Arkeologisk sikringsundersøgelse på Grøte gnr. 13, bnr. 2 i Lærdal kommune, Sogn og Fjordane fylke

Transkript

1 Arkeologisk sikringsundersøgelse på Grøte gnr. 13, bnr. 2 i Lærdal kommune, Sogn og Fjordane fylke Universitetet i Bergen, Fornminneseksjonen 2016 Arkeologisk Rapport Cecilia Falkendal och Søren Diinhoff

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING UNDERSÖKNINGSBAKGRUND OMRÅDEHISTORIK TOPOGRAFI... 3 METODIK OCH GENOMFÖRANDE SAMMANFATTNING LITTERATURFÖRTECKNING UNDERSÖKNINGEN Stolphål Stolpliknande strukturer.. 15 Eldstad Produktionsanläggning Kokgropar Kokgropsliknande strukturer Gropar Bevattningsdiken Kulturlager Fyllskift FOTOLISTA FYNDLISTA RITNINGSLISTA VETENSKAPLIGA PROVER

3 Figur 1. De två lokalerna som undersökningen omfattar ligger vid gården Grøte cirka 6,5 kilometer upp längs Lærdalsälven. UNDERSÖKNINGSBAKGRUND I april månad 2015 genomförde Universitetsmuseet i Bergen en räddningsgrävning på Övrevoll i Lærdals kommun. Bakgrunden till denna undersökning var att fylkeskommunen i februari 2015 meddelades om möjliga skador på två fredade kulturminnen, Askeladen ID samt ID som en följd av ras som uppstod i samband med översvämningen hösten Nederbördsmängderna i Lærdalsområdet ledde till att stora vattenmassor ansamlades i Tønjoälven, en sidoälv till Lærdalsälven som leder vatten från fjällsidorna i väst, genom Tynjadalen och ned i Lærdalsälven. De stora vattenmängderna ledde till omfattande erosionsskador längs älven och inte minst nära utloppet vid gården Grøte. I slutet av februari inventerades skadeläget av fylkeskommunen och Lærdals kommun och det konstaterades att ID var direkt påverkad av raset samt att ID om än ej skadad löpte risk för skador om ytterligare ras skulle uppstå. I mars genomfördes ytterligare en inventering, denna gång tillsammans med Søren Diinhoff från Universitetsmuseet och det kunde konstateras att skadeomfånget ökat i perioden februari - mars. Universitetsmuseet i Bergen ansåg i samråd med Sogn og Fjordane fylkeskommune att det därför var nödvändigt att det omedelbart genomfördes en arkeologisk undersökning för delar av de två lokalerna. Den sökte därför Universitetsmuseet om tilldelning av extra medel i enlighet med Statsbudgettes kapitel 1429, post 70, för att täcka kostnaderna i förbindelse med en arkeologisk undersökning av delar av Grøte Askeladden Id. Nr och

4 Figur 2. På hösten 2014 gick Tønjoelven över sina breddar. Längs sitt lopp genom Tynjadalen medförde det stora skador och nära utloppet i Lærdalsälven grävde vattenmassorna sig in i den terass på vilken gården Grøte ligger. I kanten av denna låg två förhistoriska lokaler som därför skadades. Den meddelade Riksantikvaren i ett brev att man hade godkänt planerna för en sikringsundersøgelse av de två lokalerna och hade beviljat de nödvändiga medlen för projektets genomförande. Personal från Universitetsmuseet i Bergen genomförde den arkeologiska undersökningen i perioden 20.4 till OMRÅDESHISTORIK De undersökta lokalerna, ID samt ID registrerades bägge i samband med stamvägsregistreringen Vid registreringen påvisades bosättningsspår på bägge lokalerna. På lokalen (motsvarar Lok 33 i stamvägsregistreringen) registrerades totalt 39 anläggningar varav 30 stolphål. Några av dessa bildade en väggräcka och en trolig mitträcka av en byggnad. På lokalen (motsvarar Lok 34 i stamvägsregistreringen) registrerades fyra fyllskift/stolphål samt en avfallsgrop och brända ben (Bjørndal 1995). TOPOGRAFI Lokalerna är belägna på en flack terass meter över havet, på ängsmark som tidigare varit uppodlad. De avgränsas av Tynjoälven i väster. Mot norr sluttar marken ned mot Lærdalsälvens dalgång och i söder blir det gradvis brantare upp mot fjället. I öster ligger i dagsläget en fruktodling. Marken består av lös grusig morän täckt av ett tunt lager matjord. 3

5 Figur 3. Flygbild med rasområdet markerat i grönt och undersökningsytan i rött METODIK OCH GENOMFÖRANDE Den använda metoden betecknas maskinell avtorvning. Den består av att grästorv och täckande matjord avlägsnas maskinellt ned till den nivå där förhistoriska anläggningar är synligt bevarade. Grävmaskinen följs av fältpersonalen som rensar fram de avtäckta anläggningarna. Alla påvisade anläggningar blir därefter dokumenterade i plan och profil med inmätning, foto, ritning och beskrivning. Från utvalda anläggningar och jordlager tas sedan prover ut för vetenskaplig analys. Figur 4. Schaktning längs erosionskanten. 4

6 Alla anläggningar mättes in digitalt med totalstation. Det användes ett lokalt koordinatnät som senare georefererades till rikets nät, WGS84 UTM 32N. I allt schaktades ett område på 444 m² fram och det påvisades 75 anläggningar i form av stolphål, kokgropar, gropar, produktionsanläggning, diken m.m.. Figur 5. Ett område på 444 m² schaktades fram. Undergrunden var bitvis svår och mycket stenig. Området ses här fotograferat mot nordost. Schaktningen och utgrävningen på Grøte bjöd på flera problem. Hänsyn till fältpersonalens säkerhet gjorde det svårare och mer tidskrävande än normalt att arbeta längs erosionskanten. Samtidigt blev det påvisat fler anläggningar än förväntat och undergrunden var bitvis mycket stenig. Allt detta satte press på utgrävningens tidsbruk och begränsade ekonomi. SAMMANFATTNING Vid den arkeologiska undersökningen blev ett område på 444 m² avtäckt och 75 anläggningar undesöktes. Det var stolphål, kokgropar, gropar, en eldstad, produktionsanläggning och diken. Nio radiologiska prover blev analyserade och dateringarna av dessa ger en sammanhållen bild (fig. 6). Dateringerna ligger samlat från mitten av äldre romersk järnålder och fram till mitten av 5

