Revisionsrapport 2016 Landstinget i Värmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revisionsrapport 2016 Landstinget i Värmland"

Transkript

1 Revisionsrapport 2016 Landstinget i Värmland Granskning av hjälpmedelshantering

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Avgränsning Revisionskriterier Metod Ordlista Organisation samt roll- och ansvarsfördelning Hjälpmedelsnämnden Landstingsstyrelsen Hjälpmedelsservice Roll- och ansvarsfördelning enligt styrdokumenten Roll- och ansvarsfördelning i praktiken Nytt avtal och reglemente Bedömning Styrning och uppföljning Styrning av hjälpmedelsverksamheten Uppföljning av hjälpmedelsverksamheten Bedömning Hjälpmedelsprocessen och intern kontroll Hjälpmedelsbehov och upphandling Bassortimentet Inköp och lagerhållning Bestämmelser om förskrivning Förskrivningsprocessen Utlämning, återtagande och redovisning Underhåll Intern kontroll Bedömning Samlad bedömning Bedömning utifrån revisionsfrågorna Slutsats och rekommendationer...25 Bilaga 1: Revisionskriterier...28 Bilaga 2: Källförteckning

3 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av revisorerna i Landstinget i Värmland genomfört en granskning av hjälpmedelshanteringen. Syftet har varit att bedöma om landstingsstyrelsen säkerställt att hjälpmedelsverksamheten sker på ett ändamålsenligt och patientsäkert sätt. Sedan 2004 finns en gemensam nämnd upprättad av landstinget och de värmländska kommunerna. Hjälpmedelsverksamheten regleras genom ett samverkansavtal. Enligt hjälpmedelsnämndens reglemente ansvarar nämnden för att fastställa policydokument, riktlinjer, kompetenskrav för förskrivning som gäller landsting och kommunerna. Hjälpmedelsservice är en enhet inom landstingsförvaltningen, som styrs både av den gemensamma nämnden och landstingsstyrelsen. Ansvarsfördelningen mellan hjälpmedelsnämnden, landstinget och kommunerna regleras genom samverkansavtal och reglementen. Granskningen visar att ansvarsfördelningen i praktiken delvis skiljer sig från vad samverkansavtal och reglemente anger. Avtal och reglemente fastställer att hjälpmedelsnämnden ska ansvara för att erbjuda hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning som bor i ordinärt boende, i praktiken är det kommunerna som utför stora delar av detta åtagande. För 2017 gäller nya reglementen och avtal. I granskningen görs bedömningen att flera problem med ansvarsfördelningen fortsatt kommer att kvarstå. I granskningen framgår även bedömningen att hjälpmedelsnämnden och landstingsstyrelsen inte fullt ut tagit sitt ansvar för styrning och uppföljning av hjälpmedelsverksamheten. Det saknas politiskt beslutad verksamhetsplan för Hjälpmedelsservice. Förvaltningen har dock fastställt en egen plan för verksamheten. Granskningen har visat att hjälpmedelsnämndens årsredovisning inte följer upp målen i verksamhetsplanen och att landstingsstyrelsen inte följer upp sina ansvarsområden vad gäller hjälpmedelsverksamheten. Granskningen gör bedömningen att styrelsen inte säkerställt sin uppsiktplikt över hjälpmedelsnämnden. Det finns bestämmelser om förskrivning och rutinbeskrivning över verksamheten mest väsentliga processer. I granskningen görs bedömningen att verksamheten inom Hjälpmedelservice bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Bedömning görs även att hjälpmedelsnämnden och landstingsstyrelsen tillsett ett systematiskt arbetssätt för den interna kontrollen, men att den interna kontrollen kan stärkas genom riskanalys. Hjälpmedelsnämnden följer inte upp förskrivningarna i kommunerna inom ramen för sitt uppdrag om likvärdighet för länets invånare. En orsak som uppgetts är att det tidigare saknats gemensamt verksamhetssystem. Sedan hösten 2016 finns dock detta. Den sammanfattande slutsatsen utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är att landstingsstyrelsen och hjälpmedelsnämnden inte fullt ut tagit sitt ansvar för styrning och uppföljning av hjälpmedelsverksamheten. Tillämpad roll- och ansvarsfördelning utgår enligt granskningens bedömning inte från reglemente och avtal i flera väsentliga avseenden. Vidare är det otydligt vilka delar av Hjälpmedelsservice som hjälpmedelsnämnden respektive styrelsen styr över. Varken styrelsen eller nämnden har antagit verksamhetsplan eller mål för hjälpmedelsverksamheten. I granskningen har förbättringsområden framkommit. Våra rekommendationer framgår i kapitel 6. 2

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund Enligt hälso- och sjukvårdslagen har sjukvårdshuvudmännen i Sverige en skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel som en del av habilitering och rehabilitering. För att patienter ska komma tillbaka till normal verksamhet efter operation eller sjukdom krävs i vissa fall olika typer av hjälpmedel. Det är viktigt att utprovning och anpassning av hjälpmedel sker enligt framtagna riktlinjer. Mot bakgrund av detta har revisionen inom Landstinget i Värmland (LiV) aktualiserat en granskning av hjälpmedelshanteringen Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om landstingsstyrelsen säkerställt att hjälpmedelsverksamheten sker på ett ändamålsenligt och patientsäkert sätt. Granskningen ska ge svar på följande revisionsfrågor. Granskningen ska ge svar på följande revisionsfrågor: Sker uppföljning av hjälpmedelsprodukternas standard och kvalitet i enlighet med landstingets rutiner samt lagar och föreskrifter? Finns en tillfredställande intern kontroll avseende redovisning, utlämning, återtagande och underhåll av hjälpmedel? Har landstingets hjälpmedelsservice tydliga och väl fungerande arbetsformer? Finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan hjälpmedelsnämnden och landstingsstyrelsen som kan ligga till grund för en rättvisande ekonomisk fördelning? 1 Vilken återrapportering av hjälpmedelsverksamheten sker till landstingsstyrelsen? Om granskningen påvisar brister, vilka rekommendationer ges? 2.3. Avgränsning Granskningen avgränsas till att gälla hjälpmedelsverksamheten under 2015 och Granskningen omfattar hela kedjan innehållande förskrivning, utlåning, återtagande, rekonditionering, återanvändning och kassering. Granskningen omfattar inte hjälpmedelsverksamhet inom syn-, hörsel- och ortopedi samt kommunernas förskrivning av hjälpmedel. 1 Denna fråga är omskriven och löd ursprungligen Finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan Hjälpmedelsservice och hjälpmedelsnämnden som kan ligga till grund för en rättvisande ekonomisk fördelning? 3

5 2.4. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, slutsatser och bedömningar. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: Kommunallagens (1991:900) 6 kap. 7 vilken reglerar styrelsers och nämnders uppdrag Tillämpliga delar ur hälso-och sjukvårdslagen (1982:763) Tillämpliga delar ur lagen om medicintekniska produkter (1993:584) Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården (SOFS 2008:1) Reglemente för Hjälpmedelsnämnden Dessa beskrivs närmare i bilaga Metod Granskningen har genomförts genom en kombination av flera metoder; granskning av dokument, enskilda intervjuer och gruppintervjuer. Intervjupersonerna har valts ut utifrån att de bedöms som centrala i att förstå processen för landstinget styrning, uppföljning och kontroll. En källförteckning framgår av bilaga 2. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. Eftersom granskningen avser har verksamheten beskrivits och bedömningar gjorts utifrån de förutsättningar som gällde för den tidsperioden. År 2017 har det kommit ett uppdaterat samverkansavtal och ett nytt reglemente för hjälpmedelsnämnden års förändringar har kortfattat redogjorts och till viss del beaktats i bedömningarna Ordlista I rapporten används ett antal begrepp inom hjälpmedelsverksamheten som kan behöva förklaras; Förskrivare Konsulent Den som möter patienten och förskriver hjälpmedel utifrån gällande lagstiftning, regionala riktlinjer och patientens behov. Förskrivaren är oftast en sjukgymnast eller arbetsterapeut. En hjälpmedelskonsulent har i regel som uppgift att bistå förskrivaren med fördjupade kunskaper om hjälpmedelsprodukterna. I regel har konsulenterna särskilda inriktningar mot vissa typer av hjälpmedel, det finns konsulenter som även är förskrivare. Konsulenter har ofta liknande yrkesbakgrund som förskrivare. 4

