Fälthäfte i. Bonitering. Västernorrlands län

Transkript

1 Fälthäfte i Bonitering Västernorrlands län Y

2 Innehåll Användningsområde 2 Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram, Interceptmetoden 8 Bonitering med ståndortsegenskaper Markfuktighetsklass Rörligt markvatten Jordartens textur Jorddjup Markslag Typarter för högörttyp (HÖ) och lågörttyp (LÖ) Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) Heterogena ståndorter Flödesschema Tabeller, Tall, Fastmark Tabeller, Gran, Fastmark 33 Tabeller, Tall och Gran, Torvmark 37 Kiruna Jokkmokk Användningsområde Östersund Storuman Umeå Luleå Boniteringshäftet för kan även användas inom det ljust färgade området Sundsvall Länsgräns Lapplandsgräns Fälthäfte i bonitering används vid praktisk bonitering i fält. Häftet är ett komplement till Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem, författad av Björn Hägglund och Jan-Erik Lundmark. I denna finns utförligare definitioner och anvisningar om hur man ska bonitera. 2

3 Bonitering med höjdutvecklingskurvor Används i medelålders och äldre bestånd om beståndet är i gott skick och höjdutvecklingen är ostörd. Samtliga nedanstående krav måste vara uppfyllda. Beståndet på provytan... K1: domineras av det bonitetsvisande trädslaget K2: är likåldrigt och skillnaden mellan öh-trädens åldrar i brösthöjd är högst år K3: är ej hugget uppifrån K4: har massaslutenhet 0.5 eller högre. Granbestånd skall dock hålla minst slutenet 0.7 om de inte nyligen låggallrats K5: ligger inom kurvornas tillämpningsområden vad gäller ålder och ståndortsindex K6: har inte hammats i sin ungdomsutveckling K7: har inte godslats eller dikats. Engångsgödsling i äldre skog är dock tillåten Övrehöjdsträden skall... K8: vara oskadade K9: båda tillhöra det bonitetsvisande trädslaget Härutvöver skall... K: det lösa jordlagret vara mäktigt på provytor i yngre bestånd Övre höjd är den aritmetiska medelhöjden för de två grövsta träden (öhträden) på en provyta med m radie. Bonitering med interceptmetoden Kan användas i tall- och granbestånd som är yngre än 30 år i brösthöjd och i tillämpliga delar uppfyller kraven K1-K. Särskilt gäller att det bonitetsvisande trädslaget skall uppta minst 75 % av grundytan kraven K7 och K8 gäller utvecklingen endast tills dess att de årsskott som utgör interceptet utbildats jordlagret måste vara mäktigt, dvs. mer än 70 cm. Interceptet är längden av de 5 årsskott som följer omedelbart över 2.5 meters höjd. 3

4 Höjdutvecklingskurvor Tall TALL hela Sverige Övre höjd, m STÅNDORTSINDEX H0, m T 30 T 28 T 26 T T T T T T T T Brösthöjdsålder, år Ståndortsindex År till brösthöjd T T T T T T T26 T

5 Höjdutvecklingskurvor Gran GRAN norra Sverige Övre höjd, m G 32 G 30 G 28 STÅNDORTSINDEX H0, m G 26 G G G G G G G G Brösthöjdsålder, år Ståndortsindex G G G G G G 26 G 28 G 30 År till brösthöjd Norra Sverige Norrland och Kopparbergs län G

6 Höjdutvecklingskurvor Vårtbjök VÅRTBJÖRK Svealand och södra Norrland Övre höjd m STÅNDORTSINDEX H50, m B 28 B 26 B B B B B Brösthöjdsålder, år 6

7 Höjdutvecklingskurvor Contortatall CONTORTATALL norra Sverige Övre höjd m STÅNDORTSINDEX H50, m C 28 C 26 C C C C C C Brösthöjdsålder, år Norra Sverige: Norrland och Kopparbergs län 7

