Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan
|
|
- Sandra Henriksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 en fördjupning av två översiktsplaner Utställningshandling
2 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan Planen är upprättad inom Stadsbyggnadskontoret i Partille kommun och Sektor samhällsbyggnad i Lerums kommun med följande organisation. Politisk styrgrupp: Stefan Svensson KS ordf. Partille Eva Carlsson KS vice ordf. Partille Anna-Lena Holberg KS ordf. Lerum Dennis Jeryd KS vice ordf. Lerum Finn Söderpalm ordf. planberedningen Lerum Olle Adolfsson vice ordf. planberedningen Lerum Ledningsgrupp: Björn Marklund, stadsbyggnadschef, Partille Viveca Risberg, planchef, Partille Jörgen Hermansson, mark och exploateringschef, Partille Andreas Lidholm, planchef Lerum Elisabet Börlin, tf planchef Lerum Pierre Bolvede, chef Mark- och Projekt, Lerum Torgny Gunnarsson, projektledare, Lerum Arbetsgrupp: 2
3 Förord En ny framtid för Jeriko-Jonsered När planarbetet för Jeriko-Jonsered inleddes kom vi överens om att sudda ut kommungränsen från kartorna. Det var inte bara en symbolisk handling utan även av stor betydelse för att vi inte bara skulle se till intressen inom den egna kommunen utan framförallt se till områdets bästa. Samhällsplanering idag behöver ta än enskilda kommuner. Jeriko-Jonsered ligger i ett av regionens utpekade utvecklingsstråk och har mycket goda förutsättningar på mark. Det övergripande målet med planeringen har varit att skapa nya arbetsplatser inom kommunerna bl.a. för att minska utpendlingen. För att pendlingsavstånden ska minskas behövs närliggande bostäder. Därför ska utvecklingen av verksamhetsområdet ske i symbios med Jonsered. Jonsered har dessutom en rik industrihistoria som kommande näringsliv kan inspireras av. Kommunernas samarbete är nödvändigt för att åstadkomma värmning och avfallshantering. Med detta samarbete har vi lagt ut en färdväg för att Jeriko-Jonsered ska utvecklas till ett hållbart och framgångsrikt område för både näringsliv och människor. Det är själva samarbetet som är framgångskonceptetet! Anna-Lena Holberg Kommunstyrelsens ordförande Lerums kommun Stefan Svensson Kommunstyrelsens ordförande Partille kommun
4 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan Innehåll Förord Innehåll 1. Inledning Bakgrund och syfte Fördjupning av två översiktsplaner 2. Sammanfattning 3. Mål 4. Planförslag Övergripande Etapp 1 - Bostäder i anslutning till Jonsered Etapp 2 - Verksamhetsområde, Scenario 1 Etapp 2 - Verksamhetsområde, Scenario 2 5. Analys Regional analys Områdesanalys 6. Förutsättningar 7. MKB Landskapsbild och kulturmiljö Naturvärden Friluftsliv, vilt och passager Vattenmiljöer Risker, säkerhet, geoteknik Sociala aspekter Barn och unga Jamställdhet Jämförelse mot nollalternativet Sammanvägning av ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer 8. Fortsatt arbete 9. Behovsbedömning 10. Underlag 4
5 5
6 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan 1. Inledning Bakgrund och syfte Denna planhandling utgör en fördjupning av respektive översiktsplan för Lerum och Partille. Planen skall utreda förutsättningar för nyetablering av ett område för verksamheter och bostäder i anslutning till ett nytt motorvägsmot vid Jerikotunneln och Jonsered, på båda sidor om gränsen mellan Lerums och Partille kommuner. Planer för verksamheter i Jerikoområdet har funnits sedan mitten på 80-talet och 1994 togs ett gemensamt förslag till fördjupad översiktsplan för ett verksamhetsområde fram. Förslaget var föremål för samråd men antogs aldrig i avvaktan på vägverkets beslut om en ny tvärled mellan E20 och Väg 40. Ärendet har åter aktualiserats och de båda kommunerna har beslutat att gemensamt utarbeta en fördjupad översiktsplan för Jeriko-Jonsered Det övergripande syftet för planering av Jerikoområdet är att genom ett nytt, attraktivt verksamhetsområde i direkt anslutning till E20 skapa möjlighet för en utveckling av näringslivet i regionen och i kommunerna Lerum och Partille. Planarbetet syftar även till att uppföra bostäder i anslutning till Jonsered. Bostäder kompletterar såväl Jonsereds samhälle som verksamheterna och ger en mångfald i utvecklingen av området och ett ökat underlag för olika typer av samhällsfunktioner. För att tillgängliggöra planområdet från E20 utreds alternativa lägen för ett nytt motorvägsmot. Planeringen sker i samarbete tvärled. Processen gällande tvärleden pågår parallellt med arbetet med den fördjupade översiktsplanen men då detta planarbete fortskrider i en snabbare takt hanteras frågorna rörande placering av mot och tvärled på en övergripande nivå som möjliggör olika lösningar. Jeriko-Jonsered - ett strategiskt läge Jerikoområdet har en strategisk placering i det regionala huvudstråket längs E20 och Västra stambanan med god tillgänglighet till regioncentrum i Göteborg, och till de båda kommunernas att erbjuda mark för nya verksamhetsetableringar. Även ur ett regionalt perspektiv ökar behovet av att skapa utrymme för nya etableringar och för verksamheter som trängs ut i samband med förtätningar i mer centrala lägen. I ett lokalt perspektiv ger en utveckling av verksamheter i Jeriko en förbättrad balans mellan boende och arbetsplatser i den östra regionsektorn och därmed möjlighet för invånare i Lerum och Partille att ha sin arbetsplats närmare hemmet. 6
7 Översikt över regionens kärna med omgivningar. Jeriko-Jonsereds läge är markerat med en röd cirkel. Planerad vägförbindelse mellan Jeriko och Åstebo är markerad med streckad linje. Den utgör en del av tvärförbindelsen vars syfte är att knyta samman E20 och Väg 40. Fördjupning av två översiktsplaner FÖP Jeriko - Jonsered har förutsatt ett samarbete mellan Lerums och Partille kommuner. Kommunerna har ingått i ett samarbetsavtal som klargör på vilket sätt och under vilka former kommunerna arbetar fram den fördjupade översiktsplanen. Planarbetet behandlas formellt som en fördjupning av respektive kommunövergripande översiktsplan med en planhandling som behandlas av respektive politiska beslutsorganisation. Processerna kommer emellertid ske parallellt och med identiska planhandlingar. Samråds- och utställningsförfarandena planeras att samordnas och inkomna synpunkter behandlas i båda kommunerna oavsett till vilken kommun den ställs. Respektive kommunstyrelser har haft ett gemensamt sammanträde inför såväl samrådsbeslut som beslut om utställning. Arbetet med framtagandet av denna planhandling har skett med en gemensam projektorganisation som bestått av en arbetsgrupp, en ledningsgrupp från berörda förvaltningar samt en gemensam politisk styrgrupp som bestått av Kommunstyrelsernas presidium och planberedningenspresidium i Lerum. 7
8 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan Avgränsning av planens innehåll I den fördjupade översiktsplanen för Jeriko-Jonsered studeras lämpligheten för den föreslagna ändrade markanvändningen. liga intressen redovisas och konsekvensbeskrivs. Olika alternativ för kollektiva transporter har utretts liksom placering av ett nytt motorvägsmot. För olika typer av gestaltningsfrågor ges endast inriktningar. Då en rad faktorer som placering av motorvägsmot en generell nivå, vilket i sin tur kräver en uppföljning där man går ner mer i detalj och studerar de frågor som inte besvaras i detta skede. Arbetsprocessen Utifrån de synpunkter som inkommit under samrådet sammanställdes ett antal teman som bedömdes som viktiga att arbeta vidare med inför framtagandet av utställningshandlingen. Utifrån dessa teman sattes olika temagrupper samman med sakkunniga såväl utifrån som från de olika förvaltningar för att diskutera frågorna. Temagrupperna som togs fram behandlade följande områden: 8
