Anneli Hulthén Lina Isaksson

Transkript

1 Handling 2014 nr 52 Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande, starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen samt förslag på e-demokratilösningar Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Stadsledningskontorets förslag till beslut av kommunstyrelsen för egen del har bifallits. Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 10 februari 2014 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Kommunstyrelsens utredningsuppdrag (rapport 1-3) förklaras fullgjort. 2. Göteborgs principer för medborgardialog, i enlighet med förslag i rapport 1, antas och gäller från och med Social resursnämnd får i uppdrag att genomföra kompetenshöjande insatser (medborgardialogen) i enlighet med rapport Social resursnämnd får i uppdrag att genomföra kompetenshöjande insatser (stadsplaneringen) i enlighet med rapport Kommunstyrelsen får i uppdrag att svara för strategiskt stöd samt ha en tydligt samordnande roll, i enlighet med förslag i rapport 1 och Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta en webbplats för delaktighet, inflytande och e-förslag i enlighet med förslag i rapport 3. Göteborg den 26 mars 2014 Göteborgs kommunstyrelse Anneli Hulthén Lina Isaksson 1(1)

2 Tjänsteutlåtande Stadsledningsstaben Utfärdat Utvecklingsavdelningen Diarienummer 0933/12 Klas Forsberg Repronummer 352/13 Telefon E-post: Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande, starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen samt förslag på e- demokratilösningar Förslag till beslut I kommunstyrelsen 1. Under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut i enlighet med punkt 6 ges stadsledningskontoret i uppdrag att utarbeta ett förslag samt regelverk till en webbplats för delaktighet, inflytande och e-förslag. I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige förklarar stadsledningskontorets utredningsuppdrag (rapport 1-3) fullgjort. 2. Kommunfullmäktige antar Göteborgs principer för medborgardialog, i enlighet med förslag i rapport 1, att gälla från och med Kommunfullmäktige uppdrar till Kommunstyrelsen att ge Social resursförvaltning i uppdrag att genomföra kompetenshöjande insatser (medborgardialogen) i enlighet med förslag i rapport Kommunfullmäktige uppdrar till Kommunstyrelsen att ge Social resursförvaltning i uppdrag att genomföra kompetenshöjande insatser (stadsplaneringen), i enlighet med förslag i rapport Kommunfullmäktige uppdrar till Kommunstyrelsen att ge Stadsledningskontoret i uppgift att svara för strategiskt stöd samt ha en tydligt samordnande roll, i enlighet med förslag i rapport 1 och Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppgift att utarbeta en webbplats för delaktighet, inflytande och e-förslag i enlighet med förslag i rapport 3. 1

3 Sammanfattning Kommunfullmäktige har lämnat följande utredningsuppdrag till stadsledningskontoret: 1. Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande 2. Starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen ( ). Kommunstyrelsen har lämnat följande utredningsuppdrag till stadsledningskontoret: 3. Lämna exempel på e-demokratilösningar ( ). En arbetsgrupp arbetade under åren fram en rapport som besvarade de tre utredningsuppdragen. Rapporten remissbehandlades av stadsdels- och facknämnder i perioden oktober-december Kommunstyrelsen bordlade ärendet den 23 januari 2013 och den 6 mars Den 6 maj 2013 återremitterades förslaget till stadsledningskontoret för klargörande av ett antal frågeställningar. Förslaget har nu delats upp i tre rapporter som var för sig kan ses som svar på de frågor som kommunstyrelsen ställt. Uppdelningen syftar till att göra beslutsunderlaget tydligare samt göra det möjligt att ta beslut om varje enskild rapport/frågeställning för sig, Svaren på frågeställningarna i återremissyrkandet finns som bilagor 1 och 2. Sammanfattning av de tre rapporterna I de rapporterna föreslås hur Göteborgs Stad gemensamt och på stadsdelsnivå kan arbeta med medborgardialog och stadsutveckling samt på vilket sätt e-demokratitjänster kan utvecklas. En sammanfattning av innehållet av rapporterna redovisas nedan. Rapport 1 Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande Rapporten framhåller att kompetensen kring dialogfrågor i staden behöver förstärkas och att det finns ett behov av att skapa ett gemensamt förhållningssätt för medborgardialogsfrågan. Sju principer föreslås för medborgardialogen: 1. Perspektiv om allas lika värde, ett demokratiskt och hållbart samhälle grundar dialogen 2. Dialog ska övervägas vid förslag som direkt och i betydande grad rör invånarna 3. När beslut är fattat om att ha dialog ska medborgarna minst bli hörda 4. Staden ska anstränga sig för att erbjuda goda möjligheter till deltagande 5. Barn och ungas rätt att komma till tals ska särskilt beaktas 6. Medborgardialogens resultat ska alltid återkopplas 7. De förtroendevalda ansvarar för hur resultatet av dialogen påverkar beslutet. Vid en dialog ska medborgarnas socioekonomiska förhållanden samt genusperspektiv beaktas i syfte att involvera olika grupper. En inventering av tjänstepersoner som har kunskap inom området medborgardialog ska ske. Inventeringen ska ge svar på frågan om hur tjänstepersoner kan användas mellan organisationer. Social Resursförvaltning genomför en bred kompetensförsörjningsinsats i samverkan med stadsledningskontoret och de berörda organisationerna. En handbok för medborgardialog ska tas fram. Stadsledningskontoret ansvarar för strategiskt stöd samt har en tydligt samordnande roll. Dialogarbetet ska följas upp och utvärderas. Ett samarbete behöver utvecklas vad gäller aktuell forskning inom området. Rapport 2 - Starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen Rapportens utgångspunkt är att stadsdelnämnderna i relation till de berörda facknämnderna ska ges ett starkare inflytande. Varje stadsdel och berörd fackförvaltning har idag en person med ansvar för dialogfrågor. Genom kontinuerliga 2

4 koordineringsmöten mellan stadsdelar och facknämnder är det möjligt att stämma av lokala kunskapsbaser och produktionsplaner. Stadsdelsnämnder och facknämnder får i uppdrag att själva organisera möten i syfte att koordinera och stämma av lokala kunskapsbaser. Ett särskilt rådslag, som leds av ansvarigt kommunalråd, ska genomföras två gånger per mandatperiod. Social resursförvaltning får i uppdrag att organisera och genomföra gemensam utbildning i samverkan med de ingående aktörerna. Arbetet ska följas upp och utvärderas och ett samarbete ska utvecklas vad gäller aktuell forskning inom området. Rapport 3 Förslag på e-demokratilösningar Av rapporten framgår hur stadens kommunikation och dialog i digitala kanaler (webben) kan utvecklas och att en särskild satsning på områdena delaktighet och inflytande behöver prioriteras. För att utveckla dialogen med medborgarna föreslås att Göteborgs stad utvecklar: En särskild webbplats för delaktighet och inflytande (omröstningar, diskussionsforum) och en utveckling av för att stödja fördjupning av demokratin. En möjlighet för medborgarna att lämna förslag till politikerna via webben, så kallat e-förslag, för hela staden. Medborgarpaneler både lokalt och för hela staden. Roller I samband med att beslut fattas i enlighet med rapportens intentioner behöver förvaltningen överväga över hur e-förslagsverksamheten ska hanteras praktiskt. Detta sker när regelverk för e-demokrativerktygen tas fram. Stadsledningskontoret ges i uppdrag att återkomma med ett regelverk för e-demokrativerktygen till kommunstyrelsen. Detta görs i samverkan med konsument- och medborgarservicenämnden som har i uppdrag att svara för stadens samordnade e-tjänstutveckling. Konsument- och medborgarservicenämnden föreslås därför få ansvar att arbeta vidare i enlighet med intentionerna i rapport om e-demokratilösningar. Förslagen om e- demokratisatsningar hanteras parallellt, med det program för stadens väg mot e- samhälle som föreslås. Stadsledningskontoret svarar för samordning och ledning i syfte att beakta demokratifrågan generellt i enlighet med förslagen i rapport 1. Bedömning En samlad bedömning av remissinstansernas inställning är att de överlag är positiva till innebörden av förslagen i rapporterna. Remissinstanserna bedömer att det skulle skapa ett mervärde för Göteborg Stad att arbeta i enlighet med dessa. Stadsledningskontoret bedömer att förslagen i samtliga rapporter ligger i linje med det uppdrag som nämnderna givits genom respektive reglementen. Därmed bedöms förslaget inte föranleda några förändringar av reglementen. Stadsledningskontoret ställer sig positiv till det övergripande syftet samt de åtgärder som föreslås i de tre rapporterna. 3

5 Ekonomiska konsekvenser Kostnadsökning gällande bred kompetensutvecklingsinsats som Social Resursförvaltning genomför är beräknad till ca 1,8 mkr (rapport 1 och 2) årligen under en period av två år från det att förslaget träder i kraft. Kostnadsökning för förstärkning av ledning och stöd för stadsledningskontoret (inom ram) Driftskostnad för E-demokratilösningar ca kronor per år (fördelas i enlighet med ekonomimodellen för kommungemensamma tjänster) Investering av E-demokrativerktyg kronor (fördelas i enlighet med ekonomimodellen för kommungemensamma tjänster) Arbetskostnad hos Konsument och medborgarserviceförvaltningen för att praktiskt hantera e-demokratisystemet kronor/år från det att förslaget träder i kraft. De ekonomiska förutsättningarna föreslås bli hanterade inom ramen för ordinarie budgetprocessen. Ytterligare kostnader är svåra att uppskatta då nämnderna redan idag genomför dialogarbete av olika slag. Idag ryms kostnaderna för detta inom respektive nämnder vilka framhåller att ett ökat antal dialoger kan komma att medföra en ökad kostnad. Dialogarbetets framtida ekonomiska konsekvenser kommer att påverkas av antalet dialoger, på vilket sätt dessa genomförs, etc. Stadsledningskontoret hänskjuter frågan om ramförutsättningar till den ordinarie budgetprocessen. Barnperspektivet Barnperspektivet anses vara tillgodosett i förslaget. I rapporterna nämns barn- och unga särskilt. Som exempel ger Göteborgsprincip 5 barn och unga en rätt att komma till tals. Vid insamlandet av sociala och lokala erfarenheter ska verktyg som är anpassade för att fånga in barns perspektiv användas. Jämställdhetsperspektivet/Mångfaldsperspektivet Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet anses också vara tillgodosett i förslaget. I ett flertal avsnitt diskuteras att människor med olika kön, ålder, etnicitet och utbildningsnivå inte deltar i exempelvis medborgardialoger på lika villkor. Rapporterna poängterar att olikheter i medborgarnas grundförutsättningar kräver ett ständigt utvecklingsarbete för att säkerställa jämställd och likvärdig service. Miljöperspektivet Vad gäller miljöperspektivet bedöms få omedelbara effekter skönjas. Det kan antas att när processer med ökad delaktighet leder till bredare och fördjupade beslutsunderlag ges bättre förutsättningar att utveckla ett hållbart Göteborgssamhälle - då även i miljöperspektivet. Omvärldsperspektivet Rapporterna baseras på diskussioner som bl. a. gjorts med Sveriges Kommuner och Landsting. Rapporterna har tagit lärdom och intryck av kommuner, inom och utom landet som uppfattas som föregångare vad gäller dialogarbete. Flertalet kommuner (Malmö, Haninge och Gislaved med flera) har tagit fram principer för medborgardialog liknande det som föreslås i rapport 1. 4

6 Borås, Malmö och Uddevalla kommuner har infört system som överensstämmer med förslagen om att införa e-förslagen. Att skapa en webbplats för inflytandefrågor är också något som kommuner kraftsamlar kring. Expedieringskrets Efter beslut expedieras ärende till samtliga stadsdelsnämnder, facknämnder, Social Resursnämnd. Göteborgs stadsledningskontor Klas Forsberg Utvecklingschef Bengt Delang Stadsdirektör Bilagor 1. Rapporter Rapport 1 - Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande Rapport 2 - Starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen Rapport 3 - Förslag på e-demokratilösningar Som särskild bilaga till rapport 1 och 2 finns svar på återremissen. 2. Protokollsutdrag, återremissyrkande 3. Tjänsteutlåtande 5

7 Rapport 1 Svar på återremitterat ärende om att fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande Diarienummer 0993/12 Repronummer 352/13

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OM UPPDRAGET BAKGRUND BAKGRUND GÖTEBORG SYFTE VAD ÄR MEDBORGARDIALOG? GENOMFÖRANDE AV UTREDNING 5 2 LIKVÄRDIGA MÖJLIGHETER 6 3 DEMOKRATI OCH MEDBORGERLIGT DELTAGANDE DEMOKRATIUTREDNINGENS SLUTSATSER OM MEDBORGERLIGT DELTAGANDE MEDBORGAR- OCH BRUKARDIALOG BEHOV AV STYRANDE PRINCIPER 8 4 GÖTEBORGS PRINCIPER FÖR MEDBORGARDIALOG BEFOLKNINGSANSVAR KOMMUNIKATION 10 5 ORGANISATION OCH SAMORDNING INVENTERING STÖD OCH SAMORDNING ORGANISATION POLITISK STYRNING 12 6 UTBILDNINGSINSATS OCH KUNSKAPSBYGGANDE GEMENSAM UTBILDNING GEMENSAMT KUNSKAPSUPPBYGGANDE ORGANISATION OCH LEDNING 13 7 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING HANDBOK VILKA RESURSER FINNS IDAG? FORSKNING 13 8 EKONOMISK BEDÖMNING EKONOMISK BEDÖMNING AV MÖTESKOSTNADER 14 9 UNGEFÄRLIGA ARBETSTIMMAR FÖR FÖRARBETE, MÖTESDAG OCH EFTERARBETE EKONOMISK BEDÖMNING AV STÖD OCH UTBILDNINGSINSATS 15

9 SAMMANFATTNING Rapporten är ett svar på kommunfullmäktiges uppdrag till stadsledningskontoret om att lämna ett förslag på hur det demokratiska uppdraget kan fördjupas. I förslaget diskuteras hur Göteborgs Stad gemensamt och på stadsdelsnivå kan arbeta med medborgardialog. Det bedöms finnas ett behov av att formulera en gemensam kultur för medborgardialogsfrågan. Kompetensen vad gäller dialogfrågor i Göteborgs Stad behöver förstärkas. Göteborgsprinciperna för medborgardialog Göteborgarnas behov ska vara vägledande för Göteborgs Stad. Från och med föreslås att staden använder sig av sju principer för medborgardialog. Nedan återfinns en kortversion av principerna: 1. Perspektiven om allas lika värde, ett demokratiskt och hållbart samhälle grundar dialogen 2. Dialog ska övervägas vid förslag som direkt och i betydande grad rör invånarna 3. När beslut är fattat om att ha dialog ska medborgarna minst bli hörda 4. Staden ska anstränga sig för att erbjuda goda möjligheter till deltagande 5. Barnens rätt att komma till tals ska särskilt beaktas 6. Medborgardialogens resultat ska alltid återkopplas 7. De förtroendevalda ansvarar för hur resultatet av dialogen påverkar beslutet. Vid en dialog ska medborgarnas socioekonomiska förhållanden samt genusperspektiv analyseras så att medborgardialogen nyttjar metoder för att involvera så många som möjligt. Kompetensen inom dialogområdet behöver förstärkas. En inventering av tjänstepersoner som har kunskap inom området medborgardialog ska ske. Inventeringen ska ge svar på frågan om hur tjänstepersoner kan användas mellan organisationer. Stadsledningskontoret ansvarar för att en bred kompetenshöjningsinsats genomförs i samverkan med berörda organisationer. En handbok för medborgardialog ska tas fram. Stadsledningskontoret ansvarar för strategiskt stöd samt har en tydligt samordnande roll. Social resursförvaltning föreslås i uppdrag att ansvara för genomförandet av kompetensutveckling inom området medborgardialog. Medborgardialogarbetet ska följas upp och utvärderas. Ett samarbete ska utvecklas vad gäller aktuell forskning inom området.

10 1 INLEDNING 1.1 Om uppdraget Kommunfullmäktige gav stadskansliet följande uppdrag: I det fortsatta arbetet med den nya stadsdelsnämndsorganisationen vill vi skapa förutsättningar för bra inflytande och god kontakt med medborgarna. [ ] Stadsdelsoch andra berörda nämnder besitter en stor kompetens som skall tas tillvara i översynen. Stadskansliet ges i uppdrag att, med stöd av stadsdelnämnderna/beredningsgrupper och andra berörda nämnder och bolag, utarbeta ett förslag till hur det demokratiska uppdraget kan fördjupas. Syftet är att stärka kontakten med och öka medborgarnas möjligheter till inflytande i den demokratiska processen. 1 Stadsdelsnämnderna har befolkningsansvaret och har i uppdrag att ha kontakt med medborgarna i respektive område. Denna kontakt skall fördjupas och det medborgerliga deltagandet öka med större möjligheter till inflytande i den demokratiska processen. 1.2 Bakgrund Under de senaste decennierna förändringar skett vad gäller demokratins förutsättningar såväl ur ett globalt som nationellt perspektiv. Tre tydliga globala rörelser kommer att påverka nationella förhållanden på ett sätt som det idag bara är möjligt att göra antaganden om: Globaliseringen med en förskjutning av det ekonomiska maktcentrat öster och söder ut. Migrationen och mobiliteten med arbetskraft- och flyktingströmmar. Urbaniseringen där mer än hälften av jordens befolkning numera bor i alltmer segregerade städer. 2 I ett nationellt perspektiv kan det konstateras att Sverige idag inte ser ut som det gjorde för 100 år sedan när de flesta av dagens politiska partier bildades. De etablerade politiska partierna får allt färre medlemmar och har svårt att rekrytera nya grupper, samtidigt som nya partier kan bildas kring enstaka frågor och på kort tid få mandat och plats i folkvalda församlingar. Allt färre personer, ca 5 procent jämfört med 15 procent i mitten av 1980-talet, av befolkningen är medlemmar i politiska partier. Cirka 1 procent har politiska förtroendemannauppdrag. 3 Förtroendemannauppdraget har blivit alltmer professionaliserat i ett samhälle med en ökande grad av komplexitet. Valdeltagandet har visat en minskande trend även om en viss ökning skett i det senaste valet. Stora skillnader finns i valdeltagande mellan olika delar av landet, regioner, kommuner och även inom de större städerna. Väljarna är rörligare än någonsin och sympatierna rör sig nu även mellan de politiska partierna på ett sätt som inte var fallet för tio år sedan. 1 Kommunfullmäktiges beslut, , 17, Dnr 0776/09. 2 Hans Abrahamsson, Vår tids stora samhällsomdaning - städers ökade rollför social hållbarhet (2013), s 10 samt Diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2012). 3 SCB

11 Internationella undersökningar beskriver att svenskarna i en jämförelse med andra länder har utvecklat en hög grad av sekularisering och individualism. Generellt värdesätts oberoende, individuella rättigheter och självförverkligande högre än exempelvis familj och nation. 4 Utbildningsnivån är avsevärt högre än för 30 år sedan. Undersökningar visar att en majoritet av befolkningen vill delta i samhällsdebatten 5 och är intresserade av politiska frågor. Medborgarna vill ofta företräda sig själva istället för att bli företrädda. Det lokala engagemanget ökar. Allt fler engagerar sig på andra arenor än tidigare och vill vara med och påverka. 6 Framväxten av sociala medier skapar nya möjligheter till politisk mobilisering, i såväl mindre sakfrågor som större sammanhang, vilket sannolikt kommer få en ökande betydelse i samhället framöver. Allt fler, inom framför allt politik och media, når numera dagligen och snabbt ut med sina åsikter via bloggar och Twitter. 7 Det demografiska dilemmat innebär att de 40-talister som går i pension ersätts på arbetsmarknaden av årskullar med betydligt färre individer. Samtidigt bedöms ett ökande antal äldre under de närmaste åren bli i behov av vård och omsorg. Utifrån det glapp som riskerar att uppstå mellan skatteutrymme och välfärdens krav kan en prioriteringsdiskussion bli nödvändig Bakgrund Göteborg ndersökningar, rapporter och enkäter 8 pekar mot att det finns en brist på upplevt inflytande för medborgarna i Göteborg. Detta trots att försök gjorts och fortfarande görs för att öka medborgarnas möjlighet till inflytande och kontakt med förtroendevalda. Ett av de viktigare motiven för att genomföra stadsdelsreformen var enligt kommunfullmäktiges beslut 9 att: Stadsdelsnämnderna skall stärka det demokratiska inflytandet över Göteborgs stads verksamheter. Göteborgarna får ökade möjligheter att delta i arbetet att utveckla och förbättra den kommunala verksamheten - både som förtroendevalda, som medborgare och som anställda i Göteborgs stad Samtidigt visar undersökningar att förtroendevalda fått djupare kunskaper om de lokala förutsättningarna och kommit närmare de viktiga kärnverksamheterna just genom stadsdelsnämndsreformen. Därmed har förutsättningarna ökat för de politiska bedömningarna och prioriteringarna utifrån en lokal kompetens. Av budgeten för Göteborgs Stad framgår följande: Vi ser att stärkt samverkan med civilsamhället är centralt för en hållbar stad. Invånarna ska ges ökad kunskap om sina rättigheter och stadens verksamheter ska bli mer lyhörda 4 World Value Survey är en stor internationell enkät som mäter värderingar i många länder, (data finns tillgängliga via 5 Novus har under 2013 undersökt närdemokratin i Sveriges kommuner. Undersökningen visar att 60 procent av svenskarna vill delta i medborgardialoger, men att bara 10 procent känner att de blivit inbjudna. Källa: 6 SOM-institutet, Göteborgs universitet 7 Kampen om opinionen, Politisk kommunikation under svenska valrörelser, Jesper Strömbäck, Lars Nord (red.), s Som exempel kan nämnas SOM-rapport nr 10, (1992), Utvärdering av SDN- reformen (1994), SKL:s kommunkompass (analys av Göteborgs stad) (2007) och SOM-rapport nr 60 (2013), s Kommunfullmäktiges beslut om SDN 1988: Budget för Göteborgs Stad, 2014, s 18. 2

12 för medborgarnas rättigheter. I arbetet med mänskliga rättigheter ska även regelbunden dialog föras med det civila samhällets organisationer. Frivilligorganisationer bör kunna redovisa sina synpunkter på kommunens verksamheter. Göteborgarnas möjligheter till demokratiskt inflytande ska säkerställas. Vuxna, barn och unga har rätt att delta i beslutsfattande och planering av åtgärder som berör dem och deras rättigheter. Brukarråd, anhörigråd och medborgarpaneler ska användas inom staden. Uppdraget ska utveckla former för att stärka kontakten med och öka medborgarnas möjligheter till inflytande i den demokratiska processen. Medborgarbegreppet definieras 11 på samma sätt som i tjänsteutlåtandet om Medborgarservice och utesluter därmed inte någon grupp som har ett behov av service eller inflytande inom kommunens ansvarsområden. Med begreppet inflytande menas möjligheten att påverka. Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Medborgarnas inflytande i den demokratiska processen mellan valen ska ge avtryck och leda till en hållbar samhällsutveckling. Det handlar om att kommunen ska utvecklas tillsammans med medborgarna och ta tillvara kunskaper och erfarenheter och se medborgarna som en tillgång för att forma framtidens Göteborg. Som en av Granskningskommissionens 12 tio rekommendationer till Göteborgs stad förelås att staden utvecklar dialogen med medborgarna: De politiska partierna såväl som förvaltningarna måste utveckla nya former för dialog med medborgargrupper, inte minst med dem som har de sämsta politiska resurserna för att göra sina röster hörda. Eftersom jämförelsevis få människor i dessa grupper röstar måste kommunen upprätta andra kanaler för att fånga upp deras krav, behov och kritik SYFTE I reglementet för Göteborgs stadsdelsnämnder framhålls att medborgarnas delaktighet ska stärkas. Engagemang som verkar främjande och förebyggande för en lokalt positiv samhällsutveckling lyfts fram. Ansvaret för att föra in den sociala dimensionen i arbetet för hållbar utveckling har tydliggjorts. Detta ska leda till ett mer demokratiskt och hållbart Göteborgssamhälle. 14 Möjligheten för medborgare att kunna påverka och komma med förslag gällande kommunens verksamhet ersätter inte den representativa demokratin, men när stadens nämnder involverar, engagerar och tillvaratar medborgarnas idéer innebär det att medborgarna kan bli delaktiga i beslutsprocessen. Det är de förtroendevaldas ansvar att ta ställning till om det finns förutsättningar till medborgerligt inflytande. Då detta sker kommer det vara en viktig faktor för att förstärka känsla av tillhörighet. Det handlar om att erbjuda medborgarna möjligheter att vara delaktiga i den demokratiska processen, en förtroendefråga som i sig kan öka tilltron till 11 Med medborgare avses alla personer som har en aktiv relation med staden oavsett deras medborgarskap, till exempel boende och besökare. I begreppet inkluderas också de medborgare som är företagare eller medlemmar i t.ex. föreningar och ideella organisationer. Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice sid Den 8 december 2011 beslutade kommunfullmäktige, att ge revisorskollegiet i uppdrag att inrätta en oberoende granskningskommission som på kommunstyrelsens initiativ skulle: Utreda om något särskilt skapat grogrund för oegentligheter i Göteborg. Lämna förslag på hur förtroendet kan stärkas för den demokratiska processen i Göteborgs Stad. Lyfta fram goda exempel från omvärlden. 13 Tillitens gränser, Granskningskommissionens slutbetänkande, s Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder, 4. 3

