Kallelse / Underrättelse Kommunfullmäktige Utskicksdatum

Transkript

1 Kallelse / Underrättelse Kommunfullmäktige Utskicksdatum Kommunfullmäktige kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Plats: Tisdagen den 27 november 2018 kl. 17:30 OBS tiden! Thalia, Folkets Hus, Alvesta Ledamöter Per Ribacke (S) Frida Christensen (S) Sebastian Ohlsson (S) Edina Maslac (S) Lars-Olof Petersson (S) Anita Lindstedt (S) Robert Olesen (S) Martina Lundström (S) Tomas Hedevik (S) Lavinia Strömberg (S) Peter Johansson (S) Sofie Årdh (S) Otto Berglund (S) Linda Gustavsson (S) Thomas Haraldsson (C) Cristina Haraldsson (C) Hagart Valtersson (C) Heléne Andersson (C) Kim Lindstedt (C) Monica Pihl (C) Sven Sunesson (C) Hanna Evelyndotter (MP) Thomas Johnsson (M) Claudia Crowley Sörensson (M) Björn Tisjö (M) Matz Athley (M) Helen Gustavsson (M) Tomas Öhling (M) Gunilla Gustafsson (M) Mikael Johansson (M) Rune Gustafsson (M) Veronika Kobak (M) David Kristiansson (SD) Oskar Andersson (SD) Heléne Nydén (SD) Anette Lindström (SD) Yvonne Erlandsson (SD) Robin Berg (SD) Ulf Gustafsson (SD) Lars-Olof Franzén (AA) Jan-Eric Svensson (AA) Isabell Barindelli (AA) Suzanne Karlsson (AA) Anders Sandgren (AA) Christer Brincner (KD) Roxana Sepulveda (KD) Hans Svensson (V) Björn Nilsson (V) Ulf Larsson (L) Ersättare Mats Martinsson (S) Lisbeth Holmqvist (S) Torbjörn Svensson (S) Ros-Marie Larsson (S) Peter Öhman-Danforth (S) Yvonne Martinsson (S) Daniel Larsson (S) Jonas Engkvist (C) David Johansson (C) Nina Rydström (C) Sven-Åke Berggren (C) Anita Thörn von Rosen (MP) Robert Öström (MP) Niclas Salomonsson (M) John-Erik Pettersson (M) Kajsa Sivertsson (M) Kia Johnsson (M) Katarina Tuneskog (M) Nellie Nieminen(SD) Jens Arnebert (SD) Friedrik Jonsson (SD) Flor de Maria Ticeran V (AA) Jan Franzén (AA) Mikael Nilsson (AA) Britt-Marie Olsson (KD) Nova S Gyllensten (KD) Dumitru Drugas (V) Fredrik Jakobsson (V) Tim Kamfjord-Karlsson (L) Britta Bünger (L) Om du inte kan närvara kalla ersättare samt meddela förändringen genom att kontakta ditt parti samt kommunsekreteraren på magdalena.glusniewska@alvesta.se eller

2 Kallelse / Underrättelse Kommunfullmäktige Utskicksdatum Förteckning över kommunfullmäktiges ärenden den 27 november Närvaro 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. Presentation av kommunfullmäktiges ledamöter 5. Allmänhetens frågestund 6. Anmälan av motioner 7. Aktuellt från revisorerna 8. Information från ordföranden 9. Svar på motion (KD) om taklyftar på alla äldreboenden 10. Svar på motion (SD) angående minskad avgift vid begäran om kopior om allmänna handlingar 11. Beslut om sammanträdesplan för år Beslut om skattesats för år Beslut om mål och budget 2019 med plan Utökad budget Orrakullens industriområde, etapp Förslag till renhållningstaxa för hushållsavfall Revidering av VA-taxa Beslut om förnyad borgensförbindelse för Kommuninvest 18. Överlämnande av vissa allmänna handlingar från Alvesta kommuns överförmyndarnämnd till överförmyndarnämnden östra Kronoberg 19. Förslag till ändring av antal ledamöter i kultur- och fritidsnämnd 20. Ändring av reglemente för kommunrevisionen 21. Uppdrag som andre vice ordförande i AllboHus och Alvesta Energi m fl bolag 22. Uppföljning av obesvarade medborgarförslag och motioner 23. Redovisning av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS 24. Anmälan från nämnden för individ-och familjeomsorg om överskridande av budget 25. Anmälan från omsorgsnämnden om överskridande av budget 26. Anmälan från utbildningsnämnden om överskridande av budget 27. Anmälan av interpellationer och frågor 28. Val och entledigande 29. Val av kommunstyrelsen för mandatperioden Val av krisledningsnämnd för mandatperioden

3 Kallelse / Underrättelse Kommunfullmäktige Utskicksdatum Val av nämnden för individ-och familjeomsorg för mandatperioden Val av nämnden för myndighetsutövning för mandatperioden Val av nämnden för samhällsplanering för mandatperioden Val av omsorgsnämnd för mandatperioden Val av utbildningsnämnd för mandatperioden Val av valnämnd för mandatperioden Val av vägnämnd för mandatperioden Val av överförmyndarnämnd för mandatperioden Val av kultur- och fritidsnämnd för mandatperioden Val av styrelse för Alvesta renhållning AB för mandatperioden Val av styrelse för Allbohus AB för mandatperioden Val av styrelse för Kommunföretag AB för mandatperioden Val av styrelse för Alvesta Utveckling AB för mandatperioden Val av styrelse för Alvesta Elnät AB, Alvesta Energi AB och BIVA för mandatperioden Val av revisorer till kommunförvaltningen för mandatperioden Meddelanden

4 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunfullmäktige KF Fastställande av dagordning 3 Redogörelse Ordföranden frågar kommunfullmäktige om utskickad dagordning kan godkännas och behandlas på dagens sammanträde: 1. Närvaro 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. Presentation av kommunfullmäktiges ledamöter 5. Allmänhetens frågestund 6. Anmälan av motioner 7. Aktuellt från revisorerna 8. Information från ordföranden 9. Svar på motion (KD) om taklyftar på alla äldreboenden 10. Svar på motion (SD) angående minskad avgift vid begäran om kopior om allmänna handlingar 11. Beslut om sammanträdesplan för år Beslut om skattesats för år Beslut om mål och budget 2019 med plan Utökad budget Orrakullens industriområde, etapp Förslag till renhållningstaxa för hushållsavfall Revidering av VA-taxa Beslut om förnyad borgensförbindelse för Kommuninvest 18. Överlämnande av vissa allmänna handlingar från Alvesta kommuns överförmyndarnämnd till överförmyndarnämnden östra Kronoberg 19. Förslag till ändring av antal ledamöter i kultur- och fritidsnämnd 20. Ändring av reglemente för kommunrevisionen 21. Uppdrag som andre vice ordförande i AllboHus och Alvesta Energi m fl bolag 22. Uppföljning av obesvarade medborgarförslag och motioner 23. Redovisning av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS 24. Anmälan från nämnden för individ-och familjeomsorg om överskridande av budget 25. Anmälan från omsorgsnämnden om överskridande av budget 26. Anmälan från utbildningsnämnden om överskridande av budget 27. Anmälan av interpellationer och frågor 28. Val och entledigande 29. Val av kommunstyrelsen för mandatperioden Val av krisledningsnämnd för mandatperioden Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

5 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunfullmäktige 31. Val av nämnden för individ-och familjeomsorg för mandatperioden Val av nämnden för myndighetsutövning för mandatperioden Val av nämnden för samhällsplanering för mandatperioden Val av omsorgsnämnd för mandatperioden Val av utbildningsnämnd för mandatperioden Val av valnämnd för mandatperioden Val av vägnämnd för mandatperioden Val av ledamot till gemensam överförmyndarnämnd Östra Kronoberg för mandatperioden Val av kultur- och fritidsnämnd för mandatperioden Val av styrelse för Alvesta renhållning AB för mandatperioden Val av styrelse för Allbohus AB för mandatperioden Val av styrelse för Kommunföretag AB för mandatperioden Val av styrelse för Alvesta Utveckling AB för mandatperioden Val av styrelse för Alvesta Elnät AB, Alvesta Energi AB och BIVA för mandatperioden Val av revisorer till kommunförvaltningen för mandatperioden Meddelanden Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna dagordningen. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

6 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) Kommunfullmäktige KF KS 2018/ Allmänhetens frågestund 5 Redogörelse Allmänheten ska, i enlighet med 24 i kommunfullmäktiges arbetsordning, vid varje sammanträde med kommunfullmäktige beredas tillfälle att ställa frågor inom Alvesta kommuns kompetensområde. Tid som är avsatt för allmänhetens frågestund är cirka kl. 18:30 till 19:00. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

7 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) Kommunfullmäktige KF Anmälan av motioner 6 Redogörelse Sedan föregående sammanträde har inga motioner inkommit till kommunfullmäktige. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

8 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) Kommunfullmäktige KF KS 2018/ Aktuellt från revisorerna 7 Redogörelse Revisorerna informerar kommunfullmäktige om aktuella frågor/ärenden. Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar informationen. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

9 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) Kommunfullmäktige KF KS 2018/ Information från ordföranden 8 Redogörelse Kommunfullmäktiges ordförande informerar kommunfullmäktige om aktuella frågor/ärenden. Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar informationen. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

10 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) Kommunfullmäktige KF KS 2018/ Svar på motion (KD) angående montering av taklyftar på alla kommunens särskilda boenden 9 Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsen, daterat den 13 november Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 30 oktober Tjänsteskrivelse från omsorgsförvaltningen, daterad den 10 oktober Protokoll från omsorgsnämnden, daterad den 1 oktober Motion, daterad den 27 mars Redogörelse I en motion som inkom den 27 mars 2018 föreslår Christer Brincner (KD) att taklyftar sätts in på alla äldreboende i Alvesta kommun. Christer Brincner anför i sin motion att undersköterskor har en tung arbetsmiljö och att taklyftar skulle bidra till minskad sjukfrånvaro bland undersköterskor. Omsorgsförvaltningen en har yttrat sig i ärendet. Förvaltningen har undersökt hur det ser ut med användningen av taklyftar på andra kommuner. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Motionen avslås 2. Omsorgsnämnden förutsetts omfördela pengar inom sin investeringsbudget till taklyftar efter behov. Protokollet skickas till Motionsställaren Omsorgsförvaltningen Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

