Fälthäfte i. Bonitering. Kalmar län

Transkript

1 Fälthäfte i Bonitering Kalmar län H

2 Innehåll Användningsområde 2 Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram, Interceptmetoden 8 Bonitering med ståndortsegenskaper r 11 Markfuktighetsklass 11 Rörligt markvatten 11 Jordartens textur 12 Jorddjup 12 Markslag 13 Typarter för högörttyp (HÖ) och lågörttyp (LÖ) Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) Heterogena ståndorter Flödesschema Tabeller, Tall, Fastmark Tabeller, Gran, Fastmark Tabeller, Tall och Gran, Torvmark Sundsvall Mora Gävle Användningsområde Boniteringshäftet för H-län kan även användas inom det ljust färgade området Göteborg Malmö Karlstad Jönköping Uppsala Stockholm Länsgräns Fälthäfte i bonitering används vid praktisk bonitering i fält. Häftet är ett komplement till Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem, författad av Björn Hägglund och Jan-Erik Lundmark. I denna fi nns utförligare defi nitioner och anvisningar om hur man ska bonitera. 2

3 Bonitering med höjdutvecklingskurvor Används i medelålders och äldre bestånd om beståndet är i gott skick och höjdutvecklingen är ostörd. Samtliga nedanstående krav måste vara uppfyllda. Beståndet på provytan... K1: domineras av det bonitetsvisande trädslaget K2: är likåldrigt och skillnaden mellan öh-trädens åldrar i brösthöjd är högst år K3: är ej hugget uppifrån K4: har massaslutenhet.5 eller högre. Granbestånd skall dock hålla minst slutenet.7 om de inte nyligen låggallrats K5: ligger inom kurvornas tillämpningsområden vad gäller ålder och ståndortsindex K6: har inte hammats i sin ungdomsutveckling K7: har inte godslats eller dikats. Engångsgödsling i äldre skog är dock tillåten Övrehöjdsträden skall... K8: vara oskadade K9: båda tillhöra det bonitetsvisande trädslaget Härutvöver skall... K1: det lösa jordlagret vara mäktigt på provytor i yngre bestånd Övre höjd är den aritmetiska medelhöjden för de två grövsta träden (öhträden) på en provyta med 1 m radie. Bonitering med interceptmetoden Kan användas i tall- och granbestånd som är yngre än 3 år i brösthöjd och i tillämpliga delar uppfyller kraven K1-K1. Särskilt gäller att det bonitetsvisande trädslaget skall uppta minst 75 % av grundytan kraven K7 och K8 gäller utvecklingen endast tills dess att de årsskott som utgör interceptet utbildats jordlagret måste vara mäktigt, dvs. mer än 7 cm. Interceptet är längden av de 5 årsskott som följer omedelbart över 2.5 meters höjd. 3

4 Höjdutvecklingskurvor Tall TALL hela Sverige Övre höjd, m STÅNDORTSINDEX H, m T 3 T T T T T T T T T 12 T Brösthöjdsålder, år 1 Ståndortsindex År till brösthöjd T T T T T T T T

5 Höjdutvecklingskurvor Gran AN södra Sverige Övre höjd, m G 38 G 36 STÅNDORTSINDEX H, m G 34 G 32 G 3 G G G G G G Brösthöjdsålder, år 9 Ståndortsindex G G G G G G G 3 G 32 G 34 G 36 År till brösthöjd

6 Höjdutvecklingskurvor Vårtbjök VÅRTBJÖRK Svealand och södra Norrland Övre höjd m STÅNDORTSINDEX H5, m B B B B B B B Brösthöjdsålder, år 6

7 Höjdutvecklingskurvor Bok, Ek BOK Övre höjd m STÅNDORTSINDEX H, m BOK 34 BOK 32 BOK 3 BOK BOK BOK BOK BOK BOK Total ålde r, år EK Övre höjd m 32 STÅNDORTSINDEX H, m EK 3 3 EK EK EK EK EK EK Total ålde r, år 1 Antal år till brösthöjd för övrehöjdsträden Trädslag Bok Ek Ståndortsindex 12 1 H m

