Remiss från Utbildningsdepartementet - Promemorian internationella skolor (U2014/5177/S) Remissvar 2 dec

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (9) Datum Vår referens Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare kerstin.wramell.lundin@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Utbildningsdepartementet - Promemorian internationella skolor (U2014/5177/S) Remissvar 2 dec STK Sammanfattning Malmö stad har beretts tillfälle att avge yttrande på rubricerad promemoria gällande internationella skolor. Förslagen avser både fristående och kommunala internationella grundskolor och fristående internationella gymnasieskolor. Bland annat föreslås att eleverna i en internationell skola skall vara bosatta en begränsad tid i Sverige, att en kommun ska kunna driva en internationell skola på grundskolenivå efter beslut från Skolinspektionen och att kravet på undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden tas bort för internationella gymnasieskolor. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att avge yttrande till Utbildningsdepartementet i enlighet med upprättat förslag. Beslutsunderlag Remiss från Utbildningsdepartementet - Promemorian internationella skolor (U2014/5177/S) Remissvar 2 dec Promemoria U2014/5177/S G-Tjänsteskrivelse, KSAU 17/11, Remiss från Utbildningsdepartementet - Promemoria internationella skolor Förslag till yttrande Promemorian internationella skolor U 2014/4177/S Remissvar från grundskolenämnden STK Remiss från gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Beslutsplanering KS Fördelningsmöte KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet Den 3 juli 2012 uppdrog Utbildningsdepartementet åt Ingegerd Hilborn, då rättssakkunnig vid Statens skolinspektion, att biträda departementet med att utreda och utarbeta förslag om internationella skolor, utlandsskolor, Europaskolor, riksinternatskolor, internationell gymnasieutbildning (IB-utbildning det vill säga International Baccalaureate-utbildning) och svensk gymnasieutbildning på engelska. Från och med 1 augusti 2012 till och med 31 maj 2013 genomfördes upp-

2 draget av en arbetsgrupp och därefter slutfördes det inom Utbildningsdepartementet. 2 (9) I detta ärende redovisas resultatet i den del av utredningsarbetet som avser internationella skolor. Uppdraget att utreda och utarbeta förslag har omfattat att utreda orsakerna till att internationella skolor inte verkar etableras i den omfattning som efterfrågas och, om så behövs, föreslå författningsändringar för att så ska kunna ske, och om kommuner ska kunna vara huvudmän för internationella skolor och, om så bedöms vara fallet, lämna författningsförslag. Under arbetet i utbildningsdepartementet uppmärksammades det att det fanns behov av att se över även andra frågor som rör internationella skolor, bland annat för att se till att det regelverk som gäller internationella skolor så långt som möjligt överensstämmer med de regler som gäller för motsvarande utbildning inom skolväsendet. Utredningens förslag i korthet Nedan följer en kort sammanfattning av de förslag som finns i utredningen, för en längre version se bilagan i denna tjänsteskrivelse. Lagtexten anger i dag att eleverna ska vistas en kortare tid i Sverige. Detta föreslås ändras till begränsad tid då det kan röra sig om ett par år. Definition och elevgrupp Med internationell skola på grundskolenivå menas en skola som följer en internationell läroplan och med internationell skola på gymnasienivå menas en skola som följer ett annat lands eller en internationell läroplan. I första hand ska elever tas emot som bor i Sverige under en begränsad tid. Till målgruppen på grundskolenivå räknas även elever som bott utomlands en längre period, elever som antas kommer att lämna Sverige för en längre tid, och för fristående skola även elever som har skolans undervisningsspråk som dagligt umgängesspråk med minst en vårdnadshavare. På gymnasienivå anges målgruppen som elever som bor i Sverige under en begränsad tid eller har andra särskilda skäl att få utbildning i en internationell skola på gymnasienivå. Fristående respektive kommunal internationell skola På grundskolenivå kan både fristående och kommunala skolor vara internationella enligt definitionen ovan, på gymnasienivå avses enbart fristående internationell skola. För kommunal internationell skola på grundskolenivå ska kommuner efter beslut från Statens skolinspektion få vara huvudman om det finns behov av utbildningen. För fristående internationella skolor på grundskolenivå ska det utformas ett system som huvudsakligen motsvarar systemet för fristående skolor. Statens skolinspektion ska pröva om en enskild huvudman ska godkännas som huvudman och för godkännande krävs bland annat att det kan antas att skolan kommer att ha ett tillräckligt elevunderlag. Ett godkännande innebär per automatik rätt till bidrag.

3 Då gymnasieskolan är frivillig behövs inget godkännande däremot en förklaring om bidragsrätt. Även här ska det kunna antas att skolan kommer att ha tillräckligt elevunderlag. 3 (9) Undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden Om elever går i internationell skola på grundskolenivå och endast vistas i Sverige under begränsad tid ska de ges undervisning i svenska språket och svenska förhållanden i den omfattning de behöver. För övriga skolpliktiga elever i internationell skola, se ovan under rubriken Definitioner och elevgrupp, ska undervisningen i svenska bedrivas enligt läroplanen för grundskolan och kursplanen i svenska. Kravet på att internationell skola på gymnasienivå ska ge undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden i den omfattning som behövs för eleverna föreslås tas bort. Avgifter Avgifter för utbildningen ska kunna tas ut vid en enskild internationell skola. Avgiften ska vara skälig och kan tas ut om skolan har rimliga merkostnader som är kopplade till att utbildningen följer internationell läroplan. Utbildningen vid en kommunal internationell skola föreslås vara avgiftsfri. Ikraftträdande Förändringen föreslås träda i kraft den 1 juli För övergångsregler se bilagan under rubriken Förslag (sidan 54). Konsekvenser av förslagen Bedömning görs i promemorian att inga ytterligare medel behöver tillföras Skolinspektionen. Inte heller bedöms förslagen innebära att ytterligare medel behöver tillföras domstolsväsendet. Eventuella merkostnader för kommuner att bedriva internationella skolor är begränsade. Internationella skolor i sig är en väl avgränsad verksamhet, så ingen direkt spridningseffekt väntas. För enskilda huvudmän innebär förslagen en begränsning i möjligheten att ta ut avgifter för verksamheten. Undervisning som bekostas av det allmänna bör i princip vara avgiftsfri. Hur mycket intäkterna minskar beror på de nuvarande avgifternas storlek. Samtliga förslag i promemorian är utformade utifrån perspektivet om barnets bästa. Remissinstansernas synpunkter Grundskolenämnden anser att det är bra att förutsättningarna blir mer lika för internationella skolor med kommunala och enskilda huvudmän. Grundskolenämnden ställer sig bakom förslaget om ändring från benämningen kortare tid till uttrycket begränsad tid. Nämnden ställer sig också bakom förslaget att särskilda skäl, för de elever som har möjlighet att fullgöra utbildningen i en internationell skola, byts till tre kategorier: Även andra elever som har skolplikt kan få fullgöra skolplikten i en sådan skola om 1. eleven har gått i skola utomlands under en längre tid och vill avsluta sin utbildning i Sverige, 2. det finns grundad anledning att anta att eleven kommer att lämna Sverige för en längre tid,

