kriminell verksamhet eller att man vid upphandling anlitar svart arbetskraft. När det gäller både brottsoffer och avhoppare skall ett utvecklingsarbete inledas för att tydliggöra ansvarsgränser. Samarbete behövs för att lösa frågor om boende och arbete, kriterier behöver även fastställas för när brottsoffer eller avhoppare skulle kunna erbjudas ny bostad. Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 2(10)

3 Ekonomiska konsekvenser Stadskansliets kostnader för utredningsfasen till och med april är 0,6 mkr och prognosen fram till start av ordinarie verksamhet i september är ca 1,5 miljoner. Föreliggande förslag innebär att staden står för lokaler och administration samt en bemanning med tre till fyra årsarbetare. Övriga myndigheter bidrar med arbetstid i varierande omfattning. För stadens räkning innebär det en kostnad på 1 miljon under 2008 och 4,5 miljoner under Tanken är att kunskapscentret skall byggas upp successivt varvid kunskapscenters kostnader år 2010 är osäkra i dagsläget. Frågan om finansiering 2008 och 2009 överlåts till kommunstyrelsen. För år 2010 föreslår stadskansliet att finansieringen lyfts till kommunstyrelsen under 2009 när ett mer preciserat underlag kan lämnas. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade om ett uppdrag till stadskansliet att genomföra en projektering som med utgångspunkt från en bred myndighetssamverkan skall förstärka arbetet mot gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten. Utgångspunkten var att försvara rättssamhället, vår demokrati samt slå vakt om ett tryggt och mänskligt Göteborg. Uppdraget skulle belysa den befintliga samverkan som finns mellan kommunen och de statliga myndigheterna, kartlägga redan identifierade problem, felande länkar, vita fläckar, överlappande samverkan eller lagstiftningsluckor. I uppdraget låg också att i förlängningen se till möjligheterna att förlägga ett kunskapscenter i anslutning till någon av de nuvarande samverkansformerna mellan kommunen och de statliga myndigheterna. Redogörelse I projekteringen har myndighetssamverkan säkerställts, dels genom en styrgrupp med chefer från Göteborgs stad, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Länsstyrelsen, Polisen, Skatteverket och Åklagarmyndigheten, dels har ett operativt arbete genomförts med över 100 medarbetare från de deltagande myndigheterna och representanter för Göteborgs Stads förvaltningar och bolag. Dessa medarbetare har arbetat i grupper kopplade till fem perspektiv; arbetsgivar-, brottsoffer-, avhoppar-, ekonomi-, och demokratiperspektiven. Arbetet har varit intensivt och i huvudsak genomförts under mars månad Deltagarna har visat ett stort engagemang och behovet av samverkan har bekräftats på ett mycket tydligt sätt under processen. I projekteringen har det framhållits att det traditionella och i vissa fall förutsägbara sätt, där varje myndighet arbetar var för sig, inte alltid är effektivt när det gäller att motverka den organiserade brottsligheten. Myndigheterna behöver samverka för att bygga långsiktig kunskap och den operativa samverkan måste präglas av flexibilitet och nya sätt att arbeta över myndighetsgränser. Samverkan bör ske i nätverk och med de metoder och verktyg som är mest effektiva i förhållande till en kriminalitet och organiserad brottslighet som i sig är föränderlig över tid. Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 3(10)

4 Med stöd från forskning konstateras att det är svårt att göra enkla och tydliga definitioner av kriminella gäng, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Områdena hänger samman och de åtgärder som vidtas mot otillåten påverkan, är verksamma också när det gäller att motverka kriminella gäng och organiserad brottslighet. I forskningen framhålls att Sverige i internationell jämförelse än så länge - inte är hårt drabbat av organiserad brottslighet. Ett av skälen till detta är just ett välorganiserat samhälle med förhållandevis stor öppenhet och begränsad korruption. Detta skall dock inte tolkas som att de mer eller mindre välorganiserade kriminella gängen och den organiserade brottsligheten i övrigt inte utgör några problem. Brottsstatistiken visar på en kraftig ökning av utpressningsbrotten. Samtidigt visar rikskriminalens analys att det i dagsläget är få av dessa som är grova och organiserade. Däremot finns det tydliga tecken på organiserad inkassoverksamhet där kriminella gäng är inblandade 1. När det gäller den organiserade brottslighetens inflytande/påverkan på samhället är det två tendenser som är särskilt oroväckande enligt Rikskriminalpolisen 