13 det representativa systemet och bidra till att stärka förtroendevaldas roll som företrädare för medborgarna. 1.4 Vad är medborgardialog? Medborgardialog kan beskrivas som sådana aktiviteter som syftar till att öka både demokratin och effektiviteten. Demokratin i bemärkelsen deltagande, inflytande och delaktighet. Effektivitet i meningen resurser för problemlösning och genomförande. 15 Medborgardialogen kan ses som ett komplement till den ordinarie dialog som sker med medborgarna. De traditionella kanaler som den representativa demokratin använder sig av tycks ha svårt att säkra det medborgerliga medskapandet. Om förtroendevalda i stadens nämnder har tillgång till ett bredare underlag i beslutsfattandet, där medborgarnas uppfattningar och synpunkter uttrycks bedöms detta ge möjlighet att bättre möta göteborgarnas behov. För att nå en riktigt god insikt om medborgarnas levnadsvillkor, hur de tänker och vilka ståndpunkter som finns bedöms Göteborgs Stad behöva bygga en dialogkultur. Samtalet behöver pågå hela tiden för att göra det möjligt att berörda medborgare ges information om de grunder som förtroendevalda har för att ta ställning till frågor av olika slag. Dialogen, i sig självt, blir så att säga en förutsättning för att besluten ska kunna uppfattas som berättigade. Dialogen kan sägas ha olika avsikter, det handlar om att öka medborgarnas självtillit och kapacitet för att såväl kunna påverka sin vardagssituation som att aktivt kunna delta i och påverka samhällets utveckling. Stadens nämnder behöver göra det enklare för medborgarna att känna till bakgrunder till beslut. När staden möjliggör medborgerligt deltagande kan dialogen i sig bidra till en bättre förståelse för kommunens ansvar och bakgrund till de beslut som fattas. Genom dialogen skapas transparens. Känslan av inflytande hjälper till att stärka de demokratiska värderingarna, främja folkhälsan och det sociala kapitalet. Figur 1. Medborgardialogens förtjänster 15 En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet (SOU 2001:1) 4

14 1.5 Genomförande av utredning Dåvarande Stadskansliet startade sommaren 2010 en utredning för att få ett helhetsgrepp och inhämta kunskap om hur det är möjligt att fördjupa den lokala demokratin. Mot bakgrund av Kommunfullmäktiges uppdrag påbörjades ett insamlande till en omvärldsbild genom att undersöka medborgardialoger nationellt och internationellt. Utredningsuppdraget var till en början delat mellan två personer. Fokus för ena uppdraget inriktades mot hur stadsdelsnämnderna kunde nå ett starkare inflytande i stadsplaneringsprocessen, medan fokus på den senare delen av uppdraget har handlat om hur det är möjligt att fördjupa demokratin. Kontakter har under utredningens gång tagits med ett antal interna och externa intressenter, aktörer för barns inflytande, Göteborgs universitet, Sveriges Kommuner och Landsting etc. Intervjuer med nyckelpersoner har genomförts för att analysera viktiga inslag och bilda en grund för hur det praktiska arbetet med utredningen skulle läggas upp. En inventering av vilka medborgardialoger som staden redan använt sig av har genomförts. Informationsmöten om det pågående arbetet med dialog och demokrati genomfördes tillsammans med Centrala Älvstaden gentemot nämnder och ledningsgrupper i stadens stadsdelar. Goda exempel på kommuner som uppfattas som föregångare vad gäller medborgardialog har samlats in. Besök har gjorts i kranskommuner och samtal har förts med aktörer i närområdet. Utöver detta har studiebesök genomförts i Malmö och Århus i Danmark. Syftet har varit att ta reda på vad som fungerar och vad som skulle kunna utvecklas mer. Erfarenheter från exemplen har inspirerat till de förslag och åtgärder som presenteras i detta dokument. Dialog har kontinuerligt förts med företrädare för samtliga partier på både lokal nivå och centralt för staden. Stadsdelsnämnder har besökts och kommunstyrelsen har fortlöpande informerats. Ett flertal träffar med förtroendevalda och deras organisationer har genomförts. Utgångspunkten har varit att en löpande dialog med politiska företrädare om hur dialogen ska utvecklas är en viktig förutsättning för utredning. Stadsdelarnas beredningsgrupper har varit med under arbetets gång. När beredningsgrupperna ersattes av stadsdelarnas presidier blev dessa en naturlig motpart för informationsutbyte. En kontinuerlig dialog har förts med förvaltnings- och bolagschefer. En styrgrupp på Stadsledningskontoret finns etablerad för detta. Efter sommaren 2011 skapades en ny organisation för arbetet och en ny politisk styrgrupp tillsattes. Två arbetsgrupper, bestående av representanter från stadsdelarna och de berörda fackförvaltningarna, bildas. En grupp för hur det är möjligt att fördjupa demokratin och en grupp för hur stadsdelarna kan få starkare inflytande vad gäller stadsutvecklingsprocessen. Förslaget skickades ut på remiss till stadsdelsnämnder och facknämnder i perioden oktoberdecember 2012 och bordlades därefter av kommunstyrelsen på sammanträdena 23 januari 2013 och den 6 mars Den 6 maj 2013 återremitterade kommunstyrelsen förslaget till Stadsledningkontoret för klargörande av kvarstående frågeställningar. 5

15 2 LIKVÄRDIGA MÖJLIGHETER Det framhålls i Göteborgs Stads reglemente att nämnderna, utifrån respekten för människors lika värde och rättigheter, har ett ansvar att stärka medborgarnas delaktighet och engagemang som verkar främjande och förebyggande för en lokalt positiv samhällsutveckling. Medborgare med exempelvis olika kön, ålder, etnicitet och utbildningsnivå deltar inte alltid i medborgardialoger på lika villkor. Olikheter i medborgarnas grundförutsättningar kräver ett ständigt utvecklingsarbete för att säkerställa jämställd och likvärdig service. Av budget för Göteborgs Stad framgår: Jämställdhet är en mänsklig rättighet och kvinnors rättigheter ska respekteras. Göteborgs Stad ska bli en förebild i jämställdhet och jämställd verksamhetsutveckling. Detta bidrar till att kvinnor och män blir ekonomiskt jämställda samt ges samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det är viktigt att öka deltagandet i de politiska processerna genom exempelvis en jämställdhetssäkrad medborgardialog. Alla medborgare har inte lika möjligheter att göra sig hörda och framföra sina krav och synpunkter i det offentliga rummet. Kvinnor och män har olika behov och erfarenheter som behöver tas in i medborgardialoger och planeringsprocesser. Göteborg är en stad där andelen röstdeltagande i vissa valdistrikt är under 50 procent medan andra har ett röstdeltagande över 90 procent. Det finns en stor spännvidd i förmågan att delta i samhällsdebatten. För att öka det demokratiska deltagandet krävs det därför olika verktyg och förhållningssätt för att ge alla medborgare möjligheter att delta och kunna påverka. När beslut om att genomföra en medborgardialog fattas bör målgruppernas socioekonomiska förhållanden samt genusperspektiv analyseras så att dialogen använder sig av redskap och metoder i syfte att involvera så många som möjligt. Det handlar om att motverka risken för att vissa grupper får genomslag för sina idéer på bekostnad av andra DEMOKRATI OCH MEDBORGERLIGT DELTAGANDE Vad är utmärkande för en god kommunal demokrati? Det finns inga speciella regler i den kommunala lagstiftningen som ger Göteborgs Stad eller någon annan kommun ett särskilt ansvar för på vilket sätt medborgarnas inflytande ska säkras. Sedan 1990-talet har ett antal utredningar behandlat frågor som rör medborgarnas insyn och deltagande i den kommunala demokratin Demokratiutredningens 19 slutsatser I en av utredningarna slogs fast att den svenska demokratin behöver revideras. Utgångspunkten för Demokratiutredningen var medborgarnas möjligheter att göra sig gällande i samhällsutvecklingen: 16 Budget för Göteborgs Stad 2014, s Göteborgs Stad medverkar i Sveriges Kommuner och Landstings projekt jämställdhetsintegrerad medborgardialog i syfte att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska delta på lika villkor i samhällsutvecklingen. Staden har tagit fram ett metodstöd för det praktiska arbetet. 18 Förnyelse i kommuner och landsting (SOU 1996:169), På medborgarnas villkor (SOU 1996:162), Att vara med på riktigt demokratiutveckling i kommuner och landsting (SOU 2001:48), En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet (SOU 2001:1). 19 Regeringen uppdrog 1997 till Demokratiutredningen att belysa de nya förutsättningar, problem och möjligheter som det svenska folkstyret mötte inför 2000-talet. 6

16 Demokratiutredningen framhöll tre viktiga värden 20 : 1. Deltagande - medborgarna är aktiva i samhället. 2. Inflytande - medborgarna har möjlighet att påverka, det finns former för att utöva inflytande. 3. Delaktighet - medborgarna ges inte bara inflytande, utan känner att de har inflytande. För att värdena ska uppnås anfördes att tre utgångspunkter behöver vara uppfyllda: 1. Politisk jämlikhet, ingen medborgare ska vara mer värd än någon annan. 2. Öppenhet och insyn. Det ska vara öppet för alla och enkelt att få insyn. 3. Meningsfullt deltagande. Formerna för att uppnå deltagande, inflytande och delaktighet ska vara ändamålsenliga och ge möjlighet till inflytande. 21 Kommunallagen förändrades år 2002 då det blev möjligt för de kommuner som så önskar att använda sig av medborgarförslag Om medborgerligt deltagande Att använda sig av olika metoder för medborgerligt deltagande är ingen ny företeelse. I mitten av 1980-talet beskrev amerikanska forskare att medborgarpaneler kan vara ett nytt tillvägagångssätt vad gäller medborgerligt deltagande. [ ] the authors conclude that Citizens Panels have high potential for a variety of uses. 23 Vid införandet av metoder för medborgerligt deltagande är det centralt med varsamhet när kommunen formar eller implementerar medborgardialogen. Brister i planeringen kan leda till försenade beslut, ökade konflikter, missnöjda deltagare och ökande misstroende bland medborgarna. 24 Begreppet medborgardialog är en ny term vilken egentligen beskriver en flora av skiftande sätt att konsultera och föra dialog med medborgarna. 25 Vad gäller medborgarinflytande finns det utifrån genomförda nationella undersökningar 26 inte några uppenbara samband mellan genomförda stadsdelsreformer och demokratiaspekter. Den representativa demokratin kan sägas ha ökat, men medborgarnas upplevelse av ökat medborgarinflytande kan inte konstateras. I översynen av den samlade stadsdelsnämndsorganisationen i Göteborg görs 20 SOU 2000:1, s SOU 2000:1, s Medborgarförslag innebär en rätt för den som är folkbokförd i en kommun eller i ett landsting att väcka ärenden i fullmäktige om frågor inom kommunens eller landstingets ansvarsområden. Förslagsrätten gäller också för barn och ungdomar liksom utländska medborgare utan lokal rösträtt. 23 Citizens Panels: A New Approach to Citizen Participation Ned Crosby, Janet M. Kelly and Paul Schaefer Public Administration Review Vol. 46, No. 2 (Mar. - Apr., 1986), s Further Dissecting the Black Box of Citizen Participation: When Does Citizen Involvement Lead to Good Outcomes? Yang, Kaifeng; Pandey, Sanjay K.. Public Administration Review, Nov/Dec Uttrycket tycks ha varierat, sett till olika tider och länder. I Sverige har forskare beskrivit detsamma i termer av demokratiutvecklingsprojekt, demokratiexperiment, aktiveringens politik och demokratipolitik. Även om det finns en del skillnader mellan begreppen finns det gemensamma drag. 26 Lokala demokratiexperiment exempel och analyser (SOU 1998:155), Lokalt medborgarskap i Sverige, Marie-Pierre Richard, Arbetsrapport 26, CEFOS, Göteborgs universitet

17 slutsatsen att det behövs ett fortsatt arbete med att utveckla formerna för medborgarinflytande. 27 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uppmuntrar Sveriges kommuner att arbeta med medborgerligt deltagande och menar att medborgardialog är att ge medborgarna ett verktyg för delaktighet och inflytande. SKL startade 2006 projekt medborgardialog och ser i erfarenheterna ett behov av att systematisera medborgardialogen. På Regeringskansliets webbplats under fliken Demokratipolitik framhålls att förstärkta möjligheter till insyn, inflytande och deltagande i den demokratiska processen är prioriterade områden inom demokratipolitiken Medborgar- och brukardialog Medborgardialog är en del av den politiska styrningen där strukturerad dialog används som ett tydligt inslag inför beslut i kommunen. Det kan både röra beslut i nämnder, beredningar eller i kommunfullmäktige. Respektive nämnd, initierar dialog med medborgarna i ett särskilt ärende eller i en särskild fråga. Brukardialog eller brukarinflytande avser kommunens specifika tjänster och service till sina invånare. Här handlar det om att följa upp kvaliteten och tillvarata brukarnas synpunkter på tjänsterna. Brukardialogen handlar inte om den politiska processen och sker främst mellan brukare och tjänstemän. Med hjälp av brukardialog kan tjänster och service förbättras och utvecklas. Brukardialog och medborgardialog kompletterar, tillsammans med den partipolitiska dialogen, varandra. De politiska partierna har utöver ovannämnda dialoger sina egna arenor. 3.4 Behov av styrande principer Stadsledningskontoret ser ett behov av att strukturera arbetet med stadens medborgardialoger och konstaterar att det ur ett medborgerligt perspektiv är en gemensam angelägenhet att sträva efter att dialoger utförs på liknande sätt. En avsaknad av gemensamt perspektiv eller principer för det medborgerliga deltagandet gör att det finns en risk för att medborgarnas behov av dialoger inte blir tillgodosedda på ett tillfredsställande sätt. Det finns ett stort värde i att säkerställa att de dialoger som genomförs inom staden gör detta utifrån ett gemensamt angreppssätt. Genom en tidigare genomförd kartläggning av genomförda medborgardialoger i staden framkommer ett behov av att arbeta mer likvärdigt och strukturerat. Det föreslås därför att Göteborgs Stad från och med ska använda sju principer för dialogen inom staden Forskningsläget vad gäller medborgardialogers funktion och förtjänst uppges vara svagt. I artikeln Kan medborgardialoger stärka den representativa demokratin? framhålls att mycket av forskningen dominerats av fallstudier av enskilda projekt som påvisat både framgångrika och problemfyllda exempel, men inte lyckats klarlägga några tydliga generella tendenser. 28 Regeringskansliet beskriver begreppet Medborgardialog på sin webbplats som: Det är att medborgare ges möjlighet att möta andra för att föra dialog om olika frågor som rör samhällets utveckling. Utgångspunkten är att alla ska få föra fram sin åsikt och argumentera för sin syn på frågan och man behöver inte komma till konsensus. 29 Modellen bygger de principer som Århus kommun i Danmark arbetat fram och beskrivs i Århus-model for borgerinddragelse, Juni För ytterligare information hänvisas till: 8

18 4 GÖTEBORGS PRINCIPER FÖR MEDBORGARDIALOG Medborgardialog i Göteborgs Stad sker utifrån perspektivet om alla göteborgares lika värde, det demokratiska och hållbara samhället, i enlighet med stadsdelsreglementet. Nämnderna ska verka för att utifrån respekten för alla människors lika värde och rättigheter stärka medborgarnas delaktighet och engagemang som verkar främjande och förebyggande för en lokalt positiv samhällsutveckling. Detta skall på sikt bidra till ett mer demokratiskt och hållbart Göteborgssamhälle. 2. Vid förslag som direkt och i betydande grad rör stadens/stadsdelens invånare ska alltid medborgardialog övervägas och ställning tas Vid större förändringar av kommunens verksamhet ska strävan vara att föra en dialog med medborgarna. Göteborgsprinciperna för delaktighet och dialog gäller för strategier, politikområden, planer och projekt. Det är viktigt att övervägandet görs i tidigt skede. Omfånget och karaktären av medborgardialogen ska läggas fast för varje fråga. Göteborgarna ska alltid ha möjlighet att lämna sina synpunkter. 3. Göteborgarna ska, som lägsta nivå, ha rätten att bli hörda 31 i de fall när man fattat beslut om att ha dialog Rätten att bli hörd gäller för alla strategier, politikområden, planer och projekt som har ett betydande intresse för medborgarna. 4. Göteborgarna ska i samband med en dialog ges goda möjligheter att kunna delta Hänsyn ska tas till den aktuella målgruppen. Strävan ska vara att dialogen är utformad på så sätt att alla samhällets grupper ges likvärdiga möjligheter att delta. Uppsökande arbete för att nå prioriterade grupper ska särskilt övervägas. Dialogen ska annonseras brett. Det är viktigt att dialogen sker i ett tidigt och påverkbart stadium. Materialet ska vara tillgängligt och begripligt. 5. Barns och ungas rätt att komma till tals skall särskilt beaktas. Verktyg som är anpassade för att fånga in barns perspektiv ska användas. Med barn avses personer upp till 18 år. 6. Resultatet från medborgardialogen ska återkopplas Det är avgörande att det finns en kontinuerlig och bred återkoppling, av vad dialogen har fått fram och hur resultatet blev. Den lägsta nivån av återkoppling är att resultatet av dialogen återges till de som deltagit. En beskrivning av på vilket sätt medverkan i dialogen har påverkat processen bör ingå i återkopplingen. 7. Förtroendevalda ansvarar för hur resultatet av dialogen påverkar beslutet Ansvaret för att prioritera frågor och göra bedömningar utifrån ett helhetsperspektiv ligger på de förtroendevalda som fattar beslut i frågorna. Dialogens resultat ska ligga till grund för underlaget som presenteras inför beslut. 30 Läsanvisning: Göteborgsprinciperna för medborgardialog utgör en helhet, hänger nära samman och bygger på varandra. För att förstå principerna är det därför viktigt att inte läsa dessa lösryckta ur sitt sammanhang. 31 Begreppet Att bli hörd används i barnkonventionens demokratiartikel 12 för att ange en nivå på lyssnande och delaktighet som någon har rätt till. Att bli hörd innebär att man skall bli lyssnad på, där möjlighet till påverkan ska finnas och deltagande skall vara möjligt. Begreppet innebär att det ska upplevas som betydelsefullt att medverka och att se medborgarnas medverkan som en källa för engagemang och motivation, När staden bjuder in till dialoger det gäller det att fundera över metoder som passar bäst utifrån syfte, målgrupp och antal deltagare. 9

19 4.1 Befolkningsansvar När en medborgardialog övervägs av en fackförvaltning eller ett bolag ska den eller de stadsdelar som är berörda alltid kontaktas. Stadsdelsnämnderna har i enlighet med reglementet befolkningsansvaret för göteborgarna. Nämndernas verksamhet syftar till att på den kommunala demokratins grund tillhandahålla göteborgarna de tjänster som lagstiftaren och fullmäktige bestämt. Genom nämnderna stärks det demokratiska inflytandet över stadens verksamheter. Stadsdelsnämnderna har det yttersta ansvaret för befolkningen i respektive stadsdel. 32 Dialogarbetet ska utgå från en så bred förankring och ett så stort kunskapsunderlag som möjligt. Den befolkningsansvariga nämnden har kunskap om vad som pågår i stadsdelen och kompetens som kan bidra till en bra och bred dialog. Det finns dessutom en effektivitetsaspekt genom att den eller de berörda stadsdelarna själva kan delta med relevanta frågor. Ansvaret för dialogen åvilar den fack- och stadsdelsförvaltning eller bolag som har initierat den. 4.2 Kommunikation Information och kommunikation är en grundförutsättning för att Göteborgs Stad ska kunna utveckla och förstärka demokratin och för att göteborgarna ska kunna tillvarata sina demokratiska rättigheter. Av denna anledning har kommunikationen en extra viktig roll vid medborgardialog. Kommunen måste i alla aktiviteter som syftar till att skapa kommunikation utgå från mottagarnas situation, kunskaper och attityder. Inför medborgardialog behöver kommunikationen särskilt planeras för att nå de tilltänkta målgrupperna. När kommunen bjuder in medborgarna till dialoger är det viktigt att utgå ifrån att det finns ett verkligt intresse att vilja veta vad medborgarna tycker i en viss fråga. 32 Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder 2 10

20 5 ORGANISATION OCH SAMORDNING 5.1 Inventering Att stärka den lokala demokratin genom en fördjupad dialog med medborgarna är ett arbete som pågått under ett antal år. I den inventering som gjordes i den tidigare organisationen med 21 stadsdelsnämnder framkom att dialoger hade genomförts i olika utsträckning i stadsdelarna. Det kunde konstateras att det inte fanns en likvärdighet inom staden på detta område. Dialogerna var många gånger lika med möten med information och möjlighet till dialog. 5.2 Stöd och samordning För att nå en bredare befolkning bör olika metoder användas. Dialogen behöver vara välplanerad med tydligt syfte och klara förutsättningar. En god återkoppling efter dialogen är fundamental. För att genomföra en fördjupning och utveckling på ett strukturerat sätt för hela staden krävs ett tydligt stöd- och samordningsarbete. Det måste finnas förutsättningar för att få en likvärdighet i staden och för att tillsammans kunna arbeta för en hållbar utveckling. För att genomföra uppdraget kommer stöd att behövas till stadens förvaltningar och verksamheter. Det är av vikt att det sker ett kunskapsuppbyggande i staden. För att säkerställa uppbyggande av kompetens i stadens förvaltningar och verksamheter bör ett nätverk på operativ nivå byggas upp. Det kommer även att behövas externa personer med kompetens som samtalsledare i dialoger. 5.3 Organisation Det är av vikt att det sker en kompetenshöjning i stadens alla organisationer både för nämnder och styrelser samt tjänstemannaorganisationen. Stadsdels- och fackförvaltningar ska ha kompetens inom utvecklingsområdet medborgardialog och genomför arbetet med de praktiska dialogerna. För att klara av uppdraget på ett bra sätt är det betydelsefullt att det finns personer med fördjupade kunskaper kring frågorna inom organisationerna. Social Resursförvaltning genomför därför en bred kompetenshöjningsinsats. Detta sker i samverkan mellan stadsledningskontoret, social resursförvaltning och i övrigt de berörda organisationerna. Uppdraget vad gäller kompetenshöjande insatser föreslås ges till Social resursnämnd. Social resursförvaltning har idag ett uppdrag att via S2020 arbeta med den sociala dimensionen i stadsutvecklingsfrågor. Förvaltningen arbetar med utbildningsinsatser, metodutveckling och forskning i nätverk inom området och har samtidigt ett uppdrag att bygga kunskap och sprida kunskap om hantering av samhälleliga konflikter/processer. Dialog kan ses som ett verktyg som är till gagn för staden när arbetet med dialoger utvecklas vidare. 33 När Göteborgsprinciperna har tagits och dialogerna genomförs bedöms det tillföra staden kunskaper både om hur dialogerna fungerar och vilka verktyg och metoder som är lämpliga att använda. Uppföljningen av arbetet, insamlandet och spridandet av den gemensamma kunskapen ansvarar stadsledningskontoret för. Det kommer också att samlas kunskap om hur 33 Social Resursförvaltning bedömer arbetsinsatser och administrativa kostnader för uppdragen kräver 3 heltidstjänster eller motsvarande 1,8 mkr. 11

21 Göteborgarna ser på en rad olika frågor av betydelse för staden. Ansvaret för insamlande och strukturerande av kunskapen föreslås åläggas stadsledningskontoret. De främsta utmaningarna är att säkerställa likvärdigheten för boende i olika stadsdelar, dels säkerställa kommunikationen mellan stadsdelsnämnderna och facknämnderna. Stadsledningskontoret gör en bedömning att innehållet i förslaget ligger i linje med det uppdrag som nämnderna givits genom respektive reglementen och bedömer att upprättat förslag inte föranleder några förändringar av respektive reglementen. 5.4 Politisk styrning Stadsledningskontoret framhåller att det finns behov av central politisk styrning för medborgar-dialogfrågan. Ett flertal kommuner använder sig av särskilda demokratiberedningar. 34 Stadsledningskontoret vill peka på att det är en framgångsfaktor i sig och ett symboliskt värde att etablera en politisk funktion på kommunalrådsnivå, liknande den som under ett par år har funnits i Malmö Stad och Upplands Väsby. Där har ett kommunalråd ett särskilt ansvar för dialogfrågan. Ytterst är frågor om politisk organisering en politisk bedömning, varför stadsledningskontoret inte lämnar något eget förslag i frågan. 6 UTBILDNINGSINSATS OCH KUNSKAPSBYGGANDE 6.1 Gemensam utbildning Det är betydelsefullt att göra en bred utbildningssatsning så att förståelse och kunskap finns i organisationerna. Social resursförvaltning har idag ett uppdrag att via S2020 att arbeta med den sociala dimensionen i stadsutvecklingsfrågor och genomför en rad utbildningssatsningar inom området. Stadsledningskontoret föreslår att Social resursförvaltning får i uppdrag att organisera och genomföra den gemensamma utbildningen i samverkan med de ingående aktörerna. 6.2 Gemensamt kunskapsuppbyggande Det är av vikt att kontinuerligt tillföra och lära nytt om hur den hållbara staden skapas och utvecklas. Stadens utveckling är beroende av en helhet där kunskaper tas till vara och utvecklas för att skapa en gemensam kunskap. Uppdraget att genomföra en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad föreslås läggas på Social resursförvaltning i samverkan med övriga organisationer. Insatserna skall vända sig till både politiker och tjänstemän i de berörda organisationerna. 34 Malmö, Skellefteå, Vänersborg, Gislaved, Kungälv, Ale är några exempel på kommuner som inrättat demokratiberedningar. 12