9 2. Sammanfattning En ny framtid för Jeriko-Jonsered I ett samarbetsprojekt mellan Lerum och Partille föreslår denna fördjupade översiktsplan ett nytt attraktivt område för verksam- - service i Jonsered. Det aktuella planarbetet har stöd i bägge kom- pågående planering för en ny tvärled mellan E20 och Väg 40. Planen baseras även på de nationella miljömålen, på Göteborgs- jektet K Markbehov i en växande region Göteborgsregionen förväntas även i framtiden att ha en stark befolknings- och näringslivsutveckling vilket skapar behov av mark för nya verksamheter och för nya bostäder. I den växande regionen behövs även utrymme för transportberoende verksamheter som trängs ut från de mest centrala delarna. Jerikoområdet, som har en strategisk placering längs både E20 och Västra stambanan, har därför goda förutsättningarna för utveckling av med tillgänglighet till regionens huvudvägnät. Ett nytt verksamhetsområde underlättar regionens och de båda kommunernas omställning mot bärkraftig utveckling genom heter från stationsnära lägen samt genom den minskade arbetspendling som kommer av lokala arbetsplatser. Planen syftar även sereds station samt till motorvägsbuss på E20. Närheten till Jonsereds samhälle erbjuder tillgänglighet till både kommersiell och social service och tillkomst av nya bostäder är välkommet då befolkningsunderlaget i Jonsered har svårt att sat utrymme för tillkommande bostäder. Möjlighet öppnas även för verksamheter som både behöver kol- - täthet och exploateringsgrad. Mer detaljerade studier av områdets utformning och innehåll förutsätts att genomföras i kommande planskeden. En viktig faktor som kräver mer studier är hur kopplingen till Jonsered skall åstadkommas utan att kulturvärdena i Riksintresset går förlorade. 9
10 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan Två alternativ på motorvägsmot antal lägen för motorvägsmotet utretts. Efter en bedömning av ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter har det tidigare studerade förslaget för ett mot som förutsätter att Jerikotunneln rivs övergivits. De två kvarvarande motalternativen ligger bägge öster om Jerikotunneln. Det mest östliga av dessa två kvarvarande motalternativet innebär att planområdet behöver utökas mot öster i förhållande till det västliga alternativet. Den fördjupade översiktsplanen redovisar och konsekvensbeskriver enbart översiktligt konsekvenserna av motets och tvärledens läge. Detaljerade konsekvensbedömningar förutsätts att genomföras i samband med en vägutredning. Konsekvenser Miljökonsekvensbeskrivningen har efter samrådet utvidgats och en genomförd naturvärdesinventering ökat kunskaperna om planområdets förutsättningar. Planförslaget kommer att ha stor påverkan på landskapsbild och lokala naturvärden. Områdets användning för skogsbruk och friluftsliv samt viltets rörelser i området kommer att påverkas. En ny faunapassage behöver byggas som ersättning för Jerikotun- föreslås skyddas. Partier med vacker natur av lokalt värde, i synnerhet i branterna mot Jonsered, behöver behandlas varsamt. eller hotade arter inom planområdet. För att skydda känsliga ekologiska områden i Säveån, Götebo och Torskabäcken behöver dagvattenhanteringen i området styras i kommande planering. Riksintresset för friluftsliv i Härskogen bedöms påverkas lindrigt genom ett intrång innanför områdets gräns. Bohusleden som går genom området behöver läggas om och gränsen för riksintresset föreslås få en ny sträckning med en mer naturlig dragning Noggrannare bedömningar av effekter som genereras av ökad med kommande vägutredning. De sammantagna miljöeffekterna bedöms som rimliga i jämförelse med de positiva ekonomiska och sociala effekterna. Skapandet av ny relativt central mark för bostäder och verksamheter regionala verksamheter, ökad lokal arbetsmarknad och ökat be- tionella miljömålen förutsätter att bebyggelseutvecklingen och infrastrukturutbyggnad styrs för att minimera transportarbetet och för att reducera bebyggelsens och transporternas klimatpåverkan. 10
11 3. Mål Nedna beskrivna mål har tagits fram för arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Målen är satta utifrån gällande kommunal och regional planering samt de förutsättningar och värden som - Planen skall bidra till att uppnå kommunernas och regionens tillväxtmål Genom tillskott på bostäder och verksamhetsmark i mycket goda kommunikationsstråk bidrar planarbetet till att uppnå de regiona- tillväxt och en koncentration av bebyggelseutvecklingen till de regionala huvudstråken. - Området skall bidra till ett effektivt resursutnyttjande Jeriko Jonsered har ett mycket gynnsamt transportläge. Västra stambanan passerar inpå tätorten och pendeltågen stannar i Jonsereds centrum vilket är en mycket bra förutsättning för hållbara persontransporter. Verksamhetsområdet har ett nära förhållande till E20 som utgör en förutsättning för områdets tillkomst. Om tillgängligheten förbättras ytterligare. - Planområdet ska planeras med höga gestaltningsambitioner Den välbevarade industrimiljön i kombination med bostäder med mycket höga arkitektoniska kvalitéer har bidragit till att Jonsered ska inspirera kommande utveckling. Bostäder och verksamheter ska planeras med tanke på människors sociala behov med höga ambitioner för att skapa attraktiva bostads- och verksamhetsmil- tektur är särskilt viktig att lyfta fram och är av stort symbolvärde för områdets identitet. - Jeriko-Jonsered skall planeras med hänsyn till natur- och kulturvärden Områdets naturvärden skall även i framtiden vara ett framträdande inslag i Jeriko-Jonsered. Gränserna mellan den nya bebyggelsen och omgivande kulturmiljöer skall planeras med stor hänsyn för en väl fungerande helhet. - Jonsereds samhälle ska stärkas Planeringen ska bidra till värdefullt befolkningstillskott för att upprätthålla och förstärka servicenivån för såväl kommunal som 11
12 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan 4. Planförslag Övergripande Innehåll plats på E20. En anslutning av den planerade tvärleden mellan en linbana redovisas som en viktigt del i den framtida kollektivinfrastrukturen. Totalt omfattas ca 184 hektar av planområdet. I linje med utredningen om områdets lägespotential har området en kombination av bostäder och verksamheter som lokaliserats beroende på de förutsättningar som ges av närhet till Jonsered, - När området exploateras kommer Jerikotunnelns tak inte längre att kunna fungera som viltpassage mellan naturområdena norr och söder om E20. För att kompensera detta behöver en ny viltpassage anläggas. En lämplig placering studeras när tvärlededens Bohusleden sträcker sig genom området och vid en utbyggnad av verksamhetsområdet föreslås leden läggas om. Läge och avgränsning av planområdet Planområdet ligger på båda sidor om E20 kring gränsen mellan Lerums och Partille kommuner. Avståndet från Jerikotunneln till Jonsered är mindre än en kilometer och till Partille och Lerums centrum är det fem respektive sju kilometer. Området består till övervägande del av skogsmark. I norr gränsar området mot rasbranterna ner mot Jonsereds samhälle och sjön Aspen. Den södra delen av Jeriko ingår i Härskogen, som är ett område av riksintresse för friluftslivet. I väster avslutas området i svackan mellan två höjdryggar. I gränsen mot Svenkebo har ett respektavstånd på ytterligare österut och omger E20. Markägoförhållanden Partille kommun äger större delen av marken inom kommunen med undantag för enstaka bostadsfastigheter. Inom Lerums kommun äger kommunen och Skogssällskapet den största delen. Det berördas helt eller delvis av planområdet. I Svenkebo, som grän- tontal bostadsfastigheter. 12