8 Interceptmetoden Tall TALL STÅNDORTSINDEX H, m 3 Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över have t m 5 m Intercept, dm TALL STÅNDORTSINDEX H, m Ristyper, Starr-fräkr- entyp och Lav vmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd över have t m 5 m Intercept, dm 8

9 Interceptmetoden Gran AN N STÅNDORTSINDEX H, m Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över have t -2 m m Intercept, dm AN N STÅNDORTSINDEX H, m Ristyper, Starr-fräkr- entyp och Lav vmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd över have t - m m Intercept, dm 42 9

10 Interceptmetoden Gran AN N STÅNDORTSINDEX H, m Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över have t -2 m m Intercept, dm AN N STÅNDORTSINDEX H, m Ristyper, Starr-fräkr- entyp och Lav vmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd över have t - m m Intercept, dm 42 1

11 Bonitering med ståndortsegenskaper Används på kalmark och i bestånd där övrehöjdsträden inte svarar mot växtplatsens bördighet dvs. där de andra metoderna inte kan användas. Markfuktighetsklass Torr mark Grundvattnet djupare än 2 m. Plan mark på mäktiga isälvsavlagringar. Kullar, markerade krön och åsryggar. Platåer och fl acka, högt belägna terrängavsnitt med hällar eller grov jordart. Rörlligt markvatten saknas. Frisk mark Grundvattenytan på ett djup av 1-2 m under markytan. Plan mark och sluttningar. Inga vattensamlingar i markytan. Fuktig mark Grundvattenytan närmare markytan än 1 m och i extrema fall synlig i markerade svackor. Plan mark i låg terräng. Nedersta delen av längre sluttningar och plan mark närmast intill dessa. Sommartid kan man gå torrskodd om man utnyttjar tuvor. Träden växer ofta på socklar. Ofta bevuxen med sumpmossor. Blöt mark Grundvattnet bildar vattensamlingar i markytan. Man kan inte gå torrskodd. Tall och gran kan endast undantagsvis uppträda beståndsbildande. Rörligt markvatten a) Stark lutning >3: (< %) Krön S K 3 m b) Svag lutning 1-3: (5- %) Krön S 4 m c) Plan mark omedelbart nedanför sluttning med K eller L m K K eller L K resp L L m m S = Saknas as K = Kortar e pe er ri iod de er L = Längr gre perioder S L 11

12 Jordartens textur ST: Sten Mineraljordspartier med kornstorlek mindre än 2 cm i diametersaknas på provytan (räknat ned till ca.5 m från markytan). Morän Sediment : Grusig morän Rik på gruskorn Kornstorlek Grus (diam 2- mm) 2- mm. fattig på mindre partiklar än sand. Ofta stenrik. : Sandig morän Kan ej formas eller Kornstorlek Grovsand rullas..6-2 mm. Sandpartiklar dominerar. Vanligen måttligt rik på sten och block. SM: Sandig-moig Kan formas. Kornstorlek morän Finare fraktioner.6-.6 mm. Mellansand-Grovmo av SM kan även Finare fraktioner rullas, dock ej av SM (grovmo tunnare än 4 mm mm) kan Måttligt mycket formas, men ej sand kvar i handen rullas. vid blötning. FM: Finjordrik morän Kan rullas till 4 mm Kornstorlek mindre Finmo-Mjäla-Lera eller tunnare. än.6 mm. Kan Obetydligt med sand rullas till 6 mm kvar i handen vid eller tunnare. blötning. Jorddjup Mäktigt jorddjup Tämligen grunt jorddjup Grunt jorddjup Mycket varierande jorddjup 12 Mer än 7 cm. Inga synliga hällar. Mellan och 7 cm. Enstaka hällar. Ståndorter på plan eller svagt sluttande mark med riklig förekomst av skenhälla. Mindre än cm. Rikligt med hällar. Brottytor i berggrunden delvis synliga.