2. De kriminella blir råare och aggressivare. De angriper polis, åklagare, domare med hot, men även våld förekommer och det finns risk för en ökning av våld och hot mot tjänstemän. Den andra trenden är att mer subtila former av påverkan ökar. I projekteringen konstateras att samverkande myndigheter genom kommunstyrelsens initiativ har en unik möjlighet att göra stora framsteg när det gäller att motverka gängkriminalitet och organiserad brottslighet. Situationen är således gynnsam, vilket ytterligare befästs genom initiativ på internationell, nationell samt på lokal nivå i andra kommuner som har tagits under senare år. Nedan beskrivs kortfattat några av de åtgärder och samarbeten som har initierats på senare tid. På internationell nivå inom EU har man inrättat ett speciellt program för att förebygga och bekämpa kriminalitet. Sverige har den 24 april 2008 antagit EU:s utkast till rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. 3 På nationell nivå har justitieministern tillsatt en styrgrupp med representanter för olika myndigheter. Ett antal experter fick hösten 2007 i uppdrag att komma med förslag på åtgärder som skall leda till en effektivare bekämpning av den grova, organiserade brottsligheten. Experternas överväganden och förslag offentliggjordes i en departementsskrivelse 4 den 14 maj i år. Kontakter med utredarna samt innehållet i skrivelsen visar att ett kunskapscenter i Göteborg ligger väl i linje med de åtgärder som föreslås för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. I skrivelsen finns även förslag om att särskilda medel (ett engångsbelopp) skall avsättas i stadsbudgeten för igångsättande av lokala insatser mot den grova organiserade brottsligheten. Rikspolisstyrelsen har tagit fram en handlingsplan 5 där det framförs förslag på åtgärder hur polisen och kommunerna kan fördjupa samverkan. Länsstyrelsen, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Kronofogden, Försäkringskassan, Tullverket och Polisen samverkar inom SAMEB (Samverkan mot ekonomisk brottslighet). SAMEB består av myndighetscheferna i regionen och initiativ har tagits till bl.a. RUC - regionalt underrättelsecentrum. RUC är ett projekt som arbetar med att motverka organiserad brottslighet med syfte att slå mot plånboken, man samverkar förutom med ovan 1 Rikskriminalpolisen Rapport 2007:1 Undersökning med fokus på utpressning relaterad till organiserad brottslighet. 2 Rikskriminalpolisen Rapport 2005:7a, Problembild Prop. 2007/08:144 Sveriges antagande av rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. 4 Ds 2008:38 Nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten överväganden och förslag 5 Rikspolisstyrelsen, , Handlingsplan Samverkan Polis och kommun för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet (Dnr PoA /06) Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 4(10)

5 nämnda myndigheter även med Säkerhetspolisen och Finanspolisen. Ett annat exempel på samverkan är de gemensamma servicekontor som Skatteverket, Kronofogden och Försäkringskassan nyligen har öppnat. Försäkringskassan har också fattat beslut om att starta upp en ny riksenhet som i samarbete med andra myndigheter skall granska fuskare i kriminella organisationer. Flera exempel på lokalt arbete mot organiserad brottslighet finns. I Östergötlands län har man i samverkan med kommuner och statliga myndigheter tagit fram en handlingsplan mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella gäng. I Skåne samverkar flera kommuner för att försvåra för kriminella MC-gäng att etablera sig i området. I stadsdelen Lundby sker en samverkan mellan stadsdelsförvaltningen, polisen, den lokala fastighetsägarföreningen, räddningstjänsten och flera av stadens förvaltningar i syfte att få bort de kriminella gängen från området, att hindra nyetablering och att skapa förutsättningar för andra verksamheter att etablera sig. 6 I nedanstående avsnitt ges en kortfattad redovisning av gruppernas arbete. Under varje perspektiv ges förslag på olika prioriterade åtgärder. Kunskapscentrets roll skall vara att initiera samverkan och ansvara för att arbetet drivs framåt. Arbetsgivarperspektivet Gruppens diskussioner har tagit sin utgångspunkt i gemensamma nämnare när det gäller hur man kan agera som arbetsgivare mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Etablerad samverkan och identifierade behov av samverkan - Ansvaret för arbetsmiljö och säkerhet ligger i linjeorganisationen och myndighetssamverkan i arbetsgivarfrågor är ovanlig. Det skiljer sig åt mellan olika arbetsgivares kunskap om gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan och sambanden mellan dessa - en arbetsgivare kan ha stor erfarenhet medan en annan har en begränsad kunskap. En sammankoppling av kunskap och kompetens inom ramen för ett samverkande nätverk är därför väsentlig för möjligheterna att värdera risker och att bedöma hotbilder. Felande länkar, vita fläckar och lagstiftningsluckor - Det finns luckor i lagstiftningen. Sekretesslagstiftningen ger t ex inte tillräckligt skydd för medarbetare som behöver vara anonyma vid sin tjänsteutövning. Det kan också vara svårt att få information mellan myndigheterna. Åtgärdsförslag Skapa ett arbetsgivarnätverk med representanter för myndigheterna. Nätverket skall hållas samman och stödjas av kunskapscentret och ha kontaktpersoner vid myndigheterna. Den övergripande uppgiften är att långsiktigt samla och sprida kunskap när det gäller hur man agerar i arbetsgivarfrågor för att motverka gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Prioriterade frågor att ta sig an på kort sikt: o Samla och sprida kunskap och utbyta erfarenheter om hur man kan agera som arbetsgivare inom ramen för systematiskt arbetsmiljöarbete och säkerhetsarbete. o Stödja samverkan kring riskbedömningar. o Inom nätverket sprida kunskapen om hur man kan arbeta med incidentrapportering; principer, kultur, systemstöd och uppföljning. o Kvalitetssäkra utbildningsinsatser. 6 Samverkan sker inom ramen för det lokala brottsförebyggande rådet. Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 5(10)

6 Ekonomiperspektivet Den svarta ekonomin utgör en grogrund för de grovt kriminella, vilket även drabbar kommunen direkt i form av minskade skatteintäkter. Det totala skattefelet (den skatt som borde betalas men inte kommer in) för hela Sverige beräknas av Skatteverket till 133 miljarder. Gruppen har identifierat fyra huvudområden inom vilka samverkan behövs för att försvåra för den organiserade brottsligheten i ett ekonomiskt perspektiv; lokalhyra, bistånd, upphandling och tillstånd. Etablerad samverkan och identifierade behov av samverkan - I dag finns viss samverkan främst mellan de statliga myndigheterna, i ovan nämnda SAMEB och RUC. Kommunen har inte varit involverad i detta arbete. Tillståndsenheten har etablerat ett samarbete med Skatteverket, EBM och Polisen i restaurangärenden. Vid upphandling, lokalupplåtelse, tillståndsgivning och bistånd behövs kunskap om den organiserade brottsligheten som man inte klarar av eller har resurser att hantera inom en myndighet. Ett forum behövs där information och erfarenhet kan utbytas för att man skall kunna motverka den organiserade brottsligheten. Felande länkar, vita fläckar och lagstiftningsluckor - I dag anges sekretessen ofta som ett hinder för utbyte, men någon närmare utredning finns inte genomförd på hur ett utbyte av information skulle kunna ske utan att bryta mot sekretesslagen. Det nya lagförslaget - Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet 7 - kan bli ett hjälpmedel för att undvika felaktiga utbetalningar av bidrag. Kommunens socialtjänst har ingen möjlighet att lämna information men kan ta emot information från annan myndighet. Åtgärdsförslag o Framtagande av handlingsplan för hur man dels skall förhindra att kommunala och privata lokaler hyrs ut till kriminell verksamhet, dels hur man skall agera i de fall när kriminella redan hyr lokalen eller misstanke finns om att kriminell verksamhet bedrivs. Förbättra checklistor samt avtalsunderlag inför uthyrning. Handlingsplan för försvårande genom myndighetssamverkan, t ex inspektion av brandskydd, arbetsmiljö, utskänkningstillstånd etc. Sprida informationen till alla fastighetsägare i kommunen. o Bygga upp nya eller förbättra de samarbetskanaler som finns idag för utbyte av information mellan myndigheterna för att förhindra felaktiga bidragsutbetalningar. o Starta upp/vidareutveckla samarbetet mellan myndigheter och upphandlare, ta fram förbättrade checklistor, kartlägga vilken information som kan erhållas om leverantörer samt skapa rutiner för uppföljning. Brottsoffer- och avhopparperspektiven En utvärdering av stödet för brottsoffer i Göteborg har nyligen påbörjats av Göteborgs universitet på uppdrag av Göteborgs Stad. I förstudien till denna framgår det att det saknas kunskap om hur verksamheter samverkar med varandra när det gäller arbetet med brottsutsatta i stort. Samverkan sker framförallt inom vissa områden och vid vissa typer av brott, såsom brott begångna inom familjen mot barn eller kvinnor. Det finns få studier eller utvärderingar som har fokuserat på själva stödet till brottsutsatta. Det finns tydliga samband mellan brottsoffer- och avhopparperspektivet. Inte sällan är ett brottsoffer också en förövare och en person som kan vilja hoppa av en kriminell 7 Prop. 2007/08:48 Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 6(10)