6 3. Organisation samt roll- och ansvarsfördelning I detta kapitel beskrivs övergripande hjälpmedelsnämnden, landstingsstyrelsen och hjälpmedelsservice. Därefter beskrivs roll- och ansvarsfördelning utifrån styrdokument och avtal samt hur roll- och ansvarsfördelning är anordnad i praktiken Hjälpmedelsnämnden Hjälpmedelsnämnden är en gemensam nämnd upprättad av Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Landstinget i Värmland är så kallad värd för den gemensamma nämnden. Enligt de intervjuade politikerna vid landstingsstyrelsen och hjälpmedelsnämnden inrättades en gemensam nämnd med syfte att skapa likvärdig tillgänglighet, service och kostnad avseende hjälpmedel för länets invånare. Enligt reglementet ska hjälpmedelsnämnden verka för att länets invånare erbjuds en god hjälpmedelsförsörjning på lika villkor. Nämnden ska ansvara för att fastställa policydokument och riktlinjer för hjälpmedelsverksamhet samt kompetenskrav för förskrivning för hela länet. Nämnden ska samordna och genomföra upphandling, lagerhållning och distribution av hjälpmedel för landsting och kommunerna. Vid behov ska nämnden bereda förslag till patientavgifter för respektive huvudman att besluta om. Nämnden ska föreslå lösning på hjälpmedelsfrågor som hamnar i gråzon mellan landsting och kommun. Nämnden ansvarar även för omvärldsbevakning, brukarmedverkan på länsnivå och att driva samverkansgrupper. Det finns ett antal grupper kopplade till hjälpmedelsnämnden som ansvarar för beredning av ärenden, samråd och beslut; Nätverket för hjälpmedel Nätverk som består av representanter från hjälpmedelsverksamheterna i landsting och kommunerna. Syftet är att arbeta för samsyn kring hjälpmedelsförsörjningen i Värmland genom att samla personer, från olika vårdgivare, med kunskap, kompetens och erfarenhet inom hjälpmedelsområdet samt att följa hjälpmedelsutvecklingen. Nätverket hanterar uppdrag från hjälpmedelsnämnden och ger förslag på riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel. Riktlinjegruppen Gruppen består av medicinskt ansvariga för rehabilitering, representanter från slutenvårdens rehabilitering, landstingets handikappkonsulent och Hjälpmedelsservice. Syftet med gruppen är att samla kompetens inom hjälpmedelsområdet för att hantera uppdrag från hjälpmedelsnämnden och Nätverket för hjälpmedelsfrågor. Riktlinjegruppens arbetsuppgifter innefattar att ge förslag på riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel och lämna förslag för beslut om begränsat sortiment i riktlinjerna. Hjälpmedelsservice är sammankallande för gruppen. 2 Arvika-, Eda-, Filipstads-, Forshaga-, Grums-, Hagfors-, Hammarö-, Karlstads-, Kils-, Kristinehamns-, Munkfors-, Storfors-, Sunne-, Säffle-, Torsby- och Årjängs kommun. 5

7 Sortimentgrupper Det finns ett antal sortimentsgrupper som består av representanter från kommunerna, hjälpmedelstekniker, berörda verksamheter i landstinget samt brukarrepresentanter. Grupperna ska verka för ett funktionellt och kostnadseffektivt sortiment genom att bidra med kompetens i upphandlingarna av hjälpmedel, exempelvis genom att utvärdera och prova produkter Landstingsstyrelsen Enligt landstingsstyrelsens reglemente är styrelsen ansvarig för hela landstingets utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen är hälso- och sjukvårdsnämnd. Enligt de intervjuade har landstinget ett verksamhetsansvar över delar av hjälpmedelsverksamheten i landstinget. Det framgår inte av styrelsens reglemente vilka dessa delar avser. Av hjälpmedelsnämndens reglemente framgår dock att hjälpmedelsnämnden inte ansvarar för hjälpmedel inom syn-, hörsel-, och ortopedtekniska hjälpmedel, vilket enligt de intervjuade ska uppfattas som att landstingsstyrelsen har detta uppdrag Hjälpmedelsservice Hjälpmedelsservice är en enhet med cirka 30 medarbetare inom landstingsförvaltningen. Förvaltningen utför landstingets uppgifter gällande hjälpmedelsverksamheten samt uppgifter på uppdrag av den gemensamma nämnden. Av hjälpmedelsnämndens reglemente framgår att hjälpmedelsnämnden ansvarar för driften av den gemensamma hjälpmedelsenheten. Enheten ska utgöra ett kompetenscentrum med en stödfunktion till övriga hjälpmedelsenheter, t ex hjälpmedelsenheter i kommunal regi samt arbetsterapi och sjukgymnastik inom slutenvård och öppenvård. De ska också vara koordinator för samordning av hjälpmedelsnämndens uppgifter. Enheten ansvarar vidare för beredning och verkställighet av hjälpmedelsnämndens beslut samt planerar och administrerar den verksamhet nämnden ansvarar för. Hjälpmedelsservice har en politisk styrning från både hjälpmedelsnämnden och landstingsstyrelsen. Enligt de intervjuade är det landstingsstyrelsen som är verksamhetsnämnd för hjälpmedelsservice, vi har dock inte kunnat se detta genom dokument. Hjälpmedelsnämnden har det politiska ansvaret för en mindre del av hjälpmedelsservices verksamhet, enligt verksamhetschefen Roll- och ansvarsfördelning enligt styrdokumenten Roll- och ansvarsfördelning mellan parterna regleras genom ett samverkansavtal undertecknat av landstinget och de berörda kommunerna. Avtalet anger vem som ansvarar för vilket lagrum. Avtalet reglerar även hur kostnaderna ska fördelas mellan landsting och kommun. Enligt samverkansavtalet ska landstinget finansiera hjälpmedelsnämnden med 79 procent och kommunerna med 21 procent. 3 Det framgår även att statsbidrag för inkontinenshjälpmedel till personer i ordinärt boende ska fördelas mellan landstinget och kommunerna enligt gällande avtal och fördelningsnyckel. 3 Kostnaderna mellan kommunerna beräknas utifrån andelen personer över 80 år. 6

8 Nedan har vi sammanställt en tabell över ansvarsfördelning, utifrån vad som framgår av reglementen, samverkansavtal och hjälpmedelspolicy: Ansvarsområde Kommun Hjälp-medelsnämnden Landstings-styrelsen Erbjuda hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning enligt 3 b 2 p HSL, med undantag för syn-, hörsel-, och ortopedtekniska hjälpmedel samt med undantag för personer där kommunen har ansvaret enligt 18 b HSL, exempelvis personer som bor i särskilda boenden, boenden med särskild service och personer i hemsjukvård. Svara för att ha kompetens och resurser att förskriva samt underhålla elektriskt drivna rullstolar och kommunikations-hjälpmedel. Erbjuda syn-, hörsel-, och ortopedtekniska hjälpmedel för funktionshindrade enligt 3 b 2 HSL. 4 Erbjuda hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning som enligt 18 b HSL är kommunens ansvar, exempelvis personer som bor i särskilda boenden, boenden med särskild service och personer i hemsjukvård som är, med undantag för att fastställa policydokument, riktlinjer och kompetenskrav för förskrivning samt upphandling av hjälpmedel. Erbjuda förbrukningsartiklar som behövs vid urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens för personer i ordinärt boende enligt 3 d HSL. Erbjuda förbrukningsartiklar som behövs vid urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens för personer med funktionsnedsättning som är kommunens ansvar enligt 18 c HSL, exempelvis personer som bor i särskilda boenden, boenden med särskild service och personer i hemsjukvård. Tillhandahålla specialistkompetens, rådgivning, omvärldsbevakning och information till huvudmännen och förskrivarna. Svara för kompetens att utföra teknisk service och specialanpassningar. 4 Detta framgår inte i landstingsstyrelsens reglemente, däremot framgår av hjälpmedelsnämndens reglemente att nämnden inte ansvarar för dessa områden. 7

9 Stödja parterna genom att tillsammans med dem arbeta fram gemensamt kvalitetssystem och föreslå möjligheter till samverkan. Tabell 1. Ansvarig styrelse/nämnd/huvudman enligt styrdokumenten Roll- och ansvarsfördelning i praktiken Vår granskning har visat att den roll- och ansvarsfördelning som utövas i praktiken delvis skiljer sig åt från vad som reglementen, avtal och policy anger. Nedan beskrivs roll- och ansvarsfördelning utifrån hur de intervjuade beskriver verksamheten och vad som framgår i dokumentation som inte är politiskt beslutade. I figuren nedan har vi illustrerat den politiska ansvarsfördelningen, ansvarsfördelningen av förskrivning och kostnadsansvar samt ansvarsfördelningen för hjälpmedelsanpassningar (inställning av hjälpmedel utifrån individens behov). Figurens syfte är också att visa hjälpmedelsservice roll att tillhandahålla kompetens till kommunerna och övriga landstinget. Kommunerna Som ovan nämnt ansvarar hjälpmedelsnämnden för att fastställa riktlinjer. Fastställda riktlinjer och genomförda upphandlingar påverkar vilka hjälpmedelsprodukter som förskrivs till patien- Hjälpmedelsnämnden Landstingsstyrelsen Kommunal förvaltning Hjälpmedelsservice Delen som styrs av hjälpmedelsnämnden Hjälpmedelsservice Delen som styrs av landstingsstyrelsen Övrig landstingsförvaltning och upphandlad verksamhet Personligt utprovade hjälpmedel för personer i ordinärt och särskilt boende Avancerade hjälpmedel såsom Elrullstolar, kognitiva och kommunikativa hjälpmedel Tillhandahåller förskrivare och konsulenter samt har kostnadsansvar för hjälpmedlet Tillhandahåller hjälpmedelsanpassningar och teknisk service Tillhandahåller konsulter och expertkunskap Hörsel-, och syn- och ortopediska hjälpmedel Hjälpmedel i landstingets slutenvård och vissa hjälpmedel som kan hanteras i landstingets öppenvård Hjälpmedel till personer under 18 år Politiskt ansvar/styrning Den vårdgivare som har rehabiliterings-, habiliterings- eller behandlingsansvar. Hjälpmedel för habilitering, rehabilitering och behandling Figur 1. Roll- och ansvarsfördelning. Observera att den gröna pilen mellan Hjälpmedelservice och Avancerade hjälpmedel endast avser kostnadsansvar för förskrivare och kompetens. Det är landstinget som bekostar själva hjälpmedlet. 8