4 3. eleven har skolans undervisningsspråk som dagligt umgängesspråk med en eller båda sina vårdnadshavare och har tillräckliga kunskaper i språket för att kunna följa undervisningen. 4 (9) Dock anser nämnden att det finns oklarheter gällande punkt två och tre. Avseende punkt två grundad anledning anser nämnden att detta kommer blir svårt att hantera praktiskt, här krävs ett förtydligande. Den tredje punkten ska endast avse elever vid enskilda friskolor. Detta är grundskolenämnden kritisk till och anser att antingen skall kategorin gälla för både enskilda och kommunala internationella skolor eller så ska den tas bort. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ställer sig bakom de förslag som promemorian lägger fram. Nämnden menar att det är rimligt att systemet med Skolinspektionens förklaring av bidragsrätt kvarstår istället för krav på godkännande som krävs på grundskolenivå. Likaså är det rimligt att det krävs ett tillräckligt elevunderlag för att driva en stabil verksamhet. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ställer sig bakom förslaget att kravet på undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden tas bort då det gäller internationella gymnasieskolor. Nämnden instämmer i vikten av att elevavgifter tas ut i så begränsad omfattning som möjligt. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ställer sig bakom förslaget att bestämmelserna i 24 kap. skollagen om internationell skola flyttas från skollag till en ny förordning om internationella skolor. Det är viktigt att regelverket är tydligt. Skolinspektionen bör avseende godkännande av en internationell skola på grundskolenivå och förklaring om bidragsrätt för en internationell skola på gymnasienivå, om möjligt, fatta beslut före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden instämmer i vikten av att likställa villkoren i dessa hänseenden för samtliga skolformer, och ställer sig därför bakom förslaget. Den 1 januari 2015 träder bestämmelser om så kallade snabbspår för prövning av brådskande ärenden i kraft. De nya reglerna har tillkommit av bland annat rättssäkerhetskäl och innebär att Skolinspektionen när som helst under året kan ta emot och skyndsamt pröva exempelvis en ansökan om att godkännas som huvudman för en fristående skola vars huvudman gått i konkurs. Motsvarande regler bör gälla även i fråga om internationella skolor. Samlad bedömning Det är positivt att benämningen för elevgruppen föreslås vara elever som vistas en begränsad tid i Sverige istället för dagens benämning kortare tid. Avser bosättningen i landet några år kan den nuvarande benämningen kortare tid lätt bli feltolkad och utesluta elever. Begränsad tyder också på att det finns en uttalad start och ett uttalat slut på bosättningstiden. Definition och elevgrupp Grundskolenivå Det blir betydligt tydligare när benämningen elever som har andra särskilda skäl att få sin utbildning i en internationell skola byts mot tre tydliga kategorier avseende grundskolenivån: Även andra elever som har skolplikt kan få fullgöra skolplikten i en sådan skola om eleven har gått i skola utomlands under en längre tid och vill avsluta sin utbildning i Sverige,

5 det finns grundad anledning att anta att eleven kommer att lämna Sverige för en längre tid, eleven har skolans undervisningsspråk som dagligt umgängesspråk med en eller båda sina vårdnadshavare och har tillräckliga kunskaper i språket för att kunna följa undervisningen. 5 (9) Punkten två grundad anledning kan avse flera olika aspekter varför den kan vara svår att precisera. Det krävs dock en noggrann utredning i varje enskilt fall för att anledningen verkligen ska vara grundad. Enligt promemorian kan en elev på grundskolenivå som har skolans undervisningsspråk som dagligt umgängesspråk med minst en vårdnadshavare tas emot i en fristående internationell skola men inte i en kommunal internationell skola. Detta är motsägelsefullt eftersom promemorian anger att skolformerna ska ha så lika förutsättningar som möjligt. Skrivningens lydelse anges bero på att de aktuella eleverna i den kommunala skolan kan få sina behov av att utveckla och bevara det språk som de talar med sina vårdnadshavare inom ramen för modersmålsundervisningen. Det är ingen tydlig motivering då även fristående skolor ska följa regleringen i 10 kap. 7 om erbjudande av modersmål. Modersmål är inte ett krav enligt IB organisationens läroplan, men det kravet borde kunna skrivas in i svensk författning avseende internationell grundskola. Fristående respektive kommunal internationell skola Det är positivt att promemorian föreslår reglering även kring kommunal internationell skola på grundskolenivå. Däremot borde också de fristående internationella skolorna och inte bara de kommunala internationella skolorna ha begränsningen att enbart få godkänt om de behövs. Svensk läroplan annat lands läroplan/internationell läroplan I promemorian föreslås att en internationell grundskola enbart skall följa en internationell läroplan och att en internationell gymnasieskola ska följa internationell eller ett annat lands läroplan. Detta är olyckligt gällande grundskolenivån. Erfarenheten från Malmös International School, MIS, är att det relativt ofta händer att familjen stannar i Sverige trots att det inte var meningen från början. Det händer då att den aktuella eleven väljer att gå över till den svenska skolan. Det har inte varit några problem eftersom MIS följer både IBs läroplan och den svenska. Detta har enligt lärarna varit genomförbart då det inte är alltför stora skillnader mellan de båda läroplanerna. Då det gäller gymnasieelever är skolan frivillig och det finns redan flera olika program. Därmed behöver utbildningen inte vara lika tydligt kopplad till ett av de svenska programmen. Undervisning i svenska språket och om Sverige på grundskolenivån För elever som är bosatta i Sverige för en begränsad tid föreslås att undervisning i svenska och om Sverige ska ges i den omfattning eleverna behöver om de går i internationell skola på grundskolenivå. För övriga skolpliktiga elever föreslås att undervisningen i svenska ska bedrivas enligt läroplanen för grundskolan och kursplanen i svenska. Detta är positivt då elever enklare kan integreras om de stannar i Sverige. För internationella skolor på gymnasienivå föreslås att kravet på att ge undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden tas bort. Avgift

