Fälthäfte i. Bonitering. Kronobergs län

Transkript

1 Fälthäfte i Bonitering Kronobergs län G

2 Innehåll Användningsoråde 2 Bonitering ed höjdutvecklingskurvor och interceptetoden 3 Diagra, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagra, Interceptetoden 8 Bonitering ed ståndortsegenskaper r 11 Markfuktighetsklass 11 Rörligt arkvatten 11 Jordartens textur 12 Jorddjup 12 Markslag 13 Typarter för högörttyp (HÖ) och lågörttyp (LÖ) 14 Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) 14 Heterogena ståndorter 15 Flödesschea 16 Tabeller, Tall, Fastark Tabeller, Gran, Fastark 23 Tabeller, Tall och Gran, Torvark 25 Sundsvall Mora Gävle Användningsoråde Boniteringshäftet för G-län kan även användas ino det ljust färgade orådet Göteborg Malö Karlstad Jönköping Uppsala Stockhol Länsgräns Fälthäfte i bonitering används vid praktisk bonitering i fält. Häftet är ett kopleent till Handledning i bonitering ed Skogshögskolans boniteringssyste, författad av Björn Hägglund och Jan-Erik Lundark. I denna fi nns utförligare defi nitioner och anvisningar o hur an ska bonitera. 2

3 Bonitering ed höjdutvecklingskurvor Används i edelålders och äldre bestånd o beståndet är i gott skick och höjdutvecklingen är ostörd. Satliga nedanstående krav åste vara uppfyllda. Beståndet på provytan... K1: doineras av det bonitetsvisande trädslaget K2: är likåldrigt och skillnaden ellan öh-trädens åldrar i brösthöjd är högst 15 år K3: är ej hugget uppifrån K4: har assaslutenhet 0.5 eller högre. Granbestånd skall dock hålla inst slutenet 0.7 o de inte nyligen låggallrats K5: ligger ino kurvornas tilläpningsoråden vad gäller ålder och ståndortsindex K6: har inte haats i sin ungdosutveckling K7: har inte godslats eller dikats. Engångsgödsling i äldre skog är dock tillåten Övrehöjdsträden skall... K8: vara oskadade K9: båda tillhöra det bonitetsvisande trädslaget Härutvöver skall... K10: det lösa jordlagret vara äktigt på provytor i yngre bestånd Övre höjd är den aritetiska edelhöjden för de två grövsta träden (öhträden) på en provyta ed 10 radie. Bonitering ed interceptetoden Kan användas i tall- och granbestånd so är yngre än år i brösthöjd och i tilläpliga delar uppfyller kraven K1-K10. Särskilt gäller att det bonitetsvisande trädslaget skall uppta inst 75 % av grundytan kraven K7 och K8 gäller utvecklingen endast tills dess att de årsskott so utgör interceptet utbildats jordlagret åste vara äktigt, dvs. er än 70 c. Interceptet är längden av de 5 årsskott so följer oedelbart över 2.5 eters höjd. 3

4 Höjdutvecklingskurvor Tall TALL hela Sverige Övre höjd, STÅNDORTSINDEX H, T T 28 T T T T T T 16 T 14 T 12 T Brösthöjdsålder, år Ståndortsindex År till brösthöjd T14 T16 T T T T T T

5 Höjdutvecklingskurvor Gran GRAN södra Sverige Övre höjd, G 38 G 36 STÅNDORTSINDEX H, G 34 G 32 G G 28 G G G G G Brösthöjdsålder, år 90 Ståndortsindex G G G G G G 28 G G 32 G 34 G 36 År till brösthöjd

6 Höjdutvecklingskurvor Vårtbjök VÅRTBJÖRK Svealand och södra Norrland Övre höjd STÅNDORTSINDEX H50, B 28 B B B B B B Brösthöjdsålder, år 6

7 Höjdutvecklingskurvor Bok, Ek BOK Övre höjd STÅNDORTSINDEX H, BOK 34 BOK 32 BOK BOK 28 BOK BOK BOK BOK BOK Total ålde r, år EK Övre höjd 32 STÅNDORTSINDEX H, EK EK EK EK EK EK EK Total ålde r, år 1 Antal år till brösthöjd för övrehöjdsträden Trädslag Bok Ek Ståndortsindex H