10 terna, eftersom förskrivare i första hand uppmanas att förskriva utifrån upphandlat bassortiment. 5 Vidare kan nämnas att kommunerna har möjlighet att köpa konsulttjänster av Hjälpmedelsservice. 6 Hjälpmedelsservice tillhandahåller även akut jourservice på helger och röda dagar även för hjälpmedel förskrivna av kommunerna. Den tillämpade ansvarsfördelningen mellan landsting och kommun beskrivs till viss del i dokumentet Förklaringar till riktlinjernas struktur som är framtagen av Hjälpmedelsservice. I dokumentet framgår vem som har kostnadsansvar för olika kategorier av hjälpmedel. Dokumentet är inte politiskt beslutat. I praktiken ansvarar kommunerna i Värmland för merparten av förskrivning, anpassning och service av hjälpmedel till länets invånare. Kommunerna har i regel förskrivnings- och kostnadsansvar för personligt utprovade hjälpmedel för personer i ordinärt boende och särskilda boendeformer. Exempel på vanliga hjälpmedel som förskrivs av kommunerna är manuella rullstolar, gånghjälpmedel och hygienhjälpmedel. Det finns dock undantag för hjälpmedel som kommunerna inte ansvarar för. Förskrivning av hjälpmedel som bedöms som tekniskt avancerade ansvarar hjälpmedelsnämnden för genom hjälpmedelsservice. För närvarande innefattas elrullstolar, kognitiva och kommunikativa hjälpmedel av begreppet tekniskt avancerade hjälpmedel. Hjälpmedelsservice har anställda förskrivare, konsulenter och tekniker för dessa hjälpmedel. Även om hjälpmedelsnämnden ansvarar för och bekostar resurser för förskrivning, bekostas själva hjälpmedlet från landstingets budget. Landstinget har förskrivnings- och konstadsansvar för vissa hjälpmedel, exempelvis hjälpmedel till barn. Förskrivnings- och kostnadsansvaret inom landstinget följer den enhet som har aktuellt rehabiliterings-, habiliterings- eller behandlingsansvar för barnet. Det kan exempelvis vara Barn- och ungdomshabiliteringen eller Barn- och ungdomspsykiatrin. Detsamma gäller hjälpmedel i landstingets slutenvård och vissa hjälpmedel som kan hanteras i landstingets öppenvård (exempelvis vissa gånghjälpmedel). För dessa hjälpmedel utför Hjälpmedelsservice anpassningar och tekniskt underhåll. Det politiska ansvaret för denna verksamhetsgren av Hjälpmedelsservice har landstingsstyrelsen och inte hjälpmedelsnämnden. 7 Det finns även ett antal hjälpmedel för habilitering, rehabilitering och behandling där förskrivnings- och kostnadsansvar följer den vårdgivare som har ansvar för patienten. Det kan exempelvis vara kognitiva hjälpmedel. Enligt verksamhetschefen handlar det främst om landstinget, exempelvis psykiatrin, men i vissa fall kan det vara kommunerna. Utöver ovan nämnda hjälpmedel finns det en rad produkter som delvis finansieras av patienten genom egenavgift eller hyresavgift. Det medicinska ansvaret har alltid den huvudman som 5 Detta gäller dock inte för barns hjälpmedel som är med individuellt anpassade. 6 För närvarande finns tre kommuner i Värmland som hyr en tekniker från Hjälpmedelsservice i syfte att utföra hjälpmedelstjänster inom ramen för kommunens åtagande. 7 Förutom vad gäller fastställande av riktlinjerna där hjälpmedelsnämnden har ansvaret. 9

11 ansvarar för förskrivningen. Huvudmannen ansvarar enligt verksamhetschefen för att förskrivarna och konsulenterna har rätt kompetens och att patienterna får de hjälpmedel de har behov av och rätt till. Enligt de intervjuade är ansvarsfördelning i nuvarande organisation otydlig. Ett exempel på det är att Hjälpmedelsservice styrs av både hjälpmedelsnämnden och landstingsstyrelsen. Verksamhetschefen för Hjälpmedelsservice menar att det är svårt att härleda det politiska ansvaret i landstingets hjälpmedelsverksamhet mellan hjälpmedelsnämnden och landstingsstyrelsen. Även hjälpmedelsnämndens presidium menar att ansvarsfördelningen är otydlig. En orsak till att det råder otydlighet avseende ansvarsfördelningen är enligt verksamhetschefen att det tillkommit många nya uppdrag till Hjälpmedelsservice sedan inrättandet av hjälpmedelsnämnden år 2004, vilka inte täcks av den gemensamma nämndens finansiering. Hjälpmedelsservice har numera en omfattande verksamhet på centralsjukhuset och sköter hjälpmedel på avdelningarna, arbetsterapin och gymnastiken. Hjälpmedelsservice får kostnadstäckning för detta, men eftersom landstinget har avskaffat interndebitering är det enligt verksamhetschefen svårt att följa kostnaderna. Dessutom finns kostnader som enligt uppgift ursprungligen har finansierats av hjälpmedelsnämndens budget men som andra delar av landstinget betalar, exempelvis lokalkostnad och leasingbil. Enligt verksamhetschefen bör hjälpmedelsnämnden enligt bestämmelserna stå för underhållskostnaderna för elrullstolar och tekniskt avancerade hjälpmedel eftersom förskrivningsansvaret ligger på nämnden. I praktiken finansieras detta dock av landstingsstyrelsen. Vidare uppges det finnas fall där det är otydligt om landsting eller kommun har kostnadsansvar. Exempelvis om en person både är inskriven i kommunens hemsjukvård och landstingets habilitering. Hjälpmedelsservice arbetar enligt uppgift på att förtydliga bestämmelserna. År 2017 börjar ett nytt samverkansavtal och nytt regemente för hjälpmedelsnämnden gälla Nytt avtal och reglemente Vi har tagit del av ett utkast av nytt samverkansavtal och nytt reglemente för hjälpmedelsnämnden som ska börja gälla Syftet med förändringarna är enligt de intervjuade att förtydliga hjälpmedelsnämndens ansvar. Förändringen innebär att det blir landstinget och inte hjälpmedelsnämnden som ansvarar för 3 b 2 p HSL, d.v.s. personer med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsnämnden kommer inte längre att ansvara för tekniskt avancerade hjälpmedel. Den gemensamma nämndens ansvarsområde renodlas till administrativa uppgifter, såsom att besluta om riktlinjer, policies och samordna i samverkansfrågor. Förändringen innebär även nya bestämmelser vad gäller kostnadsfördelning mellan kommuner och landsting. Enligt verksamhetschefen använder kommunerna och landstinget de gemensamma tjänsterna från Hjälpmedelsnämnden i ungefär lika stor utsträckning, men kommunerna betalar endast 21 procent av kostnaderna och resterande bekostas av landstinget. Detta ändras genom det nya avtalet till en fördelning där kommun och landsting står för halva kostnaden var. 10

12 3.7. Bedömning Enligt vår bedömning är det svårt att härleda vilken styrelse/nämnd/huvudman som har det politiska ansvaret över hjälpmedelsverksamheten i Värmland utifrån 2016 års reglemente. Vi bedömer att organisationen som gällde inte full ut grundat sig på vad landstingsfullmäktige beslutat genom reglemente samt vad landstinget och kommunerna kommit överens om genom samverkansavtalet. Av både hjälpmedelsnämndens reglemente och samverkansavtalet framgår att det är hjälpmedelsnämnden som ansvarar för att erbjuda hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning enligt 3 b 2 p HSL, med vissa undantag 8. Eftersom kommunens ansvar enligt 18 b HSL avser personer i särskilda boendeformer, men inte personer i ordinärt boende (om de inte omfattas av hemsjukvården), blir slutsatsen att det juridiska ansvaret ligger på hjälpmedelsnämnden. Enligt de intervjuade och den faktiska tillämpningen av ansvarsfördelningen har hjälpmedelsnämnden dock endast förskrivningsansvar över tekniskt avancerade hjälpmedel, exempelvis elrullstolar. Kommunerna har kostnadsansvar, förskrivningsansvar och underhållsansvar för en betydande del av hjälpmedel till personer i ordinärt boende. Det är möjligt för landstinget, enligt hälso- och sjukvårdslagen 18 b, att träffa överenskommelse med en kommun inom landstinget om att kommunen ska ha ansvar för hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Inom ramen för denna granskning har vi dock inte kunnat se att det finns något avtal eller politiskt fattat beslut som förflyttar ansvaret för hjälpmedel till personer inom ordinärt boende till kommunerna, det framgår inte av samverkansavtal eller hjälpmedelsnämndens reglemente. Det framgår inte heller av det samverkansavtal och reglemente som börjar gälla Vi har heller inte kunnat se vad som reglerar landstingsstyrelsens ansvar över hjälpmedelsverksamheten (utöver att det framgår av samverkansavtalet att hjälpmedelsnämnden inte ansvarar för syn-, hörsel- och ortopediska hjälpmedel). I praktiken uppfattar verksamheten att landstingsstyrelsen ansvarar för förskrivning och kostnader avseende en rad områden, inte minst hjälpmedel till barn. Detta regleras av ett dokument som förvaltningen upprättat. Det finns således inget politiskt beslut för denna ansvarsfördelning, som enligt vår bedömning är en principiell fråga och av större beskaffenhet, vilket bör vara en fråga för respektive huvudmans fullmäktige att ta ställning till och det borde vara landstingsstyrelsen som påtalar detta. Enligt vår bedömning är det en väsentlig brist i landstingsstyrelsens och hjälpmedelsnämndens styrning och kontroll att verksamheten organiserats på ett sätt som landstingsfullmäktige inte beslutat om. Om man utgår från det reglemente som kommunerna och landstingsfullmäktige beslutat för hjälpmedelsnämnden bör det vara hjälpmedelsnämnden och inte kommunerna som i regel ansvarar för hjälpmedel till personer ordinärt boende. I praktiken ansvarar kommunerna för detta, hur detta politiskt beslutats har vi inte kunnat se. Enligt vår bedömning bör hjälpmedelsnämnden och landstingsstyrelsen tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med vad fullmäktige bestämt, i enlighet med kommunallagen 6 kap Syn-, hörsel-, och ortopedtekniska hjälpmedel samt med undantag för personer kommunen har ansvaret för enligt 18 b HSL. 11