7 folkvandringstid. Den enda avvikande dateringen (Beta ) från modern tid kan förklaras som ett resultat av recent störning. Figur 6. Den tidsmässiga fördelningen av områdets nio radiologiska dateringer visar en tydlig samling till slutet av äldre järnålder. Den enda avvikande dateringen - Beta kan säkert förklaras som en modern störning. Utgrävningsområdets form och storlek var bestämt av behovet för att säkra de två förhistoriska lokalerna mot skred. Därför fick det en avlång och smal form. Det är inte ett område som ägnar sig 6

8 speciellt väl för dokumentation av förhistorisk bosättning då detta kräver en större sammanhängande avtäckt yta. Det fanns stolpar men det gick inte att se långhus. Anläggningarnas fördelning gör det emellertid möjligt att komma närmare en beskrivning. Stolparna ligger samlade i två områden på ytan. De visas på figur 7 nedanför med blå färg. I vart av dessa områden har det legat ett eller flera långhus i slutet av äldre järnålder. De har legat enskilt eller kanske som långhus med ekonomibyggnader. Runt om långhusen har det funnits aktivitetsområden där vi återfinner kokgropar, eldstäder, produktionsanläggningar og gropar. De visas på figuren med gul färg. (gul färg). Figur 7. Fördelningen av ytans anläggningar visar bostadsytor (blå färg) och utomhus aktivitetsområden Det är inte en helt säker tolkning men det är den mest troliga när man jämför resultaten från Øvrevoll med andra samtidiga boplatser. Frågan kan enbart besvaras genom en mer omfattande undersökning av platsen. 7

9 LITTERATURFÖRTECKNING Bjørndal, Kristine. 1995: Lærdal og Borgund. Kulturminne og busetting gjennom 3500 år. Rapport frå registreringa av automatisk freda kulturminne i Lærdal kommune i samband med ny E16 trasé Aurland-Lærdal. 8

10 UNDERSÖKNINGEN Stolphål: A208, A214, A217, A219, A222, A223, A225, A237, A242, A246, A247, A248, A250, A262, A263, A267, A273 Anläggningsbeskrivning Totalt registrerades sjutton stycken säkra stolphål (fig. 10). Efter rensning visade sig femton stycken i plan som runda och två stycken som ovala fyllskiften. De hade en genomsnittlig diameter på 52 cm (min 15 cm och max 83 cm). De hade ett medeldjup på 29 cm (min 15 cm och max 45 cm). Tolv hade skråande sidor, tre konkava sidor og två vertikala sidor. Botten var rundad i tretton, plana i tre och skrå i den sista. Figur 8. Överst stolpen A225 och nedanför stolpen A215 i plan och i profil. De är typiska för ytans stolpar utan stenpackning. Typ Anläggning Längd Bredd Djup Form Sidor Botten stolpehull rund lodrett rund stolpehull rund skrå rund stolpehull rund rund flat stolpehull rund skrå flat stolpehull rund skrå flat stolpehull rund skrå rund 9

11 Typ Anläggning Längd Bredd Djup Form Sidor Botten stolpehull rund lodrett rund stolpehull oval skrå rund stolpehull rund skrå rund stolpehull rund skrå rund stolpehull oval rund rund stolpehull rund skrå rund stolpehull rund skrå rund stolpehull rund skrå skrå stolpehull rund skrå rund stolpehull rund rund rund stolpehull rund skrå rund Tabell 1. Mått och dimensioner för ytans stolpar. Fyll Fyllet i stolphålen var relativt homogent och bestod av lätt grusig mörkt brun siltig morän. Ett fåtal av stolphålen uppvisade rester av stenskoning. Typ Anläggning Träkol Näver Stenpackning Skörbränt stolpehull 208 Yes No Yes No stolpehull 214 Yes No Yes No stolpehull 217 No No Yes No stolpehull 219 Yes No Yes No stolpehull 222 No No No No stolpehull 223 Yes No Yes No stolpehull 225 Yes No No No stolpehull 237 No No No No stolpehull 242 No No No No stolpehull 246 Yes No No No stolpehull 247 Yes No No No stolpehull 248 No No Yes No stolpehull 250 Yes No Yes No stolpehull 262 Yes No No No stolpehull 263 Yes No Yes No stolpehull 267 No No No No stolpehull 273 Yes No No No Tabell 2. Lagerfyll i ytans stolpar. Fynd I ett stolphål, A262, gjordes fynd av obrända ben (B17570/9). Bitarna var inte stora nog för osteologisk analys. 10

12 B-numer Fyndnummer IntrasisId Material Anläggningsnummer B17570/9 F Bein 262 Tabell 3. Fynd från ytans stolpar. Tolkning och datering Det går inte att definiera några tydliga byggnader eller stolprader. Det går möjligen att se tendenser till byggnader i det stolphålstätaste området. Att stolphålen är rester av byggnader är ändå rimligt att anta då de är distinkta nog. Senare aktivitet i området har förmodligen fört med sig att övriga spår av dessa byggnader har försvunnit. Figur 9. På figuren visas ytans alla stolpar och stolpliknande anläggningar med svart. Stolparna fördelar sig i två koncentrationer som här visas med röd och blå cirkel. Även om anläggningarna inte bildar några hela byggnader visar såväl stolpar som stolpliknande anläggningar en tendens till att ligga samlat i ett par koncentrationer (fig. 9). Där finns en större grupp upp mot ytans nordligaste del (fig. 9: röd cirkel) samt en annan strax söder om mitten av ytan (blå cirkel). Speciellt för den nordligaste koncentration ser man hur stolpar och andra anläggningar ligger åtskilda. Längst i norr på ytan ligger en samling kokgropar, produktionsanläggningar och liknande men där det finns stolpar saknas andra typer av anläggningar. Detta måste tolkas som att det i området har legat en eller flera byggnader och att vi utanför dessa finner aktivitetsytor eller arbetsområden. 11