11 fflöorr»'e"maun f Kommunstyrelsen SammanträdesprotokoIl Sammanträdesdatum Sida 7(41) KS g 130 KS 201 8/ Svar på motion (KD) angående montering av taklyftar på alla kommunens särskilda boenden Beslutsunderlag 1. Protokoll från kornrnunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 30 oktober Tjänsteskrivelse från omsorgsförvaltningen, daterad den lo oktober Protokoll från omsorgsnämnden, daterad den I oktober Motion,dateradden27mars20l8. Redogörelse I en motion som inkom den 27 mars 2018 föreslår Christer Brincner (KD) att taklyftar sätts in på alla äldreboende i Alvesta kommun. Christer Brincner anför i sin motion att undersköterskor har en tung arbetsmiljö och att taklyftar skulle bidra till minskad sjukfrånvaro bland undersköterskor. Omsorgsförvaltningen en har yttrat sig i ärendet. Förvaltningen har undersökt hur det ser ut med användningen av taklyftar på andra kornmuner. Beslut Kornrnunstyrelsen föreslår kornmunfullmäktige besluta att: 1. Motionen avslås 2. Omsorgsnämnden förutsetts omfördela pengar inom sin investeringsbudget till taklyftar vid behov. Protokollet skickas till Kornmunfiillmäktige Utdragsbestyrkande

12 Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott " (26) KS AU g 116 KS 2018/ Svar på motion (KD) angående montering av taklyftar på alla kommunens särskilda boenden Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från omsorgsförva1tningen, daterad den IO oktober Protokoll från omsorgsnämnden, daterad den 1 oktober Motion,dateradden27mars2018. Redogörelse I en motion som inkom den 27 mars 2018 föreslår Christer Brincner (KD) att taklyftar sätts in på alla äldreboende i Alvesta kommun. Christer Brincner anför i sin motion att undersköterskor har en tung arbetsmiljö och att taklyftar skulle bidra till minskad sjukfrånvaro bland undersköterskor. Omsorgsförvaltningen har yttrat sig i ärendet. Förvaltningen har undersökt hur det ser ut med användningen av taklyftar på andra kommuner. Thomas Johnsson (M) deltar inte i beslutet. Beslut Arbetsutskottet föreslår kornmunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. Motionen avslås 2. Omsorgsnämnden förutsetts omfördela pengar inom sin investeringsbudget till taklyftar efter behov. Protokollet skickas till Kommunstyrelsen Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

13 Omsorgsförvaltningen Staben Peggy Hall Förvaltningssekreterare Tel E-post: Tjänsteskrivelse Datum Dnr NOH 2018/ Omsorgsnämnden Svar på motion (KD) angående montering av taklyftar på alla kommunens särskilda boenden Sammanfattning av ärendet I en motion från Christer Brincner (KD) föreslås att Alvesta kommun avsätter 1 miljon kronor årligen till att sätta in taklyftar på alla särskilda boenden i kommunen. Detta mot bakgrund av att det, förutom några undantag, saknas taklyftar på de särskilda boendena och att personalen har en tung arbetsmiljö då de golvlyftar som finns är tunga att köra och sliter på personalens axlar, ryggar och handleder. I motionen framförs att taklyftar skulle vara en bra åtgärd för att minska sjukfrånvaron bland omsorgspersonalen. Redogörelse I huvudsak används idag golvlyftar vid förflyttningar av omsorgstagare på särskilt boende där hjälpmedel vid förflyttning behöver användas. Taklyftar finns för närvarande installerat i 18 lägenheter 1 av de totalt 254 lägenheterna i särskilt boende 2. En arbetsterapeut gör bedömningen av omsorgstagarens behov av lyfthjälpmedel. I de fall bedömning görs att taklyft krävs kan detta monteras upp i lägenheten utefter behov. Förvaltningen har undersökt hur det ser ut med användningen av taklyftar i andra kommuner. Det är vanligt att man har som standard att i nybyggnationer förbereda för taklyft och/eller sätta in taklyft (takskenor) i alla lägenheter, däremot är det inte lika vanligt att man har taklyft även i samtliga lägenheter i särskilt boende i det befintliga beståndet. Ur arbetsmiljöperspektiv finns det fördelar med taklyftar gentemot golvlyftar. Taklyften är lättare och smidigare att manövrera vilket minskar mängden tunga arbetsmoment. Med en taklyft finns det även mer plats invid 1 Fördelat enligt följande: Högåsen 3 st, Bryggaren 2 st, Björkliden 1 st, Asken 5 st, Torsgården 4 st och Furuliden 3 st. Det finns även 10 st inom Funktionsstöd som inte beaktas här eftersom motionen avser lägenheter i särskilt boende. 2 Lägenheterna på Bryggaren är medräknade i totalbeståndet. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Gärdesvägen Alvesta vx omsorg@alvesta.se

14 2(3) exempelvis sängen vilket gör att personalen kan komma närmare. Vidare är taklyften lättare att rengöra än en golvlyft. 1 Ur omsorgstagarens perspektiv finns också fördelar med taklyft. Taklyften bedöms bland annat vara bekvämare eftersom den gungar mindre. Golvlyften kräver mycket golvyta vilket begränsar möjligheterna till möblering. Negativt ur omsorgstagarperspektiv kan vara att takskenor finns i samtliga lägenheter, även hos personer som inte har behov av dem, vilket kan bidra till att skapa en institutionell miljö istället för en hemmiljö. 2 Enligt förslaget i motionen ska en miljon kronor avsättas årligen till installation och inköp av taklyftar. Priset för en taklyft enligt nuvarande avtal är kronor 3. Taklyften består i princip av två delar, dels takskenorna som monteras i lägenheten samt själva lyftmotorn som kan flyttas efter behov. Bedömningen är att det i nuläget skulle räcka att ha lyftmotorer motsvarande 30 procent av lägenheterna för att täcka behovet. Priset för en lyftmotor ligger på ca kronor enligt nuvarande avtal. Priset för installation och montering av takskenor varierar dock beroende på förutsättningarna i lägenheterna, både vad gäller dess utformning och om innertaket är tillräckligt förstärkt. Detta behöver i så fall undersökas inför en eventuell installation i samtliga lägenheter och en mer precis kostnadskalkyl behöver tas fram för att bedöma under hur många år medel behöver avsättas. En grov överslagsräkning för kostnaden att installera taklyftar i alla lägenheter i särskilt boende visar att investeringskostnaden skulle bli ca 4 miljoner kronor 4. I det fallet har inte lägenheterna på Bryggaren räknats med. En mer precis kalkyl över investeringsutgiftens konsekvens på driften behöver i så fall tas fram. Omsorgsförvaltningens bedömning Omsorgsförvaltningen ser inte att nyttan av att taklyftar installeras på samtliga befintliga särskilda boenden i kommunen motsvarar kostnaden för investeringen. Omsorgsförvaltningen ser dock att det i vissa situationer finns fördelar med taklyft. En höjning av befintlig investeringsbudget för tekniska hjälpmedel skulle möjliggöra att fler taklyftar skulle kunna monteras utefter var verksamheten bedömer att behovet är störst istället för att monteras i samtliga lägenheter. 1 Underlag inhämtat från bland annat Skellefteå kommun som inför projektering av ett nytt särskilt boende gjort en utvärdering av olika lyftalternativ. 2 Se not 1 ovan. 3 I priset är inkluderat kostnad för installation. Avtalet löper ut vid årsskiftet och upphandling av ett nytt pågår. Vid en installation av takliftar i samtliga särskilda boenden skulle det eventuellt kunna finnas möjlighet att få ett lägre pris. 4 Baserat på att lyftmotor endast köps in till 30 procent av skenorna.

15 3(3) Omsorgsförvaltningens förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Motionen avslås. 2. Från 2019 utöka omsorgsnämndens investeringsbudget med kronor vilka avsätts för tekniska hjälpmedel i form av taklyftar. Mats Hoppe Förvaltningschef

16 Alvesta l-\ommun Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 16(22) ON 61 Dnr 2018/ Besvarande av motion (KD) om taklyftar på särskilt boende Beslutsunderlag l. ON AU 59, 19 september Tjänsteskrivelse, 1 O september Motion (KD) om takliftar på alla äldreboenden Redogörelse I en motion från Christer Brincner (KD) föreslås att Alvesta kommun avsätter 1 miljon kronor årligen till att sätta in taklyftar på alla särskilda boenden i kommunen. Detta mot bakgrund av att det, förutom några undantag, saknas taklyftar på de särskilda boendena och att personalen har en tung arbetsmiljö då de golvlyftar som finns är tunga att köra och sliter på personalens axlar, ryggar och handleder. I motionen framförs att taklyftar skulle vara en bra åtgärd för att minska sjukfrånvaron bland omsorgspersonalen. Beredning ON AU 59 Beslut Omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. Motionen avslås. 2. Från 2019 utöka omsorgsnämndens investeringsbudget med kronor vilka avsätts för tekniska hjälpmedel i form av taklyftar. Protokollet ska skickas till Kommunstyrelsen Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

17 Undersköterskorna i Alvesta kommun har en tung arbetsmiljö då det saknas taklyftar på kommunens äldreboenden, förutom med något undantag. De gomyftar som finns i dag är mycket tunga att köra och sliter på personalens axlar, ryggar och handleder. Därför vill vi Kristdemokraterna i Alvesta kommun avsätta1 miljon kronor/år för att sätta in takliftar på alla äldreboenden. Detta skulle vara en bra åtgärd för att minska sjukfrånvaron bland Undersköterskor. Hälsningar Christer J3fincner KD,iyAlvesta 'l --«Golvlyft Exempel på hur det kan se ut i ett rum där taklyft är monterad. I

18 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) Kommunfullmäktige KF KS 2018/ Svar på motion (SD) om minskad avgift vid begäran om kopior av allmänna handlingar 10 Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsen, daterat den 13 november Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 30 oktober Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 15 oktober Motion, daterad den 7 maj Redogörelse I en motion som inkom den 7 maj 2018 föreslår David Kristiansson (SD) att sänka avgifter för kopior på allmänna handlingar, att personer som är direkt berörda av ett ärende undantas från avgift och att kommunen erbjuder att skicka offentliga handlingar digitalt avgiftsfritt. David Kristiansson anför i sin motion att det inte ska vara en klassfråga huruvida en har råd att ta del av offentliga handlingar och att avgiften avskräcker invånarna från att begära ut handlingarna. Kommunledningsförvaltningen har yttrat sig i ärendet. Kommunen har sedan 1 oktober 2010 en taxa (se bilaga) som bygger på den statliga avgiftsförordningen och taxan har inte räknats upp sedan Nivån på avgifterna ligger i nivå eller lägre mot vad andra kommuner normalt tar ut. Motionens förslag enligt punkt 3 och 4 är redan tillgodosedda i kommunen och kommunen erbjuder att skicka ut offentliga handlingar digitalt avgiftsfritt. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad med hänvisning till kommunledningsförvaltningens yttrande. Protokollet skickas till Motionsställaren Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

