Urkraft 2 KULTUR. God vandring längs skånska kusten STREAPLERS FALLET JONAS HOLMSTRÖM USA:S STÖRSTA KÖPCENTRUM BERGLINS 3 X SHAKESPEARE NEUROVETENSKAP

Transkript

1 ( 2 KULTUR Söndag den 10 juli 2011 Urkraft Den kallas gudarnas häst och älskas för sin styrka och egensinnighet. Islandshästen är populärare än någonsin. God vandring längs skånska kusten RESOR STREAPLERS FALLET JONAS HOLMSTRÖM USA:S STÖRSTA KÖPCENTRUM BERGLINS 3 X SHAKESPEARE NEUROVETENSKAP

2 10 REPORTAGET Öppna vidder, islandshästarnas rätta element. Guðmundur Gummi Einarsson tillsammans med Anna Mattson och Ewelina Davidsson i trakterna kring jämtländska Vången och Storsjön. Sagornas häst

3 REPORTAGET 11 Stark, explosiv och URSNABB utmaning. Eller bara en streetsmart skogsmulle som gillar läget. Åsikterna går isär, men intresset för ISLANDSHÄSTEN ökar rekordartat i Sverige. För att få njuta JÄMTLÄNDSKA VIDDER från hästryggen hälsade vi på hos Guðmundur Gummi Einarsson, som tagit guld i helgens SM och laddar för VM i Österrike i augusti. TEXT JENNY LEONARDZ FOTO SIMON PAULIN m