6 Det föreslås att kommuner som erbjuder de internationella läroplanerna PYP och MYP 1 även fortsättningsvis ska vara avgiftsfria. För internationella skolor med enskild huvudman ska möjligheten att ta ut elevavgifter begränsas. Det föreslås att avgift endast får tas ut för att täcka rimliga merkostnader som är kopplade till att utbildningen följer ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan. Avgifterna ska vara skäliga bland annat i förhållande till de bidrag som lämnas av elevernas hemkommuner. Att avgifterna begränsas är positivt. Även en kommunal internationell skola som följer PYP och MYP har dock merkostnader som är kopplade till att utbildningen följer ett annat lands eller en internationell läroplan. Möjligheten att ta ut avgift borde därmed vara desamma för fristående och kommunala skolor. 6 (9) Kommunal insyn Det är positivt med den tydliga skrivningen att kommunen ska ha insyn i verksamheten som bedrivs av enskild huvudman. Detta är inte minst viktigt utifrån att det är kommunen som finansierar även fristående skolor. Förskolenivå Det är olyckligt att inte promemorian tar upp en tydlig reglering till huruvida förskolor kan vara internationella förskolor eller inte. En tydlig reglering vare sig det kan finnas en internationell förskola eller inte är av yttersta vikt, då det idag råder olika tolkningar. Malmö har vid något tillfälle fått informationen att det kan finnas internationella skolor som har ett annat huvudspråk så länge barnen också lär sig fullgod svenska. I dagens samhälle med en arbetskraft som i många fall är internationellt rörlig finns det ofta önskemål från internationella företag om möjlighet till internationell förskola. Av regelverket bör det tydligt framgå om de ordinarie reglerna i 8 kap. 3 7 skollagen avseende erbjudande om förskola även ska gälla för en eventuell internationell förskola. Regelverket bör kopplas ihop med kraven på en internationell grundskola exempelvis avseende svenskundervisning och avseende den ekonomiska ersättningen. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör 1 Primary Years Programme och Middle Years Programme ingår i International Baccalaureate-utbildning

7 7 (9) Bilaga Utredningens förslag Ur utredningen: På sidan 5 anges att benämningen elever som vistas i Sverige för en kortare tid byts mot benämningen begränsad tid. Förslag (sidan32): En internationell skola ska definieras som en skola där utbildningen inte följer svensk läroplan, utan ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan, och där det i första hand tas emot elever som är bosatta i Sverige för en begränsad tid. Den som är bosatt i Sverige för en begränsad tid och som har skolplikt enligt skollagen ska få fullgöra skolplikten i en internationell skola på grundskolenivå om skolans huvudman har godkänts av Statens skolinspektion. Även andra elever som har skolplikt kan få fullgöra skolplikten i en sådan skola om 4. eleven har gått i skola utomlands under en längre tid och vill avsluta sin utbildning i Sverige, 5. det finns grundad anledning att anta att eleven kommer att lämna Sverige för en längre tid, 6. eleven har skolans undervisningsspråk som dagligt umgängesspråk med en eller båda sina vårdnadshavare och har tillräckliga kunskaper i språket för att kunna följa undervisningen. Därutöver ska en internationell skola på grundskolenivå, liksom idag, kunna få ett medgivande från regeringen att ta emot också andra elever som har skolplikt. När det gäller internationella skolor på gymnasienivå föreslås ändring i villkoren för att en elevs hemkommun ska lämna bidrag till huvudmannen för den internationella skolan. Istället för att eleven antingen för en kortare tid ska vara bosatt i Sverige eller ha andra särskilda skäl att få utbildning i en internationell skola på gymnasienivå, ska det anges att eleven antingen ska vara bosatt i Sverige före en begränsad tid eller ha andra särskilda skäl att få utbildning i en internationell skola på gymnasienivå. Förslag (sidan 38): För internationella skolor på grundskolenivå med enskild huvudman ska det utformas ett system som huvudsakligen motsvarar systemet för fristående skolor. Statens skolinspektion ska pröva om en enskild ska godkännas som huvudman för en internationell skola. För godkännande ska det krävas att det kan antas att det kommer att finnas ett tillräckligt elevunderlag för att driva en stabil verksamhet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad som krävs i fråga om utbildningen för att en huvudman ska godkännas.