22 6.3 Organisation och ledning För att genomföra en fördjupning och utveckling på ett strukturerat sätt för hela staden krävs ett stöd- och samordningsarbete. För att säkerställa uppbyggande av kompetensen i stadens organisationer bör ett nätverk på operativ nivå byggas upp. Stadsledningskontoret föreslår att stadsledningskontoret förstärks så att kompetens för ledning, samordning, uppföljning och strategiskt stöd, för utvecklingsområdet medborgardialog säkerställs. 7 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Nämndernas arbete med medborgardialog med utgångspunkt från intentionerna i föreliggande rapport, ska följas upp och utvärderas. Att arbeta med medborgardialog är en utmaning för hela staden. För att det ska vara möjligt att se vad i dialogen som lett till vilket resultat är det av stor vikt att dokumentation sker löpande och rapporteras med jämna mellanrum. De dialoger som skett måste kontinuerligt följas upp så att praktiska erfarenheter kan ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Detta bör göras löpande enligt en på förhand bestämd mall Handbok Erfarenheterna från utvärderingarna av medborgardialogerna skulle kunna samlas exempelvis på stadens intranät för spridning i organisationen. Som stöd för planering, genomförande och utvärdering av medborgardialog i stadens verksamheter föreslås att en handbok för medborgardialog tas fram samt att stadsledningskontoret får i uppdrag att tillse att handboken produceras. Handboken blir i sig självt en verktygslåda för dialogarbetet och även för hur det kan följas upp. 7.2 Vilka resurser finns idag? Vilka resurser för medborgerligt dialogarbete finns i staden idag? Vilken kompetens finns i stadens förvaltningar kring medborgardialog och särskilda tekniker för detta? Stadsledningskontoret bedömer att en inventering av tjänstepersoner som har kunskap inom området medborgardialog bör ske. I inventeringen/utredningen bör också ingå på vilket sätt dessa personer kan användas mellan nämnderna. 7.3 Forskning Det bedöms vara angeläget att följa upp uppdragen kring fördjupad demokrati med hjälp av medborgardialog genom att knyta an till aktuell forskning på området. Det kan handla om att 35 Exempel på frågor som skulle vara föremål för besvarande är: Har nämnden övervägt dialog, i vilken fråga gjordes detta, med vilket resultat? Hur många medborgardialoger har genomförts? Har man arbetat i enlighet med göteborgsprinciperna för medborgardialog? Vem var målgruppen för dialogen? Vilka metoder och resurser har använts? Återkopplingen hur har resultatet redovisats? Har medborgardialogen haft något inflytande på besluten? Finns överväganden om medborgardialog redovisade i nämndens protokoll/tjänsteskrivelser? Om nämnden inte funderat över att genomföra medborgardialoger hur kommer det sig? 13

23 utveckla samverkan med forskningsinstitutioner rörande demokratiutveckling. Det kan finnas behov av att låta en extern forskare följa utvecklingen. Genom att använda en följeforskare kan användbara utvärderingar ske löpande under medborgardialogsarbetets gång. Detta bedöms kunna ge nyttiga, kontinuerliga kunskaper i fältet mellan forskning och praktik. 8 Ekonomisk bedömning 8.1 Ekonomisk bedömning av möteskostnader Att genomföra kvalitativa medborgardialoger är tids- och resurskrävande. Ett sätt att belysa en del av de kostnader som uppstår vid dialogprocesser, när Göteborgs Stad bjuder in till fysiska möten, är att återge kostnaden för ett par dialoger som genomförts under åren 36 (det behöver noteras att inbjudna möten bara är en av väldigt många olika sätt att föra dialog på). De översiktliga siffrorna i tabellen nedan baserar sig på genomsnittliga arbetstimmar avseende verkliga dialoger som skett i stadsdelarna Majorna-Linne, Västra Hisingen, Örgryte- Härlanda och Östra Göteborg. I samtliga fall rör det som om att stadsdelen bjudit in till fysiska möten av olika slag. Kostnad (kr) inklusive fika 9 Ungefärliga arbetstimmar för förarbete 37, mötesdag 38 och efterarbete 39 Möte 10 medborgare, 17:00-19:00 En tjänsteperson ca 20 timmar 6500 två förtroendevalda Möte 50 personer, 17:00-19:00 Tre tjänstepersoner ca 40 timmar tre förtroendevalda Möte, 65 personer, 17:00-19:00 5 Tjänstepersoner ca 60 timmar Förtroendevalda Möte 100 personer, 17:00-19:00 4 tjänstepersoner ca 100 timmar förtroendevalda Möte 300 personer, 17:00-19:00 ca 240 timmar 10 personer Det bör noteras att det finns ytterligare tillkommande kostnader för exempelvis framtagande av informationsmaterial med mer 36 När detta görs är det viktigt att komma ihåg att det är många olika variabler som spelar roll. Exemplet baseras på antal arbetade timmar och bygger på en genomsnittlig månadslön på kronor/månad. 37 Ta fram presentationsmaterial, beställning av fika, bokning av lokal, förberedande möten, spridning av information med mera. 38 Tid att förbereda möteslokal, ställa i ordning bord och stolar, genomförande och eventuell städning. 39 Efterbearbetning och sammanställning av material från mötet, minnesanteckningar, gå igenom mejl etc. 14

24 9.1 Ekonomisk bedömning av stöd och utbildningsinsats Social Resursförvaltning har i remissvaret till stadsledningskontoret bedömt kostnaden för arbetsinsatser och administrativa kostnader för att hantera uppdragen inom rapporterna (Rapport 1 och rapport 2) kräver 3 heltidstjänster eller motsvarande 1,8 mkr. Stadsledningskontoret bedömer att kostnaden för utbildningsinsatsen är kopplad till det initialskede som den föreslagna stöd- och utbildningsinsatsen sker. Förslaget innebär också en kostnadsökning för stadsledningskontoret för förstärkning av ledning och stöd i syfte att säkerställa utvecklingsområdet medborgardialog. 15

25 BILAGA TILL RAPPORT 1 DNR 0933/12 Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande Svar på återremitterad fråga Kommunstyrelsen återremitterade ärendet Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande och starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen (0933/12) i syfte att klargöra ett antal frågor. Nedanstående frågeställningar berör bifogad rapport Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande. Fråga: Hur jobbar vi med likabehandling när formerna kan komma och hanteras och utvecklas olika över staden? Det är, ur ett medborgarperspektiv, betydelsefullt att det finns möjlighet att delta i dialog oavsett var i staden man bor. De sju föreslagna principerna ger en viktig grund för detta. Göteborgs Stad ska sträva mot att erbjuda likvärdiga möjligheter för medborgare att komma till tals i dialoger. För att samhällets grupper ska ges likvärdiga möjligheter att delta krävs att Göteborgs Stads verksamheter tillförs ny kunskap om metoder för att nå ut och genomföra dialog i olika former. Förbättrad kännedom om målgruppsanpassade metoder kommer att förbättra nämndernas möjligheter att verka för ett mer demokratiskt och hållbart göteborgssamhälle samt en sammanhållen stad. En gemensam arbetsinsats behöver företas i staden för att detta ska bli möjligt. Inom ramen för föreslagen utbildningsinsats kommer frågor som belyser likabehandling och likvärdighet över staden att behövas diskuteras vidare. Inom stadsdelsorganisationen finns ett antal så kallade 10-grupper på olika organisatoriska nivåer (utvecklingsledare, utvecklingschefer, sektorschefer, förvaltningschefer etc.) som möts i gemensamma diskussioner för bättre likvärdighet över staden. Inom ramen för dessa10-grupper bedöms det finnas goda möjligheter att diskutera stadens strävan mot likvärdighet inom området medborgerligt deltagande. För att öka måluppfyllelsen finns ett processägarskap för sådana prioriterade mål som kräver en mer strukturerad samverkan mellan berörda nämnder och styrelser. Processägarskapet mot kommunfullmäktiges prioriterade mål möjliggör ett ökat fokus på samarbete över nämnder. Det är i sammanhanget viktigt att ta i beaktande att varje stadsdel samtidigt har i uppgift att arbeta utifrån sitt eget befolkningsperspektivs behov och egna preferenser. 1

26 Rapport 2 Svar på återremitterat ärende om starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen Diarienummer 0993/12 Repronummer 352/13

27

28 Innehållsförteckning 1 INLEDNING OM UPPDRAGET SYFTE GENOMFÖRANDE AV UTREDNING 1 2 LIKVÄRDIGA MÖJLIGHETER 2 3 STADSDELSNÄMNDERNAS STARKARE INFLYTANDE I STADSUTVECKLINGSPROCESSEN OM UPPDRAGET LOKALA KUNSKAPSBASER I GÖTEBORGS STADSDELAR UPPDRAGET INNEHÅLL KUNSKAPSBASEN SÄKERSTÄLLA MÖJLIGHET TILL PÅVERKAN SAMVERKAN I STADSUTVECKLINGSPROCESSEN BEHOV AV KONTINUERLIGA KOORDINERINGSMÖTEN UPPDRAG OCH STADSUTVECKLINGSPROJEKT KONTAKTPERSON RÅDSLAG ORGANISATION AV RÅDSLAGET UTBILDNINGSINSATS OCH KUNSKAPSBYGGANDE GEMENSAM UTBILDNING GEMENSAMT KUNSKAPSUPPBYGGANDE BEFOLKNINGSANSVAR KOMMUNIKATION 8 4 ORGANISATION OCH SAMORDNING INVENTERING BEHOV AV STÖD OCH SAMORDNING ORGANISATION 8 5 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING CHECKLISTA FORSKNING 10

29 SAMMANFATTNING Rapporten är ett svar på kommunfullmäktiges uppdrag till stadsledningskontoret om att lämna förslag på hur ett starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i frågor rörande stadsplanering kan realiseras. I förslaget diskuteras hur Göteborgs Stad gemensamt och på stadsdelsnivå kan arbeta med stadsutveckling. Stadsdelnämnderna ska i relation till de berörda facknämnderna ges ett starkare inflytande. Varje stadsdel och de berörda fackförvaltning ska ha en kontaktperson för att underlätta kommunikationen. Det finns ett behov av att formulera en gemensam kultur för dialogfrågan. Kompetensen kring dialogfrågor i Göteborgs stad måste förstärkas. Genom kontinuerliga koordineringsmöten mellan stadsdelar och facknämnder blir det möjligt att stämma av lokala kunskapsbaser och produktionsplaner. Stadsdelsnämnder och planerade nämnderna får i uppdrag att själva organisera möten i syfte att koordinera och stämma av lokala kunskapsbaser. Ett särskilt rådslag ska genomföras två gånger per mandatperiod. Ansvarigt kommunalråd leder rådslaget. Social resursförvaltning får i uppdrag att organisera och genomföra gemensam utbildning i samverkan med de ingående aktörerna. Stadsledningskontoret ansvarar för att ta fram en checklista för arbetet med starkare inflytande i stadsutvecklingsprocessen. Arbetet med stadsutvecklingsprocesser ska följas upp och utvärderas. Ett samarbete ska utvecklas vad gäller aktuell forskning inom området. Upprättat förslag bedöms ligga i linje med det uppdrag som nämnderna givits genom respektive reglementen. Stadsledningkontoret bedömer därför att upprättat förslag inte föranleder några förändringar av reglementen.

30 1 Inledning 1.1 Om uppdraget Kommunfullmäktige gav , i samband med förslaget till ny SDN-organisation, följande uppdrag till dåvarande Stadskansliet: Stadskansliet får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder/ beredningsgrupper och bolag arbeta fram förslag till hur stadsdelsnämnderna kan få ett starkare inflytande i frågor rörande stadsplanering såsom byggnation, trafik, park och natur. Ansvaret och besluten ligger kvar i respektive facknämnd 1 I stadsdelarnas reglemente uttrycks följande: Nämndernas arbete skall bygga på en kompetens om lokala frågor med beaktande av ett hela staden perspektiv. Långsiktigt skall effekten av nämndernas arbete bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Den sociala dimensionen i hållbarhetsbegreppet skall särskilt beaktas. Detta ställer krav på nämndernas förmåga till kommunikation med medborgarna och samverkan med andra organisationer, såväl inom som utom staden. 2 Hur staden utvecklas och byggs hör till de områden där det finns ett stort medborgerligt engagemang och vilja till ökat inflytande i. Stadsdelnämnderna har givits ett befolkningsansvar och ska i relation till de berörda facknämnderna ges ett starkare inflytande i dessa frågor. 1.2 Syfte I stadsdelsnämndernas reglemente framhålls att medborgarnas delaktighet ska stärkas. Syftet med rapporten är att föreslå åtgärder som förstärker stadsdelsnämndernas inflytande i stadsplaneringsfrågor. Engagemang som verkar främjande och förebyggande för en lokalt positiv samhällsutveckling lyfts fram. Ansvaret för att föra in den sociala dimensionen i arbetet för hållbar utveckling har tydliggjorts. Detta ska leda till ett mer demokratiskt och hållbart Göteborgssamhälle Genomförande av utredning Dåvarande Stadskansliet startade sommaren 2010 en utredning i syfte att få ett helhetsgrepp och inhämta kunskap om hur det är möjligt att skapa en struktur för starkare inflytande för stadsdelsnämnderna vad gäller stadsplaneringen. Mot bakgrund av Kommunfullmäktiges uppdrag påbörjades ett insamlande till en omvärldsbild genom att undersöka stadsplaneringsdialoger nationellt och internationellt. Kontakter har under utredningens gång tagits med interna och externa intressenter, aktörer för barns inflytande, Göteborgs universitet, Sveriges Kommuner och Landsting etc. Intervjuer med nyckelpersoner har genomförts för att analysera viktiga inslag och bilda en grund för hur 1 Kommunfullmäktiges beslut, , 17, Dnr 0776/09. 2 Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder 2 3 Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder, 4 1

31 det praktiska arbetet med utredningen skulle läggas upp. Informationsmöten om det pågående arbetet med dialog och demokrati genomfördes tillsammans med Centrala Älvstaden gentemot nämnder och ledningsgrupper i stadens stadsdelar. Dialog har kontinuerligt förts med företrädare för samtliga partier på både lokal nivå och centralt för staden. Stadsdelsnämnder har besökts och kommunstyrelsen har fortlöpande informerats. Ett flertal träffar med förtroendevalda och deras organisationer har genomförts. Utgångspunkten för utredningen har varit att en löpande dialog med politiska företrädare om hur dialogen ska utvecklas är en viktig förutsättning för utredning. Stadsdelarnas beredningsgrupper har varit med under arbetets gång. När beredningsgrupperna ersattes av stadsdelarnas presidier blev dessa en naturlig motpart för informationsutbyte. En kontinuerlig dialog har förts med förvaltnings- och bolagschefer. En styrgrupp på Stadsledningskontoret fanns etablerad för detta. Efter sommaren 2011 skapades en ny organisation för arbetet och en ny politisk styrgrupp tillsattes. Två arbetsgrupper, bestående av representanter från stadsdelarna och de berörda fackförvaltningarna, bildas. En grupp för hur det är möjligt att fördjupa demokratin och en grupp för hur stadsdelarna kan få starkare inflytande vad gäller stadsutvecklingsprocessen. Förslaget skickades ut på remiss till stadsdelsnämnder och facknämnder i perioden oktoberdecember 2012 och bordlades därefter av kommunstyrelsen på sammanträdena 23 januari 2013 och den 6 mars Den 6 maj 2013 återremitterade kommunstyrelsen förslaget till Stadsledningkontoret för klargörande av kvarstående frågeställningar. 2 LIKVÄRDIGA MÖJLIGHETER Det framhålls i Göteborgs Stads reglemente att nämnderna, utifrån respekten för människors lika värde och rättigheter, har ett ansvar att stärka medborgarnas delaktighet och engagemang som verkar främjande och förebyggande för en lokalt positiv samhällsutveckling. Medborgare med olika kön, ålder, etnicitet och utbildningsnivå deltar inte alltid i medborgardialoger på lika villkor. Olikheter i medborgarnas grundförutsättningar kräver ett ständigt utvecklingsarbete för att säkerställa jämställd och likvärdig service. Av budget för Göteborgs Stad framgår: Kön har fortfarande en avgörande betydelse för makt och inflytande i samhället - män ses fortfarande som normen. Jämställdhet är en mänsklig rättighet och kvinnors rättigheter ska respekteras. Göteborgs Stad ska bli en förebild i jämställdhet och jämställd verksamhetsutveckling. Detta bidrar till att kvinnor och män blir ekonomiskt jämställda samt ges samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det är viktigt att öka deltagandet i de politiska processerna genom exempelvis en jämställdhetssäkrad medborgardialog. Alla medborgare har inte lika möjligheter att göra sig hörda och framföra sina krav och synpunkter i det offentliga rummet. Kvinnor och män har olika behov och erfarenheter som behöver tas in i medborgardialoger och planeringsprocesser. För att öka det demokratiska deltagandet krävs olika verktyg och förhållningssätt för att ge alla medborgare möjligheter att delta. 4 Budget för Göteborgs Stad 2014, s 20 2

32 När beslut om att genomföra en dialog fattas bör målgruppernas socioekonomiska förhållanden samt genusperspektiv analyseras så att dialogen använder sig av redskap och metoder i syfte att involvera så många som möjligt. 3 Stadsdelsnämndernas starkare inflytande i stadsutvecklingsprocessen 3.1 Om uppdraget Stadsledningskontoret har identifierat fyra områden som behöver utvecklas för att i enlighet med uppdraget ge stadsdelarna ett starkare inflytande i stadsplaneringen: Ta fram en lokal kunskapsbas Stadsdelarna har kompetens om lokala frågor och har genom sina verksamheter och relation till befolkningen god kunskap om den sociala dimensionen. Utredningen ser ett behov av strukturerat och på liknande sätt samla in och organisera kunskapen för att på bästa sätt kunna använda dessa i relationen till övriga organisationer i stadsutvecklingsprocessen olika skeden. Säkerställ möjlighet till påverkan För att på allvar säkerställa samverkan och uppnå en god dialog mellan de berörda fackoch stadsdelsförvaltningarna behöver tydliga strukturer och kontaktytor på olika nivåer skapas. Utredningen ser att det är betydelsefullt att det finns ett gemensamt förhållningssätt och språk för denna dialog. Det är av vikt att samverkan sker tidigt i de olika processerna. Rådslag En återkommande dialog mellan de förtroendevalda i stadsdelarna och de berörda facknämnderna är viktig. Inte minst för att skapa en balans mellan stadens perspektiv och det lokala perspektivet. Utredningen framhåller att det behövs en struktur och ett tydligt syfte med en sådan dialog. Utbildning För att ge goda förutsättningar för en samverkan med syfte att ge stadsdelarna ett starkare inflytande i stadsutvecklingsprocessen behövs en gemensam förståelse om uppdrag och arbetssätt för de olika verksamheterna inom denna process. Utredningen ser i enlighet med detta ett behov av att göra en bred utbildningssatsning för de berörda fack- såväl som stadsdelsnämnder och förvaltningar. Ovanstående fyra områden kommer att beskrivas under kapitel Lokala kunskapsbaser i Göteborgs stadsdelar Uppdraget Stadsdelsnämnderna har givits det yttersta ansvaret för befolkningen i respektive stadsdel. 3

33 Nämnderna ska medverka i samhällsplaneringen och tillsammans med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i staden. Nämndens medverkan ska bygga på nämndens sociala erfarenheter 5 och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. 6 Med utgångspunkt i reglementet för stadsdelsnämnderna har stadsdelsdirektörerna gett uppdraget till utvecklingsavdelningarna att ta fram metoder för att kunna systematisera och strukturera sociala erfarenheter och kunskap för att åstadkomma en socialt hållbar utveckling i stadsdelarna och i staden Innehåll Användandet och framtagandet av särskilda kunskapsbaser kan skapa möjligheter så att den fysiska miljön kan utformas ifrån systematiserade sociala erfarenheter. För att kunna skapa en samsyn över hela staden föreslås en gemensam struktur användas som är flexibel nog att anpassas efter olika behov. De kunskapsbaser som föreslås ska utgå från de huvudbegrepp som framhålls i verktygen barnkonsekvensanalys och socialkonsekvensanalys för sociala aspekter i planeringsprocessen 7 ; sammanhållen stad samspel vardagsliv identitet hälsa och säkerhet Kunskapsbaserna ska användas för analys i verktygens olika geografiska nivåer och ska skildra nuvarande förhållanden, men kan även innehålla historisk bakgrund, pågående trender och prognoser för framtiden. De ska ge underlag för såväl områdesvisa som tematiska frågor och framtida behov. Stadsledningskontoret menar att kunskapsbaserna kommer att synliggöra komplexa samband, eventuella motsättningar och skapa helhetsperspektiv Kunskapsbasen De lokala kunskapsbaserna ska bygga på kunskaper, erfarenheter och behov hos de som bor, arbetar eller på annat sätt är knutna till stadsdelen. Med hjälp av kunskapsbaserna kommer stadsdelarna att få möjlighet att dra slutsatser om stadsdelens behov ur ett sociorumsligt 8 perspektiv. Utifrån dessa slutsatser kan sedan prioriteringar, strategiska val och åtgärder genomföras i samverkan med andra kommunala förvaltningar och aktörer. Kunskapsbasernas slutsatser ska presenteras för politikerna i stadsdelsnämnderna, men på vilket sätt det sker bestäms av respektive stadsdelsnämnd. 5 Med sociala erfarenheter menas kunskap om människors levnadsvillkor och vad som påverkar dem. 6 Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder, 4 7 [SKA] Social konsekvensanalys - människor i fokus 1.0 och [BKA] Barnkonsekvensanalys - barn och unga i fokus 1.0. Skrifterna kan beställas från Stadsbyggnadskontoret. 8 Med begreppet sociorumsligt menas att det sociala och det rumsliga är nära relaterade till varandra. I relationen påverkar de och skapar varandras utveckling. 4

34 Framtagandet av lokala kunskapsbaser kommer att kräva en kontinuerlig läroprocess. Det handlar inte om att ta fram färdiga slutprodukter. Hur den lokala kunskapsbasen tas fram föreslås vara upp till varje stadsdel. Kunskapsbaserna ska ses som stadsdelsförvaltningarnas arbetsmaterial. 3.3 Säkerställa möjlighet till påverkan Samverkan i stadsutvecklingsprocessen Utifrån befolkningsansvaret har varje stadsdelsförvaltning ett ansvar för att ha kunskap om och beskriva de behov som finns i stadsdelen. De berörda fackförvaltningarna har uppdraget att tillägna sig och använda denna kunskap så att den får påverkan på stadsutvecklingen. För att utöka samverkan och uppnå en utökad dialog mellan respektive stadsdelsförvaltning och de berörda fackförvaltningarna måste tydliga kontaktytor skapas med möjligheter till dialog i alla skeden i stadsutvecklingsprocessen, inte minst i tidiga skeden. 9 De berörda fackförvaltningarna måste få kännedom om vilka behov som skulle kunna lösas genom fysisk planering. Utifrån befolkningsansvaret har stadsdelarna ett ansvar att förmedla kunskapen om behoven till de berörda fackförvaltningarna. De berörda fackförvaltningarna har ett självständigt ansvar att ta fram produktionsplaner utifrån politiska mål och behov. De har också ett ansvar att kontinuerligt stämma av produktionsplanerna med stadsdelsförvaltningarna Behov av kontinuerliga koordineringsmöten Det är cknämnder och stadsdelsförvaltningar träffas för att ge varandra information, stämma av lokala kunskapsbaser och produktionsplaner. Detta bedöms med fördel kunna ske genom att arrangera kontinuerliga koordineringsmöten. Stadsledningskontoret föreslår att stadsdelsnämnder och planerade nämnder får i uppdrag att själva organisera möten i syfte att koordinera och stämma av lokala kunskapsbaser. På mötena vore det värdefullt om kommunala bostadsbolag, lokalförvaltning och lokalsekretariat med flera deltar Uppdrag och stadsutvecklingsprojekt De berörda fackförvaltningarna är ansvariga för att genomföra olika typer av stadsutvecklingsprojekt inom ramen för respektive förvaltnings ansvar. Det kan handla om fördjupade översiktsplaner, detaljplaner, ny- och ombyggnadsprojekt med mera. Stadsdelarna ska tidigt ges möjlighet att delta i relevanta projekt för att delge och vara delaktiga utifrån stadsdelarnas behov och medborgarnas intressen i projekten. Stadsdelarna har projekt där del av lösningarna kan ligga inom de berörda fackförvaltningarnas kunskapsområde. Här skall de berörda fackförvaltningarna ges möjlighet att delge sin kompetens. 9 En angränsande fråga att fundera över är hur staden engagerar aktörer (exempelvis ur civilsamhället)? En verklig förnyelse av svenskt stadsliv kräver troligen initiativ från medborgare som själva engagerar sig i hur deras stad utformas Framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa, Delutredning från framtidskommissionen, s