8 Interceptmetoden Tall TALL STÅNDORTSINDEX H0, m Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över havet 0 m 500 m Intercept, dm TALL STÅNDORTSINDEX H0, m Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd över havet 0 m 500 m Intercept, dm 8

9 Interceptmetoden Gran GRAN N STÅNDORTSINDEX H0, m Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över havet 0-0 m 300 m 400 m 500 m Intercept, dm GRAN N STÅNDORTSINDEX H0, m Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) 300 m 400 m 500 m Höjd över havet 0-0 m Intercept, dm 9

10 Höjdutvecklingskurvor Gran GRAN N STÅNDORTSINDEX H0, m Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över havet 300 m 400 m 500 m 0-0 m Intercept, dm GRAN N STÅNDORTSINDEX H0, m Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd över havet 0-0 m 300 m 400 m 500 m Intercept, dm

11 Bonitering med ståndortsegenskaper Används på kalmark och i bestånd där övrehöjdsträden inte svarar mot växtplatsens bördighet dvs. där de andra metoderna inte kan användas. Markfuktighetsklass Torr mark Grundvattnet djupare än 2 m. Plan mark på mäktiga isälvsavlagringar. Kullar, markerade krön och åsryggar. Platåer och flacka, högt belägna terrängavsnitt med hällar eller grov jordart. Rörlligt markvatten saknas. Frisk mark Grundvattenytan på ett djup av 1-2 m under markytan. Plan mark och sluttningar. Inga vattensamlingar i markytan. Fuktig mark Grundvattenytan närmare markytan än 1 m och i extrema fall synlig i markerade svackor. Plan mark i låg terräng. Nedersta delen av längre sluttningar och plan mark närmast intill dessa. Sommartid kan man gå torrskodd om man utnyttjar tuvor. Träden växer ofta på socklar. Ofta bevuxen med sumpmossor. Blöt mark Grundvattnet bildar vattensamlingar i markytan. Man kan inte gå torrskodd. Tall och gran kan endast undantagsvis uppträda beståndsbildande. Rörligt markvatten a) Stark lutning >3: (< %) Krön S K 0 30 m b) Svag lutning 1-3: (5- %) Krön S 0 40 m c) Plan mark omedelbart nedanför sluttning med K eller L 0 m K K eller L L 0 m K resp L 25 m S = Saknas K = Kortare perioder L = Längre perioder S L

12 Jordartens textur ST: Sten Mineraljordspartier med kornstorlek mindre än 2 cm i diametersaknas på provytan (räknat ned till ca 0.5 m från markytan). Morän Sediment GR: Grusig morän Rik på gruskorn Kornstorlek Grus (diam 2- mm) 2- mm. fattig på mindre partiklar än sand. Ofta stenrik. SA: Sandig morän Kan ej formas eller Kornstorlek Grovsand rullas mm. Sandpartiklar dominerar. Vanligen måttligt rik på sten och block. SM: Sandig-moig Kan formas. Kornstorlek morän Finare fraktioner mm. Mellansand-Grovmo av SM kan även Finare fraktioner rullas, dock ej av SM (grovmo tunnare än 4 mm mm) kan Måttligt mycket formas, men ej sand kvar i handen rullas. vid blötning. FM: Finjordrik morän Kan rullas till 4 mm Kornstorlek mindre Finmo-Mjäla-Lera eller tunnare. än 0.06 mm. Kan Obetydligt med sand rullas till 6 mm kvar i handen vid eller tunnare. blötning. Jorddjup Mäktigt jorddjup Tämligen grunt jorddjup Grunt jorddjup Mycket varierande jorddjup Mer än 70 cm. Inga synliga hällar. Mellan och 70 cm. Enstaka hällar. Ståndorter på plan eller svagt sluttande mark med riklig förekomst av skenhälla. Mindre än cm. Rikligt med hällar. Brottytor i berggrunden delvis synliga.