13 13
14 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan Hållbart näringsliv och boende Kraven på en miljövänlig och långsiktigt hållbar hantering av våra resurser ökar. Kommunerna har högt ställda mål beträffande resursförbrukningen av det som nyplaneras och byggs. Den fördjupade översiktsplanens mål är att Jeriko-Jonsered ska bli ett bostads- och verksamhetsområde som erbjuder möjlighet att verka på ett långsiktigt hållbart sätt. tydliga marknadsfördelar. Enskilda företag ställer allt högre krav på de lokaler och anläggningar som de verkar i. Ska man nå framgång i ambitionen med ett resurssnålt och hållbart verksamhetsområde krävs moderna områdesgemensamma lösningar. För uppvärmning, energismart och sunt byggande, av- Etapper och scenarier Planområdet innehåller två etapper. Etapp 1 utgörs huvudsakligen av bostäder och utvecklas i anslutning till Jonsered och pendeltågstationen. Etapp 2 utgörs av verksamheter och arbetsplatser på båda sidor om E20 och är i sin tur indelad i två scenarier. Rekreationsstråk Planområdet gränsar till sammanhängande grönområden som är viktiga för rekreation och friluftsliv av olika slag. Ett genomskärande grönt rekreationsstråk föreslås för att koppla samman naturområden norr och söder om E20. Stråket ligger på en av höjderna och sträcker sig över Jerikotunnelns tak. På vissa sträckor sammanfaller stråket med Härkeshultsvägen. Stråket ska erbjuda na inslag. Lokalvägnät De största delarna inom planområdet utgörs av nyexploateringar och behöver förses med ett lokalvägnät. Planen ger ett förslag till ett lokalvägnät som inte utretts i detalj i detta skede. Det nya ringsbovägen, Härkeshultsvägen och E20. Nya eller förbättrade förbindelser tvärs E20 behöver åstadkommas för att det ska kunna bli ett funktionsintegrerat verksamhetsområde istället för två separata delar. 14
15 Genomförda linbanor. Överst Trollhättan. Under Caracas. En utredning har tagits fram för att utreda lämpliga lösningar för struktur är en förutsättning för att områdets persontransporter ska kunna bli resurseffektiva. Områdets utformning och uppbyggnad till och från Göteborg men det är rimligt att kräva god kollektiv- delse till Väg 40 byggs så öppnas även möjligheten för en sydlig motsvara kraven. Den första principen bygger på att utnyttja pendeltågen från stationen i Jonsered och den andra innebär att utnyttja motorvägen genom expressbuss. En kombination mellan de två är också möjlig. Pendeltågalternativet kräver en kollektiv infrastruktur som kan transportera invånare och personal från planområdets olika delar En busslinje bedöms ha mindre initiala investeringar eftersom stora delar av infrastrukturen är utbyggd och det är möjligt att inte går att angöra pendeltågstationen med buss, vilket får ses som ett krav. För att detta ska bli möjligt krävs åtgärder i det En linbana är ett intressant alternativ att studera. Erfarenheter kan hämtas från så vitt skilda städer som Trollhättan och Caracas. hög turtäthet och möjlighet att ta med cykel. Linbanealternativet är dessutom ett uppseendeväckande transportmedel som kan vara en marknadsföringsfaktor. I synnerhet om den är synlig från E 20. Linbanan bedöms vara det effektivaste sättet att försörja bostäderna men kräver relativt stora initiala investeringar. - bebyggelsen ska planeras för att uppnå en hög befolknings- och största omsorg. nya bostads- och verksamhetsområden invigs. redd för motorvägshållplatser. - parkeringsnormen utformas så att kollektiva transporter gynnas. 15
16 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan 16
17 Övergripande gång och cykelnät Avstånd från Jonsereds station Avståndet mellan cirklarna är 500 m 17
18 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan Etapp 1 -Bostäder i anslutning till Jonsered Planen föreslår en utveckling av det historiska Jonsered inom ett av få möjliga områden i anslutning till Jonsered. I detta område prioriteras bostadsbebyggelse. Denna etapp kan genomföras oberoende av om och när etapp 2, samt tvärförbindelsen genomförs. Området innefattar några markerade höjdpartier och sluttningar utblickar mot omgivningen. Branterna ner mot Jonsered består mestadels av blandskog och de östra delarna består främst av planterad granskog eller annan barrträdsdominerad skog. Området är till övervägande del obebyggt med undantag för enstaka bostadshus på Härkeshultvägens östra sida och kolonilotterna i Mossenområdet. De viktigaste utgångspunkterna Den nya bebyggelsen utformas som en kontinuerlig fortsättning värdena skall den nya bebyggelsen utformas så att en god kontakt med Jonsered skapas. Goda samband skapas för att göra det mer attraktivt att cykla och gå. Ny bebyggelse i anslutning till Jonsered behöver med omsorg beakta kulturhistoriska värden och ges en hög arkitektonisk kva- aspekter som bör visas särskild omsorg är mötespunkter mellan ten på sluttningar och höjder. Terrängen i området är delvis mycket kuperad. Stor omsorg behöver läggas vid landskapshanteringen vid terrasseringar och andra ingrepp i landskapet. I den fortsatt planeringen ska särskillt studeras lämpliga bebyggelsetyper och hur man på annat sätt anpassar sig till terrängen. Inom området föreslås främst bostäder av olika typ, men service för områdets eget behov tex förskolor och närbutik ska också vara möjligt. I övrigt bör kommersiell service och samhällsservice ges en placering i centrala Jonsered. Bostadstyper och upp- skapa en mångfald inom samhället. I områdets sydöstra delar kommer bostäder att gränsa mot verksamheter. I gränsområdet ges möjlighet till en blandning av verksamheter och bostäder. Det kan tex vara fråga om kombinerat arbete och boende. Detta förutsätter att verksamheterna inte är störande. Etapp 1, bostäder Utsikt över Jonsereds fabriker från höjden söder om Jonsered. 18
19 Vackra naturpartier och fornlämningar kan rätt hanterade bli ett tillskott i den framtida miljön. Överst ett vackert lövskogsparti. Nedan den sk. hällkistan, en karakteristisk lämning inom Etapp 1. Kommunikationer En utveckling av Jonsereds samhälle får mycket goda kollektiv- Alingsåspendeln. Föreslagna bostäder ligger mellan 400 m och 1 km från pendeltågstationen. De delar av området som ligger Övriga bostäder behöver förses med kompletterande kollektiv- tågstationen. Även i denna del kan promenad och cykel vara attraktiva färdsätt för många. För att detta ska uppnås krävs gena och trygga gång- och cykelvägar. Tillkommande bebyggelse behöver bindas samman med omgiv- vas trygga och vara bekväma. Den nya bebyggelseutvecklingen ska utformas kring stråk och vägar i en mänsklig skala som förbinder verksamhetsområdet med Jonsered. Härkeshultvägen behöver förbättras genom en gång- och cykel- för att underlätta för icke motordrivna fordon och en eventuell busslinje. Målpunkter utanför planområdet där gång- och cykel- ga skolor samt Partille och Lerums centrum via Jonseredsvägen. nområdet. För att prioritera andra färdsätt och minska markanspråket. Bebyggelse ska orienteras för att ge stöd åt vägar och stråk. 19
