Fälthäfte i. Bonitering. Värmlands län

Transkript

1 Fälthäfte i Bonitering S Värmlands län

2 Innehåll Användningsområde 2 Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram, Interceptmetoden 8 Bonitering med ståndortsegenskaper 10 Markfuktighetsklass 10 Rörligt markvatten 10 Jordartens textur 11 Jorddjup 11 Markslag 12 Typarter för högörttyp (HÖ) och lågörttyp (LÖ) 13 Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) 13 Flödesschema 14 Avvikande ståndorter Tabeller, Tall, Fastmark 17 Tabeller, Gran, Fastmark 28 Tabeller, Tall och Gran, Torvmark 32 Sundsvall Mora Gävle Användningsområde Boniteringshäftet för S-län Göteborg Karlstad Jönköping Uppsala Stockholm Malmö Länsgräns Fälthäfte i bonitering används vid praktisk bonitering i fält. Häftet är ett komplement till Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem, författad av Björn Hägglund och Jan-Erik Lundmark. I denna finns utförligare definitioner och anvisningar om hur man ska bonitera. 2

3 Bonitering med höjdutvecklingskurvor Används i medelålders och äldre bestånd om beståndet är i gott skick och höjdutvecklingen är ostörd. Samtliga nedanstående krav måste vara uppfyllda. Beståndet på provytan... K1: domineras av det bonitetsvisande trädslaget K2: är likåldrigt och skillnaden mellan öh-trädens åldrar i brösthöjd är högst 15 år K3: är ej hugget uppifrån K4: har massaslutenhet 0.5 eller högre. Granbestånd skall dock hålla minst slutenet 0.7 om de inte nyligen låggallrats K5: ligger inom kurvornas tillämpningsområden vad gäller ålder och ståndortsindex K6: har inte hammats i sin ungdomsutveckling K7: har inte godslats eller dikats. Engångsgödsling i äldre skog är dock tillåten Övrehöjdsträden skall... K8: vara oskadade K9: båda tillhöra det bonitetsvisande trädslaget Härutvöver skall... K10: det lösa jordlagret vara mäktigt på provytor i yngre bestånd Övre höjd är den aritmetiska medelhöjden för de två grövsta träden (öhträden) på en provyta med 10 m radie. Bonitering med interceptmetoden Kan användas i tall- och granbestånd som är yngre än 30 år i brösthöjd och i tillämpliga delar uppfyller kraven K1-K10. Särskilt gäller att det bonitetsvisande trädslaget skall uppta minst 75 % av grundytan kraven K7 och K8 gäller utvecklingen endast tills dess att de årsskott som utgör interceptet utbildats jordlagret måste vara mäktigt, dvs. mer än 70 cm. Interceptet är längden av de 5 årsskott som följer omedelbart över 2.5 meters höjd. 3

4 Höjdutvecklingskurvor Tall TALL hela Sverige Övre höjd, m STÅNDORTSINDEX H100, m T 30 T 28 T T T T T T T 14 T 12 T Brösthöjdsålder, år Ståndortsindex År till brösthöjd T14 T T T T T T T

5 Höjdutvecklingskurvor Gran GRAN södra Sverige Övre höjd, m G 38 G 36 STÅNDORTSINDEX H100, m G 34 G 32 G 30 G 28 G G G G G Brösthöjdsålder, år Ståndortsindex G G G G G G 28 G 30 G 32 G 34 G 36 År till brösthöjd

6 Höjdutvecklingskurvor Vårtbjök VÅRTBJÖRK Svealand och södra Norrland Övre höjd m STÅNDORTSINDEX H50, m B 28 B B B B B B Brösthöjdsålder, år 6