13 Stolparna innanför den blå cirkeln (fig. 9) mitt på ytan kan antagligen förklaras på samma vis men där är situationen inte lika tydlig. Det är fyra dateringar från ytans stolpar. Den äldsta dateringen är VP-01 uttaget från A223 som ligger i söder i den nordliga koncentrationen (röd cirkel), med datering till äldre romersk järnålder (Beta ; BP /- 30 (cal. AD 75 BP 1875). Därefter följer VP-10 från A219 beläget mitt i den nordliga stolpkoncentrationen. Denna stolpe kunde dateras till yngre romartid (Beta ; BP /- 30 (cal. AD 230 BP 1720). Det är ett hopp fram till den tredje dateringen. Det är VP-20 från stolpen A242 som ligger i den sydliga koncentrationen (blå cirkel), den dateras till högmedelålder (Beta ; BP 610 +/- 30 (cal. AD 1355 BP 595). Den sista dateringen är VP-19 från A225 som ligger längst i söder i den nordliga koncentrationen. Den daterades till modern tid (Beta ; BP 90 +/- 30 (cal. AD 1905 BP 45) vilket tyder på att stolpen har recenta störningar. Dateringarna visar att stolparna i den nordliga koncentrationen kan dateras till romersk järnålder. Det är möjligt att åtminstone några av stolparna i den sydliga koncentrationen också kan dateras til äldre järnålder, men den medeltida dateringen tyder på en senare aktivitet här. Det passar också överens med att de nordliga stolparna respekterer de kokgropar m.m. som är belägna i ytans norra del medan stolparna i den sydliga gruppen delvis ligger inom samma område som övriga anläggningar. Foto Film 02; bild 30 Film 03; bild 17-18, 23-27, 33 Film 04; bild 02-03, 05, 09-12, 14-15, 21, Film 05; bild 21, Film 06; bild 19, 21-24, 28, 31-32, Film 07; bild , 07, 10, 14, 30 Film 08; bild 07, Ritningar Teckning nr. 01 Teckning nr. 02 Teckning nr. 04 Teckning nr. 05 Teckning nr. 06 Teckning nr. 07 Teckning nr. 08 Teckning nr

14 Teckning nr. 10 Teckning nr. 12 Teckning nr. 13 Vetenskapliga prover Det blev uttaget nio vetenskapliga prover från ytans stolpar (Tabell 4) Av dessa sändes fyra in för datering. Det var VP-01 från A223, VP10 från A219, VP14 från A246 samt VP-19 från A225. Prov Anläggning Dateringsprov BP +/- Cal Cal 1-Sigma BP 2-Sigma BP AD/BC BP VP- 223 Beta , VP VP VP VP Beta , VP VP Beta , , VP- 242 Beta , , VP Tabell 4. Vetenskapliga prover uttagna från ytans stolpar. Fyra blev radiologiskt analyserade. 13

15 Figur 10. Fördelningen av stolpar (mörkblå) och stolpliknande anläggningar (ljusblå) på utgrävningsytan. 14

16 Stolphålsliknande: A202, A211, A212, A215, A220, A221, A224, A230, A231, A235, A236, A241, A244, A249, A258, A259, A260, A261, A264, A268, A270, A271, A272 Anläggningsbeskrivning Tjugotre stolphålsliknande anläggningar registrerades (fig. 10). Sexton stycken var runda i plan, fem var ovala och två diffusa. De hade en genomsnittlig diameter på 58 cm (min 20 cm och max 110 cm) samt ett medeldjup på 23 cm (min 4 cm och max 60 cm). I profil hade arton konkava sidor, fyra skrå sidor och en nästan vertikala sidor. Botten var rund i arton, plan i tre och ojämn i de sista två. Typ Anläggning Längd Bredd Djup Form Sidor Botten stolpeliknende rund rund rund stolpeliknende oval rund rund stolpeliknende oval rund rund stolpeliknende rund rund rund stolpeliknende rund steil ujevn stolpeliknende uformet rund rund stolpeliknende rund rund rund stolpeliknende rund rund rund stolpeliknende uformet skrå rund stolpeliknende rund rund rund stolpeliknende rund rund rund stolpeliknende rund rund flat stolpeliknende rund rund rund stolpeliknende oval rund ujevn stolpeliknende rund rund rund stolpeliknende oval skrå flat stolpeliknende rund rund rund stolpeliknende rund skrå rund stolpeliknende rund rund flat stolpeliknende rund rund rund stolpeliknende rund rund rund stolpeliknende rund rund rund stolpeliknende oval skrå rund Tabell 5. Mått och dimensioner för ytans stolpliknande anläggningar. Fyll Fyllet i de stolphålsliknande anläggningar var likt fyllet i de säkra stolphålen och utgjordes av en lätt grusig mörkt brun siltig morän. Typ Anläggning Träkol Näver Stenpackning Skörbränt stolpeliknende 202 No No No No stolpeliknende 211 Yes No No No 15

17 Typ Anläggning Träkol Näver Stenpackning Skörbränt stolpeliknende 212 No No No No stolpeliknende 215 Yes No Yes No stolpeliknende 220 No No Yes No stolpeliknende 221 Yes No Yes No stolpeliknende 224 No No Yes No stolpeliknende 230 Yes No No No stolpeliknende 231 Yes No No No stolpeliknende 235 No No No No stolpeliknende 236 Yes No Yes No stolpeliknende 241 No No Yes No stolpeliknende 244 Yes No No No stolpeliknende 249 No No No No stolpeliknende 258 No No No No stolpeliknende 259 No No No No stolpeliknende 260 No No No No stolpeliknende 261 Yes No Yes No stolpeliknende 264 Yes No No No stolpeliknende 268 No No No No stolpeliknende 270 Yes No No No stolpeliknende 271 Yes No No No stolpeliknende 272 Yes No No No Tabell 6. Lagerfyll i ytans stolpliknande anläggningar. Fynd I den stolphålsliknande A261, gjordes fynd av obrända ben (B17570/8). Bitarna var inte stora nog för osteologisk analys. B-numer Fyndnummer IntrasisId Material Anläggningsnummer B17570/8 F Bein 261 Tabell 4. Fynd från ytans stolphålsliknande strukturar. Tolkning och datering De stolpliknande anläggningarna är anläggningar som förmodligen är stolpar, de saknar dock de karakteristika som gör att du kan säga det med säkerhet. De ligger i samma område som ytans säkra stolpar vilket gör det troligt att de flesta är äkta stolpar men det kan inte uteslutas att enskilda anläggningar kan vara dåligt bevarade gropar eller andra liknande anläggningar. Ett dateringsprov (VP-16) sändes in från de stolphålsliknande anläggningarna. Den kom från A215 som låg överst i ytans nordliga stolpkoncentration (fig. 9: röd cirkel). Den blev daterad till folkvandringstid (Beta ; BP /- 30 (cal. AD 550 BP 1400). Dateringen är en 16