19 miaiu'i?naun f Kommunstyrelsen SammanträdesprotokolI Sammanträdesdatum Sida 8(41 ) KS 5131 KS 2018/ Svar på motion (SD) om minskad avgift vid begäran om kopior av allmänna handlingar Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 30 oktober Tjänsteskrivelse från kornmunledningsförvaltningen, daterad den 15 oktober Motion, daterad den 7 maj Redogörelse I en motion som inkom den 7 maj 2018 föreslår David Kristiansson (SD) att sänka avgifter för kopior på allmänna handlingar, att personer som är direkt berörda av ett ärende undantas från avgift och att kornmunen erbjuder att skicka offentliga handlingar digitalt avgiftsfritt. David Kristiansson anför i sin motion att det inte ska vara en klassfråga huruvida en har råd att ta del av offentliga handlingar och att avgiften avskräcker invånarna från att begära ut handlingarna. Kommunledningsförvaltningen har yttrat sig i ärendet. Kommunen har sedan l oktober 2010 en taxa (se bilaga) som bygger på den statliga avgiftsförordningen och taxan har inte räknats upp sedan Nivån på avgiftema ligger i nivå eller lägre mot vad andra kornrnuner normalt tar ut. Motionens förslag enligt punkt 3 och 4 är redan tillgodosedda i kornmunen och komrnunen erbjuder att skicka ut offentliga handlingar digitalt avgiftsfött. Yrkanden David Kristiansson (SD) yrkar bifall till föreliggande förslag till beslut med tilläggsyrkandet att punkt 4 i motionen ska bifallas. Beslutsgång Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut. Ett är arbetsutskottets förslag till beslut om att besvara motionen och David Kristianssons (SD) tilläggsyrkande. Ordföranden ställer förslagen till beslut mot varande och finner per acklamation att kornmunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag till beslut och avslår tilläggsyrkandet. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

20 m:om'e"maun f Kommunstyrelsen SammanträdesprotokoIl Sammanträdesdatum Sida 9(41 ) Beslut Komrnunstyrelsen föreslår kornrnunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med hänvisning till kornmunledningsförvaltningens yttrande. Protokollet skickas till Kornmunfullmäktige Justeringsmännens sign i Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

21 Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-' (26) KS AU 5117 KS 2018/ Svar på motion (SD) om minskad avgift vid begäran om kopior av allmänna handlingar Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kommun1edningsförvaltningen, daterad den 15 oktober Motion, daterad den 7 maj Redogörelse I en motion som inkom den 7 maj 2018 föreslår David Kristiansson (SD) att sänka avgifter för kopior på allmänna handlingar, att personer som är direkt berörda av ett ärende undantas från avgift och att kornmunen erbjuder att skicka offentliga handlingar digitalt avgiftsfritt. David Kristiansson anför i sin motion att det inte ska vara en klassfråga huruvida en har råd att ta del av offentliga handlingar och att avgiften avskräcker invånarna från att begära ut handlingarna. Kommun1edningsförvaltningen har yttrat sig i ärendet. Komrnunen har sedan 1 oktober 2010 en taxa (se bilaga) som bygger på den statliga avgiftsförordningen och taxan har inte räknats upp sedan Nivån på avgifterna ligger i nivå eller lägre mot vad andra kornmuner normalt tar ut. Motionens förslag enligt punkt 3 och 4 är redan tillgodosedda i kommunen och kommunen erbjuder att skicka ut offentliga handlingar digitalt avgiftsfritt. Beslut Arbetsutskottet föreslår kornmunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med hänvisning till kornmunledningsförva1tningens yttrande. Protokollet skickas till Kornmunstyrelsen Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

22 Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Kjell Rosenlöf T f kanslichef Tel E-post: kjell.rosenlof@alvesta.se Yttrande Kommunstyrelsen Yttrande över motion om minskad avgift för kopior av allmänna handlingar David Kristiansson (SD) har i en motion daterad föreslagit att avgifter för kopior på allmänna handlingar sänks, att personer som är direkt berörda av ett ärende undantas från avgift och att kommunen erbjuder att skicka offentliga handlingar digitalt avgiftsfritt. Kommunen har sedan 1 oktober 2010 en taxa (se bilaga) som bygger på den statliga avgiftsförordningen. Taxan har inte räknats upp sedan 2010 och tillämpas numera sällan eftersom alltmer kommunikation sker digitalt, t ex via e-post. Nivån på avgifterna ligger i nivå eller lägre mot vad andra kommuner normalt tar ut. Motionens förslag enligt punkt 3 och 4 är tillgodosedda i kommunen. Personer som är direkt berörda i ett ärende ( sakägare ) behöver inte betala för kopior och kommunen erbjuder att skicka ut offentliga handlingar digitalt avgiftsfritt. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen med hänvisning till kommunledningsförvaltningens yttrande. Stefan Karlsson t f kommunchef Kjell Rosenlöf t f kanslichef Bilaga Nuvarande avgiftstaxa för kopior, KF 50/2010 Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx kommunen@alvesta.se

23 Motion: Minskad avgift vid begä«oi'i öin kopior av allmänna handlingar Frönoch med1oktober 2010infördesen taxa vid kopieringav allmönna handlingar.priserna ör följande: "EnIigtavgiftsförordningenär avgiflen för handtingarpå mer än tio sidor 50 kronoroch två kronorpersida för varie föliande sida. Förordningenger ävenrättattta uten avgifl för porto om försändelsenväger mer än 20 gmm, samteventuefl avgiftförpostförskott." Detär beklagligt att det som medborgore ska vam en klassfrägahuruvida man har röd aff ta del av offentligo hondlingar. Detbörses som en sjölvklarhetatt kommunen ska vara behjölpligo nör engagerade medborgare visar intresseför vad som hönder och sker i kommunen.den höga avgiften skickarsnarare signalen aft man som medborgare är besvörligoch har med hög sannolikhef flera gönger avskröckfinvänaresorn hört ov sig och begön ut handlingar. Enkraftigf minskad avgifthode isfölletskickatsignalen aff kommunen uppmunfmr samhöllsengogemang. Detökar ocksötillgönglighetenför de med lägre inkomst,vilketör av yiiersfo vikt dä möjlighetentill insyni kommunensverksomhetinte ska vara beroende av ens inkomst. Svviigvdtsmukiuföiiiu yikar pö oft kommunfullmäktige ger berörd instans iuppdrag: 1. Aft man ser över den fosta taxan pö 50 kr. 2. Att ovgtften på tvö kronor per sida sänks. 3. Att personer som är direkt beförda av ärendet hett undantas avgiffen. 4. Aft kommunen erbiuder attskicka offentliga handlingar dignalt avgiftsfrftt, för att minimera pappersförbrukningen och deii ujiiiiiii.»liul:vu LiöiJuu. David Kristianssori, SvviiuedamokiAcrna Alvcsta Datum:7 i5- -

24

25 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) Kommunfullmäktige KF KS 2018/ Beslut om sammanträdesplan för år Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsen, daterat den 13 november Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltning, daterad den 22 oktober Förslag till sammanträdesplan för år Redogörelse Kommunfullmäktige ska fastställa sammanträdesplan för år Upprättat förslag till sammanträdesplan innehåller sammanträdesdatum för kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsens personalutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Handlingarna är inte färdigställda till tidpunkten för utskicket av handlingarna till arbetsutskottets möte. Handlingarna kommer istället att delas ut på arbetsutskottets sammanträde, om dem har hunnit bli färdiga till dess. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta förslag till sammanträdesplan för år Protokollet skickas till Kansliavdelningen Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

26 mnorr»'e"maun f Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida z:(<i) KSg141 KS 2018/ Beslut om sammanträdesplan för år 2019 Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kommunledningsförva1tning, daterad den 22 oktober Förs1agti1lsammanträdesp1anförår2019. Redogörelse Kornrnunfullmäktige ska fastställa sarnmanträdesplan för år Upprättat förslag till sammanträdesplan innehåller sammanträdesdatum för kornmunstyrelsens arbetsutskott, kornrnunstyrelsens personalutskott, kommunstyrelsen och kornmunfullmäktige. Beslut Kornmunstyrelsen föreslår kornmunfullmäktige besluta att anta förslag till sarnrnanträdesplan för år Protokollet skickas till Kornrnunfullmäktige Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

27 Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelning Kjell Rosenlöf T.f Kanslichef Tel Tjänsteskrivelse Datum Kommunstyrelsen Förslag till sammanträdesplan 2019 Redogörelse Kommunfullmäktige ska fastställa sammanträdesplan för år Upprättat förslag till sammanträdesplan innehåller sammanträdesdatum för kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsens personalutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vid framtagande av planen har hänsyn tagits till tidplanerna för hantering av årsredovisning 2018, mål och budget 2020 med plan , delårsrapport per augusti 2019 samt nämndernas ekonomiska uppföljningar per mars, april, maj, september, oktober och november Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till sammanträdesplan för Stefan Karlsson T f Kommunchef Kjell Rosenlöf T f Kanslichef Bilaga: Förslag till sammanträdesplan för år Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx kommunen@alvesta.se

28 Förslag till sammanträdesplan för Alvesta kommun Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari -20 Röd dag Söndag Röd dag 2 Lördag Lördag 3 Söndag Söndag Lördag Söndag Lördag Söndag KSAU 3a,) 3b) Allahelgonadagen 4 Lördag KS 2), 8b) Söndag Lördag Lördag/Röd dag KS Söndag Lördag Söndag Söndag Lördag Röd dag (Nationaldag) Lördag Söndag 8 Lördag 9 Lördag Lördag KS 1b) 10 Söndag Söndag 11 Lördag PU 12 Lördag PU KSAU 1a), 10) 13 Söndag Lördag Söndag Söndag KS 6), 7), 8f) Söndag KF 1b) Söndag Lördag Lördag Lördag Söndag Lördag Söndag Söndag KS 9) 8c) 8d Lördag Söndag Söndag Röd dag (Nyårsdagen) Söndag Lördag KS 4) 8e) Söndag Lördag Söndag Lördag 14 Söndag PU KSAU 2), 8b) 15 Lördag Söndag Lördag Lördag Söndag KS 3a), 3b) Söndag 16 Lördag Lördag 17 Söndag Söndag Söndag KF 2) Lördag PU Lördag Söndag KF 18 Skärtorsdagen Lördag Söndag Lördag 19 Lördag KF KF Långfredagen (röd dag) 20 Söndag Påskafton (Lördag) Söndag Lördag Lördag Söndag PU KSAU 6), 7), 8f) Söndag 21 Påskdagen (Söndag) 22 KSAU Annandag påsk (Röd dag) 23 Lördag Lördag Tis Midsommarafton (helgdag) Lördag/röd dag Söndag Söndag Lördag Söndag PU Lördag Lördag Söndag 24 Söndag Söndag Måndag Lördag KF Söndag Röd dag (Julafton) 25 Lördag Söndag Röd dag (Juldagen) Lördag 26 Lördag KS 1a), 10) PU KSAU 1b) 27 Söndag 28 Lördag Söndag Söndag EXTRA KSAU/KS Lördag Söndag PU KSAU 9), 8c), 8d) Lördag Lördag Söndag KF 5) Röd dag (Annandag jul) Lördag Söndag 29 Söndag KSAU 4), 5), 8e KF 3b Söndag 30 Valborgsmässoafton Röd dag Lördag Lördag Söndag (Kristihimmelsförd) 31 Söndag Lördag Röd dag (Nyårsafton)

