Skoning av Islandshästar
|
|
- Hugo Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skoning av Islandshästar -En svår balans mellan hovslagare, ryttare och häst. Zola Emma-Märta Runsten Hovslagarutbildningen Wångens Travskola 23 maj /16
2 INLEDNING Det är betydligt enklare att använda skoningen som ett hjälpmedel för andra hästraser, än vad det är med Islandshästar. En stor del av hästraserna har ofta bara specifika användingsområden, där hästen antingen skall springa snabbt, hoppa högt eller utför stora rörelser i kort och samlat tempo. Alla hästar skall ses som enskilda individer med egna krav på balansering på de tre grundgångarterna skritt, trav och galopp. Att sko en häst rätt är svårt och det krävs många års av erfarenhet, men att sko en häst med ytterligare 2 gångarter kräver ytterligare kunskap hos hovslagaren om de oändligt många taktproblem som kommer på köpet. Dock måste det påpekas att det även ställer höga krav hos ryttaren, att balansera sin häst skall gå hand i hand med utbildning mellan ryttare och häst. LITTERATURSÖKNING Jag har i första hand tagit del av kunskapen från hovslagaren Michael Jansson och hans långa erfarenhet att sko både islandshästar för fritidsridning samt tävlingshästar på landslagsnivå. Jag har intervjuat Josefin Birkebro och Fredrik Rydström över telefon, samt samtalat med Gudmundur Einarssson, om hur dom tänker när de skor sina hästar för träning samt inför tävlingar. Samtliga är ryttare på landslagsnivå. Stor del av den teoretiska delen har jag hämtat från böcker specialiserade på islandshästridning, träning och avel. SYFTE Som före detta islandshästägare och tävlingsryttare har man alltid letat efter en hovslagare som kan förstå de kraven som ställs. Allt för många gånger har man varit i dispyt med sin hovslagare över skoningen. Det finns stor brist på utbildade hovslagare som har erfarenhet med islandshästar, och hästägare ute i landet anlitar då hellre en icke utbildad hovslagare som kan islandshästen gångarter. Detta arbetets syfte är båda att informera hovslagare utan erfarenhet av islandshästar om taktproblem samt åtgärder med skoning, samt informera islandshästryttare om balanseringens fördelar och nackdelar. 2/16
3 SKONING AV ISLANDSHÄST Islandshästen är en av Sveriges populäraste hästraser och antalet ökar varje år. Många islandshästar används enbart för vardagsridning, men allt fler börjar tävla. Tävlingsmomenten ställer krav på höga rörelser och helt taktrena gångarter. Därför skulle man kunna tro att det finns stora vinster att sko sin häst rätt för att nå dit. Problemet kvarstår då taktproblemen är många. Dessutom måste det faktum att Islandshästar delas in i 4 gångare och 5 gångare också räknas in. Inte alla Islandshästar har anlag för den femte gångarten som kallas flygande pass. Detta gör att man ofta har annorlunda takt och balansproblem mellan de två ytterligheterna. Som hovslagare måste man ta in i beräkningarna att även i detta fall kan problemen även vara exakt likadana. Bara i olika gångarter. Man måste ha realistiska förväntningar på vad hästen skall prestera. Det är bara ytterst få hästar som tar sig hela vägen till SM eller VM, och bara för att man skor hästen på ett visst sätt innebär det inte att hästen blir bättre om ryttaren inte kan rida fram hästen. Gångarterna: Att sko en Islandshäst kräver att man har övergripande kunskap om alla gångarterna, samt har en dialog och ett bra samarbete med ryttaren. Att enbart se hästen för hand i skritt och trav kan ibland vara otillräckligt för att hjälpa ekipaget med balanseringen. Man vill ju även se hur hästen rör sig i de andra gångarterna och då under ryttaren. Endel islandshästar är väldigt känsliga för skillnader i storlek och vinkel på hoven. Det kan påverka gångarterna markant ifall man verkar ner hästen för mycket på en och samma gång. Reslutatet kan bli en sur hästägare som inte får hästen att gå rent eller lika flott som den gjorde innan. Hovslagaren bör alltid ta i akt över kunskapsnivån hos ryttaren och vilka krav ryttaren har på hästen. Taktproblemen blir man inte av med enbart skoning, utan i högsta grad hänger det på ryttarens vilja och möjlighet att träna bort taktproblem. Tölten: Tölt är en 4 taktig gångart i åtta moment, med ett ben i marken hela tiden, vilken gör den väldigt mjuk och trevlig att rida. (se bild 1) Det är den mest eftertraktade gångarten bland de som enbart vill rida och inte ställa så mycket krav på hästen. Den kommer naturligt till de flesta Islandshästar. Men långt ifrån alla kan tölta rent, bland annat från den stunden att du sitter på hästen och förskjuter deras naturliga tyngdpunkt. På tävlingsbanan krävs högre aktion, helt taktrena gångarter och möjlighet att förlänga steget snabbt, och för högsta poäng ska den förlängningen ske nästan explosionsartat. Den största avarten av balansproblem är passtölt, eller som det i folkmun kallas grisepass.(se bild 2) Upplyftningsmomentet fördröjs i och med att den har för mycket vikt på framdelen. Tölten börjar luta sig åt en 2 takt där de har både bak och framben i marken en längre tid. Lösningen skulle då vara att sko med tyngre skor fram, för att fördröja nedtrampet med frambenen så att man lutar mer åt en fyrtaktig tölt igen. Däremot kan tyngre skor fram, en längre stund, motverka takt och balans i andra gångarter. Att sko med en lång tå skulle varit ett annat sätt att hjälpa till med att hästen tar ett längre steg (se bild 3-4), men då tölt skall ha en hög aktion generellt, kan detta motverka syftet. En för lång tå innebär dessutom påfrestningar på leder. Travtölten är tölt där de laterala benen är kortare tid i marken än de diagonala och hästen lutar sig åt 3-takt.(se bild 2) Hästarna har ofta svagare bakdel och klarar inte av de kraven som ryttaren ställer. För att hjälpa till hästen på traven i tölten, kan man sko med tyngre skor bak. Det fördröjer lyftet 3/16
