För ganska så många år

Transkript

1 Tanganyikaciklider Att förverkliga en dröm Text och foto: Göran Åstebro För ganska så många år sedan fattade jag ett bra beslut och blev medlem i Nordiska Ciklidsällskapet och fick då upp ögonen för hur många otroligt vackra och intressanta sorters ciklider det finns i de olika världsdelarna, speciellt förtjust blev jag i Afrika och Sydamerika. I samband med medlemskapet fanns det ett erbjudande om att kunna köpa tidigare årgångar av Ciklidbladet vilket jag givetvis gjorde. Jag fick tag i alla nummer från och med -93 av denna helt fantastiska tidning. Det blev många sköna stunder med läsning om de olika ciklider som presenterades i tidningarna. En flitig skribent på det glada nittiotalet var den numera före detta odlaren av Tropheus mm, Roger Persson. Vilka sköna artiklar han skrev med jämna mellanrum och vilka bilder han delgav oss. Här började en av mina drömmar spira. Tänk vad roligt det skulle vara att ha ett akvarium med en vildfångad tropheusgrupp. Men vilken sort av alla vackra troffar skulle man välja? Svaret fann jag i Ciklidbladet 3/94 som sedan förtydligades i Ciklidbladet 1/99. Tropheus moorii röd regnbåge från Kambwimba. När jag läste dessa artiklar och såg bilderna var jag fast. Detta var min drömfisk. Eftersom jag inte hade haft troffar tidigare började jag läsa så mycket som fanns om denna fiskart, mycket information hämtades från troffetrådarna på ciklid.se. Det var med blandade känslor man fick upp ögonen för att detta inte var den enklaste arten att skaffa. Många var berättelserna om plötsliga dödsfall där hela grupper slogs ut på mycket kort tid, medan andra fick dem att fungera ganska smärtfritt. Det verkade också som att odlade troffar var mindre känsliga än vildfångade. Maten var ett kapitel för sig med mycket hysch hysch. Prisbilden per styck var också mer överkomlig för odlad. Då det visade sig vara svårt att få tag i odlad röd regnbåge från Kambwimba vid den tidpunkten, började jag med en odlad grupp av Tropheus sp. black, Ikola för att lära känna troffar. Det gick ganska bra en längre period, jag fick inga konstiga dödsfall med krånglande magar eller liknande. Allt var frid och fröjd tills den stora smällen kom med vattenproblemen med kopparförgiftning som jag beskrivit i Ciklidbladet 2/08. Nu var det inte roligt längre, men tur i oturen var väl att jag inte hade köpt en grupp vildfångat. Efter att ha tagit mig igenom den svåraste perioden i mitt akvarieliv började jag planera för framtiden. Nu var det läge att förverkliga drömmen om min vildfångade tropheusgrupp. Planeringen börjar Mitt gamla 720 literskar med Back to Nature-moduler hade jag först tänkt använda men eftersom det fått några tråkiga repor i framrutan som kändes störande och då silikonet började visa ålderskrämpor, bestämde jag mig för att byta ut det mot ett nytt 600 liters med måtten 200 x 60 x 50. Eftersom längden och bredden var samma som tidigare, passade akvariebänken som jag själv designat. Att höjden blev lägre kändes inte störande eftersom det skulle bli lättare att pyssla i karets bakdel. Då tanken var att återanvända Back to Nature-modulerna måste de demonteras vilket inte såg ut att vara så lätt. Men jag drog mig till minnes att jag läst någonstans att det var bra att använda en spetsig kniv som är tandad vid demonteringen. Jag använde en gammal smal brödkniv vilket gick alldeles utmärkt. En timmes arbete senare var de nio modulerna löstagna. Efter att modulerna fått torka började det jobbigaste momentet, att rengöra dem från gammalt silikon. Lämpliga verktyg blev en grov rasp, kniv och ett vattenpass som rätskiva så att man ser att modulens anläggningsytor blir jämna. Det nya karet hade jag tänkt köpa hos Nols Ciklidhobby cirka femton mil från mig då de har bra priser på akvarium mm. Men femton mil enkel resa med släpkärra kändes lite tröttsamt. Då jag har en Volvo V70 med erkänt bra lastutrymme började jag fundera på ett annat alternativ. Volvo har en fiffig lösning för passagerarstolens Akvariet är precis nystartat. 6 Ciklidbladet 4/ Årgång 41

