Lidingö stad. Föreningsenkäten

Transkript

1 Lidingö stad Föreningsenkäten 2015

2 Syfte Föreningsenkäten ska ge oss fördjupad kunskap om vad föreningslivet anser om stadens föreningsstöd och hur anläggningar sköts och fungerar. Undersökningen ska bidra med information och underlag till strategisk planering, som syftar till att utveckla verksamheten. Med hjälp av resultaten kan idrotts- och friluftsavdelningen identifiera förbättringsområden samt utveckla handlingsplaner. Det är viktigt att notera att enkätresultaten är en del i stadens utvecklingsarbete. Även annan dialog som sker med föreningslivet i olika sammanhang är betydelsefull. Genomförande Under tiden 1 juni till 22 juni genomförde Lidingö stad en enkätundersökning där idrottsföreningar, som är bidragsberättigade barn och ungdoms med verksamhet i stadens anläggningar fick delta i. Samtliga 25 föreningar fick enkäten som en digital länk med e-post. Antal inkomna svar är 20. Därmed är svarsfrekvensen 80%. Enkäten innehöll fasta svarsalternativ med undantag av en öppen fråga. Sammanfattning av resultaten Resultaten från enkäten ger oss kunskap om föreningslivet och dess verksamhet för barn och ungdomar. Föreningarna har bedömt det stöd som staden ger föreningar och anläggningarna som föreningarna bedriver verksamhet i. Dessutom har de besvarat hur de arbetar med värdegrundsfrågor, ungdomars delaktighet, funktionsnedsatta samt informations- och fortbildningsbehov. Ur föreningsenkäten har vi fått fram underlag till följande nyckeltal, som följer upp nämndens verksamhetsmål. 65% av föreningarna är som helhet nöjda med Lidingö stads föreningsstöd. 45% av föreningarna anser att kommunens idrottsanläggning (deras huvudsakliga anläggning) är städad och välskött. 65 % av föreningar anser att kommunens erbjuder god kvalitet avseende tillgänglighet (tillgång till tider i anläggningar och information), 55% anser att staden har en god kvalitet avseende anläggningarnas funktionalitet, 95% av föreningarna svarar att de får ett trevligt bemötande vid kontakter med kommunens personal och 70% tycker att Lidingö stad är bra på att lyssna till synpunkter och idéer från föreningslivet (delaktighet och inflytande). Utifrån resultaten bör en handlingsplan för de kommande två åren tas fram, där det även finns med en prioritering mellan olika insatser. Denna handlingsplan bör innehålla en planering av följande: Planera för nya idrottsanläggningar Upprustning av idrottsanläggningar Utveckla principerna hur tider i anläggningar fördelas mellan föreningar Översyn av hur föreningsbidragets rapporteringssystem ska bli mer lätthanterligt samt ge tydligare information om föreningsstöd och bidrag.

3 Föreningarnas bedömning av bidrag och annat stöd När 80 % har svarat eller bra är svaret tillfredsställande. Detta markeras med grönt i tabellen. Då 50-79% har svarat eller bra finns det anledning att arbeta vidare med att utveckla området vidare, vilket markeras gult nedan. Vid mindre än 49% bör området vara ett prioriterat förbättringsområde. I de två tabellerna nedan visas föreningarnas bedömning av hur bra stadens föreningsstöd är samt hur viktigt olika faktorer är. Ställer man upp resultaten bredvid varandra (som i nedersta tabellen) ser man vad staden kan utveckla för att nå högre kundnöjdhet. Föreningarnas bedömning av bidrag och annat stöd Uppfylls bra till Medelbetyg (skala 1-5) Det är lätt att hitta information om kommunens 65% 3,8 föreningsstöd Informationen om föreningsstöd är tydlig och 65% 3,8 begriplig Rapporteringssystemet som används för 45% 3,5 bidragsutbetalning är lätthanterligt Det är lätt att få tag på dem som hanterar 80% 4,2 föreningsbidrag per telefon eller e-post Vi får ett trevligt bemötande av kommunens personal 95% 4,6 när vi har kontakt med dem Reglerna för föreningsbidrag är tydliga 65% 3,9 Reglerna för föreningsbidrag är rättvisa 60% 3,6 Kommunen erbjuder kurser som stödjer ledar- och föreningsutveckling På det hela är vi nöjda med det stöd som vår förening får från Lidingö stad 55% 3,7 65% 3,7 Vilka frågor anser föreningslivet ska prioriteras? Föreningarnas prioritering av vad som är viktigast gällande bidrag och stöd Vi får ett trevligt bemötande av kommunens personal när vi har kontakt med dem Andel som anser faktorn viktig till mycket viktig Uppfylls bra till Diskrepans i % 95% 95% 0 Reglerna för föreningsbidrag är tydliga 90% 65% 25% Informationen om föreningsstöd är tydlig och begriplig Det är lätt att få tag på dem som hanterar föreningsbidrag per telefon eller e-post 90% 65% 25% 85% 80% 5% Reglerna för föreningsbidrag är rättvisa 85% 60% 25% Det är lätt att hitta information om kommunens föreningsstöd Rapporteringssystemet som används för bidragsutbetalning är lätthanterligt Kommunen erbjuder kurser som stödjer ledar- och föreningsutveckling 80% 65% 15% 80% 45% 35% 70% 55% 15%