13 Vidare är vår bedömning att kostnadsansvaret inte på ett tydligt sätt utgår från politiskt fattade beslut. Ett exempel avser teknisk avancerade hjälpmedel, såsom elrullstolar. Enligt hjälpmedelsnämndens reglemente och samverkansavtal ska den gemensamma nämnden ansvara för elrullstolar. Trots detta är det landstinget som enligt uppgift finansierar det tekniska underhållet och bekostar hjälpmedlen. Enligt vår bedömning bör kostnadsansvaret regleras av politiskt fattade beslut och överensstämma med styrdokumenten. År 2017 kommer ett nytt avtal börja gälla, vilket innebär att landstinget tar över ansvaret för hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning (3 b 2 p HSL) istället för hjälpmedelsnämnden. Enligt vår bedömning kvarstår betydande del av problematiken eftersom det i praktiken är kommunerna som fortsatt har ansvaret för hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning i väsentliga delar, utan att detta regleras skriftligt. Vidare bör landstingsstyrelsen inom ramen för sin uppsiktplikt och i rollen att leda och samordna förvaltningen i enlighet med kommunallagen 6 kap. 1, göra en framställning till fullmäktige i frågan i enlighet med kommunallagen 6 kap

14 4. Styrning och uppföljning I detta kapitel beskrivs styrning och uppföljning av hjälpmedelsverksamheten samt bedömning Styrning av hjälpmedelsverksamheten Hjälpmedelsservice styrs, som tidigare nämnts, av både hjälpmedelsnämnden och landstingsstyrelsen. Varken den gemensamma nämnden eller styrelsen har beslutat om någon verksamhetsplan för Hjälpmedelsservice. I landstingets budget och landstingsplan för 2016 framgår inget om Hjälpmedelsservice eller hjälpmedelsverksamheten i övrigt. Det finns en hjälpmedelspolicy som är antagen av hjälpmedelsnämnden. Policyn fastställer gemensamt synsätt och viljeinriktning för alla verksamheter inom länet som ingår i hjälpmedelsnämnden. Policyn innehåller ställningstaganden såsom exempelvis: FN:s konventioner om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och barnens rättigheter ska beaktas i all hjälpmedelsverksamhet. Tillgång till fungerande hjälpmedel ska bidra till ett fungerande liv med samma rättigheter, möjligheter och ansvar för funktionshindrade. Hjälpmedel är en integrerad del av hälso- och sjukvården och patientens hjälpmedelsbehov ska beaktas och ingå i den samordnade vårdkedjan. Personer med funktionsnedsättning ska få en likvärdig bedömning och tillgång till hjälpmedel. Ett antal kriterier för behovsbedömning. Hjälpmedelsservice upprättar årligen en egen verksamhetsplan, därutöver fanns för 2015 och 2016 en divisionsplan för verksamheten. 9 För 2016 års verksamhetsplan framgår förvaltningens uppdrag utifrån vad som står i samverkansavtalet. Verksamhetsplanen innehåller ett antal övergripande målsättningar, exempelvis: Motiverade medarbetare och engagerade ledare. Väl fungerande hjälpmedelsförsörjning. Fortsatt väl fungerande lagerhållning och logistik. Kända rutiner/instruktioner med god följsamhet. Verksamhetssystem som stöder verksamheten optimalt. Av verksamhetsplanen framgår ett antal aktiviteter som ska genomföras under året för att uppnå målen, däribland: Förtydliga ansvar och roller. Utveckla tydlig information och kommunikation inom Hjälpmedelsservice och för kunder och brukare. Analysera och standardisera arbetssätt. Genomföra kompetenshöjande aktiviteter, bl.a. kring verksamhetssystem. 9 Hjälpmedelsservice ingick tidigare i division HHR (Hälsa Habilitering Rehabilitering). Divisionsplanerna var inte politiskt beslutade. 13

15 Vår granskning har visat att det finns uppdrag i samverkansavtalet till hjälpmedelsnämnden som inte påbörjats eller framgår av verksamhetsplanen, exempelvis står det i avtalet att nämnden ska: Tillsammans med parterna arbeta fram ett för verksamheten ändamålsenligt kvalitetssystem och nyckeltal. Enligt verksamhetschefen har detta arbete inte kommit igång på grund av att det saknats ett gemensamt verksamhetssystem för landstinget och kommunerna. Detta har nyligen åtgärdas och från och med hösten 2016 har alla huvudmän ett nytt gemensamt system, vilket enligt uppgift möjliggör att arbeta fram gemensamt kvalitetssystem och nyckeltal. Enligt nämndens presidium är detta en prioriterad fråga inför De intervjuade från landstingsstyrelsens presidium menar att styrelsens styrning av hjälpmedelsverksamheten främst sker genom beredning av avgiftsfrågor och genom vårdgivardirektiv för användning av medicintekniska produkter. Vårdgivardirektivet anger ansvarsfördelning för säker användning och hantering av hjälpmedel, vilka som kan utse behörighet till förskrivare av förbrukningsartiklar och samarbete med privata vårdgivare. Vårdgivardirektivet anger också att verksamhetschefen ska utse en anmälningsansvarig som ska anmäla negativa händelser och tillbud till tillverkaren och Läkemedelsverket eller Socialstyrelsen beträffande produkter. Enligt verksamhetschefen har en anmälningsansvarig ej utsetts, i praktiken är verksamhetschef anmälningsansvarig. Hjälpmedelsnämnden har inte beslutat om någon delegationsordning. Av landstingsstyrelsens gällande delegationsordning finns inget delegerat till hjälpmedelsservice Uppföljning av hjälpmedelsverksamheten Hjälpmedelsnämnden följer upp verksamheten genom delårsbokslut och årsredovisning. Av årsredovisningen 2015 framgår en beskrivning av ärenden och händelser under året samt en verksamhetsbeskrivning. Vi kan konstatera att årsredovisningen inte följer upp målsättningar i verksamhetsplanen. Enligt årsredovisning 2015 har hjälpmedelsnämnden redovisat ekonomiskt underskott alla år sedan Enligt de intervjuade beror detta på samverkansavtalets utformning. Det nya avtalet ska enligt de intervjuade skapa bättre ekonomiska förutsättningar för nämnden med en tydligare avgränsning i hjälpmedelsnämndens uppdrag. Enligt hjälpmedelsnämndens reglemente ska nämnden på halvårsbasis skriftligen rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är till respektive huvudman. Enligt verksamhetschefen sker endast en skriftlig rapport till huvudmännen, i samband med årsredovisningen. Däremot föredrar verksamhetschefen om verksamhetens utveckling i hjälpmedelsnämnden vid höstens första sammanträde. Hjälpmedelsnämnden godkände årsredovisning 2015 den 11 mars 2016 och beslutade att överlämna nämndens redovisning till landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen godkände 14