18 förlängning i äldre järnålder av dateringerna från stolparna ovan. Foto Film 02; bild 21-22, 32 Film 03; bild 06, 09, 12, 29-31, Film 04; bild 01, 04, 06-08, 13, 16-20, Film 05; bild 18-20, 23-24, 27, 33, 35 Film 06; bild 01-02, 06-+7, 14, 17-18, 25-27, Film 07; bild 01 Film 08; bild 03-04, 24-25, Ritningar Teckning nr. 02 Teckning nr. 03 Teckning nr. 04 Teckning nr. 05 Teckning nr. 06 Teckning nr. 07 Teckning nr. 08 Teckning nr. 09 Teckning nr. 12 Teckning nr. 13 Teckning nr. 14 Vetenskapliga prover Det blev uttaget sex vetenskapliga prover från ytans stolpliknande anläggningar och av dessa blev VP- 16 från A215 insänt för radiologisk datering. Prov Anläggning Dateringsprov BP +/- Cal AD/BC Cal BP 1-Sigma BP VP VP VP VP Beta VP VP Sigma BP , , Tabell 7. Vetenskapliga prover uttagna från ytans stolpliknande anläggningar. Ett blev insänt för radiologisk analys. 17

19 Eldstad: A257 Anläggningsbeskrivning En härd/eldstad registrerades i undersökningsytans södra del (fig. 12). Den är närmast rund i formen och mäter ca 1 meter i diameter. Eldstaden hade rundade sidor och rundad botten med ett djup av 0,22 meter. Typ Anläggning Lengd Bredd Djup Form Sidor Botten eldstad oval rund rund Tabell 8. Mått och dimensioner för ytans enda eldstad. Figur 11. Eldstad A257 i plan och profil efter upprensning. Fyll Fyllet i anläggningen bestod av rikligt med sten, både skörbränd och obränd samt kolmängd sandig silt. Det finns tendenser till en svag kolrand mot botten av anläggningen men den är inte tydlig. Typ Aläggning Träkol Näver Stenpackning Skörbränt ildsted 257 Yes No No Yes Tabel 9. Lagfylden i ildsted A257. Fynd Inga fynd gjordes i anläggningen. Tolkning och datering Det togs ut ett dateringsprov från eldstaden, VP-08 vilket gav en datering till sen romersk järnålder/tidig folkvandringstid (Beta ; BP /- 30 (cal. AD 510 BP 1440). 18

20 . Eldstaden ligger ej i anslutning till några stolphål och kan därför ej knytas till någon byggnad. Dateringen til äldre järnålder, perioden romersk järnålder och folkvandringstid, passar dock överens med dateringarna från ytans stolpar. Eldstaden ligger utanför de två stolpkoncentrationerna och det måste tolkas som att anläggningen varit en del av den utomhusaktivitet som också har avsatt ytans övriga anläggningar (kokgropar, produktionsanläggning, gropar osv.) Foto Film 05; bild 34 Film 06; bild Ritningar Teckning nr. 14 Vetenskapliga prover Det blev uttaget och analyserat ett radiologiskt prov från eldstaden. Prov Anläggning Dateringsprov BP +/- Cal Cal 1-Sigma 2-Sigma AD/BC BP BP BP VP Beta Tabell 10. Resultat av radiologisk datering från eldstad A

21 Figur 12. Ytans eldproducerande anläggningar. Med mörkröd ses kokgropar, ljusröd kokgropsliknande anläggningar, med orange utgrävningsytans enda eldstad och med grått en produktionsanläggning. 20

22 Produktionsanläggning: A206 Anläggningsbeskrivning I utgrävningsytans nordöstliga hörn framkom det i ett område flera komplicerade strukturer (fig. 13). I rapporten följs fältpersonalens tolkningar men det finns flera möjligheter. Detta återkoms till i tolkningsavsnittet. Figur 13. Översiktsbild som visar ytans nordöstligaste del. Uppe i ytans hörn framkom ett antal besvärliga anläggningar. I ett område ses en del rödbränd sand /ler. En av de mer besvärliga anläggningarna blev tolkat som en produktionsanläggning. Det var A206 som på ytan visade sig som ett ojämnt fyllskift med måtten 105 x 100 cm. I profil hade den rundade sidor och flat botten och ett djup på 38 cm. Fyllet bestod av mörk brun lätt grusig sand med inslag av träkol och rödbränd sand/ler samt fylld med sten i varierande storlek (fig. 14). Den rödbrända leran eller sanden återfanns också på ytan i övrigt kring anläggningen och på ytan av andra anläggningar i området vilket tyder på A206 måste ha blivit skadad/förstörd och anläggningens fyllmassa har blivit spridd över den omgivande ytan. 21

23 Figur 14. Produktionsanläggning A206 i plan efter upprensning till vänster och i profil till höger. Bemärk det mycket höga innehållet av rödbränd sand/ler. Fyll Fyllet i A206 präglas av ett högt innehåll av rödbränd sand eller ler. Bortsett från det består fyllet av en mörk brun lätt grusig sand med inslag av träkol. Anläggningen är fylld med sten av varierande storlek. Fynd Det gjordes fynd av ben i A206 (F928). Det var dock tal om så små bitar att osteologisk bestämning inte är möjlig. Fyndnummer IntrasisId Material Anläggningsnummer F Ben 206 Tabell 11. Fynd från produktionsanläggning A206. Tolkning och datering Det höga innehållet av rödbränd sand och/eller ler i A206 och som har blivit utspritt över marken är ett resultat efter bränning/upphettning med höga temperaturer, alltså eld. En vanlig eldstad kommer upp i temperaturer runt 400 o. Vid upprepat bruk är detta nog till att missfärga sandlagren under, men inte i den omfattning man ser i A206. Här har det nog varit tal om väsentligt högre temperaturer och som bara kan upppnås vid bränning i en ugn med lufttillförsel. Då är det oftast tal om ett resultat av en eller annan form för produktion, såsom metall eller keramikproduktion. Det går trots det inte att definiera A206 som själva produktionsanläggningen där värmen är utvecklad. Den rödbrända sand/ler verkar vara redeponerad i A206 så det mest korrekta är möjligen att tolka A206 som en materialegrop eller någon annan form av grop som är relaterad till en typ av ugn. Den 22