35 Samarbeten behöver ske kontinuerligt - och när behov finns - och fristående från de ovan skisserade koordineringsmötena Kontaktperson Såväl berörda fackförvaltningar som stadsdelsförvaltningar ska utse kontaktpersoner för att underlätta kommunikationen. Minst en person per stadsdelsförvaltning ska ha en helhetsbild av vad som är på gång. Vid behov slussar kontaktpersonen frågor vidare till rätt person inom den egna förvaltningen. 3.4 Rådslag För att utveckla dialogen mellan förtroendevalda i nämnder som är aktörer inom stadsutvecklingsområdet föreslår utredningen att återkommande rådslag införs. Rådslagen syftar bland annat till att stärka kontakten, kunskapen och förståelsen mellan politikerna i nämnderna. Andra viktiga syften är: Att skapa en balans mellan det lokala och hela staden perspektiv. En dialog om i relationen mellan stadens perspektiv i sin helhet och det lokala perspektivet kan ge en utvecklad och gemensam syn. Det är av vikt att frågorna får ett forum där lokala och hela staden i stadsutvecklingsfrågor utvecklas och leder till en för helheten bättre utveckling. Rätt prioriteringar och att fattade beslut verkställs. En utvecklad dialog mellan förtroendevalda i nämnder och styrelser som ingår i stadsutvecklingsprocessen ger förutsättningar för prioriteringar där en hållbar samhällsutveckling är i fokus. Bättre fördelning av resurserna till utvecklingen av ett hållbart samhälle i de tre dimensioner. Kompetenshöjning inom de olika områden som de aktuella nämnderna och styrelserna representerar. Att bygga den hållbara staden är ett mycket komplext uppdrag och det behövs kunskap och kännedom om de olika hållbarhetsdimensionerna som ständigt behöver utvecklas och fyllas på. Kunskap är en förutsättning för en meningsfull dialog Organisation av rådslaget Presidierna i nämnder och styrelser inom stadsutvecklingsområdet är de som ska ingå i Rådslaget. Stadsdelsnämnderna, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, trafiknämnden och park- och naturnämndens presidium. För att få en frekvens som ger förutsättningar för en god dialog föreslås två gånger per mandatperiod, en i mandatperiodens början och en i mitten. Ansvarigt kommunalråd för stadsutvecklingsprocessen föreslås leda rådslaget samt att ansvara för instyrning av vilka frågor som ska tas upp och framtagande av en agenda för mötet. Stadsledningskontoret finns som stöd till detta och expert stöd finns att tillgå från de ingående organisationerna. 3.5 Utbildningsinsats och kunskapsbyggande 6

36 3.5.1 Gemensam utbildning För att ge samverkan goda förutsättningar behövs en gemensam kunskapsnivå om uppdrag och arbetssätt för de olika verksamheterna inom stadsutvecklingsprocessen. Det är betydelsefullt att göra en bred utbildningssatsning så att förståelse och kunskap finns i organisationerna. Bredden i utbildningen är av betydelse då kunskap och kompetens på området är av vikt för fler än de som har som sitt huvuduppdrag att arbeta med stadsplaneringsfrågor. I stadsdelsförvaltningarna är bland annat sektorscheferna viktiga personer för de strategiska överväganden vad det gäller kärnområdena i stadens service till medborgarna. För ett bra införande av ett starkare inflytande för stadsdelarna i stadsutvecklingsprocessen är kulturen i organisationerna lika viktig som strukturen för detta. Social resursförvaltning har idag ett uppdrag att via S2020 att arbeta med den sociala dimensionen i stadsutvecklingsfrågor och genomför en rad utbildningssatsningar på området. Utredningen föreslår att Social resursförvaltning får i uppdrag att organisera och genomföra den gemensamma utbildningen i samverkan med de ingående aktörerna Gemensamt kunskapsuppbyggande Det är av vikt att kontinuerligt tillföra och lära nytt om hur den hållbara staden skapas och utvecklas. Stadens utveckling är beroende av en helhet där kunskaper tas till vara och utvecklas för att skapa en gemensam kunskap. Uppdraget att genomföra en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad föreslås läggas på Social resursförvaltning i samverkan med övriga organisationer. Insatserna skall vända sig till både politiker och tjänstemän i de berörda organisationerna. Stadsdelsförvaltningarna och berörda fackförvaltningar ska ha en god kompetens inom utvecklingsområdet starkare inflytande i stadsutvecklingen. Social resursförvaltning föreslås vara ett stöd till organisationerna inom utvecklingsområdet i detta arbete. 3.6 Befolkningsansvar När en medborgardialog övervägs av en fackförvaltning eller ett bolag ska den eller de stadsdelar som är berörda alltid kontaktas. Stadsdelsnämnderna har i enlighet med reglementet befolkningsansvaret för göteborgarna. Nämndernas verksamhet syftar till att på den kommunala demokratins grund tillhandahålla göteborgarna de tjänster som lagstiftaren och fullmäktige bestämt. Genom nämnderna stärks det demokratiska inflytandet över stadens verksamheter. Stadsdelsnämnderna har det yttersta ansvaret för befolkningen i respektive stadsdel. 10 Dialogarbetet ska utgå från en så bred förankring och ett så stort kunskapsunderlag som möjligt. Den befolkningsansvariga nämnden har kunskap om vad som pågår i stadsdelen och kompetens som kan bidra till en bra och bred dialog. Det finns dessutom en effektivitetsaspekt genom att den eller de berörda stadsdelarna själva kan delta med relevanta frågor. Ansvaret för dialogen åvilar den tekniska- och stadsdelsförvaltning eller bolag som har initierat den. 10 Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder 2 7

37 3.7 Kommunikation Information och kommunikation är en grundförutsättning för att Göteborgs Stad ska kunna utveckla och förstärka demokratin och för att göteborgarna ska kunna tillvarata sina demokratiska rättigheter. Av denna anledning har kommunikationen en extra viktig roll vid dialog. Kommunen måste i alla aktiviteter som syftar till att skapa kommunikation utgå från mottagarnas situation, kunskaper och attityder. Inför medborgardialog behöver kommunikationen särskilt planeras för att nå de tilltänkta målgrupperna. 4 ORGANISATION OCH SAMORDNING 4.1 Inventering Att stärka den lokala demokratin genom en fördjupad dialog med medborgarna är ett arbete som pågått under ett antal år. I den inventering som gjordes i den tidigare organisationen med 21 stadsdelsnämnder framkom att dialoger hade genomförts i olika utsträckning i stadsdelarna. Det kunde konstateras att det inte fanns en likvärdighet inom staden på detta område. Dialogerna var många gånger lika med möten med information och möjlighet till dialog. Under den tid som gått sedan starten av utredningsarbetet 2010 kan det konstateras att stadsdelsnämnder och facknämnder arbetar i viss utsträckning i enlighet med förslagets intentioner, exempelvis vad gäller att beakta den sociala aspekten. Samverkan sker mellan stadsdelar och planerade nämnder. 4.2 Behov av stöd och samordning För att nå en bredare befolkning bör flera olika metoder användas. Dialogen bör vara välplanerad med tydligt syfte och klara förutsättningar. En god återkoppling efter dialogen är fundamental. För att genomföra en fördjupning och utveckling på ett strukturerat sätt för hela staden krävs ett tydligt stöd- och samordningsarbete. Det måste finnas förutsättningar för att få en likvärdighet i staden och för att tillsammans kunna arbeta för en hållbar utveckling. Den gemensamma strukturen bör genomföras parallellt med ett starkare inflytande i stadsutvecklingsprocessen för stadsdelsnämnderna. För att genomföra uppdraget kommer stöd att behövas till stadens förvaltningar och verksamheter. Det är av vikt att det sker ett kunskapsuppbyggande i staden. För att säkerställa uppbyggande av kompetens i stadens förvaltningar och verksamheter bör ett nätverk på operativ nivå byggas upp. Det kommer även att behövas externa personer med kompetens som samtalsledare i dialoger. 4.3 Organisation Stadsledningskontoret föreslås förstärkas med kompetens för ledning, samordning, uppföljning och strategiskt stöd för utvecklingsområdet starkare inflytande i stadsutvecklingsprocessen. 8

38 Stadsledningskontoret ansvarar för att en bred kompetenshöjningsinsats genomförs. För att klara av uppdraget på ett bra sätt är det betydelsefullt att det finns personer med fördjupade kunskaper kring dessa frågor inom organisationerna. Dessa personer behöver också erbjudas en fördjupad kompetensutveckling. Stadsledningskontoret ansvarar för att detta sker i samverkan med de berörda organisationerna. Uppdraget att svara för kompetenshöjande insatser föreslås läggas på Social resursnämnd. Social resursförvaltning har idag ett uppdrag att via S2020 arbeta med den sociala dimensionen i stadsutvecklingsfrågor. Förslaget medför att Social Resursförvaltning får ökade kostnader under den tid då den föreslagna utbildningsinsatsen sker. När förslaget remissbehandlades uppskattades kostnaden till 1,8 miljoner kronor. 11 Två utmaningar finns: dels att säkerställa likvärdigheten för boende i olika stadsdelar, dels säkerställa kommunikationen mellan stadsdelsnämnderna och facknämnderna eftersom stadsdelsnämnderna har befolkningsansvaret. De berörda fackförvaltningarna har ansvar för tekniska system och planläggning. Denna samordning och ledning av arbetet ligger på stadsledningskontoret. Utredningen gör en bedömning att innehållet i förslaget ligger i linje med det uppdrag som nämnderna givits genom respektive reglementen och bedömer därför att upprättat förslag inte föranleder några förändringar av respektive reglementen. 5 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Nämndernas arbete med stadsutvecklingsprocesser, med utgångspunkt från intentionerna i föreliggande rapport, ska följas upp och utvärderas. För att det ska vara möjligt att se vad i dialogen som lett till vilket resultat är det av stor vikt att dokumentation sker löpande och rapporteras med jämna mellanrum. De dialoger som skett måste kontinuerligt följas upp så att praktiska erfarenheter kan ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Detta bör göras löpande enligt en på förhand bestämd mall. 5.1 Checklista Som stöd för processen att ge stadsdelarna ett starkare inflytande i stadsplaneringen och i det bredare begreppet som utredningen förespråkar stadsutvecklingen kommer en särskild checklista tas fram för arbetet. Stadsledningskontoret föreslås ges ett ansvar att checklistan tas 11 Förslaget medför att Social Resursförvaltning får ökade kostnader under den tid då den föreslagna stöd- och utbildningsinsatsen sker. Den uppskattade beräkningen har sin grund i tjänsteutlåtandet från Social Resursförvaltning, daterat Om de olika uppdragen kring stöd- och kompetensinsatser hålls samman i enlighet med förvaltningens förslag, bedöms arbetsinsatserna och administrativa kostnader motsvara 3 heltidstjänster eller motsvarande 1,8 mkr. [ ] 9

39 fram. Materialet kan med fördel publiceras på stadens intranät så att så många som möjligt kan ta det av det. 5.2 Forskning Det är angeläget att följa upp uppdraget starkare inflytande i stadsutvecklingsprocessen genom att knyta an till aktuell forskning på området. Det kan också handla om att utveckla samverkan med forskningsinstitutioner rörande demokratiutveckling. Det kan finnas behov av att låta en extern forskare följa utvecklingen. Genom att använda en följeforskare kan användbara utvärderingar ske löpande. Stadsledningskontoret bedömer att detta kan ge nyttiga, kontinuerliga kunskaper i fältet mellan forskning och praktik. 6 Ekonomisk bedömning 6.1 Ekonomisk bedömning av stöd och utbildningsinsats Social Resursförvaltning har i remissvaret till stadsledningskontoret bedömt kostnaden för arbetsinsatser och administrativa kostnader för att hantera uppdragen inom rapporterna (Rapport 1 och rapport 2) kräver 3 heltidstjänster eller motsvarande 1,8 mkr. Stadsledningskontoret bedömer att kostnaden för utbildningsinsatsen är kopplad till det initialskede som den föreslagna stöd- och utbildningsinsatsen sker. Förslaget innebär en kostnadsökning för stadsledningskontoret för förstärkning av ledning och stöd i syfte att säkerställa utvecklingsområdet medborgardialog. 10

40 BILAGA TILL RAPPORT 2 DNR 0933/12 Starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen Svar på återremitterad fråga Kommunstyrelsen återremitterade ärendet Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande och starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen (0933/12) i syfte att klargöra ett antal frågor. Nedanstående frågeställningar berör bifogad rapport starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen. Frågor: Hur påverkas plan och byggprocessen? Var kommer förslaget in? Ersätter det? Klargör relationer mellan lagstadgade samrådsförfarandena i planprocessen och förslaget. Utredningen beskriver hur stadsdelarna kan få ett starkare inflytande i stadsplaneringen. Det finns ett lagstadgat stöd för medborgardeltagande i den politiska processen. Plan- och bygglagen (PBL) behandlar specifika tillfällen då tjänstemän eller politiker ska ta kontakt med berörda medborgare, och hur detta ska gå till. Upprättat beslutsförslag ersätter inte PBL. Förslaget syftar till att skapa förutsättningar för dialog mellan stadsdelsnämnder och facknämnder. Trots att svenska kommuner inte är skyldiga att involvera medborgarna, mer än vid planförslag, är det vanligt att kommunerna jobbar med någon form av förstärkt medborgerligt deltagande. Utifrån befolkningsansvaret har stadsdelarna ett ansvar att förmedla kunskapen om behoven till berörda fackförvaltningar. Förslaget strävar efter att skapa en hållbar intern struktur för arbetet. Det handlar dels om att hitta sätt för stadsdelarna att kommunicera med facknämnder om vad som är viktigt i ett tidigt skede och dels om ett säkerställande av en lämplig struktur för detta. Att skapa ett stöd till facknämnderna i sitt arbete som är till gagn för båda parter. Det kan till sist konstateras att det skett en utveckling över tid och att stadsdelarna och facknämnderna utvecklat samarbeten och arbetsformer i enlighet med förslagets intentioner. Fråga: Hanteringstiden kommer den förlängas? PBL:s bestämmelser syftar till att underlätta en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsvillkor. Lagen främjar medborgares deltagande i beslutsfattandet. Ett sätt att uppmuntra detta är att skapa goda möjligheter till medborgerligt inflytande. Utredningens förslag, vad gäller starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen, berör i stor omfattning skedet innan. Stadsdelarna har i sina uppdrag ansvar för att uppmärksamma den sociala dimensionen i hållbarhetsbegreppet. Detta uppdrag ger stadsdelarna särskilt goda förutsättningar att upprätthålla kontinuerliga diskussioner med respektive medborgare i olika forum som sedan kan spelas in till facknämnderna i ett tidigt skede.

41 Det kan konstateras att samverkan tar tid. De kvalitetshöjande åtgärder som speglas i förslaget syftar till att åstadkomma välbetänkta beslutsförslag som grundar sig på de behov som görs gällande i stadsdelarna och som facknämnderna ser. Om Göteborgs Stad uppfattas göra människor delaktiga i ett tidigt skede bedöms detta kunna leda till att den fortsatta processen kan effektiveras. Vilket i sin tur bedöms kunna leda till att det är möjligt att tjäna tid just därför att vi förankrat förslaget från början. Fråga: Måste ett ärende vänta till koordineringsmötet för att behandlas? Nej, rapportens förslag har omarbetats vad gäller denna del. I det nu presenterade förslaget föreslås att stadsdelsnämnder och planerade nämnder får i uppdrag att själva organisera möten i syfte att koordinera och stämma av lokala kunskapsbaser och produktionsplaner utefter de behov som finns. Fråga: Vilka ärenden ska underställas den föreslagna dialogen? Det finns i förslaget finns ingen särskild definition på sådana ärenden som ska underställas dialogen. Fråga: På vilket sätt innebär förslaget att stadsdelsnämnderna får mer inflytande? Förslaget innebär att stadsdelarna ges möjlighet till kontinuerlig kommunikation innan den ordinarie processen med PBL:s strukturer tar vid. Genom det föreslagna systemet skapas möjlighet för facknämnder att tidigt känna till stadsdelarnas unika förutsättningar och behov. Förslagets strävan är att se till att Göteborgs Stad tar vara på de lokala kunskaper som stadsdelarna har utifrån sina sociala dimensioner på ett genomtänkt sätt. När detta görs får de planerade nämnderna bättre förutsättningar att nå helhetssyn (utifrån ett hela-stadenperspektiv). Genom förslaget blir det möjligt för stadsdelar och facknämnder att ha en tidig och kontinuerlig dialog i syfte att skapa samsyn om planerade utvecklingsprojekt. Stadsdelarna finns med i planprocessen och spelar en viktig roll i arbetet med att fånga den sociala dimensionen. Att vara överens om de stora dragen i framtida satsningar bedöms vara till gagn för båda parter samtidigt som det innebär att stadsdelarna når ett inflytande. Fråga: Förslaget väcker frågor om likabehandling för vad som det förs dialog om och formerna för detta utifrån att det kan komma att skilja sig över staden. Det är viktigt att Göteborgs Stad strävar mot att arbeta med ett lokalt perspektiv och ett helastaden-perspektiv samtidigt. Det är likafullt angeläget att det tas fram metoder som syftar till att arbeta utifrån en strävan efter att hitta modeller som underlättar perspektivet att arbeta likvärdigt. Frågan om likabehandling över staden är ett sådant område som det bedöms finnas ett behov att belysa i det utbildningspaket som föreslås. 1

42 Rapport 3 Förslag på e-demokratilösningar Diarienummer 0993/12 Repronummer 352/13

43 1 INLEDNING OM UPPDRAGET SYFTE BAKGRUND BAKGRUND GÖTEBORG GENOMFÖRANDE AV UTREDNING 2 2 VAD ÄR E-DEMOKRATI? DEFINITION AV E-DEMOKRATI OLIKA SORTERS E-DEMOKRATITJÄNSTER KOMMUNENS WEBBPLATS ELEKTRONISK MEDBORGARPANEL CHATT OCH DISKUSSIONSFORUM MEDBORGARBUDGET E-FÖRSLAG OMRÖSTNINGAR OCH RÅDSLAG, MED MERA SOCIALA MEDIER APPLIKATIONER I MOBILA ENHETER VARFÖR E-DEMOKRATI? 6 3 STADSLEDNINGSKONTORETS REKOMMENDATION SAMORDNING OCH LOKALA LÖSNINGAR 7 4 ORGANISERING 7 5 MÖJLIGA E-DEMOKRATIMODELLER KOSTNADSBEDÖMNINGAR KOSTNADSBEDÖMNING - MODELL KOSTNADSBEDÖMNING - MODELL KOSTNADSBEDÖMNING - MODELL SAMMANFATTNING - KOSTNADER 10

44 SAMMANFATTNING Rapporten är ett svar på kommunfullmäktiges uppdrag till stadsledningskontoret om att lämna förslag på e-demokratilösningar. I förslaget diskuteras hur stadens kommunikation och dialog i digitala kanaler kan utvecklas och att en särskild satsning på områdena delaktighet och inflytande behöver prioriteras. Som en del i att utveckla dialogen med medborgarna föreslås att Göteborgs stad utvecklar: En särskild webbplats för delaktighet och inflytande (omröstningar, diskussionsforum) och en utveckling av för att stödja fördjupning av demokratin. En möjlighet för medborgarna att lämna förslag till politikerna via webben, så kallat e- förslag för hela staden. Medborgarpaneler både lokalt och för hela staden. Att införa ett system innehållandes en särskild webbsida för delaktighet och inflytande samt e- förslag uppskattas till följande kostnader: Webblösning med e-demokrati Årlig driftskostnad Underhållskostnad ca kronor ca kronor/år ca 5000 kronor/år Kostnader för ovanstående tekniska IT- lösningar behöver kompletteras med kostnader som ligger utom det tekniska området som exempelvis kostnader för utbildning och marknadsföring. Arbetskostnaden för praktiskt arbete (hantering av inkomna förslag, etc.) på webbplatsen inom det föreslagna systemet bedöms kosta kronor/år. Stadsledningskontoret föreslås få i uppdrag att återkomma med ett regelverk för e- demokrativerktygen till Kommunstyrelsen innan verktygen sjösätts.

45 1 Inledning 1.1 Om uppdraget Kommunstyrelsen har, , efterfrågat en särskild kunskapsinhämtning vad gäller metoder för att utveckla e-demokratin i Göteborgs Stad. Dåvarande stadskansliet fick ett uppdrag att sammanställa och presentera exempel på e-demokratilösningar. [ ] I ett första steg vill vi få en sammanställning och en presentation med exempel från Göteborg och andra kommuner som visar e-demokratilösningar av olika slag.[ ] 1 Ärendet bedömdes ha en nära koppling till två andra utredningsuppdrag som lämnades som tillägg vid införandet av den nya SDN-organisationen Kommunstyrelsen beslutade därför, , att utredningsuppdraget e-demokrati skulle ingå bland de förslag som togs fram inom ramen för utredningsuppdragen Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande och Starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen. 1.2 Syfte Syftet med rapporten är att översiktligt belysa hur medborgarinflytande kan utvecklas med stöd av IT-baserade metoder, så kallad e-demokrati. Av uppdragsbeskrivningen framgår att avsikten med kunskapsinhämtningen och ett fortsatt arbete med e-demokrati är att möjliggöra för grupper och individer som idag inte gör/får sina röster hörda i traditionella kanaler mellan medborgare och politiken att bli mer delaktiga i det politiska arbetet. 1.3 Bakgrund I Sverige har ett antal kommuner och landsting erfarenheter av e-demokratilösningar. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har inom ramen för sitt medborgardialogsprojekt diskuterat hur IT-forum för delaktighet och dialog kan se ut. Idag är det stor spridning inom kommunsverige. 2 Internet har idag en självklar plats 3 i de flesta svenskars vardagsliv jämte dagstidningar, tidskrifter, radio, böcker och teve. Internet handlar alltom att vara medskapare av innehåll vilket har lett till en ökning av användargenererat innehåll. Exempel på detta är att delta i diskussionsforum eller medverka i sociala medier 4. Två tredjedelar, 66 procent, av alla svenskar deltar i sociala medier på webben. Drygt 25 procent använder sociala medier varje dag 5. 1 Kommunstyrelsen Artikel Den digitala klyftan växer, Dagens Samhälle, , s 3 86 procent av befolkningen över 18 år använder dagligen internet i hemmet och 73 procent använder Internet någon gång i hemmet. Källa Svenskarna och Internet 2013, s 9. 4 Med sociala medier avses Facebook, Twitter, Instagram, LinkedIn och andra. 5 Svenskarna och internet

46 Sverige hamnar ofta relativt högt upp i internationella jämförelser när det gäller tillgång till ny kommunikationsteknik. 89 procent av medborgarna över 18 år har tillgång till Internet i hemmet. 6 Sverige är ett mobiltelefonstätt land, 96 procent av befolkningen mellan 16 och 75 år har en mobiltelefon. Tiden för det mobila internetanvändandet ökar. Mobiltelefoni och Internet vävs alltmer samman och sociala medier blir allt mer en integrerad del av mobiltelefonanvändningen. Två av tre medborgare använder idag en så kallad smartmobil och en av tre en surfplatta. 7 Det är, bland annat, mot bakgrund av denna utveckling som kommuner och landsting utvecklat den digitala kommunikationen mellan medborgare och politiker Bakgrund Göteborg Frågeställningar om hur medborgarservicen till göteborgarna ska utvecklas har diskuterats ett stort antal gånger i kommunstyrelse och kommunfullmäktige de senaste åren. Sedan ett par år tillbaka har det inom Göteborgs stad pågått ett antal aktiviteter som ligger i linje med det som benämns som e-samhället 9. E-samhället handlar om att använda informationsteknik (IT) i ett socialt, samhällsekonomiskt och legalt perspektiv. De senaste årens arbete med att utveckla olika former av e-tjänster har nyligen bedömts kommit så långt att det krävs en effektivare och tydligare samordning och styrning. 10 Några av de saker Sveriges Kommuner och Landting (SKL) lyfter fram som strategiskt viktiga i ett e-samhälle, har Göteborgs Stad redan realiserat, eller börjat införa. Som exempel kan nämnas ansökan om förskoleplatser och boendeparkering, som sammanlagt genererar mer än tre tusen ansökningar i månaden. Det finns också en e-tjänst för röstning till ungdomsfullmäktige. Inom området e-förvaltning bedöms tillgängligheten för göteborgarna ha förbättrats genom införandet av ett så kallat kontaktcenter, som fungerar som en väg in, för personer som behöver vägledning och hjälp. 1.4 Genomförande av utredning En särskild sammanställning har gjorts av olika e-demokratilösningar utifrån exempel från svenska kommuner. För att inhämta kunskap om e-demokrati har underlag hämtas från SKL:s projekt om medborgardialog där ett 60-tal svenska kommuner och landsting 6 I sjutton år har tillgången till internet i befolkningen ökat för varje år, från 2 procent år 1995 till 90 procent 2013,Svenskarna och internet 2013, s 9. 7 Svenskarna och internet 2013, s 9. 8 Det handlar om att kommunerna och landstingen utvecklat debattforum på webben, användning av sociala medier för att informera och för att ge medborgarna möjlighet att påverka, webbsändningar från fullmäktige, öppen diarie- och ärendehantering på webben och flera andra tjänster., Dagens samhälle, 2013, På SKL:s webbplats står det att ambitionen med att utveckla E-samhället är att det ska förenkla livet för privatpersoner och företag, att det stödjer effektivitet, kvalitet och samverkan. 10 Stadsledningskontoret har sedan en tid arbetat med att utforma ett kommungemensamt program för stadens väg till e-samhälle, samt att utarbeta en handlingsplan för åren Ärendet, dnr 1198/13, blev bordlagt av kommunstyrelsen