4 och förlänger steget så de trampar under sig lättare. Det måste dock påpekas att det kan gå ut över takten i traven. Galopproll och viksling är två vanliga företeelser när en häst töltar orent. Galopprollen sker när hästen är snedbelastad och inte kan ta lika långa steg med bakfötterna. Då fördröjs antingen den högra eller det vänstra frambenet. Hovslagaren bör beakta att det kan troligen kan bero på obalans hos ryttaren, men att man ändå tar sig en titt över hur hästen rör sig för hand utan ryttare på. Viksling uppstår när hästen försöker undvika att trampa sig på framfötterna med bakhoven, genom att lyfta tidigare med framfoten. Eventuellt kan detta problem motverkas genom att absolut inte ha lång tå bak. Kort tå bak är inte alltid att rekommendera, då töltmomentet kräver att hästen trampar under sig mer än vanligt. Traven: Traven är en 2 taktig diagonal rörelse i fyra moment. Två av de fyra momenten är svävningsfaser (se bild 1). En islandshäst med mycket tölt kan ha svårt med takten i traven, och faller lätt in i tölt istället. En sådan häst kan man hjälpa med tyngre skor fram. Hästar som smider i traven, är ofta en trött häst. Fast ifall det är ett återkommande problem, kan man sko med tyngre fram och lättare bak. Kortare tår fram för snabbare överrullning kan också vara till hjälp (se bild 3-4). Kort tå, kan man åstadkomma genom att sko med sidokappor. Då kan man lägga bak skon längre bak på hoven än man kan göra med en sko med tåkappa, och därmed få en snabbare överrullning. Skritten: Skritt är en 4 taktig gångart, innehållande åtta moment, där markkontakten sker med växlingsvis två eller tre fötter i marken samtidigt, samsidigt respektive diagonalt. (se bild 1) Skrittens taktproblem är lika som tölten. En häst som inte kan skritta, utan bara trippar fram, kan man sätta på tyngre skor bak under en period. Hästen måste ta i med bakdelen och tar längre steg och finner förhoppningsvis tillslut balansen. Galoppen: Galoppen är en 3-taktig gångart med sex moment (se bild 1). Rent generellt är det inga taktproblem i galoppen som man kan göra något åt genom att balansera med skoning. Passen: Långsam pass är 2 taktig rörelse med svävningsmoment, kallas grisepass och är inte önskavärd. Flygande pass är en 4 taktig rörelse i åtta moment som låter som 2takt (se bild 2). Den är som tölt fast fasförskjuten mot 2 takt. Tölten har alltid en fot i marken medan flygande pass har ett svävningsmoment. Flygande pass har dessutom en mycket mer fri och längre form än vad som krävs av tölt. 2 takts pass kan motverkas med tyngre skor fram, så de sätter ner framfötterna något senare än bak. Däremot kan det gå mer mot tölt och 4 taktspass. 4 taktspass kan motverkas genom lättare skor fram än bak. Men då kan problemet bli motsatt och mer åt 2 taktspass. Man vinner mycket på att veta skillnaden på vilka grenar hästen skall tävlas i, när man skall balansera passen. Femgångstävlingar på ovalbana ställer inte lika höga krav på hastigheten på passen, men den skall se flott ut. Det är en kortare sträcka än vad passlöpsgrenarna har. Dessutom skall man även visa tölt, trav, skritt och galopp med stora benrörelser. I tävlingsmomentet passlöp, skall hästen springa så fort som möjligt på en raksträcka på mellan meter. Det krävs att hästen och ryttaren är i balans för att hålla kvar hästen i flygande pass under hela sträckan, så den inte slår upp i galopp. I passlöp är för stora frambensrörselser ofta en nackdel, därför kan man vinna mycket på att enbart sko hästen med 8 mm och istället slipa ner ner tån på skon något och påskynda överrullningen för ett snabbare steg. Långa tår är då inte särskilt 4/16
5 funktionellt. Islandshästar som springer i höga hastigheter i både tölt och flygande pass, kan börja gå i linjegång. Det är när benparen landar på marken bakom varandra i en linje. Risken för balltramp är då överhängande. Då måste man verka hästen så den får en bredare gång bak och inte verkas lägre på utsidan, utan snarare på insidan och hålla tån lite kortare på bakhoven. Problemet blir då att genomtrampet i tölten kan bli kortare med en kort tå bak. Dessutom ifall den trampar sig, så kan det även vara för att hästen har för mycket vikt fram. Man kan motverka att hästen trampar eller slår i med bakbenen på frambenen, genom att slipa ner tån på skon på framhovarna, för att skynda på överrullningen. För att få ett lite bredare steg med bakbenen, kan man även lägga ut skon i traktdelen på yttersidorna av skon, och göra traktarmen något rakare än på insidan. Insidan skall då ha så lite utlägg som möjligt. Skon kommer då styra hoven att ta bredare steg. Trailerskor som används på travhästar är inte tillåtet på tävlingar. Skor, sulor och silicon: Istället för att sko hästen med tunga 10 mm skor, kan man använda sig av sulor och fylla hoven med silicon. (se bild 5-9) Vikten blir ungefär densamma, men är mycket mer skonsamt mot hoven. Dock måste jag påpeka att hovar har olika djupa sulor, vilket påverkar hur mycket silicon som får plats, vilket i sin tur påverkar vikten. Det bästa materialet är lätta och tunna sulor av märket Luvex. Luvex sulan binder siliconet bättre. Silicon som Vettec EquiPak CS är att föredra. Det innehåller kopparsulfat som fungerar lite bakteriedödande, vilket är bra då siliconet kan ge upphov till röta i tex strålen. Ryttare som använder sulor och silicon istället för 10 mm skor, upplever att hästen vågar ta i mer, att det blir fjädring i steget, och att hästarna blir mer taktfasta och harmoniska. Sulan skyddar även mot det påfrestande underlaget på tävlingsbanorna och siliconet ger upphov till ett visst tryck mot strålen. Nackdelen är att det är dyrt. Vikt på skor, sulor och silicon: Skor: 6 mm helfalsad 2x0 (1) Kearkerts -230 gram 8 mm 2x0 Kearkerts -330 gram 10 mm 2x0 Werkman -440 gram Vikt på sulor: Luvex-sula 2,5 mm -80 gram Vintersulor -70 gram vikt på silcon: Vettec EquiPak CS ¼ tub -55 gram halv tub -110 gram hel tub -220 gram 5/16
6 Att tänka på: Skon skall vara ett hjälpmedel för att hästen skall hålla fysiskt för vanlig ridning, hård träning och tävling. Risken med att sko med tyngre skor fram, är att man får hela hästen "i handen". Med tyngre skor fram måste ryttaren kunna rida fram hästen på rätt sätt, för att få den önskade effekten. Tunga skor skas ses som ett supplemang till balanseringen av hästen. När hästen kommit in i rätt balans, kan man återgå till enbart 8 mm runt om. Går hästen med tunga skor året runt, utan att ryttaren har de "rätta" kunskaperna, vänjer sig hästen och återgår till sin "vanliga" lunk och balanseringen kan ses som bortkastad. Silicon och sulor bör inte användas året runt, då det stänger inne hoven, vilket kan ge upphov till röta. Försök att ha hästarna oskodda under period, tex när tävlingssäsongen är över. Detta gör att hoven kan återhämta sig något och hovkvaliteten blir ofta mycket bättre. Perioden bör vara på minst 6-7 veckor för att ge någon nämbar effekt. Man bör undvika att låta hästen gå oskodd under vintern, då isiga hagar och vägar gör att hästen spänner sig onödigt mycket. Tänk på att det inte är alla hästar som klarar av barfotagång, då endel blir ömfotade på grund av för tunna sulor eller ifall de sliter för mycket på hoven. Inför tävlingsäsongen: Under vinterhalvåret kan man träna igenom de taktproblem man har med enbart 8 mm skor runt om. När våren kommer kan man sko med 10 mm fram eller med sulor och silicon, för att få ett större frambenssteg inför tävlingarna. Ifall man skor tyngre fram, kan man välja lättare boots fram för att passen inte ska bli så 4 taktig. Man bör planera skoningarna så att hästen skos om högst en-två veckor innan tävlingsdatumet. Hovslagaren bör vara medveten om de regler som finns för islandshästtävlingar. (se bilaga 1) När tävlingssäongen är över kan man sko ner hästen till 8 mm igen och istället använda