Sweco Energuide AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Transkript

1 Bergvik Skog AB Vindkraftpark Ödmården Uppdragsnummer Miljökonsekvensbeskrivning Dokumentnummer: _12 Västerås Sweco AB Falun Maria Vabulis, projektledare Marie Ernström Karin Klartell Olle Viotti Elin Karlsson Åsa Hermansson 1 (167) Sweco Ingenjör Bååths gata 17 Box 8, Västerås Sweco Energuide AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Maria Vabulis Projektledare Telefon direkt Mobil Maria.vabulis@sweco.se

2 1 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING 9 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 12 3 INLEDNING 13 4 AVGRÄNSNING/METODER/SYFTE Bedömningskriterier för val av lokalisering Områdets lämplighet för vindkraft Utformningsprocessen Miljökonsekvensbeskrivningens syfte Miljöaspektavgränsning 16 5 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Elproduktion från vindkraft Vindkraft och miljön/klimat Mål och riktlinjer för vindkraft 18 6 ALTERNATIVREDOVISNING/LOKALISERINGSUTREDNING Urvalsprocess Alternativa platser Alternativ Ödmården Alternativ Gimo Alternativ Närsen-Lindesnäs Alternativ Gävunda-Siljansnäs Alternativ Hälsingeskogen Alternativ Månsträsk Jämförelse mellan alternativen Teknisk jämförelse mellan alternativen Planeringsmässig jämförelse mellan alternativen Jämförelse mellan alternativen med avseende på motstående intressen Valt alternativ Alternativ utformning och omfattning Alternativ omfattning Alternativa utformningar inom ansökningsområdet Nollalternativet 53 7 BESKRIVNING AV VALT ALTERNATIV/VERKSAMHETSBESKRIVNING Lokalisering Vindresurs Antal verk och energiutbyte per ytenhet 55 2 (167)

3 7.1.3 Sammantagen bedömning lokalisering Utformning Valt alternativ Vindpark Ödmården Restriktioner Exempellayout Exempel på tillämpning av undantag från åtaganden i Exempellayouten Etablering och nedmontering Transporter Elnät Kringanläggningar Fundament Masshantering Avfallshantering Avveckling och återställning Drift Planförhållanden Översiktsplan Tematisk översiktsplan vindkraft Riksintresseområden Riksintressen inom vindkraftparken Riksintressen nära vindkraftsparken Andra vindkraftprojekt i närområdet 81 8 SAMRÅD Genomförda samråd Samråd - Steg Samråd - Steg Synpunkter från samråd Synpunkter från länsstyrelser och kommuner Synpunkter från övriga myndigheter Synpunkter från intresseorganisationer Synpunkter från företag Synpunkter från berörda fastighetsägare och övriga privatpersoner Bergviks bemötande av synpunkter 88 9 HÄLSA OCH SÄKERHET Ljud Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Rörliga skuggor Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ 95 3 (167)

4 9.2.3 Förslag till skyddsåtgärder Bebyggelse Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Ljus- och hindermarkeringar Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Utsläpp till vatten Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Utsläpp till luft Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Säkerhet och risker Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Elektromagnetiska fält Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder NATUR OCH KULTUR Naturmiljö i ansökningsområdet Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Riksintresse naturvård (utanför ansökningsområdet) Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Naturreservat (utanför ansökningsområdet) Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Natura 2000 (utanför ansökningsområdet) Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder (167)

5 10.5 Fåglar Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Fladdermöss Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Övrigt djurliv Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Hydrologi Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Strandskydd Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Kulturmiljö Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Landskap topografi Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN Hushållning med naturresurser Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Annan mark- och vattenanvändning Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Konkurrerande intressen Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Friluftsliv, jakt, fiske, och turism (167)

6 Nulägesbeskrivning Effekter/konsekvenser av valt alternativ Förslag till skyddsåtgärder Miljökvalitetsnormer och miljömål Jämförelse med miljökvalitetsnormer Jämförelse med miljömål Nationella miljömål Regionala miljömål Lokala miljömål Samhällsnytta Samlad bedömning REFERENSER OCH KÄLLOR BILAGOR (167)

7 Figurförteckning Figur 1. Översiktskarta med vindpark Ödmården, se även kartan i större format i bilaga Figur 2. Isbjörnarnas habitat minskar p g a den globala uppvärmningen Figur 3. Sveriges elproduktion år Figur 4. Undersökta alternativ Figur 5. Placering av vindkraftverk i alternativ Ödmården Figur 6. Placering av vindkraftverk i alternativ Gimo Figur 7. Placering av vindkraftverk i alternativ Närsen-Lindesnäs (översiktskarta) Figur 8. Placering av vindkraftverk i alternativ Gävunda-Siljansnäs (översiktskarta) Figur 9. Placering av vindkraftverk i alternativ Hälsingeskogen Figur 10. Placering av vindkraftverk i alternativ Månsträsk Figur 11. Ett urval av de alternativa omfattningar som undersökts Figur 12. Exempellayout samt alternativ utformning med 4,2 x 4,2 rotordiametrars separationsavstånd Figur 13. Jämförelse av ljudutbredning för olika verkstyper med placeringar enligt Exempellayouten Figur 14 Jämförelse av skuggutbredning för 164 m (Exempellayouten) och 119 m navhöjd, se karta i större format i bilaga Figur 15. Efterfrågan och utbud med priser på koldioxid (Källa: Ekonomifakta, bildspel om elpriset) Figur 16. Samtliga föreslagna restriktioner Figur 17. Vindkraftverk och avståndselipser ur WindPro Figur 18. Exempellayout med numrering, se även kartan i större format i bilaga Figur 19. Befintlig väg passerar genom naturvärde Figur 20. Befintlig väg passerar genom kulturvärde Figur 21. Befintlig väg genom strandskyddat område Figur 22. Preliminärt vägsystem utformat för Exempellayouten, se även kartor i större format samt med andra intressen i bilaga Figur 23. Anslutningsalternativ, se kartan i större format i bilaga Figur 24. Vindpark Hud, vindkraftverk (Nordex) med tillhörande uppställningsplats och sidobyggnad med ställverk och transformator Figur 25. Vindpark Blaiken, t.v gravitationsfundament, t.h bergsförankrat fundament Figur 26. Vindpark Tjurhöjden, övertäckt fundament samt påbörjad byggnation av torn. 74 Figur 27. Översiktskarta med områdesavgränsningen för vindpark Ödmården samt underlagskarta från Söderhamns kommuns gällande översiktsplanetillägg för vindkraft. Se avsnitt och för en förklaring av objekten på kartan Figur 28. Riksintressen vid vindpark Ödmården Figur 29. Skylt på Ljusne Folkets hus där ett av samråden hölls Figur 30. Radie av 3 km från planerad områdesgräns vid samråd Steg 1 och Steg Figur 31. Samrådsmöte under Steg 2, den 17 april 2013 i Ljusne Folkets Hus Figur 32.Översiktskarta med Vindpark Ödmården som visar områdesgränsen som var aktuell vid de två samråden, samt ansökningsområdet Figur 33. Ljud från vindkraftverk hörs normalt som tydligast vid vindhastigheter omkring 8 m/s. Vid högre vindhastigheter uppkommer en maskeringseffekt på grund av ökat bakgrundsljud Figur 34. Ljudvågens utbredning. (Källa: SMHI) Figur 35. Sannolik skuggutbredning, se karta i större format i bilaga Figur 36. Exempel på placering av högintensiv belysning utifrån Exempellayouten. Illustrationen anger också var eventuella radarenheter kan placeras (167)

8 Figur 37. Exempel på en radarenhet för styrning av hinderbelysning monterad på vindkraftverk Figur 38. De värdefulla naturområden som identifierats vid naturvärdesinventeringen 2012 och sedan tidigare kända. Se karta i större format i bilaga Figur 39. Sötgräs (Källa: Länsstyrelsen Gävleborg) Figur 40 Ansökningsområdet och den gamla områdesgränsen Figur 41: Kartan visar ett exempel på hur ett nyckelhål för smålom kan se ut Figur 42. Jordartsförhållandena i och omkring ansökningsområdet. Observera att kartan visar den större områdesgräns som var aktuell vid tidpunkten för inventeringen. (Underlag:Jordartskartan, SGU.) Figur 43. Platsbyggd sedimentfälla med geotextil. (Källa: Vägverket) Figur 44. Bilder på bäck före och efter erosionsskyddande åtgärder. På bilden till vänster har vattenflödet eroderat bäckkanten vilket orsakat grumling. Till höger används erosionsresistenta material för att undvika grumling. (Källa: Vägverket) Figur 45. Identifierade kulturhistoriska lämningar inom ansökningsområdet Figur 46. Landskapsrum och utblickar i närområdet till Vindkraftpark Ödmården. (Ur Landskapsanalys för Vindkraftpark Ödmården, Sweco Observera att kartan visar den större områdesgräns som var aktuell vid analysens tidpunkt.) Figur 47. Markanvändning samt konkurrerande intressen inom ansökningsområdet Figur 48. Jaktlagsområden i området Figur 49. Aktiva fiskevårdsföreningar i området samt skoterled enligt Söderhamns kommun Tabellförteckning Tabell 1. Sammanställning över medelvind vid 119 m navhöjd samt produktion Tabell 2. Bedömning av tekniska förutsättningar Tabell 3. Bedömning av planförutsättningar Tabell 4. Bedömning av motstående intresse Tabell 5. Jämförelse av alternativa placeringar Tabell 6. Jämförelse av olika navhöjd/totalhöjd Tabell 7. Jämförelse av alternativ turbintyp och fabrikat Tabell 8. Berörda natur- och kulturvärden vid befintlig väg Tabell 9. Typiska ljudnivåer Tabell 10. Ljudnivåer beräknade för Exempellayouten Tabell 11. Sannolik och teoretiskt maximalt antal skuggtimmar vid fritidsbostäderna vid Stora Mosisjön Tabell 12. Minsta avstånd mellan bostäder och vindkraftverk i Exempellayouten Tabell 13. Värdefulla naturmiljöer inom ansökningsområdet Tabell 14. Bevarandevärda övriga kulturhistoriska lämningar Tabell 15. Sveriges 16 nationella miljömål (167)

9 1 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING Bergvik Skog AB (nedan benämnt Bergvik) söker tillstånd att etablera upp till 98 vindkraftverk inom ett område ca 2 mil söder om Söderhamn, beläget i Söderhamns kommun, direkt norr om gränsen mot Gävle kommun. Ansökan gäller icke fixerad placering, så kallad boxmodell med restriktioner, inom det område som är aktuellt för framtida projektering. Hur boxmodellen med restriktioner hanterats redovisas i följande kapitel i denna MKB. Denna MKB och tillhörande utredningar har föregåtts av ett omfattande kartläggningsarbete av området, såsom inventeringar av naturvärden, kulturvärden, tekniska begränsningar, landskapsbild, hydrologi, fåglar och fladdermöss samt mätning av vinden. Dessa inventeringar redovisas närmare i senare kapitel av denna MKB och finns även bifogade i sin helhet som bilagor enligt bilageförteckning. Även tekniskt har en omfattande kartläggning gjorts, för att identifiera exempelvis radiolänkstråk och riksintressen för kommunikation, exempelvis järnväg, vilka skulle kunna påverkas av en vindkraftsetablering. Arbetet har pågått under ett par års tid och genomförts i flera steg. En förstudie som genomfördes på ett större område än vad denna MKB omfattar slutfördes under förvåren 2012 och visade att möjligheterna för att utveckla vindkraft i området var goda, varför arbetet gick in i samrådsfas under sommaren Det beslutades tidigt att ett verkligt samråd skulle genomföras i dialog med alla berörda parter, exempelvis myndigheter, kommun, företag, föreningar och allmänhet. Detta första samrådssteg resulterade i en kraftig förändring av områdets utbredning, vilken minskade med ungefär 50 %. Samråd Steg 2 genomfördes under våren Resultatet från denna samrådsomgång blev justeringar av området yttergräns för att säkerställa att naturvärden utanför ansökningsområdet blir opåverkade samt att avståndet till bebodda hus blir minst 1000 m. Ansökningsområdet ligger i ett typiskt skogsområde i södra Gävleborgs län, bestående av ett flackt landskap med blockig terräng och ett flertal myrar. Området omgärdas av E4 i väster, befintlig järnväg i öster och kommungränsen till Gävle i söder. Det används idag främst för aktivt skogsbruk. Området har medelhöga vindhastigheter som genererar en god produktion tack vare att det flacka området medger optimal placering av verken. Området har också fördelarna att det finns relativt få konkurrerande intressen, få fastboende och gles fritidsbebyggelse och är därför lämpligt för en större vindkraftsanläggning. Det aktiva skogsbruket och den utbyggda infrastrukturen innebär också att området är redan idag är påverkat av mänsklig aktivitet. Det är värt att notera att vilken typ av vindkraftverk som kommer att användas inom projektområdet inte är fastställd, utan är upp till verksamhetsutövaren att besluta utifrån den mest optimala teknik som finns tillgänglig när det är dags att detaljprojektera vindkraftparken. En Exempellayout har producerats, för att visa hur en etablering i Ödmården skulle kunna se ut och för att kunna förklara resonemangen kring boxmodellen. 9 (167)

10 Verkens totalhöjd över marken kommer att uppgå till maximalt 220 meter. Dock är det viktigt att notera att denna höjd inte är kommersiellt gångbar vid författandet av denna MKB. Den höjd som är vanlig idag (2013) är runt 175 m totalhöjd beroende på fabrikat. Anledningen till att denna MKB och ansökan ändå anger 220 m totalhöjd är att utvecklingen inom vindkraftindustrin går väldigt fort och Bergvik är måna om att inte stänga dörren för framtida teknikutveckling. Vindkraftverkens effekt kommer troligtvis att bli ca 2-5 MW. Med 3 MW vindkraftverk kommer hela vindparkens totala årsnettoproduktion bli runt 1008 GWh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen för ca eluppvärmda villor eller ca eldrivna bilar (som körs mil/år). Den slutgiltiga energiproduktionen i den realiserade parken kan komma att avvika från det uppgivna, beroende på vilken turbinleverantör och storlek på vindkraftverket inklusive tornhöjd och rotorstorlek som väljs. Inom området för den planerade parken finns inga utpekade områden av riksintresse, Natura 2000 eller växt- och djurskyddsområden som bedöms kunna påverkas negativt av etableringen. I utformningen av parken har hänsyn bl. a. tagits till nyckelbiotoper, biotopskydd, våtmarker av klass 1 och 2, fornlämningar samt avstånd till allmänna vägar och kraftledningar. Redan idag är området påverkat av ett aktivt skogsbruk varför ytterligare påverkan på naturmiljön, pga. den planerade vindkraftetableringen bedöms som liten. Vindparken bedöms inte medföra några direkta hinder för det begränsade friluftslivet jämfört med dagens situation. Det kan dock bli aktuellt att leda om en skoterled i området. Miljökonsekvenserna på friluftslivet är i övrigt främst kopplade till viss påverkan av upplevelsen av naturmiljön i området, då landskapsbilden kommer att förändras jämfört med idag. Etableringen av vindparken bedöms inte ge några direkta konsekvenser på kulturmiljön i form av påverkan på fornlämningar mm. Vindkraft är en ren och förnyelsebar energikälla som kan producera elenergi utan utsläpp till omgivningen och bidrar därför till att minska utsläpp som skulle ha skett från andra energikällor. Vindkraftverk kan dock medföra olägenheter i form av ljud, skuggor och förändrad landskapsbild samt störningar på andra verksamheter. Beräkningar och studier vad gäller ljud och skuggor har visat att de effekterna blir begränsade inom området samt för närliggande bostäder. Gällande riktvärden kommer inte att överskridas. Landskapsbilden kommer att förändras och upplevelsen av den förändringen är mycket individuell. Vissa personer upplever förändringen som störande och andra som ett välkommet avbrott i en inte så varierad naturtyp. Generellt kan nämnas att förändringen av landskapsbilden blir lägre ju närmare parken man befinner sig, i och med att omgivande skog förhindrar utblickar i det flacka landskapet. Från några få utsiktspunkter samt från havet blir hela parken synlig på långt håll. 10 (167)

11 En av konsekvenserna av planerade åtgärder är att det långsiktigt tryggar en produktion av förnybar energi. Åtgärderna ligger i linje med de beslut som tagits på såväl global, nationell och regional nivå, om en minskning av CO 2 -utsläppen för att därigenom motverka riskerna för en ökad växthuseffekt. Då fossila bränslen ersätts av förnybar energi bidrar detta även till minskade utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen, som annars skulle ha skett från andra energikällor. Vindpark Ödmården kommer att bidra till måluppfyllelse av det regionala målet att öka produktionen av förnybar energi med minst 5000 GWh från 2008 till 2020, som fastställts av Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Sammanfattningsvis bedöms de positiva effekterna på miljön, med produktion av el från den förnyelsebara vindresursen, överväga den lokala påverkan. 11 (167)

12 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Organisationsnummer: Kontaktperson sökanden: Adress: Bergvik Skog AB ( Peter Svantesson Trotzgatan 25, Falun Telefon: ; mobil E-post: Kommun: Län: Söderhamn Gävleborgs län Fastigheter: Bastnäs 10:1, Hunsbo 1:12, Kallbäck 1:15, Kallbäck 1:16, Kallbäck 1:20, Kallbäck 2:7, Norrbo 1:18, Norrbo Fäbodskog 1:1, Skogs Prästbord 3:1, Skogs-Böle 1:9, Skogs-Böle 2:18, Skogs-Nygården 1:16, Strand 1:6, Strand 2:2, Strand 2:3, Strand 3:6, Strand 3:10, Strand 3:12, Strand 4:1, Strands Fäbodskog 1:1, Stråtjära 1:35, Stråtjära 2:7, Stråtjära 3:13, Stråtjära 3:15, Sunnäs 9:1, Sörljusne 1:1 Tönnebro 1:1, Samfällighet för Skogs Prästbord 2:1, Strand 1:3 och Strand 1:8, Samfällighet för Skogs-Bodarne by, Samfällighet för Kallbäcks by Verksamhetskod: B Ansvarig för MKB: Maria Vabulis Telefon: , mobil E-post: maria.vabulis@sweco.se 12 (167)