13 Flödessfhema för bestämning av SUMPMOSSLOKAL sumpmossor = björnmossor + vitmossor Täcker bottenskiktet (samtliga mossor och lavar) mer än 1 % av provytan? Nej Ja Täcker bottenskiktet mer än 1/8 av provytan? Nej Ja Täcker sumpmossarna mer än 1/8 av provytan? Utgör sumpmossorna mer än halva bottenskiktet? Ja Nej Ja Nej Sumpmosslokal Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Ej sumpmosslokal Markslag Fastmark Torvmark Någonstans inom provytan finns mineraljord eller häll inom 30 cm:s djup från markytan. På provytan förekommer torvjord vars tjocklek inom hela ytan överstiger 30 cm. Flödesschema för bestämning av bottenskiktstyp på TORVMARK Nej MOSSOR + LAVAR Täcker befintligt bottenskikt mer än 1 % av beaktad provyteareal? Ja Täcker lavar mer än 1/2 av befintligt bottenskikt? Nej Täcker vitmossarter mer än 1/2 av befintligt bottenskikt? Nej Varken vitmosstyp eller lavtyp Ja Ja Vitmosstyp eller lavtyp

14 Typarter för högörttyp (HÖ) och lålgörttyp (LÖ) Allmän tämligen allmän Mindre allmän, enstaka eller saknas Högörter Brudborste Strätta Busk-stjärnblomma Skogssallat Brännässla Tolta Gulplister Smörbollar Kärrtistel Älgört Gulsippa Stinksyska Midsommarblomster Ängssyra Kirskål Sårläka Nordisk stormhatt Högvuxna ormbunkar Kärrfibbla Tandrot Ormbär (utom örnbräken) Lund-stjärnblomma Trolldruva Rödblära Myskmadra Tvåblad Ramslök Skogsbingel Lågörter Ekbräken Harsyra Humleblomster Hultbräken Blåsippa Lungört Nummeörter Svalört Vitsippa Vårlök Vårärt Lågörter om det finns minst en av ovanstående arter Daggkåpa Veronikor 1) Gullviva 1) Ekorrbär Violer (vissa) 1) Violer (vissa) 1) Hönsbär Stenbär Smultron 1) Smörblommmor 1) 1) Arten räknas ej som lågört om stark kulturpåverkan föreligger eller om ståndorten bär tydliga spår av att tidigare under senaste 50-årsperioden ha nyttjats för jordbruk eller varit inhägnad betesmark. Härom vittnar bl.a. närliggande husgrunder, stenrösen, rester av stängsel m.m. Lågörter som tillkommer på torvmark Björnbrodd Kärrfräken Orikidéer (vissa) Blodrot Orkidéer (vissa) Dvärglummer Slåtterblomma Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) Halvgräs Skogsfräken Vattenklöver Hjortron (Räknas till starr-fräkentypen endast om skogsfräken eller vattenklöver ingår i fältskiktet eller om det bland halvgräsen finns någon art, vars blad fullt utvecklade och lodrätt upphållna når mer än 50 cm över markytan. Obs! gäller inte de blombärande strånas höjd. På försommaren bör man mäta på fjolårets bladverk).