24 rödbrända sand/leren återfinns i toppen av flera anläggningar (A206, A207, A205, A203) så möjligen har det legat en ugn här som är så förstörd att det ej längre är möjligt att urskilja den som en enskild anläggning. Det blev inte uttaget några dateringsprover från produktionsanläggningen. Det är rimligt att anta att A206 skall dateras samman med den övriga aktiviteten på ytans nordliga halvdel, till slutet av äldre järnålder. Foto Film 02; bild 28 Film 03; bild Film 07; bild 34 Ritningar Teckning nr. 01 Vetenskapliga prover Det togs inte ut några prover från produktionsanläggningen. 23

25 Kokgropar: A203, A204, A210, A252, A254 Anläggningsbeskrivning Fem stycken kokgropar registrerades (fig. 12). Fyra var runda i plan och en oval. De hade en genomsnittlig diameter på 96 cm (min 78 cm och max 140 cm). I profil var de i snitt 28 cm (min 22 cm och max 35 cm). Tre hade rundade sidor och tvo skrå sidor. Tre hade rundad botten, en flat botten och en ojämn botten. Typ Anläggning Längd Bredd Djup Form Sidor Botten kokegrop oval skrå rund kokegrop rund skrå rund kokegrop rund rund ujevn kokegrop rund rund flat kokegrop rund rund rund Tabell 12. Mått och dimensioner för ytans kokgropar. Figur 15. Kokgrop A254 i plan efter upprensning till vänster och i profil till höger. Fyll Fyllet i kokgroparna bestod av en mörk gråbrun till gråsvart sand med rikligt av träkol och skörbränd sten. I de flesta blev fyllet mera träkolhaltigt mot botten. Typ Anläggning Träkol Näver Stenpackning Skörbränt kokegrop 203 Yes No Yes Yes kokegrop 204 Yes No No Yes kokegrop 210 Yes No No Yes kokegrop 252 Yes No Yes Yes kokegrop 254 Yes No No Yes Tabell 13. Lagerfyll i kokgroparna. 24

26 Fynd Inga fynd gjordes i kokgroparna. Tolkning och datering Kokgropar är en allmänt förekommande fyndgrupp. De är kända bl.a. från boplatser, och boplatsnära områden och de dateras oftast till äldre järnålder. Groparna sätts traditionellt i förbindelse med det dagliga livet på ett gårdsbruk från järnåldern. De senaste årens undersökningar har emellertid satt fokus på en rad kokgropsfält, dvs. större koncentrationer av kokgropar utan direkt anknytning till någon bosättning - eller om så är fallet - isolerat beläget i speciellt markerade områden. Det är troligt att sådana kokgropskoncentrationer skall tolkas som ett uttryck inom den förkristna kulten som kollektiva platser där indviede måltider blev förberett för större religiösa fester. Kokgropsfältet på Øvrevoll ligger på en terass med utsikt över ett vattenlopp och detta är en av de saker som karakteriserar offerplatserna, men på Øvrevoll uppträder de tillsammans med stolphål och andra anläggningar vilka hör till den profana sfären. Det mest troliga är därför att ytans kokgropar hör till det dagliga livet på gården. Det blev uttaget två radiologiska dateringar av ytans kokgropar. Kokgropen A203 blev genom VP-03 daterad till yngre romartid (Beta ; BP /- 30 (cal. AD 230 BP 1720) och ett par meter norr om denna blev A204 daterad till övergången mellan sen romersk järnålder och folkvandringstid (Beta ; BP /- 30 (cal. AD 465 BP 1485). Dessa två dateringar sammanfaller med speciellt dateringen av stolparna i ytans nordliga halvdel. Det betyder att anläggningarna har varit i bruk som en utomhusaktivitet till de samtida långhusen. Det är tydligt att kokgropar och kokgropsliknande anläggningar har en fördelning som i stort respekterar stolparnas fördelning. Där det var stolpar stod byggnaderna och kokgroparna blev lagda utanför dessa långhus som en utomhusaktivitet. Foto Film 02; bild 23, 27, Film 03; bild 01, 04-05, Film 06; bild 05, 12-1 Film 07; bild 05, 08, 33 Ritningar Teckning nr. 05 Teckning nr. 07 Teckning nr

27 Teckning nr. 10 Teckning nr. 14 Vetenskapliga prover Det togs ut och sändes in två radiologiska dateringar. Det var VP-03 från kokgrop A203 och VP-05 från A204. Bägge kokgroparna ligger uppe i ytans nordostliga hörn (fig.12). Prøve Struktur Dateringsprøve BP +/- Cal AD/BC Cal BP 1-Sigma BP VP Beta VP Beta Sigma BP , Tabell 14. Två dateringar togs ut från kokgroparna. 26

28 Kokgropsliknande: A218, A226, A228, A232, A253, A266 Anläggningsbeskrivning Sex stycken anläggningar registrerades som kokgropsliknande (fig. 12). I plan framträdde de som fyra runda, ett ovalt samt ett diffust fyllskift. De hade en medeldiameter på 117 cm (min 30 cm och max 190 cm). I profil hade fyra runda sidor medan en hade skrå sidor och en hade ojämna sidor. De var i genomsnitt 37 cm djupa (min 12 cm och max 60 cm). Botten var rund i tre, plan i två och ojämn i en. Typ Anläggning Längd Bredd Djup Form Sidor Botten kokegropliknende rund rund rund kokegropliknende rund skrå rund kokegropliknende rund rund flat kokegropliknende oval rund flat kokegropliknende rund rund rund kokegropliknende uformet lodrett ujevn Tabell 15. Mått och dimensioner för de kokgropsliknande anläggningarna. Fyll Fyllet i de kokgropsliknande anläggningarna påminner om den från de «äkta» kokgroparna. Det är en mörk gråbrun till gråsvart sand med inslag av träkol och skörbränd sten. Skörbränd sten förekommer dock inte i alla och träkolsinnehållet är inte heller så framträdande. Typ Anläggning Träkol Näver Stenpackning Skörbränt kokegropliknende 218 Yes No No Yes kokegropliknende 226 Yes No Yes Yes kokegropliknende 228 Yes No Yes Yes kokegropliknende 232 Yes No Yes Yes kokegropliknende 253 Yes No No Yes kokegropliknende 266 Yes No No No Tabell 16. Lagerfyll i de kokgropsliknande anläggningarna. Fynd Det gjordes fynd av bränd lera (B17570/4) i anläggning A232 och obrända ben (B17570/7) i anläggning A226. De två fynden får betraktas som sekundärt deponerade i anläggningarnas fyll, de har legat i jordfyllet och har blivit inblandat, antingen vid anläggingens konstruktion eller tömning. 27