4 Den mest angelänga frågan handlar om bemötande, där vi också får högst betyg. Därefter följer frågor som rör tydligheten och informationen kring bidragsregler, informationsstöd och ett lätthanterligt rapporteringssystem. Dessa är de mest angelägna utvecklingsområdet när det gäller föreningsstödet. Trots att bidragsreglerna omarbetades 2014 för att bli mer transparenta anser fortfarande en del föreningar att reglerna inte är rättvisa. Föreningars möjlighet att påverka kommunen Området delaktighet omfattar upplevelsen att få möjlighet att påverka och vara delaktig i processer som berör föreningen och påverkar dess verksamhet. 70 % av föreningarna anser att Lidingö stad är mycket till bra på att lyssna till synpunkter och idéer från föreningslivet. När det handlar om dialogen mellan staden och föreningslivet vid fördelning av tider i idrottsanläggningar finns ett missnöje. Föreningarnas bedömning av sina möjligheter till inflytande och delaktighet Lidingö stad är bra på att lyssna till synpunkter och idéer från föreningslivet Det förs en bra dialog mellan kommunen och föreningslivet vid fördelning av tider i idrottsanläggningar Stämmer bra till Medelbetyg (skala 1-5) 70% 3,7 40% 3,5 Föreningens arbete med värdegrundsfrågor En av Lidingö stads visioner är att Lidingöbon ska känna sig trygg i livets alla skeden. Majoriteten av de undersökta föreningarna arbetar med värdegrunds- och policyfrågor. 85 % av föreningarna har en handlingsplan för att motverka mobbning, kränkning eller diskriminering. Vårt samarbete med Rädda Barnen och SISU i High five projektet, arbetar pågående med att stödja Lidingöföreningarna i detta arbete. 25% av föreningarna delar upp efter talang/utveckling före 13 års ålder, trots Riksförbundets rekommendationer att avvakta med detta tills efter tonåren. Värdegrundsfrågor och policier Andel som svarat ja Föreningar som är positiva till att medlemmar deltar i olika idrotter/föreningar 100% Föreningar med policy kring alkohol och droger 90% Föreningar som har aktivt informerat ledare om föreningens policier 90% Föreningar som har handlingsplan mot mobbing, kränkning och 85% diskriminering Föreningar som låter barn under 13 år får delta i samma omfattning vid tävlingar 85% Föreningar med aktiviteter för flickor och pojkar i lika stor omfattning 80% Föreningar som arbetar med säkerhetsfrågor och skadeförebyggande 75% åtgärder Föreningar som aktivt informerat föräldrar & ungdomar om sina policier 70% Föreningar som erbjuder stöd för medlemmar som ej kan betala 50% terminsavgifter o dyl. Föreningar som delar upp efter talang/utveckling före 13 års ålder 25%