tyngre boots när det behövs. Skoning för avelsbedömning: Precis som inför tävling på Islandshäst bör hovslagaren vara medveten om regler och riktlinjer kring avelsbedömningen. (se bilaga 2) Reglerna är hårdare, men det finns även tydliga riktlinjer över hur hoven skall se ut. Dessa riktlinjer bör ses över: Mycket djupa hovar med konkava sulor, välformade, runda och snygga, starka hovväggar och sulor, enfärgade och helst mörka. Stor stråle och starka trakter För att uppnå 10 poäng på avelsbedömning, måste man spara hoven onaturligt mycket. En väldigt djup hov med konkava sulor och höga trakter minskar stråltrycket och därmed försämrar hovmekanismen. Hoven blir så småningom trång och strålen tillbakautvecklas och blir mindre. Vilket då är motsägelsefullt eftersom det är eftertraktansvärt med stor stråle. En för stor hov kan dessutom leda till kotledsinflamation och knäproblem. Att mäta ifall hovväggen är tillräckligt stark eller inte, med skor på, är inte möjligt. Det skulle krävas att vid varje avelsbedömning, var man tvungen att plocka av skorna, för att få en rättvis bedömning. Vita hovar, eller flerfärgade hovar, är i lika stor grad av samma kvalitet som svarta hovar. Det finns inga vetenskapliga bevis på att vita hovar skulle vara mindre hållbara. Vita hovar ser däremot smutsigare ut, man ser sprickor samt ojämnheter mycket lättare än på en svart hov. Det enda man upptäckt är att hästar som har vit päls runt kronranden kan få sekundära effekter på hovkvaliteten, utifall hästen är känslig mot starkt solljus. Men så länge reglerna finns, bör man följa dom för att hästen skall få högsta poäng möjligt. Inför avelsbedömningen så skor man om hästen, men verkar ytterst lite. Större hovar ger dessutom ett större steg. Eftersom man inte får använda sig av varken 10 mm eller sulor och silicon, kan man 6/16
7 verka bakhovarna lite mer, för att få ungefär samma effekt. Skillnaden mellan fram och bakhovar får inte överstiga 2 cm. Glöm inte att åtgärden att sänka innersidan av hoven för att bredda baksteget, ger sämre poäng i hovar samt benställning. Då är det bättre att göra yttertrakten rakare för att styra ut steget. Efter avelsbedömningen bör man sko om och verka hoven till en mer sund hovstorlek. Allt börjar med aveln: För att hästarna skall hålla fysiskt behöver man en bra hovkvalitet, och arbetet med sin häst bör börja redan när man väljer hingst till sitt sto. Hovkvaliteten hänger ihop med hållbarheten på hästen och är enligt mig en väldigt viktig del att ta i beaktande. Exteriören på både hingst och sto, och särskilt benställning, har stor betydelse över hur hästen kommer förlägga sin vikt på hovarna. Detta kommer avgöra ifall hoven blir extra utsatt för belastningar, och de problem som uppkommer av att hoven sliter snett på grund av sin benställning. En obalanserad hov ger större risk för förslitningar på leder och knän. FÖLET: Alla domesticerade hästar måste ha hovvård och verkas, från de är föl tills de lämnar det här livet. En vanlig missuppfattning jag har mött på, är att föl och unghästar som går på stora beten inte behöver verkas alls eller bara väldigt sällan, eftersom de då skulle slita tillräckligt själva på hoven. Men det räcker inte med bara ett par hektar för att uppnå den naturliga slitningen. Och då många hästar i dagens läge inte har den exteriören som krävs för att slitaget inte skall få negativa konsekvenser, är det väldigt viktigt att anlita en utbildad hovslagare redan från första början av hästen liv. En hov som slits snett på en växande häst kan ge oönskade effekter på benställningen ifall man inte verkar hästen, och därmed påverkas hållbarheten markant. Precis som nämnt ovan, kan även den ärvda hovkvaliteten spela stor roll i varför fölets hovar måste ses över av en hovslagare med jämna mellanrum. Föl har snabb tillväxt och det är ytterst allvarligt ifall de utsätts för tex bärrandsröta. Hälta, gips och boxvila är inte bra för ett växande föl. Redan när fölet blivit 1 vecka, rekommenderas att anlita en utbildad och gärna Godkänd hovslagare för att se över fölets benställning och hovar. Han eller hon kan då göra en bedömning av hur ofta eller lite man behöver verka hoven för att benställningen inte skall bli lidande, eller ifall en korrigering är nödvändig. Ett föl bör verkas med jämna och korta mellanrum fram tills att tillväxtzonerna har slutit sig. Kronben: övre zon 6-9 månader undre zon före födsel Kotben: övre zon 6-9 månader undre zon före födseln Skenben övre zon före födseln undre zon 9-12 månader När tillväxtzonerna är slutna kan hovslagaren inte åtgärda felaktiga benställningar. UNGHÄSTEN: En unghäst som inte verkas tillräckligt ofta kan pga för lång tå, få sprickor som är en inkörsport för tex bärrandsröta. Sambandet mellan hovvägg och lamellrand släpper, då svamp och bakterier äter upp hornet. I rätt miljö kan bärrandsröta sprida sig upp hela vägen till kronranden på så lite som 6 veckor, och hovväggen kan då inte längre bära hästen vikt och innebär stort lidande. Bärrandsröta och hålväggar kan även ge upphov till hovbölder, och hästen blir halt. Andra problem som kan uppstå är tex understuckna trakter och ballförskjutning, problem som kan vara svåra att åtgärda för hovslagaren och innebär påfrestningar på hästen. 7/16
8 INRIDNING: När man väl kommer till dagen då unghästen under inridningen skall skos, bör målet vara att sko med 8 mm runt om. Enbart i undantagsfall kan man hjälpa mycket passaktiga unghästar med tyngre skor fram och travaktiga hästar med tyngre skor bak, i en period. En häst som har svårt med töltsättningen och enbart vill trava, kan man sko med tunga skor bak och väldigt lätta skor fram. När hästen har funnit balansen kan man återgå till 8 runt om. Hästar som har svårt att trava under inridningen kan man använda tunga boots eller ibland 10 mm skor fram. Var försiktig med för tunga skor på unghästar, det är påfrestande på hästen och man skall undvika långa turer med en unghäst med tyngre skor. SLUTSATS Problemen större än att man bara kan gå in och sko en Islandshäst på ett sätt. Ofta har balansproblemen att göra med ryttaren, och att sko hästen annorlunda ser jag som en tillfällig lösning som enbart kan hjälpas med träning av både häst och ryttare. Dessutom när visionen av en Islandshäst är att den skall gå så naturligt som möjligt, kan skoningen ses som en hjälpmedel att nå dit genom att göra så lite åverkan som möjligt. Avels- och Tävlingsreglementen ger väldigt lite utrymme för att experimentera, utan snarare ger alla hästar samma möjligheter och det ställs större krav på att ryttaren tränar hästen utan att ta allt för stora genvägar. 8/16
9 BILDER Bild 1. (Rida islandshäst; Reynir Adelsteinsson, Gabriele Hampel) 9/16
10 Bild 2. (Rida islandshäst; Reynir Adelsteinsson, Gabriele Hampel) 10/16