29 B-numer Fyndnummer IntrasisId Material Anläggningsnummer B17570/4 F Br. leire/slagg 232 B17570/7 F Brent bein 226 Tabell 17. Fynd från ytans kokgropsliknande anläggningar. Tolkning och datering De kokgropsliknande anläggningarna har förmodligen varit riktiga kokgropar. Dåliga bevarandeförhållanden har emellertid medfört att de vid utgrävningen inte kunde bestämmas lika säkert som de äkta kokgroparna. De kan förklaras innanför samma ram som gäller för kokgroparna. Ingen av ytans kokgropsliknande anläggningar blev daterad, men de är sannolikt samtida med kokgroparna. Foto Film 04; bild 24-25, Film 05; bild 01-02, 04, 07-09, 13-14, Film 06; bild 08-11, 15 Film 07; bild 15, 22, Film 08; bild 01, Ritningar Teckning nr. 03 Teckning nr. 06 Teckning nr. 08 Teckning nr. 11 Teckning nr. 12 Teckning nr. 14 Vetenskapliga prover Två vetenskapliga prover togs ut från anläggningarna. Ingen av dessa blev ytterligare behandlad. Prov Anläggning Dateringsprøve BP +/- Cal AD/BC Cal BP 1-Sigma BP 2-Sigma BP VP VP Tabell 18. Vetenskapliga prover uttagna från de kokgropsliknande anläggningarna. 28

30 Figur 16. Ytans gropar visade i grönt. 29

31 Gropar: A205, A207, A213, A227, A229, A238, A240, A243, A251 Anläggningsbeskrivning: Nio anläggningar registrerades som gropar (fig. 16). De varierade i form och utseende. I plan efter upprensning var de fyra runda, fyra ovala samt en diffus. De hade en största genomsnittlig diameter på 157 cm (min 80 cm och max 240 cm). I profil hade sju av dem rundade sidor och två skrå sidor. Fem stycken hade rundad botten, tre var flatbottnade och i den sista var botten ojämn. De var i genomsnitt 56 cm djupa (min 30 cm och max 95 cm). Figur 17. Flera av utgrävningsytans gropar var stora och djupa och fyllda med stora stenar. Här ses fyra av dessa. Överst från vänster A205, A227 och därunder från vänster A238 och A251. Figur 18. I ytans norra del låg den cirkulära gropen A

32 Fem av dem, A205, A227, A238, A243 samt A251 visade sig vara upp till nästan en meter djupa och fyllda med sten. De resterande varierade i form och storlek från små obetydliga till mellanstora gropar som A207 (fig. 18). Typ Anläggning Längd Bredd Djup Form Sidor Botten grop oval rund flat grop rund rund rund grop uformet rund rund grop rund skrå ujevn grop oval skrå flat grop oval rund rund grop rund rund flat grop rund rund rund grop oval rund rund Tabell 19. Mått och dimensioner för ytans gropar. Fyll Fyllet i groparna bestod övervägande av en mörk gråbrun till gråsvart sand med inslag av träkol. Sju av groparna innehöll rikligt med sten. Typ Anläggning Träkol Näver Stenpackning Skörbränt grop 205 Yes No Yes No grop 207 Yes No Yes No grop 213 No No No No grop 227 No No Yes Yes grop 229 No No Yes No grop 238 Yes No Yes Yes grop 240 Yes No No No grop 243 Yes No Yes Yes grop 251 No No Yes No Tabell 20. Lagerfyll i groparna. Fynd I grop A229 (17570/3), A240 (17570/5) samt A243 (17570/6) gjordes fynd av brent leire/slagg. I A205 hittades ett bryne (17570/1) og i A238 bein (A229 (17570/10). B-numer Fyndnummer IntrasisId Material Anläggningsnummer B17570/1 F Mulig bryne 205 B17570/3 F Br. leire/slagg 229 B17570/5 F Br. leire/slagg

33 B17570/6 F Br. leire/slagg 243 B17570/10 F Bein 238 Tabell 21. Fynden från groparna. Tolkning och datering Gropar är en allmänt förekommande anläggningstyp vid förhistoriska utgrävningar. Terminologin är känd sen gammalt men i verkligheten bör de möjligen revideras som anläggningstyp. Traditionellt har man talat om avfallsgropar, men i ett förhistoriskt jordbrukssamhälle blev det organiska hushållsavfallet mer sannolikt använt som gödsel på gårdens marker snarare än att ha blivit nedgrävt. De stora stenfyllda groparna kan man möjligen tolka som ett sätt att få sten ur vägen, men med en skråning några få meter mot norr, så blev förmodligen överbliven sten slängd över kanten och inte nedgrävd med det besvär det för med sig. Man kan därför med rätta fråga sig, hur dessa anläggningar egentligen skall tolkas. Ytans gropar är belägna i samma områden som kokgroparna inte vid stolphålen - alltså i områdena för utomhusaktiviteten runt byggnader. Kanske kan groparna tolkas som anläggningar som kan relateras till den produktion som har skett på platsen. De tillhör aktiviteterna runt husen men vi kan i verkligheten inte få en entydig tolkning. Här ska också inskjutas att igenfyllda stolphål från de stora hallbyggnaderna som uppfördes i den senare delen av äldre järnålder kan se ut som dessa. En och en kan de vara svåra att erkänna som stolpar, men när de ligger ordnat systematiskt som takbärande stolpar är de enkla att tolka. I det smala fältet på Øvrevoll kan man riskera att stora stolpar måste tolkas som stora stenfyllda gropar. Denna sista tolkning är nog ganska osäker men kan inte uteslutas. Två prover blev uttagna för radiologisk datering. Den äldsta var VP-18 från gropen A251 längst söderut på ytan. Den blev daterad till yngre romersk järnålder (Beta ; BP /- 30 (cal. AD 395 BP 1555). Något yngre var VP-15 från A229 mitt på ytan. Den blev daterad till sen yngre romersk järnålder (Beta ; BP /- 30 (cal. AD 275 BP 1675). Dateringarna stämmer överens med dateringarna för stolparna och kokgroparna. Foto Film 02; bild Film 03; bild Film 04; bild Film 05; bild 03, 05-06,10-12, 16,