8 På samma sätt som för fristående skolor ska det inte längre fattas något särskilt beslut om rätt till bidrag. Istället för ett sådant beslut ska ett godkännande medföra rätt till bidrag. För huvudman för internationella skolor på gymnasienivå ska systemet med förklaring om bidragsrätt kvarstå. För en förklaring om bidragsrätt ska det krävas att det kan antas att det kommer att finnas ett tillräckligt elevunderlag för att driva en stabil verksamhet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad som krävs i fråga om utbildningen för att en huvudman ska förklaras berättigad till bidrag. 8 (9) Förslag (sidan 41): Elever som är bosatta i Sverige för en begränsad tid ska ges undervisning i svenska och om Sverige i den omfattning de behöver, om de går i en internationell skola på grundskolenivå. Undervisningen i svenska för övriga skolpliktiga elever i sådana skolor ska bedrivas enligt läroplanen för grundskolan och kursplanen i svenska. Kravet på att internationella skolor på gymnasienivå ska ge undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden i den omfattning som behövs för de elever som under kortaret tid är bosatta i Sverige ska tas bort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om utbildning vid en internationell skola vars huvudman är kommun. Förslag (sidan 42): Avgifter för utbildningen vid en internationell skola med enskild huvudman ska kunna tas ut i den mån skolan har rimliga merkostnader som är kopplade till att utbildningen följer ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan. Avgifterna ska vara skäliga med hänsyn till de kostander de är avsedda att täcka, de bidrag skolorna får och omständigheterna i övrigt. Därutöver ska det få förekomma enstaka inslag i utbildningen som kan medföra en mindre kostnad för eleverna. Förslag (sidan 45): Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om utbildningen vid internationella skolor på grundskolenivå vars huvudmän fått ett godkännande och vid internationella skolor på gymnasienivå vars huvudmän förklarats berättigade till bidrag. Förslag (sidan 48) Kommuner ska efter medgivande från Statens skolinspektion få vara huvudmän för internationella skolor på grundskolenivå om det finns behov av utbildningen. Ett medgivande för en kommun att vara huvudman för en internationellaskola på grundskolenivå ska kunna återkallas om kommunen inte följer ett föreläggande att fullgöra sina skyldigheter och missförhållandet är allvarligt. Beslut i fråga om medgivande för en kommun att vara huvudman för en internationell skola på grundskolenivå samt beslut i fråga om återkallelse av ett sådant medgivande ska kunna överklagas i allmän förvaltningsdomstol. Bedömning: Kommuner bör inte få möjlighet att driva internationella skolor på gymnasienivå. Förslag (sidan 50): Elever som är bosatta i Sverige för en begränsad tid ska få fullgöra sin skolplikt i en internationell skola med kommunal huvudman. Även elever som har gått i skola utomlands och vill avsluta sin utbildning i Sverige eller som kommer att lämna Sverige för en längre tid ska få fullgöra skolplikten i en sådan skola.

9 Förslag (sidan 51): För elever i en internationell skola på grundskolenivå med kommunal huvudman ska utbildningen vara avgiftsfri. 9 (9) Förslag (sidan 51): Internationella skolor på grundskolenivå vars huvudman är en kommun ska följa en internationell skolplan. Lägeskommunens insynsrätt ska inte gälla internationella skolor på grundskolenivå med kommunal huvudman. När en elev tas emot i en internationell skola på grundskolenivå med kommunal huvudman ska samma regler om bidrag från hemkommunen gälla som när en elev tas emot i en internationell skola på grundskolenivå med enskild huvudman. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om utbildningen vid en internationell skola vars huvudman är kommun. Förslag (sidan 54): Förändringarna ska träda i kraft den 1 juli Ett godkännande av en internationell skola på grundskolenivå med enskild huvudman som gäller vid ikraftträdandet ska fortsätta att gälla som ett godkännande av huvudman enligt de föreslagna reglerna, om huvudmannen har förklarats berättigad till bidrag. I annat fall ska godkännanden upphöra att gälla den 1 juli En förklaring om bidragsrätt för en enskild huvudman för en internationell skola på gymnasienivå som gäller när de föreslagna reglerna träder i kraft ska fortsätta att gälla som en förklaring om bidragsrätt för huvudmannen enligt de föreslagna reglerna. Ett beslut av regeringen enligt nu gällande regler om att en internationell skola på grundskolenivå med enskild huvudman ska få ta emot andra skolpliktiga barn än sådana som är bosatta i Sverige endast för en kortare tid eller har andra särskilda skäl att få utbildning i en sådan skola ska fortsätta att gälla som ett medgivande att ta emot andra barn än de som hör till den föreslagna målgruppen för internationella skolor. En elev som har skolplikt och som, före ikraftträdandet, har påbörjat utbildningen i en godkänd internationell skola på grundskolenivå eller fått ett beslut om att han eller hon kommer att tas emot i en sådan skola ska få fullgöra skolplikten i en internationell skola även efter ikraftträdandet. För huvudmän som har en gällande förklaring om bidragsrätt vid utgången av juni 2015 ska de nya bestämmelserna om elevavgifter börja tillämpas från den 1 juli En ansökan från en kommun om medgivande att vara huvudman för en internationell skola på grundskolenivå ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 15 september 2015, om den avser utbildning som ska starta Följdändringar (sidan 57) Följdändringar behöver göras i flera förordningar som rör internationella skolor.