5 Föreningarnas arbete med ungas delaktighet och inflytande samt ung representation Nationella studier om fritidsvanor visar att ungdomars delaktighet och inflytande inom fritidens område generellt har minskat under en längre tidsperiod. Enligt folkhälsomålen är upplevelsen att få vara delaktig i olika sammanhang och ha inflytande en av de mest grundläggande förutsättningarna för en god hälsa. Även Barnkonventionen uttrycker barns rätt att bli lyssnade på och få sina åsikter seriöst värderade. Bland föreningarna som undersöktes kan vi se att det finns ett stort antal ungdomar som är delaktiga som ungdomsledare/ledarassistenter samt i samband med olika arrangemang, men att styrelseengagemanget är mindre. Ungas delaktighet och inflytande samt ung representation Föreningar med ungdomar i åldern år i styrelsen 10% Föreningar med ungdomar i åldern år i formella utskott, arbetsgrupper, kommittéer? 30% Föreningar med ungdomsledare/ledarassistenter i åldern år? 85% Föreningar med ungdomar i åldern år som medverkar på arrangemang/tävlingar 85% Föreningar med ungdomar i åldern år som har rösträtt på årsmöten? 80% Föreningar som låter ungdomar i åldern år får bestämma/påverka den egna/gruppträningen? 65% Föreningar med verksamhet för personer med funktionsnedsättning 20 % av föreningarna svarar att de har verksamhet som vänder sig till personer med funktionsnedsättning. De funktionsnedsatta integreras i den ordinarie verksamheten. 70 % svarar att de vill veta mer hur staden kan samarbeta kring integration av personer med funktionsnedsättning, med behov av extra stöd. De vanligaste orsakerna till att föreningarna var ointresserade av mer information kring samarbete berodde på lokalfråga, brist på specialistkompetens eller ledare. De tidigare så kallade handikappföreningar och anhörigföreningar har inte ingått i denna undersökning, även om dessa anordnar fritidsaktiviteter för sina medlemmar.

6 Föreningarnas syn på Idrottslyftet och Idrottsrådet Föreningslivet deltar bland annat i två nätverk på Lidingö; Idrottslyftet (som verkar mellan föreningar och skolor för att få fler ungdomar att börja idrotta) och Idrottsrådet ( en sammanslutning av idrottsföreningar på ön, för att driva strategiska frågor gällande idrottandet på ön). Två gånger per år inbjuder Idrottsrådet till föreningsmöten. Nätverk och intresseorganisationer Andel som deltagit i Idrottslyftet eller på Idrottsrådets föreningsmöte Nätverket fungerar till bra Medelbetyg (skala 1-5) Idrottslyftet 70% 86% 4 Idrottsrådet 75% 53% 3,6 Tillgänglighet I vårt kvalitetsarbete omfattar begreppet tillgänglighet bland annat tillgång till information och tider i de anläggningar man önskar bedriva sin verksamhet i (samt möjligheter att nå anläggningar, kontaktpersoner m.m. ). I de två tabellerna nedan visas hur bra vi uppfyller olika tillgänglighetsfaktorer samt vilka faktorer som bedöms som viktigast. 45% är missnöjda när det gäller det antal tider som föreningar får tilldelat av kommunen för deras verksamhet. Vid jämförelse av vad föreningar anser är viktigt bör staden även se över regler och fördelningen av tider i anläggningar samt göra det enklare att hitta informationen om stadens idrottsanläggningar (utbud, priser och hur man bokar). Föreningarnas bedömning av tillgänglighet Det är lätt att hitta informationen om kommunens idrottsanläggningar (utbud, priser och hur man bokar) Det är lätt att hitta parkeringsplatser vid de olika anläggningarna Informationen som finns om de olika idrottsanläggningarna (utbud, priser och hur man bokar) är tydlig och begriplig Det att lätt att få tag i idrottsbokningen på kommunen Reglerna för fördelning av tider mellan idrotter och föreningar är rimliga Vår förening får tider i de anläggningar som vi önskar Vår förening får det antal tider som vi önskar för vår verksamhet Stämmer bra till Medelbetyg (skala 1-5) 75% 4,2 60% 3,3 85% 4,1 85% 4,4 50% 3,6 45% 3,3 35% 2,9