34 Film 06; bild 15-16, 30 Film 07; bild 06, 09, 16-20, 31 Ritningar Teckning nr. 01 Teckning nr. 03 Teckning nr. 04 Teckning nr. 06 Teckning nr. 07 Teckning nr. 14 Vetenskapliga prover Det togs ut tre vetenskapliga prover från groparna. Av dessa blev VP-15 från gropen A229 och VP-18 från A251 radiologiskt analyserade. Det sista provet, VP-12, från A 227 blev inte analyserat. Prov Anläggning Dateringsprov BP +/- Cal AD/BC Cal BP 1-Sigma BP 2-Sigma BP VP VP Beta VP Beta , , Tabell 22. Vetenskapliga prover och radiologiska dateringar från groparna. 33

35 Bevattningsdiken: A201, A929, A956 På terassen där utgrävningen utfördes kunde ett antal grunda diken efter tidigar bevattningssystem ses. De blev inmätta i tre sektioner. A201 som löpte i kanten av vår lokal ut mot rasområdet blev undersökt med två profilsnitt (fig. 19). Figur 19. Över området där lokalen låg kunde man se rester av gamla bevattningssystem. De blev inmätta och är här markerade på ett satelitfoto. Dikena ses med svart färg medan blå linje visar utgrävningsområdet. Anläggningsbeskrivning A201 kunde ses i en längd av 91 meter men har försvunnit längre norrut. Delar av diket var redan försvunnet på grund av de jordskred som förorsakats av älven och under utgrävningen rasade flera meter av diket ut över kanten. Figur 20. Till vänster A201a och till höger A201b. 34

36 Två profiler grävdes genom A201. De blev naturligvis lagda utanför det schaktade området, dikena var ju synliga i grästørven och där den var borttagen på ytan kunde diket följaktligen inte längre ses. De ses på figur 21 med snitt A201a överst och A201b nederst. De två snitten visade ett förhållandevis ensartat dike med branta sidor och flat botten. Det har varit omkring 40 cm brett och 15 cm djupt. Figur 21. Det blev lagt två profilsnitt genom diket A201. De blev lagda utanför det schaktade området. Det norra snittet är A201a medan det södra är A201b. Typ Anläggning Längd Bredd Djup Form Sidor Botten dreneringsgrøft avlang steil flat Tabell 23. Mått och dimensioner för bevattningsdike A201. Fyll Diket var nedgrävt genom torven och innehåller således inget fyll, snarare tvärtom, det skär sig ned genom äldre jordlager. Fynd Inga fynd gjordes i dräneringsdikena. Tolkning och datering Bevattningssystem från historisk tid är kända i Lærdal. Vatten ansamlat uppe i fjällen leddes via 35

37 omfattande dikessystem mödosamt ned till markerna för att säkra grödorna under de varma och torra sommarmånaderna. De tre dikena A201, A929 och A956 är delar av ett sådant system. Det gick inte att ta ut radiologiska prover från A201 och om det hade lyckats så hade det givetvis varit tal om fynd afv träkol med en väsentligt högre ålder än diket. Diket skall dock knappast dateras särskilt långt tillbaka, det är helt säkert från historisk tid. Figur 22. Söder om utgrävningsytan kunde bland annatt diket A929 skönjas. Det ses här som en låg fördjupning i den gräsklädda ytan men med en något avvikande vegetation. Foto Film 01; bild Film 02; bild 01-06, 20 Film 07; bild 29 Film 08; bild Film 09; bild Ritningar Teckning nr. 05 Teckning nr. 10 Teckning nr. 12 Vetenskapliga prover Inga prover togs ut från dräneringsdikena. 36

38 Kulturlager: A209, A255, A256 Anläggningsbeskrivning Der blev definierat tre rester av kulturlager på utgrävningsytan (fig. 24). Lagren är till utseende och form inte väl avgränsade. De var diffusa både i plan och profil. Typ Anläggning Längd Bredd Djup Form Sidor Botten kulturlag uformet skrå ujevn kulturlag uformet skrå ujevn kulturlag uformet skrå ujevn Tabell 24. Mått och dimensioner för de tre kulturlagren. Figur 23. A256 efter rensning i plan till vänster och i profil till höger. Fyll De består av mycket kol och skörbränd sten utspridda över en begränsad men ej avgränsad yta. Typ Anläggning Träkol Näver Stenpackning Skörbränt kulturlag 209 Yes No No Yes kulturlag 255 Yes No No Yes kulturlag 256 Yes No No Yes Tabell 25. Lagerfyll i kulturlagren. Fynd Inga fynd gjordes i lagren. Tolkning och datering A209 är ett utkastlager med direkt relation till kokgroparna i utgrävningsytans norra del. Även A255 och A256 är definierade som utkastlager vilka kan relateras till kokgropar i utgrävningsytans södra del. I denna utgrävningsrapport är fältpersonalens tolkning av kulturlagren bevarad, men man kan 37

39 diskutera om de tre i verkligheten inte är annat än tillfälliga fyllskiften. Der blev inte uttaget några prover från lagren och de kan inte dateras direkt. De är förmodligen avsatta i forbindelse med bruket av området i äldre järnålder. Foto Film 02; bild 31 Film 03; bild 10-11, 21, 23-25, 32 Ritningar Teckning nr. 07 Teckning nr. 10 Vetenskapliga prover Inga prover togs ut från lagren. 38