8 Interceptetoden Tall TALL STÅNDORTSINDEX H, 28 Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt arkvatten Övriga arkvegetationstyper ed rörligt arkvatten (klass K eller L) Höjd över have t Intercept, d TALL STÅNDORTSINDEX H, 28 Ristyper, Starr-fräkr- entyp och Lav varkstyper då rörligt arkvatten saknas (klass S) Höjd över have t Intercept, d 8

9 Interceptetoden Gran GRAN N STÅNDORTSINDEX H, Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt arkvatten Övriga arkvegetationstyper ed rörligt arkvatten (klass K eller L) Höjd över have t Intercept, d GRAN N STÅNDORTSINDEX H, Ristyper, Starr-fräkr- entyp och Lav varkstyper då rörligt arkvatten saknas (klass S) Höjd över have t Intercept, d 42 9

10 Interceptetoden Tall GRAN 58 N STÅNDORTSINDEX H, Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt arkvatten Övriga arkvegetationstyper ed rörligt arkvatten (klass K eller L) Höjd över have t Intercept, d GRAN 58 N STÅNDORTSINDEX H, Ristyper, Starr-fräkr- entyp och Lav varkstyper då rörligt arkvatten saknas (klass S) Höjd över have t Intercept, d 42 10

11 Bonitering ed ståndortsegenskaper Används på kalark och i bestånd där övrehöjdsträden inte svarar ot växtplatsens bördighet dvs. där de andra etoderna inte kan användas. Markfuktighetsklass Torr ark Grundvattnet djupare än 2. Plan ark på äktiga isälvsavlagringar. Kullar, arkerade krön och åsryggar. Platåer och fl acka, högt belägna terrängavsnitt ed hällar eller grov jordart. Rörlligt arkvatten saknas. Frisk ark Grundvattenytan på ett djup av 1-2 under arkytan. Plan ark och sluttningar. Inga vattensalingar i arkytan. Fuktig ark Grundvattenytan närare arkytan än 1 och i extrea fall synlig i arkerade svackor. Plan ark i låg terräng. Nedersta delen av längre sluttningar och plan ark närast intill dessa. Soartid kan an gå torrskodd o an utnyttjar tuvor. Träden växer ofta på socklar. Ofta bevuxen ed supossor. Blöt ark Grundvattnet bildar vattensalingar i arkytan. Man kan inte gå torrskodd. Tall och gran kan endast undantagsvis uppträda beståndsbildande. Rörligt arkvatten a) Stark lutning >3: (<15 %) Krön S K 0 b) Svag lutning 1-3: (5-15 %) Krön S 0 40 c) Plan ark oedelbart nedanför sluttning ed K eller L K K eller L K resp L L S = Saknas as K = Kortar e pe er ri iod de er L = Längr gre perioder S L 11

12 Jordartens textur ST: Sten Mineraljordspartier ed kornstorlek indre än 2 c i diaetersaknas på provytan (räknat ned till ca 0.5 från arkytan). Morän Sedient GR: Grusig orän Rik på gruskorn Kornstorlek Grus (dia 2- ) 2-. fattig på indre partiklar än sand. Ofta stenrik. SA: Sandig orän Kan ej foras eller Kornstorlek Grovsand rullas Sandpartiklar doinerar. Vanligen åttligt rik på sten och block. SM: Sandig-oig Kan foras. Kornstorlek orän Finare fraktioner Mellansand-Grovo av SM kan även Finare fraktioner rullas, dock ej av SM (grovo tunnare än ) kan Måttligt ycket foras, en ej sand kvar i handen rullas. vid blötning. FM: Finjordrik orän Kan rullas till 4 Kornstorlek indre Fino-Mjäla-Lera eller tunnare. än Kan Obetydligt ed sand rullas till 6 kvar i handen vid eller tunnare. blötning. Jorddjup Mäktigt jorddjup Täligen grunt jorddjup Grunt jorddjup Mycket varierande jorddjup 12 Mer än 70 c. Inga synliga hällar. Mellan och 70 c. Enstaka hällar. Ståndorter på plan eller svagt sluttande ark ed riklig förekost av skenhälla. Mindre än c. Rikligt ed hällar. Brottytor i berggrunden delvis synliga.