20 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan Exploateringsgrad - Utvecklingen av bostäder i anslutning till Jonsered behöver hålla en viss täthetsgrad för att skapa tillräckligt underlag för en 200 bostäder/ha. för att ge tillräckligt underlag. Som jämförelse i detta tidiga skede har vi några jämförelsetal från bebyggelse i Göteborg och Jonsered. Uppgifterna utgår antas utgöras av natur eller andra gemensamma ytor. Kungsladugård S. Guldheden Änggården Jonsered Kvarter Kungsladugård Kvarter S. Guldheden Kvarter Änggården Kvarter Jonsered 20
21 Etapp 2 -Verksamhetsområde, Scenario 1 Allmänt - Detta betyder att planen behöver ha en öppenhet för alternativa dragningar av en tvärförbindelse och slutgiltig placering av tra- De viktigaste utgångspunkterna Verksamhetsområdet breder ut sig på båda sidor om E20. För att få ett sammanhängande område behöver förbindelser tvärs över - Etablering av ett verksamhetsområde kommer att innebära mar- - att schaktas och beredas till byggbara tomter och bebyggelse etableras. Områdets påverkan har en lokal aspekt för dagens användare och en mer långväga aspekt eftersom området kommer att synas från långt håll, samt för resenärer på E20. Extra stor omsorg behöver ägnas åt tomter och bebyggelse som är synliga från E20. Denna bebyggelse utgör ett skyltfönster i vilket områdets identitet speglas. Dessutom kan även byggnader ses som en del av motorvägens gestaltning. De delar av verk- Svenkebo och Götebo behöver ges en landskapsmässig anpassning. Det skyddsavstånd som skapas gör att påverkan begränsas. 21
22 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan Delområden Tomterna som ligger närmast E20 blir exponerade mot motorvägen och får därmed ett skyltläge som kan utnyttjas av verksamheter med ett marknadsföringsbehov. karaktär avgör personaltäthet. De delar som har god tillgänglig- inte fastlagt var dessa områden är belägna. - 2 per sysselsatt. De delar av planom- en lägre koncentration. Lämplig personaltäthet bedöms vara max 2 per sysselsatt. - Verksamheter Scenario 1. Verksamheter Scenario 2. 22
23 pl Mellby Skola Finngösa ola d n prefjäll tenlid emyst ndbacken Paradiset Slottet berget Höga Skola Skola PartilleSkola Skola Bjälkesdal Björndammen Skola Skola Badhus Bohusleden Vildmarksleden Skola Nedre Kåbäcken Anneberg Timmerslätt Fotb Timmerslätt Skola Värmeverk Örnås Bockön Skola Stora Kåsjön Ringla Smalhall Långe mosse Björkö Koön Kåtjärn Spängerna Lilla Kåsjön Golfbana Hultet Partille Furuskog Kåsjöås Råbäcken n Råbacka Råbäckedalen Odenssvaleås Ugglemossen Tors dammar Hallen Ugglebäcken Partillemotet Björnekullarna Bergåstjärnen Bergåskullen bergens naturreservat ssvaletjärnen Björnåsberget Björnåstjärnen Furåstjärnen Hulttjärnen Golfbana Övergården Nedergården Lilla Hålsjön Prästtjärnen Stora Hålsjön Skulltorpsmotet Slätten Kåsjösand Skulltorp Vårdhem 2+1-väg Furulund Kvastekulla kapell Näset Brännet Fotb.pl. Vattenverk Vildmarksleden Hindtjärnen Bohusleden Gökegården Storegården Ramsegården Brasegården Sandlideberget m Mölnlyckegården Lilla Brastjärnen Store mosse Öjersjö Åstebo Uddared Kåbäcken Fotb.pl. Badplats Kåsjögården Stora BrastjärnenSvartemossen Övre Kåbäcken Fjälltorpet Bohusleden Trafikplats Åstebotjärnen 2+1-väg Maderna Djupedalen Hålan Lövås Kopparslagarn EkåsenRåhult Långevatten Haketjärnen Hallen Hagen SlambyBrännet Kärrets gamla tomtkärret Bårhult E20 Sandbäcksmossen Hindtjärnen Kyrkeledberg Djupedalen Gökskulla Slambybergen Slamby Bohusleden 1+1 / 2+1-väg Hattjärnsmossen Örtjärnet Högaråsmossen Groparemossen Långa myst Högarås Sörgården Torskebäcken Paradiset Ödegården Nordgården Lidmossarna Bårekulla Delhuvudet Lidmossarna Pinntorp Mellangården Tahult Uppegården Tahult-Västergården Åsen Svartebrant Vildmarksleden Fornåkrar Solhaga Skatebacken Ljunglid Lundsmossen Södra Lundtjärnen Östergården Torskebäcken PinntorpabergLundtjärnsbro R40 Solhem Präst- Svenkebohult Trafikplats Svenkebo Ekhaga gamla tomt Klåvsten Jonseredsmotet KorpåsbergetJonsered Strömma- Torkås berget område Mossen Stärtered Koloni- Högshallsberget Jeriko Amerika Koloniområde Sandlidås plan Fotbolls- Djupedal Charlottenlund Lindås Dammbäcken Gallhålans Agntjärnen naturreservat Knipan Blåbärskulle Brattåsberget Grönhult Vårdcentral Badplats Flintetorpet Stentjärnarna Norra Lundtjärnen Holmås Mysten Skola Fotb.pl. Kn Rås Hål Västra ÖnnerödÖstra Idrott Vå Ska Sporthall Björndammen T ett förslag till förstudie har varit på samråd. Leden består av tre grenar som bildar ett Y, där en gren ansluter E 20 i höjd med Jeriko. Tvärledens läge är inte fastställt varför denna plan behöver vara öppen för olika möjligheter. Verksamhetsområdets lokalnät behöver förbindas med tvärleden på ett eller två punkter. Ett nytt verksamhetsområde i Jeriko behöver anslutas till E20 som det nationella vägnätet ställer enligt tvärledsprojektet samt liserats som mest realistiska, där båda är belägna öster om Jerikotunneln. Det västliga motet är det mest centralt belägna och är därmed att föredra utifrån verksamhetsområdets förutsättningar att planområdet utvidgats med ett östligt scenario vilket även bidrar till ytterligare verksamhetsmark. Etapp 2 -Verksamhetsområde, Scenario 2 - nativet ryms det inom området för Scenario 1. Scenario 2 ska då inte genomföras. 23
24 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan 5. Analys Regional analys I strukturplanen för regionens utveckling skall ny bebyggelse koncentreras till de redan utbyggda infrastrukturstråken så att förutsättningar för effektiva gods- och persontransporter skapas trots relativt omfattande utbyggnad av både verksamheter och bostäder. Detta innebär att både gods- och persontransporterna i takt med regionförstoring och förätning av regionkärnan kommer att öka. Jerikoområdet ligger mycket strategiskt i detta perspektiv. Områdets närhet till både Västra stambanan och E 20 innebär att möjligheter till både person- och godstransporter är goda vilket ger utvecklingsförutsättningar för både bostäder och verksamheter. I takt med att regioncentrum omvandlas till en mer tät markanvändning med nya bostäder och personalintensiva verksamheter skapas behov av mark för verksamheter med mer extensiv markanvändning utanför regionkärnan. Om trängselskatterna införs kommer detta ytterligare att accentueras då tunga transporter behöver alternativa färdvägar. och den ökade genomströmningen av frakttransporter norrifrån etablering av transportberoende verksamheter. Samtidigt ger området förutsättningar för att minska det totala transportarbetet. För att minska trycket på regioncentrum bör potentiella stationssamhällen med både verksamheter, boende och samhällsservice utvecklas. Jonsered har, med sin goda servicenivå och blandning av verksamheter och bostäder utomordentliga utvecklingsmöjligheter till just detta. Fler bostäder i anslutning till Jonsered stödjer både samhällets goda serviceutbud utveckla verksamheter i anslutning till bostäder och samhällsservice skapar möjligheter för människor att bo och arbeta inom den egna orten. Planförslaget har som mål att stödja bägge dessa utvecklingsinriktningar genom att öppna upp för transportberoende verksam- bostadsetablering i samband till Jonsered. I gränsområdet mellan dessa ytterligheter kan verksamheter med - persontransporter och närhet till motorvägen för godstransporter utvecklas. Illustration över GRs strukturbild med de olika utvecklingsriktningarna och gröna kilar emellan. 24