10 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (3) Datum Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK Yttrande Till Utbildningsdepartementet Remiss från Utbildningsdepartementet - Promemorian internationella skolor (U2014/5177/S) Remissvar 2 dec U2014/5177/S Sammanfattning Malmö kommun är i stort positiv till de förslag som läggs fram, då dessa innebär ett förtydligande av lagregleringen kring internationella skolor. Det är likaså positivt att även en kommun kan vara huvudman för en internationell skola på grundskolenivå. Malmö stads särskilda synpunkter redovisas nedan. Malmö kommun saknar dock en reglering kring internationella förskolor. Det bör tas fram tydliga regler avseende inrättandet av internationella förskolor. Särskilt påpekande Malmö stad vill peka på att det i promemorian smugit in en felaktig rubrik längst ner på sidan 12 ovanför 5. Där står gymnasienivå men stycket handlar om grundskolenivån. Detta kan ha inneburit feltolkningar. Yttrande Det är positivt att benämningen för elevgruppen föreslås vara elever som vistas en begränsad tid i Sverige istället för dagens benämning kortare tid. Avser bosättningen i landet några år kan den nuvarande benämningen kortare tid lätt bli feltolkad och utesluta elever. Begränsad tyder också på att det finns en uttalad start och ett uttalat slut på bosättningstiden. Definition och elevgrupp Grundskolenivå Det blir betydligt tydligare när benämningen elever som har andra särskilda skäl att få sin utbildning i en internationell skola. byts mot tre tydliga kategorier avseende grundskolenivån. Enligt promemorian kan en elev på grundskolenivå som har skolans undervisningsspråk som dagligt umgängesspråk med minst en vårdnadshavare tas emot i en fristående internationell skola men inte i en kommunal internationell skola. Detta är motsägelsefullt eftersom pro-

11 memorian anger att skolformerna ska ha så lika förutsättningar som möjligt. Skrivningens lydelse anges bero på att de aktuella eleverna i den kommunala skolan kan få sina behov av att utveckla och bevara det språk som de talar med sina vårdnadshavare inom ramen för modersmålsundervisningen. Det är ingen tydlig motivering då även fristående skolor ska följa regleringen i 10 kap. 7 om erbjudande av modersmål. Modersmål är inte ett krav enligt IB organisationens läroplan, men det kravet borde kunna skrivas in i svensk författning avseende internationell grundskola. 2 (3) Fristående respektive kommunal internationell skola Det är positivt att promemorian föreslår reglering även kring kommunal internationell skola på grundskolenivå. Däremot borde också de fristående internationella skolorna och inte bara de kommunala internationella skolorna ha begränsningen att enbart få godkänt om de behövs. Svensk läroplan annat lands läroplan/internationell läroplan I promemorian föreslås att en internationell grundskola enbart skall följa en internationell läroplan och att en internationell gymnasieskola ska följa internationell eller ett annat lands läroplan. Detta är olyckligt gällande grundskolenivån. Erfarenheten från Malmös International School, MIS, är att det relativt ofta händer att familjen stannar i Sverige trots att det inte var meningen från början. Det händer då att den aktuella eleven väljer att gå över till den svenska skolan. Det har inte varit några problem eftersom MIS följer både IBs läroplan och den svenska. Detta har enligt lärarna varit genomförbart då det inte är alltför stora skillnader mellan de båda läroplanerna. Avgift Det föreslås att kommuner som erbjuder de internationella läroplanerna PYP och MYP även fortsättningsvis ska vara avgiftsfria. För internationella skolor med enskild huvudman ska möjligheten att ta ut elevavgifter begränsas. Att avgifterna begränsas är positivt. Även en kommunal internationell skola som följer PYP och MYP har dock merkostnader som är kopplade till att utbildningen följer ett annat lands eller en internationell läroplan. Möjligheten att ta ut avgift borde därmed vara desamma för enskilda och kommunala skolor. Kommunal insyn Det är positivt med den tydliga skrivningen att kommunen ska ha insyn i verksamheten som bedrivs av enskild huvudman. Detta är inte minst viktigt utifrån att det är kommunen som finansierar även fristående skolor. Snabbspår för prövning Den 1 januari 2015 träder bestämmelser om så kallade snabbspår för prövning av brådskande ärenden i kraft. Motsvarande regler bör gälla även i fråga om internationella skolor.

12 Förskolenivå Det är olyckligt att inte promemorian tar upp en tydlig reglering till huruvida förskolor kan vara internationella förskolor eller inte. En tydlig reglering vare sig det kan finnas en internationell förskola eller inte är av yttersta vikt, då det idag råder olika tolkningar. Malmö har vid något tillfälle fått informationen att det kan finnas internationella skolor som har ett annat huvudspråk så länge barnen också lär sig fullgod svenska. I dagens samhälle med en arbetskraft som i många fall är internationellt rörlig finns det ofta önskemål från internationella företag om möjlighet till internationell förskola. Av regelverket bör det tydligt framgå om de ordinarie reglerna i 8 kap. 3 7 skollagen avseende erbjudande om förskola även ska gälla för en eventuell internationell förskola. Regelverket bör kopplas ihop med kraven på en internationell grundskola exempelvis avseende svenskundervisning och avseende den ekonomiska ersättningen. 3 (3) Ordförande [Förnamn Efternamn] [Fyll i titel] [Förnamn Efternamn] [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]

13 Malmö stad Grundskolenämnden 1 (2) Datum Adress Rönnbladsgatan 1 B Diarienummer GRF Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss från utbildningsdepartementet - Promemorian internationella skolor (U2014/5177/S) STK Grundskolenämnden har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Utbildningsdepartementet har gett Malmö kommun möjlighet att yttra sig gällande promemorian Internationella skolor. Grundskolenämnden i Malmö är överlag positiv till en större likriktning i förutsättningarna för kommunala och enskilda huvudmän att bedriva internationella skolor. Grundskolenämnden har dock ett antal invändningar och förslag, bland annat gällande de överordnande principer som nämnden anser bör råda. Yttrande Grundskolenämnden i Malmö anser att det är bra att förutsättningarna, utifrån de förslag till förändringar som anges i promemorian, blir mer lika för internationella skolor med kommunala och enskilda huvudmän. Grundskolenämnden menar dock att tre övergripande principer bör gälla för att förutsättningarna för eleverna vid dessa skolor ska vara så likvärdiga som möjligt. Dessa anges här nedan. Den första principen som bör gälla är att förutsättningarna bör vara de samma för alla internationella skolor oavsett huvudman, och att kommunala huvudmän bör få samma förutsättningar i anordnadet av undervisning vid internationella skolor som enskilda huvudmän. Förändringarna som föreslås i promemorian sträcker sig inte så långt, varför grundskolenämnden har ett antal synpunkter som redovisas längre fram i yttrandet. Den andra principen som bör gälla är vikten av noggrannhet gällande att i lag och författningar använda tydligt avgränsade definitioner kring vilka elevkategorier som de internationella skolorna vänder sig till. Även ur detta perspektiv är det också viktigt att samtliga kategorier gäller för samtliga internationella skolor, så att inte etableringen av (vissa) internationella skolor riskerar att leda till en segregering mellan olika elevgrupper.