13 Flödessfhea för bestäning av SUMPMOSSLOKAL supossor = björnossor + vitossor Täcker bottenskiktet (satliga ossor och lavar) er än 1 % av provytan? Nej Ja Täcker bottenskiktet er än 1/8 av provytan? Nej Ja Täcker supossarna er än 1/8 av provytan? Utgör supossorna er än halva bottenskiktet? Ja Nej Ja Nej Suposslokal Ej suposslokal Suposslokal Ej suposslokal Markslag Fastark Torvark Någonstans ino provytan fi nns ineraljord eller häll ino c:s djup från arkytan. På provytan förekoer torvjord vars tjocklek ino hela ytan överstiger c. Flödesschea för bestäning av bottenskiktstyp på TORVMARK Nej MOSSOR + LAVAR Täcker befi ntligt bottenskikt er än 1 % av beaktad provyteareal? Ja Täcker lavar er än 1/2 av befi ntligt bottenskikt? Nej Täcker vitossarter er än 1/2 av befi ntligt bottenskikt? Nej Varken vitosstyp eller lavtyp Ja Ja Vitosstyp eller lavtyp 13

14 Typarter för högörttyp (HÖ) och lålgörttyp (LÖ) Allän täligen allän Mindre allän, enstaka eller saknas Högörter Brudborste Strätta Busk-stjärnbloa Rödblära Brännässla Trolldruva Gulplister Skogsbingel Kirskål Älgört Gulsippa Sörbollar Kärrtistel Ängssyra Kärrfi bbla Stinksyska Midsoarbloster Högvuxna orbunkar Lund-stjärnbloa Sårläka Skogssallat (uto örnbräken) Myskadra Tandrot Nordisk storhatt Tolta Orbär Tvåblad Raslök Lågörter Blåsippa Vitsippa Lungört Ekbräken Vårlök Nunneörter Harsyra Svalört Hulebloster Vårärt Hultbräken Lågörter o det finns inst en av ovanstående arter Daggkåpa Sultron 1) Hönsbär Ekorrbär Sörbloor 1) Violer (vissa) 1) Stenbär Vero nikor 1) Gullviva 1) Violer (vissa) 1) 1) Arten räknas ej so lågört o stark kulturpåverkan föreligger eller o ståndorten bär tydliga spår av att tidigare under senaste 50-årsperioden ha nyttjats för jordbruk eller varit inhägnad betesark. Häro vittnar bl.a. närliggande husgrunder, stenrösen, rester av stängsel.. Lågörter so tillkoer på torvark Blodrot Kärrfräken Orkidéer (vissa) Björnbrodd Dvärgluer Orkidéer (vissa) Slåtterbloa Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) Halvgräs Skogsfräken Vattenklöver 14 Hjortron (Räknas till starr-fräkentypen endast o skogsfräken eller vattenklöver ingår i fältskiktet eller o det bland halvgräsen fi nns någon art, vars blad fullt utvecklade och lodrätt upphållna når er än 50 c över arkytan. Obs! gäller inte de blobärande strånas höjd. På försoaren bör an äta på fjolårets bladverk).

15 Heterogena ståndorter Olika typer av heterogena ståndorter på produktiv skogsark klassifi ceras enligt nedan, varefter ståndortsindex skattas på vanligt sätt. Heterogena ståndortstyp Lavarkstyp ed örtrikt fältskikt Torr ark ed supossfl äckar Torr r ark ed grandoinerat bestånd Fuktig ark ed lavarkstyp Klassificeras so Lavarkstyp Frisk ark Frisk ark Suposslokal ed starrfräkentyp Frisk ark ed lavarkstyp och Lingontyp och säre ristyper grandoinerat bestånd Minska SI ed % Torv och häll på saa provyta Tall på torr ark ed täligen grunt jorddjup. Minska SI ed 10 % Grunt jorddjup eller ycket varie- Tall på torr ark ed täligen rande jorddjup och/eller jordar- grunt jorddjup. Minska SI ed tens textur angiven so sten 10 % Undantag: Sluttningar ed Jordart anges so grus och SI växtlig skog so uppenbarligen beräknas på vanligt sätt påverkas av rörligt arkvatten Blöt ark utan rörligt arkvatten Suposslokal på fuktig ark klass S utan rörligt arkvatten. Minska SI ed % Blöt ark ed rörligt arkvatten under längre perioder klass L Suposslokal på fuktig ark utan rörligt arkvatten klass S VAR SÄRSKILT KRITISK VID BONITERING AV HETEROGENA STÅND- ORTER. ÄR ERHÅLLNA VÄRDEN RIMLIGA? JÄMFÖR MED NORMALA STÅNDORTER I OMGIVNINGEN! 15