13 Flödessfhema för bestämning av SUMPMOSSLOKAL sumpmossor = björnmossor + vitmossor Täcker bottenskiktet (samtliga mossor och lavar) mer än 1 % av provytan? Nej Ja Täcker bottenskiktet mer än 1/8 av provytan? Nej Ja Täcker sumpmossarna mer än 1/8 av provytan? Utgör sumpmossorna mer än halva bottenskiktet? Ja Nej Ja Nej Sumpmosslokal Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Ej sumpmosslokal Markslag Fastmark Torvmark Någonstans inom provytan fi nns mineraljord eller häll inom 3 cm:s djup från markytan. På provytan förekommer torvjord vars tjocklek inom hela ytan överstiger 3 cm. Flödesschema för bestämning av bottenskiktstyp på TORVMARK Nej MOSSOR + LAVAR Täcker befi ntligt bottenskikt mer än 1 % av beaktad provyteareal? Ja Täcker lavar mer än 1/2 av befi ntligt bottenskikt? Nej Täcker vitmossarter mer än 1/2 av befi ntligt bottenskikt? Nej Varken vitmosstyp eller lavtyp Ja Ja Vitmosstyp eller lavtyp 13

14 Typarter för högörttyp (HÖ) och lålgörttyp (LÖ) Allmän tämligen allmän Mindre allmän, enstaka eller saknas Högörter Brännässla Älgört Brudborste Skogsbingel Kirskål Ängssyra Busk-stjärnblomma Smörbollar Kärrtistel Högvuxna ormbunkar Gulplister Sårläka Midsommarblomster (utom örnbräken) Gulsippa Tandrot Ormbär Kärrfi bbla Tolta Skogssallat Lund-stjärnblomma Tvåblad Stinksyska Myskmadra Strätta Nordisk stormhatt Trolldruva Ramslök Rödblära Lågörter Blåsippa Svalört Lungört Ekbräken Vitsippa Vårärt Harsyra Vårlök Humleblomster Hultbräken Nunneörter Lågörter om det finns minst en av ovanstående arter Daggkåpa Smörblommor Hönsbär Ekorrbär Veronicor Viol (Fjällviol) Stenbär Violer (vissa) Gullviva Smultron 1) Arten räknas ej som lågört om stark kulturpåverkan föreligger eller om ståndorten bär tydliga spår av att tidigare under senaste 5-årsperioden ha nyttjats för jordbruk eller varit inhägnad betesmark. Härom vittnar bl.a. närliggande husgrunder, stenrösen, rester av stängsel m.m. Lågörter som tillkommer på torvmark Blodrot Kärrfräken Orkidéer (Jungfru Marie nycklar) Björnbrodd Dvärglummer Orkidéer (vissa) Slåtterblomma Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) Halvgräs Skogsfräken Vattenklöver Hjortron (Räknas till starr-fräkentypen endast om skogsfräken eller vattenklöver ingår i fältskiktet eller om det bland halvgräsen fi nns någon art, vars blad fullt utvecklade och lodrätt upphållna når mer än 5 cm över markytan. Obs! gäller inte de blombärande strånas höjd. På försommaren bör man mäta på fjolårets bladverk).

15 Heterogena ståndorter Olika typer av heterogena ståndorter på produktiv skogsmark klassifi ceras enligt nedan, varefter ståndortsindex skattas på vanligt sätt. Heterogena ståndortstyp Lavmarkstyp med örtrikt fältskikt Torr mark med sumpmossfl äckar Torr r mark med grandominerat bestånd Fuktig mark med lavmarkstyp Klassificeras som Lavmarkstyp Frisk mark Frisk mark Sumpmosslokal med starrfräkentyp Frisk mark med lavmarkstyp och Lingontyp och sämre ristyper grandominerat bestånd Minska SI med % Torv och häll på samma provyta Tall på torr mark med tämligen grunt jorddjup. Minska SI med 1 % Grunt jorddjup eller mycket varie- Tall på torr mark med tämligen rande jorddjup och/eller jordar- grunt jorddjup. Minska SI med tens textur angiven som sten 1 % Undantag: Sluttningar med Jordart anges som grus och SI växtlig skog som uppenbarligen beräknas på vanligt sätt påverkas av rörligt markvatten Blöt mark utan rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark klass S utan rörligt markvatten. Minska SI med 3 % Blöt mark med rörligt markvatten under längre perioder klass L Sumpmosslokal på fuktig mark utan rörligt markvatten klass S VAR SÄRSKILT KRITISK VID BONITERING AV HETEROGENA STÅND- ORTER. ÄR ERHÅLLNA VÄRDEN RIMLIGA? JÄMFÖR MED NORMALA STÅNDORTER I OMGIVNINGEN!