25 Översikt över regionens kärna med omgivningar. Planförslaget har medvetet en öppenhet för olika former av verk- - stor osäkerhet kring hur motorvägen och den planerade tvärleden kommer troligen att ändra förutsättningarna för vilken slag av verksamheter som kan komma att etablera sig i Jeriko. Idag har Jerikoområdet en viktig länkande funktion i regionens grönstruktur. Både viltliv och friluftsliv använder Jerikotunneln för att överbrygga den barriär som motorvägen innebär. Regionens utveckling med ökat bebyggelsetryck längst infrastrukturstråken kräver att barriäreffekten reduceras genom kompensa- Köpenhamnregionens utveckling bör de gröna kilarna, som exempelvis Delsjö-Härskogs området, skyddas så att friluftslivets och naturens intressen tillgodoses. Ingreppen måste dock vägas mot regionens utvecklingsintresse och Jerikoområdets läge i ett viktigt infrastrukturstråk, i ett relativt centralt läge i regionen. Barriärverkan av ny infrastruktur och nya exploateringsområden måste dock beaktas vilket kommer att av Bohusleden samt andra passager för friluftslivet. 25
26 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan Områdesanalys Områdets utvecklas omkring två kärnor med utgångspunkt i olika kommunikationssytem. Jonsered och planerade bostäder ligger i anslutning till Västra Stambanan medan verksamhetsområdet utformas kring E 20 en ny tvärförbindelse till riksväg 40. Jonsered har behov av nytt befolkningsunderlag i för att ge förut- - nytillskott läggs till kärnan bit för bit för att skapa en kontinuerlig tillväxt som hela tiden stödjer ortens centrala del och bidrar till gatuliv och ett effektivt utnyttjade av infrastruktur och resurser. För det aktuella planområdet betyder det att nya bostäder lokaliseras i sluttningarna i sydost. Verksamhetsområdet byggs ut på båda sidor om motorvägen och en mycket hög tillgänglighet tack vare E 20 vilket är en mycket gynnsam förutsättning för ett verksamhetsområde. Men motorvägen skär även ett snitt genom landskapet. När verksamhets- motorvägen för att binda samman verksamhetsområdet på båda sidor om motorvägen i det lokala vägnätet. Det är viktigt att knyta ihop Bokedalen i norr och Härskogen i söder för olika typer av användare. Det ska vara enkelt och trevligt att ta sig mellan de olika strövområdena till fots eller med cykel genom området. Det är viktigt med tydliga samband mellan etapper och till Jon- utvecklingen befrukta varandra. Området ska förses med en mo- sontransporter. 26
27 Analyskarta över Jeriko-Jonsered. Pilarna pekar på behov av förbättrade samband. 27
28 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan 6. Förutsättningar Dialogarbete kring områdets användning Syftet med dialogarbetet har varit att få kunskaper om hur området används av dess invånare idag. Kunskaperna är värdefulla för att kunna förstå och tydligt redovisa vilken påverkan de planerade ingreppen riskerar att få för dagens invånare. Arbetet har genomförts med hjälp av Joakim Forsemalm, etnolog och kultur- I inbjudan till dialogseminariet efterfrågades olika åldrar och båda könen för att ge förutsättningar för ett jämställt underlag som tar hänsyn till åsikter från barn och unga. Uppgiften bestod av att med hjälp av en orienteringskarta över området anteckna och markera olika typer av platser, vägar och områden samt hur dom används. Detta gjordes i fyra grupper under tre veckor. Resultatet sammanfattades och diskuterades vid en återträff då man hade ytterligare möjlighet att komma med synpunkter på materialet. Uppslutningen i grupperna var god och arbetet genomfördes med stort engagemang. Viktig kunskap som är möjlig att arbeta vidare med och värdera i planarbetet lyftes fram. Resultatet är brett och behandlar mycket mer än de vardagsvärden som var dialogens huvudsyfte. Rena natur- och kultuhisto- värden i form av natur i närheten av boendemiljön och rent biologiska värden. Dagens invånare och användare kommer att ställas inför förändringar vid ett genomförande av planen. Den exploatering som förhållandena såväl inom planområdet som i omgivningarna när relativt stora områden får nya användningar. På delar som tidigare huvudsakligen bestått av natur planeras ny bebyggelse. Området kommer även att successivt att få en ny befolkning av boende och arbetstagare. Det är svårt att på ett tydligt sätt jämföra och värdera enskilda intressen med kommunala och regionala. Dialogprocessen har haft som syfte att tydliggöra vilka värden som påverkas. Ett av planarbetets viktigaste mål är att möjliggöra en bedömning om exploateringen är riktig ur ett långsiktigt perspektiv för de båda kommunerna och för regionen. Det är tydligt att närheten till naturen är ett viktigt inslag i boendemiljön. Dialogen visar att området används både av boende och andra till olika rekreationsaktiviteter, motion och naturupp- på fritiden. handlingen. 28
29 sovplats för älgar damm med rikt djurliv scouternas eldstad häckande vråkpar har setts här flera år hackspettsbo vattenkälla hällkista viltövergången över E20 plats för lek stor lind klovstenen sandvadet fornminnen polisens hundverksamhet skytteföreningen soldattorpet vid Knipan TECKENFÖRKLARING välanvända gång- och ridstråk svamp & bär (ej specificerat) björnbär och/eller hallon blåsippor vitsippor liljekonvalj specifika platser/element skolskogen åskrön med öppen mark Sammanställning av dialogresultatet Lägespotential för verksamheter och bostäder För att bedöma det framtida utbyggnadsområdets marknadspotential för bostäder och verksamheter samt i syfte att inleda en diskussion om områdets framtida innehåll har en särskild utredning om förutsättningar och möjligheter för olika etableringar Omvärldsanalysen pekar på en fortsatt stark ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt i storstadsregionerna och befäster planarbetets utgångspunkt att Jerikoområdet genom sitt läge i den växande regionen kan vara attraktiv för såväl bostäder som verksamheter. Jerikos potential för verksamhet: Analysen av lägespotential omfattar en genomgång av olika branschers marknadsstyrda lägespreferenser och möjligheter att bära relativt höga markpriser. Branscherna har rangordnats utifrån marknadspotential och arbetsplatstäthet. Detaljhandel förväntas hysa den största sammanlagda potentialen, tätt följt av industriverksamhet. Därefter följer partihandel, lager/logistik, offentlig förvaltning, företagstjänster och i slutet av listan olika typer av servicenäringar, som alla bedöms ha en 29