13 3 INLEDNING Bergvik Skog AB, nedan benämnt Bergvik, är ett av Sveriges största skogsägande företag och ägs, förutom av Stora Enso och Korsnäs, av institutionella organisationer som försäkringsbolag och stiftelser. Bolaget bildades år 2004 i samband med förvärv av den skogsmark som Stora Enso och Korsnäs tidigare ägde i Sverige. Sedan år 2007 utreder Bergvik förutsättningarna för etableringar av vindkraftverk i ett antal län runtom i Sverige. Bergvik möjliggör en utbyggnad av vindkraften genom att i första hand utveckla och söka tillstånd för vindkraftparker. Under senare år har det traditionella skogsbruket kompletterats med satsningar på förnyelsebar energi i form av skogsbränsle och vindkraft. Dessa satsningar är en viktig del i Bergvik hållbarhetsarbete. Det ligger också i linje med den politiskt beslutade omställningen till förnyelsebara energikällor. Genom reduktionen av koldioxidutsläppen bidrar vindkraften till att dämpa den globala uppvärmningen. Vindkraften skapar också nya arbetstillfällen såväl under byggtiden som under den löpande driften av verken. Bergvik ansöker nu om tillstånd för etableringar av vindkraft inom Gävleborgs län. I denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlas vindpark Ödmården, som ligger i Söderhamns kommun. Vindpark Ödmården utgörs av maximalt 98 vindkraftverk med en trolig effekt på ca 2-5 MW/verk. De planerade verken kommer att ha en maximal höjd på 220 meter. Sannolikt kommer den slutgiltiga projekteringen ge att höjden blir lägre än den sökta. Vindparkens totala yta uppgår till ca 37 km 2, se Figur 1 nedan samt bilaga 1. Vid det första samrådet (Steg 1), som genomfördes våren/sommaren 2012, planerades parken omfatta ett större område än vad ansökan nu omfattar. Efter bearbetning av inkomna synpunkter och egna analyser utmejslades ett mindre område. Denna omfattning har bolaget samrått om med myndigheter, berörda och allmänhet i samråd (Steg 2), vilket pågått under våren Därefter har ytterligare reduktioner skett, och området som Bergvik nu ansöker om framgår av Figur 1. Byggstart beräknas tidigast år 2015, under förutsättning att nödvändiga tillstånd erhålls. Byggtiden för vindpark Ödmården uppskattas till ca ett och ett halvt år. 13 (167)

14 Figur 1. Översiktskarta med vindpark Ödmården, se även kartan i större format i bilaga (167)

15 4 AVGRÄNSNING/METODER/SYFTE 4.1 Bedömningskriterier för val av lokalisering Ansökningsområdets lokalisering har bestämts genom en sammanvägning av ett antal bedömningskriterier. En grundförutsättning för valet av område är att vindresurserna i området är tillräckliga för att vindkraftsatsningen ska vara ekonomiskt bärkraftig. En annan grundförutsättning är att det ska finnas goda möjligheter för elanslutning. Antalet bostadshus i parkens närområde ska vara så få som möjligt för att minimera vindparkens konsekvenser för boendemiljön. Området bör innehålla få höga natur- och kulturvärden. Få andra konkurrerande intressen bör finnas i vindparkområdet och i närområdet. Området bör ligga nära centrum för elkonsumtion. Aktuell kommun, inom vilken vindparken planeras, bör vara positiv till etableringen. Urvalsprocessen, i vilken vindpark Ödmården framtagits, beskrivs mer genomgående under kapitel 6 och Områdets lämplighet för vindkraft I urvalsprocessen, vid vilken vindpark Ödmården tagits fram har de olika utredningar och inventeringar som genomförts sammantaget visat att Ödmården är en plats där vindkraftetablering bedöms som mycket lämplig. Detta med bakgrund av bland annat följande: Goda vindresurser och därmed goda produktionsmöjligheter. Sett till hela ansökningsområdet är medelvinden 6,9 m/s på 119 m höjd. Elanslutningsmöjligheten är god, främst i den planerade stamnätsstationen i Grönviken, Ockelbo kommun. Få fastboende och få fritidshus i anslutning till ansökningsområdet. Den generella karaktären på ansökningsområdet är produktionsskog. Genomförda inventeringar har visat på få höga natur- och kulturvärden som kan påverkas vid en etablering. Ansökningsområdet ligger mellan en starkt trafikerad väg (E4) och järnväg (befintlig och planerat dubbelspår). Väl utbyggt skogsbilvägsystem finns inom ansökningsområdet, som kan nyttjas vid vindkraftetableringen. Få konkurrerande intressen i ansökningsområdet och dess direkta närhet som bedöms kunna påverkas i någon större omfattning vid etablering. Nära till elkonsumtionscentra i Gästrikland och Mälardalen. Kommun som är uttalat positiv till vindkraft (även om man inte specifikt tagit ställning till denna ansökan). 15 (167)

16 Bedömningar har även gjorts utifrån möjlig påverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv och turism, ljud, skuggor, utsläpp till vatten och luft, olycksrisker, elektromagnetiska fält, övrig mark- och vattenanvändning, konsekvenser under byggtiden, hushållningen med naturresurser och konsekvenser under avvecklingsfasen. En mer detaljerad beskrivning av hur Ödmården utkristalliserats som lämpligt område finns i kapitel 6 och 7 nedan. 4.3 Utformningsprocessen Ansökan och MKBns beskrivningar har utformats enligt den s. k. boxmodellen, där maximalt 98 verk får placerats fritt inom ansökningsområdet men utanför ett antal förutbestämda restriktionsytor. Detta för att ge flexibilitet så att parken, vid tillfället då etablering är aktuell, ska kunna utformas för att nyttja bästa möjliga teknik. Inom de restriktionsytor som specificeras i ansökan och MKBn kommer verksamhetsutövaren inte att placera några vindkraftverk vid framtagandet av den slutliga layouten. Bergvik föreslår att den slutgiltiga layouten fastställs i samråd med tillsynsmyndigheten. Hur utformningsprocessen genomförts beskrivs i detalj i kap Miljökonsekvensbeskrivningens syfte Syftet med föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att, i enlighet med 6 kap. 3 miljöbalken, identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten (vindpark Ödmården) kan medföra på människors hälsa och miljön, d. v. s. effekter dels på människor, djur, växter, mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på hushållning med material, råvaror och energi. Genom att beskriva verksamhetens inverkan på miljöaspekter såsom naturmiljö, landskapsbild, kulturmiljö etc. syftar miljökonsekvensbeskrivningen till att utgöra underlag för en samlad bedömning av den planerade verksamhetens inverkan på miljön. Vidare är syftet med denna MKB att ge ett beslutsunderlag för Länsstyrelsens och Miljöprövningsdelegationens tillståndsprövning. Detta görs genom en beskrivning av nuvarande förhållanden inom området, den påverkan och de konsekvenser som vindkraftsanläggningen kan ge upphov till samt de åtgärder som utförs för att minimera/eliminera de negativa miljökonsekvenserna (kap 9, 10, 0) 4.5 Miljöaspektavgränsning Planerat vindkraftområde i Ödmården och angränsande markområden har studerats med avseende på effekter på följande områden: naturmiljö, kulturmiljö, landskapsbild, övrig mark- och vattenanvändning, ljud, skuggor, utsläpp till vatten och luft, olycksrisker, elektromagnetiska fält, hushållning med naturresurser, konsekvenser under byggtiden och konsekvenser under avvecklingsfasen. Avgränsningen av vilka miljöaspekter som studerats har gjorts utifrån en bedömning av inom vilka områden som den planerade vindparken kan ha störst påverkan. Avgränsningen har också skett utifrån synpunkter som lämnats vid de samråd som genomförts angående projektet. Miljökonsekvenserna beskrivs närmare i kap 9, 10, och 11 nedan. 16 (167)

17 5 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 5.1 Elproduktion från vindkraft I Sverige är potentialen att bygga vindkraft mycket stor tack vare tillgången till stora landområden med goda vindförhållanden. Det faktum att en stor del av elproduktionen redan kommer från vattenkraft gör Sverige särskilt lämpligt för en storskalig vindkraftsutbyggnad, då vattenkraften kompletterar vindkraften som reglerkraft. Vindkraften i EU förväntas öka från 5,3 procent av elanvändningen år 2010 till 14 procent år 2020, enligt de 27 medlemsstaternas nationella handlingsplaner för förnybar energi. Sverige har 26 procent större landyta än Tyskland, bara en niondel så många invånare och betydligt bättre vindlägen. Ändå räknar Tyskland i sin nationella plan med att ha sex gånger så mycket landbaserad vindkraft som Sverige år 2020, enligt Svensk Vindenergis rapport Så når vi 30 TWh vindkraft till år Danmark är ungefär lika stort som Jämtland och mer folktätt än Sverige, men där finns ca 5000 vindkraftverk medan vi i Sverige år 2013 har ca 2000 vindkraftverk. Energimyndighetens prognoser visar att Sverige kommer att kunna producera mer el år 2020 än vad vi konsumerar. Beroende på hur utvecklingen av elbilar blir kan scenariot ändra sig. Med en fortsatt stark expansion av vindkraften kommer Sverige att kunna exportera grön el till övriga Europa. Enligt Energimyndigheten ger produktion av 1 TWh, eller 1000 GWh, el i kolkondenskraftverk upphov till utsläpp av 1 miljon ton koldioxid. Energimyndigheten bedömer att det kommer att produceras 11,3 TWh vindkraft år 2020 i Sverige inom ramen för elcertifikatsystemet, jämfört med 1,4 TWh år Med en jämn utbyggnadstakt till 2020, skulle därmed omkring 83 TWh ny el från vindkraft produceras under perioden. Om denna förnybara elproduktion ersätter kolkraft på marginalen skulle det innebära att koldioxidutsläppen minskar med omkring 83 miljoner ton, eller i genomsnitt runt 6,4 miljoner ton per år [1]. Det motsvarar 10 procent av de svenska utsläppen av växthusgaser 2010 (66 miljoner ton). Svensk vindel kan därmed bidra till minskade utsläpp i Europa samtidigt som den genererar exportinkomster till Sverige. 5.2 Vindkraft och miljön/klimat FN:s klimatpanel (IPCC) har slagit fast att människans utsläpp av växthusgaser orsakar den pågående klimatförändringen. Panelen har varnat om att såvida inte utsläppen av växthusgaser kraftigt reduceras är det sannolikt att klimatförändringen kommer att få svåra och allvarliga konsekvenser. Enligt IPCC måste utsläppen av växthusgaser åtminstone halveras innan 2050 och en väsentlig minskning måste ske inom den närmaste åren. Detta budskap betyder att elproducenter över hela världen kommer att behöva tänka om. Från att producera el med fossila bränslen till att producera el från förnybara källor. En viktig energikälla i arbetet med att minska koldioxidutsläppen är utbyggnaden av vindkraft. [1] 1 TWh förnybar elproduktion ger enligt Energimyndigheten upphov till 0,005 miljoner ton CO2, medan kolkondens ger upphov till 1,0 miljoner ton CO2 och gaskombi ger upphov till 0,4 miljoner ton CO2, se rapporten Koldioxidvärdering av energianvändning, sid (167)

18 Figur 2. Isbjörnarnas habitat minskar p g a den globala uppvärmningen. (Källa: Taiga nature & photo) Vindkraft behövs för att bromsa klimatförändringarna samtidigt som den tryggar energiförsörjningen och kan bidra till sänkta elpriser, tack vare att tillgången på förnybar energi blir högre. När vindkraften byggs i goda vindlägen är den ekonomiskt konkurrenskraftig och skapar nya jobb. Vid en undersökning, som genomfördes av Demoskop, på uppdrag av Bergvik hösten 2012 framkom att invånarna i Söderhamns kommun är positiva till planerna på en vindkraftpark i Ödmården. Nio av tio känner till planerna på att bygga vindkraft i området och av dem är 62 % positivt inställda och bara 10 % negativa. I åldersgruppen år är hela 78 % positiva. Undersökningen omfattade 602 telefonintervjuer som genomförts under perioden 23 augusti till 5 september Den visar att de viktigaste anledningarna till att man anger ett positivt svar till planerna är att man anser att vindkraft är en miljövänlig och bra energikälla samt att en vindkraftpark kan skapa arbetstillfällen i Söderhamn och stimulera ekonomin. Opinionsundersökningen visar också överlag att de negativa effekterna av vindkraftverken väger betydligt lättare än de positiva. Bland de negativa svaren dominerar uppfattningen att boendemiljön kommer att förstöras och att det är dyrt. 5.3 Mål och riktlinjer för vindkraft En planeringsram på 30 TWh/år vindel till år 2020, varav 10 TWh/år till havs, antogs av riksdag och regering i juni Planeringsramen innebär att det inom samhällsplaneringen ska skapas förutsättningar för en vindkraftsutbyggnad motsvarande 30 TWh/år. 18 (167)

19 Den totala elproduktionen i Sverige år 2012 var ca 160 TWh. Av detta utgjordes ca 7 TWh el som producerades av vindkraft, se Figur 3 nedan. Det är en ökning med 18 % från Sveriges elproduktion 2012 (TWh) Vindkraft; 7,2 Vattenkraft; 78 Kärnkraft; 60,9 Övrig värmekraft; 15,4 Figur 3. Sveriges elproduktion år 2012 (Källa: Energimyndigheten) 19 (167)

20 6 ALTERNATIVREDOVISNING/LOKALISERINGSUTREDNING Enligt miljöbalken MB 6 kap 7 4. ska en MKB i en ansökan redovisa de alternativ som har övervägts. Den ska innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering varför ett visst alternativ har valts. Detta för att tillståndsgivande myndighet ska kunna bedöma om lokaliseringen är lämplig. För vindkraftparker är det inte uppenbart hur en sådan alternativredovisning ska göras för att uppfylla formella och reella krav. För varje vindkraftverk finns det kanske alternativa placeringar i Sverige och för varje vindkraftpark finns det säkert andra områden som kan övervägas. Att göra en sådan alternativredovisning på en verkligt jämförande nivå skulle man behöva göra MKB-er vilket naturligtvis inte är tanken med reglerna. Om en sökande ska visa att det inte finns någon annan lämpligare plats i Sverige skulle det innebära att bara en ansökan i taget kan beviljas d.v.s. först skulle prövas var bästa platsen finns, därefter näst bästa osv. En sådan ordning vore med hänsyn till många sökanden, att flera MPDer berörs, uppenbart orimlig. Bergvik har valt att först, i avsnitt 6.1, beskriva processen med att identifiera lämpliga vindkraftområden. I avsnitt 6.2 beskrivs därefter bedömning av olika alternativa platser. I avsnitt 6.3 görs en jämförelse mellan dessa alternativ ur tekniskt, planeringsmässigt och miljömässigt perspektiv. I avsnitt 6.4 presenteras det valda alternativet. I avsnitt 6.5 redovisas olika alternativa omfattningar och utformningar av vindkraftparken Ödmården. Efter urvalsprocessen fortsatte projekteringen och samrådsprocessen för Ödmården. Utredningsområdet har som resultat av samråd 1 samt av Bergvik gjorda utredningar och analyser av olika alternativ, reducerats till det område och den omfattning som redovisades i samråd 2. Därefter har det reducerats ytterligare till det ansökningsområde som redovisas i ansökan och denna MKB. De utredningar och de överväganden som lett fram till detta redovisas i avsnitt 6.5 liksom de alternativa utformningarna. I avsnitt 6.6 redovisas nollalternativet. 6.1 Urvalsprocess Bergvik har genom en systematiserad process valt ut områden som bedömts som lämpliga för fortsatt vindkraftprojektering. Processen har både bedrivits med manuella verktyg och bedömningar samt med GIS-analys (analys av geografisk information) i följande steg: 20 (167)

21 1) Val av lämpligaste del av Sverige för stora vindkraftparker 2) Automatiserad GIS-analys efter givna kriterier 3) Manuell justering 4) Manuell värdering och val av förstudieområden 5) Förstudier och val av områden för samrådsprocess En av Bergviks utgångspunkter i urvalsprocessen är att det ur miljösynpunkt är lämpligare att bygga få stora vindkraftparker än många små parker om jämförelsen görs med samma totala antal vindkraftverk. En samlad etablering påverkar landskapsbilden inom ett begränsat område och maximerar nyttan av den påverkan som görs i samband med en etablering. Andra utgångspunkter är att det är lämpligast att bygga vindparker på platser där relativt få människor bor samt att parkerna anläggs i närheten till de områden i Sverige som är de största nettoförbrukarna av el. Följden av detta är att Bergvik Skogs vindkraftparker helst bör uppföras i ett område norr om Mälardalen d.v.s. ungefärligen i ett bälte tvärs över Sverige, omfattande länen Värmland, Örebro, Dalarna, Gävleborg och Uppsala. Längre söderut än så går inte att komma om man vill bygga stora vindkraftparker. Det finns helt enkelt inte tillräckligt stora sammanhängande områden, där t.ex. påverkan på närboende är acceptabel. Längre norrut finns visserligen lika stora sammanhängande områden, men bl.a. elöverföringsförlusterna och begränsningarna i stamnätet gör dessa mindre lämpliga. Den fortsatta urvalsprocessen fokuserade därför på ovanstående län. Urvalet har därefter gjorts med miljöhänsyn som grund men också utifrån andra kriterier. Exempelvis har områden där det redan projekteras/samråds om vindparker, avförts i processen. Områden som ligger i kommuner, där en negativ inställning varit väl känd t.ex. genom att man avstyrkt vindkraftparker, har också valts bort. Också de mest uppenbart olämpliga områdena togs bort, t.ex. städer. Den fortsatta analysen genomfördes sedan med hjälp av en GIS-modell (GIS = Geografiskt InformationsSystem) för lokaliseringsanalys. GIS-modellen var programmerad för att undanta vissa typer av områden där det bedömdes som olämpligt eller svårt att etablera vindkraftparker. Syftet med GIS-analysen var att hitta de områden som är tillräckligt bra ur teoretisk vindmodellsynpunkt men samtidigt inte har sådana motstridiga intressen att de antingen gör det miljömässigt eller på andra sätt olämpligt eller svåravvägt. Valda kriterier och typer av motstridiga intressen är satta för att hitta lämpliga områden att studera vidare. De kan aldrig ersätta den analys som görs inom ramen för varje ansökan och omfattar inte alla typer av motstridiga intressen. Av hela den studerade ytan är det bara 12% som uppfyllde det uppställda kravet att det skulle blåsa mer än 6,9 m/s på 119 m höjd enligt en sammanvägd modell utan att det fanns motstridiga intressen. Då har 47 % exkluderats p.g.a. en bebyggelsebuffert, 22 % därutöver p.g.a. infrastrukturskäl (vägar, järnvägar, flyg, försvar, kraftledningar, master och pågående projekt), 9% därutöver p.g.a. naturintressen och strandskydd samt 11 % 21 (167)