29 1a) KS egen Årsrapport Skriftlig rapportering läggs på bordet på KSAU. 28 feb 2018 sista datum för beslut i nämnderna. 1b) Årsredovisning 2018 (15/4 senast KS enligt KL 11 kap 20 ). Utgångspunkt att fastställas i KF senast i april och tre veckor mellan KS och KF, men beroende på helgdag blir fullmäktige förskjutet. 2) Mål och Budget 2020 med plan (3 veckor mellan KSAU och KS, utrymme för central MBL-förhandling). 3a) KS egen delårsrapport aug september sista datum för beslut i nämnderna. 3b) Delårsrapport augusti ) KS egna Verksamhetsplan med internbudget 2020 och Internkontrollplan november sista datum för beslut för nämndernas! 5) Beslut skattesats, enligt kommunallagen senast i november 6) Information nämndernas Verksamhetsplaner med internbudget 2020 (se punkt 4). 7) Återrapportering intern kontroll 2019 KLF. 31 december sista datum för nämndernas! OBS! till KS sammanträde i februari 2020, sammanställning av återrapportering IK 2019 både nämnder och bolag. 8) Se nedan ekonomisk månadsuppföljning 9) Kommunövergripande internkontrollplan 2020 (enligt KS beslutade anvisningar (KS 9, ). 10) Sammanställning av återrapportering internkontroll 2018 för nämnder och bolag (underlag till Årsredovisning 2018). Nämndernas ekonomiska månadsuppföljningar: Nämndernas AU/ordförande 7-11 arbetsdagar i efterföljande månad. Utgångspunkten är kommunalrådsberedning inför nästkommande KSAU och KS. 8a) Nämndernas Ekonomisk uppföljning per nov-18. (Behandlas på beredning med kommunalråden. Därefter utskick till kommunstyrelsens ledamöter). 8b) Nämndernas Ekonomisk uppföljning per mar-19. (Behandlas på beredning med kommunalråden. Därefter utskick till kommunstyrelsens ledamöter) 8c) Nämndernas Ekonomisk uppföljning per apr-19. (Behandlas på beredning med kommunalråden. Därefter utskick till kommunstyrelsen). KSAU omedelbar justering. 8d) Nämndernas Ekonomisk uppföljning per maj-19. Läggs på bordet på KSAU. KSAU omedelbar justering. 8e) Nämndernas Ekonomisk uppföljning per sep-19. (Behandlas på beredning med kommunalråden. Därefter utskick till kommunstyrelsens ledamöter). 8f) Nämndernas Ekonomisk uppföljning per okt-19. (Behandlas på beredning med kommunalråden. Därefter utskick till kommunstyrelsens ledamöter). 8g) Nämndernas Ekonomisk uppföljning per nov-19. (Behandlas på beredning med kommunalråden. Därefter utskick till kommunstyrelsens ledamöter.). KF KS KS AU KS PU Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens personalutskott

30 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) Kommunfullmäktige KF KS 2018/ Beslut om skattesats för år Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsen, daterat den 13 november Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 30 oktober Redogörelse Enligt bestämmelserna i kommunallagen ska kommunfullmäktige fatta ett beslut om kommande års skattesats senast i november. Om särskilda skäl föreligger, får kommunfullmäktige före december månads utgång, fastställa en annan skattesats än den som har bestämts tidigare. Förslag till kommunfullmäktiges beslut om Mål och budget 2019 med plan , utgår ifrån oförändrad skattesats om 21:42 per skattekrona. Skatteintäkterna baseras på SKL:s (Sveriges Kommuner och Landstings) skatteunderlagsprognos. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att skattesatsen för år 2019 inte förändras. Protokollet skickas till Ekonomichef Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

31 Möorn"maun Q- Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 31(41 ) KS 5148 KS 201 8/ Beslut om skattesats för år 2019 Beslutsunderlag 1. Protokoll från komrnunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 30 oktober Redogörelse Enligt bestämmelserna ikornmunallagen ska komrnunfullmäktige fatta ett beslut om komrnande års skattesats senast i november. Om särskilda skäl föreligger, får kornmunfullmäktige före december månads utgång, fastställa en annan skattesats än den som har bestämts tidigare. Förslag till kommun'fullmäktiges beslut om "Mål och budget 2019 med plan ", utgår ifrån oförändrad skattesats om 21:42 per skattekrona. Skatteintäkterna baseras på SKL:s (Sveriges Kommuner och Landstings) skatteunderlagsprognos. Yrkanden Thomas Johnsson (lvi) yrkar bifall till förslag till beslut. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kornmunfullmäktige besluta att skattesatsen för år 2019 inte förändras. Protokollet skickas till Kornmunfullmäktige Justeringsmännens sign /,)/X " C)"""l Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

32 f Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 20(26) KS AU 5128 KS 2018/ Beslut om skattesats för år 2019 Redogörelse Enligt bestämmelserna i kommunallagen ska kornmunfullmäktige fatta ett beslut om kornmande års skattesats senast i november. Om särskilda skäl föreligger, får kornmunfullmäktige före december månads utgång, fastställa en annan skattesats än den som har bestämts tidigare. Förslag till kommunfullmäktiges beslut om 'Mål och budget 2019 med plan ", utgår ifrån oförändrad skattesats om 21:42 per skattekrona. Skatteintäkterna baseras på SKL:s (Sveriges Kornrnuner och Landstings) skatteunderlagsprognos. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår komrnunstyrelsen föreslå kornmunfiillmäktige besluta att skattesatsen för år 2019 inte förändras. Protokollet skickas till Kornmunstyrelsen Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

33 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (4) Kommunfullmäktige KF KS 2018/ Beslut om mål och budget 2019 med plan Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsen, daterat den 13 november Bilaga, Mål och Budget år 2019 med plan , politiska ledningens förslag, daterad den Redogörelse Kommunfullmäktige beslutade om en preliminär budget år 2019 med plan den 19 juni Eftersom 2018 är valår, ska nyvalda fullmäktige besluta om den slutliga budgeten inför år Budgeten fastslår de ekonomiska ramarna och kommunfullmäktiges strategiska inriktningar. Till kommunens vision Alvesta kommun, södra Sveriges mittpunkt- integrerar lokalt boende med globala möjligheter finns fyra fokusområden med därtill kopplade resultatmål och mått som konkretiserar kommunens ambitioner för en god ekonomisk hushållning. Fokusområdena är hållbar tillväxt, människors vardag, barn och ungas behov samt trygg välfärd. Utgångspunkt för budget 2019 och plan är 2018 års budget. Nämnderna får totalt drygt 3 miljoner kronor i utökad rambudget Budget för avskrivningar, löneökningar, pensioner och övriga kommunövergripande poster, förändras med totalt nästan 18 miljoner kronor jämfört med budget Intäkter från finansnettot minskar med drygt 9 miljon kronor samt skatt, generella statsbidrag och utjämning beräknas öka med nästan 29 miljoner kronor, eller 1,6 procent jämfört med budget Ovanstående innebär ett budgeterat resultat på 10 miljoner kronor år 2019 och 12 miljoner kronor för plan jämfört med 11 miljoner kronor i budgeterat resultat för år Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. fastställa för år 2019 mål för verksamheten med tillhörande resultatmått/indikatorer och finansiella mål som framgår i politiska ledningens förslag till Mål och budget 2019 med plan Målen utgår ifrån kommunfullmäktiges i september 2018 beslutade Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och Riktlinjer för målstyrning, Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

34 Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (4) 2. kommunfullmäktiges i september 2018 beslutade Riktlinjer för Budget och redovisning ska tillämpas för budgetåret Riktlinjerna reglerar bland annat nämndernas hantering av internbudgeten, rapportering och uppföljning samt ansvar och åtgärder vid avvikelser under budgetåret, 3. uppdra till nämnderna/styrelsen att senast den 15 december 2018 besluta om verksamhetsplan med internbudget för år 2019 för information till kommunfullmäktige på decembersammanträdet Nämndernas verksamhetsplaner med internbudgetar ska ske med utgångspunkt från kommunfullmäktiges budget och de närmare anvisningar som utfärdas om budgetarbetet från kommunstyrelsen (kommunledningsförvaltningen). Nämndernas uppdrag avser både internbudget för drift och investeringar. Nämnderna ska i samband med beslut om verksamhetsplan även fastställa en internkontrollplan för 2019 som ska informeras om till kommunfullmäktiges decembersammanträde 2018, 4. driftbudget år 2019 till nämnder och styrelser uppgår enligt nedan: Nämnd/styrelse Driftbudget 2019 (tkr) Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Överförmyndarnämnden Utbildningsnämnden Nämnden för individ- och familjeomsorg Omsorgsnämnden Nämnden för samhällsplanering Nämnden för myndighetsutövning 200 Summa nettokostnader nämnderna Gemensam finansiering Årets resultat Kommande budgetomfördelningar under år 2018 som är långsiktiga påverkar slutliga driftramar för år 2019, 5. investeringsbudget år 2019 beslutas enligt förslaget i Mål och Budget och i enlighet med Riktlinjer för budget och redovisning som kommunfullmäktige fastställde i september Investeringsbudgeten 2019 uppgår totalt till 89,1 miljoner kronor för år Kommunstyrelsen kan besluta om nya enskilda investeringsprojekt understigande 10 miljoner kronor under När erfordliga beslut fattats om en gemensam nämnd tillsammans med Tingsryd, Lessebo och Växjö kommuner, kommer budget för överförmyndarverksamheten ingå i KS budget. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