7 Vilka tillgänglighetsfaktorer är viktigast (samt jämförelse hur väl staden uppfyller dem) Det är lätt att hitta informationen om kommunens idrottsanläggningar (utbud, priser och hur man bokar) Det att lätt att få tag i idrottsbokningen på kommunen Reglerna för fördelning av tider mellan idrotter och föreningar är rimliga Informationen som finns om de olika idrottsanläggningarna (utbud, priser och hur man bokar) är tydlig och begriplig Vår förening får tider i de anläggningar som vi önskar Vår förening får det antal tider som vi önskar för vår verksamhet Det är lätt att hitta parkeringsplatser vid de olika anläggningarna Viktigt till mycket viktigt Uppfylls bra till Diskrepans (skillnaden) 90% 75% -15% 85% 80% 85% 0 50% -30% 85% 85% 0 75% 75% 60% 45% -30% 35% -40% 60% 0 Skötsel och funktionalitet Föreningarna är mest nöjda med belysningen i sin anläggning men minst nöjd med wc, tillgänglighetsanpassning, temperatur, duschar samt städning och skötsel. Föreningen bedömer hur bra sin huvudsakliga anläggning är gällande; Bra till Medelbetyg skala 1-5 Omklädningsrum 53% 3,6 duschar 47% 3,4 WC 35% 3,2 städning och skötsel 47% 3,6 Säkerhet 55% 3,8 aktivitetsyta (dvs bra plan, bra underlag, bra hall, 65% 3,7 bra is, bra linjer etc) utrustningen för vår idrott (sarg, korgar, mål etc.) 68% 3,8 läktare, avbytarbås, bänkar för spelare och publik 50% 3,4 Belysning 80% 4,2 Akustik 76% 3,9 Ventilation 50% 3,3 Temperatur 44% 3,3 Parkeringsmöjligheter 60% 3,3 Tillgänglighetsanpassning 37% 3

8 Vilka frågor anser föreningslivet ska prioriteras gällande skötsel och funktionalitet? Föreningarna har fått prioritera vilka faktorer de anser är viktiga. Det är dessa frågor som bör ha högst kvalitet. De faktorer som föreningarna anser är viktiga när det gäller skötsel och funktionalitet är belysning, ventilation och akustik, samt att anläggningen är säker. Om man jämför hur väl staden uppfyller dessa faktorer är väsentliga utvecklingsområden: ventilation, säkerhet, skötsel, tillgänglighetsanpassning samt förbättrade duschar och toaletter. Vilka faktorer anser föreningarna är viktigast när det gäller funktionalitet (samt jämförelse hur bra staden uppfyller dem) Andel som anser faktorn viktig till mycket viktig Uppfylls bra till Diskrepans i % Bra belysning, ventilation och akustik i anläggningarna 90% 50-80% -40% Anläggningarna är säkra 90% 55% -35% Bra utrustning (sarg, korgar, mål etc.) 85% 68% -17% Aktivitetsytan är bra (dvs plan/underlag/halll/is/linjer ) 85% 65% -15% Anläggningarna är städade och välskötta 80% 47% -33% Tillgänglighetsanpassning (för funktionsnedsatta) 70% 37% -33% Läktare, avbytarbås, bänkar finns för spelare och publik 70% 50% -20% Det finns bra omklädningsrum, duschar och toaletter på 65% 35-53% -30% idrottsanläggningarna Föreningarnas önskemål om fortbildning Stadens ambition är att stödja föreningar på olika sätt till exempel via fortbildning. Under 2014/2015 samarbetade staden med Rädda barnen och SISU i projektet High five, men genomförde inga egna utbildningar. Föreningar rangordnade olika fortbildningsområden enligt nedan och angav även området nutrition/näringslära under specificerat behov. Flest föreningar är intresserade att veta mer hur man behåller tonåringar i föreningen. Hur får vi tonåringar att stanna i föreningen 75% Hur lockar vi fler tjejer/killar till föreningen 50% Idrottspsykologi 45% Idrottsskador 45% Handlingsplan/säkerhetsföreskrifter (t ex vid olycksfall, 40% transporter) Ledarskapsutveckling 35% Handlingsplan mot mobbning, diskriminering 20% Annat (specificera behov i fråga 13) 20%