4 12 REPORTAGET Islandshästarna gillas för sitt harmoniska lynne, men också för sin kaxighet. Meyla från Jämthagen tittar under lugg, Svadilfari från Knutshyttan och Elli frá Nedra-Ási gör upp om hackordningen. V i rinner fram genom landskapet, jag och hästen. Vi lämnar byn och fjällängarna och tar vägen genom skogen. Så öppnar sig landskapet igen och Åreskutan möter i fonden. Med en viljestark och snabb islandshäst känns detta som det enda naturliga sättet att ta sig fram. Vid min sida flyter Guðmundur Einarsson fram på det svarta långbenta stoet Náttrún. Han är Gummi med hela islandshästvärlden, flerfaldig VM-guldmedaljör, senast i Schweiz, tränare, instruktör och uppfödare. Hans gård Valne vid fjällets fot i Nälden, en dryg halvtimmes bilresa från Östersund, är en del av det exploderande islandshästintresset i Sverige; från 30 till islandshästar på drygt 30 år. Vi rider i tölt, den speciella urhästgångart som islandshästen har kvar, i snabb och jämn rytm. Gångarten lämpar sig för långa förflyttningar och musblacka Reykur visar inga som helst tecken till trötthet. Tvärtom vill han gärna öka farten, och han gör lätt skäl för allt det vi gillar att kalla våra favorithästar: 5-växlad turbo, levande motocross, nordiskt fullblod, töltmoppe. Och förstås: Gudarnas häst. För på Island har man alltid besjungit sina hästar. På medeltiden var de heliga, offrades och tillskrevs gudomligt mod. Och i gudasagor, myter och hjältekrönikor töltar den lilla hästen fram med högburet huvud och karaktäristiskt mansvall. Vi vänder in på en ny grusväg, och jag tänker på Grane, den mångbesjungna, som jag hört om i visorna. Diktraderna trummar rytmiskt i mitt minne i takt med hovarnas klopprande: Guldet från heden bar Grane, Sigurds svärd vart drakens bane, seger han över draken vann. Guldet från heden bar Grane. 0 webben Se rörliga bilder på tölt och pass. 5 eidfaxi.is./ gangtegundir/tolt Grane var Sigurd Fafnesbanes häst, en vacker grå islandshingst, ättling till Sleipner, ni vet Odens åttabenta pålle som blev till under något egenartade former. Enligt berättelserna är Sleipner nämligen avkomma till arbetshingsten Svadilfare och asaguden Loke, som för tillfället förvandlat sig till märr. Inte ens på de isländska sagornas tid trodde man nämligen att hantverkare kunde bli klara på utsatt tid, och därför hade man flott lovat Svadilfares ägare, som skulle bygga ut hos asarna, att få gifta sig med Freja om han blev klar i tid. Men när asarna insåg att de riskerade att tvingas hålla sitt löfte förvandlade sig Loke raskt till märr och lockade hingsten till skogs, eftersom han stod för råslitet. Vad som utspelades där kan vi bara fantisera om, men resultatet blev att Loke födde ett föl, nämligen Sleipner. Islandshästälskare gillar tanken på att På medeltiden var de heliga, offrades och tillskrevs gudomligt mod. Och i gudasagor, myter och hjältekrönikor töltar den lilla hästen fram med högburet huvud och karaktäristiskt mansvall. M deras hästar härstammar från detta åttabenta vidunder och för den som sett riktigt ridna islandshästar i full karriär kan det där med åtta ben förefalla helt trovärdigt. När de brakar iväg i tölt eller flygande pass verkar de ha väldigt många ben i drift. Hur det än är med släktskapen, så har islandshästen en lång historia. De första hästarna lär ha kommit med nybyggare som emigrerade till Island från 800-talet och framåt, bland annat från Norge och vikingakolonier på Irland, Isle of Man och de västskotska öarna. Alla tog de med sig hästar, och eftersom de hade rövat sig genom många länder i världen så antas det finnas litet av varje i islandshästen: nordlandhäst, fjording, shetland, connemara, blandraser av keltiska och iberiska hästar, men också orientaliska hästar från Istanbul (Miklagård) och den lilla sibiriska tundrahästen yakut. Till skillnad från andra hästraser har islandshästen utvecklats utan uppblandning i drygt år. Isländska Alltinget förbjöd redan år 982 hästimport och än i dag får en häst som lämnat ön inte komma tillbaka. Så islänningar som åker på tävling i Europa får antingen låna hästar eller sälja sina guldklimpar, vilket de ofta gör. Men förbudet har skyddat hästens ursprungliga egenskaper och gångarter, som tölt och flygande pass (snabb passgång). Tölten är en snabb gångart utan stora åthävor, oftast bekväm att rida. Plussar man på energi, muskler och fart kan hästen gå med de karaktäristiskt högt lyftade frambenen och sänkt rygg, lite som en racerbåt. Så avbildas också ofta islandshästen och kraftfull tölt är en imponerande syn även för den som inte ägnar sig åt hästar. För trots sin litenhet de är oftast inte högre än centimeter i mankhöjd är den väldigt snabb med en explosiv startmotor. Flygande pass kan närma sig 45 km i timmen och galopp Hästarna har alltid fötts upp i stora flockar vilket gett dem bra sociala egenskaper. Den har utvecklats till en trygg häst som har lätt att lära och anpassa sig, vilket förstås är en del i att den blivit så populär. På de sluttande fjällängarna runt Gummi Einarssons gård, med Oviksfjällen på andra sidan Storsjön, går större och mindre hästflockar. Hur många? För många, svarar han med ett skratt. På islänningars vis kan han inte på rak arm säga exakt, där har man nämligen än i dag alltid en flock hästar, inte bara en ögonsten. Men runt 15 av de cirka 30 hästarna är hans egna: unghästar, avelshästar, saluhästar, och några ridskolehästar. Och så hans tävlingshästar, flerfaldigt prisbelönta både hemma och ute i världen. m Tölt Islandshästen är en av få hästraser som kan tölta. Tölten innehåller inget svävmoment och är därför väldigt bekväm för ryttaren. Tölt är en fyrtaktig diagonalgång som skritt, men med en hov där skritten har tre. Så flyttar hästen hovarna i tölt Vänster benpar Vänster framben Vänster framben och höger bak Höger bakben Höger benpar Höger framben och höger fram