47 medverkat. Kontakter har tagits med interna och externa intressenter och kompletterats med utvärderingar av särskilda kommunprojekt samt från intervjuer med ansvariga projektledare. 11 Dialog har förts med företrädare för samtliga partier på både lokal nivå och centralt för staden. Stadsdelsnämnder har besökts och kommunstyrelsen har fortlöpande informerats. Ett flertal träffar med förtroendevalda och deras organisationer har genomförts. En inventering genomfördes för att fånga in vad som gjorts i staden tidigare. Utgångspunkten för stadsledningskontoret har varit att en löpande dialog med politiska företrädare om hur dialogen ska utvecklas är en viktig förutsättning. Förslaget skickades ut på remiss till stadsdelsnämnder och planerande nämnder i perioden oktober-december 2012 och bordlades därefter av kommunstyrelsen på sammanträdena 23 januari 2013 och den 6 mars Den 6 maj 2013 återremitterade kommunstyrelsen förslaget till Stadsledningkontoret för klargörande av kvarstående frågeställningar. Stadsledningskontoret har därefter, tillsammans med stadsledningskontorets, IT-avdelnings beställarenhet, genomfört en skyndsamt upprättad utredning 12 i syfte att kostnadsbedöma de tekniska lösningar som presenteras i upprättad rapport. 11 Stadsledningskontorets beställarenhet (IT) genomförde en snabb utredning, daterad , inom området e-demokrati som gör gällande att även i de fall då en kommun framstår som framgångsrik (SCB har utsett Gotland, Linköping och Lund som toppkommuner inom e-demokrati.) finns det viss utvecklingspotential. Efter kontakt med nämnda kommuner, SKL kunde det konstateras att de topprankade kommunerna anser att det är möjligt att utveckla sina respektive e-demokratikoncept. 12 Kostnadsbedömning för tekniska/it-lösningar för e-demokrati, daterad

48 2 Vad är e-demokrati? 2.1 Definition av e-demokrati Med e-demokrati menas att med IT-baserade forum för information och dialog förbättra kommunikationen mellan medborgare, politiker och myndigheter i syfte att vitalisera demokratin. Denna vida betydelse omfattar en mängd olika metoder för informationsspridning, kommunikation och deltagande i samhällets beslutsprocesser. Det handlar om olika sätt att digitalisera det demokratiska samtalet. Begreppet e-demokrati skulle kunna ses som ett slags samlingsbegrepp för politikernas digitala representation och dialog med medborgarna via IT-stödda kommunikationskanaler. E-demokrati handlar om att ge medborgarna möjligheter att delta och påverka redan när de politiska besluten förbereds. Politikerna och partierna har fortfarande ansvaret över de politiska besluten. Det kan sammanfattningsvis konstateras att begreppet e-demokrati, i sig självt är ett tolkningsbart begrepp med en rad skilda tillämpningar på olika kommuner i landet Olika sorters e-demokratitjänster Den digitala världen utvecklas i en snabb takt och den tekniska utvecklingen ger nya möjligheter att bedriva e-demokrati. Det finns en rad olika digitala verktyg som kan användas inom ramen för medborgardialogen inom Göteborgs Stad. De e-tjänster som fetmarkeras nedan beskrivs översiktligt i rapporten: Budgetsimulator Budgetverktyget Diskussionsforum (anpassat för medborgardialog) E-petitioner/e-förslag E-mentometer Röstning förenklad Röstning avancerad Insamling och hantering av förslag Medborgarpanel Motions- och interpellationsregister Planeringskarta översiktsplan Publicering av nämndsärenden Synpunktshantering Sociala medier - bloggar Det finns idag en helt ny värld av mötesplatser på nätet där mycket av dialogen om samhället sker. Det finns en rad olika möjliga verktyg som används idag, varav några redovisas nedan i avsnitt till Ett exempel på detta är att skulle vara möjligt att bygga en webbportal med ett stort antal olika komplexa funktioner och tjänster och kalla den för e-demokrati, likaså går det att baka in en enda relativt enkel funktion/tjänst på en icke anpassad webbsida och fortfarande kalla den för e-demokrati. 4

49 2.2.1 Kommunens webbplats En förutsättning för att kunna påverka är tillgång till information. Information om hur medborgaren kan påverka den politiska processen bör därför finnas på kommunens webbplats. På webbplatsen kan handlingar och protokoll samt sändningar från kommunfullmäktiges sammanträden publiceras. Webbplatsen är ibland den första kanalen och kontakten med kommunen för många kommuninvånare Elektronisk medborgarpanel Medborgarpanel (e-panel) är ett exempel på en metod för konsultation, där frågor eller enkäter snabbt besvaras av medborgarna utan större förkunskaper i ämnet. Medborgarpanel innebär enligt demokratikommitténs betänkande 2001:48: att en grupp kommuninvånare bjuds in till ett samråd för att tillsammans med politiker och experter diskutera den kommunala verksamheten 14. Den mest utbredda e-demokratilösningen bland landets kommuner och landsting är medborgarpanel (e-panel). Tanken är att det ska vara lätt att delta oberoende av tid och rum. En enkät till en medborgarpanel kan också skickas ut via sms. I budgeten för Göteborgs Stad, avsnittet om mänskliga rättigheter, står skrivet att medborgarpaneler ska användas i staden: Göteborgarnas möjligheter till demokratiskt inflytande ska säkerställas. Vuxna, barn och unga har rätt att delta i beslutsfattande och planering av åtgärder som berör dem och deras rättigheter. Brukarråd, anhörigråd och medborgarpaneler ska användas inom staden Chatt och diskussionsforum Det finns flera verktyg för elektronisk dialog. Chatt och diskussionsforum är kanaler som använts genom åren av kommuner och landsting för dialog med medborgarna. En frågestund kan exempelvis hållas under ett par timmar via en chatt. Mer oberoende av tid och rum är diskussionsforumet där en öppen diskussion kan föras i olika ämnen Medborgarbudget En annan modell som fått uppmärksamhet är medborgarbudget. Kommuninvånare bjuds in att medverka i ekonomiska prioriteringar i kommunens verksamhet. Haninge kommun har som en av de första kommunerna i landet prövat medborgarbudget i utvecklingsarbetet kring en av kommunens parker. Medborgarbudget kan även användas för att involvera medborgaren i ett beslut och exempelvis direkt påverka fördelning och prioriteringar i en kommuns eller verksamhets budget E-förslag En annan e-demokratilösning är så kallade e-förslag 17 som har sin grund i petitionssystemet, det vill säga att medborgarna kan lämna förslag till politikerna. Med ny teknik kan 14 Att vara med på riktigt - Demokratiutveckling i kommuner och landsting. SOU 2001:48 15 Budget för Göteborg 2014, s Andra kommuner som arbetat med medborgarbudget är Avesta, Orsa och Uddevalla. 17 Med e-förslag avser vi det som på andra håll även kallas för e-petitioner. SKL definierar det som En e- petition är en idé, önskan om åtgärd eller förslag från en medborgare till kommunen eller landstinget. Förslaget 5

50 medborgarna lägga förslag på en webbplats och göra dessa tillgängliga för en bred allmänhet så att fler kan ansluta sig och visa sitt stöd genom att signera e-förslaget. E-förslag är än så länge i sin linda i Sverige. Ett antal kommuner 18 har prövat metoden. Till skillnad från traditionella medborgarförslag som sänds in skriftligt, finns potential att få in fler förslag via e-förslagssystemet. Publicering på Internet ger också möjlighet till debatt, spridning, stöd och diskussion i frågorna på ett enkelt sätt Omröstningar och rådslag, med mera När medbestämmande eller medbeslutande efterfrågas i en beslutsprocess kan också det ske digitalt. Omröstningar och rådslag kan hållas via webben Sociala medier Sociala medier har blivit en populär arena för politisk opinionsbildning och debatt. Allt fler och allt mer tid ägnas åt att besöka de sociala nätverken på Internet. Dubbelt så många som för två år sedan besöker idag sociala nätverk som en vardaglig aktivitet. Enligt undersökningen, Svenskarna och Internet 2013, så använder 44 procent av Internetanvändarna sociala medier dagligen. 20 Vid ett par tillfällen har verksamheter inom Göteborgs Stad använts sig av Facebook, för att marknadsföra en medborgardialog Applikationer i mobila enheter Mobilt Internet växer med stor kraft. Allt fler har Internet på fickan (tiden som läggs på mobilt internet har mer än tredubblats på två år från 22 procent 2010 till 65 procent 2013), vilket ger förutsättningar till att satsa på applikationer för omröstning med mera via mobiltelefonen eller via surfplattor. Två av tre medborgare använder, åtminstone ibland, en mobil för att koppla upp sig till internet Varför e-demokrati? Fördelarna med att använda e-demokrati som komplement i en medborgardialog är möjligheterna att nå fler. Det finns en rörelse i samhället där alltfler vill vara med och delta men på sina villkor. De elektroniska kanalerna ger en ökad tillgänglighet som är oberoende av tid och rum. Människor som har svårt att närvara vid fysiska möten kan på detta sätt vara med och påverka. E-demokrati är också ett snabbt, kostnadseffektivt och relativt enkelt medel för att möjliggöra delaktighet i en fråga. läggs ut på hemsidan och andra medborgare kan där stödja förslaget genom att signera det. E-petitioner kommer från början från Storbritannien och länder anslutna till samväldet. I dessa har man haft en lång tradition av petitioner/förslag där medborgare samlar namnunderskrifter för ett förslag som sedan överlämnas till beslutfattare. Vanligt är att kommunen förbinder sig, om ett visst antal personer har signerat förslaget, att det tas upp till diskussion i någon form av politiskt organ, ansvarig nämnd för området där förslaget utgår ifrån. (Faktablad nr 7, SKL 2009). 18 Exempel på kommuner som arbetar med e-förslag är: Borås, Burlöv, Haninge, Kinda, Uddevalla, Malmö, Haparanda och Värmdö. Det finns även landsting som använder systemet. 19 Sigtuna kommun är en kommun som har erfarenhet av rådslag under de senaste åren. Rådslagen har delvis hållits via Internet genomfördes ett rådslag dels om framtida äldrefrågor dels om ortsutveckling. 20 Svenskarna och Internet 2013, s Svenskarna och Internet 2013, s 15 6

51 3 Stadsledningskontorets rekommendation Som en del i att utveckla dialogen med medborgarna föreslår stadsledningskontoret att Göteborgs stad, inom området e-demokrati, i första hand utvecklar: En särskild webbplats för delaktighet och inflytande (omröstningar,diskussionsforum) och en utveckling av för att stödja fördjupning av demokratin. En möjlighet för medborgarna att lämna förslag till politikerna via webben, så kallat e- förslag för hela staden. 22 Medborgarpaneler bör utvecklas lokalt och för hela staden, i enlighet med Göteborgs stads budget Samordning och lokala lösningar Det kan konstateras att det finns ett värde i att centralt samordna vissa verktyg medan andra verktyg och metoder behöver anpassas och användas lokalt ute i verksamheterna. E-förslag föreslås blir en gemensam lösning för staden. Medan medborgarpanel, omröstning eller diskussionsforum bedöms kunna användas såväl för hela staden som i lokala satsningar. 4 Organisering Frågeställningar om hur medborgarservicen ska utvecklas har diskuterats ett antal gånger i kommunstyrelse och kommunfullmäktige de senaste åren. Begrepp som medborgarservice, e- demokrati, e-förvaltning, e-tjänster och e-samhälle har stämts av i program och beslut av olika slag. 24 En utveckling inom området är tillskapandet av helt ny nämnd; konsument och medborgarservicenämnden. I reglementet för den nya konsument- och medborgarservicenämnden ges ett uppdrag att svara för den samordnade e-tjänstutvecklingen i staden. 25 Inom ramen för detta arbete handlar det om att öka nyttan för medborgarna när det gäller sådana tjänster som är möjliga att utföra på internet. I denna kontext blir det därför naturligt att föreslå att konsument- och medborgarservicenämnden ges ansvar att arbeta vidare med frågan i enlighet med upprättad rapport om e-demokratilösningar. Inom Göteborgs Stad pågår ett utvecklingsarbete vad gäller stadens väg mot e-samhället. Med anledning av detta har en serie avstämningar och diskussioner genomförts i syfte att ta bort 22 E-förslag har ofta egna namn som exempelvis Malmöinitiativet och ViVill i Uddevalla. Förslag på namn till Göteborgs e-förslag tas fram i den fortsatta processen. 23 Göteborgarnas möjligheter till demokratiskt inflytande ska säkerställas. Vuxna, barn och unga har rätt att delta i beslutsfattande och planering av åtgärder som berör dem och deras rättigheter. Brukarråd, anhörigråd och medborgarpaneler ska användas inom staden. Göteborgs stads budget 2014 sid Under de senaste åren har följande beslutsärenden diskuterats i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige; 2005 Motion med frågan om bättre medborgarservice, 2006 Medborgarservice genom 24-timmars service Gemensamt kontaktcenter för Göteborgs Stad, 2009 Uppdrag om medborgarservice en särskild webbdel, 2010 Presentera förslag på e-demokratilösningar, program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice, 2011 E-demokrati ingår i förslagen som tas fram inom ramen för KF-uppdragen, fortsatt utveckling av e-tjänster bör ske på ett sammanhållet sätt inom ramen för framtaget program, 2012 Kunskapsöversikt faller inom ramen för utredningen om demokrati och stadsplanering, program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice 2014 I budget för konsument och medborgarservice uttrycks e-demokratilösningar. 25 Genom det Kontaktcenter som upprättats inom ramen för konsument och medborgarservicenämnden får göteborgarna en väg in till information och vägledning om Göteborgs Stads tjänster. Kontaktcenter erbjuder information på olika språk, längre öppettider och en mer enhetlig serviceupplevelse i kontakten med staden. Kommunikationskanaler som telefoni, webb och personligt besök samordnas och utvecklas i Kontaktcenter. 7

52 eventuella motsatser och konflikter mellan det som föreslås i upprättad rapport och kommunstyrelsens beslut vad gäller e-samhället, dnr 1198/13. Inom ramen för det fortsatta arbetet behöver stadsledningskontoret bidra i utformandet av ett program för stadens väg mot e-samhälle samt utarbeta en handlingsplan för åren Förslagen som presenteras i upprättad utredning om e-demokratisatsningar har sin egen profil och kommer att hanteras parallellt med det program som föreslås. 26 Det kan konstateras att stadsledningskontorets samlade lärdomar och kunskaper från tidigare utredningsarbete inom området behöver uppmärksammas och beaktas i det praktiska arbetet i utvecklandet av e-demokratin för Göteborg Stad. Stadsledningskontoret kvarstår i sin roll för samordning och ledning i syfte att beakta demokratifrågan generellt i enlighet med förslagen i rapport 1 Svar på återremitterat ärende om att fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande. 5 Möjliga e-demokratimodeller Stadsledningskontoret gör en bedömning att det finns tre möjliga modeller vad gäller området e-demokrati att ta ställning till. De tre modellerna redovisas nedan: Modell 1 Modell 2 Modell 3 Göteborgs Stad köper in färdiga och generella tjänster. Dessa anpassas för stadens webbplats till viss grad. Göteborgs Stad använder sig av en e-demokratiplattform, byggd på öppen källkod 27. Befintliga moduler kan anpassas och nya funktioner och tjänster kan byggas till helt efter egna definitioner och arbetsformer. Göteborgs Stad använder den befintliga webbplattformen (vilken dock inte är baserad på öppen källkod) och använder den för att bygga tjänster och funktioner för e-demokrati. Det kan noteras att det i alla tre uppräknade modeller finns tillkommande kostnader att ha i åtanke: Startkostnad för igångsättning samt layout- och funktionsanpassningar. Teknisk underhållskostnad för hårdvarukostnader (server osv.) samt tekniska uppdateringar osv. Kostnad för att hantera e-demokratitjänsterna praktiskt. 5.1 Kostnadsbedömningar Nedanstående avsnitt syftar till att ge en ungefärlig 28 uppfattning vad gäller kostnader för föreslagna åtgärder inom området e-demokrati När detta genomförs behöver styrning och förankring av det fortsatta arbetet finna ett nära samarbete med den politiska nivån, samt med de nämnder och bolag som involveras. 27 Öppen källkod är en princip för datorprogram där användaren har fri tillgång till programmets källkod och därför kan förstå, korrigera och modifiera programmet. Användarmedverkan i denna form anses ge program hög kvalitet och kombineras ofta med att programmen är fria att spridas vidare enligt en särskild licens. 8

53 5.1.1 Kostnadsbedömning - modell 1 Modell 1 innebär att Göteborg Stad köper in färdiga och generella tjänster 30 som kan anpassas för webbplatsen. Startkostnad för att köpa in en färdig webblösning, en webbportal där ett par e-demokratitjänster ingår. Utökning av flera e-demokratitjänster inom samma plattform Underhållskostnad Ca kr Ca kr/tjänst Ca kr/tjänst/år Fördelar Nackdelar Kort startsträcka - vilket innebär att det är möjligt att börja använda det färdiga systemet snabbt Lågt pris Något begränsade möjligheter till anpassningar Kostnadsbedömning - modell 2 I modell 2 används en öppen källkodsbaserad e-demokratiplattform, vilken är gratis. Där finns det ett antal tekniska moduler (chatt, blogg, osv.) som kan användas. Till plattformen tillkommer fördyrande kostnader avseende: 1. Egna anpassningar av layouten, e-post, IP adresser osv. 2. Hårdvarukostnader (avseende server osv.) 3. Egna utvecklingskostnader för egendefinierade tjänster Fördelar Nackdelar Göteborgs Stad äger koden för tjänsterna och uppdatera dem vid behov. Kan anpassas så som organisationen önskar Högre kostnad initialt Längre startsträcka Kostnadsbedömning - modell 3 Att använda sig av stadens befintliga webbplattform innebär att prisnivån blir väsentligt dyrare. 31 Fördelar Nackdelar Göteborgs stad äger koden och kan uppdatera dem när det önskas. Anpassningsbar Väsentligt dyrare Ytterligare längre startsträcka Licenskostnader Höga utvecklingskostnader 28 För att uppskatta kostnaden mer noggrant behöver staden ge sin klara definition över önskade funktioner och innehåll i de tjänsterna som Göteborgs Stad ska ha. 29 Notera att uppskattningen handlar om de IT-relaterade/tekniska lösningarna för e-demokrati. 30 I startkostnaden för en första portal ingår oftast två till fem tjänster, beroende på leverantör till leverantör. I priset ingår även förvaltning av information. 31 Eftersom staden har en rullande och avancerad webbplattform så kan det finnas möjligheter via samkörningar av vissa delar av e-demokratilösningar och webbplattformen få någon typ av besparing och därmed en bättre kostnadsbild jämfört med andra kommuner, men överlag är det ändå helt andra prisklasser som gäller. 9

54 5.2 Sammanfattning - kostnader Vid en sammanvägning av övergripande kostnadsaspekter, tid för startsträckor och möjlig framtida utvecklingspotential etc. förordar stadsledningskontoret att beslut fattas i enlighet med modell 1. Att införa ett system med en särskild webbsida för delaktighet och inflytande samt e-förslag uppskattas till följande kostnader 32 : e-demokrati 33 Årlig driftskostnad Underhållskostnad ca kronor ca kronor/år ca 5000 kronor/år per e-demokratitjänst (Kostnaderna tar sikte på en teknisk del samt anpassning av befintliga tjänster. Följande kostnader har identifierats; kostnad för införskaffning av e-demokratisystemet, kostnad för den tekniska driften och den kostnad som uppstår för att praktiskt arbeta i systemet). Det behöver poängteras att kostnaderna för tekniska IT- lösningar kompletteras med kostnader som inte ligger inom det tekniska området som exempelvis kostnader för utbildning, kostnad för marknadsföring. 34 Utöver detta gör stadsledningskontoret en bedömning att arbetskostnaden för det praktiska arbetet i systemet motsvarar årlig kostnad på kronor/år. 35 I samband med att beslut fattas i enlighet med rapporten behöver organisationen fundera över hur e-förslagsverksamheten ska skötas ur ett praktiskt perspektiv. Stadsledningskontoret föreslås få i uppdrag att återkomma med ett regelverk för e-demokrativerktygen till Kommunstyrelsen innan verktygen sjösätts. 32 Uppskattning av kostnader har gjorts genom att kontakta SKL:s demokratiavdelning, kommuner som använder sig av e-lösningar och företag som levererar e-lösningar. 33 Det angivna priset inkluderar ett par e-demokratitjänster såsom e-förlag. 34 Satsningen på e-demokrati i Malmö kommun rapporteras ha blivit finansierad med ordinarie kommunala medel. Vid tiden för starten användes ca kr. Projektledaren för edemokratisatsningen, G Lindhe, uppger att en stor del av medlen har använts till marknadsföring samt designanpassning. Idag disponeras kr för området edemokrati ( kr av dessa är predestinerade till en underleverantör för Malmöpanelen). Utöver detta tillkommer den personal som på deltid sköter tekniska frågor, publicering och moderation av initiativ. 35 Det är även möjligt att leverantörerna av e-tjänsterna kan samordna och förbereda e-tjänsterna. 10

55 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 0993/12 Förslag med anledning av kommunfullmäktiges uppdrag: Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande, starkare inflytande för stadsdelarna i stadsplaneringen Tidigare behandling Bordlagt den 23 januari 2013, 44 och den 6 mars 2013, 133. Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 17 juli Yrkande från M, FP och KD den 6 mars Beslut Ärendet återremitteras till stadsledningskontoret i enlighet med yrkande från M, FP och KD i skrivelse den 6 mars Expedieras Remiss nr 93 till stadsledningskontoret. Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Anneli Hulthén Justerare Jonas Ransgård 1 (1)

56 Yrkande (M, FP, KD) Kommunstyrelsen Ärende Yrkande angående förslag med anledning av kommunfullmäktiges uppdrag: Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande, starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen De två övergripande frågeställningarna som väcks vid genomgång av det presenterade förslaget är 1) hur förslagen som helhet påverkar tids- och kostnadsaspekten för plan- och byggprocessen i Göteborg, samt 2) var i den redan lagstadgade processen i plan- och bygglagen utredningens förslag kommer in. Är det presenterade förslaget en ersättning för den process som finns idag eller syftar den till att komplettera eller utöka processen? Utöver dessa två grundläggande frågorna innehåller det föreliggande förslaget några delar av stor vikt som, inte minst med anledning av remissinstansernas påpekanden, bör förtydligas ytterligare: 1. Kostnaderna för utveckling och underhåll av de e-demokratiska verktygen och den nya webbplatsen. 2. Påverkan av hanteringstiden för stadsplaneringsärenden 3. Kostnader och kompetens för berörda förvaltningar Kostnader för utveckling och underhåll av de e-demokratiska verktygen och den nya webbplatsen När det gäller kostnader för de e-demokratiska verktygen och den nya webbplatsen måste dessa utredas och godkännas av kommunstyrelsen innan beslut fattas om att gå vidare i processen. Att fatta beslut enligt den form som föreslås i handlingen är att ge ett ekonomiskt carte blanche utveckling av nämnda verktyg. Beslutet borde snarare vara att utreda snarare än att utarbeta. Hanteringstiden för stadsplaneringsärenden Att skapa strukturer för delaktighet i stadsplaneringsärenden är i grunden positivt. Det är dock ytterst viktigt att dessa utformas så att hanteringstiden och den allmänna kostnadsutvecklingen för stadsplaneringsärendena inte påverkas negativt. Det går att utläsa i handlingen att koordineringsmöten kommer att äga rum två gånger per år, varav ett för den enskilda stadsdelsförvaltningen och ett för samtliga stadsdelsförvaltningen. För berörda fackförvaltningar rör det sig således om 11 möten per år. Det låter spontant som en diger mötesbörda för fackförvaltningarna. En fråga som väcks med anknytning till koordineringsmötestanken är huruvida ärenden av viss karaktär måste invänta det årliga koordineringsmötet mellan stadsdelsförvaltning och fackförvaltningar och hur detta påverkar plantiden? Det kvarstår dessutom att

57 klarlägga vilka ärenden eller vilka delar som ska underställas den föreslagna dialogen. Vi efterlyser också ett tydligare klargörande av relationerna mellan de redan lagstadgade samrådsförfarandena i planprocessen och de nu föreslagna åtgärderna. Kostnader och kompetens för berörda förvaltningar Förvaltningarna har i remissrundan reagerat över kostnadsaspekten och huruvida det som åläggs stadsdelarna kan rymmas inom befintliga budgetramar. Samtidigt avgör naturligtvis ambitionsnivån även kostnaden för genomförandet. Även här är utredningens svar att kostnaden följs upp i efterhand snarare än bedöms i förhand. Vi upplever det som ett riskfyllt hanteringssätt. Dessutom väcks också frågor kring likabehandling då rutiner för vad som förs dialog kring samt formerna för detta kan komma att hanteras och utvecklas olika över staden. FÖRSLAG TILL BESLUT Att återremittera ärendet för klarläggande av ovanstående

58 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0993/12 Repronummer 202/12 Utvecklingsavdelningen Klas Forsberg Telefon E-post: Förslag med anledning av kommunfullmäktiges uppdrag: Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande, starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen Förslag till beslut I Kommunstyrelsen 1 Under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut i enlighet med punkt 4 ges stadsledningskontoret i uppdrag att utarbeta en webbplats för delaktighet, inflytande och e-förslag för Göteborg. I Kommunfullmäktige 1 Kommunfullmäktige antar förslag till göteborgsprinciper för medborgardialog att gälla från Kommunfullmäktige förklarar stadsledningskontorets utredningsuppdrag fullgjort. 3 Social resursförvaltning får i uppdrag att genomföra kompetenshöjande insatser för både medborgardialog och stadsutvecklingsprocessen i enlighet med förslaget. 4 Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta en webbplats för delaktighet, inflytande och e-förslag för Göteborg. 1(33)