16 BÖRJA HÄ R Täcker BB mer än 1% av BPY? Täcker lavar mer än 1/4 av BB? LAVMARK MOSSMARK Finns typarter för HÖ eller LÖ? Finns minst 3 typarter för HÖ? Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPY och är de spridda över mer än 1/4 av provytan? Finns enstaka exemplar emplar Finns någon typart av typarter ter för HÖ el. LÖ för HÖ? i luckor inom i övrigt slutet planterat granbestånd? Täcker BF mer än 1/ av BPY? Finns 2 typarter för HÖ som tillsammans täcker mer än 1/ av BF? Finns minst 2 typarter för LÖ eller 1 för HÖ+1 för LÖ som tillsammans täcker mer än 1/ av BF? Täcker en typart för HÖ minst 1/8 av BPY? Täcker 1 typart för LÖ (blåsippa - vårärt) mer än 1/8 av BPY? Täcker stormhatt eller totalt mer än 1/ av BPY? Högörttyp HÖ Ö R T T Y P E R Lågörttyp LÖ Mark utan fältskikt UF Täcker ris mindr e än 1/4 av BPY? Är blåbär dominerande ris? Ör ttyp typ utan ris HÖUR resp. LÖUR Ör ttyp typ med blåb åbä bär ärs sr ris HÖMR/BLÅ res sp. LÖMR/BL BLÅ U N D E R O R D N A D E Ö R T T Y P E R Örttyp typ med ris uto tom blå åb bär HÖMR/EJ BLÅ res sp. LÖMR/EJ BLÅ 1) Om ståndorten har ett slutet planterat granbestånd är enstaka förekomst av typarter för HÖ alt LÖ utslagsgivande, dvs. kravet på täckning åsidosätts i ett sådant fall.

17 Täcker lav var mer än 1/2 av BB? Lavrik Lavtyp typ LAVRIK LAV L AV M A R K S T Y P E R Flödesschema För bestämning av markvegetationstyp på fastmark Ja Nej Täcker gräs+ örnbräken + örter mer än 1/4 av BF? Täcker starr- fräkentypar terna mer än 1/4 av BF? Gå vidare Är täckningen större för bredbladiga gräs+ örnbräken + typarter för HÖ och LÖ än för smalbladiga gräs + övriga örter? Har blåbärsriset större täckning än de lågvuxna halvgräsen då dessa dominerar bland typarterna? Täcker följande typarter minst 1/2 av BF? örter + gräs + ormbunkar + lummer- växter + blåbär? + lingon + mjölon? Ackumulering av ar ternas täckning + kråkbär + ljung? + odon + skvattram + rosling + tranbär? Bredbladig Smalbladig grästyp grästyp + örnbräken BR SM G R Ä S T Y P E R Starrr- fräken- typ STA-FRÄ Blåbärs- typ BLÅ Lingon- Kråkbär- typ ljung- typ LING KRÅK-LJU R I S T Y P E R Fattigris- typ FA-RIS Förkortningar BPY BF BB HÖ LÖ = Beaktad provyteareal = Befintligt fältskikt = Befintligt bottenskikt = Högörttyp = Lågörttyp Täckningsgrader Andel av hel provyta med 1 m radie 1% 2 3 m 1/4 2 8 m 1/ 1/2 1/8 4 1/1 3