5 REPORTAGET 13 Gummi Einarsson och två av hans tävlingshästar: vita hingsten Döggvi frá Ytri-Bægisá, även avelshingst, och världsmästarhästen valacken Sprotí frá Sjávarborg, en islandsimport som han inte fick såld. Nu har Sprotí sprungit hem mängder av medaljer, och är favoritrankad och direktkvalad till VM i Österrike i augusti. Flygande pass Flygande pass är också en av islandshästens specialiteter, en mycket snabb tvåtaktig passgång med svävmoment. Hästen sätter i samma sidas benpar nästan samtidigt som svävmomentet. Det är ansträngande för hästen så den bör bara ridas korta sträckor. Så flyttar hästen hovarna i flygande pass Vänster benpar Vänster framben Höger bakben Höger benpar Höger framben

6 14 REPORTAGET Gummi Einarsson har ridit sedan tonåren, en typisk killgrej på Island, och på senaste VM, kröntes hans karriär inte bara av guld- och silvermedaljer utan också av det finaste priset av alla, Feather Prize. Det delas ut av domarna till den bland VM:s flera hundra ryttare som visar bästa ridning, hästmannaskap och prov på fjäderlätt ridning. Många MEDEL ÅLDERS och äldre ryttare lockas av den mer fria och FRÄSIGA ridningen 0 svd.se 2 Bildspecial Se fotograf Simon Paulins bildspel. 5 svd.se/multimedia Resten är inackorderingar; på bete eller för in ridning och träning, för uppvisning och avelsbedömning. Eller hästar som ägarna har problem med. En vanlig arbetsdag på gården tränar han 8 10 hästar om dagen. En av inackorderingarna, en vacker fuxhingst, står och småsprätter i stallgången. Han ska visas upp för bedömning är det tänkt. Fin, men har problem med att fokusera, glömmer bort ryttaren och hittar på litet av varje i stället, berättar Gummi Einarsson som har fått kämpa med honom. Du vet, alla ljusen tända men ingen hemma. Men i går hade vi en lång diskussion på banan, så nu får vi se om polletten har trillat ner. Det har den. Gummi Einarsson tar ut honom på banan och hästen visar sig från sin bästa sida i alla gångarter, och är åtminstone för det mesta varse att han har någon på ryggen. Om än islandshästen har en långa historia så är det exploderande islandshästintresset i Sverige ganska nytt. Enstaka exemplar importerades visserligen tidigt och i början av 1900-talet förekom de ibland som en stark och billig arbetshäst för småbrukare. På 60-talet började den då okända ponnyrasen från Island importeras, men blev inte någon större succé. Udda, raggiga, mer vilda än tama var omdömet. Man hade svårigheter med deras beteende och gångarterna förstod man sig inte alls på. Men på 70-talet började entusiaster fatta tycke för islandshästen, även om också förslag fanns att avla bort den besvärliga tölten. Men isländska ryttare bjöds in till Sverige, föreningar bildades och 1976 började hästen registreras. Intresset har vi turridningarna att tacka för, även om det kanske funnits för många okunniga med för dålig hästhållning med illa ridna, lite avtrubbade och för tjocka hästar som inte mår bra. Men de flesta islandshästar är extremt anpassningsbara, säger Gummi Einarsson. Varför blev det hästar för dig då, frågar jag honom, när vi tar en paus i fikarummet, knökfullt av pokaler, medaljer och prisrosetter. Tja, alla killar red ju på Island. På 70-talet var ridning fortfarande en typisk killgrej, lite som moppen här. Det var för att ha roligt, uppleva relationen till hästarna, och mycket busa och rida ikapp med varandra. Då var han fortfarande ung snickare och hade fått sin första häst som betalning för ett jobb. I 25-årsåldern började han sedan träna och tävla på allvar, reste till Danmark och Alla killar red ju på Island. På 70-talet var ridning fortfarande en