2 ryggstöd höger fram, det går att fälla framåt så att man kan köra långa saker från handskfacket till bakluckan. Sittdynan till baksätet lyfte jag bort för att få så slät yta som möjligt. Fram med tumstock och måttband, jo det skulle nog gå bra att få in två meter akvarium i bilen och ändå kunna stänga bakluckan. Först byggde jag en enkel transportramp av två bräder (22 x 120 mm, längd cirka 220 centimeter) som glidskenor. De lades på det framåtfällda framsätets ryggstöd med riktning snett mot bakluckan. De skruvades fast i några tvärbrädor och stödklossar på lämpliga ställen. Uppe på detta lade jag ett par bitar masonit (60 x 120 centimeter) som karet kunde glida på utan att repas. Nu kunde jag lasta in det nya 600-literskaret på dessa glidskenor med ganska god marginal vad gäller höjd, bredd och längd och ändå stänga bakluckan. Hur många vanliga bilar klarar det? Tror nästan att det skulle gått in ett 720-literskar med tanke på höjden om man var lite försiktig. Som sidoskydd använde jag kraftiga frigolitskivor så att karet inte skulle flytta sig, samt fällde upp den mindre delen av bakre ryggstödet (delbart 40/60). Hämtningen av karet gick utan problem. Inredning Nu började den roliga delen, att inreda det nya akvariet. Eftersom jag var ganska nöjd med min tidigare placering av Back-to-Naturemodulerna var det inte så mycket huvudbry innan jag hade bestämt hur de skulle sitta. Först monterades de båda filtermodulerna i respektive hörn med karet stående på bottnen. Sedan lades karet på bakrutan för montering av de plattaste modulerna på bakrutan samt klippöverhängena. Det var mycket lättare att montera modulerna med karet liggande på bakrutan. Så hade jag inte gjort med mitt tidigare 720-literskar. Nu var det dags att mörka bakruta och sidorutor. Tidigare hade jag målat på glaset men denna gång tänkte jag prova mörk solfilm för bilrutor. Det gick bra att montera bara man följde instruktionen och var två personer på den långa biten till bakrutan. För filtrering och cirkulation använde jag mina tidigare 2 powerheadhuvud AC 70 à l/h och filtermatta samt ett nyinförskaffat Eheim 2026 ytterfilter à 900 l/h, sammanlagt l/h. Det blir en cirkulation på 6,5 ggr bruttovolymen på vattnet, vilket borde räcka till för troffarna. Nu var karet nästan klart, endast korallgruset återstod att hälla i innan vattenpåfyllningen. Karet fick nu stå fyllt med vatten och cirkulationen igång för att bygga upp en bakteriekultur i de nyrengjorda filtren i väntan på fisk. Använde även bakteriekultur på flaska för att skynda på proceduren. Sökandet efter fisk Jag började med att ringa runt till lite olika fiskleverantörer i min jakt efter Tropheus moorii, Kambwimba. En stor känd leverantör kunde ordna röd regnbåge från Kasanga ganska snart. Snarlik fisk men inte riktigt vad jag ville ha. Kambwimban har starkare färger vad gäller det röda och har mer gult på magen samt en snyggare grön rygg enligt min uppfattning. Enligt Ad Konings är den exakta fångstplatsen för röd regnbåge Kambwimba - en plats några kilometer söder om Kasanga. Efter ett samtal med Kent på Nols Ciklidhobby lovade han undersöka med sina leverantörer eftersom han hade en Tysklandsbeställning på gång. Jag återkom till Kent efter några dagar och fick ett positivt besked att det skulle gå att ordna en grupp vildfångade Kambwimba med fördelningen 1:2 i storleken nio till elva centimeter. Efter