15 Heterogena ståndorter Olika typer av heterogena ståndorter på produktiv skogsmark klassificeras enligt nedan, varefter ståndortsindex skattas på vanligt sätt. Heterogen ståndortstyp Lavmarkstyp med örtrikt fältskikt Torr mark med sumpmossfläckar Klassificeras som Lavmarkstyp Frisk mark Torr mark med grandominerat Frisk mark bestånd Fuktig mark med lavmarkstyp Sumpmosslokal med starrfräkentyp Frisk mark med lavmarkstyp och Lingontyp och sämre ristyper grandominerat bestånd Minska SI med % Torv och häll på samma provyta Tall på torr mark med tämligen grunt jorddjup. Minska SI med % Grunt jorddjup eller mycket varie- Tall på torr mark med tämligen rande jorddjup och/eller jordar- grunt jorddjup. Minska SI med tens textur angiven som sten % Undantag: Sluttningar med Jordart anges som grus och SI växtlig skog som uppenbarligen beräknas på vanligt sätt påverkas av rörligt markvatten Blöt mark utan rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark klass S utan rörligt markvatten. Minska SI med 30 % Blöt mark med rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark under längre perioder klass L utan rörligt markvatten klass S VAR SÄRSKILT KRITISK VID BONITERING AV HETEROGENA STÅND- ORTER. ÄR ERHÅLLNA VÄRDEN RIMLIGA? JÄMFÖR MED NORMALA STÅNDORTER I OMGIVNINGEN!

16 BÖRJA HÄR Täcker BB mer än 1% av BPY? Täcker lavar mer än 1/4 av BB? LAVMARK MOSSMARK Finns typarter för HÖ eller LÖ? Finns minst 3 typarter för HÖ? Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPY och är de spridda över mer än 1/4 av provytan? Finns någon typart för HÖ? Finns enstaka exemplar av typarter för HÖ el. LÖ i luckor inom i övrigt slutet planterat granbestånd? Täcker BF mer än 1/ av BPY? Finns 2 typarter för HÖ som tillsammans täcker mer än 1/ av BF? Finns minst 2 typarter för LÖ eller 1 för HÖ+1 för LÖ som tillsammans täcker mer än 1/ av BF? Täcker en typart för HÖ minst 1/8 av BPY? Täcker 1 typart för LÖ (blåsippa - vårärt) mer än 1/8 av BPY? Täcker stormhatt eller totalt mer än 1/ av BPY? Högörttyp HÖ ÖRTTYPER Lågörttyp LÖ Mark utan fältskikt UF Täcker ris mindre än 1/4 av BPY? Är blåbär dominerande ris? Örttyp utan ris HÖUR resp. LÖUR Örttyp med blåbärsris HÖMR/BLÅ resp. LÖMR/BLÅ UNDERORDNADE ÖRTTYPER Örttyp med ris utom blåbär HÖMR/EJ BLÅ resp. LÖMR/EJ BLÅ 1) Om ståndorten har ett slutet planterat granbestånd är enstaka förekomst av typarter för HÖ alt LÖ utslagsgivande, dvs. kravet på täckning åsidosätts i ett sådant fall.

17 Täcker lavar mer än 1/2 av BB? Lavrik typ LAVRIK Lavtyp LAV LAVMARKSTYPER Flödesschema För bestämning av markvegetationstyp på fastmark Ja Nej Täcker gräs+ örnbräken + örter mer än 1/4 av BF? Täcker starrfräkentyparterna mer än 1/4 av BF? Gå vidare Är täckningen större för bredbladiga gräs+ örnbräken + typarter för HÖ och LÖ än för smalbladiga gräs + övriga örter? Har blåbärsriset större täckning än de lågvuxna halvgräsen då dessa dominerar bland typarterna? Täcker följande typarter minst 1/2 av BF? örter + gräs + ormbunkar + lummerväxter + blåbär? + lingon + mjölon? Ackumulering av ar ternas täckning + kråkbär + ljung? + odon + skvattram + rosling + tranbär? Bredbladig grästyp + örnbräken BRGR Smalbladig grästyp SMGR GRÄSTYPER Starrfräkentyp STA-FRÄ BLÅ LING Blåbärstyp Lingontyp Kråkbärljungtyp KRÅK-LJU RISTYPER Fattigristyp FA-RIS Förkortningar BPY = Beaktad provyteareal BF = Befintligt fältskikt BB = Befintligt bottenskikt HÖ LÖ = Högörttyp = Lågörttyp Täckningsgrader Andel av hel provyta med m radie 1% 2 3 m 1/ m 1/ 1/2 0 1/8 40 1/1 3