35 Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (4) och därmed även omdisponera investeringsanslagen mellan nämnder, 6. fastställa resultat-, balans- respektive kassaflödesbudget för år 2019 och plan för kommunen enligt Mål och Budget och därmed anta den ekonomiska flerårsplanen, 7. anta resultat- och balansbudget för år 2019 och plan för VA-verksamheten enligt Mål och Budget, 8. kommunstyrelsen bemyndigas att under 2019 omsätta lån alternativt ta upp nya lån till ett totalt belopp på högst 200 miljoner kronor, 9. uppdra till kommunstyrelsen att besluta om centrala strategiska anslag år 2019 under gemensam finansiering enligt specifikation i Mål och Budget, 10. uppdra till omsorgsnämnden att under planperioden avveckla delade turer, 11. anta borgensram och internkredit i koncernkonto för de kommunägda bolagen för år 2019 enligt nedan. Ramarna innebär att kommunen såsom för egen skuld ingår borgen enligt listan nedan med låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp. Bolag, mnkr Borgensram år 2019 Internkredit koncernkonto år 2019 Allbohus Fastighets AB Alvesta Energi AB Alvesta Elnät AB 60 5 BIVA Bredband i Värend 33 1 Alvesta Renhållning AB 0 0,3 Alvesta Utveckling AB 33 3 Alvesta Kommunföretag AB 70 6 Huseby Bruk AB 0 1 Summa Nivå på borgen för föreningar på totalt 5,5 miljoner kronor från beslut år 2015 kvarstår. Kommunstyrelsen kan vid behov besluta om utökning av borgen till föreningar med ytterligare totalt 2,5 miljoner kronor. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

36 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (4) Kommunfullmäktige Protokollet skickas till Ekonomichef Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

37 ffiö:n f Kommunstyrelsen SammanträdesprotokolI Sammanträdesdatum Sida 32(41 ) KSg149 KS 201 8/ Beslut om mål och budget 2019 med plan Beslutsunderlag 1. Bilaga,MålochBudgetår2019medplan , politiska ledningens förslag, daterad den Redogörelse Kornmunfullmäktige beslutade om en preliminär budget år 2019 med plan den 19 juni Eftersom 2018 är valår, ska nyvalda fullmäktige besluta om den slutliga budgeten inför år Budgeten fastslår de ekonomiska ramarna och kommunfullmäktiges strategiska inriktningar. Till kornmunens vision "Alvesta kommun, södra Sveriges mittpunkt- integrerar lokalt boende med globala möjligheter" finns fyra fokusornråden med därtill kopplade resultatmål och mått som konkretiserar kornmunens ambitioner för en god ekonomisk hushållning. Fokusområdena är hållbar tillväxt, människors vardag, barn och ungas behov samt trygg välfärd. Utgångspunkt för budget 2019 och plan är 2018 års budget. Nämnderna får totalt dtygt 3 miljoner kronor iutökad rambudget Budget för avslaivningar, löneökningar, pensioner och övriga kornmunövergripande poster, förändras med totalt nästan 18 miljoner kronor jämfört med budget Intäkter från finansnettot minskar med drygt 9 miljon kronor samt skatt, generella statsbidrag och utjämning beräknas öka med nästan 29 miljoner kronor, eller 1,6 procent jämfört med budget Ovanstående innebär ett budgeterat resultat på 10 miljoner kronor år 2019 och 12 miljoner kronor för plan jämfört med Il rniljoner kronor i budgeterat resultat för år Yrkanden Lars-Olof Franz6n (AA) yrkar bifall till Alvesta Alternativets budgetförslag, se bilaga. Beslutsgång Ordförande finner att det finns två förslag till beslut. Ett är Lars-Olof Franz6ns (AA) bifall till Alvesta Alternativets budgetförslag och andra är kornrnunstyrelsens förslag till beslut. Ordförande ställer f'örslagen mot varandra och finner per acklamation att kommunstyrelsen beslutar enligt komrnunstyrelseris förslag till beslut. Juste*gsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

38 f Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 33(41) Lars-Olof Franzfö reserverar sig från beslutet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kornmunfullmäktige besluta att: l. faststä1laförår20l9målförverksarnhetenmedti1lhörande resultatmått/indikatorer och finansiella mål som framgår i politiska ledningens förslag till Mål och budget 2019 med plan Målen utgår ifrån kornmunfullmäktiges i september 2018 beslutade Riktlinjer pr god ekonomisk hushållning och Riktlinjer för målstyrning, 2. kommunfullmäktiges i september2018 beslutaderiktlinjer för Budget och redovisning ska tillämpas för budgetåret Riktlinjerna reglerar bland annat nämndernas hantering av internbudgeten, rapportering och uppföljning samt ansvar och åtgärder vid avvikelser under budgetåret, 3. uppdra till nämnderna/styrelsen att senast den 15 december 2018 besluta om verksamhetsplan med internbudget för år 2019 för information till kornrnunfullmäktige på decembersarnmanträdet Nämndernas verksarnhetsplaner med internbudgetar ska ske med utgångspunkt från kornrnunfullmäktiges budget och de närmare anvisningar som utfärdas om budgetarbetet från kornmunstyrelsen (kornmunledningsförvaltningen). Nämndernas uppdrag avser både internbudget för drift och investeringar. Nämnderna ska i samband med beslut om verksarnhetsplan även fastställa en internkontrollplan för 2019 som ska informeras om till kornmunfullmäktiges decembersamrnanträde 2018, 4. driftbudgetår2019tillnämnderochstyrelseruppgårenligtnedan: Nämnd/styrelse Kornmunstyrelsen Kultur- och fritidstämnden Överförmyndarnämnden' Utbildningsnämnden Driftbudget 2019 (tkr) Nämnden för individ- och fam iljeomsorg Omsorgsnämnden Nämnden för samhällsplanerin g Nämnden för myndighetsutövr ting 200 Summa nettokostnader nämi aderna ' När erfordliga beslut fattats om en gemensam nämnd tillsamrnans med Tingsryd, Lessebo och Växjö kornmuner, kornmer budget för överförmyndarverksamheten ingå i KS budget. Juste'ngsmännens Utdragsbestyrkande sign?lc,%i Beslutsexpediering

39 !a;orn'e"maun f Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-"11-13 Sida 34(41 ) Gemensam finansiering Årets resultat Kornmande budgetomfördelningar under år 2018 som är långsiktiga påverkar slutliga driftramar för år 2019, 5. investeringsbudgetår2019bes1utasenligtförslagetiffå7oc7'x Budget och i enlighet med Riktlinjer för budget och redovisning som kornmunfullmäktige fastställde iseptember Investeringsbudgeten 2019 uppgår totalt till 89,1 miljoner kronor för år Kornmunstyrelsen kan besluta om nya enskilda investeringsprojekt understigande 10 miljoner kronor under 2019 och därmed även omdisponera investeringsans1agen mellan nämnder, 6. fastställa resultat-, balans- respektive kassaflödesbudget för år 2019 och plan för kornmunen enligt Mål och Budget och därmed anta den ekonomiska flerårsplanen, 7. antaresu1tat-ochbalansbudgetförår2019ochplan för VA-verksamheten enligt Mål och Budget, 8. kornmunstyrelsen bemyndigas att under 2019 omsätta lån alternativt ta upp nya lån till ett totalt belopp på högst 200 miljoner kronor, 9. uppdra till kornmunstyrelsen att besluta om centrala strategiska anslag år 2019 under gemensam finansiering enligt specifikation imål och Budget, 10. uppdra till omsorgsnämnden att under planperioden avveckla delade turer, l1. anta borgensram och internkredit i koncernkonto för de kornmunägda bolagen för år 2019 enligt nedan. Ramarna iru'iebär att kommunen såsom för egen skuld ingår borgen enligt listan nedan med låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp. Bolag, mnkr Allbohus Fastighets AB Alvesta Energi AB Alvesta Elnät AB BIVA Bredband i Värend Borgensram år Internkredit koncernkonto år lo 5 l Utdragsbestyrkande

40 ffi;orn"maun f Kommunstyrelsen SammanträdesprotokoII Sammanträdesdatum Sida 35(4i) Alvesta Renhållning AB Alvesta Utveckling AB Alvesta Komrnunföretag AB Huseby Bruk AB Summa o o ,3 3 6 I 12. Nivå på borgen för föreningar på totalt 5,5 miljoner kronor från beslut år 2015 kvarstår. Kornmunstyrelsen kan vid behov besluta om utökning av borgen till föreningar med ytterligare totalt 2,5 miljoner kronor. Protokollet skickas till Kommunfullmäktige Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

41

42 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Sammanfattning Planeringsförutsättningar Kommunernas ekonomi de närmaste åren Alvesta kommun God ekonomisk hushållning Vision Mål för verksamheten Fínansiella mål Ekonomiska förutsättningar Förutsättningar år Investeringar Driftbudgetramar Strategiska åtgärder Gemensam finansiering Finansiell analys Bilagor: Bilaga 1: Affärsplan (investeringar etc) helägda kommunala bolagen inkl kommunen Bilaga 2: Resultat- och balansbudget för Alvesta kommun Bilaga 3: Kassaflödesbudget för Alvesta kommun Bilaga 4: Resultat- och balansbudget för VA-verksamheten (avgiftsfinansierad) Bilaga 5: Organisation Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

43 Förord Kommunstyrelsens ordförande har ordet Det är en politikers högtid, när det är dags för budget och planering för framtiden. Jag kan med tillförsikt och hopp om framtiden, överlämna denna budget till fullmäktigeförsamlingen. Det är den sista budgeten för denna mandatperiod, men det innebär inte att vi kan ta ut svängarna mer än under andra budgetår. För oss handlar det om att fortsatt ta ansvar för ekonomin även efter valet, oavsett vem som lägger nästa budget. Mål och budget år är en budget som fokuserar på främst tre saker och som speglar de utmaningar vi har framöver. 1. För det första måste vi sätta ökad fokus på grundskolan, Alvesta kommun ska ha en skola och förskola av högsta kvalitet som erbjuder en jämlik och likvärdig utbildning, då skolan är grunden till människors möjlighet att förverkliga sina drömmar. 2. För det andra måste vi kraftsamla för att fler ska komma i arbete, det handlar om att rusta individen för att komma närmare arbetsmarknaden och sin självförsörjning. Vi måste tillskapa många olika alternativ, för att möta de olika behov som behövs för att komma framåt. 3. Det tredje området med extra fokus är omsorgen. För att klara framtiden behöver det tillskapas olika boendeformer för äldre. Denna budget tar det första steget för att täcka behovet av trygghetsbostäder. Här kommer det att behövas fler åtgärder och alternativ för att nå full potential. Att vi valt att fokusera på dessa tre områden, innebär inte att vi släpper alla andra viktiga frågor som vi också behöver hantera. Vi fortsätter att i samma takt, utveckla och skapa förutsättningar för kommunen att bli den plats som vi vill ha och tillsammans formar vi framtiden. Vi har rätat våra ryggar och visat att vi kan förändra bilden av Alvesta kommun. Det har vi gjort med hårt arbete och genom att våga. Våga tro på att det är möjligt om man bestämt sig. Nu fortsätter vi med full fart framåt. Inget är omöjligt, men vissa sakar tar bara lite längre tid att förverkliga än andra. Alvesta kommun, södra Sveriges mittpunkt - integrerar lokalt boende med globala möjligheter Kommunstyrelsens ordförande Per Ribacke Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

44 Vision Alvesta kommun, södra Sveriges mittpunkt integrerar lokalt boende med globala möjligheter Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