en stunds diskussion var vi överens om priset och beställningen blev trettio stycken. Kent lovade återkomma med datum för leveransen som skulle ske i Jönköping där han skulle hämta sin fisk. Eftersom jag har mycket närmare till Man kan tydligt se fiskens karaktäristiska röda ryggfena. Jönköping än till Nol bestämde vi att min hämtning skulle ske i Jönköping, vilket passade oss båda bra. Förberedelser Medan jag väntade på Kents samtal förberedde jag mig med den utrustning som kunde bli användbar när det var dags. Baljor, hinkar, syrepumpar, värmare mm, allt stod klart och väntade. Hade även förberett mig med fiskmedicin i form av Flagyl och Nifurpirinol för säkerhets skull. Även Protozin mot vita prick mm fanns hemma då Kent rekommenderade att vildfångade fiskar bör behandlas i förebyggande syfte. Jag hade försett mig med mat såsom Spirulina Super Forte flingor och NLS pellets som jag hade läst mycket gott om under mina tidigare faktainsamlingar om troffar. NLS var ett ganska nytt foder på marknaden, men det hade fått bra kritik och användes av många troffeodlare tillsammans med räkmix. Efter en tids väntan kom äntligen samtalet från Kent, kl skulle fiskbilen anlända till förbestämd plats. Hämtningen Resan från Skövde till Jönköping påbörjades i ett ymnigt snöfall vilket var typiskt när det knappt snöat tidigare denna vinter. Min förstående hustru följde med som resesällskap vilket var mycket trevligare än att åka ensam. Ciklidbladet 4/ Årgång 41 7

3 De fick vänja sig sakta. Syresättning är jätteviktigt. På väg till sitt nya hem. När vi kom till höjdområdet Mullsjö Habo innan Jönköping tilltog snöfallet så kraftigt att det på 90 vägen knappt gick att köra mer än 50 kilometer i timmen. Allt var vitt och åter vitt, det kändes nästan som om man satt i en mjölpåse och styrde efter framförvarande bils röda bakljus och hoppades att denne höll sig på vägen, en riktigt otäck känsla. Till slut närmade vi oss Jönköping och snöfallet avtog nästan Även här vackra färger. helt. Det var tur att jag hade reserverat extra restid innan avresan för annars hade jag kommit för sent till mötet med Kent. Nu kom vi nästan samtidigt till avtalad plats. Efter en stunds samtal kom så äntligen fiskbilen och lådor fyllda med fiskar skiftade ägare. För att slippa likadana kraftiga snöfall gick hemresan nu i stället mot Hjo via väg 195 som löper utmed Vättern. Det blev en betydligt behagligare resa. Vi var hemma strax efter midnatt. Uppackning av fisk Det var med stor spänning jag öppnade den första lådan och för första gången skulle få se mina drömfiskar. Fisken var ordentligt förpackad i stora kraftiga påsar, hanar i en och honor i två andra. Nu började invänjningen av dem i en tidigare förberedd balja. Först mätte jag temperaturen i påsarna som trots den långa transporten i bil mitt i vintern ändå höll tjugo grader. Sedan började jag försiktigt lyfta fisk för fisk ur påsarna för att vänja dem vid det nya vattnet, vilken skön känsla att äntligen få se dem. Till slut simmade alla trettio i baljan, de såg lite dåsiga ut i början men kvicknade till efter en stund allteftersom temperaturen ökade. Efter ungefär två timmar var det dags att flytta över dem till akvariet. Nu var de äntligen på plats i sitt nya hem, mina sedan lång tid efterlängtade drömfiskar. Att få igång magarna Eftersom jag inte hade haft någon vildfångad-grupp tidigare hade jag på förhand frågat Kent om råd hur man lättast skulle få igång magarna efter hemkomsten. Hans råd var att först behandla dem med vita prick-medicinen Protozin i förebyggande syfte samt att försiktigt mata dem med Spirulina Super Forte-flingor de första fjorton dagarna för att magarna skulle komma i gång. Jag följde nu hans råd ytterst noggrant