22 därutöver därför att det inte blåste tillräckligt bra. Procenttalen blir olika beroende på i vilken ordning analysen görs. Genom att dels ha en miniminivå för ett områdes storlek och dels koppla ihop närliggande områden erhölls, genom GIS-analysen, ca 200 områden: några stora, de flesta ganska små. Efter en manuell genomgång av dessa områden med avseende på geografi, vindförhållanden och nätanslutningsalternativ valdes områden med bästa förutsättningar ut och områdesgränser justerades så att mer naturliga gränser erhölls. Antalet områden reducerades till ca 80 och ytan till 6 % av den ursprungliga. Genom en manuell värdering vägdes sedan dessa områden sinsemellan med avseende på vind/produktionsresurs, nätanslutningsmöjlighet, motstående intressen och storlek. På så sätt valdes ett tiotal områden ut som förstudieområden. Förstudierna gjordes på ungefär samma sätt som de inledande faserna i en ansökningsprocess, men det förekom inte några samråd. Den kommunala inställningen undersöktes dock mer ingående. Det genomfördes t.ex. ytterligare fördjupade utredningar avseende bland annat elanslutning, motstridiga intressen (utöver de som identifierats som stoppområden i GIS-processen) och produktionsberäkningar. Vindmätning inleddes också i de flesta områdena. Bergvik har valt att ta två av dessa områden, Ödmården och Hälsingeskogen, vidare och har sedan våren 2012 aktivt arbetat med samråd, undersökningar m.m. Hälsingeskogen redovisas som ett av alternativen i avsnitt Alternativa platser Bergvik har genomfört en utredning av alternativa platser. Totalt sex (6) möjliga etableringsalternativ identifierats. De identifierade områdena ligger i åtta olika kommuner i fyra olika län, se Figur (167)

23 Figur 4. Undersökta alternativ. 23 (167)

24 Alternativens lämplighet för vindkraft beskrivs i detta kapitel genom likvärdiga analyser med avseende på teknik planförhållanden miljö I avsnitt 6.3 jämförs de olika alternativen. Markinnehav, arrenden och liknande har inte varit begränsande vid framtagande av alternativen. De identifierade alternativen är alla av likvärdig storlek och rymmer mellan 80 och drygt 100 vindkraftverk. Vid framtagandet av layoutförslag för de olika alternativen har inga verk placerats där tillåtlighet är uppenbart svår att få, t.ex. inom Försvarets stoppområden, eller i områden där särskilda tillstånd eller dispenser behövs, t.ex. natur- och kulturreservat, Natura 2000 eller biotopskyddsområden. Därutöver har hänsyn tagits till motstående intressen som generellt bedöms vara svåra att förena med vindkraftverk, till exempel nyckelbiotoper eller skyddsvärda våtmarker. Riksintressen utgör statliga anspråk på marken för ett visst syfte men är generellt inget hinder för tillåtlighet och riksintressen har därför inte varit begränsande för placering av vindkraftverk. Detsamma gäller fornlämningar som dels kan undvikas vid etablering av vindkraft och dels omfattas av separat skyddslagstiftning i form av Kulturminneslagen. Layoutförslag samt beräkningar av produktion och ljud har tagits fram för de olika lokaliseringsalternativen. För varje plats har det undersökts hur många verk som maximalt kan etableras. Vid layoutarbetet har godtagbara inbördes avstånd mellan verken (5,0 rotordiametrar i förhärskande vindriktning och 3,5 rotordiametrar vinkelrätt mot förhärskande vindriktning) samt krav på 40 db(a) vid bostäder varit styrande. Layouterna har optimerats utifrån produktionen samt utifrån ljudkraven. De är maximerade men realistiska. I de efterföljande beräkningarna har vindkraftverk av typen Vestas V112-3 MW med 119 meters navhöjd använts på alla platser. Dessa vindkraftverk har en totalhöjd på 175 meter, vilket påverkar den totalt producerade elenergin. Den kvalitativa jämförelsen är dock densamma om jämförelsen görs vid ansökans max höjd, 220 m. I övriga delar av MKB n, har om inte annat angivits, 220 m totalhöjd använts. Jämförelsen av alternativen redovisas i avsnitt 6.3 enligt nedanstående princip. + = fördelaktigt alternativ 0 = neutralt alternativ - = mindre fördelaktigt alternativ 24 (167)

25 6.2.1 Alternativ Ödmården Området ligger ca 2 mil söder om Söderhamn i Söderhamns kommun, Gävleborgs län. Den generella karaktären på området är produktionsskog med inslag av sjöar, våtmarker och blockterräng. Den huvudsakliga markanvändningen är skogsbruk. Området rymmer upp till ca 98 vindkraftverk, se Figur 5, som kan etableras utan att begränsningsvärden för ljud och skugga överskrids. Beräkningar för alternativ Ödmården finns i bilaga 2. Området är inte av riksintresse för vindbruk. Strax utanför områdets nordvästra gräns finns ett Natura 2000-område (Storröjningsmoran) och strax utanför området södra gräns finns ett riksintresse för naturmiljö (Skärjån), som delvis även är klassat som Natura 2000-område. De inventeringar som utförts visar att det inom området finns relativt få höga natur- och kulturvärden som skulle kunna påverkas vid en vindkraftetablering. Dessa kan undvikas vid placering av vindkraftverk. I närområdet finns havsörn, dock ingen känd häckning inom området. Smålom häckar i området på en plats runt vilken en skyddszon kommer att upprättas. Inventeringar har också fastställt en aktiv spelplats för tjäder, vilken också kommer att omges av en skyddszon. Området är utpekat som utredningsområde i kommunens tematiska översiktsplan för vindkraft. På grund av natur- och kulturmiljövärden ska, enligt översiktsplanetillägget, inga vindkraftverk anläggas innan särskild utredning av konflikter mellan olika intressen tagits fram för vilka intressen som ska prioriteras. För tillfället pågår ett arbete inom kommunen som avser revidering av den tematiska översiktsplanen för vindkraft. Direkt väster om området går E4:an och öster om området finns befintlig järnväg (Ostkustbanan) samt ett utpekat riksintresseområde för framtida dubbelspårig järnväg. Möjlighet till elanslutning kommer finnas vid den planerade stamnätsstationen vid Grönviken. Bra utbyggt skogsbilvägnät finns i området som kan nyttjas vid en vindkraftetablering. En mer utförlig beskrivning av alternativ Ödmården finns under kapitel (167)

26 Figur 5. Placering av vindkraftverk i alternativ Ödmården. 26 (167)

27 6.2.2 Alternativ Gimo Området ligger ca 3 km öster om Gimo i Östhammars kommun, Uppsala län. Området består till största delen av morän- och sandmark. Den huvudsakliga markanvändningen är skogsbruk. Området rymmer upp till ca 100 vindkraftverk (Figur 6) som kan etableras utan att begränsningsvärden för ljud och skugga överskrids. Terrängen är flack och låglänt vilket gör att vindkraftverken kan placeras i två större sammanhållna grupper på varsin sida om järnvägen. Beräkningar för alternativ Gimo återfinns i bilaga 3. Området är inte av riksintresse för vindbruk. Södra delen av området omfattas av riksintresse för naturvård och angränsar till riksintresse för kulturmiljövård. Strax öster om området ligger kusten som omfattas av riksintresse högexploaterad kust. Området är till viss del utpekat i kommunens Strategi för vindbruk vilket gör att förutsättningar för kommunal tillstyrkan kan finnas. I området finns relativt många infrastrukturintressen såsom större vägar, järnväg, radiolänkar och MSA 1 -yta för Arlanda flygplats. Detta skulle kunna inverka på möjligheterna att bygga vindkraftverk i delar av området. Den södra delen av området har flera områden med naturvärden (riksintresse för naturvård). Värdefulla områden som naturreservat, Natura 2000, biotopskyddsområden och nyckelbiotoper finns som kan undvikas vid placering av vindkraftverk. I området finns enligt uppgift örn, i nuläget är det inte känt hur detta skulle kunna påverka en vindkraftsetablering. 1 Minimum Sector Altitude Den lägsta fria höjd som krävs kring en flygplats 27 (167)

28 Figur 6. Placering av vindkraftverk i alternativ Gimo. 28 (167)

29 6.2.3 Alternativ Närsen-Lindesnäs Alternativ Närsen-Lindesnäs ligger i Vansbro kommun och gränsar i söder till Ludvika kommun. Platsen ligger ca 7 km söder om Nås och ca 12 km norr om Fredriksberg. Området präglas av en kuperad bergkullterräng och den huvudsakliga markanvändningen är skogsbruk. Området rymmer upp till ca 100 vindkraftverk (Figur 7) som kan etableras utan att begränsningsvärden för ljud och skugga överskrids. Terrängen gör att vindkraftverken inte kan samlas utan placeras utspridda över en relativt stor yta. Beräkningar för alternativ Närsen-Lindesnäs återfinns i bilaga 4. En del av området omfattas av riksintresse för vindbruk och större delen av området omfattas av ett mycket stort område av riksintresse för friluftsliv (Säfsnäs-Grangärde finnmark). Kommunal tillstyrkan är i nuläget försvårad i de delar av området som ligger inom riksintresse för friluftsliv eftersom dessa inte är utpekade som lämpliga i Vansbros vindbruksplan. I sydväst finns befintliga vindkraftverk men dessa innebär ingen konflikt med en etablering i detta område. Norr och söder om området finns naturreservat och Natura 2000-områden men inom det aktuella området får inslaget av områden med naturvärden anses vara lågt. Det finns med nuvarande kunskap få häckningar av särskilt känsliga fågelarter i området. 29 (167)

30 Figur 7. Placering av vindkraftverk i alternativ Närsen-Lindesnäs (översiktskarta). 30 (167)

31 6.2.4 Alternativ Gävunda-Siljansnäs Alternativ Gävunda-Siljansnäs ligger i ett skogsområde norr om Järna, ca 3 km öster om Gävunda och ca 15 km väster om Siljansnäs. Platsen ligger huvudsakligen i Mora och Leksands kommuner och gränsar i söder till Vansbro kommun. Området präglas av en kuperad bergkullterräng och den huvudsakliga markanvändningen är skogsbruk. Området har ett visst inslag av naturskogar som inte brukas. Området rymmer upp till ca 80 vindkraftverk (Figur 8) som kan etableras utan att begränsningsvärden för ljud och skugga överskrids. Terrängen gör att vindkraftverken inte kan samlas utan placeras utspridda över en relativt stor yta. Beräkningar för alternativ Gävunda-Siljansnäs återfinns i bilaga 5. Området är i östra delen utpekat som riksintresse för vindbruk. En mindre del av området är av riksintresse för kulturmiljövård. Området är inte av riksintresse för friluftsliv eller naturvård. Kommunal tillstyrkan bedöms vara försvårad av att området inte är utpekat som lämpligt i Moras vindbruksplan samt att Leksand i nuläget inte har någon beslutad översiktsplan som behandlar vindkraft. Försvarsmakten har intressen (väderradar) i en mindre del av området men i övrigt saknas viktiga infrastrukturintressen. Norr om området finns vindkraftsprojekt som eventuellt skulle kunna inverka på möjligheterna att bygga verk. I vindkraftverkens närhet finns förhållandevis många och stora områden med naturvärden. De flesta av dessa skyddas som naturreservat, Natura 2000, biotopskyddsområden och nyckelbiotoper. I området finns enligt uppgift kungsörn och pilgrimsfalk. Delar av området omfattas av naturvårdsprojektet Vildmarksriket. I nuläget är det okänt hur detta skulle kunna påverka en vindkraftsetablering. 31 (167)

32 Figur 8. Placering av vindkraftverk i alternativ Gävunda-Siljansnäs (översiktskarta). 32 (167)

33 6.2.5 Alternativ Hälsingeskogen Alternativ Hälsingeskogen ligger i Ovanåkers kommun, Gävleborgs län, och är ett kuperat skogsområde i södra delen av Hälsingland, invid gränsen mot Dalarna. Den huvudsakliga markanvändningen är skogsbruk. Landskapet är typiskt för Hälsingland med sina höga berg och djupa dalar. Området rymmer upp till 83 vindkraftverk (Figur 9) som kan etableras utan att begränsningsvärden för ljud och skugga överskrids. Beräkningar för alternativ Hälsingeskogen återfinns i bilaga 6. Inga riksintressen ligger inom området. I öster ligger ett riksintresse för vindbruk och strax norr om området ligger ett riksintresse för naturvård. Söder ut ligger ett Natura objekt och i närområdet finns riksintressen för kulturmiljövård. Naturintressen, exempelvis våtmarker, finns inom området, liksom kulturlämningar och fornlämningar. Länkar, radiolänkstråk, intressen från försvarsmakten finns också inom projektområdet. Detta kan undvikas vid placering av vindkraftverk. Andra värdefulla områden som skyddas, som t.ex. naturvårdsprogram och nyckelbiotoper kan även dessa undvikas vid placering av vindkraftverk. Bra vägnät finns inom projektområdet. Området är till stor del utpekat i kommunens Tematisk översiktsplan för vindkraft och stora opåverkade områden, vilket gör att förutsättningar för kommunal tillstyrkan kan finnas. 33 (167)

34 Figur 9. Placering av vindkraftverk i alternativ Hälsingeskogen. 34 (167)

35 6.2.6 Alternativ Månsträsk Området ligger ca 6 km söder om Månsträsk och ca 4 km nordväst om Hedberg i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Området består av skogsklädda höjder och lågfjäll omgivna av vidsträckta skogs- och myrmarker. De huvudsakliga markanvändningarna är skogsbruk och rennäring. En ledning ur stamnätet passerar strax nordväst om området. Området rymmer upp till ca 80 vindkraftverk (se Figur 10) som kan etableras utan att begränsningsvärden för ljud och skugga överskrids. Begränsande är i detta avseende fastigheterna i Grundträskliden. Det saknas i övrigt bostäder i anslutning till höjderna vilket gör att vindkraftverken kan samlas i relativt stora grupper. De högsta delarna av vissa höjder, t ex Brunberget, kan dock inte nyttjas p.g.a. höga naturvärden. Beräkningar för alternativ Månsträsk återfinns i Bilaga 7. Området omfattas inte till sin helhet av några riksintressen. Endast en liten del av området utgör riksintresse för rennäring. Arvidsjaurs skjutfält, som är av riksintresse för försvaret, ligger på ett avstånd på ca km från vindkraftverken vilket innebär att ett anspråk om skyddsavstånd kan finnas i delar av området. Med ett mindre undantag så bedöms hela kommunen olämplig i vindkraftsplanen och kommunal tillstyrkan bedöms i nuläget vara försvårad. Avståndet till Arvidsjaurs flygplats är ca 20 km vilket skulle kunna inverka på möjligheterna att bygga vindkraftverk i delar av området. Delar av området har höga naturvärden som skyddas som biotopskyddsområden och nyckelbiotoper som kan undvikas vid placering av vindkraftverk. Väster om området har Sveaskog avsatt mark för en s.k. ekopark (Ledfat), en frivillig skyddsform som kan liknas vid ett naturreservat med visst skogsbruk. Öster om området ligger Vittjåkk-Akkanålke fjällurskog som är naturreservat. I dessa delar bedöms vindkraftverk inte vara aktuella trots att de föreslås bli riksintresse för vindbruk i senaste remissen från Energimyndigheten. 35 (167)

36 Figur 10. Placering av vindkraftverk i alternativ Månsträsk. 36 (167)

37 6.3 Jämförelse mellan alternativen I detta kapitel redovisas en jämförelse mellan de studerade alternativen vad gäller tekniska förutsättningar (vind, elproduktion, möjligheter till elanslutning och befintlig infrastruktur), planeringsmässiga förutsättningar samt motstående intressen Teknisk jämförelse mellan alternativen För varje alternativ har de tekniska förutsättningarna i form av vind, elproduktion, möjligheter till elanslutning och befintlig infrastruktur bedömts enligt nedanstående principer. - Medelvindar över 7,25 m/s på 119 m höjd bedöms vara fördelaktigt. Medelvindar under 6,75 m/s på 119 m höjd bedöms vara mindre fördelaktigt. - Nettoproduktion per verk över MWh/år bedöms vara fördelaktigt. Produktion under MWh/år bedöms vara mindre fördelaktigt. - Elanslutning och befintlig infrastruktur bedöms i varje enskilt fall utifrån analys av förutsättningarna. En sammanställning över antal verk och elproduktion kan ses i Tabell 1. Bedömningen återfinns i Tabell (167)

38 Tabell 1. Sammanställning över medelvind vid 119 m navhöjd samt produktion. Observera att total nettoproduktion beror av antalet verk vilket skiljer mellan de olika alternativen. Alternativ Medelvind vid navhöjd (m/s) Nettoproduktion (GWh/år/verk) Total nettoproduktion (GWh/år) Ödmården 6,9 7,8 766 Gimo 6,5 6,9 711 Närsen- Lindesnäs Gävunda- Siljansnäs 7,3 9, ,3 9,1 921 Hälsingeskogen 7,3 8,4 700 Månsträsk 6,7 7,4 596 Tabell 2. Bedömning av tekniska förutsättningar. Vind Produktion Elanslutning Befintlig infrastruktur Ödmården Gimo Närsen-Lindesnäs Gävunda-Siljansnäs Hälsingeskogen Månsträsk Slutsats Ödmården och Hälsingeskogen är sammantaget de mest fördelaktiga ur ett tekniskt perspektiv. Hälsingeskogen är något bättre vad gäller medelvind och produktion, medan Ödmården är ett något bättre alternativ vad gäller möjlighet till elanslutning. Månsträsk och Gimo är minst fördelaktiga på grund av lägre vind och lägre elproduktion. Närsen- Lindesnäs och Gävunda-Siljansnäs har goda vindförhållanden men sämre möjlighet till kostnadseffektiv infrastruktur. 38 (167)

39 6.3.2 Planeringsmässig jämförelse mellan alternativen För att göra en översiktlig bedömning av planförutsättningarna för de identifierade alternativen har översiktsplaner och riksintressen sammanställts. Bedömningen görs enligt nedanstående principer. - Om nuvarande markanvändning är förenlig med vindkraft bedöms detta vara fördelaktigt. Finns det andra starka statliga eller kommunala anspråk på området bedöms detta mindre fördelaktigt. - Att området är utpekat i gällande översiktsplaner bedöms vara fördelaktigt. Är det enbart mindre del av området som omfattas bedöms detta som neutralt. - Stöd i riksintresse för vindbruk bedöms vara fördelaktigt. Är det enbart mindre del av området som omfattas bedöms detta som neutralt. - Det är fördelaktigt med så litet område som möjligt i förhållande till antal vindkraftverk. Ett stort markområde med få verk är mindre fördelaktigt. Resultatet av bedömningen på planeringsförutsättningar ses i Tabell 3 Tabell 3. Bedömning av planförutsättningar. Markanvändning Riksintresse vindbruk Kommunal planering Ödmården Gimo Yta per vindkraftverk Närsen- Lindesnäs Gävunda- Siljansnäs Hälsingeskogen Månsträsk Slutsats Hälsingeskogen och Ödmården är mest fördelaktiga ur ett planeringsperspektiv. Gimo och Månsträsk är något mer fördelaktiga än Närsen-Lindesnäs och Gävunda-Siljansnäs som båda har mycket osäkra planeringsförutsättningar. 39 (167)