14 Den tredje principen som bör gälla är en avgiftsfri skola, oavsett vilken huvudman som står bakom, vilket elevunderlag skolan har och vilka kostnader skolan har för material och lärarfortbildning. Det största argumentet för detta är en likvärdig skola för samtliga elever, där ingen elev eller vårdnadshavare ska behöva välja en annan skola utifrån ekonomiska incitament. Denna princip gör också att risken för segregering mellan olika elevgrupper, vilken tidigare nämnts, minskar. 2 (2) Gällande förslaget till ny definition av internationella skolor ställer sig grundskolenämnden bakom en ändring ifrån uttrycket kortare tid till uttrycket begränsad tid. Det senare uttrycket används idag enligt praxis och det används också redan, som promemorian också nämner, i skolförordningen för att definiera denna elevgrupp. Grundskolenämnden anser vidare att det är lämpligt att ersätta formuleringen särskilda skäl för de elever som, utöver de som är i bosatta i Sverige för en begränsad tid, har möjlighet att fullgöra sin utbildning i en internationell skola, såsom det föreslås i promemorian. Grundskolenämnden anser dock att det finns oklarheter gällande den andra och den tredje av de tre kategorier som föreslås ersätta formuleringen särskilda skäl. Den andra kategorin lyder elever där det finns grundad anledning att anta att eleven kommer att lämna Sverige för en längre tid. Definitionen grundad anledning kan komma att bli svår att hantera praktiskt, vilket kan medföra att olika huvudmän och skolor tolkar detta på olika vis. Här behövs ett förtydligande gällande vad grundad anledning innebär och hur detta avgörs. Den tredje kategorin lyder elever som har skolans undervisningsspråk som dagligt umgängesspråk med minst en av vårdnadshavarna och som har tillräckliga kunskaper i språket för att kunna följa undervisningen. Grundskolenämnden är kritisk till att denna kategori elever endast föreslås vara aktuell för internationella skolor med enskilda huvudmän. På s i promemorian anges skälen för förslaget, men det framkommer inte här varför man anser att denna kategori i så fall bör gälla för enskilda skolor. Grundprincipen bör vara att kategorin antingen gäller såväl för internationella skolor med enskilda som med kommunala huvudmän eller att kategorin tas bort. Detta överensstämmer med den princip som grundskolenämnden menar bör gälla, vilken anges inledningsvis i yttrandet. I övrigt är denna kategori mycket bred och öppnar därmed upp för en mycket bred verksamhet, gällande både språk, läroplan och elevunderlag, för de internationella skolor som bedrivs av enskilda huvudmän. Grundskolenämnden menar att denna kategori bör avhandlas mer noggrant och definieras ytterligare innan den föreslås tillämpas. Anders Rubin, ordförande Anders Malmquist, grundskoledirektör

15 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 (5) Datum Adress Storgatan Malmö Diarienummer GYVF Yttrande Till Kommunstyrelsen Promemoria Internationella skolor STK Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Den 3 juli 2012 uppdrog Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) åt Ingegärd Hilborn, då rättssakkunnig vid Statens skolinspektion, att biträda departementet med att utreda och utarbeta förslag om inter-nationella skolor, utlandsskolor, Europaskolor, riksinternatskolor, internationell gymnasial utbildning (IB-utbildning) och svensk gymnasieutbildning på engelska. Uppdraget har genomförts i form av en arbetsgrupp som i promemorian redovisar resultatet av det utredningsarbete som gjorts vad gäller internationella skolor. De områden som har utretts är orsakerna till att internationella skolor inte verkar etableras i den omfattning som efterfrågas och, om så behövs, föreslå författningsförändringar för att så ska kunna ske, samt huruvida kommuner ska kunna vara huvudmän för internationella skolor och, om så bedöms vara fallet, lämna författningsförslag härom. Under arbetet har det uppmärksammats att det finns ett behov av att se över även andra frågor som rör internationella skolor, bl.a. för att se till att det regelverk som gäller internationella skolor så långt som möjligt överensstämmer med de regler som gäller för motsvarande utbildning inom skolväsendet. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ställer sig bakom de förslag som promemorian lägger fram, och nedan kommenteras de delar som har beröringspunkter för förvaltningen. Yttrande Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (härefter GyVN) finner utredningens förslag positiva ur såväl perspektivet Lika villkor för samtliga utbildningsanordnare, som ur ett elevperspektiv. En större likvärdighet kommer t.ex. att råda vad gäller begränsade möjligheter att ta ut elevavgifterer. Nedan följer de kommentarer som GyVN har kring förslagen i utredningen samt kring några av de konsekvenser som beskrivs.