med följande resultat. Efter fjorton dagar vägrade ungefär halva gruppen att äta något och en började få sytrådsavföring dock utan att svullna upp, läget var nu inte speciellt muntert hos mig vill jag lova. Pratade med Kent om situationen och vi kom överens om att medicinera med Flagyl och Nifurpirinol. Efter flera medicineringar den närmaste tiden var läget inte bättre och jag hade börjat håva döda fiskar med jämna mellanrum. Det hade nu gått två månader sedan troffarna kom hem och katastrofen lurade runt hörnet, vad skulle jag göra? Kom då att tänka på en artikel i Ciklidbladet för ett par år sedan där artikelskrivaren hade haft liknade problem med sina vildfångade troffar och börjat mata med New life Spectrum-pellets (NLS) med bra resultat. Skulle jag våga detsamma eller... Friskt vågat bytte jag inriktning på problemlösningen, nu fick de kvarvarande troffarna endast NLS 1 mm Thera A 8 Ciklidbladet 4/ Årgång 41

4 sjunkande pellets i små inkörningsportioner flera gånger per dag. Fiskarna åt nu äntligen, undrens tid är inte förbi. Två urjobbiga månader var äntligen förbi och man började se ljuset i tunneln som en del säger. Fiskarna började nu sakta men säkert äta ordentlig för första gången sedan de kom hem och magarna fungerade som genom ett trollslag. Perfekt avföring. Totalt förlorade jag nio fiskar innan vändningen kom. Efter en månads matning med NLS-pellets kom så mycket glädjande min första lek som resulterade i elva yngel. Komplettering Vid en av mina resor till Nols Ciklidhobby under senhösten samma år samtalade jag med Kent om mina erfarenheter angående matproblemen och hur de löstes. Då visade det sig att även han hade haft bekymmer med en egen grupp vildfångade Tropheus, Kambwimba som han införskaffat en tid efter min grupp. Han hade haft många dödsfall i gruppen innan han lyckats få stopp på eländet. Hur som helst hade han elva honor kvar i storleken sju till nio Tropheus moorii, Kambwimba centimeter av totalt trettio i gruppen från början, som nu åt räkmix och såg ut att må bra. Efter lite diskussion hade vi kommit överens om att jag kunde få bli vid dem till ett bra pris. Väl hemkomna hamnade de i ett separat kar tillsvidare där de fick lite mager räkmix till att börja med eftersom det hade fungerat för dem tidigare. Efter en och en halv vecka var det dags igen, magproblem, förstoppning, bukvattensot. Två fiskar var rejält tjocka och hade ögon som nästan ramlade ur skallen. Dessa två hamnade i ett medicinkar med Flagyl och nifurpirinol, de övriga fick sig en saltdos och ökad cirkulation samt matförbud. Efter en veckas medicinering var den enas ögon på plats igen och den släpptes tillbaka i gruppen, den var dock fortfarande ganska uppsvälld men rörde sig fint. Den andra dog tyvärr i medicineringskaret. Övriga fiskar fick vara utan mat några dagar för att sedan åter få väldigt lite räkmix igen. Nästan genast kom bekymren Tropheus moorii, Kambwimba tillbaka genom vit trådavföring hos flera, samt ryckig simning. Åter till bantningen för att sedan prova med NLS i halva storleken av samma typ som beskrivits tidigare. Efter endast några dagar var magproblemen borta och den tjocka fisken var smal igen. Färgerna hade återvänt till dem och de var lika fina som min andra grupp. Efter några veckor sammanförde jag de båda grupperna i 600-literskaret, som nu fick stå helt mörklagt i tre dagar för att fiskarna skulle vänja sig vid lukten av varandra och därmed undvika stress och aggression, ett tips som jag fått från en kompis. Sammanslagningen gick utan bekymmer. En fundering Så här i efterhand har jag funderat på om det inte hade varit lämpligt att mörklägga akvariet under några dagar med de nyhemkomna fiskarna, för att dämpa deras stress från transporten. De kanske då hade börjat äta tidigare och sluppit magproblem som resulterat i dödsfall. Men det är ju inte Ciklidbladet 4/ Årgång 41 9