16 landstingets årsredovisning den 12 april I landstingets årsredovisning framgår ingen verksamhetsuppföljning för hjälpmedelsnämnden eller hjälpmedelsservice. Vi har inte sett hur landstingsstyrelsen på annat sätt följt upp hjälpmedelsverksamheten. Enligt landstingsstyrelsens presidium tar styrelsen del av hjälpmedelsnämndens protokoll. Enligt hjälpmedelsnämnden och verksamhetschefen vid Hjälpmedelsservice sker inga möten med eller avstämningar till landstingsstyrelsen. Enligt vårdgivardirektivet för medicintekniska produkter ska varje uppföljning av tillämpningen av vårdgivardirektivet ske årligen och redovisas till landstingsstyrelsen. Enligt verksamhetschefen har Hjälpmedelsservice eller hjälpmedelsnämnden inte genomfört någon uppföljning utifrån vårdgivardirektivet Bedömning Enligt kommunallagen 6 kap. 7 ska styrelse och nämnder var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. För att säkerställa detta är det väsentligt att säkerställa en styrning och uppföljning som utgår från fullmäktiges beslut och gällande föreskrifter. Enligt vår bedömning är det väsentligt att ansvarig styrelse/nämnd beslutar om verksamhetsplan med konkreta mål som utgår från fullmäktiges beslut och gällande föreskrifter. Det är enligt vår bedömning också väsentligt att verksamheten årligen följs upp utifrån de fastställda målen. Utöver landstingsstyrelsens eget verksamhetsansvar har styrelsen även uppsiktplikt över den verksamhet som hjälpmedelsnämnden bedriver enligt kommunallagen 6 kap. 1. Enligt vår bedömning är det viktigt att detta genomförs på ett strukturerat sätt som ger styrelsen en god och överblickbar insyn i hjälpmedelsnämndens verksamhet så att styrelsen ska kunna göra framställningar hos fullmäktige om det skulle behövas, enligt kommunallagens 6 kap 2. För att säkerställa en tillräcklig uppsikt kan en styrelse exempelvis genomföra dialoger med berörd nämnd och ta del av relevant dokumentation. Enligt vår bedömning har både hjälpmedelsnämnden och landstingsstyrelsen, mot bakgrund av ovanstående, inte fullt ut tagit sitt ansvar för styrning och uppföljning av hjälpmedelsverksamheten. Det saknas en politiskt beslutad verksamhetsplan för Hjälpmedelsservice. Förvaltningen har själv upprättat en verksamhetsplan med ett antal mål. Den saknar dock till stor del mätbara mål och omfattar inte samtliga uppdrag som landstingsfullmäktige och kommunerna fastslagit inom ramen för samverkansavtalet, exempelvis att upprätta kvalitetssystem och nyckeltal för hjälpmedelsverksamheten. Hjälpmedelsnämndens årsredovisning följer heller inte upp de mål som uttrycks i verksamhetsplanen. Vad gäller landstingsstyrelsens verksamhet har vi inte kunnat se att hjälpmedelsverksamheten följs upp, exempelvis inom ramen för landstingets årsredovisning. Vidare har det inte skett någon uppföljning inom ramen för det vårdgivardirektiv som landstingsstyrelsen beslutats om. Hjälpmedelsnämnden har inte fullt ut följt sitt reglemente i avseendet att skriftligen och halvårsvis rapportera till huvudmännen hur verksamheten och ekonomin utvecklas. 15

17 Enligt vår bedömning har landstingsstyrelsen inte säkerställt sin uppsiktplikt över hjälpmedelsnämnden. Styrelsen tar enligt uppgift del av protokoll och får årsredovisningen tillsänd, men vår granskning har visat att styrelsen exempelvis inte genomfört någon dialog med hjälpmedelsnämnden eller på annat sätt säkerställt tillräcklig information av nämndens verksamhet. 16

18 5. Hjälpmedelsprocessen och intern kontroll I detta avsnitt beskrivs hjälpmedelsprocessen utifrån hjälpmedelsbehov och upphandling, bassortimentet, inköp och lagerhållning. Avsnittet redogör även bestämmelser om förskrivning, förskrivningsprocessen, utlämning, återtagande och redovisning, underhåll, intern kontroll samt bedömning Hjälpmedelsbehov och upphandling Hjälpmedelsnämnden ansvarar för att köpa in och upphandla hjälpmedel i länet. Nedan följer en förenklad beskrivning av inköpsprocessen av hjälpmedel. Processen kan anses börja och utgå från de behov av hjälpmedel som finns bland personer med funktionsnedsättning. Sortimentsgrupperna (se beskrivning i avsnitt 3.3) ansvarar för att möjliggöra framtagandet av bra sortiment inom sina respektive hjälpmedelsområden. Grupperna ansvarar bland annat för att samla in och lyfta vilka behov av hjälpmedel som finns till Hjälpmedelsservice. Om någon riktlinjegrupp eller Nätverket för hjälpmedel identifierat ett hjälpmedelsbehov som inte finns i basssortimentet kan de lyfta detta till sortimentsgruppen. Hjälpmedelsservice ansvarar för att samordna upphandlingen. Upphandlingen sker inom ramen för samverkan med sju hjälpmedelscentraler inom Mellansvenska sjukvårdsregionen (7- klövern). Den upphandlande enheten varierar inom 7-klövern beroende på vilken kategori hjälpmedel som upphandlas. Ett av landstingen blir kallat värdlandsting för aktuell upphandling. Upphandling sker antingen genom att Hjälpmedelsservice genom behovsanalysen initierar en sådan process i 7-klövern eller att något annat landsting tar initiativ och Hjälpmedelsservice beslutar att delta. Vid en upphandling samverkar relevant sortimentsgrupp med Hjälpmedelsservice för att upprätta kravspecifikationer och sortimentsurval. Aktuellt värdlandstings upphandlingsenhet genomför själva upphandlingen. Enligt de intervjuade fungerar upphandlingen i allt väsentligt väl Bassortimentet Det finns ett beslutat bassortiment över hjälpmedel i Värmland. Förskrivarna ska i första hand förskriva utifrån bassortimentet. Respektive sortimentsgrupp beslutar vilka hjälpmedel som ska ingå i det bassortimentet. Sortimentgrupperna har att förhålla sig till de riktlinjer som hjälpmedelsnämnden beslutar. I regel ingår samtliga hjälpmedel som upphandlas i bassortimentet, det görs dock ibland praktiska avsteg för upphandlade varor. Enligt de intervjuade infördes ett utökat egenansvar för patienterna för ett antal produkter. Det handlar om produkter som bedömts finnas tillgänglig på marknaden och som nu patienterna själva får införskaffa och bekosta, exempelvis förhöjningsdynor och bestick Inköp och lagerhållning När ett hjälpmedel förskrivs hos någon av huvudmännen ansvarar Hjälpmedelsservice för att avropa varan från leverantören som i regel skickar hjälpmedlet till Hjälpmedelsservice. Hjälpmedelsservice distribuerar därefter ut varorna till kommunerna och landstinget. Det finns inga 17

19 dokumenterade riktlinjer vad gäller lagerhållning, men enligt verksamhetschefen har hjälpmedelsservice arbetat aktivt för att hitta rätt nivå på antalet produkter i lager. Antalet lagervaror ska dels utgå från hur ofta en produkt förskrivs och dels hur väsentlig en produkt är för patienten och vårdkedjan. Exempelvis har Hjälpmedelsservice ett större buffertlager av vårdsängar Bestämmelser om förskrivning Det är verksamhetschefen inom respektive verksamhet som har det yttersta ansvaret att utse förskrivare samt tillse att de har rätt kompetens. Hjälpmedelsnämnden har inom ramen för sitt uppdrag upprättat kompetenskrav för förskrivare. För att förskriva hjälpmedel inom hjälpmedelsnämndens ansvarsområde ska förskrivaren ha yrkesutbildning samt: Genomfört en grundläggande förskrivarutbildning och tagit del av skriften Förskrivningsprocessen. Kännedom om hur hjälpmedelsverksamheten i Värmland är uppbyggd. Kunskap om ansvaret som förskrivare och hjälpmedelshantering enligt gällande lagstiftning. Kunskap om regler för förskrivning enligt gällande policy och riktlinjer. Kunskap om förskrivningsbart sortiment samt gällande bassortiment. Kunskap om olika produkter och deras egenskaper. Förskrivare i kommunerna och landstingen har därtill att förhålla sig till hjälpmedelspolicyn. Enligt policyn ska patienter med störst behov ges företräde till hjälpmedelsinsatser och prioriteringar ska göras på individnivå. Helhetssyn ska prägla förskrivning och utgå från patienternas livssituation, vilket innebär att fysiska, psykiska och sociala behov ska tillgodoses. Patientens delaktighet, inflytande och möjlighet till valfrihet ska vara en del av förskrivningsprocessen. Patienternas erfarenheter och kunskaper om sin funktionsnedsättning, sitt funktionshinder och sina behov ska tillvaratas. Behovet bedöms utifrån följande kriterier: Hälsotillståndets svårighetsgrad och varaktighet. Konsekvenser om hjälpmedel inte förskrivs. Hjälpmedlets förväntade effekt för hälsa och livskvalitet. Kostnadseffektivitet, det vill säga en rimlig relation mellan kostnader och effekt eller nytta mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet. Hjälpmedlets evidensbaserade effekt. Riktlinjerna för förskrivning är beslutade av hjälpmedelsnämnden och det finns riktlinjer för vuxna och barn. Riktlinjerna är uppdelade efter olika hjälpmedelskategori (exempelvis förflyttning, och personlig vård). Riktlinjerna fastställer vilka som kan förskriva, vilken målgrupp som har rätt till hjälpmedlet och vilka kriterier som behöver vara uppfyllda. Ritklinjerna anger även målet med respektive hjälpmedel och hur många hjälpmedel som i regel kan förskrivas. I flera riktlinjer finns råd till förskrivarna om hur bedömning och utprovning ska ske. Vidare finns en rutin fastställd av Nätverket för hjälpmedelsfrågor som behandlar samverkan och arbetssätt vid förskrivning av hjälpmedel där syftet är att beskriva och tyddliggöra arbetssätt och ansvar vid förskrivning mellan olika vårdgivare. 18