11 Bild 3 (Hovvård, hovar, hovbeslag och hovsjukdomar; Lars-Erik Magnusson) Bild 4. (Hovvård, hovar, hovbeslag och hovsjukdomar; Lars-Erik Magnusson) 11/16
12 Bild /16
13 KÄLLOR Böcker: Hovvård, hovar, hovbeslag och hovsjukdomar; Lars-Erik Magnusson Islandshästen -Skötsel, Ridning och Avel; Stina Helmersson Islandshästen II -Träning och Avel; Stina Helmersson Islandshästen III -Prestation och Harmoni; Stina Helmersson Islandsunghästträning och -skötsel; Einar Öder Magnusson Hästhälsa med helhetssyn; Stina Helmersson och Kicki Näslund Rida Islandshäst- Reynirs ridskola; Reynir Adelsteinsson, Gabriele Hampel Intervjuer: Micke Jansson, Godkänd hovslagare och har specialiserat sig på Islandshästar Josefin Birkebro Gudmundur Einarsson Fredrik Rydström 13/16
14 BILAGA 1 Tävlingsreglemente FIPO 2011: Hovvård och skoning måste hålla hög standard. Utrustning skall vara utformad och tillpassad så att den inte orsakar smärta eller skada. Hoven skall vara i linje med kotvinkeln Hovens längd måste vara naturlig; och får inte överstiga 9.5 cm. Undantag kan ges till hästar som över 145 cm, som tillåts en hovlängd på 10 cm. All konstgjord förlängning av hovväggen är förbjuden. I tån får avståndet mellan bärranden och sulan inte överstiga 10 mm Om hästen är skodd skall den vara skodd på alla fyra fötterna. Endast hästskor avsedda för detta ändamål är tillåtna. Alla fyra skorna måste vara gjorda av samma material. Materialet får inte ha en vikt som överstiger den specifika vikten hos vanligt järn. Skon får vara högst 10 mm tjock och 23 mm bred och måste ha en jämn form. Naturlig förslitning är tillåten. Domarnas beslut om att tillåta en viss sko vid en specifik tävling är slutgiltig för denna tävling. Skon får inte sticka ut framför hovväggens naturliga lutning eller bakom ballarna. Två vanliga broddar per sko, nitade, svetsade eller skruvade och placerad i trakterna, är tillåtna. Broddens mått får inte överstiga 15x15x12 och får endast vara svetsade på fyra punkter. I broddar med stift får stiftet inte sticka ut mer än 3 mm utanför brodden. Tre kappor av högst 2 mm tjocklek är tillåtna per sko. Svetsade kappor är inte tillåtna. Svetsförstärkningar är förbjudna. Tillåtet enligt svenskt tävlingsreglemente på svenska tävlningar. Ringsulor av läder eller plast, med jämn tjocklek av max 5 mm och en form som följer skons, är tillåtna mellan hoven och skon. När fyllnadsmaterial används får skon vara högst 8 mm tjock, annars får skon vara högst 10 mm tjock. Förutom fyllnadsmaterial är endast en sula eller ringsula tillåten per fot. Förstärkning på utsidan av sulan/ringsulan, för att förstärka sulans/ringsulans funktion, är tillåten. Kilsulor med en maximal tjocklek av 8 mm i trakterna och max 2 mm i tårna är tillåtna, förutsatt att hoven har en korrekt vinkel mit kotan och att tån är av korrekt längd. Domarnas beslut om att tillåta viss sula/ringsula vid specifik tävling är slutgiltig för denna tävling. Enligt svenskt tävlingreglemente är snösula/snowgrip tillåtet i Sverige Förbjudna skor, sulor och ringsulor är sådana som klart och tydligt designats för ett annat ändamål än för ridhästar ( ) När en ringsula har en förbindelse mellan sidorna, förutom en brygga på upp till 20 mm, anses den vara en sula och får inte användas med skor tjockare än 8 mm. Detta gäller också när förbindelse består av en vävd konstruktion. Förstärkningar för att hålla ringsulan på plats är tillåtna. Om hoven har något fyllnadsmaterial med eller utan sula, är endast skor upp till 8 mm tjocklek tillåtna. Så fort något finns inuti hoven eller mellan hoven och skon faller detta under regler för sulor även om ingen sula används. Hästar som startat i sin första gren får inte skos om. Kontroll av hovbeslag och skyddsutrustning faller inom domarnas ansvarsområde. Om det inte finns någon obligatorisk kontroll skall ryttarna ges tillfälle till en frivillig kontroll innan tävlingen börjar 14/16
15 Ryttare måste vara beredda att avlägsna hästens skor för att kontroll skall ske. Domarna avgör om skorna följer reglerna. De kan begära att skorna tas av och byts ut. Ryttaren har ingen rätt att kräva kompensation. Om tävlingens hovslagare skor av hästen skall kostnaden bäras av tävlingsarrangören, annars är det ryttarens ansvar, Hästar med sulor kan bli utvalda av domarna. Dessa hästar måste få sina sulor avlägsna för kontroll. Ryttaren har ingen rätt att kräva kompensation. Skon och sulan kan bli utbytt men bara under uppsikt av huvuddomaren eller hans representant. 15/16
16 BILAGA 2 Avelsbedömingsreglemente FIZO 2011: Alla hästar som visas ridna måste vara skodda med fyra skor. Skoningen skall vara så väl utförd som möjligt och hovens vinkel måste vara i linje med kotvinkel. Hovens längd skall vara naturlig och får inte överstiga 9 cm. Undantag till denna regel kan göras om stångmåttet för mankhöjd är cm. För sådana hästar tillåts en hovlängd på 9,5 cm. Hästar som är större än 145 cm eller mer är tillåtna en hovlängd på 10,0 cm. Den maximala tillåta skillnaden mellan fram och bakhovar är 2 cm. Materialet i alla fyra skorna måste vara identiska och får inte överstiga den specifika vikten för järn. Den maximala skotjockleken är 8,0 mm och den maximala skobredden är 23,0 mm. Skillnaden i tjocklek mellan fram och bakskor får vara upp till 2,0 mm. Skon måste passa hoven. Skon får inte vara längre än den förlängda naturliga vinkeln på hovvägen i tån, och inte gå längre bak än till en vinkelrät linje från ballarna. Användandet av sula, ringsula eller någon form av artificiell material för att skydda eller laga hovarna är inte tillåtet. Om brodd används måste två standars brodd användas i trakten per sko. Broddarna måste passa till skon storlek. Den maximala storleken på brodd som tillåts (längd x bredd x höjd) 15,0 mm x 15,0 mm x 12,0 mm. Svetsförstärkningar är otillåtet 16/16
Bärrandsröta och hålväggar ett resultat av dålig och eftersatt hovvård, undermålig hygien i hagar och stall, samt avel
Bärrandsröta och hålväggar ett resultat av dålig och eftersatt hovvård, undermålig hygien i hagar och stall, samt avel Emma-Märta Zola Runsten Hovslagarutbildningen 2010-2011 Wångens Travskola 18 april
Läs merKapitel 10: Sidvärtsrörelser
Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet
Läs merHÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt.
HÄSTENS FORM När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. Med ändamålsenlig form menas den form där just den här hästen
Läs merShoeSecure. Denna broschyr innehåller viktig information för säker och korrekt användning av ShoeSecure hästskoskydd.
ShoeSecure INSTRUKTIONER Denna broschyr innehåller viktig information för säker och korrekt användning av ShoeSecure hästskoskydd. Läs igenom alla dessa instruktioner innan produkten används och behåll
Läs merEtt lyckat hästköp. Söderåsens Islandshästar Telefon: +46-(0)435 44 24 00 Mobil: +46-(0)709-54 24 00 Email: katarina@turridning.com www.turridning.