45 Sammanfattning 1. Sammanfattning Budgeten fastslår de ekonomiska ramarna och kommunfullmäktiges strategiska inriktningar. Till kommunens vision Alvesta kommun, södra Sveriges mittpunkt- integrerar lokalt boende med globala möjligheter finns fyra fokusområden med därtill kopplade resultatmål och mått. Fokusområdena är hållbar tillväxt, människors vardag, barns- och ungas behov samt trygg välfärd. Kommunens ekonomi ska utvecklas så att dagens generation inte överför obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning på kort och lång sikt. Alvesta kommun är en stor verksamhet med drygt anställda och med en omsättning på drygt 1,2 miljarder kronor. Pengarna använder kommunen till verksamheter som till övervägande del är lagligt styrda och till en mindre del som kommunen själv prioriterar. Närmare 90 procent av kommunens budget går till kärnverksamheter som skola, vård och omsorg. För att säkra den goda hushållningen och ekonomiskt överskott krävs stor återhållsamhet med kostnader så att budget hålls. Utgångspunkt för budget 2019 och plan är 2018 års budget. Nämnderna får totalt drygt 3 miljoner kronor i utökad rambudget år Budget för avskrivningar, löneökningar, pensioner och övriga kommunövergripande poster, förändras med totalt nästan 18 miljoner kronor jämfört med budget Finansnettot minskar med 9 miljon kronor samt skatt, generella statsbidrag och utjämning beräknas öka med nästan 29 miljoner kronor, eller 1,6 procent jämfört med budget Ovanstående innebär ett budgeterat resultat på 10 miljoner kronor år 2019 och 12 miljoner kronor för plan jämfört med 11 miljoner kronor i budgeterat resultat för år Fortsatt gäller att respektive styrelse/nämnd ska anpassa verksamhet efter budget. Om det uppstår konflikt mellan ekonomiskt utrymme i budget och mål ska styrelsen/nämnden agera och prioritera så att budgetramen inte överskrids. Sammandrag driftbudget Drift, netto Budget Budget Plan Plan (mnkr) 2018* 2019* Kommunstyrelsen 73,1 72,1 72,1 72,1 Kultur och fritidsnämnden 48,1 48,8 48,7 48,7 Överförmyndarnämnden** 1,8 1,8 1,8 1,8 Utbildningsnämnden 527,7 535,8 535,8 535,8 Nämnden för individ- och familjeomsorg 103,1 100,6 100,6 100,1 Omsorgsnämnden 332,0 334,2 333,7 333,7 Nämnden för samhällsplanering 50,6 50,8 50,8 50,8 Nämnden för myndighetsutövning 0,2 0,2 0,2 0,2 S:a nettokostnader nämnder 1 136, , , ,2 Gemensam finansiering 1 147, , , ,2 Årets resultat 11,0 10,0 12,0 12,0 * Löneök effekt 2018 exkl. lärarförbundet och exkl. helårseffekt 2018 för budget 2018 **När erfordliga beslut har fattats om en gemensam nämnd tillsammans med Tingsryd, Lessebo och Växjö kommer överförmyndarverksamheten flyttas till KS budget. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

46 Sammanfattning Sammanfattningsvis innehåller Mål och budget 2019 med plan för satsningar på: Grundskola och förskola Grundskolan är i fokus med inriktningen att höja resultaten. Kultur och fritid Satsning på Fritidsbanken. Ett samlat arbete med ungdomars olika behov. Detta innebär att verksamheterna inom kultur och fritid, utbildning och Individ- och familjeomsorg (IFO) samarbetar kring skolfritidsledare, fritidsgård och fältassistenter. Vuxenutbildning Riktad insats på vuxenutbildning, exempelvis åtgärder för att minska arbetslösheten samt för att generellt öka kompetensförsörjningen. Uppstart för att omorganisera arbetet med vuxenutbildning/arbetsmarknadsfrågor/ försörjningsstöd. Detta för att kraftsamla och använda resurser på ett mer effektivt sätt. Integrationsarbete Vi vill med denna budget sätta ytterligare fokus på vikten av ett lyckat integrationsarbete. Vi föreslår därför specialdestinerade stimulansmedel samt att Nämnden för individ- och familjeomsorg får helhetsansvaret för integrationsarbetet. Bredband Arbetet med att nå målet att 100 procent av invånarna ska ha tillgång till snabb uppkoppling via bredband till år 2030 prioriteras. Kommunen kommer att fortsätta försöka hitta smarta lösningar för en utbyggnad av snabb uppkoppling, målet är att 95 % ska ha nära till anslutning Landsbygdsutveckling Arbete med ett förnyat landsbygdsprogram med genomförande av programmet under planperioden. Sporthall Moheda Byggnation av sporthall i Moheda för uppförande under Sporthallen i Moheda ska invigas under 2019, den utrustas även med hoppgrop. Bostäder Tillgång till fler bostäder är en prioriterad fråga och bostadsbyggandet ska öka i hela kommunen. Externa och lokala byggaktörer ska välkomnas att investera i fler boende former. Fler upphandlingar av konceptet Basbostäder ska genomföras. Fler alternativa bostäder ska byggas, såsom trygghetsbostäder och seniorboenden. Under 2019 prioriterar vi att få till lägenheter i Grimslöv och Moheda. Klimat- och miljöfrågor Arbetet inriktas på att minimera klimat- och miljöpåverkan såväl från den egna verksamheten som från de varor och tjänster som köps. Arbetet för att nå giftfri miljö i skolan intensifieras. Om- och tillbyggnad Mohedaskolan Om- och tillbyggnad av Mohedaskolan innefattande grundskola och bibliotek. Beräknas vara klart inför vårterminen Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

47 Sammanfattning Jämställdhetsarbete Löneskillnader som beror på kön ska upphöra. I arbetet med att genomföra ökad sysselsättningsgrad (heltid som norm) ingår att avskaffa delade turer i så stor utsträckning som möjligt. Folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet inriktas på elevhälsa med fokus främst på barn och ungas psykiska hälsa. Sommarjobb för ungdomar Ge sommarjobb till alla ungdomar som önskar detta. Ungdomarna ska ha slutat grundskolan och vara i åldern år. Exploatering Utveckling i nya bostadsområden och industriområden i hela kommunen. Skola Alvesta tätort Utredningen om den framtida skolorganisationen i Alvesta tätort ska vara klar under hösten 2018, och beslut väntas under slutet på 2018 eller i början av Volymförändringar skola Resursfördelning till utbildningsnämnden utifrån volymförändringar finns som strategiskt anslag och kommer tilldelas i särskild ordning utifrån faktiskt utfall. Upphandlingsutskott Fokus på att upphandlingarna ska gå i linje med vår vision och våra mål. Nytt mål införs vad gäller svenska livsmedel. Målet om ekologiska livsmedel skärps. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

48 Planeringsförutsättningar 2. Planeringsförutsättningar Utgångspunkt för budget år 2019 och plan är 2018 års budget 1. Under budgetprocessen identifieras planeringsförutsättningar vilka ligger till grund för budgeten. Gemensamma planeringsförutsättningar som till exempel befolkningsutveckling, lönerevision, vissa riksdagsbeslut och rådande samhällsekonomiska läge är omvärldsfaktorer vilka har en direkt eller indirekt inverkan på kommunens ekonomi. Resultat från bokslut och prognos för är också viktigt att beakta i budgetarbetet. Kommunfullmäktige beslutade om en preliminär budget år 2019 med plan den 19 juni Eftersom 2018 är valår, ska nyvalda fullmäktige besluta om den slutliga budgeten inför år Kommunernas ekonomi de närmaste åren Sveriges kommuner och Landsting, SKL, pekar på i sin Ekonomirapport 4 ett relativt starkt år 2017, som i huvudsak beror på bra utveckling av skatteunderlaget, extra statligt stöd och större reavinster än normalt. Demografins utveckling innebär dock ökade kostnader och stora utmaningar väntar. SKL menar att en åtgärd som krävs är minskad statlig detaljstyrning. Kommuner, landsting och regioner står inför omfattande utmaningar. Det kommer bli allt viktigare med mindre kortsiktiga statliga satsningar och mer långsiktigt hållbar finansiering av välfärden. SKL lyfter fram att Sverige får allt fler yngre och äldre, medan personer i arbetsför ålder inte ökar i samma takt. Den arbetsföra befolkningen skulle dessutom minska med personer fram till 2025, om det inte var för att antalet utrikes födda i den åldersgruppen ökar. SKL menar att från och med 2018 förväntas att behovet av välfärd ökar betydligt snabbare än skatteintäkterna. Enligt SKL krävs en rad åtgärder för att täppa gapet mellan kostnader och intäkter för att finansiera den framtida välfärden. De kommunala verksamheterna kommer att behöva ett ökat fokus på att arbeta annorlunda med allt ifrån ny teknik till förebyggande vård. Det handlar också om att kommunsektorn och staten gemensamt behöver underlätta för att få fler i arbete och förbättrad integration. SKL ser att det förväntas göra stora investeringar i kommunerna de närmaste åren, framförallt avseende förskolor, grundskolor och gymnasieskolor, gruppbostäder och äldreboenden samt nya idrottsanläggningar. Det finns dessutom stora investeringsbehov inom VA och annan infrastruktur. 1 Mål och Budget 2018, beslutad av kommunfullmäktige, KF 50, Se Årsredovisning 2017 Alvesta kommun, behandlas av Kommunstyrelsen 10 april 2018, beslut av kommunfullmäktige 8 maj Enligt fastställd plan för ekonomisk uppföljning, görs en första prognos för 2018 för kommunen totalt per 31 mars. Angiven helårsprognos 2018 i dokumentet är per september Se Ekonomirapporten, maj 2018 om kommunernas och landstingens ekonomi, SKL och SKL:s cirkulär nr , Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