18 Tall på torr mark Tall på torr mark meter över havet Ståndortsindex H0, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass SM SA GR SM SA GR Örttyper eller Bredbladig grästyp Mark utan fältskikt, Smalbladig grästyp eller Blåbärstyp Lingontyp, Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Lavrik typ Lavtyp

19 Tall på torr mark Tall på torr mark meter över havet Ståndortsindex H0, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass SM SA GR SM SA GR Örttyper eller Bredbladig grästyp Mark utan fältskikt, Smalbladig grästyp eller Blåbärstyp Lingontyp, Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Lavrik typ Lavtyp

20 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Örttyper, Grästyper och Mark utan fältskikt Ståndortsindex H0, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Högörttyp utan ris eller Högörttyp med Blåbär Lågörttyp utan ris, Lågörttyp med Blåbär eller Grästyper Örttyper med ris utom Blåbär eller Mark utan fältskikt

21 Tall på frisk mark Ståndortsindex H0, M Ristyper meter över havet Rörligt markvatten klass S och klass K Markvegetationstyp Texturklass Mäktigt jorddjup FM SM SM GR Rörligt markvatten S, K Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp Fattigristyp Täml. grunt jorddjup SA SA GR Tall på frisk mark

22 Markvegetationstyp Texturklass Mäktigt jorddjup FM SM SM GR LRörligt markvatten Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp Fattigristyp Täml. grunt jorddjup SA SA GR Tall på frisk mark Ståndortsindex H0, M Ristyper meter över havet Rörligt markvatten klass L Tall på frisk mark

23 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Ristyper meter över havet Rörligt markvatten klass S och klass K Ståndortsindex H0, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass FM SM SA GR SM SA GR Rörligt markvatten S, K Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp Fattigristyp

24 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Ristyper meter över havet Rörligt markvatten klass L Ståndortsindex H0, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass FM SM SA GR SM SA GR Rörligt markvatten L Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp Fattigristyp

25 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Lavmarkstyper meter över havet Ståndortsindex H0, M Markvegetationstyp Plan mark klass S Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Övrig mark Plan mark klass S Övrig mark Rörligt markvatten S, K Lavrik typ Lavtyp L Lavrik typ Lavtyp

26 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Lavmarkstyper meter över havet Ståndortsindex H0, M Markvegetationstyp Plan mark klass S Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup No sluttning Övrig mark Plan mark klass S No sluttning Övrig mark Rörligt markvatten S, K Lavrik typ Lavtyp L Lavrik typ Lavtyp 26

27 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark meter över havet Rörligt markvatten klass S och klass K Ej sumpmosslokal Ståndortsindex H0, M Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR Rörligt markvatten S, K Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Starr-Fräkentyp

28 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark meter över havet Rörligt markvatten klass S och klass K Sumpmosslokal Ståndortsindex H0, M Markvegetationstyp Sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR Rörligt markvatten S, K Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Starr-Fräkentyp 28

29 Höjdutvecklingskurvor Tall på fuktig mark Gran Tall på fuktig mark meter över havet Rörligt markvatten klass L Ej sumpmosslokal Markvegetationstyp Ståndortsindex H0, M Ej sumpmosslokal Texturklass Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp FM SM SA GR Rörligt markvatten L Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Starr-Fräkentyp

30 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark meter över havet Rörligt markvatten klass L Sumpmosslokal Markvegetationstyp Ståndortsindex H0, M Sumpmosslokal Texturklass Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp FM SM SA GR Rörligt markvatten L Kråkbär-Lingontyp eller Fattigristyp Starr-Fräkentyp

31 Höjdutvecklingskurvor Tall på fuktig mark Gran Tall på fuktig mark meter över havet Rörligt markvatten klass S och klass K Ståndortsindex H0, M Markvegetationstyp 400 Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR FM SM SA GR Rörligt markvatten Örttyper S, K Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Starr-Fräkentyp