18 Tall på torr mark Tall på torr mark Markvegetationstyp H-län Ståndortsindex H, M Mäktigt jorddjup djup Täml. grunt jor ddjup xtur rkla klass SM SM Höjd öv er hav et, m Lokalklimatiskt område Örttyper eller Bredbladig grästyp Ej K3 Mark utan fältskikt, Smalbladig grästyp eller Blåbärstyp Lingontyp, Kråkbär Ljungtyp eller Fattigristyp 2 Lavrik typ Lavtyp Örttyper eller Bredbladig grästyp K3* Mark utan fältskikt, Smalbladig grästyp eller Blåbärstyp Lingontyp, Kråkbär- Ljungtyp eller Fattigristyp 29 Lavrik typ Lavtyp * Sannolikt gäller de förhöjda värdena inom K3 endast på större sammanhängande områden med hedkaraktär.

19 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Örttyper, Grästyper och Mark utan fältskikt H-län Ståndortsindex H, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup djup Täml ml. grunt jor ddjup Höjd öv er hav et, m Lokalklimatiskt område Högörttyp utan ris eller Högörttyp med blåbär Ej M2 Lågörttyp utan ris, Lågör ttyp med blåbär eller Grästyper Örttyp med ris utom blåbär eller Mark utan fältskikt Högörttyp utan ris eller Högörttyp med blåbär M2* Lågörttyp utan ris, Lågör ttyp med blåbär eller Grästyper Örttyp med ris utom blåbär eller Mark utan fältskikt * I M2-områdets västra del bör inom en övergångszon stårdortsindex ökas med 1-2 meter (Tillägg till Handledningarna).

20 Tall på frisk mark Ståndortsindex H, M H-län Ristyper Rörligt markvatten klass S och klass K Markvegetationstyp Breddgrad T xturklass ss ass ass las klas kla rkla urkl urk tur xtur xtu xtu xt x Mäktigt jor Mä Mäktig or Mäktigt jor Mäktigt jor Mäktigt jor äktigt jor ktigt jorddjup up djup ddjup ddjup ddjup dd ddju dd d Höjd öv öv öv öv d öv d ö jd ö öjd ö öjd Höjd Höjd Höj Hö Hö H a er ha ha ha ha h r h r h er er er e v av av av a et, t, t et et et e m FM FM FM FM SM SM SM SM SM SM SM Rörligt markvatten S, K Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp r- r Fattigristyp Täml Täml Täml Täml Täml. grunt jo grunt jo grunt jo grunt jord rd rd rddjup djup djup djup djup Tall på frisk mark Tall på frisk mark

21 Tall på frisk mark Ståndortsindex H, M H-län Ristyper Rörligt markvatten klass L Markvegetationstyp Breddgrad T xturklass ss ass ass las klas kla rkla urkl urk tur xtur xtu xtu xt x Mäktigt jor Mä Mäktig or Mäktigt jor Mäktigt jor Mäktigt jor äktigt jor ktigt jorddjup up djup ddjup ddjup ddjup dd ddju dd d Höjd öv öv öv öv d öv d ö jd ö öjd ö öjd Höjd Höjd Höj Hö Hö H a er ha ha ha ha h r h r h er er er e v av av av a et, t, t, t et et et e m FM FM FM FM SM SM SM SM SM SM SM R Rörligt markvatten L Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp r- r Fattigristyp Täml Täml Täml Täml Täml. grunt jo grunt jo grunt jo grunt jord rd rd rddjup djup djup djup djup Tall på frisk mark Tall på frisk mark

22 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Lavmarkstyper Markvegetationstyp Lavrik typ Lavtyp Mäktigt t jorddjup djup Täml. grunt jord djup Plan mark klass S Övrig mark Höjd öv er hav et, m Plan mark klass S Övrig mark Rörligt markvatten S, K L Lavrik typ Lavtyp H-län Ståndortsindex H, M 1 3

