Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala. Förord

Transkript

1 Förord Den föreliggande rapporten visar Integrationsprojekt Vision 2030 verksamhet under det första året. Ett stort tack till alla som bidragit till att detta projekt kan drivas och det med ett mycket bra resultat. Jag vill nämna SIU:s styrelse samt dess föreningar. Jag vill också tacka alla nyanlända familjer och de svenska fadderfamiljerna samt projektets styrgrupp. Alla dessa har bidragit till ett mycket lärorikt och mångkulturellt projekt. Jag vill tacka Allmänna Arvsfonden för deras stöd och finansiering som kunde göra detta projekt möjligt. kommuns Introduktionsenhet, Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, landstinget i län, Arbetsförmedlingen, Volontärbyrån, Röda Korset och ABF har även dessa bidragit till detta lyckade projekt. Amil Sarsour Ordförande SIU 1 (20)

2 Integrationsprojekt vision 2030 Redovisning av projektets första år, september augusti 2011 Bakgrund Varför vi startade projektet och vad vi ville åstadkomma: De flesta nyanlända invandrare befinner sig i utanförskap och arbetslöshet. De har inte fått chansen att på riktig få träffa andra i samhället med svensk bakgrund. I nästan alla fall har äldre invandrare aldrig haft kontakt med svenska familjer. I skolan har barnen goda möjligheter att träffa varandra med andra svenska barn och ungdomar, men efter skoldagens slut hamnar de igen i en ny segregationscirkel. Barnfamiljerna har inte kontakt med varandra. Ofta är utomhusmiljön dålig i invandrartäta bostadsområden. Många invandrare med hög utbildning och erfarenhet från hemlandet är arbetslösa eller, har ett jobb som inte motsvarar deras utbildning. Det finns många goda krafter hos invandrarfamiljerna som inte utnyttjas. Sverige har förlorat många goda resurser under senare decennier. Projektet syftar till att bryta den onda cirkeln. Genom ett hårt, intensivt och roligt arbete där man kommer fram till att integration är en ömsesidig process som sker i mötet mellan människor med olika bakgrund. Mötet präglas av ömsesidig respekt för allas lika värde oavsett likheter och olikheter. Integration är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. Målet med projektet är även: att ge stöd till nya svenskar i deras etablering i det svenska samhället att få en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och ansvariga för att skapa en plattform för samtal över kulturella gränser att verka för att alla ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter, oavsett etnisk och kulturell bakgrund att skapa ökad förståelse i det svenska samhället för värdet med möten mellan människor och kulturer. att verka för att invandrarföreningar mer aktivt och djupare deltar i integrationsprocessen i samhället, tillsammans med människor, kommunen och andra offentliga verksamheter. 2 (20)

3 Genomförande Hur målen har uppnåtts För att nå målen organiserades arbetet enligt projektbeskrivningen (se inlämnad projektansökan). Efterfrågan från svenska fadderfamiljer blev mycket högre än väntat. För att kunna starta första etappen behövde projektet minst fem svenska familjer. Tanken var att samla 10 svenska familjer och sedan börja projektet med fem familjer och att ha fem i reserv till Etapp 2. Att starta ett sådant projekt innebär olika förväntningar och även att oplanerade händelser kan inträffa som påverkar de ingående familjernas situation. Samtidigt ville vi vara säkra på att vi kan gå in i andra etappen som planerat. Etapp 1 startade i september I november fanns minst 10 fadderfamiljer, fem nyanlända familjer och en förening som satsade helhjärtat på projektet. Vi bestämde den första träffen med svenska familjer i ABF lokalen den andra november Nio svenska familjer, en flyktingsekreterare och två representanter från ABF deltog i det första mötet. TV Uppland deltog för dokumentation av projektet. Fadderfamiljerna fick ingående information om projektet och möjlighet att få svar på frågor. Alla frågor blev inte besvarade under första mötet, så vi anordnade ytterligare ett möte. Alla familjer skrev under en intresseanmälan. Projektet var något helt nytt för familjerna, kommunen och ABF. Efter introduktionen blev efterfrågan större än vad vi hade planerat. Projektet gick därför in i Etapp 2 tidigare. Antalet föreningar som medverkar är nu fem, fadderfamiljer och nyanlända är 24. Projektet har rönt stor uppmärksamhet och intresse. Detta har medfört att trycket på att få delta som fadderfamilj blev större. Se bifogade artiklar från massmedia och länkar för TV inslag. Vi är glada för den stor respons projektet fick, dock har den här positiva utvecklingen medfört mycket större resurskrav än beräknat. s landshövding Peter Edgar deltog under en av våra kulturkvällar och det är ett tecken på att projektet är väldigt viktig i vårt samhälle. Projektet har blivit en succé och kommit in på riksnivå. Vi bjöds in att delta bl.a. i en utställning på Europahuset Europaåret för frivilligarbete. På Europahuset höll jag dessutom i ett föredrag fredagen 12 aug. om projektet under rubriken "Integrationsprojekt som fungerar. 3 (20)

4 Flera Kommunala råd i från de olika partierna uppskattar vårt projekt och några deltar även med på våra kulturkvällar. Framkomliga vägar vi har funnit i vårt arbete Via kommuns introduktionsenhet fick vi flera nyanlända familjer. Familjerna skrev under en intresseanmälan. Genom våra, SIUs, föreningars nätverk samt massmedias artiklar om projektet fick vi många intresseanmälningar från svenska familjer som är intresserade och vill delta i projektet. Projektet har väckt stort intresse i samhället. Arbetsförmedling bjuder in oss alltid för att berätta om projektet för alla aktörer i län. Röda korset har visat intresse för utbyte av erfarenheter och även för samarbete. Hela Sverige ska leva besökte oss på en av våra kulturkvällar och vi har blivit inbjudna till deras riksstyrelsemöte. Alla politiska partier i har visat stort intresse för projektet. Även de har bjudit in oss att komma och informera om integrationsprojektet på olika partimöten. Hinder vi har stött på 1. Svenska fadderfamiljer: Vi planerade att få svenska familjer via Volontärbyrå. Vi hade annonserat i Volontärbyrå men tyvärr fick vi bara en fadderfamilj. Familjen bor i Märsta och det visade sig vara svårt att komma till varje gång. Genom projektledarens kontaktnät ordnades fyra svenska fadderfamiljer. Men projektet behövde flera som reserv. SIUs invandrarföreningar kontaktades, och via Palestinska Folkets Förening har jag fått sju svenska fadderfamiljer. 2. Nyanlända familjer: Arbetsförmedling tog över en stor del av kommunens introduktionsenhet genom den nya etableringslagen. Arbetsförmedlingen styr processen och frågan blev mer inriktad på ekonomi och företag. Av den anledningen samarbetar vi inte med lotsföretag utan vi forsätter samarbetet med kommuns introduktionsenhet. Reglerna säger att nyanlända familjer är de familjer som har fått permanent uppehållstillstånd och tre år framåt. 3. Nyanlända familjer föreställningar om Sverige och de svenska familjerna kan ibland vara ett hinder för integration. Rädsla för att tappa sin identitet och kultur, att ungdomarna påverkas negativt av att träffa svenska ungdomar m.m. har infunnits hos några. 4 (20)

5 4. Några svensk familjer har speciella krav (exempelvis religiösa krav) på nyanlända familjer och det kan vara ett hinder för integration. 5. Studiecirklar: Efter två möten i november och december 2010 med ABF och fadderfamiljerna har det visat sig att det inte fungerar med den klassik formen för studiecirklar. Därför måste vi skapa nya former av studiecirklar. En svensk familj som har lång erfarenhet av studiecirklar beskrev läget efter våra nya metoder så här Projektet har skapat en ny modell för studiecirklar i stället för den traditionella folkbildningsmetoden. Via månatliga kulturkvällar har vi en studiecirkel för familjerna. Mellan personer medverkar och där kan folk delta aktivt och med glatt humör oavsett ålder, kön eller etniska bakgrund. Resultat Hur verksamheten och erfarenheterna från projektet lever vidare Projektet fortsätter sin etapp 2 med intentionen att gå in i etapp 3, som innebär ett utökat antal familjer. Intresset för projektet har vuxit och det har blivit känt hos viktiga aktörer i samhället. Projektet fyller ett stort behov i samhället och det visar sig att vara ett bra komplement till andra aktiviteter. För att få möjlighet att sprida information om projektet på riksnivå och internationell nivå har vi deltagit i olika aktiviteter där vi informerat om projektet. T ex så är SIU medlem i Sveriges föreningar som är en paraplyorganisation för alla paraplyföreningar (dit SIU tillhör). Vid årsmöte informerades alla om projektet och detta ger möjlighet till ytterligare spridning. Vid ett möte med landshövdingen om integration och migration i deltog ambassadören från Schweiz samt representanter från arbetsdepartementet. Vi fick möjlighet att informerar om projektet. På sikt är tanken att sprida projektets arbetssätt och metoder till övriga EU. Detta är ett bra exempel på arbete för integration. 5 (20)

6 Föreningar, organisationer eller myndigheter som vi har samarbetat med Under etapp 1 medverkade två föreningar i projektet. Under etapp 2 medverkade fem föreningar (Palestinska Folkets Förening, Sudanska Föreningen, Somaliska Hjälpkommittén, Etiopiska Föreningen och Afrikanska Studentförening). Föreningarna fungerar även som värd för kulturkvällarna. SIUs styrelse består av 13 olika föreningar och de väntar på att komma in i projektet under etapp tre. Vi samarbetar med kommun, Landstinget i län, ABF och Arbetsförmedling. Hur vi har samarbetat och hur samarbetet ser ut idag kommun som nämnts ovan kommer de nyanlända familjerna via Introduktionsenheten. Vi har en muntlig överenskommelse med kommunen och vi har återkommande möten. Vid varje kulturkväll deltar två flyktingsekreterare. Landstinget i län de kommer att medverka vid kulturkvällarna och informera om hälso- och sjukvård. ABF i inledningsfasen fördes diskussioner om studiecirklar. Arbetsförmedlingen vi har träffats under ett flertal tillfällen för att informera om nyanlända familjers etableringsplaner och den nya lagen. Vi är öppna för samarbete med alla viktiga aktörer i samhälle och under februari och mars har Hela Sverige ska leva och Röda korset visat intresse för samarbete. Hur vi har spridit eller ska sprida resultatet Vi har spridit vårt arbete via länets lokala massmedia, Ny Tidningen, tidningen och TV Uppland, kommunen, SFI skolor och via SIUs radio som sänder på 10 olika språk, via SIUs hemsida (ca 200 besökare varje dag) samt en utställning på Stadsbibliotek. Vi har inlett samtal med SVT för att, om möjligt, göra en dokumentärfilm om projektet. Antal aktiva deltagare i projektet: 97 (26 kvinnor+26 män+19 flickor+26 pojkar) Andel kvinnor/flickor: 47 % Andel män/pojkar. 53 % I projektet deltar fyra rörelsehindrade personer: två krigsskadade män, en ung flicka och en äldre man. 6 (20)

7 Vår målgrupp Målgruppen är fadderfamiljerna, de nyanlända familjerna och invandrarföreningar. Socialt är de flesta av de svenska familjer högutbildade, yrkesarbetande och några är pensionärer. För de nyanlända varierar det mer; högutbildade, arbetare, hemmafruar. De nyanlända familjerna kommer från olika länder bl.a. Palestina, Irak, Sudan, Somalia, Etiopien och Kenya. Åldersspannet är mellan 1 år till 82 år. Projektledaren får namn och telefonnummer på nyanlända familjer från kommunens flyktingsekreterare och efter detta tar jag kontakt med familjerna. Familjen bjuds sedan till en träff på SIUs lokal. Där får de ingående information om projektet och om de önskar fyller de i och skriver under en intresseanmälan. För att lösa språkproblem kontaktas en förening som kan språket och deras representant fungerar som tolk. De svenska familjerna får vi kontakt med via föreningarnas kontaktnät eller via massmedia. Familjer bjuds in till en träff och får djupare information om projektet. De flesta familjer passar till projektet och skriver sedan under en intresseanmälan. Svenska och nyanlända familjer matchas ihop baserat på deras fritidsintresse och antal familjemedlemmar och önskemål. När det gäller ensamstående matchas de ihop män med män och kvinnor med kvinnor. När familjerna träffas deltar någon från de engagerade föreningarna som kan de nyanländas hemspråk. Föreningar deltar aktivt i projektet genom att ha en tolk till varje familj samt att vara värd för kulturkvällarna. 7 (20)

8 Hur och i vilken omfattning vi har nått målgruppen Vi har nått målgruppen, familjerna, via kommun, SFI utbildningen Svenska För Invandrare, Volontärbyrån, massmedia ( nya tidning, tidning, TV Uppland) och via olika invandrarföreningars kontaktnät. Även SIU:s medlemsföreningar har deltagit i rekryteringen av såväl svenska familjer som familjer med utländsk bakgrund. Målgruppens delaktighet i projektets genomförande Deltagarna är mycket aktiva. Under kulturkvällarna har deltagarna en trevlig kväll och de är mycket aktiva. Detta finns också dokumenterat i bifogat filmmaterial. Länsstyrelsen i län Integration i den ideella sektorn sektorn.aspx personer har sett den filmen En ungdeltagare berätta om sin upplivelse efter en kulturkväll ca 400 har sett filmen mars Landshövding Peter Edgar var med Tidningar Sidan nr. 22 ( Det är en pdf fil) (20)

9 Målgruppens upplevelser och deltagande av projektets insatser Det var mycket arbete i början av projektet. Projektledare utbildade sig genom Studiecirklar i ABF. Vi började knyta olika berörda kontakter. Vi började med att informera SIU föreningar via SIUs ordförandets årliga möte. Sedan träffade vi Introduktion enhetschefen och sin medarbetare i kommun. Vi hade annonserat om behovet av svenska fadderfamiljer hos Volontärbyrå. Vi träffade ABF chefen och sin medarbetare om råd och stöd. Vi träffade Röda Korset och Broderskap I för att få ta del av deras erfarenheter om fadderfamiljer. Vi kunde informera PRO pensioner föreningar i under deras årsmöten och upplysa om behovet av fadderfamiljer. Vi har även informerat God livsmiljö i som är en paraplyorganisation för viktiga aktörer i. Mött Volontärbyrå för att annonserar om svenska fadderfamiljer. Vi kunde få tid med politiska partierna Socialdemokrater, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Folkpartiet för att få stöd och fadderfamilj. Vi informerade Kommunistpartiet och Fredskoalition. Möten med TV i Uppland. Många nya kontakter har knutits under kulturkvällarna och vid de gemensamma bussresorna till Sala silvergruva, Stavby traktor race och Gammle Gränamo. Det har rått en otvungen stämning och samtalen har varit många och långa mellan nyfunna vänner. September 2010 Två möten med Introduktion enhetschefen Lennart Andersson och två av sin medarbetare i kommun, för att värva nyanlända familjer. Möte med ordförande och handläggar i Ungdom och arbetsmarknadsnämnden i kommun. Möten med ABF, Arbetsförmedling, möten med God Livsmiljö i och Volontärbyrå. Oktober 2010 Möten med ABF, Röda korset och Introduktionsenhet. Möte med ordförande för Palestinska Folkets Föreningen för att värva svenska fadderfamiljer via föreningens nätverk. November 2010 Första mötet med svenska fadderfamiljer i ABF. Möte med hela enheten i Introduktionsenhet i kommun. Möten med svenska fadderfamiljer och nyanlända familjer December 2010 Möten med svenska fadderfamiljer och nyanlända familjer Vi började matcha ihop familjer. 9 (20)

10 Januari 2011 Lördag den 6 januari: första gemensamma kulturkväll med alla familjer och några representanter från de olika partierna. Informera om projektet under Vänsterpartiets årsmöte i. Informera pensionärs föreningar i. Familjer gör hembesök hos varandra. Informera även Landstings utskottet för integration och jämställdhet. Februari 2011 Lördag den 5 februari: En gemensam kulturkväll och Nya Tidning reporter var med under kvällen. tidningen har träffat två fadderfamiljer i SIUs lokal och publicerat ett helt reportage. Matcha ihop familjer. Informera föreningen Akademiska Sällkapet. Informera om projektet framför läns Landshövding, Schweiz ambassadör med en delegation från Schweiz på slott. Möte med ETP chefen på Landstinget. Mars 2011 Lördag den 5 mars: en gemensam kulturkväll och läns Landshövding var gäst under kvällen med några representanter från politiska partier. Hela Sverige ska leva - och Stockholm har visat stor intresse av att delta. Informera Socialdemokrater under deras årsmöte i Fem föreningar är med i projektet (Palestinska Folkets Förening, Sudanska Föreningen, Somaliska Hjälpkommittén, Etiopiska Föreningen och Afrikanska Studentförening). Familjer gör hembesök hos varandra. Matcha ihop familjer. Söka efter nya fadderfamiljer och nyanlända familjer. Föreläsning på Hermods (en ESI skola för nyanlända) April april Resa till Sala silver gruva. Träffa och Matcha ihop familjer. 9 april SIUs 25 års jubileum på Stadsbiblioteket med tre veckors utställning, där fanns även en gästbok där besökare fick möjlighet att skriva, det skrevs mycket gott om projektet i gästboken. Informera Forum för skolan vid Institutionen för Kulturantropologi och Etnologi i universitet. Maj 2011 Lördag den 7 maj: en gemensam kulturkväll. Deltagandet i SIUs Drakflygardagen Lördag den 28 maj: en gemensam kulturkväll Möten med familjer i projektet. Ett reportage i Tv Uppland. 10 (20)

11 Juni juni Resa till Skansen Möten med svenska fadderfamiljer och nyanlända familjer Juli 2011 Resa till Stavby traktor race och Gammel-Gränome. Möten med svenska fadderfamiljer och nyanlända familjer Augusti aug. Informera Miljöpartiets Internationella utskott om projektet aug inbjudan från Ungdomsstyrelse till Europaåret för frivilligarbete 2011, Europahuset i Stockholm. Kulturminister och Idrottsminister Lena Adelsohn och Pernilla Baralt kommunikationsansvarig i EU-kommission i Sverige var nyfikna på projektutställningen. 11 augusti en föreläsning på Europahuset om SIUs integrationsprojekt. Det vittnas också om att besök mellan värdfamiljer och nytillkomna familjer sker i stor grad. Initialt tillsammans med projektledaren eller någon av SIU:s förtroendevalda (vem det är beror i hög grad på språksituationen). Ju mer tiden går desto mindre roll spelar projektledaren i samvaron mellan familjerna. Under kulturkvällarna har olika teman behandlats bl. a. skolan, hemmet, traditioner. Varje kulturkväll inleds med information om utvecklingen av integrationsprojektet, en film om en av de nyanländas hemland. Sedan följer gruppdiskussioner utifrån frågor på kvällens tema, samt en gemensam diskussion och redovisning av grupperna. Deltagarna delas upp i fem till sex grupper. I varje grupp, som består av både personer från fadderfamiljer och nyanlända, finns en representant från en förening som fungerar som tolk; språkligt och kulturellt. På detta sätt känner sig alla, oavsett ålder eller kön, delaktiga och de kan ge och ta emot information. Samvaron skapar en känsla av att kunna bidra till något nytt och att integration är en ömsesidig förståelse och samtidigt som det är ett ständigt pågående arbete. Barnen har sin egen aktivitet; att måla, att spela spel m m. Amil Sarsour SIUs Projektledare 11 (20)

12 Projekt i bilder september 2010-augusti 2011 Träff med ABF, fadderfamiljer, PFF under september- november 2010 Matcha ihop familjer 12 (20)

13 Familjerna besöker varandra Svenska familjer bjuder till sina sommarstugor 13 (20)

14 Kulturkvällar Vi börjar med kort information om projektutvecklingen. Lördag den 3 mars 2011 var läns Landshövding Peter Egardt gäst under kvällen 1- Vi börjar med musik Martin Piano- och slutar med talanger bland projektdeltagarna bl.a. poesi 14 (20)

15 försättning: Kulturkvällar 2- Svenska fadderfamiljer ger kort information om Sverige Även kort information från en invandrarförening om hemlandet Studiecirkel: Deltagarna delas in i flera grupper och diskuterar projektets egna frågor 15 (20)

16 Studiecirkel: 3- Även barnen har egna studiecirklar 16 (20)

17 4- I slutet på kulturkvällen bjuder föreningarna på god mat Resor Resa Sala Silvergruva 2 april 2011 Resa till Skansen- Stockholm- 11 juni (20)

18 Resa till Gammel-Gränome 24 juli Resa till Stavby Traktor Race 24 juli 2011 Utställning på Stadsbibliotek under tre veckor i april 2011 samt utställning i Stockholm hos Ungdomsstyrelsen augusti (20)

19 Dragflygardagen maj 2011 Samarbete med Hela Sverige ska leva Projektledare Amil Sarsour 19 (20)

20 SIU:s resureser SIU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden. SIU bildades SIU verkar bl.a. för ett integrerat samhälle. SIU driver många projekt. 30-tal föreningar, Internationella kvinnokaféet, Radio internationell i i 11 olika språk och Centrum för integration och mångfald. SIU:s Internationella kvinnokaféet Utbildning för SIU:s Radio RIU 98.9 i ABFs lokaler 20 (20)