5 roligt att köpa fin fisk och inte få titta på dem med en gång i ett upptänt kar. I vilket fall som helst kommer jag att prova mörkläggning nästa gång jag köper en grupp vuxna troffar för att minska deras stress vid introduktionen i deras nya miljö. NLS Min erfarenhet som jag har fått av NLS pelletfoder, är att det är ett helt fantastiskt bra foder som helt klart har räddat mig från en total troffekatastrof. Fodret verkar vara riktigt bra till att få i gång magarna, för att man sedan ska kunna mata även med flingor och räkmix. Att sedan fodret är drygt är bra, jag ger cirka två teskedsmått per dygn till cirka fyrtio fiskar. Idag matar jag nästan bara med NLS med lite räkmix och flingor som komplement och fiskarna mår kanonbra har fina färger och kroppsformer, inga dödsfall har inträffat sedan introduktionspärsen. Att det sedan blir lite yngel med jämna mellanrum är ju ett bevis på att de trivs. När mina troffehonor går med tugg brukar jag mata med räkmix eller flingfoder de första fjorton dagarna för annars är risken stor att honan sväljer tugget i sin upphetsning att äta NLS, sedan brukar jag successivt återgå till NLS-pelletsen. Vis av erfarenheten med NLS ger jag numera alltid nyinförskaffad fisk, odlad som vildfångad, troffar eller malawi, en första start med NLS-pellets för att trimma in magarna, för att sedan även mata med annat foder som komplement. Har inte haft några magproblem med mina olika fisksorter efter att jag övergick till denna matrutin. Avslutning Har då min drömciklid i verkligheten motsvarat mina förväntningar kanske någon undrar med tanke på inledningen. Mer än väl, skulle jag vilja påstå. I mina ögon är kambwimban en mycket vacker fisk som verkligen gör skäl för handelsnamnet röd regnbåge. Den blir bara vackrare allteftersom tiden går. Jag är väldigt nöjd med mitt val. Så nu har jag äntligen efter lite över ett år med mina drömciklider fått det jag längtat efter, ett fint sällskapsakvarium på bästa platsen i mitt hus där allt fungerar och är harmoniskt, med könsfördelningen 5:25 samt tio ungfiskar (yngel efter vildfångat, F 1 ). Tropheus moorii, Kambwimba Hoppas att denna berättelse kan inleda någon akvarist i frestelsen att våga sig på att skaffa sig en grupp Tropheus, såsom jag blev frestad när jag läste ett gammalt nummer av Ciklidbladet. Troffar är inte så svåra att hålla bara man skaffar sig ordentliga fakta om fiskarten, har rätt tekniska förutsättningar, är försiktig med maten, samt är utrustad med tålamod, då de bör skötas omsorgsfullt för att de ska komma till sin fulla rätt. Men som så många andra drabbas man lätt av den smittsamma akvariesjukan när allt går bra och vill skaffa sig fler kar. Så nästa planering för min del får bli ett akvarierum i mitt förråd. Det kanske blir en annan berättelse. Referenser Persson R (1994). Tropheus del 1. Ciklidbladet 3/94 Persson R (1994). Tropheus del 2. Ciklidbladet nummer 3/94 Persson R (1999). Tr. moori röd regnbåge. Ciklidbladet nummer 1/99 Troffetrådarna från och med 2004 och framåt är läsvärda. 10 Ciklidbladet 4/ Årgång 41

6 Hyr ett akvarium - vi sköter det! LITER CIKLIDVATTEN TILL KONTORET ELLER VARDAGSRUMMET? Butiken Starrbäcksgatan Sundbyberg DET FIXAR VI! Ni kanske är på jakt efter ett brett utbud av ciklider från hela världen, eller ett tavelakvarium till företaget. Oavsett om Ni är privatperson, företag, stor eller liten akvarist så hjälper vi Er med de bästa lösningarna anpassade till Era behov. Besök oss på nätet eller i vår butik. Stockholm Tel Fax Göteborg Tel Fax Malmö Tel Fax Ciklidbladet 4/ Årgång info@akvarieleasing.se