49 Tabell. Nyckeltal för den svenska ekonomin 5 Procentuell förändring om inte annat anges Planeringsförutsättningar SKL bedömer att högkonjunkturen i svensk ekonomi når sin topp år 2018 men att en konjunkturavmattning kommer synas allt tydligare under loppet av SKL räknar med att nulägets höga resursutnyttjande faller nästa år, att den rekordhöga sysselsättningsgraden då faller tillbaka. SKL ser inbromsning för såväl BNP som sysselsättningstillväxten under år Vad gäller utvecklingen för priser och löner har högkonjunkturen bara måttligt gett avtryck i statistiken. KPIF har dock på sistone tagit fart men uppgången anger SKL i hög grad beror på höga energipriser och den svaga svenska kronan. SKL bedömer att Riksbanken kommer höja reproräntan i december och att fler höjningar väntar under Tabell. Skatteunderlagsprognos SKL, okt 4,5 3,6 3,4 3,3 3,8 SKL menar att den starka skatteunderlagstillväxt vi kunnat vänja oss vid under den långa konjunkturuppgången sedan år 2010 består till och med 2018, men dämpas betydligt från och med Efter flera år med ökningstal på 4,5 procent eller mer väntar ett par år med en ökningstakt under det historiska genomsnittet. Det främsta skälet är att arbetade timmar utvecklas betydligt svagare när vi närmar oss konjunkturtoppen, minskar 2020 och bara ökar marginellt Även pensionsinkomsterna ökar i långsammare takt från och med i år. Detta motverkas endast i viss utsträckning av att lönerna väntas stiga snabbare. SKL menar att med tanke på de kommande kärva åren kommer det krävas avsevärda effektiviseringar framöver. Brist på utbildad personal kommer att sätta ytterligare press på kommunerna att hitta nya lösningar att klara välfärdsuppdragen. Det finns också stora förhoppningar kring den digitala tekniken som är på frammarsch. 5 Se SKL:s cirkulär nr , , tabell 1. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

50 2.2 Alvesta kommun Planeringsförutsättningar Befolkningsutveckling En befolkningsprognos för Alvesta kommun har tagits fram av KAAB Prognos AB per Prognosen ligger till grund för beräkning av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Dessutom är prognosen naturligtvis en mycket viktig planeringsförutsättning för flera av kommunens verksamheter. Befolkningsprognosen pekar på en årlig befolkningsökning på drygt 170 personer de kommande tre åren. Befolkningsökningen bedöms fortsätta hela prognosperioden och Alvesta kommun beräknas öka från personer 2017 till personer Det innebär en ökning med personer eller 8,0 procent för prognosperioden. Befolkningsutvecklingen medför stora utmaningar för utbildningsnämnden eftersom en stor del (906 personer) av befolkningsökningen finns i åldrarna 1-18 år. Vidare så framgår det av prognosen att antalet invånare med en ålder överstigande 80 år ökar kraftigt i slutet av prognosperioden (190 personer). Tillväxt och framtida strategiska utvecklingsområden Tillväxten hos företagen i kommunen och regionen är fortsatt hög med många nyanställningar. Det råder stor brist på kompetens vilket till viss del hämmar en ännu starkare utveckling av näringslivet, lägg därtill att flera företag har behov av att bygga ut och det råder högt tryck inom byggbranschen. En viss sårbarhet finns i kommunen på grund av låg diversifiering, det vill säga ett fåtal dominerande branscher, vilket kan göra det svårare att på sikt locka till inflyttning och boende. Småföretagandet är brett och livaktigt. Nyföretagandet minskar liksom i hela landet, hög medelålder på företagare och företagsledare är också en framtida risk. Det ska vara attraktivt och enkelt att kunna starta, utveckla och driva företag i Alvesta kommun. Företag ska ges så goda förutsättningar som möjligt att växa och utveckla verksamheten. Goda förutsättningar handlar bland annat om att erbjuda tillgång till mark, lokaler och bostäder, liksom att bygglov, planärenden och olika tillstånd hanteras effektivt. Mötesplatser där näringsliv, sociala företag, kommun, myndigheter och utbildningsanordnare bidrar till attraktivitet är viktigt. För att kommunen ska växa behövs en väl fungerande infrastruktur med snabba och tillförlitliga kommunikationer. En av kommunens styrkor är att det enkelt går att välja ett klimatvänligt resande som främjar miljö, hälsa och ekonomi. För att växa krävs också att konkurrenskraften stärks, vari bland annat ingår att arbeta med kompetensförsörjningen till såväl företag som till kommunens verksamheter. För att kommunen ska växa och utvecklas krävs också social hållbarhet. I Alvesta kommun ska alla människor ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller socioekonomisk bakgrund. Kommunens integrationsarbete ska medverka till att möjliggöra möten och välkomna människor från andra länder samt ta tillvara på resurserna som kommer med nyinflyttade invånare. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

51 Planeringsförutsättningar Ett utvecklingsområde är att främja hållbar utveckling, tillväxt, differentierat näringsliv, varierat utbud av och ett ökat antal arbetstillfällen. Bidragande delar är god kommunal service och infrastruktur, bostäder, ökat samarbete mellan företag, tillgängliga lokaler och mark, rätt utbildad arbetskraft. Besöksnäringen är en bransch som växer kraftigt och den nya nationalparken i Åsnen ger ökade möjligheter för näringarna och utvecklas till att bli en av basnäringarna genom ett aktivt arbete nära kopplat till landsbygds- och näringslivsutveckling. Den digitala utvecklingen ska stödja en hållbar och effektiv samhällsutbyggnad. Kommunen ska driva på för att åstadkomma en snabbare utbyggnad av fiber och bredband och bra mobiltäckning i hela kommunen. Ett annat område där arbetet behöver utvecklas är att hålla en proaktiv organisation för att säkerställa tillgång över tid på verksamhetsmark och lokaler. Med ett brett urval ökar möjligheten att svara snabbt mot marknadens efterfrågan. Vidare behöver kommunen utveckla sitt varumärke och sin marknadsföring för att locka till sig fler företag såväl som fler inflyttande. Häri ingår även Alvesta kommuns lotsfunktion för företagen för att förenkla företagens kontakter med kommunens olika verksamheter Ett tredje område handlar om att öka tillgången på rätt utbildad arbetskraft och skapa ökade möjligheter till sysselsättning. För att kommunen ska växa krävs ett väl fungerande samarbete mellan skola, näringsliv och andra aktörer. Kommunens skolelever ska ha kunskap om framtida yrkesval och arbetsmarknad. Detta kommer bland annat ske genom den lagstadgade PRAO som införs men kan också handla om samarbeten inom grundskolan med t.ex. Ung Företagsamhet. Fokus på att ge arbetssökande rätt utbildning och erfarenhet som stärker kompetensmatchningen till företag, kommun och regionen bidrar till att öka möjligheterna till kompetensförsörjning och ökat nyföretagande. Ett fjärde utvecklingsområde är ökad dialog mellan kommunen och näringslivet samt en förbättrad kännedom om kommunens verksamheter och företagens behov. Kommunen ska vara lätt tillgänglig, engagerad, flexibel, serviceinriktad och erbjuda olika samverkansformer. Det handlar både om myndighetsutövning som internt inom den kommunala organisationen, att skapa mötesplatser och forum för dialog. Ett femte utvecklingsområde handlar om att sprida och kommunicera kommunens attraktivitet. Kommunen ska marknadsföras som en attraktiv kommun att besöka, bo och driva verksamhet i, men också att flytta till. En näringslivsstrategi och policy togs fram Strategin ligger tillsammans med en framtida varumärkesstrategi till grund för arbete och insatser som behöver att genomföras för att förbättra attraktiviteten och stödja tillväxten i befintliga företag och få fler nya företag att etablera sin verksamhet i Alvesta. Bostadsbyggandet tar fart Alvesta är en tillväxtkommun. Befolkningsprognoser tyder på att kommunen ökar med 170 personer per år, men kommunledningens bedömning är att ökningen minst skulle vara 250 invånare per år om vi hade mer tillgång till bostäder. I bostadsförsörjningsprogrammet som antogs 2016, anges att det bör färdigställas minst 150 lägenheter och 50 småhus under 2017 och 2018, efter att det varit en mycket låg nyproduktion av bostäder i många år. Kommunen nådde inte den målsättningen för 2017 även om många planer påbörjades respektive färdigställdes. Det finns flera anledningar till varför. Dels började arbetet från i praktiken en nollnivå och dels fördröjdes flera planer genom beslut av externa myndigheter som bland annat ville utreda förekomsten av fornminnen på de platser vi planlade med mera. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

52 Planeringsförutsättningar Flera externa aktörer har visat intresse för att satsa på bostadsbyggande i kommunen. Det gäller främst tätorterna men byggande och planläggning av mark för bostäder görs även på landsbygden. Det är en tydlig trend att byggandet börjar komma igång på allvar i kommunen. Det planerade och pågående bostadsbyggandet utgörs av såväl småhus som flerbostadshus. Utöver faktiska och formella planarbeten pågår förstudier för bostäder på längre sikt. Området mellan Alvesta tätort och Växjö bedöms av båda kommunerna som mycket aktuellt för såväl bostadsbyggande som för verksamhetsetableringar. Av det skälet genomför Alvesta och Växjö kommun nu ett gemensamt översiktsplanearbete där de gemensamma intressena fokuserar på just detta område som avgränsas av marken kring väg 25 i norr och Växjövägen i söder mellan tätorterna. Alvesta kommuns strategi för ett värdigt liv för våra äldre medborgare Befolkningsprognosen för Alvesta pekar på att dagens invånare över 80 kommer att öka till ca år 2026 och personer år Antalet invånare i åldersspannet år ökar de närmaste åren men kommer vara färre än idag år Den grundläggande värderingen är att individens behov ska stå i centrum. Det uppnås genom att sträva efter att erbjuda den enskilde stöd i många former utifrån det individuella behovet. Ett nytt uppdrag för äldreomsorgen blir att skapa bättre förutsättningar för ett rikt socialt liv genom att skapa mötesplatser öppna för alla äldre medborgare med en variation av verksamheter. Att bo kvar i sin nuvarande bostad så länge som möjligt kan främjas genom olika insatser som anpassningar av bostaden och tekniska hjälpmedel. Hemtjänsten och hemsjukvården verkar gemensamt för att den enskilde exempelvis ska kunna klara den första tiden hemma efter en sjukhusvistelse och få stöd med att träna för att återfå krafter och rörlighet. Seniorlägenheter är en nygammal företeelse men som Alvesta har brist på. Det handlar om att kunna få en ny bostad i form av en lägenhet särskild anpassas till att göra det lätt att klara vardagen trots krämpor och funktionshinder. Trygghetsboenden är en nytt erbjudande i Alvesta men finns redan i många andra kommuner. Lägenheterna i ett Trygghetsboende är som seniorlägenheterna anpassade för att möjliggöra att man kan bo kvar trots krämpor och funktionshinder men ligger i regel i anslutning till våra särskilda boenden. Därigenom skapas möjligheter att få tillgång till matsal, aktiviteter och sjukvårdpersonal, det finns också möjlighet att smidigt få tillgång till frisör och fotvårdare. När det blir för svårt att klara sig i andra boendeformen har man rätt att ansöka om en plats på ett särskilt boende där det finns personal dygnet runt. Ambitionen är att behålla de särskilda boenden som redan finns på olika orter i kommunen och att successivt komplettera dessa med seniorboenden och trygghetsboenden. I den fas Alvesta är nu gäller det att skapa ca 140 nya lämpliga bostäder men också att fortbilda personal för nya utmaningar inom hemtjänsten personal med rätt kompetens är en förutsättning för att Alvesta ska kunna erbjuda bästa möjliga stöd till våra äldre invånare. Förutsättningarna är goda för att uppnå en ännu bättre verksamhet med nya erbjudanden till våra äldre invånare. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