9 Föreningarnas önskemål om informationssätt Föreningarna vill helst ha löpande information via e-post. E-post (löpande) 80% 4,1 Regelbundna digitala nyhetsbrev 75% 3,9 Lidingo.se 60% 3,5 Föreningsträffar 40% 3,3 Personliga möten 40% 3,2 Broschyr 35% 2,1 Sociala medier (t ex instagram, facebook) 30% 2 Föreningarnas förslag och önskemål Föreningarna har fått lämna öppna svar på frågan vad staden ytterligare kan göra för att stödja föreningslivet. Många inkomna svar handlar om infrastruktur och anläggningsfrågor såsom önskemål om ny simhall, mark för tennisbanor, fler konstgräsplaner, lokal för kampsporter men även om sänkta hyror och hjälp med att engagera föräldrar. Föreningarna har även fått rangordna åtta givna alternativ som svar på vad de anser att kommunen bör satsa på under de kommande åren. De rangordnas så här: 1. Planera för nya idrottsanläggningar 2. Planera för upprustning av befintliga idrottsanläggningar 3. Utveckla principerna för hur tider i idrottsanläggningar fördelas mellan föreningar 4. Utveckla dialogen med föreningarna 5. Utveckla föreningsbidragen 6. Utveckla en bättre hemsida för föreningsledare på Lidingo.se 7. Ge mer stöd till olika samarbetsorgan för föreningar till exempel idrottslyftet, idrottsrådet 8. Ge mer utbildning och stöd till ledar- och föreningsutveckling

10 Slutsatser och förslag till förbättringar Utifrån undersökningen resultat föreslås följande insatser för Ht 2015-Ht 2017 Planera nya/utveckla befintliga idrottsområden En handlingsplan för upprustning av befintliga idrottsanläggningar bör tas fram. En upprustning bör omfatta förbättringar av wc, ventilation och duschutrymmen, genomgång av säkerhet och tillgänglighetsanpassning för funktionsnedsatta. Handlingsplanen bör vara tydlig och innehålla förslag till prioriteringar. Förslag till åtgärder kan diskuteras med berörda föreningar i anläggningarna. Dialogen mellan företrädare för föreningslivet och kommunen bör förbättras vid fördelning av tider i idrottsanläggningar. Reglerna för fördelningsprinciper för hur tider i idrottsanläggningar fördelas bör ses över och kommuniceras tydligare. Föreningarna har behov av ytterligare information och kunskap om vilket stöd de kan förvänta sig få från kommuner och hur de kan få det. Ett första steg kan vara att förtydliga regelverk samt information om stöd på hemsidan. Eventuellt kan ett enkelt tryckt informationsmaterial tas fram som vänder sig till nya föreningsledare med vanliga frågor och svar med hänvisning till mer information på kommunens webbplats. Även systemet för bidragsrapportering bör ses över för att föreningar ska uppfatta det mer lätthanterligt och enkelt. Arbetet med att stimulera föreningar att anordna aktiviteter för olika grupper med funktionsnedsättningar kan intensifieras. Flera föreningar behöver riktad information om vilka behov, möjligheter som finns och vilket stöd föreningen kan få av Lidingö stad. Det kan även behöva ytterligare åtgärder som kan stimulera och inspirera föreningar att öka utbudet för denna grupp. Givetvis går tillgänglighetsanpassningen av anläggningar hand i hand med denna fråga.

11 Bilaga öppna svar på frågan Vad kan kommunen ytterligare göra för att stödja er verksamhet? Besluta om platser där det kan anläggas 11-manna konstgräsplaner. Borgensåtagande vid investering i anläggningar. Bygg ny simhall nu! Avskaffa parkeringsvakterna. Ge oss mark att bygga ut tennishallen. Ge tillgång till en stor lokal som alltid har judomattorna på golvet och är anpassad för funktionshindrade. Först då kan vi ta in fler marginalgrupper som ex funktionshindrade, unga barn, pensionärer, invandrarkvinnor samt ha grupper med bara kvinnliga ledare. Mattorna är mycket tunga och kräver muskelkraft för placeras ut/läggas tillbaka i förråd, arbete som marginalgrupperna inte kan hjälpa till med. Idrottsnäring-nutrition Ny simhall Sänka hyran. Hjälp att engagera föräldrar. Äga infrastrukturen.