16 2 (5) 3. 1 Internationella skolor med enskild huvudman definition och målgrupp I likhet med för internationella skolor på grundskolenivå föreslås även för internationella skolor på gymnasienivå att den primära målgruppen definieras som elever som är bosatta i Sverige för en begränsad tid, i stället för elever som är bosatta i Sverige för en kortare tid. Därutöver bör enligt promemorian, liksom tidigare, även elever som har andra särskilda skäl att gå i en sådan skola kunna tas emot och berättiga huvudmannen till bidrag. Detta innebär bl.a. att en elev som har fått utbildning i en internationell skola på grundskolenivå med stöd av särskilt medgivande även fortsättningsvis kommer att kunna få utbildning motsvarande gymnasieskolan vid samma skola. Begreppet särskilda skäl föreslås vidare i promemorian ersättas med: elever som gått i skola utomlands under en längre tid och vill avsluta sin utbildning i Sverige, elever där det finns grundad anledning att anta att eleven kommer att lämna Sverige för en längre tid, och elever som har skolans undervisningsspråk som dagligt umgängesspråk med minst en av vårdnadshavarna och som har tillräckliga kunskaper i språket för att kunna följa undervisningen. GyVN ställer sig bakom att begreppet begränsat ersätter en kortare tid, samt att fortsatt ordning för elever med särskilda behov ska råda. GyVN har vidare inget att invända föreslagen precisering av vad som ska utgöra särskilda skäl, med undantag för följande: Definitionen av särskilda skäl kan vara problematisk. Elever som är bosatta i Sverige, som har skolans undervisningsspråk som umgängesspråk med minst en av vårdnadshavarna, kan vara berättigad till undervisning i internationella skolor som saknar undervisning i svenska eller om svenska förhållanden. Detta kan bli problematiskt ur ett integrationsperspektiv 3.2 Internationella skolor med enskild huvudman etablering av internationella skolor När det gäller befintligt system för godkännande föreslås i promemorian att detta utformas på ett sätt som i huvudsak motsvarar systemet för fristående skolor. Detta innebär att Skolinspektionen har att pröva om en enskild ska godkännas som huvudman för en internationell skola på grundskolenivå. På samma sätt som för fristående skolor ska det således inte längre fattas något särskilt beslut om rätt till bidrag från elevernas hemkommuner när det gäller internationella skolor på grundskolenivå, utan istället ska ett godkännande medföra rätt till bidrag. När det vidare gäller internationella skolor på gymnasienivå krävs i dag inget godkännande, eftersom utbildningen inte riktar sig till skolpliktiga elever. För att huvudmannen för en sådan skola ska kunna få bidrag från elevernas hemkommuner krävs att Skolinspektionen har lämnat en förklaring om bidragsrätt till huvudmannen. I denna promemoria föreslås att systemet med förklaring om bidragsrätt ska kvarstå. Däremot, för såväl godkännande som förklaring om bidragsrätt, föreslås ett krav på att det kan antas att det kommer att finnas ett tillräckligt elevunderlag för att driva en stabil verksamhet. GyVN menar att det är rimligt att sy-

17 stemet med förklaring om bidragsrätt kvarstår, och likaså att antagande om elevunderlag för drivandet av en verksamhet ska vara en förutsättning. 3 (5) 3.3 Undervisning i svenska För internationella skolor på gymnasienivå finns idag ett krav enligt skollagen på att undervisning i svenska, och om svenska förhållanden, ska ges i den omfattning som behövs för de elever som under kortare tid är bosatta i Sverige. Några sådana krav ställs inte på kommuner och huvudmän för fristående skolor, dvs. huvudmän inom skolväsendet som anordnar IButbildning på gymnasienivå. Det anses därför vara befogat enligt promemorian att även låta huvudmän för internationella skolor på gymnasienivå själva avgöra i vilken utsträckning de ska ge undervisning i svenska och om svenska förhållanden. Följaktligen föreslås att för internationella skolor på gymnasienivå kravet på att ge undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden tas bort. GyVN ställer sig bakom förslaget, samt instämmer i att det är av vikt att samma princip gäller för internationella skolor som för de fristående skolor som anordnar IB-utbildning. 3.4 Elevavgifter vid internationella skolor med enskild huvudman Internationella skolor får bidrag på i huvudsak samma sätt som fristående skolor, medan det för annan offentligt finansierad utbildning enligt skollagen råder en huvudprincip om avgiftsfrihet. När det gäller de elever vid internationella skolor för vilka bidrag lämnas bör det enligt promemorian, mot denna bakgrund, övervägas i vilken mån det är befogat att huvudmannen kan ta ut elevavgifter för utbildningen vid en internationell skola. Enligt nuvarande bestämmelser ska elevavgifter som tas ut vara skäliga med hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten, bidrag och omständigheterna i övrigt. I denna promemoria föreslås att avgift endast ska få tas ut för att täcka rimliga merkostnader som är kopplade till att utbildningen följer ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan. Det föreslås vidare att möjligheten för internationella skolor med enskild huvudman att ta ut elevavgifter ska begränsas. Det föreslås i denna promemoria få förekomma enstaka inslag i utbildningen som kan medföra en mindre kostnad för eleverna. Det kan exempelvis handla om kostnader för resor och inträden i samband med skolutflykter. I likhet med vad som gäller i gymnasieskolan enligt skollagen föreslås vidare att huvudmannen för en internationell skola på gymnasienivå ska få besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. GyVN har inget att invända mot förslaget och instämmer i vikten av att elevavgifter tas ut i så begränsad omfattning som möjligt. 3.5 Övriga bestämmelser om internationella skolor Promemorian lyfter fram det faktum att bestämmelsernas utformning i 24 kap. skollagen gör att regleringen av de internationella skolorna är mycket svåröverskådlig. För att åstadkomma en mer lättöverskådlig reglering föreslås därför merparten av de ovan nämnda bestämmelserna flyttas från skollagen och samlas i en ny förordning om internationella skolor. Till denna förordning föreslås även de bestämmelser som nu finns i förordningen (2011:683) om bidrag till internationella skolor överföras. GyVN anser det viktigt att regelverket är tydligt och ställer sig därför bakom föreslagen förändring.