32 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark meter över havet Rörligt markvatten klass L Ståndortsindex H0, M Markvegetationstyp 400 Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR FM SM SA GR Rörligt markvatten Örttyper L Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Starr-Fräkentyp 32

33 Höjdutvecklingskurvor Gran på frisk mark Gran Gran på frisk mark meter över havet Ståndortsindex H0, M Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Högörttyp utan ris Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Blåbärstyp Lingontyp eller Sämre ristyper 33

34 Gran på frisk mark Gran på frisk mark meter över havet Ståndortsindex H0, M Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Högtyp utan ris Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Blåbärstyp Lingontyp eller Sämre ristyper 34

35 Höjdutvecklingskurvor Gran på fuktig mark Gran Gran på fuktig mark meter över havet Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter för värden på H0 meter eller bättre, annars ingen höjning) Ståndortsindex H0, M Markvegetationstyp Högörttyp utan ris Mark utan fältskikt Lågörttyp utan ris Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Örttyper med ris eller Grästyper Blåbärstyp eller Lingontyp 25 Sämre ristyper eller Starr Fräkentyp 35

36 Gran på fuktig mark Ståndortsindex H0, M Gran på fuktig mark meter över havet Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter för värden på H0 meter eller bättre, annars ingen höjning) Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Markvegetationstyp Högtyp utan ris Mark utan fältskikt Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Grästyper Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp

37 Höjdutvecklingskurvor Tall på torvmark Gran Tall på torvmark meter över havet Ståndortsindex H0, M Markvegetationstyp Bottenskikt Varken vitmosstyp eller lavtyp Rörligt markvatten - klass S, K L S, K L Dikningsgrepp Dikat Bottenskikt Vitmosstyp eller lavatyp Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp Odikat Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp 37

38 Tall på torvmark Ståndortsindex H0, M Tall på torvmark meter över havet Bottenskikt Vitmosstyp eller lavtyp Bottenskikt Varken vitmosstyp eller lavtyp Fältskiktstyp Dikningsingrepp Rörligt markvatten klass S, K L S, K L Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Dikat 9 Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp 9 Odikat Sämre ristyper eller 9 Starr-Fräkentyp

39 Höjdutvecklingskurvor Gran på torvmark Gran Gran på torvmark meter över havet Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter) Ståndortsindex H0, M Fältskiktstyp Bottenskikt Ej vitmosstyp Bottenskikt Vitmosstyp Rörligt markvatten klass S K L S K L Örttyper utan ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Örttyper med ris, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr Fräkentyp 39

40 Gran på torvmark Gran på torvmark meter över havet Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter för värden på H0 meter eller bättre, annars ingen höjning) Ståndortsindex H0, M Markvegetationstyp Bottenskikt Ej vitmosstyp Rörligt markvatten klass S K L S K L Bottenskikt Vitmosstyp Örttyper utan ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Örttyper med ris, Blåbärstyp eller Lingontyp 9 Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp

41 41

42 Handledning i Bonitering Boniteringssystemet Höjdutvecklingskurvor Övre höjd Interceptmetoden Ståndortsegenskaper Brösthöjdsålder, år Ståndortsindex H0 eller H50 m Skogsstyrelsen 85 Omslagsbild: Michael Ekstrand Skogsstryelsen Jönköping Tel: (dir) (vx) 3 Bonitet m sk /ha och år Del 1 Definitioner och anvisningar Presenterar grunderna för skogshögskolans boniteringssystem. Del 2 Diagram och tabeller Används för att bestämma ståndortsindex och bonitet. Del 3 Markvegetationstyper - Skogsmarksflora Används för att bestämma markvegetationstypen vid bonitering med ståndortsegenskaper eller för andra syften. Del 4 Torvmark Praktiska anvisningar för att bestämma dikningsbonitet. Handledning i bonitering och de länsvisa fälthäfterna kan beställas hos Skogsstyrelsen, Jönköping