20 5.5. Förskrivningsprocessen Förskrivningsprocessen omfattar följande faser och finns vidare beskriven i den handbok 10 som hjälpmedelsservice tagit fram: Bedöma behov av insatser Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Specialanpassa initiera och utförda anvisning vid behov Instruktion, träna och informera Följa upp och utvärdera funktion och nytta Figur 2. Förskrivningsprocessen Som stöd i förskrivningsprocessen finns konsulenter som har fördjupad kunskap om produkterna. De flesta förskrivare finns inom kommunerna. Enligt de förskrivare vi intervjuat erbjuder bassortimentet ett välfungerande grundutbud. De framhåller dock att det är väsentligt att hjälpmedelsnämnden och hjälpmedelsservice följer med i den snabba utvecklingen av nya hjälpmedel och arbetar för att uppdatera bassortimentet. Förskrivarna menar att en stor förändring i jämförelse med tidigare är att patienter och anhöriga idag är mycket mer insatta i produktutbudet och att det finns större efterfrågan på friare val som innebär att gå utanför bassortimentet. Enligt förskrivarna kan detta vara en utmaning och intressekonflikter kan uppstå. En sådan intressekonflikt kan vara att en efterfrågad produkt inte alla gånger är den mest ändamålsenliga utifrån patientens behov. En annan sådan konflikt är ökade kostnader. Av intervju med förskrivarna framgår att kommunerna ska följa gemensamma policies och riktlinjer, men att de har möjlighet att tolka riktlinjerna lite friare. Det finns gränsdragningar för landstinget och kommunerna som är svåra att göra. Till exempel vilken hänsyn som ska tas i förskrivningsprocessen för hjälpmedel som påverkar arbetsbelastning för kommunernas personliga assistenter och vem som ska bekosta detta. Överlag anser förskrivarna att riktlinjerna för förskrivning är tydliga. Förskrivningarna följs inte upp, exempelvis genom nyckeltal. Däremot uppger flera av de intervjuade att det finns väsentliga skillnader mellan kommunerna, där vissa kommuner förskriver mer frikostigt än andra beaktat befolkningsstrukturen. Detta uppges vara ett problem eftersom syftet med den gemensamma hjälpmedelsverksamheten är likvärdighet för länets befolkning. Enligt verksamhetschefen mäts inte tillgänglighet till hjälpmedel för brukarna genom nyckeltal, men verksamheten försöker analysera tillgänglighet på annat sätt. Föregående år hade Hjälpmedelsservice en vakant förskrivare, vilket innebar att vissa patientgrupper fick vänta 4-5 må- 10 Handboken finns publicerad på Hjälpmedelsservice hemsida, den innehåller väsentlig information om hjälpmedelsprocessen i Värmland. 19

21 nader på första besöket till en förskrivare. Patientgrupper som bedöms ha stort behov prioriteras, exempelvis uppges väntetiden för ett första besök vara en eller ett par veckor för ALSpatienter Utlämning, återtagande och redovisning Enligt verksamhetschefen finns ett inarbetat arbetssätt för utlämning och återtagande. Utlämning hanteras genom Hjälpmedelsservice verksamhetssystem. Hjälpmedelsservice ansvarar endast för utlåning och förskrivning av elrullstolar, kommunikationshjälpmedel och kognitiva hjälpmedel. Förskrivarna på hjälpmedelsservice har i verksamhetssystemet möjlighet att se lagerstatus och göra beställning från leverantör därifrån. Angående återtagning får Hjälpmedelsservice uppgift om ett hjälpmedel är aktuellt för återtagande genom: Patienten avlider och anhörig meddelar eller befolkningsregister begärs in. Patienten får ett förändrat behov och behöver inte längre hjälpmedlet. Detta uppdagas vid planerad uppföljning eller att patienten kontaktar sin förskrivare. Misskötsel uppdagas, exempelvis är det inte tillåtet att låna elrullstol vid alkohol- eller drogmissbruk. Det finns hjälpmedel som tidigare utlånades, men som brukaren numera får behålla på grund av kostnader. Exempelvis är kryckor mindre kostsamt att låta patienter behålla än att administrera återtagande och rekonditionera. Samtliga hjälpmedel som hjälpmedelsservice ansvarar för redovisas i verksamhetssystemet där det framgår status för utlåning och lagerhållning etc Underhåll Av intervju med verksamhetschefen framgår att det finns ett inarbetat arbetssätt för rekonditionering 12. Teknikerna som ansvarar för rekonditionering följer enligt uppgift de användarmanualer som finns från leverantörerna. Dessa användarmanualer finns i regel länkade under respektive produkt i verksamhetssystemet. Rekonditionerade hjälpmedel återanvänds. Kassering bedöms från fall till fall. Enligt uppgift från tekniker sker kassering ofta när en produkt slutat att tillverkas och tillverkaren inte längre tillhandahåller reservdelar. Enligt intervjuad tekniker vid hjälpmedelsservice fungerar rekonditioneringsprocessen väl och det är generellt sett få hjälpmedel i kö för rekonditionering. 11 ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en så kallad motorneuronsjukdom som leder till förlamningar. 12 Insatser såsom underhåll, tvättning, och renovering av hjälpmedlet för att återge ett gott skick till produkten. 20

22 5.8. Intern kontroll I verksamhetsstödet som Hjälpmedelsservice använder finns en rad rutinbeskrivningar och processdokument tillgängliga som stöd under hjälpmedelsprocessen. Bland annat finns stöddokument som beskriver processen från beställning av hjälpmedel till leverans, inköp och upphandling, rekonditionering, besiktning och utprovning. Hjälpmedelsnämnden har inte genomfört någon dokumenterad riskanalys eller antagit någon internkontrollplan: Det finns en rad bestämmelser enligt SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Därutöver finns en rad bestämmelser i landstingsstyrelsens vårddirektiv för medicintekniska produkter. Där framgår de bestämmelser som socialstyrelsens föreskrifter anger. Vi har dock noterat att vårdgivardirektivet skiljer sig i ett avseende. Enligt direktivet ska anmälan angående egentillverkade produkter ske till socialstyrelsen, medan socialstyrelsens föreskrifter anger Inspektionen för vård och omsorg. Enligt verksamhetschefen, som är anmälningsansvarig, sker utredning vid negativ händelse inom ramen för landstingets avvikelsehanteringssystem. Enligt uppgift utreds samtliga negativa händelser och tillbud. Hjälpmedelsservice är endast ansvarig för de produkter som förskrivits därifrån, det vill säga teknisk avancerade produkter, i samtliga fall återförs resultaten till de berörda. Enligt verksamhetschefen handlar avvikelserna till övervägande del om olyckor kopplade till elrullstolar där användaren inte följt de instruktioner som finns. På nästkommande sida finns en figur som beskriver processen för förskrivning, inköp och upphandling. 21

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Beslutad av Hjälpmedelsnämnden i Värmland 2005 12 09 (Utgåva 2 rev 2007-12-07) (Utgåva 3 rev 2011-10-14) Dnr LK/111747 1(7) Hjälpmedelnämnden

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland

Hjälpmedelsnämnden i Värmland LK/152888 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Reglemente Sekretariatet 2 7 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Anna-Lena Wingqvist Fullmäktige 2019-01-01 Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Nämndplan Hjälpmedelsnämnden

Nämndplan Hjälpmedelsnämnden Nämndplan Hjälpmedelsnämnden INNEHÅLL SYFTE...2 VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL...2 NÄMNDENS MÅL...2 FÖRUTSÄTTNINGAR SOM ÄR STYRANDE FÖR NÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE...2 NÄMNDENS UPPDRAG OCH FOKUS FÖR VERKSAMHETSÅRET

Läs mer

Kommunstyrelsen. Ärende 12

Kommunstyrelsen. Ärende 12 Kommunstyrelsen Ärende 12 Vård och stöd May Hansson, 0571-28153 may.hansson@eda.se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-10-27 Dnr: 2016-203 Sida 1(2) Avtal om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd Beredning Vårdutskottet

Läs mer

Reglemente för hjälpmedelsnämnden i Värmland

Reglemente för hjälpmedelsnämnden i Värmland Reglemente för hjälpmedelsnämnden i Värmland Sekretariatet, Administrativa staben 1,0 1 (5) Reglemente för hjälpmedelsnämnden i Värmland Landstinget i Värmland och Arvika-, Eda-, Filipstads-, Forshaga-,

Läs mer

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

Kommunstyrelsen. Ärende 14

Kommunstyrelsen. Ärende 14 Kommunstyrelsen Ärende 14 Vårdutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-04-10 9(24) 71 Revidering av riktlinje medicinska produkter Sammanfattning Riktlinjen "" inom vård och stöd har reviderats

Läs mer

Välkomna till Hjälpmedelscentralen Förskrivarutbildning

Välkomna till Hjälpmedelscentralen Förskrivarutbildning Välkomna till Hjälpmedelscentralen Förskrivarutbildning Hjälpmedelscentralen 2016-04-13 Att förskriva hjälpmedel Att förskriva hjälpmedel Vem? Vad? Ansvar? Vem bestämmer? Var kan man läsa? Att förskriva

Läs mer

Granskning av hjälpmedelsnämndens verksamhet under 2015

Granskning av hjälpmedelsnämndens verksamhet under 2015 LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 216-3-23 Anders Marmon Rev/1616 Granskning av hjälpmedelsnämndens verksamhet under 215 Rapport 2-15 Granskning av Hjälpmedelsnämndens verksamhet 215 Bakgrund Den

Läs mer

Granskning av hjälpmedelsnämndens verksamhet

Granskning av hjälpmedelsnämndens verksamhet LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Johan Magnusson Rev/14020 Granskning av hjälpmedelsnämndens verksamhet Rapport 3-14 Granskning av Hjälpmedelsnämndens verksamhet Bakgrund Den 1 juli

Läs mer

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Inledning I Hälso- och sjukvårdslagen finns grundläggande bestämmelser om den utrustning

Läs mer

Välkomna till Förskrivarutbildning

Välkomna till Förskrivarutbildning Välkomna till Förskrivarutbildning Hjälpmedelscentralen 2016-04-25 Att förskriva hjälpmedel Att förskriva hjälpmedel Vem? Vad? Ansvar? Vem bestämmer? Var kan man läsa? Hjälpmedel definition Författningar

Läs mer

AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt

Läs mer

Samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning

Samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning Samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning Norrbottens läns landsting, här kallad landstinget, och xxx kommun, här kallad kommunen, har träffat samverkansavtal

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 1 Revisorerna CLK Rev/ Granskning av Hjälpmedelsnämnden

LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 1 Revisorerna CLK Rev/ Granskning av Hjälpmedelsnämnden LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 1 Granskning av Hjälpmedelsnämnden granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom styrelser och nämndernas verksamhetsområde.