30 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan mycket liten potential i området. Offentlig service för boende ska främst lokaliseras till Jonsered. Trots att detaljhandel kan förväntas ha förutsättningar i området är det inte önskvärt på grund av konkurrens med kommunernas transportkrävande handel kan dock accepteras. Industriverksamheter/teknikutvecklande företag är prioriterat. Området ska dock inte användas till miljöstörande, industriell verksamhet som tex avfallshantering, upplag, industrifastigheter, jord- och stenvaruhantering etc. Partihandel samt lager/logistikverksamhet är tänkbart så länge det inte handlar om alltför ytkrävande verksamhet med få arbetsplatser. Lastbilsterminaler är således av mindre intresse medan centrallager liknande det Lindex har i Partille är fullt tänkbart. Renodlade kontorsverksamheter är attraktiva verksamaheter men bedöms som svårt att attrahera eftersom Jeriko-Jonsered knappast erbjuder de lokaliseringsförutsättningar som vanligtvis eftersträvas inom sådan verksamhet. affärshotell med viss mäss/konferenskapacitet. Behovet att knyta an till de turistiska kvalitéerna i närområdet, Jonsered m m., påtalas i detta sammanhang. Övergripande riktlinjer för områdets exploatering Strävan bör vara att skapa ett modernt industri/teknikutvecklingsområde med relativt omfattande initial exploatering och därefter successiv utbyggnad under år. Större delen av området bör användas för verksamhet. Kriterier bör ställas beträffande hur många arbetstillfällen som ska skapas i relation till markanvändningen. Jerikos potential för bostäder: Det står klart att Jeriko kan erbjuda ett bra läge för boende. Området ligger gynnsamt i förhållande till utbudet av arbetsplatser m m. i regionen, och har mindre än femton minuters restid in till kärnan. Platsen erbjuder en attraktiv livsmiljö med höga kulturmiljövärden och sammanhängande friluftsområden. Lägesmässigt förefaller den norra sidan, med relativ närhet till såväl Jonsered som sjön Aspen, vara att förorda. Etablering av viss närservice kan krävas för att området ska upplevas som attrak- utbyggd service i Jonsered. Bostadsområdet bör i möjligaste mån förläggas till den del av ring norr om E 20. Det är viktigt att ta vara på områdets stora potential för bostadsändamål, men det är även av stor vikt att i området, som även kan nyttjas av sysselsatta i verksamheter. Begränsas utbyggnaden av bostäder alltför mycket riskerar kol- 30
31 linjer och bilen blir det enda reella alternativet för de som ska bo och arbeta i området. Överensstämmelse med miljömålen Planens miljöpåverkan bedöms i förhållande till följande miljö- ring: 1. Begränsad klimatpåverkan Nya bostäder och verksamheter genererar transporter vilket är negativt för målet om minskade växthusgaser. Alternativet att lokalisera nya verksamheter och bostäder i sämre infrastrukturlägen genererar dock högre klimatpåverkan. Planens ambition om lokala arbetsplatser och ökat kollektivtresande genom utökning- ar till pendeltågen ger möjlighet till att minska klimatpåverkan från arbetspendling. Att lyckas uppfylla målet handlar i hög grad för arbetspendling vilket är ett av planens främsta syften. 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalité samt 11. Myllrande våtmarker Påverkan på vattendrag och våtmarker kan minimeras genom planområdets avgränsning och genom noggrann planering av områdets dagvattensystem för att minimera utsläpp till känsliga vattenmiljöer. Exploateringen kommer inte att påverka grundvattnet. heter och bostäder vilket är negativt både för målet om levande kala naturvärden som kommer att påverkas av exploateringen. Hänsyn tas i största möjliga omfattning. Fungerande viltstråk genom planområdet påverkas vilket kräver kompensationsåtgärder. Viltets rörelser kan säkerställas genom en ny viltpassage i ett östligare läge. Planen har höga ambitioner för att uppfylla målet genom en kombination av bostäder och verksamheter i anslutning till utbyggd samhällsservice. Genom satsningar på hög kollektivtra- skall tillgodose ett fungerande vardagsliv. Genom att styra områdets fortsatta planering kan naturmark och kulturvärden bli tillskott i bebyggelsen. 31
32 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan Uthållig tillväxt i Göteborgsregionen lig tillväxt, Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur, att ligga till grund för GRs arbete med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa. Viktiga delar i strategin är att regionen ska stärkas med ytterligare arbetsplatser och boende fram till För att klara trängselproblem och gällande miljökvalitetsnormer krävs betydande ökat resande och en fortsatt hög tillgänglighet förutsätter ett väl Planförslaget ligger i linje med grundtankarna i regionens strategi. K2020 i Göteborgsregionen i samverkan mellan Göteborgsregionens Banverket och Västra Götalandsregionen. Den långsiktiga visionen för Göteborgsregionen som en attraktiv, hållbar och växande antal resande. Projektet K2020 syftar till att skapa en gemensam - uppfyllande av K2020. Riksintressen Kommunikationer E20 går inom planområdet och är en del av det nationella stamvägnätet. Den är av riksintresse och utgör en förbindelselänk mellan Göteborgsregionen och Stockholmsregionen. Vägen är erforderliga säkerhetsavstånd och mark för de tekniska anläggningarna som behövs för driften i nuvarande omfattning är av - hetsavstånd ingår i planområdet. 32
33 - - Kultur Jonsereds samhälle och koloniområdet Amerika är klassat som dustrimiljö av brukskaraktär vid vattendrag och järnväg, utfor- anda, med välbevarad industri- bostads- och institutionsbebyggelse uppförd enligt fast plan till ett mönstersamhälle av brittisk modell. I Partille berörs riksintresset för kulturminnesvård för större delen norr om E värdefull kulturmiljö enligt kulturmiljöprogram, Kulturmiljöer i Lerums kommun Älvsborgs läns museum Gullringsbo, ning ner mot Aspen, påkostade sommarvillor med tillhörande trädgårdar och växthus från 1800-talets andra hälft och sekelskiftet Natur och Natura 2000 Området runt Sjön Aspen och Säveån är av riksintresse för naturvård. Beskrivning: Ådal med forsar och lundvegetation. Viktig övervintringslokal för andfåglar. Säveån utgör lek- och uppväxtområden för lax och öring. Mindre intrång i riksintresset i planområdets norra del kan bli aktuell. Bokedalen, Säveån och götebo är Natura 2000-område vilka inte berörs av planområdet och inte heller bedöms påverkas negativt. turvårdsplaneringen, GR, ekologiskt känsliga områden. Friluftsliv Delsjö - Härskogsområdet är av riksintresse för friluftslivet. Här - bli aktuellt i planområdets södra del. Intrånget i riksintresset för friluftslivet är dock begränsat till ett samhetsområdet men troligen inte har avgörande betydelse för riksintressets kvalitéer. 33
34 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan Planförutsättningar Lerums Framtidsplan ÖP2008 I kapitlet framtida utbyggnadsområden föreslås Jeriko som ett lämpligt framtida utbyggnadsområde för verksamheter och bostäder. Projektet är ett samarbetsprojekt med Partille och Härryda kommuner och läget bedöms som gynnsamt ur regional- och transportsynpunkt. Arbetet med en fördjupning av översiktsplanen kan inledas utan att Vägverket slutgiltigt tagit ställning till läget på en tvärförbindelse mellan E 20 och Rv 40. På markanvändningskartan är området omkring Jeriko markerat som område för planerad bebyggelse, och område för verksam- markerad och anges som planerad infrastruktur. ÖP 05 Partille användning, verksamheter. Partille bidrar till Göteborgsregionens utveckling. Partille har ett attraktivt stadscentrum med handel, bostäder och verksamheter. Företag utvecklas och etablerar sig i Partilles attraktiva verksamhetsområden. Verksamhetsområdena i Partille kommun är i mycket stor utsträckning koncentrerade till Säveåns dalgång i anslutning till transportlederna. Det råder brist på lämpliga verksamhetstomter liga verksamhetsområden men inom en snar framtid måste nya verksamhetsområden tas fram för att tillgodose företagens önskemål och kommunens strävan efter näringslivsutveckling. Från regional synpunkt är Jeriko bland annat intressant som ett regionens näringsliv expanderat mycket norr och söder om Göteborg. Nya verksamhetsområden i den östra delen av regionen är viktiga förutsättningar för att kunna åstadkomma en bättre regional balans mellan boende och arbetsplatser. I ett lokalt perspektiv ger ett verksamhetsområde i Jeriko möjlighet för invånare i Partille och Lerum att ha sin arbetsplats närmare hemmet. Utdrag ur Lerums Framtidsplan Utdrag ur ÖP 05 Partille 34