18 4 (5) När det gäller ansökningar om att godkännas som huvudman för fristående grund- och gymnasieskolor finns bestämmelser om när ansökan senast ska ha kommit in till Skolinspektionen i skol- respektive gymnasieförordningen. I dessa förordningar finns även bestämmelser om att Skolinspektionen om möjligt ska fatta beslut i ärenden om godkännande av fristående grund- och gymnasieskolor före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. Motsvarande bestämmelse saknas när det gäller ärenden som rör internationella skolor. Det framstår dock enligt promemorian som rimligt att motsvarande regel ska gälla även i dessa fall. Skolinspektionen bör därför, även när det gäller ärenden om godkännande som huvudman för en internationell skola på grundskolenivå och förklaring om bidragsrätt för en internationell skola på gymnasienivå, om möjligt fatta beslut före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. GyVN instämmer i vikten av att likställa villkoren i dessa hänseenden för samtliga skolformer, och ställer sig därför bakom förslaget. Den 1 januari 2015 träder bestämmelser om ett s.k. snabbspår för prövning av brådskande ärenden i kraft. De nya reglerna har tillkommit av bl.a. rättssäkerhetsskäl och innebär att Skolinspektionen får stöd i författning för att när som helst under året ta emot och skyndsamt pröva exempelvis en ansökan om att godkännas som ny huvudman för en fristående gymnasieskola vars huvudman har gått i konkurs. Även om de internationella skolorna är få och situationer där det finns behov av ett motsvarande snabbspår inte kan förväntas vara vanligt förekommande, är det viktigt att Skolinspektionen har motsvarande möjligheter att skyndsamt pröva brådskande ärenden som rör internationella skolor. Motsvarande regler bör därför gälla även i fråga om internationella skolor. GyVN har inget att invända mot förslaget. 4. Internationella skolor med kommunal huvudman För att internationella skolor lättare ska kunna komma till stånd i den utsträckning som behövs föreslås i promemorian att kommuner, efter medgivande från Skolinspektionen, ska få vara huvudmän för internationella skolor på grundskolenivå som enbart tillämpar en internationell läroplan. Kommuner föreslås däremot inte kunna driva internationella skolor på gymnasienivå, eftersom de redan i dag har möjlighet att anordna International Baccalaureate, s.k. IB-utbildning och få bidrag från elevernas hemkommuner om de förklarats berättigade till sådant bidrag. GyVN har inget att invända mot förslaget. 5. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli En förklaring om bidragsrätt för en enskild huvudman för en internationell skola på gymnasienivå som gäller när de föreslagna reglerna träder i kraft, ska fortsätta att gälla som en förklaring om bidragsrätt för huvudmannen enligt de föreslagna reglerna. För huvudmän som har en gällande förklaring om bidragsrätt vid utgången av juni 2015 ska de nya bestämmelserna om elevavgifter börja tillämpas den 1 juli GyVN har inget att invända mot förslaget. 7. Konsekvenser för kommunerna

19 Bakgrunden till förslaget i promemorian om att kommuner, efter medgivande från Statens skolinspektion, ska få vara huvudmän för internationella skolor på grundskolenivå är att det finns behov av fler internationella skolor. Det är av yttersta vikt enligt promemorian i syfte att säkerställa att företag, lärosäten och andra arbetsgivare kan attrahera kompetent arbetskraft från utlandet att det finns adekvat utbildning att tillgå för barn till de personer som kommer till Sverige för att arbeta. Enligt förslaget ska det vara frivilligt för kommunerna att bedriva internationella skolor, varför förslaget inte bedöms medföra någon inskränkning i den kommunala självstyrelsen. 5 (5) Eventuell merkostander för kommunerna som en följd av att de föreslås få möjlighet att bedriva internationell skola på grundskolenivå bedöms i promemorian vara ringa. Merkostnaden per elev är låg och antalet elever bedöms bli begränsat. Det finns vidare inget enligt promemorian som tyder på att några spridningseffekter skulle kunna uppstå, eftersom internationella skolor i sig är en väl avgränsad verksamhet. Dessa kostnader är därtill frivilliga och inte en följd av något utökat åtagande för kommunerna. GyVN finner att de ekonomiska konsekvenserna för kommunen förefaller vara ringa, samt att det kommunala självstyret inte riskerar att påverkas. Ordförande Andreas Schönström Nämndsekreterare Annika Pfannenstill

20

21

22

23 Promemoria U2014/5177/S Utbildningsdepartementet Internationella skolor

24 2 Förord Den 3 juli 2012 uppdrog Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) åt Ingegärd Hilborn, då rättssakkunnig vid Statens skolinspektion, att biträda departementet med att utreda och utarbeta förslag om internationella skolor, utlandsskolor, Europaskolor, riksinternatskolor, internationell gymnasial utbildning (IB-utbildning) och svensk gymnasieutbildning på engelska (U2012/3777/SAM). Uppdraget har fr.o.m. den 1 augusti 2012 t.o.m. den 31 maj 2013 genomförts i form av en arbetsgrupp (U 2012:C) och har därefter slutförts inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Den del av uppdraget som avser riksinternatskolor har redovisats i promemorian Riksinternatskolor (U2014/2011/GV). Härmed redovisas resultatet av den del av utredningsarbetet som avser internationella skolor. Stockholm i september 2014.

25 3 Innehållsförteckning Sammanfattning Författningsförslag Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) Förslag till förordning om internationella skolor Förslag till förordning om upphävande av förordningen (2011:683) om bidrag till internationella skolor Förslag till förordning om ändring i förordningen (2012:509) om betygsrätt för viss utbildning vid internationella skolor Förslag till förordning om ändring i förordningen (2000:523) om statsbidrag för att främja internationella kontakter inom skolans område Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:538) om statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige Närmare om uppdraget och dess utförande Uppdraget Utredningsarbetet Internationella skolor med enskild huvudman Definition och målgrupp Etablering av internationella skolor med enskild huvudman Undervisning i svenska Elevavgifter vid internationella skolor med enskild huvudman Övriga bestämmelser om internationella skolor Internationella skolor med kommunal huvudman Kommuner som huvudmän för internationella skolor Målgrupp för internationella skolor på grundskolenivå med kommunal huvudman Avgifter i internationella skolor på grundskolenivå med kommunal huvudman Övriga bestämmelser om internationella skolor på grundskolenivå med kommunal huvudman Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Följdändringar... 57