59 Sammanfattning Dåvarande Stadskansliet fick i januari 2010 i uppdrag att utreda möjligheten att fördjupa den lokala demokratin samt att utreda hur stadsdelsnämnderna kunde få ett starkare inflytande i stadsplaneringsfrågor. Kommunstyrelsen beslutade den 10 oktober 2012 att förslaget skulle skickas på remiss. I upprättat förslag beskrivs hur Göteborgs Stad gemensamt och på stadsdelsnivå kan arbeta med medborgardialog och stadsutveckling. I det förslag som skickades ut på remiss fanns följande beslutsförslag att ta ställning till: Kommunfullmäktige antar förslag till göteborgsprinciper för medborgardialog att gälla från den 1 januari Konsument- och medborgarserviceförvaltningen får i uppdrag att genomföra kompetenshöjande insatser och vara operativt stöd för medborgardialogen i enlighet med förslaget. Social resursförvaltning får i uppdrag att genomföra kompetenshöjande insatser och vara operativt stöd för stadsutvecklingsprocessen i enlighet med förslaget. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta en webbplats för delaktighet, inflytande och e-förslag för Göteborg. Förslag till göteborgsprinciper ska antas K o M genomför kompetenshöjande insats. Är operativt stöd för medborgardialogen S2020 genomför kompetenshöjande insats Är operativt stöd för stadsutvecklingsprocessen. Webbplats för delaktighet, inflytande och e-förslag Tillstyrker Avslår Tillstyrker Avslår Tillstyrker Avslår Tillstyrker Avslår Särskilt yttrande Angered X X X X Askim-Frölunda-Högsbo X X X X Centrum X X X X Lundby X X X X Majorna-Linné X X X X Norra Hisingen X X X X Västra Göteborg X X X X Västra Hisingen X X X X Örgryte-Härlanda X X X X X Östra Göteborg X X X X Byggnadsnämnden Konsument Göteborg X X X X Fastighetsnämnden Park och Natur X X X X Social Resursnämnd X X X X Trafikkontoret X X X X Stadsledningskontoret och remissinstanserna har fokuserat på möjliga konsekvenser av förslaget. Samtliga 16 remissinstanser tillstyrker det presenterade förslaget vad gäller göteborgsprinciper för medborgardialog i staden. Bland inkomna synpunkter framhålls frågor om jämställdhetssäkrad medborgardialog, vad som avses med direkt och i betydande grad samt funderingar om vem som egentligen bär ansvaret för dialogen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(33)

60 Vad gäller förslaget om att organisatoriskt placera uppdraget om kompetenshöjande insatser samt det operativa stödet på konsument- och medborgarservicenämnden och S2020 avstyrks detta av fem svarande instanser. När det kommer till förslaget om att arbeta fram en särskild webbplats för delaktighet, demokrati och e-förslag tillstyrks detta förslag av samtliga 1 remissinstanser. Sammantaget är de flesta remissinstanser positiva till förslagens innebörd och bedömer att det skulle skapa ett mervärde för staden att arbeta i enlighet med dessa, men lyfter samtidigt frågan om resurser. Stadsledningskontoret konstaterar att det finns ett behov av att förtydliga ansvaret för dialogen, innehållsmässiga frågeställningar vad gäller användandet av kunskapsbaser och jämställdhetssäkrad medborgardialog. Ett förtydligande av dessa bitar skulle kunna ske i implementeringsfasen samt inom ramen för det utbildningsprogram och som föreslås. Stadsledningskontoret är positiv till det övergripande syftet samt de åtgärder som föreslås i utredningen. Förslaget i korthet Utredningen gör gällande att det finns ett behov av att formulera en gemensam kultur för medborgardialogsfrågan i staden och att kompetensen vad gäller dialogfrågor behöver förstärkas. Göteborgs stad ska använda sig av sju principer för medborgardialog. Göteborgarnas behov ska ses som vägledande. Nedan framgår en nerkortad version av nämnda principer (i utredningen återfinns principerna i sin helhet): 1. Göteborgs Stads värderingar är grunden för medborgardialogen 2. Dialog ska övervägas vid förslag som direkt och i betydande grad rör invånarna 3. När beslut är fattat om att ha dialog ska medborgarna minst bli hörda 4. Staden ska anstränga sig för att erbjuda goda möjligheter till deltagande 5. Barnens rätt att komma till tals ska särskilt beaktas 6. Medborgardialogens resultat ska alltid återkopplas 7. De förtroendevalda ansvarar för hur resultatet av dialogen påverkar beslutet. Medborgare med skilda förutsättningar och erfarenheter ska ges möjlighet att delta på jämlika villkor. Vid en medborgardialog ska socioekonomiska förhållanden samt genusperspektiv m.m. analyseras så att medborgardialogen nyttjar metoder för att involvera så många som möjligt. Göteborgs Stads kommunikation och dialog i digitala kanaler ska utvecklas och en särskild satsning på områdena delaktighet och inflytande ska prioriteras. Staden ska använda sig av e-förslag och medborgarpaneler. Stadsdelnämnderna ska i relation till de berörda facknämnderna ges ett starkare inflytande. Varje stadsdel och de berörd fackförvaltning ska ha en kontaktperson för att underlätta kommunikationen. Två koordineringsmöten om året arrangeras per stadsdel, ett för alla tio och ett per stadsdel, där stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, Fastighetskontoret, park- och naturförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna träffas i syfte att uppdatera varandra. 1 Konsument Göteborg avstyrker förslaget men menar att frågan är angelägen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(33)

61 Användandet av lokala kunskapsbaser ska stödja stadsdelarna i att ha ett starkare inflytande i stadsplaneringen. Ett särskilt rådslag för de förtroendevalda ska genomföras två gånger per mandatperiod. Ansvarigt kommunalråd leder rådslaget. Kompetensen inom dialogområdet bör förstärkas. En inventering av tjänstepersoner som har kunskap inom området medborgardialog ska ske. Inventeringen ska ge svar på frågan om hur tjänstepersoner kan användas mellan organisationer. Stadsledningskontoret ansvarar för att ta fram en handbok för medborgardialog och en checklista för arbetet med starkare inflytande i stadsutvecklingsprocessen. Medborgardialogarbetet och stadsutvecklingsprocesser ska följas upp och utvärderas. Ett samarbete ska utvecklas vad gäller aktuell forskning inom området. Uppdraget vad gäller strategiskt stöd och samordnande arbete ges till stadsledningskontret. Stadsdelsförvaltningarna hanterar det operativa ansvaret för frågor kopplat till medborgerligt deltagande. Metodstöd görs av stadsdelsnämnderna gemensamt. Social Resursförvaltning får i uppdrag att ansvara för genomförandet av kompetensutvecklingen. Ärendet Utredningen om att Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande, starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen har remissbehandlats. 16 nämnder 2 har inkommit med remissvar under december månad På grundval av dessa remissvar samt de diskussioner som företagits på stadsledningskontoret har ett reviderat beslutsförslag utarbetats. Dispositionen är som följer: Utredningens förslag Förekommande kommentarer Stadsledningskontorets bedömning Samtliga inkomna yttranden kan läsas i sin helhet i databasen Ks sammanträdesrum. Uppdraget Dåvarande stadskansliet fick ett uppdrag om en utredning för att få ett helhetsgrepp och inhämta kunskap om hur det är möjligt att fördjupa den lokala demokratin. Stadskansliet ges i uppdrag att i samarbete med beredningsgrupperna utarbeta ett förslag till hur det demokratiska uppdraget kan fördjupas. 2 Yttranden har lämnats av SDN Angered, SDN Askim-Frölunda-Högsbo, SDN Centrum, SDN Lundby, SDN Majorna-Linné, SDN Norra Hisingen, SDN Västra Göteborg, SDN Västra Hisingen, SDN Örgryte-Härlanda, SDN Östra Göteborg, Konsument Göteborg, Fastighetsnämnden, Park och Natur, Social Resursnämnd, Byggnadsnämnden och Trafiknämnden. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(33)

62 Stadskansliet får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder/ beredningsgrupper och bolag arbeta fram förslag till hur stadsdelsnämnderna kan få ett starkare inflytande i frågor rörande stadsplanering såsom byggnation, trafik, park och natur. Ansvaret och besluten ligger kvar i respektive facknämnd Bakgrund I reglementet för Göteborgs stadsdelsnämnder framhålls att medborgarnas delaktighet ska stärkas. Engagemang som verkar främjande och förebyggande för en lokalt positiv samhällsutveckling lyfts fram. Ansvaret för att föra in den sociala dimensionen i arbetet för hållbar utveckling har tydliggjorts. Detta ska leda till ett mer demokratiskt och hållbart Göteborgssamhälle. Om förtroendevalda i stadens nämnder har tillgång till ett bredare underlag i beslutsfattandet, där medborgarnas uppfattningar och synpunkter uttrycks kommer detta ge möjlighet att bättre möta göteborgarnas behov. Ekonomiska konsekvenser När staden arbetar i enlighet med utredningens intentioner bedöms detta inte föranleda några ekonomiska konsekvenser i det kortare perspektivet. De kostnader som är möjliga att uppskatta avser främst implementeringskostnader. Social Resursförvaltning - kostnadsökning för att förstärka kompetensutveckling. Stadsledningskontoret - kostnadsökning för att förstärka ledning och stöd gällande uppdragen. Stadsdelsnämnderna - kostnadsökningar står i paritet med ökningen av dialogarbetet och stadsutvecklingsarbetet, bland annat de lokala kunskapsbaserna Utvecklandet av webbplats och de föreslagna e-demokratifunktionerna, e-förslag och medborgarpanel medför kostnader. Hänvisas till särskild utredning och ordinarie budgetprocess. Stadsledningskontoret bedömer att kostnaderna kommer att påverkas av den omfattning som dialog- och samverkansarbetet kommer att få. Samverkan mellan stadsdelsförvaltningarna och de berörda fackförvaltningarna beräknas öka. Arbetet kommer att kunna leda till ökad effektivitet genom mer förankrade beslut. Det ligger inom det uppdrag nämnderna har idag och det bedöms rymmas inom befintliga budgetramar. Resursfrågan bedöms vara betydelsefull och ska följas upp i den ordinarie budgetuppföljningsprocessen. Vidare är det förenat med kostnader att utveckla de e-demokratiska verktygen och den nya webbplatsen. Hur mycket införandet och driften kommer att kosta föreslås utredas tillsammans med regelverk för de föreslagna e-demokratiska verktygen. Barnperspektivet I enlighet med barnkonventionen lyfts barnens rätt att komma till tals. I förslag till göteborgsprincip 5 ges barn rätt att komma till tals och vid insamlandet av sociala och lokala erfarenheter ska verktyg som är anpassade för att fånga in barns perspektiv användas. Jämställdhetsperspektivet/Mångfaldsperspektivet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(33)

63 Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet diskuteras i de delar av förslaget som gör gällande att människor med olika kön, ålder, etnicitet och utbildningsnivå inte deltar i medborgardialoger på lika villkor. I förslaget uttalas att dessa olikheter i medborgarnas grundförutsättningar kräver ett ständigt utvecklingsarbete för att säkerställa jämställd och likvärdig service. Miljöperspektivet Vad gäller miljöperspektivet finns inga omedelbara effekter. När processer med ökad delaktighet leder till bredare och fördjupade beslutsunderlag ges bättre förutsättningar att utveckla ett hållbart Göteborgssamhälle även i miljöperspektivet. Omvärldsperspektivet I översynen av stadsdelsnämndsorganisationen i Göteborg görs slutsatsen att det behövs ett fortsatt arbete med att utveckla formerna för medborgarinflytande. Omvärldsperspektivet har beaktats genom att utredningen fört särskilda diskussioner med interna och externa intressenter såsom Göteborgs universitet, Sveriges Kommuner och Landsting, etc. Många kommuner arbetar aktivt med att skapa delaktighet för sina medborgare och ge möjlighet att påverka samhällets utveckling. Utredningen har genomfört studiebesök i kommuner som uppfattas som föregångare vad gäller medborgardialog. Bilagor: Bilaga 1 Rapport Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande, starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen Bilaga 2 Remissvar, SDN Angered Bilaga 3 Remissvar, SDN Askim-Frölunda-Högsbo Bilaga 4 Remissvar, Byggnadsnämnden Bilaga 5 Remissvar, SDN Centrum Bilaga 6 Remissvar, Fastighetsnämnden Bilaga 7 Remissvar, Konsument Göteborg Bilaga 8 Remissvar, SDN Lundby Bilaga 9 Remissvar, SDN Majorna-Linné Bilaga 10 Remissvar, SDN Norra Hisingen Bilaga 11 Remissvar, Park och Natur Bilaga 12 Remissvar, Social Resursnämnd Bilaga 13 Remissvar, Trafiknämnden Bilaga 14 Remissvar, SDN Västra Göteborg Bilaga 15 Remissvar, SDN Västra Hisingen Bilaga 16 Remissvar, SDN Örgryte-Härlanda Bilaga 17 Remissvar, SDN Östra Göteborg Samtliga remissvar finns i sin helhet att tillgå i databasen Ks sammanträdesrum. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(33)

64 Utredningens förslag Göteborgsprinciperna för medborgardialog Utredningen uttrycker ett behov av att strukturera arbetet med stadens medborgardialoger och konstaterar att det ur ett medborgerligt perspektiv är en gemensam angelägenhet att sträva efter att dialoger utförs på liknande sätt. Det konstateras att göteborgarnas behov ska ses som vägledande för Göteborgs Stad och att staden ska använda sig av sju principer för medborgardialog. Sammanfattning av inkomna synpunkter Angered Förvaltningen ser positivt på förslaget till principer för stadens dialog med medborgarna. Att fastställa principer är ett betydelsefullt steg för att utveckla en kultur i staden där medborgardialogen används som en positiv kraft för att förstärka den sociala hållbarheten, motverka konfrontation eller uppgivenhet och på sikt upprätthålla respekten för den representativa demokratin. Askim-Frölunda-Högsbo Göteborgsprinciperna ger en bra grund för stadsdelarna att genomföra medborgardialog och dialogen sker på likartat sätt över hela staden. Byggnadsnämnden Generellt behöver principerna för medborgardialog utvecklas bland annat med avseende på vem eller vilket politikområde som beslutar om dialog ska genomföras, vem som avgör vad som är av intresse för medborgarna, vem som utför och hur resultatet tas omhand. Centrum Principerna utgör viktiga pelare i ett hela staden-gemensamt arbete med medborgardialog. Fastighetsnämnden Kontorets förslag till yttrande avgränsas till uppdraget kring stadsutveckling då fastighetsnämndens verksamhetsområden inte innebär att ansvara för medborgardialog i den betydelse som rapporten behandlar. [...] I det sammanhanget kan det poängteras att det är positivt att gemensamma principer utvecklas Konsument Göteborg Göteborgsprinciperna för medborgardialog skapar goda möjligheter för att fördjupa demokratin i Göteborg. Förvaltningen tycker att det är bra att alla samhällsgrupper ges likvärdiga möjligheter att delta samtidigt som man uppmanar till användandet av målgruppsanpassade metoder och verktyg. Detta ökar nämndens möjligheter att verka för ett mer demokratiskt och hållbart Göteborgsamhälle och en sammanhållen stad. Majorna-Linné Förvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till förslaget då principerna ger vägledning och struktur i stadens arbete med medborgardialog. Utredningen ligger också i linje med stadsdelsnämndernas utökade befolkningsansvar. Det är bra att principerna ger oss gemensamma ramar och förhållningssätt, men förvaltningen vill också trycka på att det inte finns en generell lösning när det gäller dialog. Metod och tillvägagångssätt måste anpassas till varje unikt fall. Norra Hisingen Förvaltningen vill framhålla att det är mycket positivt att staden tagit fram förslag på gemensamma riktlinjer och arbetssätt för hur kommunen kan arbeta med medborgardialog. Västra Göteborg Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(33)

65 Förvaltningen ser positivt på ambitionen att öka medborgarnas möjligheter till inflytande i samhällsfrågor och ställer sig bakom de sju Göteborgsprinciperna för medborgardialog. Västra Hisingen Förvaltningen ställer sig bakom utredningens förslag till principer för medborgardialog och förvaltningen delar också utredningens analys om behovet av ett fortsatt strukturerat utvecklingsarbete om medborgardialog och gemensamma angreppsätt ska uppnås. Örgryte-Härlanda Förvaltningen är positiv till att arbetet med medborgardialog utökas och blir mer likvärdigt över hela staden. Det är ur ett medborgarperspektiv viktigt att möjligheten att delta i dialog är lika oavsett var i staden man bor. De sju principerna ger en viktig grund för detta. Östra Göteborg Det är positivt att det skapas en gemensam struktur, ett yttre ramverk, för medborgardialogsfrågan. Det är också bra att det i de föreslagna principerna tydligt framgår att det är de förtroendevaldas ansvar att ta ställning till huruvida det finns förutsättningar till medborgerligt inflytande eller inte. Stadsledningskontorets bedömning Inkomna remissvar beskriver att det är angeläget att öka medborgarnas möjlighet till delaktighet. Nämnderna menar att intentionerna i utredningen kommer att öka kontaktytorna mellan förtroendevalda och medborgarna. Det beskrivs som positivt att det skapas en gemensam struktur, ett yttre ramverk, för medborgar-dialogsfrågan i staden. Remissinstanserna anser att förslaget att använda sig av göteborgsprinciper för medborgardialogen är positivt. Vad gäller behov av förtydliganden pekas särskilt följande områden ut: Direkt och betydande grad (princip 2) Skapa likvärdiga möjligheter/jämställdhetssäkrad medborgardialog (princip 4) Princip 2 - Dialog ska övervägas vid förslag som direkt och i betydande grad rör invånarna Utredningen föreslår att vid sådana förslag som direkt och i betydande grad rör stadens/stadsdelens invånare ska alltid medborgardialog övervägas och ställning tas. Sammanfattning av inkomna synpunkter Angered De förtroendevaldas rätt att bedöma vilka frågor som man ska en dialog om kan komma att ifrågasättas utifrån en tolkning av formuleringen direkt och i betydande grad. Detta ifrågasättande kan i sig visa på ett positivt medborgarengagemang i frågan och ge en signal om att det finns behov av dialog. Politikerna kan i varje läge ompröva sitt beslut. Byggnadsnämnden Viktigt att reda ut vad kommunikationsplaner ska användas till, vem som gör dem, när och hur. Centrum Det är en vid beskrivning som ger utrymme för olika tolkning. En fråga som av en facknämnd bedöms ha liten betydelse för göteborgare i allmänhet kan beröra stadsdelens invånare i hög grad. Det är i förslaget inte tydligt hur dessa (vanliga) situationer ska hanteras avseende initiativ och ansvar. [...] Ställningstagande till och ett eventuellt genomförande av medborgardialog kommer förlänga beslutsprocesser som idag ofta upplevs som för korta för att ta fram nödvändigt beslutsunderlag. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(33)

66 Det framgår inte av rapporten hur detta ska lösas i praktiken, eller om det är underförstått att beslutsprocesserna får ta längre tid för att möjliggöra medborgardialog. Majorna-Linné Förvaltningen anser att det behövs ett förtydligande kring vad direkt och i betydande grad innebär. I samband med denna princip anges också att en kommunikationsplan ska tas fram för de frågor där beslutet blir att inte genomföra en dialog. Förvaltningens bedömning är att det borde vara upp till varje förvaltning att avgöra huruvida en kommunikationsplan ska tas fram. Norra Hisingen Förvaltningen ser flera svårigheter med denna vida definition. En svårighet är att från början avgöra vilka frågor som på detta sätt kommer att beröra stadsdelens invånare, sannolikt är det en stor mängd frågor. [...] Vidare finns risken att fackförvaltningar, bolag och den befolkningsansvariga nämnden gör olika bedömningar av huruvida invånarna kommer att beröras av en viss fråga och om medborgardialog därför ska genomföras. Det är viktigt att stadsdelsnämndens synpunkter beaktas och att beslut om att inte genomföra medborgardialog eller ej fattas i samverkan med berörd stadsdelsnämnd. [...] Stadsdelsnämnderna bör ha möjlighet att genomföra dialog även i frågor som andra ansvarar för. Förvaltningen föreslår att det bör utredas om det är möjligt att på förhand definiera de typfrågor eller förslag som ska bli föremål för medborgardialog. Park och natur Förvaltningen anser att en utvärdering behöver ske angående vilka projekt som är aktuella för dialog. Förvaltningen anser att dialog är nödvändigt i stora projekt men kommer inte att ha tidsmässig möjlighet att genomföra dialog i alla mindre drift- och underhållsprojekt, även om de i betydande grad rör invånarna. Västra Göteborg Är det rimligt att föra dialog om alla viktiga frågor eller ska man välja ut ett antal sakfrågor/områden på förhand? Västra Hisingen Förslaget till principer kommer att innebära längre beredningstider i olika ärenden och att mer resurser behöver prioriteras för dialogarbete. [...] Ett alternativt tillvägagångssätt skulle kunna vara att nämnden väljer ut ett antal sakfrågor eller områden inför varje år, exempelvis i samband med beslutet om budget och verksamhetsplaner. Örgryte-Härlanda Många av våra förslag och beslut berör medborgarna. Medborgardialog innebär både längre beredningstider och är resurskrävande. Det kan därför innebära svårigheter att i alltför många frågor genomföra medborgardialoger. Att ha dialog om alltför många frågor kan också försvaga intresse och engagemang bland medborgarna. Förvaltningen anser därför att det kan vara lämpligt att mer nogsamt välja ut vissa områden/frågor som är lämpliga att ha dialog kring. Östra Göteborg Det är vidare bra att utredningen inte fokuserar på detaljnivå i alla avseenden, utan att ansvar för detta överlämnas till den lokala stadsdelsnämnden; exempelvis att bedöma vad som direkt och betydande påverkar sina respektive invånare. Förvaltningen bedömer att de frågeställningar som kan bli aktuella för medborgardialog troligen varierar från stadsdel till stadsdel. Stadsledningskontorets bedömning Utredningen har valt att lägga ansvaret för att bedöma om det finns förutsättningar att ha dialog på den ansvariga nämnden. Några nämnder efterfrågar en modell där staden på förhand definierar de frågor som är lämpliga att ha medborgardialog om. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(33)

67 Att beskriva de typer av frågeställningar där nämnderna ovillkorligen ska ha medborgardialog bedömer stadsledningskontoret vara alltför hämmande och inskränkande. Detta tas bäst om hand lokalt där de förtroendevalda känner till de förhållanden som råder. Det är de lokala nämnderna som har bäst förutsättningar att bedöma en frågas särart. Principen om direkt och betydande grad föreslås därför ligga fast. Det är de förtroendevalda som bedömer om en fråga är av digniteten att en medborgardialog ska övervägas. Det är samtidigt de förtroendevaldas roll att ansvara för hur resultatet av dialogen ska påverka ett kommande beslut. Att prioritera frågor och göra bedömningar utifrån helhetsperspektivet ligger således på de förtroendevalda. Stadsledningskontoret bedömer att de föreslagna principerna inte ändrar på detta. Av några remissvar framgår en farhåga om att dialogprinciperna kan komma att åstadkomma en större ökning av antalet medborgardialogsprocesser, något som då skulle kräva extra resurser. Stadsledningskontoret bedömer att frågeställningar som kan bli aktuella för medborgardialog kan komma att variera från stadsdel till stadsdel och över tid och att stadsdelarna redan idag har givits befolkningsansvaret. I detta ansvar ingår att genomföra medborgardialoger i enlighet med de förtroendevaldas önskemål. Av undertexten till princip 2 i rapporten framgår: Även för de frågor där beslutet blir att inte genomföra en dialog ska en kommunikationsplan tas fram. Göteborgarna ska alltid ha möjligheten att lämna sina synpunkter. Ifrågasättande synpunkter har framförts om skrivningen och stadsledningskontoret menar att det bör vara upp till varje nämnd att avgöra huruvida en kommunikationsplan ska tas fram eller inte. Dock skall alltid göteborgarna ha möjlighet att lämna synpunkter. Princip 3 - När beslut är fattat om att ha dialog ska medborgarna minst bli hörda Principen lägger en nivå på rätten att bli hörd gäller för alla strategier, politikområden, planer och projekt som har ett betydande intresse för medborgarna. Sammanfattning av inkomna synpunkter Byggnadsnämnden Tveksamt om dialog kan vara att minst bli hörda Majorna-Linné En av principerna fastställer att medborgarna har rätt att minst bli hörda. Även här saknas en analys gällande huruvida vi kan uppfylla denna princip på ett likvärdigt sätt för alla medborgare och säkerställa att vissa grupper inte exkluderas i arbetet med medborgardialoger. Stadsledningskontorets bedömning Begreppet Att bli hörd är ett uttryck som bland annat används i barnkonventionens demokratiartikel 12 för att ange en nivå på lyssnande och delaktighet som någon har rätt till. Att bli hörd innebär att man skall bli lyssnad på, där möjlighet till påverkan ska finnas och deltagande skall vara möjligt. Begreppet innebär samtidigt att det ska upplevas som betydelsefullt att medverka. Det handlar om att möjliggöra medborgarnas medverkan som en källa för engagemang och motivation. Stadsledningskontoret bedömer att ett sätt att försöka åstadkomma att grupper inte exkluderas i medborgardialogen är att använda sig av kompletterande verktyg och metoder. Ju fler valmöjligheter för dialog desto högre är sannolikheten att staden kan nå ut brett. I detta sammanhang kan det noteras att det är viktigt att fundera över på vilket sätt dialogen ska utformas. Värt att notera är att när staden bjuder in till dialoger finns Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(33)