7 Höjdutvecklingskurvor Ek, Contortatall EK Övre höjd m 32 STÅNDORTSINDEX H100, m EK EK EK EK EK EK EK Total ålder, år Antal år till brösthöjd för övrehöjdsträden Trädslag Bok Ek Ståndortsindex H 100 m CONTORTATALL norra Sverige Övre höjd m STÅNDORTSINDEX H50, m C C 28 C C C C C C Brösthöjdsålder, år Norra Sverige: Norrland och Kopparbergs län 7

8 Interceptmetoden Tall TALL STÅNDORTSINDEX H100, m Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över havet 100 m 500 m Intercept, dm TALL STÅNDORTSINDEX H100, m 28 Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd över havet 100 m 500 m Intercept, dm 8

9 Interceptmetoden Gran GRAN N STÅNDORTSINDEX H100, m Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över havet 0-0 m 300 m 400 m Intercept, dm GRAN N STÅNDORTSINDEX H100, m Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd över havet 0-0 m 300 m 400 m Intercept, dm 42 9

10 Bonitering med ståndortsegenskaper Används på kalmark och i bestånd där övrehöjdsträden inte svarar mot växtplatsens bördighet dvs. där de andra metoderna inte kan användas. Markfuktighetsklass Torr mark Grundvattnet djupare än 2 m. Plan mark på mäktiga isälvsavlagringar. Kullar, markerade krön och åsryggar. Platåer och flacka, högt belägna terrängavsnitt med hällar eller grov jordart. Rörlligt markvatten saknas. Frisk mark Grundvattenytan på ett djup av 1-2 m under markytan. Plan mark och sluttningar. Inga vattensamlingar i markytan. Fuktig mark Grundvattenytan närmare markytan än 1 m och i extrema fall synlig i markerade svackor. Plan mark i låg terräng. Nedersta delen av längre sluttningar och plan mark närmast intill dessa. Sommartid kan man gå torrskodd om man utnyttjar tuvor. Träden växer ofta på socklar. Ofta bevuxen med sumpmossor. Blöt mark Grundvattnet bildar vattensamlingar i markytan. Man kan inte gå torrskodd. Tall och gran kan endast undantagsvis uppträda beståndsbildande. Rörligt markvatten a) Stark lutning >3: (<15 %) Krön S K 0 30 m b) Svag lutning 1-3: (5-15 %) Krön S m c) Plan mark omedelbart nedanför sluttning med K eller L 100 m K K eller L L 150 m K resp L 25 m S = Saknas K = Kortare perioder L = Längre perioder S L

11 Jordartens textur ST: Sten Mineraljordspartier med kornstorlek mindre än 2 cm i diametersaknas på provytan (räknat ned till ca 0.5 m från markytan). Morän Sediment GR: Grusig morän Rik på gruskorn Kornstorlek Grus (diam 2- mm) 2- mm. fattig på mindre partiklar än sand. Ofta stenrik. SA: Sandig morän Kan ej formas eller Kornstorlek Grovsand rullas mm. Sandpartiklar dominerar. Vanligen måttligt rik på sten och block. SM: Sandig-moig Kan formas. Kornstorlek morän Finare fraktioner mm. Mellansand-Grovmo av SM kan även Finare fraktioner rullas, dock ej av SM (grovmo tunnare än 4 mm mm) kan Måttligt mycket formas, men ej sand kvar i handen rullas. vid blötning. FM: Finjordrik morän Kan rullas till 4 mm Kornstorlek mindre Finmo-Mjäla-Lera eller tunnare. än 0.06 mm. Kan Obetydligt med sand rullas till 6 mm kvar i handen vid eller tunnare. blötning. Jorddjup Mäktigt jorddjup Tämligen grunt jorddjup Grunt jorddjup Mycket varierande jorddjup Mer än 70 cm. Inga synliga hällar. Mellan och 70 cm. Enstaka hällar. Ståndorter på plan eller svagt sluttande mark med riklig förekomst av skenhälla. Mindre än cm. Rikligt med hällar. Brottytor i berggrunden delvis synliga. 11