Söderåsens Islandshästar Telefon: +46-(0)435 44 24 00 Mobil: +46-(0)709-54 24 00 Email: katarina@turridning.com www.turridning.com Ett lyckat hästköp Av Katarina Lagerbäck, B-instruktör i SIF. Eftertryck
Läs merE N V Ä R L D S N Y H E T!
EN VÄRLDSNYHET! Vinnare tar inga chanser Steget mellan människa och häst kan tyckas stor. Men samma typ av förslitnings- och belastningsskador som drabbar människor, drabbar också hästar. Det har varit
Läs merPositiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen Att utbilda en häst är som en lång spännande resa, med inslag av lärorika upplevelser. För att komma från en punkt till en annan måste
Läs merFördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines
Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt
Läs merRidhästprofil, genömförd av FEIF certifierad tränare
Ridhästprofil, genömförd av FEIF certifierad tränare Beskrivning Ridhästprofilen är framtagen av FEIF för att hjälpa hästköpare att skaffa sig mera djupgående information om den tilltänkta hästen. Profilen
Läs merOlika överlinjer/ olika bommar
Olika överlinjer/ olika bommar Alla hästar är olika. Har din sadel rätt sittpunkttill din hästs överlinje? För att din sadel skall passa hästen, ligga stilla och sätta dig på rätt plats så måste man ta
Läs merTilläggsutbildning. Kurs dagar (3 dagar teori samt 1 dag praktiskt) Kursen går under 16 dagar ink provtillfällen
Tilläggsutbildning Kursen går under 16 dagar ink provtillfällen Kursen är godkänd av Jordbruksverket Kurs 1-2 4 dagar (3 dagar teori samt 1 dag praktiskt) Teori Ben, falanger, leder, ligament, funktion
Läs merHur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador?
Hur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador? Examens arbete B-tränar utbildning Hoppning 2015 av Caroline Johansson Innehållsförteckning 1.Introduktion Problemområdesbeskrivning Syfte
Läs merAtt visa häst vid hand 2011 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen
Att visa häst vid hand 2011 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen ATT VISA HÄST VID HAND Unga hästar visas vid hand många gånger under uppväxten: som föl, vid rådgivande bedömning av unga hingstar,
Läs merBILAGA 1 DRESSYR. Beskrivning Rörelser och Bedömning
BILAGA 1 DRESSYR Beskrivning Rörelser och Bedömning Bedömning av utförda rörelser sker i 10 gradig skala för varje utförd del av momentet samt med helhetsbetyg avseende takt, balans, självbärighet och
Läs mer3-årstest 12 april 2013 Kungsgården i Flyinge. Arrangör: Flyinge Hästsportklubb & Varmblodsklubben Malmöhus
3-årstest 12 april 2013 Kungsgården i Flyinge Arrangör: Flyinge Hästsportklubb & Varmblodsklubben Malmöhus Välkommen till årets 1:a treårstest 12 april 2013 på Kungsgården i Flyinge Ändringar/avanmälan
Läs merPROTOKOLL BRUKSRIDNING
PROTOKOLL BRUKSRIDNING 2012-04-01 JUF Funktionskontroll Hästens kondition, rykt och hovvård Domare Max Visning av hästen vid hand Max Utrustningens kondition, tillpassning och sadling Max Uppsittning Max
Läs merUPPFATTNINGAR OM VIKTBOOTS OCH TYNGRE SKONING INOM ISLANDSHÄSTSPORTEN
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi Hippologenheten K74 Examensarbete på kandidatnivå 2017 UPPFATTNINGAR
Läs merPositiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Läs merPROTOKOLL BRUKSRIDNING
PROTOKOLL BRUKSRIDNING 2018-01-01 JUF Datum: Distrikt:. Plats:.. Funktionskontroll Hästens kondition, rykt och hovvård Domare Max 1 Visning av hästen vid hand Max 1 Utrustningens kondition, tillpassning
Läs merProgram 21/4 2014. Islandshästovalen Tingsryds travbana. Besök hästarnas paradis
Besök hästarnas paradis Tänk dig att tölta fram på en äkta gæðingur en solig sommardag... Du är uppe i de Isländska fjällen, med utsikt över hela Skagafjörður, Atlanten och bergen. Följ med oss till Island
Läs merPositiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter
Läs merManual Linjärbeskrivning, SWB
Manual Linjärbeskrivning, SWB INNEHÅLLSFÖRTECKNING Manual Linjärbeskrivning, 3-årstest... 2 Manual Linjärbeskrivning, Kvalitetsbedömning, samt exteriörbedömning av ston... 7 Manual Linjärbeskrivning, Fölbedömning...
Läs merFölets och unghästens benställning vad kan påverkas och när ska det göras? Fördjupningsarbete under Steg 3-kursen våren 2004
Fölets och unghästens benställning vad kan påverkas och när ska det göras? Fördjupningsarbete under Steg 3-kursen våren 2004 Lisa Morgenstjerne Johnsson och Pia Påhlstorp 2 Inledning Efter en intressant
Läs merBILAGA 14. RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING
BILAGA 14 RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING Färger att föredra är de traditionella färgerna, mörkbrun eller brun med vit strimbläs och fyra vita helstrumpor. Vanligt förekommande är fux, svart, ljusbrun
Läs merAvelsvisarkurs med Barbara Frische och Ísólfur Líndal. vid Gandurs nya ovalbanor i Helsingborg
Avelsvisarkurs med Barbara Frische och Ísólfur Líndal vid Gandurs nya ovalbanor i Helsingborg Ett mycket intressant och spännande kursupplägg arrangerades av Skeppargården och familjen Hegart måndagen
Läs mer3-årstest 5 april 2012 Kungsgården i Flyinge
3-årstest 5 april 2012 Kungsgården i Flyinge Deltagarinformation Arrangör: Flyinge Hästsportklubb & Varmblodsklubben Malmöhus Samarbetspartner Välkommen till årets 1:a treårstest 5 april 2012 kl 09:00
Läs merMärke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop
Märke 2 Huvudeds delar Mungipa Nosrygg Näsborre Mun Underläpp Haka Käftgrop Kindkjedjegrop Ganasch Skoning Skorna spikas fast i hoven med spikar som kallas sömmar. Man kan se huvuden på dem här. (6 st)
Läs merPositiv Ridning Systemet Diskussion om hållbarhet Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Diskussion om hållbarhet Av Henrik Johansen En häst som har det bra presterar mycket bättre. Alla vinner därför på att vi med förenade krafter arbetar för att förbättra hästens
Läs merArbete på långa tyglar
TRÄNING Arbete på långa tyglar del 2 Arbete på långa tyglar Arbete på långa tyglar kan beskrivas som ridning från marken. Det är ett roligt komplement till ridning och körning. Det kan även fungera som
Läs mer1. Allmänna regler. 1.1.1. I alla stadier av förberedelser och träning av tävlingshästar skall hästens väl gå före alla andra hänsyn
1. Allmänna regler FIPO gäller vid organisationen av internationella, nationella och andra tävlingar med islandshästar. FIPO gäller också för alla Världsmästerskap för islandshästar. Reglerna i FIPO och
Läs merLigger sadeln rätt? Så går en sadelutprovning till
1 av 6 2011-03-25 10:03 Utrustning Publicerad: 2007-01-29 Ligger sadeln rätt? Så går en sadelutprovning till En illa tillpassad sadel kan försämra hästens prestationsförmåga och i förlängningen ge både
Läs merInofficiell översättning Domarhandledning FEIF 2014. Medelprestation. Harmoniskt, väldigt Sits och inverkningar /
Långsam TÖLT Dålig prestation låg hög kontakt frekvent, väldigt ojämna steg elastisk, platta/markbundna rörelser, tydliga fel i formen, saknar energi luftiga och höga rörelser, energiskt, god pådrivning,
Läs merFEIF INTERNATIONAL FEDERATION OF ICELANDIC HORSE ASSOCIATIONS. www.feif.org. FEIF Sport Domarhandledning 2014
FEIF INTERNATIONAL FEDERATION OF ICELANDIC HORSE ASSOCIATIONS www.feif.org FEIF Sport Domarhandledning 2014 Gäller från och med 1 april, 2014 FEIF INTERNATIONAL FEDERATION OF ICELANDIC HORSE ASSOCIATIONS
Läs merPatient instruktion för patient som återhämtar Sig från korrigerande operation av fotdyna och/eller artrodesoperation i stortån
Patient instruktion för patient som återhämtar Sig från korrigerande operation av fotdyna och/eller artrodesoperation i stortån VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Meningen
Läs merDet är vårt ansvar som ryttare och hästägare att bli så kunniga vi någonsin kan LOUISE LINDSTRÖM, SIDAN 62
LÖSNUMMER: 49 KRONOR 8 MARS 2018 NUMMER 5 Det är vårt ansvar som ryttare och hästägare att bli så kunniga vi någonsin kan LOUISE LINDSTRÖM, SIDAN 62 Bruksprovet Bedöms arv eller utbildning? Sid 30 Säkrare
Läs merJan Brink: Hur blir man bäst? - Göteborg Horse Show 2008 - Häst - Agria Djurförsäkr...