7 karriär. En näringsidkare som blir utsatt för hot kan vara ett brottsoffer, men det kan också handla om avhopp från svart till vit verksamhet. Etablerad samverkan och identifierade behov av samverkan - Det finns etablerad samverkan mellan kommunen, polis, kriminalvård, bostadsbolag, och frivilligorganisationer, men samverkan behöver utvecklas och fler aktörer involveras; t ex sjukvård (psykiatri). Vid hot mot näringsidkare är bred myndighetssamverkan en framkomlig väg genom att man kan utveckla gemensamma strategier för att stödja och skydda näringsidkare. Felande länkar, vita fläckar och lagstiftningsluckor - När det gäller brottsutsatta kvinnor och barn finns det i dag kunskap om hur dessa frågor skall hanteras, däremot är osäkerheten stor när det gäller insatser till övriga brottsutsatta. I de fall där det inte görs någon polisanmälan, kan det vara svårt för den brottsutsatte att veta vart den skall vända sig. Kommer de i kontakt med sjukvården eller socialtjänsten ställer det krav på att man där kan informera om vilken hjälp som kan erbjudas och vem som har ansvar. Åtgärdsförslag o Tydliggör begreppen brottsoffer och avhoppare och ansvarsgränser för olika myndighetsinsatser. o Stöd en utveckling för möjligheter till boende och sysselsättning på annan ort för avhoppare och brottsoffer, samarbete bör inledas med andra kommuner och en nationell samordning är väsentlig. Enhetliga kriterier behöver fastställas för vad som skall gälla för att man skall erbjudas skyddat boende. o Ett utvecklingsarbete behövs med fördjupning kring det icke ideala brottsoffret, vilket stöd finns idag och vilka behov av stöd kan identifieras? På motsvarande sätt behövs en fördjupning kring avhopparperspektivet finns avhopparen och hur ser han ut? Vilket stöd finns idag och vilka behov av stöd kan identifieras? Samarbetet med frivilligorganisationer behöver utvecklas. o Samverka kring riskbedömningar, vilka hot och risker är brottsoffer och avhoppare utsatta för? Demokratiperspektivet Arbetet med demokratiperspektivet genomfördes i seminarieform där forskare (statsvetare och kriminolog) medverkade. Etablerad samverkan och identifierade behov av samverkan - Samverkan sker idag i första hand i omvärldsanalysen och i kontakt med forskare och andra omvärldsanalytiker. Arbetet i gruppen har visat på behovet av myndighetssamverkan i form av en kontinuerlig dialog kring demokratifrågorna om hur vi skall tackla de hot mot myndigheter och demokrati som identifieras. Förtroendet för de demokratiska institutionerna riskerar att undergrävas om tjänstemän på grund av hot påverkas i sin myndighetsutövning. Demokratin förutsätter korrekta procedurer, genomskinliga och opartiska beslut. Felande länkar, vita fläckar och lagstiftningsluckor - De systemhotande inslagen etablerar sig successivt och på ett sätt som kan vara svårt för enskilda handläggare att se och våga informera om. Sammankopplingen av kunskap och perspektiv är väsentligt för att en trovärdig bild skall kunna ges. Åtgärdsförslag Skapa en demokratidialog med stöd från kunskapscentret och omvärldsanalytiker (forskare) i form av återkommande seminarier. o Utveckla riskbedömningar i samverkan på ett sätt som gör att nya hotbilder och risker kan hanteras. Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 7(10)

8 o Koppla samman kunskap från demokratidialogen med arbetsgivarnätverkets konkreta förslag, på hur vi som samverkande myndigheter i nätverk kan utveckla modeller och verktyg för att motverka organiserad brottslighet och otillåten påverkan o Förebygg genom synliggörande/offentlighet - framhäv nätverk och kunskapscentret som symbol för myndighetssamverkan. Stöd en dialog med media om vilken bild som ges av kriminaliteten. Stadskansliets överväganden Mot ovanstående bakgrund föreslås att kunskapscentret inledningsvis - fram till placeras direkt under stadsdirektören i Göteborgs Stad, varefter ny ställning tas till organisatorisk placering. Olika organisationsförslag har prövats i projekteringen. Områdets strategiska vikt och den breda myndighetssamverkan motiverar inledningsvis en placering i staden som lätt kan identifieras av samverkande parter och som har nära koppling till stadens övergripande ledningsfunktioner. Verksamheten kommer att byggas upp successivt och alternativa