12 Flödessfhema för bestämning av SUMPMOSSLOKAL sumpmossor = björnmossor + vitmossor Täcker bottenskiktet (samtliga mossor och lavar) mer än 1 % av provytan? Nej Ja Täcker bottenskiktet mer än 1/8 av provytan? Nej Ja Täcker sumpmossarna mer än 1/8 av provytan? Utgör sumpmossorna mer än halva bottenskiktet? Ja Nej Ja Nej Sumpmosslokal Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Ej sumpmosslokal Markslag Fastmark Torvmark Någonstans inom provytan finns mineraljord eller häll inom 30 cm:s djup från markytan. På provytan förekommer torvjord vars tjocklek inom hela ytan överstiger 30 cm. Flödesschema för bestämning av bottenskiktstyp på TORVMARK 12 Nej MOSSOR + LAVAR Täcker befintligt bottenskikt mer än 1 % av beaktad provyteareal? Ja Täcker lavar mer än 1/2 av befintligt bottenskikt? Nej Täcker vitmossarter mer än 1/2 av befintligt bottenskikt? Nej Varken vitmosstyp eller lavtyp Ja Ja Vitmosstyp eller lavtyp

13 Typarter för högörttyp (HÖ) och lålgörttyp (LÖ) Allmän tämligen allmän Mindre allmän, enstaka eller saknas Högörter Brudborste Trolldruva Busk-stjärnblomma Skogsbingel Brännässla Älgört Gulplister Smörblommor Kärrtistel Ängssyra Gulsippa Sårläka Midsommarblomster Högvuxna ormbunkar Kirskål Tandrot Ormbär (utom örnbräken) Kärrfibbla Tolta Rödblära Lund-stjärnblomma Tvåblad Skogssallat Myskmadra Stinksyska Nordisk stormhatt Strätta Ramslök Lågörter Blåsippa Ekbräken Harsyra Humleblomster Hultbräken Vitsippa Lungört Nunneörter Svalört Vårlök Vårärt Lågörter om det finns minst en av ovanstående arter Daggkåpa Smörblommor Gullviva Ekorrbär Veronikor Violer (vissa) Hönsbär Violer (vissa) Stenbär Smultron 1) Arten räknas ej som lågört om stark kulturpåverkan föreligger eller om ståndorten bär tydliga spår av att tidigare under senaste 50-årsperioden ha nyttjats för jordbruk eller varit inhägnad betesmark. Härom vittnar bl.a. närliggande husgrunder, stenrösen, rester av stängsel m.m. Lågörter som tillkommer på torvmark Blodrot Slåtterblomma Björnbrodd Kärrfräken Dvärglummer Orkidéer (Jungfru Marie nycklar) Orkidéer (vissa) Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) Halvgräs Skogsfräken Vattenklöver Hjortron (Räknas till starr-fräkentypen endast om skogsfräken eller vattenklöver ingår i fältskiktet eller om det bland halvgräsen finns någon art, vars blad fullt utvecklade och lodrätt upphållna når mer än 50 cm över markytan. Obs! gäller inte de blombärande strånas höjd. På försommaren bör man mäta på fjolårets bladverk). 13

14 BÖRJA HÄR Täcker BB mer än 1% av BPY? Täcker lavar mer än 1/4 av BB? LAVMARK MOSSMARK Finns typarter för HÖ eller LÖ? Finns minst 3 typarter för HÖ? Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPY och är de spridda över mer än 1/4 av provytan? Finns någon typart för HÖ? Finns enstaka exemplar av typarter för HÖ el. LÖ i luckor inom i övrigt slutet planterat granbestånd? Täcker BF mer än 1/ av BPY? Finns 2 typarter för HÖ som tillsammans täcker mer än 1/ av BF? Finns minst 2 typarter för LÖ eller 1 för HÖ+1 för LÖ som tillsammans täcker mer än 1/ av BF? Täcker en typart för HÖ minst 1/8 av BPY? Täcker 1 typart för LÖ (blåsippa - vårärt) mer än 1/8 av BPY? Täcker stormhatt eller totalt mer än 1/ av BPY? Högörttyp HÖ ÖRTTYPER Lågörttyp LÖ Mark utan fältskikt UF Täcker ris mindre än 1/4 av BPY? Är blåbär dominerande ris? 14 Örttyp utan ris HÖUR resp. LÖUR Örttyp med blåbärsris HÖMR/BLÅ resp. LÖMR/BLÅ UNDERORDNADE ÖRTTYPER Örttyp med ris utom blåbär HÖMR/EJ BLÅ resp. LÖMR/EJ BLÅ 1) Om ståndorten har ett slutet planterat granbestånd är enstaka förekomst av typarter för HÖ alt LÖ utslagsgivande, dvs. kravet på täckning åsidosätts i ett sådant fall.