Läs mer

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad: 2017-11-09

Läs mer

13 Fastställa riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning för Stockholms läns landsting samt besluta om obligatorisk förskrivarutbildning HSN

13 Fastställa riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning för Stockholms läns landsting samt besluta om obligatorisk förskrivarutbildning HSN 13 Fastställa riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning för Stockholms läns landsting samt besluta om obligatorisk förskrivarutbildning HSN 2016-4403 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2016-4403

Läs mer

FALKENBERGS KOMMUNS 3.21 FÖRFATTNINGSSAMLING. REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 2001-11-01

FALKENBERGS KOMMUNS 3.21 FÖRFATTNINGSSAMLING. REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 2001-11-01 REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 Gäller fr o m 2001-11-01 Landstinget Halland samt Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs, Halmstads, La- Dnr 2001:238

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Förskrivnings- processen

Förskrivnings- processen Förskrivnings- processen September 2012 Bedöma behov av insatser Bedömning av hjälpmedelsbehov är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- vårdinsats Patientens totala situation ska analyseras Behoven

Läs mer

Samverkansavtal gemensam Hjälpmedelsnämnd mellan Landstinget Västmanland och kommunerna i Västmanlands län från

Samverkansavtal gemensam Hjälpmedelsnämnd mellan Landstinget Västmanland och kommunerna i Västmanlands län från RIKTLINJE 1 (7) Landstinget Västmanland och länets kommuner Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås har träffat följande överenskommelse

Läs mer

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Version 11, 2012-01-18 Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 13 februari 2012 Gällande från den 1 maj 2012 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-03-01 16 Riktlinjerna gäller från 2016-03-14 och som längst max 4 år Dokumentägare: Medicinskt

Läs mer

Granskning av hjälpmedelsnämndens verksamhet under 2014

Granskning av hjälpmedelsnämndens verksamhet under 2014 LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 215-3-25 Anders Marmon Rev/159 Granskning av hjälpmedelsnämndens verksamhet under 214 Rapport 15-14 Granskning av Hjälpmedelsnämndens verksamhet 214 Bakgrund Den

Läs mer

Användning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland

Användning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland (6) produkter inom Hälsooch sjukvården Med medicinteknisk produkt avses en produkt som enligt tillverkarens uppgift skall användas för att hos människor enbart eller i huvudsak. påvisa, förebygga, övervaka,

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 28/2015 April 2016 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Granskning av nämnden för funktionshinder och habilitering år 2013

Granskning av nämnden för funktionshinder och habilitering år 2013 Granskning av nämnden för funktionshinder och habilitering år 2013 Rapport nr 30/2013 Mars 2014 Eva Moe & Monika Norlin, Revisorer, revisionskontoret Innehåll 1 Sammanfattning... 3 1.1 Måluppfyllelse...

Läs mer

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Rutin/gäller för Äldreomsorgen, Funktionshinderverksamheten Borås Stad Namn/ämne ex När brukare inte öppnar dörren 1 Ur Borås Stads Styr- och

Läs mer

Granskning av hjälpmedelsnämndens verksamhet under 2010

Granskning av hjälpmedelsnämndens verksamhet under 2010 LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 20-03-6 Anders Marmon Rev/0047 Granskning av hjälpmedelsnämndens verksamhet under 200 Rapport 0-0 Granskning av hjälpmedelsnämndens verksamhet 200 Bakgrund Den

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Juridiken kring hjälpmedel

Juridiken kring hjälpmedel Juridiken kring hjälpmedel vem ansvarar för vad? D I NA JACOBSON I SAMARBET E MED H JÄLPMEDELSCENTER B L EKINGE K A R L S K R O N A D E N 2 3 M A J 2 0 1 8 Halvdagens innehåll Hälso- och sjukvårdens reglering

Läs mer

REVISIONSKONTORET REVISIONSRAPPORT Gemensam nämnd för samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter

REVISIONSKONTORET REVISIONSRAPPORT Gemensam nämnd för samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter REVISIONSKONTORET REVISIONSRAPPORT 2015 Gemensam nämnd för samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter Revisionsrapport 2 (6) 1 INLEDNING/BAKGRUND Regionens revisorer granskar

Läs mer

Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 19/2016 April 2017 Richard Norberg, revisionskontoret Diarienummer: REV 29:2-2016 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE

Läs mer

Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen!

Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen! Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen! och kompetensområde nutrition Lite om regler, ansvar och olika roller s uppdrag Specialistkompetens Information och utbildning Försörjning av hjälpmedel Uppdraget

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10 2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Granskning av kostnämnden i Lycksele år 2016

Granskning av kostnämnden i Lycksele år 2016 Granskning av kostnämnden i Lycksele år 2016 Rapport Gr 5/2016 Mars 2017 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2-2016 Diarienummer: 245167 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. MÅLUPPFYLLELSE...

Läs mer

Riktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP

Riktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP 2013-04-02 Rev 2015-08-10 Riktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP Styrdokument Lagen om medicintekniska produkter ( 1993:584 ) Socialstyrelsen föreskrifter om användning av medicintekniska

Läs mer

Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor

Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor Rapport nr 22/2015 Mars 2016 Eva Röste Moe, revisionskontoret Diarienummer: REV 16:2-2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE

Läs mer

Granskning år 2015 av patientnämnden

Granskning år 2015 av patientnämnden Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...

Läs mer

Hjälpmedelshantering - förstudie (avseende risken att hjälpmedelsansökan kan avslås med hänvisning till brist på budgetmedel)

Hjälpmedelshantering - förstudie (avseende risken att hjälpmedelsansökan kan avslås med hänvisning till brist på budgetmedel) Revisionskontoret PM NR 8/2014 Hjälpmedelshantering - förstudie (avseende risken att hjälpmedelsansökan kan avslås med hänvisning till brist på budgetmedel) Eva Tency Nilsson September 2014 Postadress:

Läs mer

Granskning år 2012 av patientnämnden

Granskning år 2012 av patientnämnden Granskning år 2012 av patientnämnden Rapport nr 22/2012 Februari 2013 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Revisionsfrågor...

Läs mer

Granskning av drifts- och servicenämnden. Karlstads kommun

Granskning av drifts- och servicenämnden. Karlstads kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av drifts- och servicenämnden Remmi Gimborn Nina Törling Karlstads kommun Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och

Läs mer

Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun

Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål

Läs mer

Landstingets internkontrollarbete år 2012

Landstingets internkontrollarbete år 2012 Landstingets internkontrollarbete år 2012 Rapport nr 33/2012 Mars 2013 Richard Norberg, Certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 2.1

Läs mer

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen 1 Välkommen Utbildning om nya förskrivningsprocessen Styrande dokument 2 3 Viktigare författningar Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Lagen om medicintekniska produkter Lagen om offentlig

Läs mer

Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad

Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad PROTOKOLL 1 (5) Hjälpmedelsnämnden i Värmland Plats Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad Beslutande landstinget, Annétthe Zettergren (M) ordförande landstinget, Mona Smedman (C) landstinget, Monica Iversen

Läs mer

Årsrapport NU-sjukvården Diarienummer REV

Årsrapport NU-sjukvården Diarienummer REV Årsrapport NU-sjukvården 2017 Diarienummer REV 2017 00067 Behandlad av revisorskollegiet den 14 mars 2018 Årsrapport NU-sjukvården, 2018-02-23 2 (6) Innehåll Årets granskning... 3 Styrelsens ansvar...