40 6.3.3 Jämförelse mellan alternativen med avseende på motstående intressen För att göra en översiktlig bedömning av miljöpåverkan från de identifierade alternativen har de intressen som normalt anses kunna påverkas av vindkraft sammanställts. Bedömningen görs enligt nedanstående principer. - Det bedöms som fördelaktigt om det inte finns några skyddade naturområden i direkt anslutning till vindkraftverken. Områden av riksintresse för naturvård är mindre fördelaktiga. I övrigt görs en samlad bedömning baserad på känd förekomst av naturvärden och häckning av särskilt känsliga fåglar. - Om det inte finns några riksintressen för kulturmiljövård, friluftsliv eller rörligt friluftsliv där verken placeras bedöms detta som fördelaktigt. I övrigt görs en samlad bedömning baserad på känd förekomst av fornlämningar, kommunala utpekanden och liknande. - Det bedöms vara fördelaktigt om det saknas bostäder inom 1 km. Det bedöms vara mindre fördelaktigt om det finns ett stort antal boende inom eller nära 1 km eller om det finns samlad bebyggelse eller större samhälle inom 3 km. - Det är fördelaktigt för landskapsbilden om vindkraftverken kan samlas i en grupp. I övrigt görs en översiktlig bedömning av möjligheterna att samla verken och följa strukturer i landskapet. - Viktiga infrastrukturintressen behöver alltid beaktas och kan inverka på möjligheterna att få tillstånd. Omfattande påverkan av radiolänkar, vägar, järnvägar, höjdbegränsande MSA-ytor till flygplatser och liknande är mindre fördelaktigt. Sammanvägd bedömning görs. Resultatet av bedömningen på motstående intressen ses i Tabell 4. Tabell 4. Bedömning av motstående intresse. Ödmården Gimo Naturvård Kulturvård Friluftsliv Närboende Landskapsbild Infrastrukturintressen Närsen- Lindesnäs Gävunda- Siljansnäs Hälsingeskogen Månsträsk Slutsats Ödmården och Hälsingeskogen har sammantaget minst påverkan på ovan beaktade motstående intressen. 40 (167)

41 6.4 Valt alternativ I en jämförelse mellan de sex etableringsalternativen som studerats bedöms Ödmården och Hälsingeskogen lämpligast för storskalig vindkraftetablering. När det gäller Ödmården hindras inte en etablering av kända natur- och kulturintressen i området då det är möjligt att ta hänsyn till dem. Inga konkurrerande riksintressen eller naturreservat finns inom ansökningsområdet. Det finns utrymme för ett stort antal vindkraftverk, vilket gör att området kan utnyttjas väl ut energisynpunkt. Sammanfattningsvis finns flera tungt vägande fördelar för att välja Ödmården för en vindkraftetablering: goda vindförutsättningar för bra produktion, goda möjligheter för elanslutning i den planerade stamnätsstationen i Grönviken, bra befintlig infrastruktur för etablering relativt få konkurrerande intressen i närområdet, relativt få höga natur- och kulturvärden, området är inte opåverkat utan redan påverkat av mänsklig aktivitet såsom t ex skogsbruk, E4:an och Ostkustbanan som båda angränsar till parkområdet, få fastboende. Även Hälsingeskogen som omfattas av en separat ansökan bedöms som mycket lämpligt av i huvudsak följande anledningar: mycket goda vindförutsättningar för hög elproduktion, goda möjligheter för elanslutning i den planerade stamnätsstationen i Grönviken, bra befintlig infrastruktur för etablering, relativt få konkurrerande intressen i närområdet, relativt få höga natur- och kulturvärden, området är starkt präglat av aktivt skogsbruk, få fastboende. 6.5 Alternativ utformning och omfattning Under samrådsperiodens gång har ett stort antal omfattningar och utformningar av vindkraftparken studerats. Med omfattning menar Bergvik parkens omfattning vad gäller yta och utbredning samt till antal verk. I praktiken har Bergvik utgått från en omfattning som minskats ner i tre huvudsteg (Samråd Steg 1, Steg 2 och Ansökan). En utökning mellan Steg 1 och 2 hade varit principiellt möjlig men inte något som övervägdes. Med utformning menar Bergvik hur vindkraftparken kan utformas inom ansökans och ansökningsområdets ram. De alternativa utformningarna visar också varför vissa parametrar, exempelvis 220 meters totalhöjd, är motiverade i ansökan. 41 (167)

42 6.5.1 Alternativ omfattning Bergvik vill nå acceptans hos lokalbefolkningen så långt det är möjligt, följa nationella och lokala planer och mål, göra så lite intrång som möjligt i landskapet och ändå kunna utnyttja vindresursen på ett så effektivt sätt som möjligt, och dessutom få lönsamhet i projektet, vilket är en förutsättning för att etableringen ska kunna bli verklighet. Parallellt med samråd med allmänhet, myndigheter, föreningar etc har därför ett omfattande arbete pågått med att väga olika intressen inom och i anslutning till ansökningsområdet. Områdesavgränsningen har prövats utifrån olika förutsättningar och för- och nackdelar har vägts mot varandra. Det Bergvik har velat uppnå med detta har varit att få fram ett projektområde som är anpassat till: synpunkter som inkommit till Bergvik Skog kommunala och regionala planer nya och befintliga inventeringsresultat (natur/djur/kultur) övriga motstående intressen i området (telekommunikation/försvaret etc) rikt- och begränsningsvärden för skuggbildning respektive ljud att kostnader för infrastruktur/elanslutning ska vara ekonomiskt försvarbara att elproduktionen ska vara tillräckligt hög för lönsamhet samhällsnyttan för förnyelsebar elproduktion Bergvik anser att elanslutningsmöjligheten, tillsammans med fördelaktiga vindlägen är avgörande faktorer för om ett område är intressant för en tillståndsansökan. Det utreddes därför vilka elanslutningsmöjligheter som fanns för olika storlekar på vindkraftparken i antal verk och MW. Det visade sig då att anslutningsmöjligheterna är goda, främst i den planerade stamnätsstationen i Grönviken. Anslutningsmöjligheterna medför således inte någon restriktion av hur många verk som kan byggas utan det är områdets storlek som avgör detta. Området måste då rymma tillräckligt många verk för att bl a inte få för hög elanslutningskostnad per verk. Antalet verk som ansökan omfattar, 98 verk har ansetts optimal i det hänseendet men många olika alternativ har studerats. Ett lägre antal verk skulle ge en högre produktion per verk och bedömningarna vid investeringstillfället kommer att avgöra hur många som byggs. Fler än 98 verk har övervägts men då för det större området som utreddes i samråd Steg verk är också en minimistorlek sett till SvK:s krav på minimum 300 MW ansluten effekt i en anslutningspunkt. Detta om verken har samma effekt som den effekt Exempellayoutens verk Vestas V112 har. Inför Samråd Steg 2 fastställdes då antalet verk till 98 och det är också vad ansökan omfattar. Under denna process har flera alternativa omfattningar för vindkraftsparken studerats. Ett 30-tal olika layoutförslag har tagits fram och prövats. Produktionsberäkningar, ljud- och skuggberäkningar samt fotomontage har gjorts för dessa förslag. De olika layouternas påverkan på konkurrerande intressen har analyserats och diskussioner med sakkunniga har förts. Många möten har hållits med lokalbefolkningen i olika konstellationer. Dialog har förts löpande med Söderhamns kommun. Generellt kan sägas att de alternativa omfattningar som undersökts har alla avsett större parker, se Figur 11. De hade, rent produktionsmässigt, varit mer fördelaktiga eftersom de skulle ha möjliggjort en större produktion och ett bättre utnyttjande av vindresursen. Det i sin tur hade sammantaget medfört en mer kostnadseffektiv kraftproduktion. När andra kriterier än dessa vägts in har 42 (167)

43 Bergvik successivt anpassat områdesavgränsningen till det område som Bergvik nu ansöker om tillstånd för. Figur 11. Ett urval av de alternativa omfattningar som undersökts. 43 (167)

44 Området som redovisades under samråd Steg 1 delades i praktiken i två delar på grund av Ostkustbanans framtida sträckning. För denna har reserverats flera korridorer varav bara en kommer att utnyttjas för den framtida järnvägen. Teoretiskt sett skulle alltså de icke valda korridorerna kunna utnyttjas för vindkraft. När det gällde järnvägskorridorena bedömdes det därefter som orealistiskt att få beslutet om korridor som skulle väljas före vindkraftparkens byggnation. De ytterligare utredningar som gjordes visade också att det inte fanns möjlighet att placera mer än ett mindre antal vindkraftverk inom riksintresseområdena när hänsyn tagits till all befintlig och planerad infrastruktur (radiolänkstråk, kraftledningar, befintlig järnväg och planerade framtida järnvägskorridorer). När hänsyn tagits till bostäderna i närheten inklusive ljudnivåer så återstod ännu färre verk. Inom området som redovisades under samråd Steg 1 fanns också två riksintresseområden för vindbruk (X008 och X009). Eftersom Bergvik strävar efter att om möjligt lägga vindkraftparker i områden som planförhållandena utpekar som lämpliga, var det motiverat att ange denna områdesavgränsning i samråd Steg 1. Grunden för utpekandet av riksintresseområdena är att det enligt en teoretisk modell blåser mer där än på andra ställen. De, av Bergvik, genomförda vindmätningarna och vindanalyserna visade dock att det blåser mer i den södra delen, dvs. i ansökningsområdet, än i riksintresseområdena. Det framkom också synpunkter och önskemål från närboende som främst bor norr, öster och väster om norra delen av samrådsområde 1, som bäst skulle kunna tillgodoses om vindkraftparken begränsades i norr och öster. När det ovanstående stod klart beslöts att flytta områdesgränsen till väster om den planerade framtida järnvägen och att återstående område i norr togs bort, vilket resulterade i den områdesgräns som redovisades vid samråd Steg 2. Val av vindkraftverk med lägre källjud pga annan turbintyp än Exempellayoutens eller pga en framtida teknikutveckling hos vindkraftverken skulle innebära att de kunde placerades närmare bebodda hus utan att begränsningsvärdet 40 db överskreds. Det beslöts då att ha ett minimiavstånd på 1000 m avstånd till närboende och ansökningsområdets gräns justerades efter detta. Storrönningen (Natura 2000-område mm) kan hydrologiskt påverkas av åtgärder närmast Natura 2000-området. Efter samråd Steg 2 har därför ansökningsområdets gräns dragits söder om detta känsliga område med skyddsavstånd enligt hydrologirapportens rekommendationer. Det beslutades också att lämna ett område vid klustret av naturvärden, kring Rasbergskogen, Frössimyran och Tvärån, utanför ansökningsområdets gräns. Området innehåller både områden med naturvärden motsvarande de restriktioner som listas i kapitel 7 men också områden med lägre naturvärde t ex Naturvårdsprogram klass 3-4 eller inget naturvärde. Eftersom området endast begränsat kunde utnyttjas för placering av vindkraftverk, hade lägre vindhastigheter än övriga delar samt att ett borttagande skulle innebära att det blev ännu färre vindkraftverk inom 2 km radie från Sunnäsbruk ansågs det inte motiverat att ha det inkluderat i ansökningsområdet. 44 (167)

45 Områdesgränsen är också anpassad så att övriga Natura 2000-områden, riksintressen för naturvård och naturreservat (inklusive idag (2013) av Bergvik kända planerade naturreservat) ligger utanför ansökningsområdet. Dessa ställningstaganden har resulterat i den områdesgräns som redovisas i denna MKB som ansökningsområdet. Gränsen till det ansökningsområdet har dragits: Minst 1000 m från bostäder kring parken. Betydligt längre ifrån de större samhällena Ljusne och Vallvik samt byarna Maråker och Sunnäsbruk än tidigare. Även fritidshusområdena längs kusten ligger längre ifrån. Utanför strandskyddsområde för samtliga större sjöar i närområdet. Norr om Natura 2000-området, riksintresse för naturvård längs Skärjån söder om ansökningsområdet. Utanför klustret av naturvärden/naturvårdsprogrammen vid Rasbergskogen och Frössimyran samt längs Tvärån. Söder om Natura 2000-området, våtmarken, nyckelbiotopen och naturvårdsprogrammet vid Storrönningen nordväst om ansökningsområdet. Väster om hela det utpekade riksintresset för alla alternativ för dubbelspårig järnväg. Utanför skyddszon för havsörn som den föreslagits i inventeringen utförd av Grouse Expeditions 2012/2013. Utanför planerade naturreservat (av Bergvik kända våren 2013) Utanför mindre natur- och kulturvärden på ett flertal platser. Genom detta innefattar ansökningsområdet få motstående intressen. Som nämnts skulle de större alternativ som undersökts, ur produktionsmässig och kostnadseffektiv synvinkel, varit mer fördelaktiga än det alternativ som ansökan omfattar. Bergvik anser dock att man hittat en optimal avgränsning av ansökningsområdet som sammanväger nyttan av en etablering med hänsynstaganden till andra intressen. Det valda ansökningsområdet framgår av Figur 11 och Figur Alternativa utformningar inom ansökningsområdet Under projektets gång har ett stort antal alternativa utformningar studerats. De olika utformningarna har främst utvärderats med avseende på miljöpåverkan i förhållande till förväntad elproduktion och förväntad investeringskostnad. Målet har varit att uppnå bästa möjliga utbyte i förhållande till det intrång som görs inom ansökningsområdet och samtidigt erhålla bästa möjliga ekonomi i projektet. Olika typer av vindkraftverk, inklusive det i Exempellayouten, samt olika totalhöjd har också studerats. Ett antal av dessa alternativa utformningar inom ansökningsområdet diskuteras nedan. De rör val av turbintyp, rotordiameter, navhöjd, källjud och separationsavstånd inom ansökningsområdet och deras konsekvenser vad gäller produktion, ljud, skugga, placering och landskap. 45 (167)

46 De alternativa utformningarna jämförs med den Exempellayout som redovisas i övriga avsnitt i denna MKB, baserad på verkstypen Vestas V112, med 112 m rotordiameter och separationsavståndet 5 x 3,5 rotordiametrar. Exempellayouten presenteras närmare i avsnitt Där förklaras också begreppet separationsavstånd. Med navhöjden 164 m ger V112-verken en totalhöjd på 220 m vilket är den maximala höjden som denna ansökan gäller för Alternativa placeringar För att redovisa hur alternativa placeringar kan utformas har en optimering gjorts enligt samma metod som för Exempellayouten men med ett cirkulärt separationsavstånd på 4,2 x 4,2 rotordiametrar. Exempelvis då det inte finns någon tydlig huvudvindriktning kan en sådan utformning av separationsavståndet vara aktuell. Detta ökar dock turbulensen inom parken något, vilket kan medföra minskad livslängd på verken. Exempellayouten har separationsavståndet 5 x 3,5 rotordiametrar. Samma turbintyp, navhöjd och totalhöjd som i Exempellayouten har använts. I Figur 12 visas Exempellayouten och de alternativa placeringarna på karta och i bilaga 8 finns detaljerad information om produktionsberäkningarna för den alternativa utformningen. Som synes av kartan ger även en stor ändring i kriterier inte någon större skillnad i hur vindkraftverken fördelar sig över den tillgängliga ytan. Genom att ansökningsområdet är relativt litet (se även avsnitt 7.2.1) finns det inte så många alternativa platser att sätta verken på. Det blir inte heller någon större skillnad i produktionsförmåga, se Tabell 5. Tabell 5. Jämförelse av alternativa placeringar. Exempellayouten Alternativa placeringar Turbintyp Vestas V MW Vestas V MW Rotordiameter [m] Navhöjd [m] Totalhöjd (m) Separationsavstånd [rotordiametrar] 5 x 3,5 4,2 x 4,2 Beräknad produktion [GWh/år] Slitage + - Ekonomi (167)

47 Figur 12. Exempellayout samt alternativ utformning med 4,2 x 4,2 rotordiametrars separationsavstånd. 47 (167)

48 Alternativt verk med lägre källjud För Exempellayouten har valts ett verk, Vestas V112 som har ett av de högsta källjuden, 106,5 db, bl a för att redovisa ett exempel med den mest påtagliga påverkan i MKB n. Andra verkstyper och fabrikat med lägre källjud kan komma att väljas när investeringsbeslutet tas. Verk med lägre källjud finns redan idag. Teknikutvecklingen går också framåt så att även ljudnivån hos vindkraftverket valt för Exempellayouten kanske sänks. Ljudnivån i området har av denna anledning beräknats för ett tystare verk, Vestas V90 med källjudet 104 db, baserat på samma verksplaceringar som Exempellayoutens. Som framgår av Figur 13 där 40 db kurvorna för de två verkstyperna jämförs så blir det en lägre ljudpåverkan om ett verk med lägre källjud väljs. Detta illustrerar också att Exempellayouten tagits fram som ett exempel på mest påtaglig påverkan. För resonemang kring konsekvenser av ljud, se avsnitt 9.1. För kompletta kartor med flera ljudnivåer och flera olika verkstyper, se bilaga (167)

49 Figur 13. Jämförelse av ljudutbredning för olika verkstyper med placeringar enligt Exempellayouten. 49 (167)

50 Alternativ med lägre navhöjd/totalhöjd Den idag vanliga navhöjden 119 m (motsvarande totalhöjden 175 m) jämförs i detta avsnitt med navhöjden 164 m (motsvarande totalhöjden 220 m). Placeringarna är identiska med Exempellayoutens och turbintypen är densamma. Som framgår av Tabell 6 ger en lägre navhöjd en betydligt lägre energiproduktion än den högre. Orsaken är större vindhastigheter på högre höjder. Beräkningar har visat att den högre navhöjden är lönsammare än den lägre trots högre investeringskostnader. Beroende på elpris vid investeringstillfället kan det också vara nödvändigt med den högre höjden för att få lönsamhet och därmed förutsättningar att bygga överhuvudtaget. Tabell 6. Jämförelse av olika navhöjd/totalhöjd. Exempellayouten Turbintyp Vestas V MW Alternativ med lägre navhöjd Vestas V MW Rotordiameter [m] Navhöjd [m] Totalhöjd (m) Separationsavstånd [rotordiametrar] Beräknad produktion [GWh/år] 5 x 3,5 5 x 3, Slitage + + Ekonomi + - En lägre navhöjd ger i vissa områden något lägre skuggtid som framgår av Figur 14 men denna minimala skillnad i olägenhet kan anses vara acceptabel i förhållande till produktionshöjningen. Beräkningar och överväganden som dessa har resulterat i att ansökans totalhöjd är 220 m vilket motsvarar navhöjden 164 m om vingdiametern är 112 m. Produktionsberäkning för den lägre navhöjden återfinns i bilaga (167)