15 Täcker lavar mer än 1/2 av BB? Lavrik typ LAVRIK Lavtyp LAV LAVMARKSTYPER Flödesschema För bestämning av markvegetationstyp på fastmark Ja Nej Täcker gräs+ örnbräken + örter mer än 1/4 av BF? Täcker starrfräkentyparterna mer än 1/4 av BF? Gå vidare Är täckningen större för bredbladiga gräs+ örnbräken + typarter för HÖ och LÖ än för smalbladiga gräs + övriga örter? Har blåbärsriset större täckning än de lågvuxna halvgräsen då dessa dominerar bland typarterna? Täcker följande typarter minst 1/2 av BF? örter + gräs + ormbunkar + lummerväxter + blåbär? + lingon + mjölon? Ackumulering av ar ternas täckning + kråkbär + ljung? + odon + skvattram + rosling + tranbär? Bredbladig grästyp + örnbräken BRGR Smalbladig grästyp SMGR GRÄSTYPER Starrfräkentyp STA-FRÄ BLÅ LING Blåbärstyp Lingontyp Kråkbärljungtyp KRÅK-LJU RISTYPER Fattigristyp FA-RIS Förkortningar BPY = Beaktad provyteareal BF = Befintligt fältskikt BB = Befintligt bottenskikt HÖ LÖ = Högörttyp = Lågörttyp Täckningsgrader Andel av hel provyta med 10 m radie 1% 2 3 m 1/ m 1/ 1/2 1 1/8 40 1/

16 Avvikande ståndorter Olika typer av avvikande ståndorter på produktiv skogsmark klassificeras enligt nedan, varefter ståndortsindex skattas på vanligt sätt. Avvikande ståndortstyp Lavmarkstyp med örtrikt fältskikt Torr mark med sumpmossfläckar Klassificeras som Lavmarkstyp Frisk mark Torr mark med grandominerat Frisk mark bestånd Fuktig mark med lavmarkstyp Sumpmosslokal med starrfräkentyp Frisk mark med lavmarkstyp och Lingontyp och sämre ristyper grandominerat bestånd Minska SI med % Torv och häll på samma provyta Tall på torr mark med tämligen grunt jorddjup. Minska SI med 10 % Grunt jorddjup eller mycket varie- Tall på torr mark med tämligen rande jorddjup och/eller jordar- grunt jorddjup. Minska SI med tens textur angiven som sten 10 % Undantag: Sluttningar med Jordart anges som grus och SI växtlig skog som uppenbarligen beräknas på vanligt sätt påverkas av rörligt markvatten Blöt mark utan rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark klass S utan rörligt markvatten. Minska SI med 30 % Blöt mark med rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark under längre perioder klass L utan rörligt markvatten klass S VAR SÄRSKILT KRITISK VID BONITERING AV AVVIKANDE STÅND- ORTER. ÄR ERHÅLLNA VÄRDEN RIMLIGA? JÄMFÖR MED NORMALA STÅNDORTER I OMGIVNINGEN!