16 BÖRJA HÄ R Täcker BB er än 1% av BPY? Täcker lavar er än 1/4 av BB? LAVMARK MOSSMARK Finns typarter för HÖ eller LÖ? Finns inst 3 typarter för HÖ? Täcker typarter för HÖ+LÖ er än 1% av BPY och är de spridda över er än 1/4 av provytan? Finns enstaka exeplar eplar Finns någon typart av typarter ter för HÖ el. LÖ för HÖ? i luckor ino i övrigt slutet planterat granbestånd? Täcker BF er än 1/16 av BPY? Finns 2 typarter för HÖ so tillsaans täcker er än 1/16 av BF? Finns inst 2 typarter för LÖ eller 1 för HÖ+1 för LÖ so tillsaans täcker er än 1/16 av BF? Täcker en typart för HÖ inst 1/8 av BPY? Täcker 1 typart för LÖ (blåsippa - vårärt) er än 1/8 av BPY? Täcker storhatt eller totalt er än 1/16 av BPY? Högörttyp HÖ Ö R T T Y P E R Lågörttyp LÖ Mark utan fältskikt UF Täcker ris indr e än 1/4 av BPY? Är blåbär doinerande ris? Ör ttyp typ utan ris HÖU UR resp. LÖUR Ör ttyp typ ed blåb åbä bär ärsr ris HÖMR/BLÅ res sp. LÖMR/BL BLÅ U N D E R O R D N A D E Ö R T T Y P E R Ör ttyp typ ed ris uto blåbär bä HÖMR/EJ BLÅ resp esp. LÖMR/EJ BLÅ 1) O ståndorten har ett slutet planterat granbestånd är enstaka förekost av typarter för HÖ alt LÖ utslagsgivande, dvs. kravet på täckning åsidosätts i ett sådant fall. 16

17 Täcker lavar er än 1/2 av BB? Lavrik Lavtyp typ LAVRIK LAV L AV M A R K S T Y P E R Flödesschea För bestäning av arkvegetationstyp på fastark Ja Nej Täcker gräs+ örnbräken + ör ter er än 1/4 av BF? Täcker star r- fräkentypar terna er än 1/4 av BF? Gå vidare Är täckningen större för bredbladiga gräs+ örnbräken + typarter för HÖ och LÖ än för salbladiga gräs + övriga örter? Har blåbärsriset större täckning än de lågvuxna halvgräsen då dessa doinerar bland typarterna? Täcker följande typarter inst 1/2 av BF? örter + gräs + orbunkar + luer- växter + blåbär? + lingon + jölon? Ackuulering av ar ternas täckning + kråkbär + ljung? + odon + skvattra + rosling + tranbär? Bredbladig Salbladig grästyp grästyp + örnbräken BRGR SMGR G R Ä S T Y P E R Starrr- fräken- typ STA-FRÄ Blåbärs- typ BLÅ Lingon- Kråkbär- typ ljung- typ LING KRÅK-LJU R I S T Y P E R Fattigris- typ FA-RIS Förkortningar BPY BF BB HÖ LÖ = Beaktad provyteareal = Befintligt fältskikt = Befintligt bottenskikt = Högörttyp = Lågörttyp Täckningsgrader Andel av hel provyta ed 10 radie 1% 2 3 1/ /16 1/ /8 40 1/

18 Tall på torr ark G-län Ståndortsindex H, M Tall på torr ark Mäktigt jorddjup Täl. grunt jor ddjup Markvegetationstyp Te xtur urkla klass SM SA GR SM SA GR Höjd öv er hav et, Lokalkliatiskt oråde Örttyper eller Bredbladig grästyp Mark utan fältskikt, Salbladig grästyp eller Blåbärstyp Ej K Lingontyp, Kråkbär Ljungtyp eller Fattigristyp Lavrik typ Lavtyp Örttyper eller Bredbladig grästyp Mark utan fältskikt, Salbladig grästyp eller Blåbärstyp K3* Lingontyp, Kråkbär- Ljungtyp eller Fattigristyp Lavrik typ Lavtyp * Sannolikt gäller de förhöjda värdena ino K3 endast på större saanhängande oråden ed hedkaraktär

19 Tall på frisk ark Tall på frisk ark Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper G-län Ståndortsindex H, M Markvegetationstyp Mäktigt t jor ddjup djup Täl l. grunt jor ddju djup 0 Höjd öv er hav et, Högörttyp utan ris eller Högörttyp ed blåbär Lågörttyp utan ris, Lågör ttyp ed blåbär eller Grästyper Örttyp ed ris uto blåbär eller Mark utan fältskikt