51 Figur 14 Jämförelse av skuggutbredning för 164 m (Exempellayouten) och 119 m navhöjd, se karta i större format i bilaga (167)

52 Rent teoretiskt ger en högre navhöjd ett lägre ljud därför att ljudkällan då ligger längre bort från den som lyssnar på marknivå. I praktiken blir det dock endast en försumbar skillnad. En lägre navhöjd ger en något mindre påtaglig påverkan på landskapet. En orsak är att de utblickar från vilka man ser många verk ligger på långt avstånd från vindkraftverk. I bilaga 32 visas ett exempel från St Mosisjön. Det är en av de platser där människor vistas och landskapspåverkan är som mest påtaglig. Ett fotomontage med 164 m navhöjd (220 m totalhöjd) redovisas tillsammans med ett på 119 m navhöjd (175 m totalhöjd). Den något större landskapspåverkan med högre höjd ska vägas mot det faktum att om inte verken byggs med den högre navhöjden krävs ytterligare omkring 30 verk (i någon annan park) för att täcka produktionsskillnaden. De verken har också en landskapspåverkan Alternativt fabrikat och maskintyp. För Exempellayouten har, som tidigare nämnts, Vestas V112 valts som turbintyp. Vid en framtida byggnation kan dock andra verkstyper bli aktuella. Beräkningar har gjorts för att bedöma produktion och lönsamhet för ett flertal olika turbintyper. I Tabell 7 visas resultat från beräkningar med turbinerna Siemens SWT MW samt Vestas V MW. Tabell 7. Jämförelse av alternativ turbintyp och fabrikat. Exempellayouten Turbintyp Vestas V MW Alternativt vindkraftverk Siemens SWT MW Alternativt vindkraftverk Vestas V MW Rotordiameter [m] Navhöjd [m] Totalhöjd (m) Separationsavstånd [rotordiametrar] Beräknad produktion [GWh/år] 5 x 3,5 5 x 3,5 5 x 3, Källljud [dba] 106,5 106,0 103,0 Slitage Ekonomi (167)

53 Siemensmaskinen ger tack vare den något större rotorn en något högre produktion och har trots den större rotorn ett något lägre källjud. Vestas V90 har pga mindre rotor och lägre maxeffekt en betydligt lägre produktion per verk. En fördel är att vindkraftverket har en betydligt lägre källjudnivå. Eftersom produktionen är så pass mycket lägre per verk, skulle det behövas fler V90 verk för att erhålla samma produktion som t ex med V112. Det är då inte helt givet att ljudnivån i omgivningarna blir lägre. (Inom ramen för ansökan är det dock inte möjligt att ha fler än 98 verk.) Överväganden som dessa illustrerar att det valda vindkraftverket i Exempellayouten verkligen är ett exempel, ett realistiskt sådant men att det också valts för att illustrera största möjliga påverkan ur ljudsynpunkt. I bilaga 9 finns detaljerad information om produktionsberäkningarna för de alternativa turbintyperna. Inför fastställande av slutgiltig utformning kommer noggranna produktions- och lönsamhetsberäkningar att göras för de alternativ som då är aktuella för att säkerställa bl. a. att energioptimering blir den bästa utan att ljudvillkoren kommer att överskridas. Det krävs då att man har tillstånd enligt boxmodellen. 6.6 Nollalternativet Nollalternativet innebär att vindparken inte uppförs och dagens förhållanden vad gäller markanvändning etc. förblir oförändrat. Då markanvändningen nästan uteslutande är skogsbruk i det aktuella området och skogsbruket kommer att fortgå utan några omfattande störningar om parken byggs, så bedöms vindkraftparken inte medföra någon större skillnad för markanvändningen i ansökningsområdet jämfört med nollalternativet. Nollalternativet innebär frånvaro av visuell och ljudmässig påverkan av vindkraftverk och att landskapsbilden inte påverkas jämfört med idag. Det innebär också att vägarna i området behåller nuvarande skick och inte kommer att förbättras eller bli fler. Nollalternativet innebär att de eventuella negativa miljökonsekvenser som parken medför (se kapitel 9, 10, 11) uteblir. Vidare innebär nollalternativet att den minskning av utsläpp av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen till atmosfären, som vindparken skulle bidra till, uteblir. 53 (167)

54 Figur 15. Efterfrågan och utbud med priser på koldioxid (Källa: Ekonomifakta, bildspel om elpriset) Figur 15 visar att vindkraft, vattenkraft och kärnkraft har de lägsta produktionskostnaderna i det nordiska elsystemet och utgör basen. Då efterfrågan ökar, används de produktionsslag med högre produktionskostnader, som baseras på kol, olja och naturgas. Vid stor efterfrågan blir det möjligt att även producera (eller importera) el som är dyrare att producera. Utbudskurvorna visar hur mycket leverantörerna är beredda att leverera vid olika priser, efterfrågekurvan visar hur mycket av en vara konsumenterna vill ha vid olika priser. Marknadspriset hamnar där kurvorna möts. Utbudskurva 2 visar hur handeln med utsläppsrätter påverkat prisbildningen. Den miljöaspekt som är mest relevant att jämföra i nollalternativet är utsläpp av koldioxid eftersom detta är ett globalt problem. Hur stor den uteblivna minskningen blir beror på en mängd faktorer och är svår att ange med någon exakt siffra. Beroende av hur sträng klimatpolitiken blir, och hur väl dess målsättningar genomförs, kan marginalelens koldioxidutsläpp antas ligga i storleksordningen g CO 2 /kwh el. Vindkraftens produktionskapacitet kan antas vara 2,5-3 GWh/installerad MW och år, vilket för projekt Ödmården motsvarar cirka 1008 GWh/år beroende på hur stora verk som installeras. Detta innebär alltså en utebliven minskning av i storleksordningen 433 ton koldioxid per år om projektet inte genomförs. 54 (167)

55 7 BESKRIVNING AV VALT ALTERNATIV/VERKSAMHETSBESKRIVNING 7.1 Lokalisering Den planerade vindpark Ödmården omfattar 37 km 2 och ligger i Söderhamns kommun i Gävleborgs län, se Figur 1 samt bilaga 1. Parken ligger ca 2 mil söder om Söderhamn och omkring en halvmil väster om Bottenhavet. Elanslutningsmöjligheterna är goda i och med den planerade stamnätsstationen Grönviken i Ockelbo kommun. Den generella karaktären på området kring ansökningsområdet är relativt platt med produktionsskog och inslag av blockterräng, våtmarker och mindre sjöar. Inom området finns inga fastboende och endast enstaka jaktstugor och fäbodar. Det aktiva skogsbruket, närhet till E4:an och Ostkustbanan samt utpekat riksintresse för dubbelspår innebär också att området redan idag är påverkat av mänsklig aktivitet Vindresurs I de sydöstra delarna av ansökningsområdet står sedan i juli 2011 en sodar utplacerad. Vid samma tidpunkt placerades ytterligare en sodar ca 4 km norr om området, i de norra delarna av det projektområde som då undersöktes. En sodar använder sig av ljudpulser för att mäta vindhastigheten i luftskikt upp till ca 200 m. Insamling av data sker fortlöpande i båda sodarerna. Åren fanns under 14 månader också en 80 m mätmast uppställd i ansökningsområdet. Medelvinden på en plats kan variera mycket från år till år. För att på relativt kort tid avgöra hur den uppmätta vinden förhåller sig till medelvärdet över lång tid behövs en långtidsreferens att jämföra med. Som referenser används här data från MERRA och ERA Interim som är så kallade omanalyser av insamlade väder- och klimatdata från den datarika perioden sedan Genom olika statistiska metoder för att korrelera mätdata mot referensserierna kan en vindserie som representerar det långsiktiga vindklimatet på den uppmätta platsen skapas. Långtidskorrigeringarna visar att medelvindarna på 120 meters höjd är drygt 6,7 m/s vid sodaren som står i ansökningsområdet och 6,6 m/s vid sodaren norr om ansökningsområdet. Detta resultat har med hjälp av programvarorna WAsP 10 samt WindPRO 2.8 kombinerats med en modell av områdets terräng och växtlighet. Utifrån modellen kan WAsP beräkna en digital karta med långsiktigt vindförhållande inom hela området. Sett till hela området är medelvinden 6,9 m/s på 119 m höjd. På 165 m höjd (som är ungefärlig tornhöjd vid 220 m totalhöjd) är den ca 7,8 m/s Antal verk och energiutbyte per ytenhet Bergvik söker tillstånd att uppföra 98 verk med en totalhöjd på 220 m. Vid en full utbyggnad av detta tillstånd vid den ansökta tornhöjden beräknas den årliga elproduktionen uppgå till 1008 GWh efter avdrag för förluster. Skulle parken byggas med totalhöjden 220 m beräknas produktionen blir omkring 32 % högre jämfört med produktionen för 175 m höga verk, se jämförelsen i avsnitt 6.3. Antal verk och energiutbyte per ytenhet inom ett påverkansområde kan beräknas på flera olika sätt beroende på hur påverkansområde definieras. Nedan redovisas nyckeltalen för följande tre olika definitioner på påverkansområde: 55 (167)

56 Ansökningsområdet Den totala yta som beräknas ha ljudnivåer högre än 40 db(a) Den totala yta som beräknas ha längre skuggtid än 8 h per år Gällande synlighet anser bolaget att det inte är meningsfullt att beräkna antalet verk per den yta varifrån verken kan skönjas, eftersom denna parameter inte har någon fysisk inverkan på människors hälsa eller andra motstående intressen, undantaget landskapsbilden. Effekter på landskapsbilden diskuteras i avsnitt 0. Om påverkansområdet definieras som det område som omfattas av tillståndsansökan rör det sig om en yta på 37 km 2. Detta ger ett energiutbyte på 27 GWh/km 2 /år och 2,6 verk/km 2. Den tillgängliga ytan att ställa verk på är dock mindre på grund av restriktioner inom områdesgränsen. Antalet möjliga verk per total yta påverkas starkt av områdets karaktär. Ett område med många ytor som ej kan användas, exempelvis sjöar, våtmarker, naturvärden, låglänta områden och försvarsrestriktioner, minskar antalet möjliga verk per ytenhet. I bilaga 12 och Figur 16 redovisas områdesavgränsningen och de restriktioner som använts vid framtagandet av Exempellayouten. I bilaga 10 redovisas de etableringsytor (22 km 2 )som återstår att placera vindkraftverken på efter det att också hänsyn tagits till tekniska och andra skyddsåtgärder. Sett enbart till den tillgängliga ytan är energiutbytet istället 46 GWh/km 2 /år och 4,5 verk/km 2. Då ansökningsområdet har relativt få motstående intressen är det teoretiskt möjligt att placera verken tätt. Dock minskar den totala verkningsgraden ju tätare verken placeras och turbulens från verken gör att de inte kan placeras tätare än ca 6 verk per km 2 markyta. I Exempellayouten är verken placerade för att optimera energiutbytet. Det är tekniskt möjligt att placera verken marginellt tätare, men detta skulle innebära försämrad verkningsgrad. Ordet påverkansområde kan också tolkas som den yta som påverkas av buller från vindkraftverken. Enligt beräkningar skulle ca 72 km 2 stundtals beröras av starkare ljud än 40 db(a) från verken om Exempellayouten byggdes med 220 m höga Vestas V112. Detta ger ett energiutbyte på 14 GWh/km 2 /år och 1,4 verk/km 2. Mer om ljudberäkningar finns att läsa i kapitel 9. Påverkansområdet skulle också kunna definieras som det område som utsätts för rörliga skuggor mer än 8 h/år. Detta kan beräknas på olika sätt där framförallt användningen av skog eller inte i modellen får stor påverkan. Beräknas den yta som sannolikt skuggas mer än åtta timmar per år, utan skog, resulterar det i en area på 65 km 2 om 220 m höga Vestas V112 används. Detta ger ett energiutbyte på 16 GWh/km 2 /år och 1,5 verk/km 2. I verkligheten kommer dock större delen av skuggorna svepa över träd och aldrig nå marken. Beräkningar kan också göras med detaljerade skogliga data. Det påverkade markområdet blir då i storleksordningen 3 4 gånger mindre. Mer om skuggberäkningar finns att läsa i kapitel 9. Eftersom det ännu inte är beslutat vilken typ av vindkraftverk som är aktuell att bygga kan samtliga ovanstående data komma att ändras. Exempellayouten är framtagen för 220 meter höga Vestas V MW-verk med 112 m rotordiameter. Om ett verk med samma rotordiameter men högre effekt valdes så skulle energiutbytet per ytenhet kunna ökas. För att behålla optimalt förhållande mellan rotordiameter och generatorkapacitet är det dock sannolikt att även rotordiametern ökas om verkens effekt ökar, vilket i sin tur gör att minsta möjliga separationsavstånd mellan verken behöver ökas något. Exempellayouten har en viss marginal till det minsta möjliga separationsavståndet vilket 56 (167)

57 gör att det är möjligt att lika många verk ändå skulle rymmas. Teoretiskt sett skulle detta innebära ökat energiutbyte i förhållande till ytan. Det är tänkbart, men inte självklart, att större verk skulle ha högre källjud. Detta skulle leda till att layouten behöver flyttas längre från bostäder och eventuellt reduceras något till antalet för att ljudkraven ska kunna hållas. Den generella utvecklingen av vindkraftverk har dock under senare år gått mot allt större verk samtidigt som källjudnivåerna minskat i förhållande till effekten. Sådan utveckling leder till ökat energiutbyte per ytenhet. Många uppfattar också ett fåtal större vindkraftverk som mindre störande än flera mindre vindkraftverk. Sammantaget gör dessa olika faktorer att energiutbytet i förhållande till upplevt intrång i landskapsbilden kan förväntas öka med större verk. Valet av typ av vindkraftverk kommer i slutänden att göras främst utifrån förväntad lönsamhet. Då lönsamheten är tätt kopplad till parkens förväntade produktion bör detta synsätt indirekt leda till ett gott energiutbyte per ytenhet Sammantagen bedömning lokalisering Eftersom vindresurs och förväntad produktion i ansökningsområdet är god samtidigt som området berörs av förhållandevis få motstående intressen och redan anses vara väsentligt påverkat av mänsklig aktivitet bedömer Bergvik det som lämpligt för en vindkraftsetablering. Bakgrunden till denna bedömning är den lokaliseringsutredning som genomförts och som beskrivs mer i detalj i kapitel Utformning Tillståndsansökan har utformats enligt den s k boxmodellen för att ge flexibilitet att använda den vid tillfället bästa möjliga tekniken inom vissa angivna ramar som specificeras i ansökan samt i denna MKB. En allmän teknisk beskrivning för den typ av vindkraftverk som kan komma att bli aktuell finns i bilaga 19. Bergvik söker tillstånd för att få uppföra 98 vindkraftverk med en maximal höjd på 220 m inom ett visst område, eller box, men utanför ett antal restriktioner som finns inom området. Bergviks syn på boxmodellen, hanteringen av restriktioner samt en Exempellayout beskrivs nedan i avsnitt samt Inför samråd Steg 2 i april 2013 kom ytan ( boxen ) som innefattas av områdesgränsen för den planerade vindkraftetableringen i Ödmården att minskas till hälften jämfört med ytan som gällde i samråd Steg 1 i juni Antalet verk som var aktuella i samrådet Steg 2 var också reducerat till mindre än hälften, 98 st, jämfört med ursprungligt samråd Steg 1, då upp till ca 200 verk var aktuella. Efter samråd Steg 2 har ansökningsområdet ytterligare reducerats till en storlek om 37 km Valt alternativ Vindpark Ödmården Vindpark Ödmården utgörs av 98 vindkraftverk med en totalhöjd av 220 meter enligt boxmodellen. Bergvik åtar sig att i enlighet med förslagna villkor uppfylla vissa krav på natur- och kulturhänsyn, buller, totalhöjder etc. inom områdesgränsen ( boxen ) som begränsar tillståndet enligt avsnitt (167)

58 Det alternativ som beskrivs är det maximala fallet, d v s flest antal verk. Verksplaceringen i Exempellayouten och antalet verk som bolaget ansöker om tillstånd för, kan komma att justeras något när detaljprojektering görs. Antalet verk kommer dock aldrig att bli fler än 98 st. T ex kan det bli aktuellt att använda vindkraftverk med större effekt än 3 MW, som använts vid framtagandet av verksplaceringen i layouten. Detta kan i sin tur innebära ett lägre antal verk inom området och därmed en annan layout. Bolaget har som ambition att använda den vid tidpunkten bästa möjliga tekniken på marknaden. Verken kommer att placeras i bästa möjliga vindlägen så att varje verk producerar maximalt med elenergi och därmed ger maximal miljönytta i förhållande till det fysiska intrång som respektive verk medför med hänsyn till restriktionerna redovisade i avsnitt Målsättningen för Bergviks vindkraftsatsningar är att vindresurserna i aktuella områden ska kunna utnyttjas effektivt inom rimliga ekonomiska ramar och givet de begränsningar som bolaget bedömer vara realistiska. Kunskapen om var bästa vindlägen finns kommer att öka när planerad ytterligare vindmätning genomförs. Ett av skälen för att ansöka om tillstånd enligt boxmodellen är just att kunskap om bland annat bästa vindlägen förbättras med tiden. Exempellayouten omfattar 98 verk, vilket är den största påverkan på området vad gäller antalet verk. Om antalet verk blir färre i den slutgiltiga layouten kommer den visuella påverkan att minska. Dock kan noteras att intrycket av färre verk inte nödvändigtvis uppfattas som mindre störande, det är snarare inställningen till vindkraft i allmänhet som avgör hur den enskilde betraktaren uppfattar påverkan. Det går inte att säga generellt att ett verk med högre effekt, högre höjd och/eller större rotor automatiskt ger större påverkan på omgivningen. Angående vindkraftverkens påverkan via ljud, skuggor och hinderbelysning samt vindkraftverkens påverkan på friluftsliv, natur- och kulturvärden hänvisas till respektive rubrik i kapitel 9 och 10. Vid full utbyggnad av vindpark Ödmården med 98 verk av totalhöjd 220 m beräknas den årliga nettoproduktionen uppgå till ca 1000 GWh per år. Exempellayouten som består av 98 Vestas V MW med en totalhöjd på 220 m har en beräknad årlig elproduktion på 1008 GWh, se produktionsberäkning på 164 m navhöjd i bilaga 2. Den slutgiltiga energiproduktionen i den realiserade parken kan avvika från det uppgivna, bl a beroende på vilken turbinleverantör som väljs Restriktioner Tillståndsansökan har utformats enligt den s.k. boxmodellen. Denna modell innebär att den exakta placeringen av vindkraftverk, uppställningsytor, transformatorstationer, servicebyggnader, övriga byggnader och andra installationer inte bestäms i tillståndsbeslutet. Detsamma gäller placering av nya vägar och förändring av befintliga vägar. Däremot anges det område, d.v.s. ansökningsområdet, inom vilket vindkraftverk m.m. kan placeras med iakttagande av a) tillämpliga villkor i tillståndsbeslutet, b) sökandens åtaganden om restriktioner, och c) undantag från restriktioner. Dessa utgör sammantaget de restriktioner som gäller för placering av vindkraftverk m.m. inom ansökningsområdet. Restriktionerna i (a) och (b) bildar restriktionsytor. Vindkraftverk m.m. kommer, vid den slutliga detaljprojekteringen efter att tillstånd 58 (167)