68 det en mängd metoder att välja mellan och det gäller att de inbjudande nämnderna funderar över den metod som passar bäst utifrån syfte, målgrupp och antal deltagare. Stadsledningskontoret konstaterar att ett gemensamt arbete behöver företas i staden för att det ska bli möjligt att leva upp till innehållet i princip tre så likvärdigt som möjligt. Princip 4 - Skapa likvärdiga möjligheter Principen innebär att vid en dialog ska medborgarnas socioekonomiska förhållanden och genusperspektiv analyseras så att medborgardialogen använder metoder för att involvera så många som möjligt. Att bredda deltagandet i medborgardialogen syftar till att människor med skilda förutsättningar och erfarenheter ska ges möjlighet att delta på jämlika villkor. Sammanfattning av inkomna synpunkter Centrum Det är bra att utredningen betonar att när staden bjuder in till dialog är det viktigt att det finns likvärdiga möjligheter för olika målgrupper att delta; så att inte endast de resursstarka rösterna gör sig hörda. [...] Det finns en risk att medborgardialoger förstärker inflytande för redan resursstarka grupper. Norra Hisingen Av erfarenhet vet vi t.ex. att barn och ungdomar, kvinnor och människor med utländsk bakgrund många gånger är underrepresenterade i dialoger om stadsutvecklingsfrågor och det handlar därför om att arbeta efter former som så långt det är möjligt skapar likvärdiga möjligheter till inflytande. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i alla beslut på alla nivåer. Förslaget bör förtydliga hur hela dialogprocessen ska jämställdhetssäkras. Majorna-Linné Förvaltningen vill poängtera vikten av att det i underlaget till politikerna, baserat på dialogen, även ingår en analys om vilka som inte deltog i dialogen och varför. Det finns annars en risk att principerna ger ytterligare verktyg för redan resursstarka i samhället. [... ] Förvaltningen saknar också en integrering av diskrimineringsgrunderna i de övergripande principerna, framförallt jämställdhetsperspektivet, då medborgardialoger enligt kommunfullmäktiges budget för 2013 ska jämställdhetssäkras. Västra Göteborg Förvaltningen saknar också en integrering av diskrimineringsgrunderna i de övergripande principerna, framförallt jämställdhetsperspektivet, då medborgardialoger enligt kommunfullmäktiges budget för 2013 ska jämställdhetsintegreras. Västra Hisingen För att alla grupper ska ges likvärdiga möjligheter att delta krävs att stadens verksamheter tillförs ny kunskap om metoder för att nå ut och genomföra dialog i olika former. Östra Göteborg [...] det är positivt att utredningen pekar på att staden anstränger sig för att nå olika prioriterade grupper. Det är angeläget att försöka nå befolkningsgrupper som oftast inte deltar i den traditionella typen av dialogmöten. [...] Skrivningen om jämställdhetssäkrad medborgardialog kräver att en betydande diskussion förs om vilka grunder som ska gälla för att något ska kunna uttryckas som jämställdhetssäkrat. På vilket sätt ska stadsdelarna tolka vad som menas med en jämställdhetssäkrad medborgardialog? Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(33)

69 Stadsledningskontorets bedömning Princip fyra beskriver att göteborgarna i samband med medborgardialoger ska ges goda möjligheter att kunna delta. Remissvaren för fram att det är viktigt att det finns likvärdiga möjligheter för olika målgrupper att delta så att inte endast de resursstarka rösterna gör sig hörda. Utöver detta framhålls vikten av att det i underlaget till de förtroendevalda, som baseras på medborgardialogen, även ingår en analys om vilka som inte deltog i dialogen och varför. Av en del remissvar framkommer en osäkerhet kring vad jämställdhetssäkrad medborgardialog innebär. Stadsledningskontoret ser att behovet av att en diskussion om vilka grunder som ska gälla för att något ska kunna uttryckas som jämställdhetssäkrat är nödvändig. På vilket sätt ska nämnderna tolka vad som menas med jämställdhetssäkrad medborgardialog? Stadsledningskontoret föreslår att detta belyses i det utbildningspaket som planeras samt att staden då tar vara på de erfarenheter som förvaltningarna har, bland annat i det SKLdrivna projekt som handlar om jämställdhetssäkrad medborgardialog. Princip 5 - Barns rätt att komma till tals skall särskilt beaktas Principen innebär att verktyg som är anpassade för att fånga in barns perspektiv ska användas. Sammanfattning av inkomna synpunkter Byggnadsnämnden Om staden menar allvar med att unga ska vara med och forma samhället behöver denna fråga lyftas mer än vad som gjorts i rapporten. Det innebär att det måste finnas kunskap om och utarbetade arbetssätt för hur barnets åsikter och erfarenheter på bästa sätt kan inhämtas. [...] Frågan om dialog med barn och unga skär tvärs genom många fackförvaltningars och nämnders uppdrag. Stor kompetens finns på många håll i staden inom dessa frågor och den stärks och utvecklas troligen bäst i en nätverkande form med central samordning. Centrum Den ambitiösa ansats som staden har för att stärka barnens inflytande har lett fram till en del nya metoder och verktyg för att realisera barnkonventionens artikel tolv om barns rätt att uttrycka sin mening om allt som berör dem. Vi har samtidigt lärt oss att verktyg och metoder bara till viss del bidrar till att stärka barnens inflytande i frågor och beslut som ofta initieras av vuxnas intressen och perspektiv. Norra Hisingen Förvaltningen är positiv till detta, men vill lyfta att olika grupper av barn, på samma sätt som olika grupper av vuxna, har olika villkor för att kunna delta. Det är därför viktigt att tydliggöra att hänsyn ska tas till olika grupper av barns villkor, utifrån exempelvis kön, ålder, funktionsförmåga, språk och socioekonomi, både vad gäller representation i dialogprocessen och möjligheter till inflytande Örgryte-Härlanda Principen anger att barns rätt att komma till tals särskilt ska beaktas, medan det i undertexten står att verktyg som är anpassade för att fånga in barns perspektiv ska användas. Att låta ett barn komma till tals eller att fånga in ett barns perspektiv genom en vuxens bedömning kan vara olika saker. Det vore positivt att ytterligare utveckla frågan om hur barns synpunkter/önskemål ska komma fram för att minska tolkningsutrymmet. Stadsledningskontorets bedömning Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(33)

70 Utredningen föreslår att verktyg som är anpassade till att fånga in barnens perspektiv ska användas. I staden finns framtaget barnkonsekvensanalyser, ett verktyg för att omsätta barnkonventionen i handling och synliggöra barnens bästa. Nämnderna är positiva till ansatsen, men framhåller att det gäller att vara observant på att användandet av verktygen bygger på ett applicerande av ett vuxenperspektiv. Stadsledningskontoret konstaterar att staden genom användandet av barnkonsekvensanalyser ges en möjlighet att arbeta systematiskt och se till att ett barnperspektiv finns med i besluten. Inflytandekultur Utredningen ser ett behov av att formulera en gemensam kultur för medborgardialogsfrågan. Sammanfattning av inkomna synpunkter Angered Att fastställa principer är ett betydelsefullt steg för att utveckla en kultur i staden där medborgardialogen används som en positiv kraft för att förstärka den sociala hållbarheten, motverka konfrontation eller uppgivenhet och på sikt upprätthålla respekten för den representativa demokratin Byggnadsnämnden Sammanfattningsvis ser kontoret positivt på att inom ramen för gällande lagstiftning och andra givna förutsättningar utveckla samverkansformer för att stärka stadsdelarnas nya roll i stadsplaneringen och för att finna nya vägar till en fördjupad demokrati genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande. Västra Hisingen Förvaltningen vill avslutningsvis betona att fördjupad demokrati bara kan nås om medborgarna uppfattar att det finns en inflytandekultur i stadens verksamheter. Stadsledningskontorets bedömning Fastställandet av göteborgsprinciper för medborgardialog och ett hela staden gemensamt förhållningssätt bedöms vara ett betydelsefullt steg vad gäller att utvecklandet av en kultur i staden där dialogen används som en positiv kraft för att förstärka social hållbarhet och motverka konfrontation. Det är viktigt att medborgarna uppfattar att det finns en inflytandekultur i staden. Det handlar om att upprättahålla respekten för den representativa demokratin. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(33)

71 E-demokrati Kommunens kommunikation och dialog i digitala kanaler ska utvecklas och en särskild satsning på områdena delaktighet och inflytande ska prioriteras. Göteborgs Stad ska använda sig av e-förslag och medborgarpaneler. Sammanfattning av inkomna synpunkter Angered Förslaget om att utveckla en webbplats för delaktighet, inflytande och e-förslag är viktigt för att balansera principerna ur ett medborgarperspektiv. Det är politikerna som enligt princip nr 2 har rätt att besluta om vilka förslag som man anser direkt och i betydande grad rör invånarna och som man därför ska ha en dialog om. Men på en webbplats kan medborgarna själva lyfta de förslag och frågor som man anser är viktiga, och på ett tydligt och enkelt sätt få uppmärksamhet och anhängare. [...] Erfarenheter och forskning visar att så kallade e-förslag måste kombineras med tydliga regler för när ett förslag har fått tillräcklig tyngd för att presenteras för förtroendevalda. Saknas detta inslag motverkar e-förslag sitt demokratistärkande syfte. Askim-Frölunda-Högsbo E-demokratin är en av många olika delar i dialogarbetet men en viktig del för att involvera dagens unga. Centrum Det är positivt att utredningen föreslår en ökning av e-demokrati och digital delaktighet då många i dag föredrar att använda digitala kanaler framför andra. Det är bra med en webbplats för delaktighet där medborgarna har möjlighet att sätta agendan. Den täcker dock inte upp för alla de former som idag används vid medborgarinitierade frågor. Vidare finns grupper i samhället som inte kan eller inte vill använda webben, såsom äldre, unga barn, vissa funktionsnedsatta m fl. Kan webbplatsen därför motverka syftet att erbjuda alla likvärdiga möjligheter att delta i en dialog? Förvaltningen är positiv till utredningens förslag om centrala och lokala e-paneler. Lundby Förslaget om en webbplats för delaktighet och inflytande och e-förslag är bra men förvaltningen ser att det kan bli svårigheter gällande ansvar för de synpunkter och förslag som inkommer. Förvaltningen efterfrågar tydligare riktlinjer för hur en sådan webbplats ska fungera och hur förslag ska behandlas. Majorna-Linné Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget om e-demokrati. En utveckling av e-demokratin ger möjlighet för medborgarna att själva väcka frågor och skapa debatt. [...] Det är viktigt att verktygen inom ramen för e-demokratiutvecklingen blir lokala verktyg som enskilda nämnder kan använda i sin dialog med medborgarna. Förvaltningen ser det som viktigt att kunskapen kring e-demokrati finns samlad så att enskilda förvaltningar kan få operativt och administrativt stöd i arbetet med till exempel medborgarpaneler. Norra Hisingen Förvaltningen ser positivt på förslagen till ökad användning av verktyg och metoder för e- demokrati med vill samtidigt framhålla vikten av att det finns utrymme för lokala lösningar och försök inom varje stadsdel [...] De ekonomiska konsekvenserna av e-demokratiförslagen behöver utredas inför beslut för att inte drabba nämndernas ekonomi på ett negativt sätt. [...] Förvaltningen anser det viktigt att förslagen kostnadsbedöms innan man tar beslut om dem eftersom de annars riskerar att drabba nämndernas budget på ett oförutsägbart sätt. Västra Hisingen Förvaltningen ställer sig bakom förslaget om en webbplats, e-förslag och medborgarpaneler. Det är viktigt att klargöra ansvaret för synpunkter och förslag som kommer in. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(33)

72 Örgryte-Härlanda Användandet av e-demokrativerktyg ökar tillgängligheten och förutsättningarna för att nå fler medborgare. Det kommer dock att krävas mycket resurser för att ta vara på och ge återkoppling på de förslag och synpunkter som kommer in via dessa verktyg. Stadsledningskontorets bedömning Samtliga remissinstanser ställer sig bakom förslaget om att göra en digital satsning och utveckla en webbplats inom områdena delaktighet och inflytande. Det framhålls bland annat att satsningen kan vara ett sätt att nå unga personer. Utöver detta efterfrågas en struktur för hur staden ska förhålla sig till sociala medier vad gäller medborgardialogen. Stadsledningskontoret konstaterar riktlinjer för detta kommer att utarbetas under Det framhålls att kunskap kring e-demokrati behöver finnas samlad så att enskilda förvaltningar kan få stöd i arbetet med till exempel medborgarpaneler. Därutöver lyfts det fram att det måste vara möjligt att ha stadsdelslokala perspektiv. Stadsledningskontoret framhåller att det är det angeläget att e-förslagen kombineras med tydliga regler för hur förslagen ska behandlas. Utvecklandet av en webbplats och de föreslagna e-demokratifunktionerna, e-förslag och medborgarpanel kommer att medföra kostnader. Det är nödvändigt att dessa belyses i den särskilda utredning som föreslås. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15(33)

73 Om stadsutvecklingsprocessen Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag på hur stadsdelsnämnderna ska få ett starkare inflytande i stadsutvecklingsfrågor och har formulerat följande utvecklingsförslag för området: 1 Ta fram en lokal kunskapsbas 2 Säkerställ möjlighet till påverkan 3 Rådslag Lokala kunskapsbaser i Göteborgs stadsdelar Genom att använda sig av så kallade lokala kunskapsbaser menar utredningen att det blir möjligt att på ett strukturerat sätt samla in och organisera kunskap om de sociala perspektiven så att dessa kan användas praktiskt i stadsutvecklingsprocessen. Sammanfattning av inkomna synpunkter Angered Att arbeta för att länka ihop fackförvaltningens kunskaper med stadsdelarnas möjliggör på så sätt en attraktiv stad. Förslaget ger också fackförvaltningarna ett ökat inflytande i stads- och samhällsutvecklingen genom att de får kunskaper om det liv som levs i stadsdelen på ett sätt man inte tidigare har haft. Byggnadsnämnden Kunskapsbaserna som ska tas fram av stadsdelarna kan vara en lämplig ingång för en kontinuerlig dialog mellan stadsdelarna och fackförvaltningarna. För att relevanta underlag ska samlas in till de lokala kunskapsbaserna borde även modellen för dessa kunskapsbaser tas fram i samverkan. GIS kan vara ett lämpligt redskap att göra kunskapen tillgänglig och användbar. [...] Rapporten föreslår att stadsdelarna med hjälp av kunskapsbaserna ska dra slutsatser ur ett sociorumsligt perspektiv. Kontoret anser att prioriteringar av åtgärder och behov för stadsmiljön bör göras i kontinuerlig dialog och i samverkan mellan fackförvaltningar och stadsdelarna. Behoven bör styra vilka förvaltningar som stadsdelarna ska samverka med, det kan inte vara en fråga bara för TK, FK, SBK och PoNF utan även för bland Centrum Lokala kunskapsbaser kan stödja stadsdelarna i att ha ett starkare inflytande i stadsplaneringen. Den samordnade strategiska plan som stadsdelarna arbetat tillsammans med under två år har handlat just om att på ett systematiskt sätt samla och använda kunskap och fakta om stadsdelen och dess befolkning. De lokala kunskapsbaserna blir en naturlig fortsättning på detta arbete. Kunskapsbaserna kommer att kräva utvecklingsarbete och gedigna insatser under ett uppbyggnadsskede samt ett fortlöpande arbete med uppdatering. Delar av materialet bör vara GISbaserat. Det kräver både personella resurser och kompetensbreddning inom stadsdelsförvaltningen. Kunskapsbaserna behöver utvecklas gemensamt mellan stadsdelarna så att de ger stadsdelarna kunskap, beredskap och förmåga att medverka i planering och stadsutveckling. Fastighetsnämnden Ett ökat inflytande för stadsdelarna på stadsplaneringen ska alltså ske utifrån rollen att konkretisera och kommunicera sociala aspekter på stadsutvecklingen. Kontoret anser det bra att lokala kunskapsbaser skapas men hur de bör utvecklas. Det är dock av stort värde att de behov som stadsdelar uppmärksammar analyseras utifrån vad de betyder för stadsutveckling och att det kan beskrivas på ett tydligt sätt. Lundby Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16(33)

74 Förvaltningen tycker även det är bra att lokala kunskapsbaser ska tas fram. Detta kommer innebära att stadsdelens kunskaper om den sociala dimensionen, kopplad till stadsutveckling samt de lokala förutsättningarna, systematiseras och synliggörs. Majorna-Linné Förvaltningen är positiv till användandet och framtagandet av lokala kunskapsbaser men ser ett behov av att förtydliga hur denna kunskap ska tas till vara i de planerande förvaltningarna och hur stort stadsdelarnas påverkansutrymme är. Speciellt då arbetet med kunskapsbaserna kommer att kräva resurser. Norra Hisingen Stadsdelarnas kunskaper om sin befolkning och dess behov, så som de kommer till uttryck i de lokala kunskapsbaserna, behöver ges större prioritet i det arbetet. Västra Göteborg Förvaltningen ställer sig bakom förslaget om lokala kunskapsbaser men vill påpeka att även detta är en fråga om resurser som måste anpassas till lokala förutsättningar, där sektorerna är involverade. Västra Hisingen Förvaltningens instämmer i utredningens slutsatser om att det behövs systematik och struktur för den lokala kunskapsbas som ska byggas upp och inte minst för hur denna kunskap ska tas tillvara. En social konsekvensanalys baserad på lokal kunskap bör exempelvis vara ett lika naturligt inslag i planunderlaget som en miljökonsekvensbeskrivning, vilket inte är fallet idag. Östra Göteborg Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg ser positivt på användningen av särskilda kunskapsbaser och att det skapas ett system för att ta vara på stadsdelarnas sociala erfarenheter. Dock behöver det tydliggöras vad den lokala kunskapen är för något. Hur ska kunskapsbaserna bli verkligt användbara? Ett omfattande arbete måste tas vid för att bygga och hålla kunskapsbaserna uppdaterade. Kanske kan stadsledningskontoret ta på sig samordningsansvaret för detta betydande arbete och genom detta undvika att parallella system byggs upp? Stadsledningskontorets bedömning Remissinstanserna är generellt positiva till användandet av kunskapsbaser och ser det som en naturlig fortsättning på det strategiska arbetet med att på ett systematiskt sätt samla och använda kunskap om stadsdelarna och dess befolkning. Det framhålls att det kommer att behövas ett gemensamt utvecklingsarbete främst i uppbyggnadsfasen och att det kommer behövas kompetensutvecklingsarbete för att ge goda förutsättningar. Stadsledningskontoret framhåller att när de lokala kunskapsbaserna arbetas fram behöver detta göras av stadsdelsförvaltningarna i samverkan med fackförvaltningarna och stadsledningskontoret. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17(33)

75 Säkerställa möjligheter till påverkan Stadsdelnämnderna ska i relation till de berörda facknämnderna ges ett starkare inflytande. Varje stadsdel och berörd fackförvaltning ska ha en kontaktperson för att underlätta kommunikationen. Sammanfattning av inkomna synpunkter Angered Facknämnder och bolag avgör om de vill ha dialog om frågor som kan komma att beröra stadsdelen. Det är därför viktigt med en god kommunikation mellan stadsdelsnämnder och facknämnder/bolag innan nämnden tar ställning till dialog i ett ärende. Askim-Frölunda-Högsbo För att stadsutvecklingsprocessen ska få ett djupare demokratiskt inslag krävs att stadsdelarna involveras mer i arbetet vilket utredningen lyfter fram. Byggnadsnämnden Plan- och bygglagen ger oss stor handlingsfrihet att utforma vår kommuninterna förankringsprocess på ett bra sätt. Stadsdelsnämnderna är redan idag en viktig del i planprocessen och bidrar med viktiga synpunkter. Vi välkomnar dock ett utvecklat samarbete där stadsdelarna bidrar med sin kunskap utifrån det lokala perspektivet. [...] Mötesstrukturer och organisationsförslag är för detaljerat beskrivna, de behöver bearbetas vidare och konsekvensanalyseras. Så som förslaget ser ut blir det orimligt många separata möten. Centrum Det är bra att utredningen föreslår att detta samarbete ytterligare struktureras och fördjupas. Nya mötesformer kan bidra till ett starkare inflytande för stadsdelarna men det är inte mötena i sig som leder till detta utan en samsyn om vad fackförvaltningar och stadsdelsförvaltningar ska bidra med och en förmåga hos alla förvaltningar att bidra med bra beslutsunderlag. Det är därför nödvändigt att närmare precisera syfte och mål med de regelbundna möten som föreslås. Fastighetsnämnden När det gäller uppdraget om stadsdelarnas ökade inflytande i stadsplaneringen bör det ses i relation till det omfattande utvecklingsarbete kring sociala aspekter på stadsutveckling som skett i Göteborg under flera år. Några tydliga resultat är exempelvis de matriser för social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys som tagits fram men även andra arbetssätt har förändrats. Detta har skett genom samverkan mellan många förvaltningar på olika sätt och förstärkts markant av det arbete kring socialt hållbar utveckling i samhällsplanering som bedrivits inom ramen för S2020 vid social resursförvaltning. [...] En viktig roll för Fastighetsnämnden i stadsutveckling är att arbeta med tidiga skeden, dvs initiativ kring framtida bebyggelse som kan leda till att planarbete startas. [...] Kontoret anser det vara en bra ide att kontaktpersoner anges för att underlätta kommunikationen. Det är redan idag delvis så men det kan förtydligas. I det sammanhanget finns också planer på kontoret att skapa en tydligare struktur för initiativ från stadsdelarna med koppling till kontorets ansvar för det tidiga skedet i planprocessen. En struktur behöver utvecklas för hur initiativ formuleras och omhändertas samt hur stadsdelen får information om vad som händer med frågan. Lundby Förvaltningen tycker därför att det är bra att det i rapporten föreslås att stadsdelarna tidigt ska ges möjlighet att delta i relevanta projekt utifrån stadsdelarnas behov och medborgarnas intressen. Norra Hisingen Förvaltningen menar att alla projekt är potentiellt relevanta, och att stadsdelsförvaltningen därför bör kontaktas och informeras i alla ärenden som rör stadsdelens invånare, vilket även kan innebära stadenövergripande frågor eller frågor i angränsande stadsdel. Utredningen ser också ett behov av kontaktpersoner på olika förvaltningar och menar att minst en person på varje Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18(33)

76 stadsdelsförvaltning ska ha en helhetsbild av aktuella frågor. Förvaltningen vill framhålla att detta också bör gälla kontaktpersonerna på respektive fackförvaltning. Majorna-Linné Förvaltningen vill poängtera vikten av att också utveckla den kontinuerliga dialogen och samarbetet i vardagen, som sker mellan de föreslagna forumen. Park och natur Varje förvaltning ska utse kontaktpersoner i den föreslagna processen mellan de tekniska förvaltningarna och stadsdelsförvaltningarna. På det sättet är det enkelt att hitta en väg in i respektive förvaltning. Västra Göteborg En bättre samverkan mellan fackförvaltningarna, stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, fastighetskontoret och park- och naturförvaltningen som föreslås i utredningen är positivt. Örgryte-Härlanda Förvaltningen anser att förslaget om att tydliggöra kontaktytor mellan förvaltningar genom att utse kontaktpersoner är positivt. En förbättrad kommunikation är nödvändig för att utveckla och förbättra samarbetet mellan olika förvaltningar i stadsutvecklingsfrågor. [...] I rapporten påpekas att stadsdelsförvaltningarna ska ges möjlighet att delta i tidiga skeden i relevanta projekt och att fackförvaltningarna har ett ansvar att stämma av sina produktionsplaner med stadsdelsförvaltningarna. Vilket ansvar fackförvaltningarna har för att ta hänsyn och förhålla sig till stadsdelarnas synpunkter framgår dock inte. Östra Göteborg I förslaget föreslås att stadsdelarna ska utse en kontaktperson. För att få bred förankring inom stadsdelarna menar stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg att det skulle kunna vara upp till stadsdelen självt att välja hur organiseringen av arbetet ska gå till. Stadsdelens uppdrag är att stödja kontakten mellan medborgarna och de planerande nämnderna. Stadsledningskontorets bedömning Av utredningen framkommer att varje stadsdel och berörd fackförvaltning ska ha en kontaktperson för att underlätta kommunikationen parterna emellan. Remissinstanserna menar att detta är en bra idé och poängterar värdet av att kommunikationen mellan stadsdelsnämnder och facknämnder/bolag ska ske innan nämnderna tar ställning till dialog i ärenden. Stadsledningskontoret menar att det är positivt att stadsdelarna tidigt ges möjlighet att delta utifrån stadsdelarnas behov och medborgarnas intressen och bedömer att ett införlivande av förslaget kan bidra till ett starkare inflytande för stadsdelarna. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19(33)