40 Figur 24. Mörkgrå färg anger lager och gul fyllskiften. 39

41 Fyllskift: A216, A233, A234, A239, A265, A269 Anläggningsbeskrivning: Fem strukturer tolkades som fyllskiften (fig. 24), det vill säga otydliga men strukturliknande och inte av nödvändighet skapade av människan. Det kan röra sig om stenlyft, rötter med mera. Två av dessa, A234 samt A239 kunde avskrivas som matjordsrester. Typ Anläggning Lengd Bredd Djup fyllskifte fyllskifte fyllskifte fyllskifte fyllskifte fyllskifte fyllskifte Tabell 26. Mått och dimensioner för fyllskiftena. Fyll Fyllet i fyllskiftena bestod primärt av matjordsrester. Typ Anläggning Träkol Näver Stenpackni Skörbränt fyllskifte 216 No No No No fyllskifte 233 Yes No No No fyllskifte 234 No No No No fyllskifte 239 No No No No fyllskifte 245 No No No No fyllskifte 265 No No No No fyllskifte 269 No No No No Tabell 27. Lagerfyll i fyllskiftena. Fynd Inga fynd gjordes. Tolkning och datering Tre av fyllskiftena är tydliga matjordsrester, de övriga två är med största sannolikhet inte arkeologi. Foto Film 03; bild 28, 32 Film 05; bild 22 40

42 Film 07; bild 02 Film 08; bild 02, 26, 27 Ritningar Teckning nr. 07 Teckning nr. 09 Teckning nr. 12 Teckning nr. 13 Vetenskapliga prover Inga prover togs ut. 41

43 FOTOLISTA Foto Motiv Type Struktur Anmärkning felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o felt før udgravning o struktur før snitning f struktur før snitning f struktur før snitning f struktur før snitning f struktur før snitning f struktur før snitning f struktur før snitning f

44 01-34 struktur før snitning f struktur før snitning f struktur før snitning f struktur før snitning f struktur før snitning f struktur før snitning f struktur før snitning f struktur før snitning f struktur før snitning f folk på felt a folk på felt a folk på felt a folk på felt a folk på felt a folk på felt a folk på felt a folk på felt a folk på felt a gjenlukking av gjerde i nord a gjenlukking av gjerde i nord a gjenlukking av gjerde i syd a gjenlukking av gjerde i syd a snit A201 a p opr flate f opr flate f opr flate f opr flate f opr flate o 205 sammen med A206, A207 og A opr flate o 205 sammen med A206, A207 og A opr flate f opr flate f opr flate f opr flate f opr flate f profilsnit p

45 02-33 profilsnit p profilsnit p opr flate f profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p opr flate f profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p 220 med fjernet sten profilsnit p profilsnit p opr flate f profilsnit p opr flate f profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p 207 samt A profilsnit p opr flate f profilsnit p 219 med sten profilsnit p 219 uden sten profilsnit p opr flate f opr flate f opr flate f opr flate f

46 03-32 profilsnit p profilsnit p opr flate f opr flate f profilsnit p profilsnit p opr flate f 217 samt A opr flate f 217 samt A opr flate f opr flate f profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p 258 samt A profilsnit p profilsnit p 217 samt A opr flate f opr flate f opr flate f profilsnit p profilsnit p opr flate f profilsnit p profilsnit p opr flate f opr flate f profilsnit p profilsnit p opr flate f opr flate f profilsnit p

47 04-31 profilsnit p opr flate f opr flate f opr flate f opr flate f profilsnit p profilsnit p profilsnit p "stencirkel" o "stencirkel" o profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p opr flate f opr flate f profilsnit p opr flate f profilsnit p profilsnit p opr flate f avskrevet f opr flate f opr flate f profilsnit p profilsnit p opr flate f opr flate f opr flate f

48 05-30 profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p opr flate f profilsnit p folk på felt o profilsnit p opr flate f 236 fejlmarkert på foto som A profilsnit p profilsnit p opr flate f profilsnit p opr flate f profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p opr flate f opr flate f opr flate f profilsnit p opr flate f profilsnit p opr flate f profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p opr flate f opr flate f profilsnit p

49 06-29 profilsnit p profilsnit p profilsnit p opr flate f opr flate f profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p opr i flate f profilsnit p opr flate f opr flate f opr flate f profilsnit p opr i flate f profilsnit p folk i felt a folk i felt a folk i felt a profilsnit p 250 samt A profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p opr i flate f 256 samt A opr i flate f profilsnit p 256 samt A profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p

50 07-28 profilsnit p profilsnit A201a p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p 203 samt A profilsnit p profilsnit p profilsnit p opr flate f profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit A201b p profilsnit A201b p profilsnit A201b p profilsnit A201b p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p oversigt over avdekket felt o oversigt over avdekket felt o oversigt over avdekket felt o oversigt over avdekket felt o oversigt over avdekket felt o oversigt over avdekket felt o profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p

51 08-27 profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p profilsnit p oversigt efter udgravning o oversigt efter udgravning o oversigt efter udgravning o oversigt efter udgravning o oversigt efter udgravning o oversigt efter udgravning o set i græs f set i græs f set i græs f set i græs f set i græs f set i græs f set i græs f set i græs f set i græs f set i græs f set i græs f set i græs f set i græs f set i græs f set i græs f oversigt efter udgravning f 50

52 FYNDLISTA B-numer Fyndnummer IntrasisId Material Anläggningsnummer B17570/1 F Mulig bryne 205 B17570/2 F Flintafslag 100 (matjord) B17570/3 F Br. leire/slagg 229 B17570/4 F Br. leire/slagg 232 B17570/5 F Br. leire/slagg 240 B17570/6 F Br. leire/slagg 243 B17570/7 F Brent bein 226 B17570/8 F Bein 261 B17570/9 F Bein 262 B17570/10 F Bein

53 RITNINGSLISTA Teckning nr. Anläggningsnummer 1 205,206,207, ,214,221, ,228,229,236,240, ,261,262,263, ,202,204,210,220, ,218,223,224,227, ,209,211,212,213,216, ,237,238, ,242,248,249,252, ,252,255,256, ,232, ,269,270,271,272, ,231,233,244,245,246,247, ,235,254,257,259 52

54 VETENSKAPLIGA PROVER Prov Anläggning Dateringsprov BP +/- Cal AD/BC Cal BP 1-Sigma BP 2-Sigma BP VP Beta , VP VP Beta , VP VP Beta VP VP VP Beta VP VP Beta , VP VP VP VP VP Beta VP Beta , , VP VP Beta , , VP Beta , , VP Beta , , VP VP VP