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Riktlinjer för Medicintekniska Produkter

Riktlinjer för Medicintekniska Produkter RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Medicintekniska Produkter Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140122 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Årlig granskning av Kostnämnden i Sollefteå Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av Kostnämnden i Sollefteå Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av Kostnämnden i Sollefteå 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV43 2(9) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har i samverkan med Sollefteå kommun bildat

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Svar revisionsrapport granskning av hjälpmedelsnämnden

Svar revisionsrapport granskning av hjälpmedelsnämnden Handläggare Datum Lars Axelsson 2019-01-15 0480-453800 070-5923028 Hjälpmedelsnämnden Svar revisionsrapport granskning av hjälpmedelsnämnden Förslag till beslut: Hjälpmedelsnämnden överlämnar nedanstående

Läs mer

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2013-05-28 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Sida 2 (10) Innehåll REGEL

Läs mer

Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per april 2014

Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per april 2014 Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per april 2014 Rapport nr 03/2014 Juni 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1 Sammanfattande analys... 3 2 Bakgrund... 4 2.1 Granskning

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 1 Revisorerna Rev/ Hjälpmedelsnämnden. - samordningsuppgifter, - kompetensuppgifter och stöduppgifter,

LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 1 Revisorerna Rev/ Hjälpmedelsnämnden. - samordningsuppgifter, - kompetensuppgifter och stöduppgifter, LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 1 Granskning av hjälpmedelsnämndens verksamhet 2006 Bakgrund Den 1 juli 2004 bildades en mellan kommunerna och landstinget gemensamma nämnd, hjälpmedelsnämnden, i syfte att samverka

Läs mer

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen

Läs mer

Granskning år 2013 av nämnderna för folkhälsa och primärvård

Granskning år 2013 av nämnderna för folkhälsa och primärvård Granskning år 2013 av nämnderna för folkhälsa och primärvård Rapport nr 33/2013 Mars 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 1.1 Tillfredsställande måluppfyllelse...

Läs mer

Reglemente för Gemensam Nämnd Vård, Omsorg och Hjälpmedel "DEN GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR VARD, OMSORG OCH HJÄLPMEDEL"

Reglemente för Gemensam Nämnd Vård, Omsorg och Hjälpmedel DEN GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR VARD, OMSORG OCH HJÄLPMEDEL KOMMUNSTYRELSENS HANDLING~NR2S/2011 Reglemente för Gemensam Nämnd Vård, Omsorg och Hjälpmedel VOHJS 12/11, Bilaga L FÖRSLAG TILL REGLEMENTE FÖR "DEN GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR VARD, OMSORG OCH HJÄLPMEDEL"

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Sida 1 (5) 2014-09-25 Handläggare Kjell Carlsson, Britt-Marie Johansson Telefon: 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2014-10-23 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Ärende- och dokumenthantering

Ärende- och dokumenthantering www.pwc.se Revisionsrapport Ärende- och dokumenthantering Robert Bergman Projektledare 2016 Christer Marklund Kvalitetssäkrare Mars/2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund...

Läs mer

BILAGA C. Samarbetsorganisationen Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland

BILAGA C. Samarbetsorganisationen Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland BILAGA C Samarbetsorganisationen Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Bilaga C Samarbetsorganisationen - Samarbete och styrning

Läs mer

Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden 2015 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2016-04-08 16REV20 2(7) Sammanfattning Granskningen visar att Patientnämnden - Etiska nämnden har arbetat

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2016 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll

Granskning av årsredovisning 2016 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll Landstingets revisorer 2017-03-28 Rev/17010 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av årsredovisning 2016 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2007-12-18 Anneli Hafström Anneli Hafström 2 2009-02-27 Anneli Hafström Anneli Hafström 3 2011-09-16 Ulrika Ström, Kicki Färnlöf Ulrika Ström, Kicki Färnlöf

Läs mer

LD Hjälpmedel är sammankallande. Mötesform är i första hand telefon-/ videokonferens och i andra hand personliga möten.

LD Hjälpmedel är sammankallande. Mötesform är i första hand telefon-/ videokonferens och i andra hand personliga möten. 2 1(6) SORTIMENTSGRUPPER Uppdrag enligt avtal för Hjälpmedelsnämnden Dalarna Grupperna utarbetar på uppdrag av förslag till riktlinjer och beskriver både hjälpmedel/produkter och ny teknik samt dess konsekvenser

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd

Läs mer

Yvonne Kristoffersen (SIV) (Region Värmland) Linda Johansson (S) (Region Värmland) Mats Sandström (S) utsågs jämte ordföranden justera protokollet.

Yvonne Kristoffersen (SIV) (Region Värmland) Linda Johansson (S) (Region Värmland) Mats Sandström (S) utsågs jämte ordföranden justera protokollet. ^Region st^ Värmland Hj älpmedelsnämnd Plats och tid Skogsstjärnan, psykiatrihuset (Älvgatan 652, 30 Karlstad), kl.09:00-10:45 Beslutande Henrik Samuelsson (M) (ordförande) (Region Värmland) Eva Frykenberger

Läs mer

Riktlinje medicinsktekniska produkter (MTP)

Riktlinje medicinsktekniska produkter (MTP) Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Giltig f o m: 2018 11 26 Lagstiftning, föreskrift:

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Privata vårdgivare förstudie

Privata vårdgivare förstudie Revisionskontoret AM/KS Rev/15021 Privata vårdgivare förstudie Rapport 5-15 Privata vårdgivare, förstudie Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER DATUM 2010-12-29 BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND Hälsoval i Primärvården innebär att konkurrensneutralitet ska råda mellan privata och offentliga

Läs mer

Kungsörs kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 8

Kungsörs kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 8 Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 8 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Svar på revisionsfrågorna 1 1.2 Bedömning

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Styrdokument Hälso- och sjukvård. Vård och omsorgsnämnden

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Styrdokument Hälso- och sjukvård. Vård och omsorgsnämnden Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Styrdokument Hälso- och sjukvård Vård och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ingela Mindemark Mas VON.2015.79

Läs mer

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Dock finns det ett antal punkter som kräver åtgärder från hälso- och sjukvårdens

Dock finns det ett antal punkter som kräver åtgärder från hälso- och sjukvårdens 1(2) 23 januari 2006 hs 2006/0010 Hälso- och sjukvårdsnämnden Kvalitetssäkring av medicinteknisk utrustning, Hälso- och sjukvårdsnämnden har mottagit revisionsrapport; Granskning av kvalitetssäkring av

Läs mer

Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedels uppdrag till driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa

Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedels uppdrag till driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa 1(5) Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedels uppdrag till driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel ansvarar för hjälpmedelsförsörjningen i

Läs mer

Instruktion. Användning av personlyftar och lyftselar i Norrköpings kommun. Framtagen av: Medicinskt ansvariga Förflyttningsteamet

Instruktion. Användning av personlyftar och lyftselar i Norrköpings kommun. Framtagen av: Medicinskt ansvariga Förflyttningsteamet Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Förflyttningsteamet Godkänd och fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Personlyftar Lyftselar Diarienummer: VON F2017/00305 003 Giltig fr.o.m.

Läs mer

Hur tas hjälpmedelssortimentet i Västra Götaland fram?

Hur tas hjälpmedelssortimentet i Västra Götaland fram? Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel 0 (7) Utvecklingsarbete sortimentsarbete 2015/2016 En arbetsgrupp med representanter från samordningsfunktionen, vårdgivare och Hjälpmedelscentralen

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Granskning av behörigheter till journalsystemet

Granskning av behörigheter till journalsystemet Granskning av behörigheter till journalsystemet Rapport nr 18/2015 Februari 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 61:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER...

Läs mer

Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade

Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Revisionsrapport* Uppföljning avseende granskning av Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Bollnäs Kommun Februari 2007 Margaretha Larsson *connectedthinking

Läs mer

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar

Läs mer

Dnr DSN-2014-19 Dpl. Dpl sid 1 (5) T IT-enhetenn. Inledning. servicenämnden. ka kommuner. Till grund. utveckling. karlstad.se

Dnr DSN-2014-19 Dpl. Dpl sid 1 (5) T IT-enhetenn. Inledning. servicenämnden. ka kommuner. Till grund. utveckling. karlstad.se Dnr DSN-2014-19 Dpl sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET T IT-enhetenn 2015-01-23 (reviderad) Anna Hamr, 054-540 81 69 anna.hamr@ @karlstad.se Verksamhetsplan 2015 drifts- ochh servicenämnden Dnr DSN-2014-19

Läs mer

Regionens uppföljning av externa utförare inom primärvården

Regionens uppföljning av externa utförare inom primärvården Regionens uppföljning av externa utförare inom primärvården Dnr: Rev 34-2011 Genomförd av: Revisionsenheten Vilhelm Rundquist Behandlad av Revisorskollegiet den 14 december 2011 Regionens uppföljning av

Läs mer

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter SN-2016/191

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter SN-2016/191 Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-09-22 85 Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter SN-2016/191 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCIAL OMSORG SID 1 (3) 2009-08-26 Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg Inledning Av bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och

Läs mer

LANDSTINGSREVISIONEN. Vård av äldre. Rapport nr 12/2016

LANDSTINGSREVISIONEN. Vård av äldre. Rapport nr 12/2016 Vård av äldre Rapport nr 12/2016 Januari 2017 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 12:2 2016 Innehåll 1 SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 2 BAKGRUND... 4 2.1 REVISIONSFRÅGOR... 4 2.2 REVISIONSKRITERIER...

Läs mer

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Revisionsrapport Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Karlstads kommun Maria Jäger Cert. kommunal revisor Granskning av den gemensamma drifts- och servicenämnden Innehållsförteckning Sammanfattande

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Ansvarsutövande: Kommunstyrelsen Sundsvalls kommun

Ansvarsutövande: Kommunstyrelsen Sundsvalls kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Kommunstyrelsen Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet

Läs mer

Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd

Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd SAMVERKANSAVTAL 1 (5) 1 PARTER Region Uppsala, Region Västmanland och Landstinget Sörmland, nedan kallat parterna, har träffat följande överenskommelse om gemensam Ambulansdirigeringsnämnd. Region Västmanland

Läs mer