35 Fördjupad översiktsplan för Jonsered En fördjupning av Partilles översiktsplan för Jonsered antogs av komunfullmäktige Denna visar hur riksintresset för kulturmiljövården kan utgöra utgångspunkten för samhällets framtid. Planen ger rekommendationer för hur Jonsered i en varsam takt kan utvecklas utan att de unika kvalitéerna förvanskas. Med pendeltågsstationen har Jonsereds attraktivitet som bostads- på utrymme för ny bebyggelse. Jonsered har en ovanligt bred servicestruktur med allt från kyrka, skola och förskola till butiker och föreningslokaler. Ett vikande befolkningsunderlag riskerar dock att på sikt utarma servicen. Planen pekar även på en brist på större bostäder och problem som genereras av tunga transporter till samhällets transportintensiva verksamheter. Genom en prioritering av personalintensiva tjänsteorienterade verksamheter och ett tillskott av bostäder föreslår planen en förstärkning av Jonsered som attraktivt stationssamhälle längs västra stambanan. Pågående planering Tvärförbindelse mellan Väg 40 och E20 Det saknas idag en förbindelse av tillräckligt hög standard mellan Väg 40 och E20 på sträckan mellan Alingsås och Göteborg. vägen och Landvettervägen. Det är angeläget att en tvärförbindelse tillkommer som tillgodoser ett regionalt kommunikationsbehov som sammanlänkare av Göteborgsregionens östra delar och därigenom avlasta de inre delarna av regionen. under 2008 inlett en förstudie för en vägförbindelse som består av två delar. Dels en förstärkning av Landvettervägen och dels vid Jeriko och Åsterbo. Härryda kommun driver detaljplanearbete för att påskynda genomförandet av Slambymotet som ska förbinda tvärförbindelsen med Väg
36 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan 7. MKB Allmänt I enlighet med plan- och bygglagen skall översiktsplaneringen omfatta en beskrivning av de mest betydande miljöeffekter som planförslagets förändringar genererar. Exploatering av Jerikoområdet kommer att innebära såväl negativa som positiva konsekvenser för miljön. De negativa konsekvenserna av ändrad markanvändning och för dagens användning av området behöver vägas mot de positiva konsekvenserna av ökade möjligheter till lokala arbetsplatser, nya bostäder i anslutning till Jonsered samt förbättrade förutsättningar för ökad Då en översiktsplan enbart i begränsad omfattning lägger fast områdets och bebyggelsens utformning och funktion blir bedömningarna med nödvändighet grova. Denna miljökonsekvensbe- terna av den förändring av markanvändningen som planförslaget medför. Mer detaljerade miljökonsekvensbeskrivningar förutsätts göras i framtida detaljplanering. MKB:n baseras på inventeringar och beskrivningar av planom- fauna, speciellt känsliga områden samt kulturmiljöintressen. Då planen gör ett intrång i omkringliggande riksintressen omfattar MKB:n även en beskrivning om hur värdet i riksintressena tillgodoses eller kompenseras. Miljökonsekvensbeskrivningens bedömning av planförslaget jämförs med ett nollalternativ som innebär oförändrad markanvändning i planområdet. Behovsbedömning I planarbetets inledning genomfördes en behovsbedömning i samråd med Länstyrelsen. I behovsbedömningen gjordes ett antagande om vilka miljöeffekter som som bedömdes lämpliga att beskriva. Behovsbedömningens miljöaspekter sammanfattas nedan: Behovsbedömningen redovisas i sin helhet i kapitel 9. 36
37 I samrådsskedet gjordes en preliminär MKB i syfte att genom samrådssvaren ringa in vilka miljöeffekter som behövde en djupare belysning. Med ledning av samrådssvaren har fördjupade - ning av planerade bostäder genomförts. Under planarbetet har en förstudie för en ny tvärled mellan E20 och Väg 40 genomförts. Förstudiens konsekvensbeskrivning är i detta tidiga skede nödvändigtvis grov och i denna plan konsekvensbeskrivs tvärleden enbart resonomangsmässigt avseende exempelvis barriärverkan och påverkan på landskapsbild. Mer fördjupade konsekvensbeskrivningar avseende buller och luft- förutsätts att genomföras i samband med kommande detaljplaner och vägutredning. Riksintressen och natura 2000-områden. Utöver markerade områden utgör E20 och västra stambanan riksintresse för kommuniktioner. 37
38 Jeriko - Jonsered, fördjupad översiktsplan Etappindelning Planens olika delar har stora skillnader för genomförande där bostadsområdena är beroende av koppling till Jonsered och tåg- till motorvägen och till en möjlig framtida motorvägsbuss. Verksamhetsområdet är dessutom på olika sätt påverkat av tvärledsprojektet. Planen konsekvensbeskrivs därför i förhållande till två möjliga etapper: Etapp 1: Enbart utbyggnad av bostäder i områdets norra del samt utbygg- rad kontakt med Jonsereds station. Etapp 2: Etappen omfattar verksamhetsområden runt ett nytt motorvägs- förutsättningar för områdets utbredning. Konsekvenserna för verksamhetsområdet beskrivs som två olika scenarier avseende skillnaden för motets placering. I denna etapp förutsätts att tillgänglighet till verksamhetsområdet helt sker genom ett lokalt vägnät. Tvärleden dragning inom planområdet konsekvensbeskrivs resonomangsmässigt på grundval av förstudiens antagande om effekter. Två möjliga dragningar genom planområdet beskrivs. Landskapsbild och kulturmiljö Med landskapsbild avses det visuella intrycket av området. Det som beskrivs är bl.a. landskapskaraktär, rumslighet, skala, struktur, gränser och utblickar. I landskapet kan man även avläsa den historiska utvecklingen, där framförallt människans verksamheter har påverkat och omdanat sin omgivning. En kulturmiljö kan utgå från när det gäller att beskriva värdet för kulturmiljö; kunskaps-, upplevelse- och bruksvärdet. Basen utgörs av kunskapsvärdet som man får ur de objekt och miljöer som är bevarade. Upplevelsevärdet varierar beroende vem som upplever och är och åkrar samt vägar används idag. Planområdet utgörs huvudsakligen av skogsbeklädda nordsydliga bergsryggar som formats av inlandsisen. Drumliner och stora klippblock är tydliga spår av inlandsisen. Själva planområdet har, med undantag för några fornlämningar, ett relativt lågt kulturhistoriskt värde. Det präglas huvudsakligen av modernt skogsbruk med stora inslag av tall och gran och relativt stora delar med föryngringsytor och hyggen. Området kantas dock av kulurhistoriskt intresanta helhetsmiljöer med höga kulturvärden och karakteristiska landskap som visar att området bebotts och brukats av människor under lång tid. Fornlämningarna inom planområdet har ett troligt samband med boplatser i omgivningen. 38
Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hammar 1: 62, Hammarö kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som leder
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Stora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som
Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen
8 Levande näringsliv. 8.1 Idag och i framtiden 8.2 Verksamheter 8.3 Handel
ÖP 8 Levande näringsliv 8.1 Idag och i framtiden 8.2 Verksamheter 8.3 Handel 8.1 Levande näringsliv Idag och i framtiden Målet är att Partille centrum ska utvecklas och omdanas till ett attraktivt centrum
ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.
ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen
FAMMARP 8:2, Kronolund
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(7) Dnr 266/2015 FASTIGHETEN ALLERUM 11:35 ALLERUM, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Lena Evaldsson inkom 2 februari 2015 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan för fastigheten
BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten
TRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning
TRN 2017-0052-52 Från: kommunstyrelsen@habo.se Till: TRF Funk Registrator; anna-karin.bergvall@habo.se Ärende: Expediering av beslut KS 2017-10-16 194, Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
8. Grönområden och fritid
8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Tällevad III, del av Sävsjö 11:1. Sävsjö tätort, Sävsjö kommun LAGAKRAFTHANDLING
PLANBESKRIVNING Detaljplan för Tällevad III, del av Sävsjö 11:1 Sävsjö tätort, Sävsjö kommun LAGAKRAFTHANDLING Postadress Internetadress Telefon E-post Djurgårdsgatan 1 www.savsjo.se 0382-152 00 sambygg@savsjo.se
DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Miljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning
1(7) 2016-06-07 Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning Stockholms län Fastighetskartan Avgränsning av utredningsområdet ungefärligt markerat. 2(7) Begäran om planbesked Begäran om
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
Slottsmöllans tegelbruk
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp
Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun
2018-05-09 KSF 2009/149 1 (6) Kommunstyrelsen Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun Bakgrund I samband med att en översiktsplan antas ska en särskild sammanställning
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande
Breared 1:105 M FL. Tillhörande detaljplan för. Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K. Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret
B E H O V S B E D Ö M N I N G AV M I L J Ö B E D Ö M N I N G Tillhörande detaljplan för Breared 1:105 M FL Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret 2015-01-09
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
AVGRÄNSNINGSSAMRÅD ÅRSTAFÄLTET ETAPP 3
, rev 2017-01-24 Avgränsningssamråd för upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhörande detaljplan Årstafältet, etapp 3. Bakgrund För Årstafältet finns ett utarbetat program för detaljplan
Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP)
Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP) Informationsmöte 2014-01-30 Kvällens upplägg Välkomna! Mats Eriksson, planchef, Vallentuna kommun Vallentuna i regionen Lisette Calleberg,
Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.
SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning
Godstransportstrategi för Västra Götaland
Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i
Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
BEHOVSBEDÖMNING
B PL 398 Detaljplan för Kv. Nifelhem 7 Köpings tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 Planområdet Nifelhem 7, avgränsat med vit streckad linje. 398 BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 1 (9) B Planens
Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2018-02-28 SBN/2017:377 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Samrådshandling Ändring av detaljplan för Mälarbaden,
P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping
1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G
Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby
1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten
Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82
JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014
A 5012 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014 Dnr SBN 2013/000009 Uppdragsbeslut 2012-10-10 Samrådsbeslut
Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Utställning 27 juni 3 november 2017 En omfattande process med tät dialog RUFS 2050 fyller flera funktioner Befolkningstillväxten är utgångspunkt Stockholmsregionen
BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
Fördjupad översiktsplan Söderköping stad. Samrådshandling. Kartor och illustrationer
Fördjupad översiktsplan Söderköping stad Samrådshandling BILAGA 2 Kartor och illustrationer 2017-02-28 Samrådet pågår fram till 30 april 2017 Innehåll Kartbilaga FÖP Söderköping stad 3 Markanvändningskartan
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-04-06 SID 1/ 10 Bedömning av betydande miljöpåverkan Detaljplan för Kumla-Stensta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Checklistan utgör underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet
Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(5) Dnr 518/2014 FASTIGHETEN KATTARP 13:67 KATTARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Ab Helsingborgshem inkom med ansökan om detaljplaneändring den 10 april 2014. SYFTE
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Planprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2)
Handläggare Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-06-14 Freja Råberg Tel. 0480-450395 2016-5323 1(9) BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Detaljplan för Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2) Rinkabyholm,
Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun
Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden
BEGÄRAN OM UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN
FASTIGHETEN ÖDÅKRA 4:4, M FL ÖDÅKRA, HELSINGBORGS STAD 1(5) Dnr 01238/2010 BEGÄRAN OM UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN SÖKANDE Mark och exploateringsenheten, Helsingborgs stad. SYFTE Detaljplanen syftar till
Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun
1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av
BEHOVSBEDÖMNING. Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs 1(7) tillhörande detaljplan för. inom Svärtinge i Norrköpings kommun
1(7) SPN-137/2008 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs inom Svärtinge i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering
Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända.
Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 87 Planbesked Vrå 3:1, TB Exploatering 2015/190 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked. Ärende
Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad
Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken
Diarienr: 0385/13 Öckerö kommun Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken 2015-01-26, rev 2015-04-02 MKB till fördjupad översiktsplan
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut
Detaljplan för Malghult 2:102 m.fl. fastigheter POD, Kristdala, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret april 2016, reviderad maj 2017 Dnr SBN 2015/000200 Uppdragsbeslut 2015-10-13 Samrådsbeslut
Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET
1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet
BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING
FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd
Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att
Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan
för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras
Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar
30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser
NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB
BMN 11.005 Behovsbedömning MKB Datum 2011-02-17 1 (6) Detaljplan för NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) BEHOVSBEDÖMNING
B PL 391 Detaljplan för Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) Munktorps tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2015-09-01 391 BEHOVSBEDÖMNING 2015-09-01 1 (10) B Planens syfte Syftet
Planbesked för del av Skrea 8:39. KS
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2017-12-19 381 Planbesked för del av Skrea 8:39. KS 2017-398 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen
Östra Eneby 1:1 med närområde (Östra Ryssnäs) Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering den 24 mars 2011 A N T A G A N D E H A N D L I N G
SPN-106/2009 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Östra Eneby 1:1 med närområde (Östra Ryssnäs) inom Svärtinge i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering den 24 mars 2011 A
Regional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund
Regional planering - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund En regionplan var nittonde år! 6 3 Från regionplan till rådslag
SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING
UPPSALA KOMMUN Särskild sammanställning tillhörande Fördjupad översiktsplan för Södra Staden i Uppsala UPPDRAGSNUMMER 1554212000 ÖREBRO VATTEN OCH MILJÖ TEXT SAMMANSTÄLLD AV: MARTYNA MIKUSINSKA, SWECO
Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling
Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Planuppdrag och beslut om ny inriktning för bostäder och hotell vid Bäverbäcken
Tyresö kommun 2017-03-23 1 (4) Ida Olén enhetschef, detaljplanering Diarienummer 2014KSM0520 Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Planuppdrag och beslut om ny inriktning för bostäder och hotell vid Bäverbäcken
Användning av mark- och vattenområden
ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra
Ansökan om planbesked enligt 5 kap. 2-5 PBL, för del av Troxhammar 5:8
1(8) 2017-05-15 Ansökan om planbesked enligt 5 kap. 2-5 PBL, för del av Troxhammar 5:8 Stockholms län Fastighetskartan Avgränsning enligt ansökan ungefärligt markerad. Begäran om planbesked Begäran om
PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20
Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt