Pia Sundhage Fått mer än Zlatans signerade cykel

Transkript

1 Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Journalistik Höstterminen 2013 Programmet för Journalistik med samhällsinriktning Pia Sundhage Fått mer än Zlatans signerade cykel Studie kring gestaltningen av damfotboll i svensk kvällspress under mästerskapsåren 2009 och 2013 Av: Ludwig Persson Handledare: Håkan Lindhoff Abstract

2 Abstract Denna uppsats belyser hur frekvent de svenska kvällstidningarna Aftonbladet Sportbladet och Sport-Expressen rapporterar kring damfotboll, men även hur gestaltningen i rapporteringen förändrats. För att kunna se denna förändring har åren 2009 och 2013 undersökts för att jämföra dessa två år med varandra. Dessa årtal valdes för att de var mästerskapsår där Europamästerskapet för damer spelades i Finland respektive Sverige. Den kvantitativa delen i studien genomfördes för att besvara frågan om frekvensen och i vilken gestaltning rapporteringen kring damfotbollen sker. Studien genomfördes genom att undersöka tidningarna från den 1 januari till den 31 oktober under både 2009 och Den kvalitativa delen i studien skedde genom en samtalsintervju med Sport-Expressens sportchef Anders Nettelbladt, för att få svar på hur hans redaktion tänker kring damfotboll. Undersökningens resultat visar en ökning av bevakningen av damfotboll. Damfotbollen fick mycket större utrymme under 2013 än 2009, framförallt under Europamästerskapet på hemmaplan under sommaren. Rapporteringen år 2013 blev också allt mer personifierad då medierna lade stort fokus på Sveriges förbundskapten Pia Sundhage. Nyckelord: damfotboll, förbundskapten, kändisskap, personifiering, sportjournalistik

3 Innehåll Inledning... 1 Syfte och frågeställningar Bakgrund Fotbollen anländer till Sverige Damfotbollen växer fram Damfotbollens första proffs Dam- EM i Finland Dam- EM i Sverige Tidigare forskning Teoretiska utgångspunkter Sport och kön Mediesportens hjältar och stjärnor Personifiering Metod Utgångspunkt en avgränsning Kvantitativ innehållsanalys Urval Genomförandet av kvantitativa innehållsanalysen Avgränsningar Metodkritik Kvantitativ innehållsanalys Kvalitativ samtalsintervju Urval och bortfall Kvantitativa resultat Totala utrymmet Totala utrymmet under mästerskapen Skribenters könsfördelning Skribenternas könsfördelning under EM En förbundskaptens medieutrymme Kvalitativa resultaten Diskussion och slutsatser Publiceringsutrymme för damfotbollen Könsfördelning hos damfotbollsskribenter En förbundskaptens medieutrymme... 25

4 8. Egna reflektioner Framtida forskning Referenser Tryckta källor Elektroniska källor Bilaga 1 - Definierade variabler Förord Detta uppsatsarbete har genomförts i två delar där vi inledningsvis var två stundeter som arbetade gemensamt, Victoria Heiman och jag, och tillsammans samlade in de data som utgör uppsatsens empiriska material. Därefter har vi skrivit varsin uppsatstext som vi individuellt har examinerat. Jag vill rikta ett stort tack till min arbetspartner Victoria Heiman och vår handledare Håkan Lindhoff. Ludwig Persson, januari 2012

5 Inledning Av alla oviktiga ting i världen är fotboll den viktigaste. Detta klassiska citat kommer ursprungligen från fotbollssupportern och påven Johannes Paul II. För mig som skriver denna uppsats har fotboll alltid varit en stor del av mitt liv. Precis som Johannes Paul II sa så är fotbollen det viktigaste i livet, bortsett från allt som är viktigt. Fotboll är något större än bara en sport. Men det finns en sak som är större och viktigare än fotboll för mig som skriver detta, och det är rätten att spela fotboll. Alla ska ha rätt att få spela fotboll. Fotboll ska vara en öppen sport som välkomnar alla oavsett kön, etnicitet eller religion. Den 11:e november 2013 arrangerade Svenska fotbollförbundet sin årliga fotbollsgala. Under året hade landslagsmittfältaren Anders Svensson valt att lägga ner sin rekordlånga landslagskarriär, som med sina 144 landskamper är den svenska herrfotbollsspelaren som gjort flest matcher i den blågula tröjan. Under galan hyllades Anders Svensson av förbundet genom att skänka honom en bil. Detta fick stor kritik i medierna och i sociala medier då damspelaren Therese Sjögran som gjort 41 landskamper mer än Anders Svensson inte ens nämndes av förbundet under galan. Den efterföljande debatten fick även herrlandslagets stora profil och lagkapten Zlatan Ibrahimovic att ge sig in i debatten 1. Han menade att medierna vinklat hela frågan fel och att det inte går att jämföra herr- och damfotboll då herrarna drar in de stora pengarna. Med all respekt för det damerna gör, de har gjort det fantastiskt bra, men du kan inte jämföra herrfotboll med damfotboll. Lägg ner det där, det är inte ens roligt. Det är ett dåligt skämt som inte ens går hem i Rosengård( ) Damerna kan få en cykel med min autograf så blir det bra sa Zlatan Ibrahimovic i en intervju med Sport-Expressen. Lagkaptenen har senare bett om ursäkt för sitt uttalande och menade att hans intentioner varit att dela ut en känga mot medierna och inte mot damfotboll. Ändå var detta ett citat som gav ett avtryck i fotbollssverige. Landslagsspelaren Caroline Seger skrev följande inlägg på sin Instagram samma dag som Zlatans intervju publicerades. Aldrig har jag under dessa år behövt känna mig så liten som jag gjorde när vår största idrottsprofil genom tiderna uttryckte sin åsikt om damfotbollen 1 Mattias Larsson. Zlatans attack efter debatten om bilpriset, Expressen, 25/

6 Ab Sportbladets Simon Bank sammanfattade situationen i sin årskrönika brann det i våra förorter, och till slut pratade vi cyklar här också. Zlatan Ibrahimovic använde för en gångs skull sin upphöjda maktposition till att sätta ner sin blytunga guldfot - och då satte han den i ansiktet på tjejer och kvinnor som spelar fotboll. Det är inte bara de kvinnliga fotbollsspelarna som har det svårt att bli accepterade i fotbollsvärlden. I Ab Sportbladet publicerades en artikel 3 skriven av journalisten Johanna Fränden där hon intervjuat den franska fotbollstränaren Laurent Blanc: Du började säsongen med 4 4 2, men gick över till efter ett par matcher... Alltså, kvinnor som pratar taktik i fotboll, det är så vackert...jag tycker att det är fantastiskt! Du vet vad innebär, eller hur? Ja, det är ju mitt yrke. Jag menar, det finns ju många sätt att spela på...haha, jag skojar bara." Detta är ett exempel som visar på svårigheterna som kvinnliga sportjournalister möter idag. Att vara kvinna, framförallt kring fotboll är än idag inte socialt accepterat, i varje fall inte i Frankrike. Men även i Sverige finns en sexism inom fotbollen. Den 12 augusti 2013 publicerade sportjournalisten Elena Lövholm-Eriksson ett blogginlägg på Fotbolltransfer, med namnet: Sexismen med glimten i ögat 4. Lövholm-Eriksson skriver att egentligen inte ville skriva inlägget för att i fotbollsvärlden är det fel att vara feminism. Hon resonerar kring sexismen inom svensk fotboll och att man som tjej anses låtsas vara intresserad av fotboll för att vara schysst mot sin egen kille. Eventuellt för att man tycker att någon spelare är söt: Så länge tjejer växer upp och lär sig, på exakt det sättet jag själv gjorde, att här har du egentligen ingen plats. Så länge man förväntas vilja se en spelare för att han är söt, och så länge man förväntas ta ett sexistiskt beteende som någonting som gjorts med glimten i ögat. Och framför allt, så länge jag i ett läge då jag ska skriva den här texten inte ens VILL göra det för att det är så förbannat fult att vilja bli behandlad med lite jävla rättvisa. Det kändes utifrån detta relevant att göra denna uppsats. Jag ville undersöka vilket utrymme damfotbollen fick i svenska medier, samt vilka som egentligen rapporterar kring den. 2 Simon Bank, Upp på cykeln SvFF! Sportbladet. Publicerat 30/ Johanna Fränden, kvinnor som pratar taktik i fotboll. Sportbladet, publicerat 18/ Elena Lövholm- Eriksson. Sexismen med glimten i ögat. Fotbolltransfer.se, publicerat 12/

7 Inspirationen för uppsats väcktes under EM 2013 i Sverige. Det var då damerna verkligen fick den uppmärksamhet de så länge kämpat för. Damlandslaget gick rakt in i de svenska folkhjärtat och fick över en sommar stå överst på piedestalen. Mediefokus och publiken vände sin uppmärksamhet till mästerskapet och damfotbollen levde verkligen under en sommar. Efter sommaren 2013 är det nog få som inte vet vem Pia Sundhage är. En uppmärksamhet som Pia Sundhage själv sagt bara var en overklig dröm när hon själv var aktiv på 90-talet. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen i Ab Sportbladet och Sport-Expressen rapporterat kring damfotbollen under EM-åren 2009 och Frågeställningarna är 1. Hur frekvent skrivs det om damfotboll i de svenska kvällstidningarna? 2. Hur ser könsfördelningen ut bland journalisterna som skrivit om damfotboll? 3. Hur frekvent nämns Sveriges förbundskapten Pia Sundhage i jämförelse med den förgående förbundskaptenen Thomas Dennerby? 1. Bakgrund Det vi idag kallar för fotboll kom fram i England under slutet av 1800-talet. Sporten utvecklades ifrån den tidigare folkfotbollen som spelats under tidigare sekel, och som ansågs var alldeles för våldsam och ledde till många skador 5. Folkfotbollen gick ut på att spelarna med hjälp av slag och sparkar skulle ta ifrån motståndaren bollen och springa med den till eget mål 6. Under 1800-talet började den engelska polisen att tröttna på folkfotbollen och förbjöd till slut sporten i de större städerna. Det var de engelska internatskolorna 7 som skulle komma att rädda spelet genom att reformera reglerna. Lärarna hade fått nog av denna våldsamma aktivitet som föregick under rasterna. De satte därför upp regler som pojkarna skulle spela efter i ett pedagogiskt syfte så att aktiviteten även blev utbildande. Fotbollen fick stort fäste i England och med de nya reglerna så växte även fotbollens ideologi fram. Den gick ut på att sporten skulle skapa gentlemän känslokalla män som via sporten lärde sig att vara hårda - som var redo att ge sig ut i krig. 5 Åke Jönsson. Hur världens största sport växte fram. Lund: Historiska medier, 2006, sida 15 6 Torbjörn Andersson. Från gentleman till huligan? Svensk fotbollskultur förr och nu. Stockholm: Brutus Östling bokförlag Symposion, 1998, sida 15 7 Jönsson. Hur världens största sport växte fram, sida 25 3

8 1.2 Fotbollen anländer till Sverige I och med de täta affärsförbindelserna mellan Sverige och England så vistades engelska arbetare i framförallt Göteborg under längre perioder och tog då med sig fotbollen hit. År 1892 spelades den första fotbollsmatchen med moderna regler i Sverige. Vid sekelskiftet började flera svenska idrottsföreningar ägna sig åt fotboll. De flesta utövarna och ledarna kom ifrån medelklassen och tillhörde grupper som officerare, lärare och studenter. Den svenska fotbollen höll kvar den engelska gentlemanna-ideologin. Fotboll var fortfarande en aktivitet som skulle uppfostra pojkar till män. Idrottsledaren Viktor Balck förklarade år 1886 sporten i Illustrerad Idrottsbok 8 med dessa ord: Fotboll är dock icke en lek för de svaga och rädda, den passar endast för något utvecklade ynglingar eller unga män Fotbollen fick ett hård rykte i Sverige vilket delvis berodde på att många i slutet av 1800-talet blandade ihop sporten med rugby, men också för att många precis som Balck var positiva till fotbollens farlighet. I och med industrialiseringen befarades att samhällets vällevnad skulle förklena medelklassmännen. Fotbollen ansågs därför vara ett idrottsutövande som skulle få männen att härdas fysiskt och psykiskt. Detta hängde ihop med ett kvinnoideal som fanns under denna tid i Sverige och i många andra länder. Kvinnorna karaktäriserades som svaga. Man uppfattade att risken för överansträngning hos kvinnor vara stor, och fysiska aktiviteter skulle därför bedrivas med största måttfullhet. Fotboll utmålades som olämpligt för den kvinnliga kroppen som istället skulle ägna sig åt individuella idrotter som ansågs harmonisera med kvinnans naturliga grace, t ex gymnastik, konståkning och simning. 1.3 Damfotbollen växer fram Under och efter första världskriget bildades damfotbollslag i ett flertal europeiska länder, däribland Sverige. År 1917 möttes IFK Lindebergs herrveteraner och klubbens damlag i en välgörenhetsmatch inför cirka tusen personer. Detta följdes upp av liknande matcher runt om i Sverige och det började diskuteras om möjligheterna till att starta upp en tävlingsinriktad damfotboll. Frågan tog dock en oväntad vändning när Hugo Levin ordförande i Göteborgs fotbollförbund förklarade att fotboll var en olämplig sport för kvinnor 9. Enligt honom skulle damerna ägna sig åt landhockey och bandy vilket också var en vägledning som alla medlemsklubbar tog vid. 8 Åke Jönsson. Hur världens största sport växte fram. Lund: Historiska medier, 2006, sida Jonny Hjelm. Amasoner på planen. Svensk damfotboll Finland: Borea Bokförlag, 2004, sida 20 4

9 År 1950 arrangerade Västerbottens Folkblad en fotbollsturnering i Umeå för både herrar och damer. Det var en utslagsturnering mellan fyra damlag som även arrangerades året efter. Resultatet ifrån kvinnornas matcher började också redovisas i tidningen det andra året. Först 1968 kom de som beskrivs som den första damfotbollsserien i Sverige. Sex lag startade en serie i Västergötland där spelarna i Öxabäcks IF var initiativtagare. Det fanns dock fortfarande tvivel om huruvida fotboll var en lämplig aktivitet för den kvinnliga kroppen. I augusti 1972 var Svenska fotbollförbundets utredning Damfotbollen i Sverige färdig. I utredningen behandlades frågan kring kvinnors fysik där kommittén konsulterat medicinsk expertis. Det rapporten kom fram till var att det inte fanns några speciella risker för kvinnor att spela fotboll. Rapporten blev publicerad 1973, ett år innan Sverige spelade sin första landskamp någonsin när damerna spelade mållöst mot Finland på Åland. Mellan åren 1970 och 1980 ökade antal licenserade damspelare kraftigt från 728 spelare till Sedan dess har antalet damspelare i Sverige ökat konstant och 2012 var antalet enligt Svenska fotbollförbundet uppe i Damfotbollens första proffs När Sverige spelade den första landskampen mot Finland 1973 satt den 13-åriga Pia Sundhage framför tv:n och drömde att en dag också spela för landslaget. När hon 1996 avslutade sin fotbollskarriär gjorde hon det med 146 landskamper bakom sig. 11 Under landslagskarriären hade hon hunnit göra 71 mål och lyckats vinna ett VM-brons, ett EM-brons, två EM-silver samt krönt karriären med Sveriges första EM-guld. På klubblagsnivå blev hon svensk mästare fyra gånger och svensk cupmästare lika många gånger. Med hennes framgångar i landslaget samt i klubblagen öppnades möjligheten till att bli kvinnornas första utlandsproffs och fotbollsstjärna i Italien. År 1985 skrev Pia Sundhage på för ROI Lazio i Rom. Även om hon trivdes i Italien och första säsongen blev lyckosam så valde hon att flytta hem efter ett år då hon kommit in på GIH:s fotbollslinje i Stockholm. År 2007 inledde Pia Sundhage sin karriär som förbundskapten då hon blev anställd som assisterande tränare i Kinas landslag. Ett år senare erbjöds hon rollen som förbundskapten för USA. Pia Sundhage hade tidigare jobbat som mästerskapsspion för landet, men skulle nu leda laget i OS. Under sina fyra år som förbundskapten för USA vann hon två OS-guld och ett 10 Fogis.se Svenska fotbollförbundets officiella hemsida 11 Jennifer Wegerup. Damelvan Pionjärerna, dramatiken & guldåren. Uddevalla: Bokförlaget Forum, 2005, sida 70 5

10 VM-silver. Hon avslutade sin tid i Amerika med att vinna Årets damtränare vid FIFAgalan. Med vetskapen om ett väntande hemma-em valde Pia Sundhage att skriva på som förbundskapten för Sverige Ett mästerskap där det skulle visa sig att hon var den stora stjärnan och damfotbollens ansikte utåt. 1.5 Dam- EM i Finland 2009 Sommaren 2009 spelades europamästerskapet för damer i Finland. I snitt var publiksiffran på 5196 personer per match och finalen mellan Tyskland och England sågs av personer på plats. Sveriges dåvarande förbundskapten var Thomas Dennerby. 1.6 Dam- EM i Sverige 2013 Under sommaren 2013 spelades europamästerskapet för damer i Sverige. Förbundet valde att undvika storstäder och lade därför matcherna i Kalmar och Halmstad. Något som enligt experter ökade publiksiffrorna då barnfamiljer och semesterfirare drog sig till arenorna. Turneringschefen Göran Havik summerade EM 2013 med följande: Samtliga resultat pekar glädjande åt samma håll, nämligen att turneringen var exceptionellt bra för Sverige, för värdstäderna, svensk och internationell damfotboll och därmed har vi fog för att kalla mästerskapet för en stor succé. 12 Mästerskapet lockade storpublik till matcherna. I snitt var publiksiffran 8676 personer per match och finalen mellan Tyskland och Norge sågs av personer på plats, dubbelt så många som det tidigare rekordet för en dammatch i Sverige. Publiksiffran chockade UEFA:s representanter på plats eftersom värdnationen själva inte spelade finalen. 2. Tidigare forskning Andreas Käck och Gustaf Sahlén, journaliststudenter på Södertörns Högskola, studerade i sin C-uppsats 13 innehåll, urval och nyhetsvärdering inom sportjournalistiken. De undersökte vilka sporter som dominerade utrymmet i Ab Sportbladet. Undersökningen utgick ifrån en kvantitativ innehållsanalys där författarna med hjälp av linjal mätte hur mycket plats de olika sporterna fått. I sin undersökning utgick författarna ifrån respektive sports stora mästerskap och sexton dagar in i vardera turneringen. Det författarna kom fram till var att fotboll fick ett 12 Johan Quist. Berättelsen om ett mästerskap Uefa Women s Euro Sweden. Karlstad Universitet. 2013, sida 7 13 Andreas Käck, Gustaf Sahlén. Stolpe ut för bredden. Södertörns Högskola: Diva

11 överlägset stort medieutrymme. Dock nämns inte damfotboll i uppsatsen, och damfotbollens mästerskap är inte heller inkluderat i undersökningen. De mästerskap som undersöktes var: Gymnastik/Ridsport: Olympiska spelen i Peking, 9-24 augusti år Ishockey: Olympiska vinterspelen i Vancouver, februari år 2010 Fotboll: Världsmästerskapet för herrar i Sydafrika, juni år 2010 Det Anders Käck och Gustaf Sahlén kom fram till var att fotboll fick överlägset mest utrymme i Ab Sportbladet. Ungefär fick fotboll tre gånger så mycket utrymme i kvadratcentimeter än hockey som var den näst största sporten. De andra sporterna kom långt efter när det gällde utrymme i tidningarna. Uppsatsen visar på vilket fokus det är idag kring fotbollen i svenska idrottsmedier. Kristopher Karlsson och Matilda Forsberg, också journaliststudenter på Södertörns Högskola studerade i sin c-uppsats 14 hur Ab Sportbladet och Sport-Expressen gestaltat damlandslaget under en 20- årsperiod mellan år 1991 och Författarna genomförde studien genom att undersöka sex världsmästerskap som spelats vart fjärde år under den utvalda perioden. Undersökningen kom fram till att graden av bevakning hade ökat under perioden. Enligt resultet så skrevs det totalt fem artiklar kring VM-mästerskapet 1991, medans under världsmästerskapet 2011 skrevs 65 artiklar. Undersökning kom även fram till att den ökade bevakning innebar att det var fler män som skrev om damfotbollen. Under de två första mästerskapen som var undersökte de vill säga år 1991 och 1995 var det fler artiklar som var skriva av kvinnor än av män. Under de sista undersökta åren där bevakningen var som allra störst, var det nästan uteslutande män som skrev om VM i damfotboll. 3. Teoretiska utgångspunkter 3.1 Sport och kön I doktorsavhandlingen Kom igen gubbar 15 som publicerades år 2003 diskuterar etnologen Jesper Fundberg hur lagidrott bidrar till att bevara rådande könsstrukturer. Fundberg tar upp hur spelare som anses ha en maskulin personlighet lyfts fram i framförallt fotboll. Spelarna 14 Kristopher Karlsson, Matilda Forsberg. Fotbollstjejer med blommor i håret. Södertörns Högskola: Diva Jesper Fundberg. Kom igen gubber. Stockholm:Bokförlag Carlsson

12 ska bita ihop och ta smärta på idrottsarenan. Enligt Fundbergs observationer så blir det än mer uppenbart att se fotbollens könsordning när kvinnorna stiger in på planen. Kvinnorna anses då överträda den manliga makten i att just spela fotboll. Eftersom de befinner sig i fel situation tillskrivs de fotbollsspelande kvinnorna en homosexualitet som kan förklara deras snedsteg Mediesportens hjältar och stjärnor En individ kan vara framgångsrik inom sin idrott, men behöver ändå hjälp av medier och marknadsföring för att bli en idrottstjärna 17. Det är först när en idrottsutövare blir framställd i ett berättande sammanhang i olika massmedier som idrottsutövare blir till idrottsstjärnor. I boken Sport och medier som publicerades 2008 av Peter Dahlén definieras en idrottstjärna som en person som är känd långt utöver de sportintresserade åskådarna. Internationella stjärnor som David Beckham och Tiger Woods är kända för andra saker än bara sitt idrottsutövande. Vare sig mottagaren är idrottsintresserad eller inte så går det inte att undvika medieexponeringen av dessa världsstjärnor. Det finns tre aspekter som gör idrottsstjärnor speciella i förhållande till stjärnor i film- och nöjesbranschen 18. För det första tillhör idrottsstjärnan en elit vars ställning är uppbyggd på en egen talang och hård träning. Detta ger en mediebild som passar väl ihop med en marknadsindividualistisk ideologi. Det andra är att idrotten ger möjlighet till evenemang till exempel OS - som under korta perioder kan få hela världssamfundet att rikta sitt intresse åt samma håll. Detta skapar känslomässigt engagemang från publikens sida, vilket underlättar förvandlingen från idrottsutövare till stjärna. Den sista och tredje aspekten är att publiken identifierar sig med individen i de oförutsägbara tävlingarna. En idrottsstjärna uppfattas som mer autentisk av åskådaren då denne lever närmare ett misslyckande än till exempel en filmstjärna. I boken Kändisjakten som kom ut år 2010 analyserade journalisten Malin Lundblad fenomenet kändisskap. Hon refererar till psykologen James Houran 19, som forskat just kring kändiskap och menar att begreppet kändis förändrats med tiden. Han menar att en kändis idag skulle definieras som en person som är känd för att vara välkänd. En känd person kan ha en speciell talang eller förmåga, men det behöver inte ens vara så utan kan helt enkelt bero på hög exponering. 16 Jesper Fundberg. Kom igen gubber. Stockholm:Bokförlag Carlsson Peter Dahlen. Sport och medier. Norge: IJ- Forl. 2008, sida David Andrews, Steven Jackson. The Cultural Politics of Sporting Celebrity. Routledge. 2001, sida Malin Lundblad, Kändisjakten. Stockholm: Bokförlag Mormor. 2010, sida 26 8

13 Man behöver inte längre vara speciell, begåvad eller ens ambitiös. Man behöver bara vara en del av en marknadsföringsmaskin - James Houran. Malin Lundblad skriver att utan medier skulle det inte finnas några kändisar 20. När en person exponeras kraftigt i tv och radio så blir det ett namn som allmänheten börjar känner till, skapar en bild av och får en relation till. Kändisar kan inte skapa sig själva. Genom att exponera vissa personer så sätter medier agendan kring vem allmänheten pratar och läser om. Enligt Malin Lundblad så är medier inte heller sena med att upprätthålla myten om att kändisarna är skilda från och höjda ovan oss. I och med att den kända personen ständigt placeras på piedestal, så är det lätt för läsaren att inbilla sig att kändisen besitter på någon slags naturlig överlägsenhet. Men skulle medierna, och därmed allmänheten sluta intressera sig för en viss kändis så skulle stjärnan snabbt falna bort. Malin Lundblad förklarar i sin bok att kändisar skapas av medierna för att tjäna pengar. Deras namn används marknadsmässigt för att attrahera publik. Filmproducenter använder kända skådespelare för att attrahera investerare i sina projekt, och marknadsförare använder kändisar för att profilera och bygga sitt varumärke. Men även sportpromotorer använder välkända idrottsprofiler för att attrahera medieuppmärksamhet och öka publikantalet Personifiering Håkan Hvitfelt publicerade i sin bok En första sidan: En studie i nyhetsvärdering 21 en nyhetsformel med tio stycken egenskaper hos en nyhet som ökar sannorlikheten att det blir en faktisk nyhet. En av dessa egenskaper är nyheten handlar om enskilda elitpersoner som säger att artiklar om vissa enskilda personer har högre nyhetsvärde. Enligt Håkan Hvitfelt så är det naturligt att en kvällstidningsredaktion har som policy att i så stor utsträckning som möjligt låta artiklarna handla om enskilda personer. Detta sker på grund av att redaktionerna är medvetna om att personifiering leder till en högre läsarvärde i artiklarna då det blir lättillgängligt för läsaren att ta till sig Metod I denna undersökning gjordes en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ samtalsintervju. Den kvantitativa innehållsanalysen ansågs vara den adekvata metoden för att kunna redovisa en generell bild över hur rapporteringen kring damfotbollen sett ut. Utifrån den generella 20 Malin Lundblad, Kändisjakten. Stockholm: Bokförlag Mormor. 2010, sida Håkan Hvitfelt, En studie i nyhetsvärdering. Stockholm: Norstedts Tryckeri AB. 1985, Hvitfelt, En studie i nyhetsvärdering. Sida 163 9

14 överblicken som den kvantitativa innehållsanalysen ger kan en tolkning av verkligheten ske utifrån resultaten. Den kvalitativa samtalsintervjun gjordes som ett komplement till den kvantitativa analysen för att få direkta svar från en redaktionsansvarig. Syftet med intervjun var att få reda på hur den publicerande redaktionen reflekterat över bevakningen av damfotbollen. 4.1 Utgångspunkt en avgränsning Denna uppsats undviker att jämföra kvinnoidrott med mansidrott. När fotboll diskuteras, men även annan lagidrott, så leder diskussion ofta till jämförelse mellan de olika könen. Ingen påpekade skillnaden till herrarna när den svenska höjdhopparen Kajsa Bergqvist satte det svenska rekordet i höjdhopp på 2,06m. Att hennes individuella prestation var cirka en halvmeter lägre än herrarnas prestationer kom aldrig upp i diskussion. Kajsa Bergqvist var en idrottare som till skillnad från sina motståndare var bättre. Men när det gäller lagidrott och framförallt fotboll, så hamnar diskussionen genast i jämförelser med herrarnas kvalitéer. Denna undersökning undviker helt att jämföra damidrotten med herrarnas idrott. Istället fokuserar arbetet enbart på hur damfotboll rapporteras om, och hur rapporteringen har förändrats mellan 2009 och Kvantitativ innehållsanalys Den kvantitativa innehållsanalysen består av två delar 23. Med innehållsanalys menas en undersökning av innehållet i någon form av skriftlig, muntlig, eller bildmässig framställning. Ordet kvantitativ betyder att undersökningen baseras på likvärdiga och jämförbara uppgifter som kan analyseras med siffror. En kvantitativ innehållsanalys fungerar bra som metod vid undersökning av ett större material. Metoden används för att se hur frekvent olika variabler förekommer i ett stort antal analysenheter. Syftet med analysen är att kunna generalisera resultaten från ett urval till en större population av material. 4.3 Urval I undersökningen valdes att studera kvällstidningarnas sportsidor Aftonbladets Sportbladet och Sport-Expressen - tryckta under tidsperioden 1 januari till 31 oktober under både 2009 och Då uppsatsen skrivits i slutet av 2013 gjorde tidsutrymmet det omöjligt att undersöka hela kalenderåret ut. Därför valdes det att stanna undersökningen vid den Peter Esaiasson, Mikael Gillijam, Henrik Oscarsson, Lena Wängnerum. Metodpraktikan. Vällingby: Elanders Sverige AB. 2012,

15 oktober båda åren. För att göra undersökningen möjlig valdes att se varje dag som en analysenhet och inte räkna varje artikel som en analysenhet. Motiveringen till de avgränsade perioderna är att dessa två perioder är så likt varandra som troligtvis kan gå att komma. Detta på grund av att under sommarmånaderna i båda dessa perioder spelades europamästerskap i fotboll för damer spelades evenemanget i Finland och 2013 arrangerades samma turnering i Sverige. Urvalet är ifrån Sveriges två största kvällstidningar Aftonbladet och Expressen och deras medföljande tryckta sportbilaga och inte deras publicerade material på webben. I undersökningen valdes att inte undersöka extra bilagor som kommit till tidningarna, utan undersökte enbart den primära sportdelen för det är i denna som den vardagliga bevakningen sker. Genom att välja Aftonbladet och Expressen får undersökningen en spridning över ägare ifall detta är något som påverkat nyhetsinnehållet. Aftonbladet ägs av Schibsted Media Group, medan Expressen ägs av Bonnier AB. Undersökningen fokuserade generellt på utrymmet i tidningarna och hur mycket plats damfotbollen fick varje dag under den utvalda perioden varje år.. Materialet hämtades in i mikrofilmssalen på Kungliga Biblioteket där varje dag i Sport- Expressen och Ab Sportbladet lästes. Båda perioderna innehöll 304 dagar, så sammanlagt undersöktes 608 dagar i vardera tidning, vilket totalt resulterade i 1216 analysenheter. Dam-EM 2009 i Finland spelades från 23 augusti tills finaldagen den 10 september. Alltså varade mästerskapsperioden det året i 19 dagar. Dam-EM 2013 i Sverige spelades från den 10 juli till den 28 juli. Den mästerskapsperioden var även den 19 dagar lång. De variabler som undersöktes i varje analysenhet var (se förtydligande definitioner i bilaga 1) 1. Utrymme i tidningen 2. Vilket datum är analysenheten? 3. Vilken tidning är det? 4. Typ av artikel 5. Hur många intervjuer är med i dagens tidning? 6. Nämns Pia Sundhage? 11

16 7. Nämns Pia Sundhage i någon av dagens rubriker? 8. Hur många skribenter har skrivit om damfotboll idag? 9. Hur många män har skrivit om damfotboll idag? 10. Hur många kvinnor har skrivit om damfotboll idag? 11. Vilka lag nämns i dagens tidning? 12. Vilket fotbollssammanhang skrivs det om i dagens tidning? 13. Kommer klubbarnas ordförande till tals? 14. Nämns Thomas Dennerby i dagens tidning? 15. Nämns Thomas Dennerby i någon av dagens rubriker? 16. Är matchreferatet/nyheten taget direkt ifrån en nyhetsbyrå? 17. Vilka lag handlar dagens nyhetsartiklar om? 4.4 Genomförandet av kvantitativa innehållsanalysen Det första steget var att se vilka variabler som skulle undersökas och som skulle kunna ge oss en uppfattning kring rapporteringen om damfotboll. Därför gjordes ett kodschema med sjutton variabler, Kodschemat skapades i internetbaserade programmet Google Document där ett svarsformulär fylldes i för varje dag. All data samlades senare i ett Excel-dokument där informationen kunde börja bearbetas. 4.5 Avgränsningar Undersökningen fokuserade enbart på Sport-Expressens och AB Sportbladets tryckta papperstidning och exkluderade webben. Inte heller extra bilagor undersöktes, utan enbart den dagliga sportbilagan. På grund av att uppsatsen skrevs i slutet av 2013 så var en begränsning av den kvantitativa undersökningen nödvändigt för att den skulle kunna genomföras. Undersökningen studerade tidningarna fram till den 31 oktober båda åren. 4.6 Metodkritik Kvantitativ innehållsanalys För att undersökningen praktiskt skulle hinna bli genomförd innan deadline så delade jag och min partner upp oss och tog varsin tidning att undersöka. Det som vi borde gjort efteråt var att undersöka varandras tidning oberoende av varandra, och på så sätt säkerställa en liknande tolkning av alla variabler. Detta gjordes inte, utan vårt sätt att kontrollera varandras tolkningar 12

17 var att diskutera mellan oss när det uppstod tolkningsproblem då vi ändå satt bredvid varandra i mikrofilmssalen. På grund av detta kan våra bedömningar av variabler skilja sig. Reliabiliteten kan därför ifrågasättas i de variabler där en egen tolkning av materialet kan vara avgörande på grund av brister i kodschemat. Ett exempel på detta är variabel 4 där artikeltyperna matchreferat och nyhetsartikel kan vara svår att skilja på. Detta är något som reflekterats över och därför inget material som dragits några slutsatser ifrån. I variablerna undersöks hur ofta Thomas Dennerby nämns i rubrik och text. Under 2013 var Thomas Dennerby inte längre förbundskapten för Sverige, utan hade en anställning som huvudtränare för Hammarby IF:s herrlag. Därför fick en avvägning göras för att försöka avgöra när Thomas Dennerby nämndes i samband med artiklar som handlar om damfotboll. 4.6 Kvalitativ samtalsintervju Genom samtalsintervjuer ges möjlighet att få fram oväntad information som skulle varit svår att fånga med en annan metod. Egna svar skapar ett utrymme för utförliga och personliga förklaringar. En av fördelarna med metoden är möjlighet till uppföljning, det vill säga chans att ställa ytterligare frågor och få utvecklade svar 24. En samtalsintervjuundersökning ger utrymme för interaktion mellan forskare och intervjupersoner. En av metodens möjligheter är att i resultatet redovisas hur personer själva uppfattar sin värld. Intervjun byggdes upp baserat på fem stycken teman: arbetet, hur redaktionen resonerar kring damfotbollen, dam-em, Pia Sundhage och framtiden. 4.7 Urval och bortfall I urvalet valdes att undersöka hur sportredaktionerna för Ab Sportbladet och Sport-Expressen ser på damfotboll och rapporteringen kring detta. Personen som eftersöktes skulle ha en överordnad roll på redaktionen och vara väl medveten om vilka publiceringsvärderingar tidningen har. Anders Nettelbladt som arbetar som sportchef på Sport-Expressen ställde upp på en intervju som genomfördes den 5 december. Genom intervjun med Anders Nettelbladt gavs svar som efteråt kunde reflekteras mot de kvantitativa resultaten som kommit fram. Trots ihärdiga försök per mejl och telefon, lyckades jag tyvärr inte få tag på någon överordnad representant för Ab Sportbladet som kunde uttala sig om hur deras redaktion värderar damfotbollen. 24 Peter Esaiasson, Mikael Gillijam, Henrik Oscarsson, Lena Wängnerum. Metodpraktikan. Vällingby: Elanders Sverige AB. 2012,

18 5. Kvantitativa resultat Resultatet ifrån den kvantitativa undersökningen består av en stor mängd data som studien fått fram från alla 17 variabler. Enbart de resultat som är relevanta och där det går att dra möjliga slutsatser redovisas. 5.1 Totala utrymmet Tabell 1: Hur många dagar per år det skrivits om damfotboll i Ab Sportbladet Tidning År* Antal dagar det skrevs om damfotboll Procent av dagar det skrevs om Ab Sportbladet % * 304 dagar undersöktes per år. n= % damfotboll Som tabellen ovan visar så har Ab Sportbladet ökat sin frekvens av bevakning kring damfotboll. Från att ha skrivit om damfotboll cirka en tredjedel av den undersökta perioden 2009, till att skriva om damfotboll nästan hälften av dagarna. 14

19 Tabell 2: Hur stort utrymme har damfotbollen fått i Ab Sportbladet Tidning År* Snittutrymme damfotbollen fått per dag Ab Sportbladet , ,98 * 304 dagar undersöktes per år. n=304 I denna redovisning är resultatet beräknat efter det konstanta bastalet på 304 dagar. Tabellen visar att i Ab Sportbladet så har utrymmet för damfotboll gått ifrån en fjärdedels sida till en sida per dag. Tillsammans med data ifrån Tabell 1 så syns tydliga tendenser att frekvensen i bevakning av damfotboll har ökat mellan åren. Tabell 3: Hur många dagar per år det skrivits om damfotboll i Sport-Expressen. Tidning År* Antal dagar det skrevs om damfotboll Procent av dagar det skrevs om damfotboll Sport-Expressen % % * 304 dagar undersöktes per år. n=304 Utvecklingen som gick att tyda i Ab Sportbladet har även skett i Sport-Expressen. Tidningarna är väldigt lika varandra i bevakningsfrekvensen, men även i utvecklingen utav den mellan dessa fyra år. Tabell 4: Hur stort utrymme har damfotbollen fått i Sport-Expressen Tidning År* Snittutrymme damfotbollen fått per dag Sport-Expressen , ,91 * 304 dagar undersöktes per år. n=304 Det som nu går att tolka är att Sport-Expressen gav mer utrymme till damerna under Däremot har utvecklingen inte varit lika stark som i Ab Sportbladet, som 2013 gav damerna mer utrymme än vad Sport-Expressen gjorde. 15

20 5.2 Totala utrymmet under mästerskapen Dam-EM 2009 i Finland spelades från 23 augusti tills finaldagen den 10 september. Alltså varade mästerskapsperioden det året i 19 dagar. Dam-EM 2013 i Sverige spelades från den 10 juli till den 28 juli. Den mästerskapsperioden var även den 19 dagar lång. Tabell 5: Hur många dagar per mästerskap det skrivits om damfotboll i Ab Sportbladet Tidning År Antal dagar det skrevs om dam-em n=19 Procent av dagar det skrevs om Ab Sportbladet % damfotboll % Tabell 6: Hur stort utrymme har damfotbollen fått i Ab Sportbladet under mästerskapen Tidning År Snittutrymme damfotbollen fått per dag under EM. n=19 Ab Sportbladet , ,25 Det som tabellerna ovan visar på en stor ökning av damernas utrymme i Ab Sportbladet. Ifrån att ha skrivit ca två sidor per dag under år 2009, så gav utrymme till mer än sju sidor år Ab Sportbladet bevakade även varje dag av mästerskapet år 2013, medan tidningen fyra år tidigare bara täckte upp tre fjärdedelar av mästerskapet. Tabell 7: Hur många dagar per mästerskap det skrivits om damfotboll i Sport- Expressen Tidning År Antal dagar det skrevs om dam-em N=19 Procent av dagar det skrevs om damfotboll Sport-Expressen % % 16

21 Tabell 8: Hur stort utrymme har damfotbollen fått i Sport-Expressen under mästerskapen Tidning År Snittutrymme damfotbollen fått per dag under EM. n=19 Sport-Expressen , , Skribenters könsfördelning Resultatet är beräknat på hur många män respektive kvinnor vars namn funnits i byline. Studien är baserad på kön så därför har det ingen betydelse att samma skribent förekommit flertalet gånger. Tabell 9a: Könsfördelning av skribenter i Ab Sportbladet. Ab Sportbladet Procent män Procent Kvinnor % 27 % % 32 % n=304 Tabell 9b: Könsfördelning av skribenter i Sport-Expressen. Sport-Expressen Procent män Procent Kvinnor ,5 % 19,5 % % 33 % n=304 Tabellerna visar att tidningarna under år 2013 var väldigt lika varandra. Dock har Sport- Expressen haft en större utveckling i könsfördelning under dessa fyra år där tidningen låtit fler kvinnor skriva om damfotbollen. 17

22 5.4 Skribenternas könsfördelning under EM Tabell 10a: Könsfördelning av skribenter i Ab Sportbladet under mästerskapen Ab Sportbladet Procent män Procent Kvinnor EM % 4 % EM % 29 % n=19 Tabell 10b: Könsfördelning av skribenter i Sport-Expressen under mästerskapen Sport-Expressen Procent män Procent Kvinnor EM % 6 % EM % 30 % n=19 Under EM 2009 fanns det knappt någon könsfördelning på båda tidningarna. Det var nästintill enbart män som rapporterade kring mästerskapet. Under dessa fyra år som denna uppsats undersökt har utvecklingen gått framåt. EM 2013 bevakades av fler kvinnor än förgående mästerskap, men fortfarande i minoritet till männen. 5.5 En förbundskaptens medieutrymme Figur 1: Pia Sundhages medieutrymme år 2009 och Ab Sportbladet Sport- Expressen Ab Sportbladet Sport- Expressen n=304 18

23 Som Figur 1 visar så fick Pia Sundhage ett lyft i medieexponering runt henne under dessa fyra år. Under 2009 arbetate hon som assisterande förbundskapten i Kina. Tidningarna det året använde henne i sina artiklar som en förre detta fotbollsspelare. Under år 2013 arbetade Pia Sundhage som förbundskapten för Sverige och fick betydligt mer uppmärksamhet av medier. Tabell 11a: Procentuellt antal dagar Pia Sundhage nämns i Ab Sportbladet och Sport- Expressen, beräknat på de dagar tidningarna skrivit om damfotboll Ab Sportbladet Sport-Expressen % 1 2 % % 3 61 % 4 N 1 = 93, N 2 =95, N 3 =137, N 4 =141 Tabell 11b: Procentuellt antal dagar Pia Sundhage nämns i Ab Sportbladet och Sport- Expressen under mästerskapen, beräknat på de dagar tidningarna skrivit om damfotboll Ab Sportbladet Sport-Expressen EM % 1 12 % 2 EM % 3 84 % 4 N 1 = 14, N 2 =17, N 3 =19, N 4 =19 Utifrån tabellerna kan en generell tolkning göras att båda tidningarna valt att öka sin användning av Pia Sundhage i sin rapportering kring damfotbollen. Pia Sundhage nämns i två tredjedelar av alla dagar som det skrivits om damfotboll år Under mästerskapet år 2013 gick det knappt en dag utan att Pia Sundhages namn stod i tidningarna. Dessa siffror jämfördes med samma siffror för Thomas Dennerby som var förbundskapten under Detta gjorde för att se ifall det var själva rollen förbundskapten som skapade någon slags automatisk medieexponering, eller om det var en personlighet som trätt in i rollen och som medier vände sig mot. Det ska dock påpekas att Thomas Dennerby under 2013 lämnat damfotbollen för annan sysselsättning. Därför är inte Thomas Dennerbys år 2013 så relevant till undersökningen. Studien gjorde ändå på hur frekvent han nämndes år 2013 på 19

24 grund av att säkerställa en jämförbar data med hur ofta Pia Sundhage nämnts när hon inte var förbundskapten. Tabell 12a: Procentuellt antal dagar Thomas Dennerby nämns i Ab Sportbladet och Sport-Expressen, beräknat på de dagar tidningarna skrivit om damfotboll Ab Sportbladet Sport-Expressen % 1 28 % % 3 1 % 4 N 1 = 93, N 2 =95, N 3 =137, N 4 =141 Tabell 12b: Procentuellt antal dagar Thomas Dennerby nämns i Ab Sportbladet och Sport-Expressen under mästerskapen, beräknat på de dagar tidningarna skrivit om damfotboll Ab Sportbladet Sport-Expressen EM % 1 43 % 2 EM % 3 5 % 4 N 1 = 14, N 2 =17, N 3 =19, N 4 =19 Det som går att tolka ifrån dessa tabeller är att förbundskaptensrollen ger ett stort medieutrymme, speciellt under ett mästerskap. Dock så nämns Pia Sundhage avsevärt mer i tidningarna under den vardagliga bevakningen. 6. Kvalitativa resultaten Resultaten redovisas utifrån mina fem teman som intervjun byggdes upp ifrån. Enbart de frågor som är relevanta och där det går att se mönster och möjliga slutsatser ifrån redovisas. Anders Nettelbladt berättade att han inte var sportchef under år 2009 utan tillrädde först år Under år 2009 var Daniel Berglund sportchef på Sport-Expressen. Idag är Anders Nettelbladt sportchef vilket innebär ett ansvar för hela Sport-Expressen. I rollen som sportchef ingår det även att vara en del av tidningens rekrytering av framtida medarbetare. Anders säger att tidningens tre praktikplatser varje termin är en viktig del av rekryteringen. En praktikplats är ett bra tillfälle för redaktionen att se studenterna under aktion. Oftast leder det till 20

25 sommarvikariat. Däremot är det få av dem praktikansökningar som Sport-Expressen får in som är tjejer: Vi hade säkert hundra ansökningar förra året varav tre som var tjejer. Dessutom är tjejerna som söker attraktiva bland alla bolag, så att det blir mycket killar som kommer in. Anders Nettelbladt säger också att redaktionen själva inte aktivt letar efter kvinnliga skribenter utöver praktikansökningarna. Men redaktionen skulle må bra av en större mix av människor säger Anders Nettelbladt: Jag tror att alla mediebolag mår bra av att ha en mix. Det blir ett bredare synsätt och en bättre diskussion kring vilket innehåll vi ska ha. Vi ska ändå vara ett genomsnitt av Sveriges befolkning Kring hur redaktionen resonerar kring damfotboll menar Anders Nettelbladt att redaktionen inte har någon speciell policy kring damfotbollen. Varje dag görs en nyhetsvärdering kring damfotbollen: Vi gör en nyhetsvärdering varje dag. Våra speciella åtaganden är att vi bevakar alla matcher i Allsvenskan och SHL. Så med övriga sporter är det en nyhetsvärdering som gäller. Anders Nettelbladt berättade att Sport-Expressen inför dam-em 2013 gjorde en stor satsning, vilket motsvarade en liknande satsning som skulle gjorts ifall det var ett herr-em: Det gick i juli vilket gör att ingenting annat pågick samtidigt. Så vi mobiliserade samma styrka som att Sverige skulle varit på ett herr-em i princip. Att det var på hemmaplan gjorde ju att det är väldigt mycket lättare. Det gjorde att vi kunde ha fjorton reportrar och fotografer på plats, vilket är enormt mycket för oss Det har även enligt Anders Nettelbladt gått att se att det funnits ett större intresse att skriva om damfotboll. Han menar att Pia Sundhage har en stor del i detta genom sin karisma, en självsäkerhet och att hon är en vinnare då var den bästa spelaren på sin tid: Pia Sundhage comeback har betytt jättemycket. Hon bär damfotbollen på sina axlar. Hon är på ett speciellt sätt. Det här amerikanska att verkligen tro på sig själv och det hon gör, det smittar ju av sig Anledning till att Pia Sundhage blivit så viktigt för svensk damfotboll är enligt Anders Nettelbladt att hon förstår hur man använder medier på rätt sätt. Att ha en personlighet som är 21

26 negativ till medier hade inte varit något bra för damfotbollen. Det gäller att sköta kommunikationen med medier och underlätta deras jobb att rapportera. En tillmötesgående relation är tacksam för medier då vi har ett flöde av olika saker som händer varje dag. Att då veta att vi får komma dit och prata med förbundskaptenen och spelare, göra tv, och ha egna fotosessioner är värdefullt för oss. Det är inte alla sporter som tänker så, utan tycker medier är någonting jobbigt. Att det varit mycket fokus på Pia Sundhage beror enligt Anders Nettelbladt på att hon gör saker som vill uppmärksammas. Hon bjuder alltid på sig själv inklusive gitarren och sången som alltid kommer fram när hon ska ta emot ett pris. Sen är Pia Sundhage väldigt lättillgänglig och svarade till och med i telefon när hon låg på sjukhus. Hon bjuder ju verkligen på sig själv vilket gör att det blir mycket intressantare att skriva om henne än om Thomas Dennerby som inte hade den utstrålningen. Anders Nettelbladt säger att Sport-Expressen är en kommersiell produkt och vill nå så många läsare som möjligt. Redaktionen vet om att många är intresserade av att läsa om Pia Sundhage. Men när de kvantitativa resultaten på att Expressen nämnt Pia Sundhage 61 % av de dagar som skrivits om damfotboll, reagerar Anders Nettelbladt och menar att de var en högre siffra än vad han förväntat sig: Det är klart att en förbundskapten kanske inte ska ta så mycket plats Anders Nettelbladt säger också att Sport-Expressen i framtiden kommer fortsätta med en ökad bevakning av damfotbollen. Uppmärksamheten som EM 2013 gav har gjort att redaktionen nu planerar att skicka stora resurser till VM i Kanada Den succé vi såg gör ju att vi kommer skicka fler resurser än vad vi hade gjort om vi inte hade haft det här mästerskapet 7. Diskussion och slutsatser I denna del diskuteras de mönster som har gått att tolkat ur resultatdelen. Diskussion utgår ifrån mina frågeställningar som ligger i grund till alla slutsatser. Slutsatserna dras ifrån mina teoretiska utgångspunkter. 7.1 Publiceringsutrymme för damfotbollen Hur frekvent skrivs det om damfotboll i de svenska kvällstidningarna? 22

27 Resultatet i undersökningen visar att bevakningen av damfotboll skiljer sig markant mellan år 2009 och Utrymmet för damfotbollen har blivit större år 2013 i jämförelse med år Denna tendens går att urskilja i både Ab Sportbladet och Sport-Expressen, som tydligt omvärderat damfotbollens nyhetsvärde. Denna slutsats förstärks av uppsatsen Fotbollstjejer med blommor i håret 25 som visade på att rapporteringen kring damfotbollen ökat med tiden. Däremot så skrivs det långt ifrån varje dag om damfotboll, och där ligger långt efter herrfotbollen i medieuppmärksamhet. Precis som uppsatsen Stolpe ut för bredden 26 kom fram till så är fotboll den största mediala sporten i Sverige. Sporten får tre gånger så mycket utrymme som den näst största sporten som är ishockey. Ändå stod det ingenting om damfotboll i mer än hälften av dagarna under år Eftersom båda tidningarna hade nästintill identiska resultat, så är detta något som gäller för både Ab Sportbladet och Sport- Expressen. En stor del av förändringen som skett i båda tidningarna är mästerskapsbevakningen. EM 2009 bevakades av båda tidningarna, däremot verkar redaktionerna inte tyckt att det fanns tillräckligt högt nyhetsvärde för att publicera material kring mästerskapet varje dag. Ett nyhetsvärde som jag tolkar steg i och med att EM 2013 spelades på hemmaplan. Både Ab Sportbladet och Sport-Expressen rapporterade om mästerskapet samtliga dagar. Redaktionerna valde även att publicera material med större utrymme kring hemma-em än vad som gjort i Finland fyra år tidigare. I intervjun med Anders Nettelbladt kom det fram att Sport-Expressen inte har någon policy kring damfotbollen, däremot berättade han hur redaktionen satsat på mästerskapet: Det gick i juli vilket gör att ingenting annat pågick samtidigt. Så vi mobiliserade samma styrka som att Sverige skulle varit på ett herr-em i princip. Att det var på hemmaplan gjorde ju att det är väldigt mycket lättare. Det gjorde att vi kunde ha fjorton reportrar och fotografer på plats, vilket är enormt mycket för oss Ur detta skulle det kunna gå att tolka en ny policy för redaktionen och i och med mobiliseringen inför mästerskapet. Dock är det viktigt att poängtera att detta är det första dammästerskapet som medier gjort en sådan satsning på. Det kan därför vara för tidigt att dra för stora växlar av resultatet. Däremot så är det intressant att Sport-Expressens redaktion 25 Kristopher Karlsson, Matilda Forsberg. Fotbollstjejer med blommor i håret. Södertörns Högskola: Diva Andreas Käck, Gustaf Sahlén. Stolpe ut för bredden. Södertörns Högskola: Diva