Sida 1 av 7 Jan Brink: Hur blir man bäst? På ovanstående tema höll Jan Brink sin uppskattade clinic i Scandinavium. Han ställde sig frågan vad som krävs för att nå toppen? Och om det räcker med talang
Läs merÄr jag i rätt klass? B tränarkurs Strömsholm. Namn: Emma Emanuelsson. Handledare: Elisabeth Lundholm, Pether Markne
Är jag i rätt klass? B tränarkurs Strömsholm Namn: Emma Emanuelsson Handledare: Elisabeth Lundholm, Pether Markne 2016-2017 1 Innehållsförteckning Inledning Syfte/Frågeställning Metoder/Material Slutsats/Analys
Läs merträna utan tyglar Förbättra din kommunikation -
TRÄNING Förbättra din kommunikation - träna utan tyglar Förbättra din kommunikation - träna utan tyglar Visst är det något alla drömmer om? Att rida barbacka på en strand med vinden i håret och inget på
Läs merFång. Distriktsveterinärerna tipsar
Fång Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är fång? Fång är en inflammation i lammellagret i hästens hovar. Lamellagret är fästet mellan hovkapseln och hovbenet. Inflammationen gör så att hästen får mycket
Läs merVad är Gæðingakeppni?
Yrðlingur frá Holtsmúla ryttare Hinrik Sigurdsson Vad är Gæðingakeppni? Länk till Gæðingakeppnireglementet http://www.feif.org/download/gæðingakeppni/tabid/ 393/Default.aspx Gæðingakeppni är hästens tävling,
Läs merNy tävlingsform på prov: Hestamennska FT
Ny tävlingsform på prov: Hestamennska FT Förutsättningar, mål och syfte Tanken bakom denna nya tävlingsform är att den ska ha ett positivt inflytande på hästmannaskapet och ridningen av islandshästen och
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Sambandet mellan hästens benställning och hovens form Sofia
Läs merKroppsmedveten ridning Maria Cambrant, ridinstruktör och unghästtränare
Maria Cambrant, ridinstruktör och unghästtränare Text: Stina Helmersson Både häst och ryttare måste ha fysiska förutsattningar för att ridningen ska fungera. Hästen ska passa ryttarens ambitioner. Ryttaren
Läs mersuperviktig hos både dig och hästen
UTVECKLANDE» förbättra din och hästens balans RYTTARE: Johanna Blomdahl ÅLDER: 29 NIVÅ: LA HÄST: Wilma STAM: Bugatti Hilltop- 1778 Nonius -14 ÅLDER: 10 år NIVÅ: LA Är du inte själv i balans är det väldigt
Läs merTrav vid H längs spåret, trava diagonalt från M till K, skritt vid A.
Engelsk Ridklass I Engelska ridklasser bedöms exteriör & ridbarhet. Ponny med ett gott temperament och en harmonisk ridning eftersöks. Ridning sker i grupp, därefter uppvisning och visning av häst vid
Läs merPublicerat med tillstånd Märtas hästbok Text och bild Erika Eklund Wilson Bonnier Carlsen 2011
Jag heter Märta. Jag älskar hästar! Det här är min bästa häst Julia. Hon bor på ridskolan. Där finns ridläraren Kattis, alla hästarna och mina ridkompisar. Jag rider där varje vecka. 7 Använd skänklarna!
Läs merTÄVLINGSREGLER FÖR BRUKSRIDNING
TÄVLINGSREGLER FÖR BRUKSRIDNING SYFTE MED TÄVLINGSFORMEN: En tävlingsform där alla raser kan delta. Syftet är att utbilda ryttare och häst för att ekipaget ska kunna hantera olika situationer genom att
Läs merTREC PTV anvisningar för uppgifter www.trecsverige.se
PTV anvisningar för uppgifter 1 TREC PTV anvisningar för uppgifter www.trecsverige.se PTV anvisningar för uppgifter 2 Välkommen att läsa nya PTV anvisningar för uppgifter. Dokumentet ersätter tidigare
Läs merSvenska Hundklubbens lydnadsregler
Svenska Hundklubbens lydnadsregler Lydnadsklass I-III samt Veteran Svenska Hundklubbens anvisnings- och bedömningsschema gällande lydnadsklass på tävlingar och prov. Där annat ej anges åligger det föraren
Läs merSKYDDSANVISNING FÖR STÄLNNINGSARBETE
Din säkerhet och framgång är viktigt för oss. Vänligen skriv ut denna skyddsanvisning, läs noggrant och om du har några frågor angående anvisningarna kan du be om hjälp. Vi är här för att tjäna dig. SKYDDSANVISNING
Läs merPlugghäfte Barnmärken
Plugghäfte Barnmärken Förberedande häfte inför märkestagning av märkena Vita Hästen Guld Hästen Vita Hästen Gula Hästen Brons Hästen Silver Hästen Guld Hästen Barnmärken Innehåll Sida Översikt och krav
Läs merfunction get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); }
function get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); } Docent Göran Dalin från SLU föreläste för Umåkers Hästägareförening
Läs merLite om westerntävlingar
Lite om westerntävlingar Western Horsemanship Klassen börjar med ett individuellt program, och därefter rider alla deltagarna i klassen samtidigt för bedömning. Ryttaren bedöms för sin sits, hållning och
Läs merEkipaget har fyra och ett halvt varv på sig att visa momenten. Flygande pass visas bara på långsidorna.