77 Ökad samordning av dialogarbetet Sammanfattning av inkomna synpunkter Angered Dialog och stadsdelarnas ökade inflytande i stadsplaneringen kommer att kräva att arbetssätten förändras, där man arbetar mer gemensamt. Beredningstider för ärenden kan komma att bli längre, men man får å andra sidan en beredning utifrån flera perspektiv, liksom beslut med större legitimitet efter en lyckad dialog. Askim-Frölunda-Högsbo Att förstärka medborgarnas delaktighet i samhällsutvecklingen är positivt för Göteborgs Stad. Byggnadsnämnden Det är lämpligt att dialoguppdraget samordnas centralt. Det är dock viktigt att alla förvaltningar delar ansvaret för dialog.vår erfarenhet av arbetet inom sociala dimensionen och barnperspektivet är att kompetensen bör vara spridd och att arbetet drivs bäst i en nätverkande form. Centrum Förvaltningen delar utredningens syn på ett gemensamt behov av samordning och styrande principer där staden arbetar utifrån ett gemensamt angreppssätt. Det är bra att det finns en gemensam struktur för hur dialogen ska ske inför beslut i nämnder och styrelser. Park och natur Förvaltningen ser positivt på en ökad samordning av dialogarbetet i staden och föreslår att nämnden tillstyrker förslaget.[...] Samordning mellan olika uppdrag, som ibland kan ske på en och samma plats under en längre tidsperiod, är mycket viktig, speciellt för göteborgarna som bor och vistas runt den aktuella platsen. Örgryte-Härlanda Förvaltningen anser att stadsledningskontorets förslag i huvudsak är positivt. Det innehåller förslag som syftar till att öka medborgarnas möjligheter till delaktighet och en ökad medverkan för stadsdelarna i stadsplaneringen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 20(33)

78 Två koordineringsmöten Två koordineringsmöten om året arrangeras per stadsdel, ett för alla tio och ett per stadsdel, där stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, fastighetskontoret, park- och naturförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna träffas i syfte att uppdatera varandra, utbyta information, stämma av lokala kunskapsbaser och produktionsplaner. Sammanfattning av inkomna synpunkter Centrum Inom stadsbyggnads-, fastighets- och trafikkontoren pågår en utredning (GEM) med syfte att se över hur tiden från planstart till färdig detaljplan kan kortas. Utredningen berör också hur stadsdelarna medverkar i planprocessen. Kanske kommer några av de frågor som koordineringsgruppen föreslås hantera att tas om hand i dessa nya arbetsformer. Samtidigt finns det behov av ett samarbete på ett mer övergripande plan som inte hantera inom GEM-projektet och här kan den föreslagna koordineringsgruppen få en viktig roll. Fastighetsnämnden För Fastighetsnämndens del innebär det 11 möten per år som berör flera tjänstemän från olika avdelningar. Syftet anges i rapporten till att uppdatera varandra och att det ska ge ömsesidig nytta inför produktionsplanering, budgetarbete etc. Med tanke på den utveckling som redan pågår är det, enligt kontoret, mycket tveksamt att starta en omfattande mötesstruktur med många deltagare och ett så generellt syfte. De deltagande facknämnderna har dessutom olika roller och ansvarsområden varför det blir en mycket stor bredd i de frågor som kan tas upp. Ett ökat inflytande för de sociala aspekterna i stadsplanering skapas främst genom samverkan i det konkreta vardagliga arbetet. Ett alternativ vore att ha en stadsutvecklingsdag med fokus på de sociala aspekterna på stadsutveckling som innehåller erfarenhetsutbyte kring och resultat från uppföljning och utvärdering av det arbete som pågår. Norra Hisingen Förvaltningen anser att detta är ett bra förslag men att det är viktigt att stadsdelen också får inflytande över agendan och vilka frågor som ska diskuteras på dessa möten. Det är också viktigt att de förvaltningar som planerar, bygger och förvaltar stadsdelens verksamhetslokaler deltar på dessa möten då användningen, planeringen och nybyggnaden av dessa lokaler också har effekter ur ett stadsutvecklingsperspektiv. [...] Förslagen som presenteras om hur stadsdelarna ska få ett ökat inflytande i stadsutvecklingsfrågorna, bl.a. genom en ny mötesstruktur, är en bra ingång i denna målsättning. Även här vill dock förvaltningen se att utredningen förtydligar hur innehållet på dessa möten ska beslutas, vilket mandat stadsdelarna har, hur stadsdelarnas synpunkter ska tas om hand samt på vilket sätt och i vilka frågor som stadsdelarnas inflytande ökar Park och natur Förvaltningen anser att sammankallande part för de återkommande mötena mellan stadsdelsförvaltningar och fackförvaltningar behöver utses. Västra Göteborg Gemensamma koordineringsgrupper där stadsdelsförvaltningarna träffar stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, fastighetskontoret och park och naturförvaltningen ses som positivt. [...] En samsyn behöver utvecklas inom Göteborgs Stad om inom vilka områden och i vilka skeden dialog ska genomföras. Här ser förvaltningen att det kan finnas risk för olika bedömningar från å ena sidan ansvarig facknämnd och å andra sidan berörd stadsdelsnämnd. För att skapa sammanhang och trovärdighet i dialoger som berör stadsplaneringen krävs även ett nära samarbete med andra strategiska aktörer i samhällsplaneringen såsom exempelvis Trafikverket, Göteborgsregionen, bostadsbolag och Västsvenska paketet. Västra Hisingen Förvaltningen stödjer utredningens förslag att skapa strukturer för regelbundna möten mellan stadsdelar, fackförvaltningar och bolag, men det är avgörande att det är de aktuella processerna Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 21(33)

79 som styr tidpunkterna för samarbetet och för att nå det stärkta inflytandet behövs ett fortsatt utvecklingsarbete mellan berörda parter. Att komma in i tidiga skeden är grundläggande. Angelägna behov blir ofta uppenbara när nämnden/förvaltningen möter medborgarna. Stadsdelsnämnden måste därför också kunna initiera en fråga eller process, för vidare utredning i samspel med fackförvaltningar och bolag. Örgryte-Härlanda Koordineringsmötena som föreslås kan också bidra till en förbättrad samverkan. Förvaltningen önskar dock ett förtydligande om vad dessa möten ska innehålla. I rapporten framgår att inkomna önskemål och krav ska sorteras och prioriteras på mötena, men det är otydligt vems önskemål och krav det handlar om. Det finns också en risk för att oklarheter uppstår kring vilket mandat koordineringsmötena har. Vissa prioriteringar kan exempelvis behöva politisk förankring och kan därför vara svåra att göra på ett sådant möte. Stadsledningskontorets bedömning Vad gäller den föreslagna mötesstrukturen framför några remissinstanser att det är nödvändigt att närmare precisera syfte och mål med de regelbundna möten som föreslås. Man önskar bland annat ett förtydligande om hur innehållet på mötena ska beslutas, vilket mandat som stadsdelarna ges, hur stadsdelarnas synpunkter ska tas om hand samt på vilket sätt och i vilka frågor som stadsdelarnas inflytande ökar. Remissinstanserna är dock överlag positiva till föreslagen mötesstruktur. Fastighetsnämnden menar att det kvantitativt kan bli väl många möten. Stadsdelarna å sin sida ser positivt på den föreslagna mötesstrukturen, och önskar att inflytandet över agendan på mötet kan påverkas av alla ingående organisationer. Det framförs behov av ett förtydligande om vems ansvar det är att mötena kommer till stånd. Det lyfts även fram betydelsen att bygga på redan uppbyggda strukturer. Stadsledningskontoret menar att den föreslagna mötesstrukturen är välavvägd. Stadsdelsnämndernas behov av kontinuerlig dialog säkerställs med hänsyn tagen till facknämndernas arbetsbörda. I förslaget ingår att det vid behov i olika projekt behövs en betydligt större samverkan och dialog. Behoven av samverkan och dialog kommer att se olika ut över tid för olika delar av staden och kan därför ej regleras. Stadsledningskontoret bedömer att ansvaret för att organisera mötena av praktiska planeringsskäl och säkrande av helhetsperspektiv bör ligga på fackförvaltningarna. Vidare bedöms det som viktigt att stadsdelsförvaltningarna får ha inflytande på agendan för dessa möten. Rådslag I utredningen föreslås det att ett särskilt rådslag för förtroendevald ska genomföras två gånger per mandatperiod samt att ansvarigt kommunalråd ska leda rådslaget. Rådslagen syftar bland annat till att stärka kontakten, kunskapen och förståelsen mellan politikerna i nämnderna. Sammanfattning av inkomna synpunkter Centrum Det är bra om det finns ett strukturerat samarbete mellan nämnderna på såväl tjänstemanna- som förtroendemannanivå. Stadens organisation och reglementen innebär att de tre olika hållbarhetsbegreppen hanteras på olika sätt i beslutsprocessen. Medan de centrala förvaltningarna gör bedömningar för hela staden ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv, har stadsdelnämnderna ett särskilt Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 22(33)

80 ansvar att bidra med den sociala dimensionen. Det innebär att frågor som har betydelse för social hållbarhet ur hela stadens perspektiv riskerar att inte bli belysta. Fastighetsnämnden Ett av förslagen berör rådslag mellan förtroendevalda och kontoret har inga synpunkter på detta då det är en fråga som berör nämndernas egen verksamhet. Norra Hisingen Stadsdelsnämnden Norra Hisingen har inrättat ett samhällsbyggnadsråd för att förstärka arbetet med stadsutvecklings- och samhällsplaneringsfrågor. Det är viktigt att rådet blir en del av de samverkansforum, t ex Rådslaget, som nu föreslås. Örgryte-Härlanda Förvaltningen ser att det kan finnas en nytta med de föreslagna rådslagen om de bidrar till att skapa en balans mellan lokala och hela staden perspektiv i nämnderna. Dock är det osäkert om detta kan uppnås genom endast två möten per mandatperiod. Samtidigt har många förtroendevalda liten möjlighet att hinna med fler möten än i dagsläget. Stadsledningskontorets bedömning Stadsdelsnämnderna framhåller att det kan finnas en nytta med de föreslagna rådslagen om dessa kan bidra till att skapa en balans mellan lokala och hela staden perspektiv i nämnderna. Det framhålls dock att det kan vara osäkert om syftet med mötena kan uppnås genom att arrangera endast två möten per mandatperiod. Stadsledningskontoret framhåller att det är av stor vikt att mötena övervägs ur ett effektivitetsperspektiv samt att en struktur och tydligt syfte anges. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 23(33)

81 Stadsledningskontoret Handbok, checklista I utredningen anges att stadsledningskontoret ska ansvara för att ta fram en handbok för medborgardialog och en checklista för arbetet med starkare inflytande i stadsutvecklingsprocessen. Det föreslås även att en inventering av tjänstepersoner som har kunskap inom området medborgardialog ska ske. Inventeringen ska ge svar på frågan om hur tjänstepersoner kan användas mellan organisationer. Sammanfattning av inkomna synpunkter Centrum Det är viktigt att de erfarenheter och kunskaper som har byggts upp inom SMS-projektet tas tillvara i det kommande arbetet, inte minst i arbetet att ta fram en handbok för medborgardialog, ett uppdrag som SMS-projektet redan arbetar med. Fastighetsnämnden Ett kontinuerligt arbete behövs för att ta hand om och utveckla nya verktyg och arbetssätt för att använda dem i vardagligt arbete. Förslagen om åtgärder inom detta område bör därför ses i relation till att det inte handlar om att starta något nytt. De bör syfta till att ge en struktur och stöd för ett omfattande arbete som redan pågår i många olika varianter. Majorna-Linné Förvaltningen anser det viktigt att lyfta fram att metoden som tas fram genom stadens gemensamma SKL projekt Jämställdhetsintegrerad medborgardialog integreras i den handbok och checklista som ska tas fram. Park och natur Detta anser förvaltningen är mycket positivt då gemensamma riktlinjer för dialog ofta är efterfrågade och saknade liksom gemensamma digitala kanaler för kommunikation och dialog. Västra Göteborg Förvaltningen anser det viktigt att lyfta fram att metoden som tas fram genom stadens gemensamma SKL projekt Jämställdhetsintegrerad medborgardialog integreras i den handbok och checklista som ska tas fram. Östra Göteborg Det bedöms som värdefullt att stadsledningskontoret tar fram en handbok/checklista. I detta sammanhang framhåller stadsdelsförvaltningen att handboken tas fram i nära dialog med stadsdelsförvaltningarna. Stadsledningskontorets bedömning Remissinstanserna är överlag positiva till förslagen att arbeta fram en handbok och checklista. Gemensamma riktlinjer för dialog är efterfrågade. Det framhålls att det görs mycket positivt utvecklingsarbete i olika projekt i staden så som jämställdhetsintegrerad medborgardialog och SMS-projektet. Stadsledningskontoret framhåller betydelsen att ta vara på de erfarenheter och metoder och att integrera dem i handbok och checklista. Handboken bör tas fram i nära dialog med stadsdelsförvaltningarna. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 24(33)

82 Organisation (ansvar för operativt stöd samt kompetenshöjande insatser) Sammantaget menar utredningen att uppdragen vad gäller operativt stöd och kompetenshöjande insatser bör ges till två organisationer; Social resursnämnd och Konsument och medborgarservicenämnden. Sammanfattning av inkomna synpunkter Byggnadsnämnden De två uppdragen har många beröringspunkter men skulle troligen kunna hanteras mer fördjupat och presenteras tydligare om de hanterades separat. Rutiner kring hur stadsdelarna ska få en starkare roll i stadsutvecklingen behöver inte hänga ihop med rutiner för att fördjupa det demokratiska uppdraget inom hela stadens verksamheter. Däremot kan det finnas fördelar med att utbildning och kompetensutveckling inom de två uppdragen samordnas av en aktör. Kompetensutvecklingen för en generell kunskapshöjning inom ämnesområdena i staden kan samordnas av S2020 och med fördel ske i nätverksform med samverkan mellan de parter som har kunskap och erfarenheter inom stadsutvecklingsfrågor och dialogfrågor. Centrum Förvaltningen tillstyrker förslaget att stadsledningskontoret ges en strategisk och samordnande roll i det fortsatta arbetet. Förvaltningen avstyrker däremot förslaget om att Social Resursförvaltning respektive Konsument- och medborgarserviceförvaltningen ska ansvara för kompetenshöjande insatser och operativt stöd. De förändringar som förslaget innebär bör stadsdelen själv rusta sig för. Det metodstöd och de kompetenshöjande insatser som kan bli aktuella finns så vitt vi kan se inte i tillräcklig omfattning i någon av de föreslagna förvaltningarna, även om Centrums stadsdelsförvaltning har haft god hjälp av Social resursförvaltning i form av processtöd i olika sammanhang. Stadsdelsförvaltningarna är så pass stora och det nya arbetssättet bör genomsyra alla verksamheter, det bör därför vara mer effektivt att ha både metodstöd och kompetenshöjande insatser inom den egna förvaltningen. Det är dock viktigt att stadsledningskontoret leder och samordnar arbetet över hela staden. Konsument Göteborg Förvaltningen delar synpunken att det är viktigt med samordning, strategiskt stöd, utveckling och uppföljning av medborgardialogprocessen. Dock anser vi att det är nödvändigt att lägga uppdraget som helhet på en förvaltning. Det är svårt att skärskilja de båda uppdragen åt då medborgardialog i sig är en metodutveckling som kräver både ekonomiska resurser och kunskap. Ett metodutvecklingsarbete sker redan idag inom stadsutvecklingsprocessen på Social resursförvaltningen detta arbete är viktigt att tillvarata på ett effektivt sätt. Den förvaltning som får uppdraget bör få mandatet att leda, samordna och koordinera, följa upp och strategiskt utveckla uppdraget. I uppdraget bör det också ingå att ta de kontakter och samverka med de förvaltningar som behöver ingå i uppdraget. Förutom de som nämns i utredningens rapport bör även miljöförvaltningen ingå i stadsutvecklingsprocessen då miljöfrågorna har ett stort utrymme i stadsutvecklingsprocessen. Det operativa uppdraget bör ligga på den förvaltning som ämnar genomföra en medborgardialog och den förvaltning som har medborgardialoguppdraget kan endast vara ett stöd i detta arbete. Majorna-Linné Förvaltningen anser att dialog- och demokratifrågan är starkt sammankopplad med stadsutvecklingsfrågan och ser därför en vinst att samla uppdraget i sin helhet på en och samma förvaltning. Social resursnämnden har idag ett uppdrag att via S2020 arbeta med den sociala dimensionen i stadsutvecklingsfrågor. Det är viktigt att ta tillvara denna kunskap. Förvaltningen föreslår därför att ansvaret för kompetenshöjande insatser inom båda dessa områden samlas på Social resursnämnd. [...] Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 25(33)

83 Förvaltningen anser att uppdraget kring operativt stöd behöver förtydligas för att det ska vara möjligt att ta ställning till. Det behöver tydliggöras vilken typ av stöd stadsdelsförvaltningarna och fackförvaltningarna kan få och hur samspelet mellan olika aktörer ska ske. Norra Hisingen Det är otydligt beskrivet vad syfte, uppdrag och vinster är med att ge uppdrag till konsumentoch medborgarserviceförvaltningen. Förvaltningen ser att det finns risker med att flera aktörer ska involveras i arbetet, utöver de där själva arbetet med dialog och stadsutveckling ska genomföras. Förvaltningen menar att ansvaret för utbildningsinsatser torde kunna ligga inom Stadsledningskontoret som ändå ska hantera ledning, samordning, uppföljning och strategiskt stöd. Vidare bör arbetet inom ramen för S2020 fortsätta som idag. Förvaltningen anser inte att konsument- och medborgarserviceförvaltningen ska få ansvar för frågorna kring medborgardialog. Istället bör det övervägas om det är möjligt att ge uppdrag till en eller två stadsdelsförvaltningar att svara för kompetensutveckling och operativt stöd till övriga förvaltningar. [...] I fråga om organisatoriskt ansvar anser förvaltningen att ansvaret för utbildningsinsatser torde kunna ligga inom stadsledningskontoret som även föreslås hantera ledning, samordning, uppföljning och strategiskt stöd. Förvaltningen anser inte att konsument- och medborgarserviceförvaltningen ska få ansvar för frågorna kring medborgardialog. Social Resursförvaltning Förutom det arbete som redan pågår, föreslås ytterligare strukturerade basutbildningar riktade både till tjänstemän och till politiker. Detta bedöms i tjänsteutlåtandet från stadsledningskontoret innebära en kostnadsökning. Förvaltningen tillstyrker denna del av rapporten. [...] Beträffande den del av uppdraget som benämns fördjupad demokrati har förvaltningen följande synpunkter: I rapporten föreslås att kompetensinsatser och operativt stöd ska utföras av konsument- och medborgarservicenämnden. Förvaltningen ställer sig tveksam till kopplingen mellan medborgardialog och konsument-/servicefrågor. Förvaltningen ser medborgardialog som ett forum där medborgarens möjligheter att ta ansvar betonas. Inte som konsumenter eller servicetagare, utan just som medborgare. [...] Förvaltningen gör alltså bedömningen att uppdelningen på två förvaltningar samt stadsledningskontoret, skapar en organisatorisk överbyggnad som skapar stora behov av samverkan och avstämning och som riskerar att skapa parallella processer i stället för att betona sammanfallande innehåll och arbetsformer. Västra Hisingen Förvaltningen ställer sig bakom förslaget om en bred utbildningsinsats. Detta berör båda uppdragen i utredningen och bör omfatta såväl förtroendevalda som medarbetare. Västra Göteborg Förvaltningen ställer sig tveksam till att uppdraget delas på två förvaltningar och menar att det kan bli kostnadsdrivande. Förvaltningen föreslår att det operativa ansvaret läggs på en förvaltning, som även tar hand om utbildningsinsatserna. Västra Göteborg Stadsledningskontoret (SLK) föreslås ansvara för ledning, samordning, uppföljning och strategiskt stöd för utvecklingsområdena medborgardialog och starkare inflytande i stadsutvecklingsprocessen. Förvaltningen ser detta som naturligt, då denna typ av uppgifter ligger hos SLK för alla delar av stadens verksamheter. När det gäller strategiskt stöd ser förvaltningen att SLK:s roll blir att samla ihop /aggregera den kompetens som finns i olika delar av stadens verksamheter och hos andra aktörer. I utredningen föreslås även att Konsument- och medborgarserviceförvaltningen får ett uppdrag att svara för kompetensutveckling och operativt stöd i demokratiuppdraget. Social resursförvaltning får motsvarande uppdrag vad gäller stadsutvecklingsuppdraget. Förvaltningen utgår från att operativt stöd handlar främst om att tillhandahålla stöd kring metoder och verktyg. Ökad medborgardialog och förstärkt inflytande i stadsplaneringen är de två områden som betonas kanske allra starkast i uppdragen till de nya stadsdelsnämnderna, såväl i förarbeten som Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 26(33)

84 i reglementet. Förvaltningen ser det därför som naturligt att hög operativ kompetens ska finnas inom stadsdelsförvaltningarnas ordinarie organisation. Örgryte-Härlanda Förvaltningen ser att stöd och samordning för arbetet med uppdragen kommer att behövas och är därför positiv till att ett stöd- och samordningsarbete föreslås. Att fördela ansvaret på tre förvaltningar bedömer dock förvaltningen bli otydligt och ineffektivt. Det finns en otydlighet i var gränsen mellan operativt och strategiskt stöd går och därmed vilken förvaltning som har ansvar för vad. [...] Förvaltningen anser att ett mer samlat ansvar för stöd och samordning är lämpligt. Stadsledningskontorets bedömning I utredningen föreslås att uppdragen vad gäller operativt stöd och kompetenshöjande insatser ska ges till två organisationer; Social resursnämnd och Konsument och medborgarservicenämnden. Bedömningen har varit att båda uppdragen har beröringspunkter och att de skulle kunna hanteras mer fördjupat om de hanterades separat. Remissinstanserna framhåller att exempelvis metodstöd och kompetenshöjande insatser inte i tillräcklig omfattning kan ges av någon av de föreslagna förvaltningarna. Remissinstanserna är överlag kritiska till förslaget om hur uppdraget ska organiseras och fördelas mellan olika förvaltningar. Att dela upp ansvaret mellan flera förvaltningar ses som svårt att genomföra. Om behov finns av ett operativt och kompetensmässigt stöd utanför stadsdelsnämndernas egen organisation framhåller remissinstanserna att detta borde placeras inom en och samma förvaltning. Det framkommer samtidigt att stadsdelsnämnderna själva upplever att de har kraft och förmåga att organisera det praktiska arbetet. Det framhålls att Social Resursnämnd inom ramen för S2020 genomför en hel del av detta redan och att kontaktytor redan är etablerade. Förvaltningen framhåller att man idag sysselsätter sig med utbildningsinsatser, metodutveckling och forskning i nätverk. Ett IT-baserat dialogverktyg håller på att färdigställas där förvaltningen kommer att vara ett operativt stöd i båda de berörda uppdragen. Dessutom betraktas både stadsdelarnas inflytande utifrån sitt befolkningsansvar, och dialogfrågorna som fundament i stadens arbete med socialt hållbar stadsutveckling. Flera remissinstanser menar att det är av stor vikt att stadsledningskontoret ges en strategisk och samordnande roll. Stadsledningskontoret föreslår följande: Stadsledningskontoret konstaterar att den nya stadsdelsorganisationen varit igång i två år. Bland remissvaren uttrycks det att samarbetet mellan fackförvaltningar och stadsdelsförvaltningar under denna tid utvecklats positivt, exempelvis vad gäller uppdraget om stadsdelarnas roll i samhällsplaneringen. Stadsdelsförvaltningarna framför att de är stora enheter som har befolkningsansvaret. Ett alternativ är att stadsdelarna har kapacitet att hantera det operativa ansvaret för frågorna lokalt. Stadsledningskontoret menar att det borde finnas fördelar med att kompetensutveckling inom de två uppdragen samordnas av en och samma aktör. Social resursnämnd har idag exempelvis ett uppdrag att via S2020 arbeta med den sociala dimensionen i stadsutvecklingsfrågor. Utöver detta framhåller förvaltningen självt att det finns sammanfallande innehåll i både uppdrag och arbetsformer innebärandes att det är ineffektivt att särskilja dessa åt. Förvaltningen framhåller att man idag sysselsätter sig med Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 27(33)

85 utbildningsinsatser, metodutveckling och forskning i nätverk. Ett IT-baserat dialogverktyg färdigställs där förvaltningen kommer att vara ett operativt stöd i båda de berörda uppdragen. Dessutom betraktas både stadsdelarnas inflytande utifrån sitt befolkningsansvar, och dialogfrågorna som fundament i stadens arbete med socialt hållbar stadsutveckling. Social Resursförvaltning föreslås i enlighet med detta få i uppdrag att ansvara för genomförandet av kompetensutvecklingen. Stadsledningskontoret gör en bedömning att det är av särskild vikt att det sker en kompetenshöjning i stadens alla organisationer både för nämnder och styrelser samt tjänstemannaorganisationen. Stadsledningskontoret ansvarar för att en bred kompetenshöjningsinsats genomförs i samverkan med de berörda organisationerna. Stadsledningskontoret har i sin roll att ansvara för det strategiska stödet samt ha en tydlig samordnande roll. Social resursnämnd föreslås ges i uppdrag att ansvara för genomförandet av en kompetensutvecklingsinsats avseende såväl utredningsuppdraget Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande, starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen. I enlighet med nedanstående bild: Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 28(33)