59 erhållits, endast att placeras inom ansökningsområdet men utanför restriktionsytorna förutom när undantag från restriktionerna (c) tillämpas. De villkor som avses i (a) ovan och som sökanden föreslår i ansökan om miljötillstånd är i tillämpliga delar följande: Ljud från verksamheten ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 40 db(a). Maximal belastning av faktisk rörlig skugga vid befintliga uteplatser eller, om sådana saknas, ett område om 25 m 2 i anslutning till bostadshus, får på grund av vindkraftverken inte överstiga åtta timmar per år och 30 minuter på ett dygn. Bergviks åtaganden, (b) ovan, avseende placering av vindkraftverk m.m. inom ansökningsområdet innebär att sökanden, med de undantag som senare anges, åtar sig att inte placera vindkraftverk, uppställningsytor, transformatorstationer, servicebyggnader, övriga byggnader och vägar inom: Natura 2000-områden. Områden som utgör Riksintresse naturvård. Naturreservat. Nyckelbiotoper, av Bergvik sedan tidigare kända och de nya identifierade vid inventering utförd av Skogsstyrelsen Biotopskyddade områden. Våtmarker klass 1 och 2. Bergviks frivilliga avsättningar. Naturvårdsobjekt och Hänsynsytor, identifierade vid inventering utförd av Skogsstyrelsen Skyddsområde, för smålom runt sjön Lill-Skärjan. Skyddsområde, för tjäderspelplats. Fasta fornlämningar och Bevarandevärda övriga kulturhistoriska lämningar identifierade i inventering utförd av Arkeologicentrum AB Områden inom en radie om 1000 m från bebodda hus, vad avser vindkraftverk. Det område som utgör strandskydd för Lill-Skärjan. Bergvik har vinnlagt sig om att utforma ansökningsområdet så att särskilt känsliga och skyddsvärda områden (Natura 2000-områden, områden som utgör Riksintresse naturvård, Naturreservat och biotopskyddade områden) inte finns inom ansökningsområdet. Samtliga restriktionsytor enligt ovan redovisas på karta i bilaga 12 och Figur 16 nedan. I informationssyfte redovisas även områden utanför ansökningsområdet som skulle ha utgjort restriktionsytor om de legat inom ansökningsområdet. 59 (167)

60 Figur 16. Samtliga föreslagna restriktioner. 60 (167)

61 Sökandens åtaganden, (c) ovan, begränsas, enligt följande Ombyggnad, inklusive breddning, av befintliga vägar kan göras även om dessa ligger i eller i anslutning till Nyckelbiotoper, Våtmarker klass 1 och 2, Bergviks frivilliga avsättningar, Naturvårdsobjekt eller Hänsynsytor. Ombyggnad, inklusive breddning, av befintliga vägar kan göras även om dessa ligger i eller i anslutning till (a) Fast fornlämning (förutsatt att tillstånd meddelas enligt lag 1988:950 om kulturminnen m.m.), och (b) Bevarandevärd övrig kulturhistorisk lämning Ombyggnad, inklusive breddning, av befintliga vägar kan göras även om dessa ligger i eller i anslutning till det område som utgör strandskydd för Lill-Skärjan. Nybyggnation av väg kan i undantagsfall göras i de områden som anges i ovanstående tre stycken. Exempel på tillämpningar av dessa undantag finns i avsnitt I tillståndsansökan föreslås att samråd med tillsynsmyndigheten kommer att ske inför fastställande av parkens slutgiltiga utformning vad gäller vägnät, övriga anläggningsarbeten och vindkraftverkens positioner. Vidare att Miljöprövningsdelegationen ska avgöra fråga om sökanden och tillsynsmyndigheten inte enas. En Exempellayout har tagits fram, bl a för att möjliggöra en bedömning av tillämpningen av restriktionerna och undantagen. Se mer om detta i följande kapitel Exempellayout För att exemplifiera hur boxmodellen med restriktioner enligt avsnitt kan appliceras har en Exempellayout tagits fram. Detta har gjorts för ett vindkraftverk av typen Vestas V MW med 164 m navhöjd. Vindkraftverket är ett av verken på marknaden med högst källjud och har bl a valts för att visa på de mest påtagliga effekterna sett till ljudnivåer. Det är också ett vanligt förekommande verk vid nybyggnation idag. Torn med navhöjden 164 m tillverkas inte i dagsläget men kan komma att göra det i framtiden tack vare den snabba teknikutvecklingen. Navhöjden 164 meter tillsammans med verkets rotordiameter på 112 m ger en totalhöjd på 220 m enligt den högsta tillåtna höjden i ansökan. Valet av vindkraftverk är inget ställningstagande kring vilken verkstyp som slutligen kan komma att byggas. Utöver restriktionerna i avsnitt har ett antal skyddsåtgärder enligt kapitel 9 11 använts vid framtagandet av Exempellayouten: Avstånd till radiolänkstråk. Avstånd till radiomaster. Avstånd till kraftledningar. Avstånd till vissa byggnader och allmän väg pga risk för iskast. Buffertavstånd mot områdesgräns för att hela rotorn ska vara innanför gränsen. Flera av skyddsavstånden är beroende av vindkraftverkens dimensioner (höjd, rotordiameter mm) samt teknisk utrustning i övrigt t. ex om vindkraftverken utrustas med avisningssystem eller inte. Inför fastställande av den slutgiltiga layouten kommer vindkraftverkens dimensioner att vara kända, nya överväganden att göras och nya 61 (167)

62 diskussioner att hållas. Avstånden kan då komma att ändras. Observera att dessa skyddsavstånd enbart gäller vindkraftverkens placering men inte begränsar placeringen av vägar och annat på marknivå. Vidare finns ytor som på grund av tekniska begränsningar mm (t ex åar, bäckar, sankmarker, övriga vatten, befintliga vägar) vilka försvårar eller omöjliggör placering av vindkraftverk, uppställningsytor, transformatorstationer, servicebyggnader, övriga byggnader och vägar. Vissa av dessa tillämpas olika för de olika byggnadsåtgärderna. Exempelvis vill man inte placera ett vindkraftverk på ett dike men en väg kan behöva passera diket. I bilaga 13 (översikt) samt bilaga (inzoomningar) visas de föreslagna åtagandena/restriktionsytorna enligt avsnitt 7.2.2, ovan nämnda skyddsåtgärder och tekniska begränsningar. I bilaga 10 visas etableringsytorna som blir kvar efter att ytorna i bilaga 12 undantagits. Några restriktionsytor pga ljudåtagandet och skuggåtagandena visas inte eftersom dessa är beroende av verkens inbördes placering, deras antal, modell, storlek, etc och därför måste beräknas för varje specifikt fall. I avsnitt 9.1 och 9.2 visas ljud- och skuggberäkningar för Exempellayouten. Layoutarbetet, det vill säga arbetet med att ta fram möjliga exempel på placeringar av vindkraftverk inom området, har utförts med hjälp av en optimeringsalgoritm som finns inbyggd i programmet WindPro 2.8. Algoritmen utgår från: ansökningsområdet restriktioner/restriktionsytor, såsom t ex höga natur- och kulturvärden, länkstråk med mera inom områdesavgränsningen där verk ej får eller bör placeras, se beskrivning i avsnitt samt bilaga 12 och 13. vindresurskarta på verkens navhöjd bostäder i närområdet information om vindkraftverket (effektkurva, källjud, geometriska mått) minsta tillåtna avstånd mellan verk De två förstnämnda punkterna avgör vilka platser som är tillgängliga för programmet att placera verk på. Vindresurskartan visar hur mycket det blåser på olika platser inom området och används för att optimera placeringen av verken på den tillgängliga ytan. I arbetet görs också ljudberäkningar i vilka ljudet vid bostäder i närområdet inte får överskrida begränsningsvärdet 40 db(a) från verken. Information om verket innefattar elproduktion beroende på vindstyrka, källjud till ljudberäkningarna samt geometriska mått. Den sista punkten, minsta tillåtna avstånd mellan verk, bestäms för att inte verken ska utsättas för alltför hög turbulens som skulle kunna ge utmattningsskador på verken och på så vis minska deras livslängd. Avståndet blir också avgörande för den vakeffekt som erhålls, därmed även parkverkningsgraden och produktionen per verk. Ju tätare verken står desto fler verk ryms men produktionen per verk sjunker. För ansökningsområdet har en ellips med huvudaxeln 5 rotordiametrar använts längs den dominerande sydvästliga vindriktningen och 3,5 rotordiametrar vinkelrätt mot detta. För ett Vestas V112-verk, som har en rotordiameter på 112 m, ger detta i princip en ytterligare restriktion kring varje verk 62 (167)

63 i form av en ellips med huvudaxeln 560 m, i riktning sydväst nordost, och lillaxeln 392 m, se schematisk bild i Figur 17 nedan. Figur 17. Vindkraftverk och avståndselipser ur WindPro. Med ovanstående information kan optimeringsalgoritmen placera ut vindkraftverk så att energiutbytet för området maximeras samtidigt som restriktionsområdena hålls fria från vindkraftverk. I ett andra steg tas sedan verk bort för att uppfylla ljudkraven vid omkringliggande bostäder. De automatiskt optimerade layouterna kan i vissa fall förbättras något manuellt. Det är också möjligt att manuellt justera så att t ex påverkan på de 165 övriga kulturhistoriska minnena blir begränsad när verklig slutlig layout görs. Karta över exempellayouten kan ses i Figur 18 samt i bilaga 17. I bilaga 18 finns koordinater för varje enskilt verk. I bilaga 12 visas samtliga restriktioner. I bilaga 10 visas de etableringsytor som återstår för vindkraftverken när hänsyn tagits till restriktionerna samt skyddsåtgärder och tekniska restriktioner och hur verken är utplacerade mellan dessa. I bilaga 13 (översikt) och (inzoomningar) visas också den vägdragning som tagits fram till exempellayouten. 63 (167)

64 Figur 18. Exempellayout med numrering, se även kartan i större format i bilaga (167)

65 Exempellayouten är framtagen för maximalt antal verk och maximal höjd enligt ansökan och beskriver således ett fullt utbyggt tillstånd sett ur dessa aspekter. Vindresursen i området är enligt beräkningar relativt homogen och layouten är optimerad för högsta möjliga energiutbyte med ljud som en begränsande faktor. Detta gör att Exempellayouten enligt ljudberäkningar ger nivåer mycket nära 40 db(a) för de få kringliggande bostäderna. På så vis visar Exempellayouten också den mest påtagliga påverkan sett till ljudnivå Exempel på tillämpning av undantag från åtaganden i Exempellayouten I kapitel har redovisats de åtaganden och de undantag från åtaganden som sökanden gör. För att åskådliggöra hur dessa undantag skulle komma att tillämpas redovisas i detta kapitel hur Exempellayouten skulle medföra inverkan p.g.a. breddning och nyanläggning av väg i eller i anslutning till vissa områden, ett urval av de vägsträckor som passerar genom natur- och kulturintressen, hur Exempellayouten påverkar områden som omfattas av strandskydd. I Tabell 8 nedan listas vilka undantag från restriktionerna som berörs av breddning och nyanläggning av väg förutsatt att Exempellayouten byggs. Tabell 8. Berörda natur- och kulturvärden vid befintlig väg (breddning/trolig breddning) Berörda natur- och kulturvärden vid Id Typ befintlig väg (breddning) Bevarandevärd ökhl AC9056 Tvärågården, se Figur 20 Bevarandevärd ökhl AC9085 Sågkvarnslämning, se Figur 20 Bevarandevärd ökhl Skog 137 Milstolpe, se Figur 20 Bevarandevärd ökhl Skog 194 Ett gruvhål, en ässja och ett gråbergsvarp, se Figur 20 Fast fornlämning Skog 105 Röse Bevarandevärd ökhl AC9235 Jordkällargrund nära Långblå Nyckelbiotop Sv Barrskog, se Figur 19 Naturvärdesobjekt 3073 Tallsumpskog Naturvärdesobjekt 3006 Alkärr Inga naturvärden korsas av vägar för Exempellayouten. Däremot finns några exempel där den föreslagna vägen passerar precis intill ett naturvärde. Ett urval av de vägsträckor som passerar genom natur- och kulturintressen visas i Figur 19 och Figur 20 nedan. I Figur 21 visas hur väg för Exempellayouten skär strandskyddet kring Lill-Skärjan. 65 (167)

66 Figur 19. Befintlig väg passerar genom naturvärde. Figur 20. Befintlig väg passerar genom kulturvärde. 66 (167)

67 Figur 21. Befintlig väg genom strandskyddat område. 67 (167)

68 7.3 Etablering och nedmontering En mer detaljerad beskrivning angående vindkraftsteknik finns bifogad som bilaga Transporter Transportvägar Ansökningsområdet är redan idag lättåtkomligt med ett stort antal befintliga vägar som främst används inom skogsbruket. Terrängen är flack med få platser där lutningen överstiger det som är lämpligt för vägdragning. Marken är dock väldigt blockig vilket är en försvårande faktor vid nyanläggning av väg. Utgångpunkten då det interna vägnätet ska utformas är att använda befintliga vägar så långt det är möjligt. Ett exempel på vägsystem har framtagits för ansökningsområdet och Exempellayouten, se bilaga och Figur 22. Exemplet innehåller ca 49 km befintlig väg och ca 25 km nyanläggning av väg. Befintliga vägar kan komma att breddas och förstärkas vid behov. Ytterligare röjning av skog kan komma att ske vid kurvor och längs med både befintlig och nyanläggning av väg så att breda och långa transporter kan ta sig fram. Vägnätet dimensioneras att klara både transport av vindkraftverken såväl som transporter av schakt-/fyllnadsmassor för uppbyggnad av vägarna. Vägarna behöver därför vara cirka 5 meter breda. En vägbredd upp till 8 meter kan behövas för att möjliggöra passage vid skarpare kurvor. Det vägunderhåll som behövs under driftstiden är främst uppgrusning, hyvling, dikesröjning, dikesrensning samt vinterväghållning. Anslutning till parken från E4:an har valts som lämpligast baserat på den framkomlighetsanalys, se bilaga 20, som har genomförts och förutsätter inskeppning via Gävle hamn. Även inskeppning via hamn i Söderhamns kommun kan komma att undersökas under projekteringsskedet. En anslutning från väster visas i exemplet, se karta i Figur 22 samt bilaga 20, då flertalet svåra passager av Ostkustbanan försvårar att ansluta från öst. Den planerade anslutningen har också fördelen att inga bebodda hus behöver passeras vare sig vid in eller utfart samt inne i ansökningsområdet. Anslutningen till E4 har diskuterats med Trafikverket men deras slutliga godkännande återstår och kommer ske då dispensansökan för vindkraftstransport inges. Vägarnas utformning kommer att variera beroende på markförhållanden och topografiska förhållanden. Vid detaljprojekteringen av vägsystemet, som påbörjas vid erhållande av tillstånd för parken och slutgiltig layout beslutats, kommer geotekniska fältundersökningar med mera att behövas för att utforma breddning och nyanläggning av väg. De hänsyns- och skyddsåtgärder som kommer att tas vid den slutliga utformningen av transportvägsystemet vad gäller t.ex. vägdragning över natur- och kulturintressen framgår av avsnitt och kapitel (167)

69 Figur 22. Preliminärt vägsystem utformat för Exempellayouten, se även kartor i större format samt med andra intressen i bilaga (167)

70 Transporter Elnät Transportbehovet för en vindpark kan delas in i följande kategorier: Transport för väg- och vindkraftsbyggnation Transport av vindkraftverk Personal- och servicetransport Väg- och vindkraftsbyggnation kommer vara den mest trafikerade perioden. Faktorer som påverkar antalet transporter är framförallt behovet av nya vägar och vilken typ av fundament som väljs. Transporter kommer att äga rum i samband med service och underhåll av vindkraftverken. Cirka en till två gånger årligen planeras större underhåll av vindkraftverken, däremellan kommer tillsyn av vindkraftverken att ske i regelbundna intervall. Service- och personaltransporter under driftstiden kommer främst att ske med personbil, men i samband med större service av vindkraftverken kan kranbilar och andra större fordon behövas. Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagd elkabel. Bedömningen är att luftledning inte kommer att behövas inom parken förutom för den 130 kv-ledning som behövs för förbindelse med stamnätet. Kabeln förläggs i ledningsschakt och kommer så långt det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt att följa vägarna inom parken. Behovet av att dra intern markförlagd kabel utanför planerad vägsträckning bedöms som litet. Det kan uppstå om man på något ställe inte vill dra elkablarna långa omvägar längs befintliga vägar för att undvika onödiga kostnader och onödig indirekt miljöbelastning vid tillverkningen av den extra kabellängden. Nedgrävning av kabel vid sidan av befintlig väg kan också ge högre miljöbelastning än en kortare ny kabelgrav, utanför planerad vägsträckning. Ett undantagsfall då en kortare ny kabelgrav utanför planerad vägsträckning kan visa sig vara önskvärt kan vara om befintlig väg går genom ett känsligt natur- eller kulturavsnitt. I detta fall kan man överväga att dra kabel mellan verken i en annan sträckning för att minimera den nödvändiga bredden på det kombinerade väg- och kabelstråket. De exakta vägdragningarna fastställs vid slutlig projektering och därefter den slutliga elnätslayouten. Kabelnätet samlas upp i en eller flera transformatorstationer som placeras centralt inom vindparken. 70 (167)