typisk killgrej, lite som moppen här. Gummi Einarsson, guldmedaljör, tränare, instruktör och uppfödare. M Tyskland två andra stora islandshästnationer för att jobba. I Sverige hamnade han för 10 år sedan av familjeskäl. I svenska islandshäststall hänger inte främst unga flickor, som ofta i storhäst- och ponnystallen. I stället lockas många medel ålders och äldre ryttare av den mer fria och fräsiga ridningen. Många är återvändar ryttare, andra sådana som tröttnat på den hierarkiska ordningen i den klassiska ridvärldens stall och maneger. Själv minns jag några unga år innan jag gav upp, där frågan var vilka jag var mest rädd för: hästarna, den vrålande ryttmästaren eller flickorna i stallet. Men på Island fanns varken militär eller adel och därför belastas inte ridningen där av gammalt överklass- och militärbagage, som i övriga Europa. Ja, det är ofta en lite annan inställning bland dem som rider islandshästar, bekräftar Gummi Einarsson. Men det har börjat komma inslag av överklassport även här. För konkurrensen ökar snabbt, både i hästkvalitet och på tävling. Men den vänliga och mer lekfulla attityden har man ändå lyckats behålla. Och ridningen, oavsett om siktet är inställt på skogstur eller elittävling, sker oftast ute, inte i ridhus, vilket gör ridningen till en större upplevelse. Och så är det ju det här med fallhöjden ett klart plus. Ofta får man höra att alla kan rida islandshäst. Men det är faktiskt inte sant. Även erfarna storhästryttare, som både bildligt och bokstavligt sett ner på islandshästen, kan få kämpa om de vill något mer än att lufsa nos i svans. Ofta kräver de mer kontroll än islandshästen ställer upp på. Paradoxalt kan man däremot ofta åka häst, till och med på samma häst som strax innan visat både temperament och fart. För den streetsmarta islandshästen räknar nämligen snabbt ut hur den med minsta möjliga ansträngning kan transportera sig från A till B med något på ryggen människa eller bagage. Då väljer den gärna en hyfsat bekväm grisepass en halvslö passgång ofta med inslag av både lite tölt och trav stänger av och överlämnar sig till flocken och hänger med kompisarna, oavsett ryttare eller ej. Islandshästarna har också lockat påfallande många män, som ju annars brukar vara ganska få i stallen. Gummi Einarsson tror att den isländska ridtraditionen bidragit till det. Där uppmuntrar man kraft och fart en fot i stigbygeln och sedan bär det av och mindre av ängslig kontroll som i den klassiska ridningen. Och män och kvinnor verkar ju ha lite olika ridstil, tillägger han med ett skratt: Männen frågar alltid var gasen sitter, kvinnorna hur man får stopp på hästen , jenny.leonardz@svd.se Galopp Galopp är en tretaktig diagonalgång med svävmoment. Det är en mycket snabb gångart. Ryttaren kan antingen sitta ner eller stå upp i sadeln. Man skiljer på höger och vänster galopp, beroende på vilket benpar hästen sätter främst. Så flyttar hästen hovarna i höger galopp Tre ben Två diagonala ben Tre ben Höger framben Tre ben

7 REPORTAGET 15 De explosiva islandshästarna vet också att slappa rejält och utöver full fart framåt, så är en av favoritsysselsättningarna att sätta mulen i backen, som här Elli frá Nedra-Ási Trav Trav är en tvåtaktig diagonalgång med svävmoment. Ryttaren kan antingen sitta ner, halvstå eller sitta ner på vartannat steg och lätta ur sadeln på vartannat. Islandshästar i Sverige* Så flyttar hästen hovarna i trav * Började registreras 1976 GRAFIK: JENNY ALVÉN Två diagonala ben Två diagonala ben KÄLLOR: Rida islandshäst (Reynir Adalsteinsson), Eidfaxi.is, Svenska islandshästförbundet (Sif), Internationella islandshästfederationen (Feif)