17 Tall på torr mark Tall på torr mark meter över havet S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass SM SA GR SM SA GR Breddgrad Höjd över havet, m Örttyper eller Bredbladig grästyp Mark utan fältskikt, Smalbladig grästyp eller Blåbärstyp Lingontyp, Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Lavrik typ Lavtyp

18 Tall på torr mark Tall på torr mark meter över havet S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m Örttyper eller Bredbladig grästyp Mark utan fältskikt, Smalbladig grästyp eller Blåbärstyp Lingontyp, Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Lavrik typ Lavtyp

19 Höjdutvecklingskurvor Tall på frisk mark Gran Tall på frisk mark Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Höjd över havet, m Breddgrad Högörttyp utan ris eller Högörttyp med blåbär Lågörttyp utan ris, Lågörttyp med blåbär eller Grästyper Örttyp med ris utom blåbär eller Mark utan fältskikt

20 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Ristyper meter över havet Rörligt markvatten klass S och klass K S-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Blåbärstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass FM SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m Rörligt markvatten S, K Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp Fattigristyp

21 Höjdutvecklingskurvor Tall på frisk mark Gran Tall på frisk mark Ristyper meter över havet Rörligt markvatten klass L S-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp Fattigristyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass FM SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m LRörligt markvatten

22 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Ristyper meter över havet. Endast S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass FM SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m Rörligt markvatten S, K Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär Ljungtyp Fattigristyp L Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär Ljungtyp Fattigristyp

23 Höjdutvecklingskurvor Tall på frisk mark Gran Tall på frisk mark Lavmarkstyper meter över havet S-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Plan mark klass S Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup No sluttning Övrig mark Plan mark klass S Höjd över havet, m No sluttning Övrig mark Rörligt markvatten S, K Lavrik typ Lavtyp L Lavrik typ Lavtyp

24 Tall på frisk mark Tall på frisk mark Lavmarkstyper meter över havet. Endast S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Plan mark klass S Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup No sluttning Övrig mark Plan mark klass S No sluttning Övrig mark Höjd över havet, m Rörligt markvatten S, K Lavrik typ Lavtyp L Lavrik typ Lavtyp

25 Höjdutvecklingskurvor Tall på fuktig mark Gran Tall på fuktig mark meter över havet Ej sumpmosslokal Markvegetationstyp Örttyper S-län Ståndortsindex H100, M Ej sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR Höjd över havet, m Rörligt markvatten S, K Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär Ljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär Lljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper Breddgrad L

26 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark meter över havet Sumpmosslokal Markvegetationstyp Örttyper S-län Ståndortsindex H100, M Sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR Höjd över havet, m Rörligt markvatten S, K Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär Ljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär Lljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper Breddgrad L

27 Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark meter över havet. Endast S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp 500 Sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR FM SM SA GR Höjd över havet, m Rörligt markvatten S, K Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär Ljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp L Kråkbär Ljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper

28 Gran på frisk mark Gran på frisk mark 1) S-län meter över havet Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Ej sumpsmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Breddgrad Höjd över havet, m Högörttyp utan ris Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Blåbärstyp Lingontyp och Sämre ristyper ) Tabellvärden sänks med 5 % på torr/mäktig mark. med 10 % på frisk/tämligen grund mark. med 15 % på torr/tämligen grund mark. 28

29 Gran på frisk mark Gran på frisk mark 1) S-län meter över havet. Endast Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m Högörttyp utan ris Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Blåbärstyp Lingontyp eller Sämre typer ) Tabellvärden sänks med 5 % på torr/mäktig mark. med 10 % på frisk/tämligen grund mark. med 15 % på torr/tämligen grund mark. 29

30 Gran på fuktig mark Gran på fuktig mark meter över havet Odikat. (på dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter för värden på H100 meter eller bättre, annars ingen höjning). S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Ej sumpsmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Breddgrad Höjd över havet, m Högörttyp utan ris Mark utan fältskikt Lågörttyp utan ris Örttyp med ris eller Grästyper Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyper

31 Gran på fuktig mark Gran på fuktig mark meter över havet Odikat (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter för värden på H100 meter eller bättre, annars ingen höjning). S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m Högörttyp utan ris Mark utan fältskikt Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Grästyper Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyper

32 Tall på torvmark Tall på torvmark meter över havet S-län Ståndortsindex H100, M Fältskiktstyp 100 Bottenskikt Varken vitmosstyp eller lavtyp Texturklass S, K L S, K L Höjd över havet, m Bottenskikt Vitmosstyp eller lavtyp Dikningsingrepp Breddgrad Dikat Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp Odikat Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 32

33 Tall på torvmark Tall på torvmark meter över havet. Endast S-län Ståndortsindex H100, M Dikningsingrepp Fältskiktstyp Bottenskikt Varken vitmosstyp eller lavtyp S, K Rörligt markvatten klass Höjd över havet, m Bottenskikt Vitmosstyp eller lavtyp L S, K L Dikat Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp Odikat Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 33

34 Gran på torvmark Gran på torvmark meter över havet Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter). S-län Ståndortsindex H100, M Fältskiktstyp Bottenskikt Ej vitmosstyp Bottenskikt Vitmosstyp Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m Breddgrad Örttyper utan ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Örttyper med ris, Blåbärstyp eller Lingontyp Lingontyp och Sämre ristyper OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 34

35 Gran på torvmark Gran på torvmark meter över havet. Endast Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter för värden på H meter eller bättre, annars ingen höjning). S-län Ståndortsindex H100, M Fältskiktstyp Bottenskikt Ej vitmosstyp Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m Bottenskikt Vitmosstyp Örttyper utan ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Örttyper med ris, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyper OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 35

36 Byte av bonitetsvisande trädslag GRAN TALL Nomogram 56- Breddgrad N Ståndortstyp A BC D F E H100, m Höjd över havet H100, m Ståndortsindex TALL Ståndortsindex GRAN Ståndortstyp Klimatområde markfuktighetsklass Markvegetationstyp Örttyper Övriga typer Lokalkontinentala områden torr mark A C frisk, fuktig och blöt mark B E Övriga områden torr mark B E frisk, fuktig och blöt mark D F 36

37 Byte av bonitetsvisande trädslag TALL GRAN Nomogram BreddgradºN Ståndortstyp I H G Ståndortstyp Höjd över havet H100, m H100, m Ståndortsindex TALL Ståndortsindex GRAN Klimatområde Markfuktighetsklass Torr mark Frisk, fuktig och blöt mark Lokalkontinentala områden G H Övriga områden H I 37

38 Från ståndortsindex till bonitet STÅNDORTSINDEX H100, M TRÄD- MARKVEGETATIONS- SLAG TYP M.M BONITET M 3 SK/HA OCH ÅR TALL Kråkbär-Ljungtyp och sämre Lingontyp och bättre GRAN Örttyper, Grästyper 3.6 och Mark utan fältskikt Blåbärstyp och sämre 1,

39 39

40 Handledning i Bonitering Boniteringssystemet Höjdutvecklingskurvor Övre höjd Interceptmetoden Ståndortsegenskaper Brösthöjdsålder, år Ståndortsindex H100 eller H50 m Skogsstyrelsen Bonitet m sk /ha och år Del 1 Definitioner och anvisningar Presenterar grunderna för skogshögskolans boniteringssystem. Del 2 Diagram och tabeller Används för att bestämma ståndortsindex och bonitet. Del 3 Markvegetationstyper - Skogsmarksflora Används för att bestämma markvegetationstypen vid bonitering med ståndortsegenskaper eller för andra syften. Del 4 Torvmark Praktiska anvisningar för att bestämma dikningsbonitet. Omslagsbild: Michael Ekstrand Förlag: Skogsstryelsen Jönköping Tel: (dir) (vx) Handledning i bonitering och de länsvisa fälthäfterna kan beställas hos Skogsstyrelsen, Jönköping