71 För anslutning till överliggande elnät har följande alternativ studerats: 1a En central uppsamlingsstation enligt Figur 23 och bilaga 21. Friledning dras från stationen i rak västlig riktning till befintlig kraftledningsgata väster om ansökningsområdet. Sträckning från parkområdet till Grönviken följer det södra av de två alternativ som finns framtagna. 1b Enligt 1a men sträckning från parkområdet till Grönviken följer det norra av de två alternativ som finns framtagna, dvs. wpd Storgrundets planerade sträckning. 2 Två uppsamlingsstationer enligt Figur 23 och bilaga 21. Sträckning från parkområdet till Grönviken följer det södra av de två alternativ som finns framtagna. Stationerna sammanbinds med 130kV kabel. Södra stationen ansluts via 130kV kabel ut till befintlig ledningsgata väster om ansökningsområdet Alternativ två ses nu som mindre lämpligt av flera skäl. Alternativ 1a ses som huvudalternativ. Det har bl. a. fördelen att under del av sträckningen följa befintliga kraftledningar. Elanslutning till överliggande elnät prövas, enligt Ellagen, separat hos Energimarknadsinspektionen. Bygglov för transformatorstationer kommer att sökas separat enligt Plan- och bygglagen. Elnätet inom parken kan antingen betraktas som IKN -nät alternativt söks koncession även för det nätet. 71 (167)

72 Figur 23. Anslutningsalternativ, se kartan i större format i bilaga (167)

73 7.3.3 Kringanläggningar Vid varje vindkraftverk kommer en permanent uppställningsplats för kranar m.m. att anläggas. Uppställningsplatserna skall vara utformade så att alla höga och tunga lyft med kran kan ske på ett säkert sätt. Uppställningsplatserna kommer att vara grusade och omfatta en yta av ca 1200m², se Figur 24. Vid byggnation av parken kan det utöver den permanenta uppställningsplatsen vid varje vindkraftverk, komma att krävs en viss yta för att förbereda montering av rotor och kran på marken samt upplag för torndelar och vingar. Eventuellt behöver då ytterligare ytor vid respektive verk avverkas tillfälligt. Dessa kommer att återställas om fortsatt användning ej behövs så att skog kan återetableras. Figur 24. Vindpark Hud, vindkraftverk (Nordex) med tillhörande uppställningsplats och sidobyggnad med ställverk och transformator. Ansökningsområdet kan även komma att omfatta en eller flera servicebyggnader. De kan komma att användas till service och underhåll, kopplingsstation för nätanslutningen, personalbyggnad och liknande. De kommer att utformas enligt gällande föreskrifter. Det kommer att behövas tillgång till vatten, troligen i form av en brunn. Således behövs troligen en avloppsanläggning. Tillstånd för brunns- och avloppsanläggning kommer att sökas separat. Intill servicebyggnaderna kommer en permanent yta för uppställning av fordon att anläggas. Ett ytterligare alternativ för servicebyggnader är att bygga nya eller utnyttja lediga lokaler i de närliggande industriorterna (t ex Ljusne eller Vallvik) Under byggtiden är det möjligt att tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande behöver anläggas. Inom vindparken kommer vissa ytor behöva avverkas permanent för ovanstående kringanläggningar inklusive vägar, både befintliga som breddas och nya tillkommande. 73 (167)

74 7.3.4 Fundament De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament respektive gravitationsfundament, se Figur 25. Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att bestämmas i detaljprojekteringen och vilken typ som väljs beror bland annat på typ av vindkraftverk, navhöjd och de geotekniska förutsättningarna. I detta fall är gravitationsfundament mest sannolikt. Slutgiltigt beslut om lämpliga fundament fattas när placeringarna fastställs under projekteringsfasen. Figur 25. Vindpark Blaiken, t.v gravitationsfundament, t.h bergsförankrat fundament. Fundamenten täcks över med schaktmassor och jord vilket gör att största delen av fundamenten inte är synliga efter byggnation av vindkraftverken, se Figur 26. Figur 26. Vindpark Tjurhöjden, övertäckt fundament samt påbörjad byggnation av torn. För betongtillverkning till fundament kan mobila anläggningar bli aktuella. För denna verksamhet kommer i sådant fall separat anmälan enligt miljöbalken göras. Ett annat alternativ är att betong transporteras från betongstationer i regionen. 74 (167)

75 7.3.5 Masshantering Inom etableringsområdet kommer massbalans att eftersträvas genom att befintligt schaktmaterial återanvänds i möjligaste mån. Avtäckningsmassor återanvänds i slänter längs vägarnas sträckning och krossmaterial används till vägarnas överbyggnad. Berg och grus (till betong) och sand (till elkabelgravar) kommer i möjligaste mån tas från täkter i närområdet. Huruvida de två täkterna ca 5 km norr om parkområdet är tillräckligt stora och om kvaliteten är tillräckligt god för att kunna användas till fundamentens betong har ännu inte undersökts. Om ytterligare behov av massor blir aktuellt kan möjligheterna för täkt av berg och morän komma att undersökas inom och i anslutning till vindparken. Tillstånd för nya täkter söks separat. Om berg och grustäkter i eller intill området kan användas är det en mycket stor miljöfördel under byggfas då transportbehovet väsentligt reduceras. Stora mängder betong kommer att behövas för byggnation av bl.a. fundament till vindkraftverken. Betongen kommer antingen att transporteras från befintliga betongstationer i regionen eller tillverkas på plats med portabla betongstationer. Behovet av massor kommer att beräknas utifrån vägarnas längder och enligt typsektioner. Utifrån dessa förutsättningar kan man få ut en grov massredovisning och kalkyl. Inga beräkningar redovisas dock i detta skede utan framtas vid detaljprojekteringen Avfallshantering Vindparken kommer att generera en viss mängd avfall, framförallt under byggtiden. Avfallet kommer att hanteras på ett miljömässigt acceptabelt sätt. Eventuellt kommer tillfälliga avfallscentraler att behöva uppföras inom parken under byggtiden. Under driftstiden bedöms avfallet kunna hanteras i anslutning till servicebyggnaderna Avveckling och återställning 7.4 Drift Beräknad livslängd på vindkraftverken är ca år. Vid en framtida avveckling av anläggningen kommer allt material, inom ekonomiskt försvarbara gränser, att återvinnas. Vindkraftverken monteras ned och fundamenten avlägsnas ned till några decimeter under markytan eller fylls över, och därefter återställs ytan. Kablar kan tas upp eller lämnas kvar och marken återställas till stor del om detta då befinns vara den miljömässigt mest lämpliga åtgärden. Transformator- och mätstationer tas bort och återvinns och på uppställning- och fundamentsytor återförs ett humustäcke. Vägar lämnas kvar. Efter det att återställningsarbetena är avslutade görs en anmälan om detta till tillsynsmyndigheten. Vindkraftverken kommer att fjärrdriftsövervakas, eventuellt via en servicebyggnad placerad inom ansökningsområdet. Samtliga styr- och övervakningsfunktioner hanteras av en dator i varje vindkraftverk som larmar vid eventuella driftstörningar, oftast via telenätet, så att felet kan behandlas. Mindre störningar kan åtgärdas och verkets startas igen utan att platsbesök krävs. Vid allvarligare fel tillkallas servicepersonal som åker ut till verket. 75 (167)

76 Vindkraftverken kommer att undersökas med regelbundna intervall och större underhåll för verken planeras till ca 1-2 gånger per år. 7.5 Planförhållanden Översiktsplan Söderhamns kommun har en översiktsplan med ett antaget tillägg för vindkraft. Den kommuntäckande översiktsplanen antogs Ansökningsområdet för vindpark Ödmården är inte detaljplanelagt. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas så gott som hela ansökningsområdet som skogsmark (R2). Ett mindre delområde skiljer ut sig genom att det hyser kulturmiljövärden (R5:31 Strandfäbodarna). Ansökningsområdet har avgränsats så att de högst värderade naturmiljöerna inte ska beröras, se vidare avsnitt 6.5, och 10. Angränsande till ansökningsområdet ligger fyra områden som i översiktsplanen redovisas som naturmiljöer, R4:7 Skärjån, R4:11 Storröjningsmoran, R4:61 Tvärån-Sunnäsbruk och R4:62 Frössibäcken, se Figur 27. Vid fastställande av ansökningsområdets gräns har samtliga dessa områden lagts utanför ansökningsområdet, se avsnitt 6.5. Utanför ansökningsområdet ligger Axmar bruk (ca 2 km sydost, i Gävle kommun). I översiktsplanen för Gävle kommun från 1990 anges Axmar bruk som en kulturhistoriskt värdefull miljö. Arbete med uppdatering av översiktsplanen pågår för närvarande. 76 (167)

77 Figur 27. Översiktskarta med områdesavgränsningen för vindpark Ödmården samt underlagskarta från Söderhamns kommuns gällande översiktsplanetillägg för vindkraft. Se avsnitt och för en förklaring av objekten på kartan. 77 (167)

78 7.5.2 Tematisk översiktsplan vindkraft Söderhamns kommun har i samverkan med Bollnäs, Ockelbo och Ovanåkers kommuner tagit fram en tematisk översiktsplan för vindkraft. Översiktsplanetillägget för vindkraft antogs Den 29 november 2012 beslutade dock Söderhamns kommun att påbörja arbetet med att ta fram en ny tematisk översiktsplan för vindkraft för enbart Söderhamns kommun. I den gällande tematiska översiktsplanen för vindkraft anges att Söderhamns kommun ser positivt på vindkraftsutbyggnad i kommunen. I första hand pekas riksintresseområdena för vindbruk och ett antal kommunala intresseområden för vindkraft ut. De kommunala intresseområdena för vindkraft innebär områden med gynnsamma vindförhållanden där det vid övergripande studier av allmänna intressen bedömts att inga markanvändningskonflikter föreligger. I översiktsplanetillägget sägs att även andra områden kan vara intressanta för vindkraftsutbyggnad, men att dessa får utredas i varje särskilt fall. Inom ansökningsområdet finns inga kommunala intresseområden. Inom det ursprungliga området, som redovisades under samråden Steg 1, fanns två riksintresseområden för vindbruk (X008 och X009), se Figur 27 och Figur 28. I det område som ingick i samråd 1 ingick båda riksintresseområdena. Bergvik strävar efter att om möjligt lägga vindkraftparker i områden som planförhållandena utpekar som lämpliga. I praktiken visade de utredningar som gjordes att det inte fanns möjlighet att placera mer än ett mindre antal vindkraftverk inom riksintresseområdena när hänsyn tagits till befintlig och planerad infrastruktur (radiolänkstråk, kraftledningar, befintlig järnväg och planerade framtida järnvägskorridorer). När hänsyn tagits till bostäderna i närheten inklusive ljudnivåer så återstod ännu färre verk. Synpunkter på vindkraftverkens placeringar inkom också i samråd 1 från bostäderna och byarna norr, väster och öster om den norra delen av utredningsområdet. Grunden för utpekandet av riksintresseområdena är att det enligt en teoretisk modell blåser mer där än på andra ställen. De, av Bergvik, genomförda vindmätningarna och vindanalyserna visade dock att det blåser mer i den södra delen än i riksintresseområdena. Sammantaget ledde detta till att beslut togs då om att reducera parkens omfattning till det nuvarande ansökningsområdet som alltså inte innefattar några riksintressen för vindkraft, se Figur 27 ovan. Energimyndigheten håller för närvarande på att ta fram nya områden av riksintresse för vindbruk. En remissomgång gjordes under våren 2013 och en ny remissomgång planeras till hösten Översiktsplanetillägget från redovisar även utredningsområden. Detta är områden som inte bedömts vara tillräckligt utredda för att kommunen ska kunna ta slutgiltig ställning till om områdena är lämpliga för etablering av vindkraftverk eller inte. Ett sådant område, U1, ligger i sydöstra delen av ansökningsområdet, se Figur 27 ovan. På grund av natur- och kulturmiljövärden ska, enligt översiktsplantillägget, inga vindkraftverk anläggas inom utredningsområden innan särskild utredning av konflikter mellan olika intressen tagits fram och ställning tagits för vilka intressen som skall prioriteras. (Framtagandet av föreliggande MKB ligger i linje med denna rekommendation.) Såväl den kommuntäckande översiktsplanen som översiktsplanetillägget om vindkraft anger att landskapsbilden ska värnas i dalgångarna och kustlandskapet. 78 (167)

79 Ansökningsområdet uppfyller ovanstående mål bättre än området i samråd 1 då gränsen för den planerade vindkraftparken förflyttats längre ifrån både kustlandskapet och Ljusnans dalgång. 7.6 Riksintresseområden Riksintressen inom vindkraftparken Som nämnts ovan berörs ansökningsområdet inte av några riksintressen för vindbruk då det nuvarande området anpassats efter motstående intressen såsom framtida järnvägskorridorer, bostäder, radiolänkstråk samt synpunkter från samråden mm. Inga andra riksintressen finns inom ansökningsområdet bl. a. på grund av anpassningen av områdets utbredning Riksintressen nära vindkraftsparken Natura 2000-området (se avsnitt 10.2) Storröjningsmoran, som utgörs av lövsumpskog och granskog med flera sällsynta kärlväxter, ligger norr om ansökningsområdets norra del, se Figur 28. Natura 2000-områden är av riksintresse enligt miljöbalken 4 kap 1 och 8. Naturreservatsbildning pågår. Skärjån, som är en naturmiljö av riksintresse (se avsnitt 10.2) enligt miljöbalken 3 kap 6, angränsar till ansökningsområdets södra del. Skärjån är även Natura 2000-område och utgörs av ån med omgivningar, bl.a. lövsumpskog. Natura 2000-objektet har en annan gräns än riksintresset och ligger som närmast meter från ansökningsområdet. Naturreservatsbildning pågår för Natura 2000-området och utreds för den västra delen av riksintresseområdet. En kulturmiljö av riksintresse (se avsnitt 10.10) enligt miljöbalken 3 kap 6, Vallviks industrisamhälle, ligger ca 6 km nordost om ansökningsområdet. Väg E4, som går längs ansökningsområdets västra gräns, är av riksintresse för kommunikation (se avsnitt 11.3) enligt miljöbalken 3 kap 8. Järnvägen, Ostkustbanan, är av riksintresse för kommunikation (se avsnitt 11.3) enligt miljöbalken 3 kap 8. Utredning pågår om ny sträckning för järnvägen. Såväl befintlig järnväg som utredningskorridorerna utgör riksintresse. Ansökningsområdet har som tidigare nämnts anpassats efter dessa järnvägskorridorer. 79 (167)

80 Figur 28. Riksintressen vid vindpark Ödmården. 80 (167)

81 7.7 Andra vindkraftprojekt i närområdet I närområdet utreder andra vindkraftsexploatörer möjligheten att bygga vindparker. På Storgrundet, i havet ca 1,5 mil sydost om Ljusne, ca 18 km från ansökningsområdet har wpd fått tillstånd för en park om drygt 50 vindkraftverk. Ca 5 km nordost om ansökningsområdet (norr om väg 583 och järnvägen) har Samkraft lämnat in en anmälan enligt miljöbalken för att anlägga en mindre vindpark på 5 vindkraftverk. Väster om ansökningsområdet finns ett antal vindkraftprojektområden som antingen är uppförda eller enbart har tillstånd. Dessa ligger samtliga väster om Lingbo, huvudsakligen i Ockelbo och Bollnäs kommuner, ca 2-3 mil från vindpark Ödmården. Vindkraftparkerna ligger på för långt håll från varandra för att några kumulativa effekter med avseende på ljud och skugga ska uppstå. Vad gäller samarbeten med övriga aktörer gäller det främst etableringen av uppkopplingsstationen i Grönviken. Kommersiella förhållanden kommer förmodligen också göra att en eller några få hamnar kommer att användas, det är troligt att infrastrukturen där kommer att förbättras. Se bilaga 20, Framkomlighetsanalys. När det gäller kraftledningar kommer det krävas en 130 kv-ledning för wpd:s Storgrundet och en 130 kv-ledning för vindpark Ödmården till Grönviken. En enda ledning blir för liten för båda parkerna. Här finns eventuellt ändå samverkansmöjligheter men det är osannolikt att tillstånd och investeringsbeslut kommer samtidigt vilket reducerar möjligheterna till samarbete. wpd har ansökt om koncession/tillstånd för anslutningsledningen (130 kv luftledning). Den sträcker sig från Storgrundet, genom Ödmårdens ansökningsområde, till Svenska Kraftnäts projekterade stamnätstation i Grönviken. 81 (167)

82 8 SAMRÅD 8.1 Genomförda samråd Enligt miljöbalken 6 kap 4 ska den som avser att söka ett miljötillstånd samråda med allmänhet, särskilt berörda och myndigheter. Det är inte exakt fastställt i lagen hur detta ska gå till, men branschen har med tiden utvecklat en alltmer gedigen process för att säkerställa ansökningar som är väl underbyggda med iakttagande av inkomna synpunkter. Metoden för att nå detta varierar. Vanligt är att samrådet sker i form av möten, skärmbildsutställningar och/eller skriftligen. Inte heller finns det reglerat exakt hur lång tid innan möten kallelser ska gå ut och hur lång tid som ska gå från det att man bett att få synpunkter till dess att dessa ska vara inlämnade. De tider Bergvik sätter görs efter avvägningar vad som är rimligt ur olika aspekter och följer god praxis. Bergvik har valt att dela upp samrådsprocessen för vindpark Ödmården i två steg; Steg 1 under år 2012 och Steg 2 under år Detta för att på ett bra sätt kunna fånga upp synpunkter som sedan kan arbetas in i planeringen av vindkraftsparken. Utöver samråd genomfördes en bussresa den 18 november 2012 till Vindkraftpark Hedbodberget dit intresserade och närboende inbjöds. Projektet är sådant att det av myndigheterna enligt miljöbalken antas medföra betydande miljöpåverkan och samrådet har skett utifrån de premisserna. Figur 29. Skylt på Ljusne Folkets hus där ett av samråden hölls Samråd - Steg 1 Under Steg 1 gjordes informationsutskick med inbjudningar. Möten hölls med allmänhet, särskilt berörda och myndigheter. Synpunkter som därefter kom in sammanställdes så att dessa kunde beaktas i det fortsatta arbetet. De projektbeskrivningar som gavs i Steg 1 var inte helt låsta för att det skulle finnas utrymme för att lyssna till synpunkter. Det finns en genuin vilja hos Bergvik att ta hänsyn till det som har framförts i samråd. 82 (167)

