Sammanställning av Medborgardialog Samverkan mellan kommun och föreningar utifrån det föreningspolitiska programmet.

Transkript

1 1 (5) Visions- och utvecklingsnämnden för kultur och fritid Anna Jandersson Utvecklingssekreterare Sammanställning av Medborgardialog Samverkan mellan kommun och föreningar utifrån det föreningspolitiska programmet. Under vintern 2009 beslutade Visions- och utvecklingsnämnden för kultur och fritid att nämnden skulle genomföra en utvärdering av samverkan mellan kommun och föreningar ur ett medborgar-/föreningsperspektiv. Utgångspunkt skulle vara det föreningspolitiska program som togs fram i samarbete mellan föreningar, tjänstemän och politiker för drygt 5 år sedan. Undersökningen genomfördes i tre delar. Del ett, förningsbesök av ledamöterna i nämnden. Del två, frågor skickades ut till via brev. Del tre, frågor besvarades via Lerums kommuns hemsida. I samtliga fall ställdes likalydande frågor. (Se bilaga 1). Samtliga föreningar i föreningsregistret har fått ett brev skickade till sig och på så sätt erbjudits möjligheten att besvara frågorna via brev alternativt via hemsidan. Totalt svarade 54 föreningar på frågorna. Undersökningen kan inte göra anspråk på att ge en helhetsbild av samverkan mellan kommun och förening, inte heller vara heltäckande eller vetenskapligt bevisad. Men den ger en indikation på hur föreningarna upplever kontakten med kommunen. Dessutom belyser svaren och synpunkterna en del utvecklingsområden samt områden där kommunen i dagsläget ligger väl framme. På nästa sida redovisas en sammanställning av de svar som föreningarna lämnat. LERUM400, v 1.0,

2 2 (5) Känner du till att Lerum har ett Föreningspolitiskt program? Skala: Antal: A= Ja B=Nej En tredjedel av de svarande föreningarna känner till att Lerum har ett förningspolitiskt program. Några av de svarande föreningarna har också deltagit i framtagandet av programmet. Hur upplever du förenings- och ledarutvecklingen i kommunen? Ungefär en femtedel av föreningarna uttrycker positiva omdömen till föreningsoch ledarutvecklingen i kommunen. Lika många uppger att de inte vet om att det finns sådana möjligheter. Flera föreningar uppger att de känner till att möjligheten till utbildning finns men att det inte haft möjlighet att delta eller känt behov av att delta. Återkommande kommentarer uttrycker att utbildningarna riktar sig mer till idrottsföreningar än till kulturföreningar vilket gör att olika föreningar har olika möjlighet att delta. Flera föreningar nämner att de själva utbildar sina ledare antingen genom egen försorg eller via samordningsförbund.

3 3 (5) Hur upplever föreningen anläggningarna och lokalerna i kommunen? Flera föreningar har egna lokaler att tillgå vilket också är den grupp av föreningar som är mest nöjd med lokaler och anläggningar. En del föreningar som hyr av kommunen påpekar att hyran är väldigt dyr och att det skulle kunna finnas bättre lokaler för deras behov. Speciellt missnöjda är några föreningar i Floda om dels påpekar behovet av upprustning av lokaler samt behov av nya/andra lokaler än de befintliga. Bland annat önskar man platser för alternativa sporter så som cykel, skateboard och fler fotbollsplaner. Över alla kommundelar finns det föreningar som önskar påpeka att underhållet är eftersatt på de lokaler som kommunen hyr ut. Några påpekanden om bristande tillgänglighet för funktionshindrade finns också vilket är värt att notera. De föreningar som använder sig av kommunens lokalbokningssystem är huvudsakligen nöjda med systemet. Hur upplever du stödet och servicen från kommunen? (i stöd och service ingår bl a kontanta bidrag, uppmuntran, subventioner) Flera föreningar nämner fritidintendenterna Anders Löfgren och Bosse Backman som tillmötesgående och hjälpsamma på alla sätt. Likaså är alla som varit i kontakt med Astracan positiva och nöjda. Nästintill alla föreningar är nöjda med det stöd och den service de erhållit från kommunen. Missnöjda är de få som av någon anledning nekats hjälp. Många föreningar vill ha mer pengar eftersom de upplever att de kontanta bidragen inte räcker till verksamheten. Ett fåtal vill ha stöd på annat sätt till exempel med marknadsförning och medlemsrekrytering. Hyra för olika lokaler nämns som en stundom betungande post för några föreningars fortlevande. Hur fungerar samverkan mellan kommunen och den förening du representerar? Ungefär hälften av föreningarna är nöjda med samverkan med kommunen. Den andra hälften är inte lika nöjda utan önska utveckla samverkan. Bland de som uppvisar missnöje poängteras de ekonomiska bidragen i stor utsträckning medan de nöjda föreningarna lyfter fram kontakten med tjänstemännen och Astracan.

4 4 (5) Finns det något du skulle vilja ändra på vad gäller samverkan mellan kommun och föreningar? Många föreningar har idéer om hur samverkan skulle kunna utvecklas. Flera lyfter fram det kontanta bidraget som ett sätt men andra föreslår en föreningslots, samverkansträffar, nätverk för likasinnade föreningar, gemensam marknadsförning med mera. Ett antal föreningar önskar att kommunen skulle marknadsföra sina insatser på ett tydligare sätt och på så sätt skulle föreningarna komma att uppmärksamma vad kommunen kan erbjuda. Upprustning av lokaler och bättre skötsel av inom- och utomhusmiljö påpekas också som ett förbättringsområde, framförallt från kommunens sida.

5 5 (5) BILAGA 1 Frågor Känner ni till att Lerums kommun har ett föreningspolitisktprogram? Hur upplever du förenings- och ledarutveckling i kommunen? Hur upplever ni anläggningarna och lokalerna i kommunen? Hur upplever ni stödet och servicen från Lerums Kommun (Stöd och service består i kontanta bidrag, uppmuntran, subventioner)? Hur fungerar kommunens samverkan med föreningarna? Hur skulle det kunna utvecklas och förbättras? Finns det något ni skulle vilja ändra på inför framtiden? Vad kan förbättras? Vill du/ni tillägga något? De svarande ha dessutom uppgivit vilken förening de representerar, men de svaren har vi valt att inte redovisa i denna rapport.