F1 Femgång Uttagning (på Örnäs räknar vi med att 1 grupp tar 5 minuter) Ryttaren rider enskilt utan speaker. (i valfri ordning i valfritt varv): 1. Långsam- till mellantempo tölt. 2. Långsam- till mellantempo
Läs mer1.1. Den polska grenen består normalt av 2 löp men kan vara endast 1 löp vid en längre bana eller 3 vid en kort bana.
Polsk Gren 2018 1. Banan 1.1. Den polska grenen består normalt av 2 löp men kan vara endast 1 löp vid en längre bana eller 3 vid en kort bana. 1.2. Skyttarna skall ges möjlighet till 1 provlöp dock får
Läs merRovdjurens spår. Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation, 730 91 Riddarhyttan www.viltskadecenter.se
Rovdjurens spår Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation, 730 91 Riddarhyttan www.viltskadecenter.se Vilka djur har gjort spåren på framsidan? hund lodjur järv räv och varg järv lodjur lodjur skogshare
Läs merKvalificerad Hästskötarkurs 20veckor. Kursöversikt med kursplaner
Kvalificerad Hästskötarkurs 20veckor Profil Trav eller Trav/Monté Profil Ridledare för Islandshäst Kursöversikt med kursplaner Kursöversikt Kursen är en folkhögskoleutbildning och ges genom Hästsportens
Läs merReglemente gällande uttagning till Lag-SM samt Lag-SM
Reglemente gällande uttagning till Lag-SM samt Lag-SM Version 150526 1. Allmänna bestämmelser Om inget annat sägs i detta reglemente gäller den senaste versionen av FIPO, samt det svenska tillägget till
Läs merDen femte disciplinen Den lärande organisationens konst
Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande
Läs merGenerell hjälpreda framtagen av Svenska Lusitanosällskapet
Guide för Avelsvärdering och utställning av lusitano Generell hjälpreda framtagen av Svenska Lusitanosällskapet De flesta lusitanos avelsvärderas runt fyra års ålder. Ston visas för hand och hingstar uppsuttet
Läs merVISNING AV HÄST VID HAND
VISNING AV HÄST VID HAND Här är en beskrivning på hur det ofta går till på en utställning eller premiering. Det kan ibland skilja sig något åt, men följ bara anvisningarna som domaren ger. Ofta finns en
Läs merUPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1
UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1 HÄSTENS DELAR Nosrygg Ganash Hals Manke Länd Rygg Kors Svansrot Bringa Bog Bakknä Underarm Framknä Kastanj Has Skenben Kota Krona Skenben Karled Hov Så här är
Läs merUtbildningsplan för ridande på Ånge Ridklubb
Utbildningsplan för ridande på Ånge Ridklubb Ridlekis Den här gruppen vänder sig till barn från fem års ålder som är nybörjare. Föräldrarna bör vara behjälpliga i stallet och under lektionerna tills barnet
Läs merModellbeskrivningar. Dressyr- korta hästar
Modellbeskrivningar Amerigos sadlar Rätt anpassad= bättre ridbarhet. Amerigos "Topline Adjustment System" ökar din hästs scope och ridbarhet. Vi vill ge hästen bättre förutsättning att hoppa med rundad
Läs merGuldmärket Allmänt 12 obligatoriska rörelserna samt 3 av de valfria rörelserna
Guldmärket Allmänt Det finns inte en yngre eller äldre åldersgräns för att genomföra prestationsmärken. Före man börjar med guldmärket måste silvermärket vara godkänt. Prestationsmärkenas rörelser kan
Läs merqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasd fghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzx cvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq
qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasd fghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzx cvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq Hunter Klasser Snabb och enkel förklaring av klasserna. wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui
Läs merRyttarbrev. Hej alla tävlingssugna ryttare! Här kommer ryttarbrevet från Gydas ungdomssektion inför Gyda Vinter.
Ryttarbrev Hej alla tävlingssugna ryttare! Här kommer ryttarbrevet från Gydas ungdomssektion inför Gyda Vinter. Parkering. Parkeringen sker på stora grusparkeringen om inga andra överenskommelser finns.
Läs merBreaking & Training young horses
Breaking & Training young horses Muggeridge, Stiwing, Hoas och Coldreys om konsten att rida in hästar. Russel Muggeridge, Strömsholm, Madeleine Stiwing, Jutagården och Lorentz Hoas, Stall Anderse arbetar
Läs merRiktlinjer för FEI:s kürprogram
Riktlinjer för FEI:s kürprogram Ponny-kür 1. Skrittpiruett som består av mer än 180 o. Slutbetyg för skrittpiruett blir 0 (oavsett om någon/några andra korrekt utförda skrittpiruetter visas). 2. Om skritt
Läs merVision. Värderingar. Professionalism - Alla aktiviteter präglas av att vi jobbar utifrån ett brett kompetensregister och lyssnar på varandra
Vision - En galoppör i varje stall Värderingar Professionalism - Alla aktiviteter präglas av att vi jobbar utifrån ett brett kompetensregister och lyssnar på varandra Respekt Vi tillåter olika åsikter,
Läs merDen unga hästens exteriör i förhållande till hållbarhet
Den unga hästens exteriör i förhållande till hållbarhet Författare: Linda Eriksson Ämne: Hästens biologi Kandidat VT 2011 1 Bakgrund Den unga hästens exteriör påverkar dess förutsättningar för ridbarhet
Läs merNOVIPro TELESKOPSTEGE
NOVIPro TELESKOPSTEGE TELESKOPSTEGE AV ALUMINIUM, 3,20 M SP typkontrollsnr SC2299-12 Godkänd enligt: SS 2091 Tillverkad enligt: EN 131-1:2007 Tack för att du bestämde dig för att köpa vår produkt! Vi gör
Läs merGratulerar till köpet av Toftabryggans produkter.
Gratulerar till köpet av Toftabryggans produkter. Monteringsinstruktion Monteringen av bryggorna är enkel, men tag er tid och läs denna instruktion innan ni börjar så behöver ni inte göra om några moment.
Läs merGesällbrev Den sökande ska inneha Gesällbrev i yrket enligt de bestämmelser som i samverkan med branschen fastställts av Sveriges Hantverksråd
Bestämmelser för Mästarbrev i: Hovslagaryrket Bestämmelserna är framtagna 1982-01-24 och av branschen reviderade (1992,1996, 1997) senast hösten 2016 samt fastställd av Sveriges Hantverksråd 2016-09-29
Läs merINLEDNING. Liberty, hästskosöm för framtiden. Innehållsförteckning
INLEDNING Liberty, hästskosöm för framtiden Hästskosömmen Liberty har utvecklats utifrån det globala behovet av bättre alternativ bland söm av högsta kvalitet. Liberty-sömmen är ett ypperligt tillskott
Läs merGesällbrev Den sökande ska inneha Gesällbrev i yrket enligt de bestämmelser som i samverkan med branschen fastställts av Sveriges Hantverksråd
Bestämmelser för Mästarbrev i: Hovslagaryrket Bestämmelserna är framtagna 1982-01-24 och av branschen reviderade (1992,1996, 1997) senast hösten 2016 samt fastställd av Sveriges Hantverksråd 2016-09-29
Läs merBERGAL FLEX 77 FLEXIBILITET, STABILITET OCH HÖGSTA KVALITET.
NY T HE FEELING & FUNC TION BERGAL FLEX 77 FLEXIBILITET, STABILITET OCH HÖGSTA KVALITET. FAKTA FOTEN ÄR KONSTANT UNDER BELASTNING. OAVSETT OM DU STÅR ELLER GÅR. Utan Bergal Flex 77 Promenader, löpning
Läs merRidning på olika underlag med den unga hästen
Ridning på olika underlag med den unga hästen Av: Anja Forsberg Bakgrund Ridning på olika underlag gäller generellt för alla hästtyper i alla åldrar för bästa hållbarhet. Men det är viktigt att man tänker
Läs merSvenskt FIPO 2014 Giltigt från 1 april 2014
FIPO 2014 Svenskt FIPO 2014 Giltigt från 1 april 2014 All rights reserved. No part of this publication may be reproduced in any form or any means, electronically, mechanically, by photocopying, recording
Läs merAvel och uppfödningsenkät - ej företag
Avel och uppfödningsenkät - ej företag Bilaga 2a Syfte Hästavel och uppfödning med kvalitet Bakgrund Hästnäringens Avelskommitté bildades hösten 2007 genom beslut i styrelsen för Hästnäringens Nationella
Läs mereller ryttare på ryggen. Vi brukar alltid välja en unghäst av den ras som är mest känd i landet.
Kära Hästägare, Tack för ditt visade intresse att anmäla din häst till kommande Monty Roberts Join-Up Demonstration Vi ber Er att noga läsa igenom följande information Uttagnings/Demohästkriterium. Om
Läs merUtbildningsplan Vimmerbyortens ryttarförening
Utbildningsplan Vimmerbyortens ryttarförening På Ryttargården tar vi emot elever på alla nivåer från nybörjare till tävlingsryttare. Vårt motto är att erbjuda en hög kvalité på ridutbildningen med utbildade
Läs merditt Träningsprogram: Uppvärmning
ditt Träningsprogram: Uppvärmning SÅ SKA DU TRÄNA: Träna 3 gånger i veckan, t ex måndag, onsdag och fredag, och låt kroppen återhämta sig en dag innan nästa pass. Varje träningspass består av uppvärmning
Läs merLutande torn och kluriga konster!
Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den
Läs merutan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson
Vardag utan konflikter Har du problem med att din häst inte lyssnar? Har den en olat som du inte får bukt med? Eller når du och din häst inte dom resultaten som du tycker att ni borde? Lugn, då är du långt
Läs merSVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET
SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET Den nya grenen under SvRF Working Equitation WE - kommittéen Helena Wiklund och Jan Gustafsson Här är en gren som gör att alla kan mötas över gränserna oavsett hästeller ponnyras,
Läs mer3-Steg till hållbarhet för hopp,dressyr o fälttävlanshästen.
3-Steg till hållbarhet för hopp,dressyr o fälttävlanshästen. Alexandra Larsson Examensarbete för B-tränarutbildning 2013-01-12 alexandralarsson@hotmail.co.uk Innehållsförteckning 1. Introduktion sid 3
Läs merAnalys av lyftarm för Sublift. Stefan Erlandsson Stefan Clementz
Analys av lyftarm för Sublift Stefan Erlandsson Stefan Clementz Examensarbete på grundnivå i hållfasthetslära KTH Hållfasthetslära Handledare: Mårten Olsson Juni 2010 Sammanfattning Syftet med rapporten
Läs merIdrott och hälsa. Emma Holström Borås
Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera
Läs merPäivitetty SVENSK ÖVERSÄTTNING Suomen Voimisteluliitto Svoli Naisten telinevoimistelu Luokkakilpailujärjestelmä Pronssimerkki 2/5
Bronsmärket Allmänt Det finns inte en yngre eller äldre åldersgräns för att genomföra prestationsmärken. Prestationsmärkenas rörelser kan göras i hemma-salen, som domare kan fungera föreningens egna tränare.
Läs merBronsmärket Allmänt 12 obligatoriska rörelserna samt 3 av de valfria rörelserna
Bronsmärket Allmänt Det finns inte en yngre eller äldre åldersgräns för att genomföra prestationsmärken. Före man gör bronsmärket rekommenderas stara- och kopparmärket. Prestationsmärkenas rörelser kan
Läs merThe Matrix. The Matrix. Copyright KC La Pierre (hovväggens vävnadsstrukturer) Loaded, Unloaded, Reloaded?
The Matrix (hovväggens vävnadsstrukturer) Loaded, Unloaded, Reloaded? Det är knepigt att översätta visa begrepp till svenska, speciellt då jag försöker översätta så bokstavligt som möjligt. Jag väljer
Läs merTRÄNING Arbete på långa tyglar
TRÄNING Arbete på långa tyglar 72 HÄSTFOCUS #1/2016 Arbete på långa tyglar TRÄNING Arbete på långa tyglar Arbete på långa tyglar kan beskrivas som ridning från marken. Det är ett roligt komplement till
Läs merTRÄNING Naturlig dressyr
68 Naturlig dressyr TRÄNING Naturlig Dressyr Jag tänkte berätta lite om mitt koncept som heter Naturlig Dressyr. Min slogan på min logga säger Från partnerskap till piaff och det sammanfattar det hela
Läs merRidlekis. Lektionerna: 30 min ridning och 15 min teori.
UTBILDNINGSPLAN Ridlekis Förkunskaper: Du behöver inte ha provat på ridning innan men du måste ha en hästvan förälder eller ledare med dig. Gruppen består av barn mellan 4 och 6 år. Lektionerna: 30 min
Läs merPositiv Ridning Systemet Hästens form Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Hästens form Av Henrik Johansen Hästen ska alltid arbeta i en form, där det är fysiskt möjligt för den att utföra det vi ber om. Hästen ska alltså inte på något sätt känna sig
Läs merRiddagbok för Lucky 2002-03
Riddagbok för Lucky 2002-03 020919 Blev beordrad att vara med på lektion. Red på Lucky. Det gick alldeles utmärkt. Lyckades få honom att arbeta i rätt form i hela 45 min! Får mycket beröm av min ridlärare
Läs mer2 SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDETS RIKTLINJER FÖR ATT BYGGA TERRÄNGHINDER
Hinderkonstruktioner och virkesdimensioner för flyttbara terränghinder Bakgrund Val av material Sammanfogningsteknik Kanter och hörn Springor Markförankring Förstärkning av hinder Stagning Hindrets profil
Läs merSvenska Knabstrupperföreningens RIKSUTSTÄLLNING Med Årets Unghästtalang Hanaskede, Axvall 11-12 augusti 2012
Svenska Knabstrupperföreningens RIKSUTSTÄLLNING Med Årets Unghästtalang Hanaskede, Axvall 11-12 augusti 2012 Gemensamma bestämmelser: 1. Anmälningstiden utgår måndagen den 23 juli 2012. 2. Anmälan på särskild
Läs merHäst vid hand. Anvisningar för visningsklass. Ella Råhlén & Helena Kättström. ( Reviderad version, framtagen för SH:s arrangemang )
Foto: Therese Hübner Häst vid hand Anvisningar för visningsklass Ella Råhlén & Helena Kättström ( Reviderad version, framtagen för SH:s arrangemang ) Att korrekt kunna visa häst vid hand är ett viktigt
Läs mer