83 Under sommaren 2012 genomförde Bergvik samråd Steg 1 med Länsstyrelsen, berörda kommuner, särskilt berörda och allmänhet enligt följande: 5 juni Söderhamns kommun 13 juni Gävle kommun 18 juni Länsstyrelsen Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna samt Söderhamns kommun 18 juni - Boende i Sunnäsbruk 19 juni Miljö- och byggnämnden i Söderhamns kommun 20 juni Samråd i Axmar Bruk med berörda och allmänhet 26 juni Samråd i Ljusne med berörda och allmänhet 11 juli Gävleborgs ornitologiska förening Cirka två veckor inför samråd med Länsstyrelsen och berörda kommuner utskickades ett samrådsunderlag. Inför samråden med särskilt berörda och allmänhet skickades information i form av ett brev ut till samtliga kända fastighetsägare med fastigheter inom en radie av 3 km från planerad områdesgräns för den planerade vindparken, se Figur 30. Utskick av informationsbrevet gjordes även via utdelning av Posten (direktreklam) till samtliga inom postnummerområde och , dvs Ljusne, Vallvik och Sandarne. Annonsering om samrådsmötena i Axmar Bruk och Ljusne infördes även den 1 juni 2012 i Söderhamnsnytt och Söderhamskuriren. Sista datum för att skicka in synpunkter efter samråd Steg 1 sattes till den 3 augusti Samtliga synpunkter som inkommit finns redovisade i samrådsredogörelsen vilken bifogas MKBn (Bilaga 22). Bergvik är mån om att informera berörda och intresserade om projektet och få in synpunkter från dessa i ett tidigt skede då det underlättar utformandet av projektet. Utöver de inledande samrådsmötena i Steg 1 har därför även möten hållits med myndigheter och berörda under sommaren/hösten 2012 för att informera och diskutera projektet. Mötena har initierats både av berörda myndigheter/organisationer/personer samt av Bergvik. 83 (167)

84 Figur 30. Radie av 3 km från planerad områdesgräns vid samråd Steg 1 och Steg (167)

85 Det har varit mycket viktigt för Bergvik att förankra projektet hos kommunala företrädare då ansökan måste tillstyrkas av kommunen för att kunna realiseras. Återkommande möten har därför genomförts med kommunala företrädare under samrådstiden Samråd - Steg 2 Synpunkterna från Samråd Steg 1 samt interna följdutredningar ledde fram till ett modifierat förslag till utformning av vindkraftsparken. Området halverades och koncentrerades i södra delen av det ursprungliga området. Förslaget sammanställdes och presenterades inför samråd i Steg 2. Ett nytt informationsutskick gjordes med inbjudan inför nya samrådsmöten till myndigheter, berörda och allmänhet. Inbjudningar skedde genom dels e-post till myndigheter den 8 mars 2013 inför myndighetsmöte den 20 mars och dels brev till närboende och särskilt berörda i samma omfattning som under samråd under Steg 1. Alla närboende inom tre km från det ursprungliga områdsförslaget fick därmed inbjudan igen. Detta även om de berörda norrut i Steg 1 inte längre påverkas i samma omfattning som de gjorde med den ursprungliga områdesutformningen. Under vår och försommar 2013 genomförde Bergvik samråd Steg 2 med Länsstyrelsen, berörda kommuner, särskilt berörda och allmänhet enligt följande: 20 mars Söderhamns kommun och Länsstyrelsen Gävleborg 16 april Samråd i Axmar Bruk med berörda och allmänhet 17 april Samråd i Ljusne med berörda och allmänhet Figur 31. Samrådsmöte under Steg 2, den 17 april 2013 i Ljusne Folkets Hus. 85 (167)

86 Utöver ovanstående möten har informella möten under våren 2013 hållits med de kommunala partigrupperna. Inför samråd Steg 2 skickades ett uppdaterat samrådsunderlag till myndigheter och till samtliga personer som lämnat synpunkter i samråd Steg 1. Annonsering inför samrådsmötena i Axmar Bruk och Ljusne infördes i lokaltidningarna Söderhamnsnytt och Söderhamnskuriren. 8.2 Synpunkter från samråd En fullständig beskrivning av de samråd som genomförts samt inkomna synpunkter/frågor finns redovisade i samrådsredogörelsen, se bilaga 22. De huvudsakliga synpunkterna som inkom i Steg 1 och Steg 2 av samrådsprocessen sammanfattas övergripande i detta avsnitt Synpunkter från länsstyrelser och kommuner Länsstyrelsen har i allt väsentligt gett instruktioner inför samrådsprocess och angående MKBns utformning. Olika företrädare för Söderhamns kommun har uttryckt sig positivt om projektet. Den föreslagna lokaliseringen mellan väg och järnväg upplevs särskilt positiv. Söderhamns kommun har uppgivit att de avvaktar med ett formellt svar till dess de tillfrågas av miljöprövningsdelegationen. Gävle kommun har bland annat uppgivit att projektet inte får störa infrastrukturprojekt som pågår (Ostkustbanan) Synpunkter från övriga myndigheter Bergsstaten har informerat om ett undersökningstillstånd som har förlängts till , där en exploatör söker efter volfram. Energimyndigheten, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har uttryckt sig positiva till projektet. Energimyndigheten anser att projektet kan ge betydande och värdefullt tillskott av förnybar energi. Fortifikationsverket, Sjöfartsverket ber att få återkomma med synpunkter sedan konfigureringen har slutligt beslutats. Gästrike Räddningstjänst, Kommunalförbundet i södra Hälsingland ber att få mer information inför byggstart. Elsäkerhetsverket, Försvarsmakten, Gästrike vatten, Havs- och vattenmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen har inget att erinra angående ansökan. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) påtalar att radiolänksstråk finns i områdets sydvästra del. Efter samtal med MSB har skyddszonen kring detta länkstråk utökats med ytterligare 10 m och två verk har därför flyttats drygt 10 m i den nuvarande Exempellayouten jämfört med den exempellayout som visades vid samråd Steg 2. Naturvårdsverket uppger att de inte avger något yttrande men påtalar att verksamheten ligger i en på många sätt känslig miljö. Post- och telestyrelsen hänvisar att samråd bör genomföras med radiolänksinnehavare som kan bli berörda. Riksantikvarieämbetet upplyser att ett kulturreservat och ett område för riksintresse för kulturmiljövård finns i närheten av området vilka bör visas särskild hänsyn. Svenska Kraftnät (SvK) har inga synpunkter på placeringen av vindkraftverk inom området. SvK föreslår den planerade stamnätsstationen i Grönviken. Trafikverket är positiva till den nya områdesutformningen. Trafikverket hänvisar till bestämmelser om transport av vindkraftverk. 86 (167)

87 8.2.3 Synpunkter från intresseorganisationer Hälsingland har många lokala intresseföreningar. De intresseföreningar som har inkommit med yttranden i samråd här är Kommunbygderådet (Allis), Föreningen Svenskt Landskapsskydd (FSL), Gävleborgs ornitologiska förening (GLOF), Granöns intresseförening, Hälsinglands Orienteringsförening, Kustbyarnas Bygdeforskare, Kultebo intresseförening, Kultebo-Långboda Samfällighetsförening, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Maråkers intresseförening, Svenska Motorklubben (SMK) Söderhamn, Sunnäs intresseförening, Sörljusne intresseförening, Tväråns jaktlag och Wallviks Motorbåtsklubb. Kommunbygderådet har utryckt att hänsyn bör tas till dels fågellivet och dels till närliggande verksamhet med häst och vagn. GLOF är positiva till att projektet har omdefinierats. Påverkan på fågel blir då mindre än den hade blivit enligt det ursprungliga förslaget menar GLOF. Granöns intresseförening, Kustbyarnas Bygdeforskare, Kultebo intresseförening, Kultebo-Långboda Samfällighetsförening, Maråkers intresseförening, Sunnäs intresseförening och Wallviks Motorbåtsklubb är emot vindkraftprojektet. Hälsinglands OF efterfrågar mer information inför byggskedet då deras orienteringsverksamhet kan beröras. LRF har inga synpunkter på projektet men anser att det bör vara markförlagd kabel som dras. SMK Söderhamn är positiva till projektet under vissa förutsättningar såsom omdragen skoterled. Sörljusne intresseförening anser att ett avstånd om 1500 meter mellan fastighet och vindkraftverk bör hållas. Tväråns jaktlag tror att det blir negativa konsekvenser för jakt och fiske möjligheter i området. Av intresseföreningarnas yttranden är FSL:s yttranden de mest omfattande. Sammanfattningsvis får anföras att FSL är mycket kritisk mot vindkraft, mot det här vindkraftsprojektet, mot hur samrådsprocessen har bedrivits och mot en mängd andra faktorer gällande projektet. Yttrandena och bolagets bemötanden finns bifogade till samrådsredogörelsen Synpunkter från företag Företagen Hi3G Access AB, Telenor Sverige AB, TeliaSonera AB och Teracom AB är alla företag med radiolänkstråk i Sverige. Några av bolagen anser att det är nödvändigt att återkomma med en förfrågan till dem sedan den exakta utformningen av vindkraftverkens positioner har bestämts. Med den preliminära placeringen av vindkraftverk så har inget av bolagen något att erinra sedan vindkraftparkens område ändrats till den omfattning som visades på samråd Steg (167)

88 8.2.5 Synpunkter från berörda fastighetsägare och övriga privatpersoner Många närboende har yttrat sig över vindkraftsplanerna. Boende i Sunnäsbruk har uttryckt synpunkter inför vindkraftparkens påverkan för deras by och boenden. Flera möten har hållits med de boende där de har haft möjlighet att ställa frågor och se fotomontage från olika platser i omgivningen. Några har uttryckt sig positiva till utbyggnaden men många är emot att vindkraft byggs på denna plats. Synpunkter att fastighetspriser ska falla har uttryckts, liksom för negativ påverkan på landskapsbilden. Synpunkter på risk för buller samt för påverkan på djurlivet och fågellivet har anförts. Några har framfört att de menar att friluftslivet blir negativt påverkat. Flera personer befarar att turistnäringen kommer att ta skada till följd av anläggningen. Flera ifrågasätter hur ekonomin kan gå ihop i projektet. Någon har anfört att samrådsredogörelsen varit otillräcklig. En familj misstänker att den hästverksamhet de bedriver i närområdet ska påverkas. 8.3 Bergviks bemötande av synpunkter Genom att inbjuda till samråd i två omgångar och ta emot berördas synpunkter i båda samrådsomgångarna, har Bergvik Skog kunnat bearbeta inkomna synpunkter samt besvarat frågor fortlöpande. Många vill ha vindkraft och är positiva till förnybar energi men inte på min bakgård. Begreppet NIMBY, Not In My BackYard, är ett etablerat uttryck i branschen. Enligt Bergvik är en av fördelarna med detta projekt just att det inte är så många som bor nära. Omgivningarna runt ansökningsområdet är glest befolkat, särskilt sedan området begränsades till södra delen av området som redovisades under Steg 1 av samrådet. Bergvik ordnade ett studiebesök till Hedbodbergets Vindpark under november 2012 för att ytterligare ge närboende och intresserade möjlighet att ta ställning till vindkraftverksamhet. Bergvik har haft ambitionen att bedriva samrådsprocessen med respekt för de närboende där fokus har varit att söka minimera negativ påverkan så långt som är möjligt. Därför har ansökningsområdet förändrats genom samrådet enligt vad som visas i Figur 32. Bergviks Bemötande av synpunkter framgår av samrådsredogörelsen, bilaga (167)

89 Figur 32.Översiktskarta med Vindpark Ödmården som visar områdesgränsen som var aktuell vid de två samråden, samt ansökningsområdet. 89 (167)

90 9 HÄLSA OCH SÄKERHET 9.1 Ljud I kapitel 9, 10 och 11 redovisas konsekvenser på olika parametrar av den planerade parken. Därefter identifieras föreslagna skyddsåtgärder varvid konsekvenserna efter genomförda skyddsåtgärder bedöms. Miljökonsekvenserna har graderats enligt nedanstående skala: Nulägesbeskrivning Positiv: Med eller utan skyddsåtgärder sker en förbättring av påverkan. Ringa: Med eller utan skyddsåtgärder sker ingen eller mycket begränsad påverkan. Liten: Med eller utan skyddsåtgärder sker en liten påverkan Måttlig: Med planerade skyddsåtgärder sker en viss påverkan. Betydande: Med planerade skyddsåtgärder sker en betydande påverkan. Det nuvarande ljudet i och omkring ansökningsområdet utgörs huvudsakligen av mänskliga verksamheter så som trafik på vägar och järnväg på ömse sidor om området samt det skogsbruk som bedrivs. Det naturliga ljud som finns i området är främst det ljud som skapas av vindens rörelse genom träd och buskar. E4:an går längs med ansökningsområdets västra områdesgräns. Vägen har en årsdygnstrafik på mellan och fordon, enligt Region Gävleborgs Länsplan för regional transportinfrastruktur. Vilka bullernivåer detta ger upphov till beror dels på den aktuella trafikmängden men också andra faktorer så som hastighet, andel tung trafik och väglag. Ungefär en kilometer utanför ansökningsområdes östra gräns löper Ostkustbanan parallellt med områdesgränsen. Samtliga bostäder öster om parken utom nr 42 enligt husinventeringen (bilaga 25) ligger närmare befintlig järnväg än ansökningsområdet. Detta hus (vid Överhammaren) ligger 60 m närmare parkgränsen än järnvägen. Enligt trafikverkets statistik trafikeras sträckan i snitt per dygn med ca 50 tåg, varav en tredjedel är godståg. Sträckan Gävle Sundsvall är idag enkelspårig men dubbelspårsutbyggnaden som planeras på sträckan är den enskilt viktigaste infrastrukturella satsningen i Gävleborg, enligt det regionala utvecklingsprogrammet. Tre alternativa korridorer för järnvägsutbyggnad finns utpekade varav kommunen förordar den västra. En västlig järnvägsdragning skulle innebära att järnvägen kommer att ligga mellan bostäderna och östra gränsen för ansökningsområdet. Buller från järnväg är generellt sett relativt starkt just då ett tåg passerar, medan det däremellan är helt tyst. Längs med järnvägen går även kustvägen, 583, mellan Axmartavlan och Ljusne. Trafikmängden på denna väg, och därmed bullret ifrån den, är troligen störst under sommarmånaderna då besöken till sommarstugorna längs kusten är som mest frekventa. 90 (167)

91 Både på kustvägen och på E4 pågår hela året också dagligen ett stort antal tunga transporter av timmer och kemikalier till massaindustrin i Vallvik och sågverket i Ljusne m fl industrier. Några referensexempel på ljudnivåer visas i Tabell 9. Tabell 9. Typiska ljudnivåer. Ljudnivå i db(a) Typisk/jämförbar ljudnivå 0-15 db(a) Svagast uppfattbara ljud db(a) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation db(a) Medelljudnivå på tyst stadsgata db(a) Samtal på kort avstånd* db(a) Landande jetflygplan på 1000 m höjd db(a) Snälltåg med 100 km/h på 100 m avstånd db(a) Startande långtradare på 5-10 m avstånd *) Samtal kan föras i normal samtalston mitt under ett vindkraftverk i full drift Effekter/konsekvenser av valt alternativ Maximal ljudnivån 40 db(a) vid bostäder som begränsningsvärde för vindkraft har fastslagits i rättspraxis. Detta kan jämföras med motsvarande riktvärden för buller från vägtrafik, 55 db(a) eller från byggarbetsplatser, db(a) beroende på tid på dygnet. Ett vindkraftverk har i huvudsak två olika ljudkällor. Dels uppkommer ett mekaniskt ljud från vindkraftverkets maskinhus (växellåda, pumpar, fläktsystem etc) och dels alstras ett aerodynamiskt ljud vid rotorbladens passage genom luften. Från tidigt 1990-tal och framåt har ljudnivåerna från vindkraftverkens maskinhus successivt minskat och är idag ett mindre problem. Det har även gjorts stora framsteg i att minska det aerodynamiska ljudet från vindkraftverk genom att bl a ändra bladens profil. Intill vindkraftverken har det aerodynamiska ljudet en svischande karaktär, ju längre ifrån vindkraftverket lyssnaren befinner sig desto dovare är ljudet. Det aerodynamiska ljudet påminner om ljudet som uppstår i vegetationen när det blåser. Ljudet kan rent fysikaliskt beskrivas som ett bredbandigt brus där det mest framträdande frekvensområdet är Hz. Det aerodynamiska ljudet hörs främst vid tämligen låga vindhastigheter. Ju starkare det blåser desto mer maskeras det av naturliga ljudkällor som tar över och gör det svårt att uppfatta ljudet från vindkraftverken, se Figur (167)

92 Figur 33. Ljud från vindkraftverk hörs normalt som tydligast vid vindhastigheter omkring 8 m/s. Vid högre vindhastigheter uppkommer en maskeringseffekt på grund av ökat bakgrundsljud. Hur ljudet uppfattas från ett vindkraftverk beror på vilket håll det blåser åt men även vad det är för väder, se Figur 34. En ljudvåg utbreder sig fortare ju varmare det är. Under vissa förhållanden, oftast på vintern uppträder det meteorologiska fenomenet inversion, d v s att temperaturen ökar med höjden. Eftersom ljudvågen utbreder sig snabbare i varmare luft ökar även ljudhastigheten med höjden. Ljudvågen böjs då nedåt vilket resulterar i en högre ljudnivå på marknivå, se fall (a) i Figur 34. Motsatsen sker en varm sommardag då temperaturen avtar med höjden. Ljudvågen böjs då upp från marken och ger en lägre ljudnivå på marken enligt fall (b) i Figur 34. Även vindens hastighet påverkar ljudutbredningen, vilket visas av fall (c) i Figur 34. Vindhastigheten adderas till ljudhastigheten och böjer på så vis ljudvågorna. Vid medvind böjs ljudvågorna nedåt och ljudnivån ökar. Vid marknivå rakt under ett modernt vindkraftverk är ljudnivån ca 55 dba. Ljudet avtar med avståndet till verken med omkring 6 db(a) per avståndsdubblering från ljudkällan. Detta beror dels på att ljudeffekten fördelas över ett större område, och dels på den naturliga dämpning av ljud som sker tack vare luft och mark. 92 (167)