organisatoriska placeringar skall prövas senast 2010 med utgångspunkt från verksamhetsbehov och kraven på effektiv samverkan. Utifrån projekteringen föreslås att ett kunskapscenter inrättas vars uppdrag skall vara: - att ta initiativ till samt stödja och driva nätverk och samarbetsprojekt som skall leda till konkreta åtgärder mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Kunskapscentret bör också ge råd till organisationer och enskilda, - att arbeta långsiktigt och strukturellt genom att försvåra för kriminell verksamhet och otillåten påverkan. Kunskapscentret bör samla och sprida information, stimulera lärande samt vara med och påverka förutsättningarna i bland annat lagstiftning, stadsplanering, upphandling, försäkringssystem och tillståndsgivning. Kunskapscentret skall under 2008 ta fram en tydlig målbild för verksamheten och tillsammans med myndigheterna fortsätta skapa konkreta förutsättningar för samverkan. Ett fördjupat arbete med riskanalyser i myndigheterna bör genomföras och en handlingsplan tas fram med prioriteringar av åtgärder. Under en inledande fas är det av stor vikt att kunskapscentret knyter an till de olika initiativ på kommunal, regional och statlig nivå som har refererats ovan och placerar kunskapscentret med dess samverkansparter i detta sammanhang. Initiativet till projekteringen av ett kunskapscenter har kommit från Göteborgs Stad i och med kommunstyrelsens beslut, och förslaget om att inrätta kunskapscentret som en enhet i stadens organisation innebär att staden blir en pådrivande aktör. Det är samtidigt väsentligt att samverkande myndigheter känner ett ansvar för att prioritera insatser i kunskapscenter och i de nätverk som kommer att skapas. Diskussion har skett med deltagande myndigheters representanter om hur de på olika sätt kan delta i samverkan och prioritera deltagandet i kunskapscenter och nätverk. I förslaget ligger att styrgruppen kvarstår som en referensgrupp för att skapa en kontinuitet i samverkan på ledningsnivå. Tanken är att kunskapscentret skall byggas upp successivt, utveckla en rådgivande roll och stödja en effektiv nätverksstruktur. Med en sådan utformning kan nya aktörer vid behov involveras i samverkan, nya nätverk kan stödjas och Göteborgs Stad kan kopplas ihop med existerande nätverk inom de statliga myndigheterna. Beroende på problemområden och samverkansbehov kan personal från olika myndigheter knytas till Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 8(10)

9 kunskapscentret för längre eller kortare perioder och samverkansprojekt kan organiseras. I nätverksbyggandet ingår att utse kontaktpersoner vid myndigheter och andra samverkansparter och vid olika enheter inom Göteborgs Stad, som kan ha en kontinuerlig kontakt med kunskapscentret. De statliga myndigheterna är i huvudsak regionalt organiserade, utifrån detta har frågan rests om att involvera ytterligare kommuner inom regionen i samverkan. Under projekteringen har också intresse framförts från exempelvis Tullverket, Arbetsförmedlingen, Svenskt Näringsliv och Svensk Handel om att delta i samverkan. Tullverket kommer framöver att ingå i styrgruppen som eventuellt senare också kan komma att utvidgas med fler parter. I tjänsteutlåtandet har beskrivits ett antal initiativ som har tagits när det gäller att motverka organiserad brottslighet. Initiativet med ett kunskapscenter skiljer sig från dessa genom den breda myndighetssamverkan och genom att flera perspektiv ingår. Omvärlden ser mycket positivt på detta, och ett stort intresse riktas mot arbetet från bl a BRÅ, justitiedepartementet, Brottsoffermyndigheten, m fl. Det är därför viktigt att vi i Göteborg svarar upp mot förväntningarna och snabbt får igång aktiviteter i kunskapscentret. BRÅ har avsatt forskningsmedel för att följa uppbyggnaden av ett kunskapscenter i Göteborg. BRÅ har särskilt framhållit den breda ansatsen, och ser som ett viktigt syfte att få fram hur man med lokala insatser kan påverka den organiserade brottsligheten. Samverkan/Samråd Information och samverkan har hållits i CSG den 27 februari och den 16 maj. Åke Jacobsson Stadsdirektör Thomas Segenstedt Projektledare/Stadsdelschef Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 9(10)

10 Kunskapscenter Samverkande parter Näringsidkare Myndigheter Tullverket Göteborgs Stad Kronofogdemyndigheten Privatpersoner Bolag Förvaltningar Kriminalvården Ekobrottsmyndigheten Försäkringskassan Åklagarmyndigheten Kunskapscentrum - en konsultativ del - en långsiktig kunskapsbyggande del Polisen Länsstyrelsen Skatteverket Branschorg. Hyresvärdar 20 maj 2008