23 Tall på fuktig mark Ståndortsindex H, M H-län Markvegetationstyp Sumpmos al os osslo osslokal okal al mo mo mo pmo mpmo mpm umpm Sump Sump Sum Sum Su S T xtu kla ur urkla klass ass u tu xtu xtu xtu xt x FM FM FM FM SM SM SM SM SM FM FM FM G Höjd öv öv öv öv d öv jd ö öjd ö öjd Höjd Höj Hö Hö H er h r ha r er er er e v av av a et et, t, m Örttyper Rörligt markvatten S, K Mark utan fältskikt,grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär Ljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär Ljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper L SM SM G Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark

24 Gran på frisk mark Gran på frisk mark Örttyper, Grästyper och Mark utan fältskikt Område ej M2 H-län Ståndortsindex H, M Breddgrad Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal sslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten atten ten klass S K L S K L Höjd öv er hav et, m 2 Lokalklimatiskt område Högörttyp utan ris Ej M2 Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Mark utan fältskikt Grästyper

25 Gran på frisk mark Gran på frisk mark Örttyper, Grästyper och Mark utan fältskikt Område M2 H-län Ståndortsindex H, M Ej sumpmosslokal sslokal Sumpmosslokal mos okal Rörlig örligt mark arkv vatte tten ten klass S K L S K L Markvegetationstyp Lokalklimatområde Breddgrad Högörttyp utan ris M2* Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Mark utan fältskikt Grästyper * I M2-områdets västra del bör inom en övergångszon stårdortsindex ökas med 1-2 meter (Tillägg till Handledningarna).

26 Gran på frisk mark Gran på frisk mark Ristyper H-län Ståndortsindex H, M Breddgrad Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal ssloka slokal Sumpmosslokal mossloka okal Rörligt mar ark rkv vat atte tten ten klass S K L S K L 1 3 Höjd öv er hav et, m Blåbärstyp Lingontyp och Sämre ristyper

27 Höjdutvecklingskurvor Gran på fuktig mark Gran Gran på fuktig mark Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter). H-län Ståndortsindex H, M Breddgrad Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd öv er hav et, m 3 Högörttyp utan ris Mark utan fältskikt Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Grästyper Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp

28 Tall på torvmark H-län Ståndortsindex H, M Tall på torvmark Bottenskikt Vitmosstyp eller la av vatyp Bottenskikt kt Vark en vitmosstyp eller ler la av vtyp Breddgrad Markvegetationstyp Rörligt mark arkv vatte atten ten - klass S, K L S, K L Höjd öv er ha av et, m Dikningsgrepp Örttyper 2 Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Dikat Sämre ristyper eller Starr-Fräk -Fräkentyp Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Odikat Sämre ristyper eller Starr-Fräk -Fräkentyp 13 OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark.

29 Gran på torvmark Gran på torvmark Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 2 meter för värden på H 3 meter eller bättre, annars 1 meter) H-län Ståndortsindex H, M Breddgrad Fältskiktstyp Bottenskikt kt Ej vitmosstyp Rörligt markva vatt atten ten klass Bottenskikt Vitmosstyp typ S K L S K L Höjd öv er hav et, m 3 1 Örttyper utan ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Örttyper med ris, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr Fräkentyp OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 29

30 Handledning i Bonitering Boniteringssystemet Höjdutvecklingskurvor Övre höjd Interceptmetoden Ståndortsegenskaper Brösthöjdsålder, år Ståndortsindex H1 el ller H5 5 m m 3 Bonitet m sk /h ha oc ch år Del 1 Definitioner och anvisningar Presenterar grunderna för skogshögskolans boniteringssystem Del 2 Diagram och tabeller Används för att bestämma ståndortsindex och bonitet Del 3 Markvegetationstyper - Skogsmarksflora Används för att bestämma markvegetationstypen vid bonitering med ståndortsegenskaper eller för andra syften Skogsstyrelsen 85 Omslagsbild: Michael Ekstrand Förlag: Skogsstryelsen Jönköping l: (dir) 36- (vx) Handledning i bonitering och de länsvisa fälthäfterna kan beställas hos Skogsstyrelsen, Jönköping