20 Tall på frisk ark Tall på frisk ark Ristyper G-län Ståndortsindex H, M Breddgrad Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup jup Täl äl. grunt jor ddjup Te xturklass FM SM SA GR SM SA GR Höjd öv er ha av et, Rörligt arkvatten S, K Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp Fattigristyp L Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp Fattigristyp

21 Tall på frisk ark Tall på frisk ark Lavarkstyper G-län Ståndortsindex H, M Markvegetationstyp Mäktigt t jorddjup djup Täl l. grunt jor ddjup Lavrik typ Lavtyp Plan ark Klass S Höjd öv er hav et, Rörligt arkvatten S, K Övrig ark Pla lan ark Klas lass S Övrig ark L Lavrik typ Lavtyp

22 Tall på fuktig ark Tall på fuktig ark G-län Ståndortsindex H, M Markvegetationstyp Ej suposslokal slokal Suposslokal okal Te xturkl rklas lass FM SM SA GR FM SM SA GR 0 0 Höjd öv er hav et, Rörligt arkvatten S, K Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp r- eller Fattigristyp Starr-Fräk r- entyp L Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp r- eller Fattigristyp Starr-Fräk r- entyp

23 Gran på frisk ark Gran på frisk ark G-län Ståndortsindex H, M Breddgrad Markvegetationstyp Högörttyp utan ris 00 Ej suposslokal Suposslokal Rörligt arkv vatte tten klass S K L S K L Höjd öv er hav et, Lågörttyp utan ris Örttyper ed ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Blåbärstyp Lingontyp och säre ristyper

24 Gran på fuktig ark Gran på fuktig ark Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex ed 1 eter för värden på H eter eller bättre, annars ingen höjning) G-län Ståndortsindex H, M Breddgrad Markvegetationstyp Högörttyp utan ris 00 Ej suposslokal Suposslokal Rörligt arkvatten atten ten klass S K L S K L Höjd öv er hav et, Mark utan fältskikt Lågörtstyp utan ris Örttyper ed ris eller Grästyper Blåbärstyp eller Lingontyp Säre ristyper eller Starr-Fräkentyp

25 Tall på torvark Tall på torvark G-län Ståndortsindex H, M Breddgrad Dikningsingrepp Fältskiktstyp Örttyper Bottenskikt kt Vark en vitosstyp eller er la av vtyp Bottenskikt Vitosstyp styp eller la av vtyp Rörligt arkvatten klass S, K L S, K L Höjd öv er hav et, Dikat Mark utan fältskikt, Grästyper r, Blåbärstyp eller Lingontyp Säre ristyper eller Starr-Fräk r- entyp Odikat Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Säre ristyper eller Starr-Fräk -Fräkentyp OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tilläpbara på trädbevuxen torvark so är produktiv skogsark. 25

26 Gran på torvark Gran på torvark Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex ed 2 eter för värden på H eter eller bättre, annars ed 1 eter) G-län Ståndortsindex H, M Breddgrad Fältskiktstyp Örttyper utan ris eller Mark utan fältskikt Ej suposslokal sslokal Suposslokal okal Rörligt arkvatten atte ten klass S K L S K L 0 0 Höjd öv er hav et, Grästyper Örttyper ed ris, Blåbärstyp eller Lingontyp Säre ristyper eller Starr-Fräkentyp OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tilläpbara på trädbevuxen torvark so är produktiv skogsark.

27 Handledning i Bonitering Boniteringssysteet Höjdutvecklingskurvor Övre höjd Interceptetoden Ståndortsegenskaper Brösthöjdsålder, år Ståndortsindex H el ller H Bonitet sk /h ha oc ch år Del 1 Definitioner och anvisningar Presenterar grunderna för skogshögskolans boniteringssyste Del 2 Diagra och tabeller Används för att bestäa ståndortsindex och bonitet Del 3 Markvegetationstyper - Skogsarksflora Används för att bestäa arkvegetationstypen vid bonitering ed ståndortsegenskaper eller för andra syften Skogsstyrelsen 1985 Oslagsbild: Michael Ekstrand Förlag: Skogsstryelsen Jönköping Tel: (dir) (vx) Handledning i bonitering och de länsvisa fälthäfterna kan beställas hos Skogsstyrelsen, Jönköping