53 Planeringsförutsättningar Utbildning, fler i sysselsättning och integration Att så många som möjligt har ett arbete att gå till är grunden för att människor ska kunna forma sina egna liv, för utveckling av kommunen, för en lyckad integration och för att finansiera en god välfärd. Även om högkonjunkturen gör att hjulen i ekonomin snurrar fort och jobben växer till så kommer inte den positiva utvecklingen alla till del. För många av de som är arbetslösa så handlar vardagen fortfarande om att få pengarna att räcka till, att brottas med tankar om att inte vara behövd och att inte få vara med och bidra, vilket också kan leda till psykisk ohälsa. Detta gäller inte minst för våra nyanlända. Det tar nu i genomsnitt nio år för nyanlända att få ett jobb i Sverige. Så kan det inte fortsätta. Det är nu dags att få fler människor som står utanför, inte minst många nyanlända, att gå från bidrag in i arbete. Det ska finnas vägar ut ur arbetslöshet för utsatta grupper. Att få in den växande grupp av människor som saknar både utbildning och erfarenhet i arbete, kräver åtgärder. Samtidigt får inte de problem vi står inför just nu stå i vägen för en långsiktigt optimistisk syn på vad människor kan bidra med oavsett om de är födda i Sverige eller i ett annat land. Alvesta kommun är jämförelsevis med andra en relativt segregerad kommun, vilket skapar problem inom flera områden. Alvesta kommun ska vara en kommun där alla trivs och känner samhörighet med varandra. Vi måste arbeta för att skapa fler naturliga mötesplatser i samhället. Detta är en fråga som det arbetas med på olika sätt inom kommunens organisation. Vi vill med denna budget sätta ytterligare fokus på vikten av ett lyckat integrationsarbete. Vi föreslår därför specialdestinerade stimulansmedel samt att Nämnden för individ och familjeomsorg får helhetsansvaret för integrationsarbetet. Detta är en stor fråga för Alvesta kommun. Kommande planperiod vill vi sätta mer fokus på förebyggande åtgärder för att människor inte ska bli arbetslösa och riskerar vara beroende av ekonomiskt bistånd. Vi vill arbeta förebyggande och förberedande för en att fler invånare i Alvesta kommun ska ha en långsiktig sysselsättning. Detta vill vi bland annat göra genom en utökad satsning på vuxenutbildningen i Alvesta. En viktig väg till en långsiktig sysselsättning är genom utbildning av olika slag. Men även andra förebyggande och förberedande insatser för att få fler i sysselsättning ska prioriteras. Det handlar också om att möjliggöra för ett livslångt lärande och därmed möjliggöra för att byta yrkesbana under arbetslivet. Kopplingen mellan vuxenutbildning, ekonomiskt bistånd och andra arbetsmarknadsåtgärder behöver bli tydligare och tätare. För att åstadkomma detta föreslår vi att Allbo Lärcenters verksamhet samt ansvaret för gymnasieskolans samtliga delar flyttas från utbildningsnämnden till nämnden för Individ och familjeomsorg. Vi anser att vuxenutbildning, arbetsmarknadsåtgärder för fler i sysselsättning och andra integrationsfrämjande frågor som bör få ökat fokus och hör tätt samman. Samtidigt kan utbildningsnämnden fokusera mer på förskolan och grundskolan för att höja kvaliteten och måluppfyllelsen i grundskolan. Att alla elever får en bra start i livet är en grundbult i vårt samhälle. Klimat- och miljöfrågor Arbetet med klimat- och miljöfrågor inriktas på att minimera miljöpåverkan såväl från den egna verksamheten som från de varor och tjänster som köps. En god miljö innebär att människors hälsa skyddas, att ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga bevaras och att en god hushållning med naturresurser tryggas samt att den biologiska mångfalden bevaras. Under planperioden bör arbetet inriktas på att minimera klimatpåverkan såväl från den egna verksamheten som från de varor och tjänster som köps. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

54 Planeringsförutsättningar I Sverige finns 16 nationella miljökvalitetsmål som beslutats av Riksdagen. De nationella miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. De nationella miljökvalitetsmålen och delmålen har anpassats till regionala förhållanden av Länsstyrelsen i respektive län. Alvesta kommun ska bidra till att uppfylla de nationella och regionala miljömålen. Kommunens fem miljömålslöften till Länsstyrelsen i Kronobergs län ska särskilt prioriteras. Ett av dessa områden är att arbeta för en kemikaliesmart förskola innebärande att farliga kemikalier fasas ut och ersätts med miljövänligare produkter. Under förutsättning av att det även kommande år går att söka bidrag från Klimatklivet (Naturvårdsverket) ska kommunen bevaka och söka bidrag för åtgärder som minskar verksamheternas utsläpp av klimatgaser. Kommunen ska stimulera fler förskolor och skolor till miljöcertifiering. I dag finns tre kommunala förskolor/skolor som får hissa Grön flagg 6 (Hjortsbergaskolan, Backens förskola, Lekbackens förskola). Grön Flagg, Håll Sverige Rent Upphandling och inköp Alvesta kommun genomför årligen upphandlingar av varor, tjänster och entreprenader för ca 200 miljoner kronor. Som offentliga köpare har kommunen möjlighet att inom ramen för Lagen om offentlig upphandling, (LOU) påverka samhällets utveckling genom att ställa krav på de varor, tjänster och entreprenader som köps in till den kommunala verksamheten. För att öka den politiska insynen och styrningen över hur dessa miljoner används samt vilka krav som ställs har ett upphandlingsutskott inrättats under kommunstyrelsen. Upphandlingsutskottet kommer att godkänna alla förfrågningsunderlag som har ett värde överstigande 2 miljoner kronor samt de upphandlingar som utskottet beslutar är av strategisk betydelse. Ett nytt verksamhetsmål har inrättats gällande inköp av livsmedel. Utöver att mäta andelen ekologiska inköp kommer kommunen även att mäta andelen svenskproducerade livsmedel som köps in. För 2019 är målet satt till 73 procent. 6 Håll Sverige Rent har drivit Grön Flagg sedan 1996 och idag är fler än 2600 skolor och förskolor runt om i landet anslutna. Det betyder att över barn och unga är aktiva med arbetet som leder fram till att den gröna flaggan hissas. Grön Flagg är ett program som hjälper lärare och pedagoger att väcka upptäckarglädje kring hållbarhetsfrågor hos barn och unga. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

55 Planeringsförutsättningar Kompetensförsörjning Under de närmaste kommande åren kommer ett stort antal personer att avgå med ålderspension på den svenska arbetsmarknaden. Fram till år 2025 lämnar ca 1,6 miljoner personer arbetslivet. Den tekniska utvecklingen fortsätter och påverkar både våra arbetssätt och arbetsmarknaden i stort och medför att trycket på viss kompetens specifikt ökar inom vissa sektorer. Parallellt minskar andelen personer i arbetsför ålder i samhället och behoven av offentlig service stiger. Vidare fortgår urbaniseringen samt rörligheten inom och mellan länder i allt högre grad. Inom välfärden i Sverige arbetar idag cirka 1,2 miljoner människor. Om inga förändringar sker kommer antalet anställda att behöva öka med knappt personer fram till 2026, därutöver förväntas cirka medarbetare gå i pension under perioden. Störst är behovsökningen inom äldreomsorg och skola. Sammantaget innebär det att konkurrensen om arbetskraften på hela arbetsmarknaden kommer att tillta och det blir än viktigare för kommuner, landsting och regioner att långsiktigt arbeta med sin strategiska kompetensförsörjning och attraktiviteten som arbetsgivare samt att ta tillvara utvecklingsmöjligheter för att minska sitt rekryteringsbehov. I detta finns flera utmaningar bland annat vad gäller matchning, ekonomi, språkkompetens, intresse för att arbeta inom välfärdssektorn, generationsskiftesfrågor, att kunna kommunicera ut den goda bild som verksamheten reellt förtjänar, ledarskap och chefskap, jämställdhets- och mångfaldsperspektivet där yrkesrollen ska riktas sig till hela befolkningen det vill säga inte domineras av ett kön med mera. Att ta tillvara de möjligheter som ny teknik ger, arbeta med förändring och utveckling av arbetssätt, arbetsorganisation, personalpolitik, arbetsgivarstrategier, kompetensutveckling med mera inom ekonomiska ramar och i förhållande till verksamhetsbehov och samhällsutveckling blir allt viktigare för att klara välfärden. Om förändringar inte genomförs behöver mer än hälften av ökningen av antalet personer i arbetsför ålder börja arbeta inom välfärden; idag arbetar en fjärdedel av de sysselsatta inom välfärden. Det kan bland annat handla om att utnyttja tekniken bättre och skapa bra möjlighet till löne- och karriärutveckling. Det handlar också om att attrahera rätt kompetens, utveckla arbetsorganisation och förebygga arbetsmiljörisker till gagn före en god arbetsmiljö samt skapa förutsättningar och motivera fler medarbetare att arbeta heltid och vara längre tid i yrkeslivet. Alvesta Kommun attraktiv arbetsgivare För att klara sitt uppdrag behöver Alvesta kommun kunna rekrytera, behålla och utveckla personal utifrån det behov och den verksamhet som ska bedrivas på kort och lång sikt utifrån de politiska intentioner och formella krav som gäller. Att se till så att det finns medarbetare inklusive chefer/ledare - med rätt kompetens på rätt plats i rätt tid inom ramen för den ekonomi som finns, bedöms bli en stor utmaning. Osäkerheten vad gäller ekonomin och kostnadsutveckling kopplat till demografiska förutsättningar, befolkningens ålderssammansättning, politiska beslut, allmänhetens krav kopplat till stora pensionsavgångar speglar komplexiteten i att vara en attraktiv arbetsgivare. Att möta konkurrensen om arbetskraften och därmed ha möjlighet att kompetensförsörja organisationen är och kommer även fortsättningsvis att vara en av de tyngre strategiska uppgifterna. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

56 Planeringsförutsättningar Personalomsättningen inom Alvesta kommun uppgick under 2017 till ca 14 procent varav ca 3 procent utgörs av pensioneringar. Det innebär att under 2017 slutade totalt drygt 220 personer. Med bibehållen omsättningstakt kommer halva kommunens bemanning att omsättas på en femårs period vilket gör frågan prioriterad under perioden. Omsättningen påverkas av det pågående generationsskiftet, utvecklingen i kommunens omvärld, digitaliseringen, den ökande urbanisering m m, vilket ökar konkurrensen om arbetskraft men också rörligheten på arbetsmarknaden. Antal Åldersfördelning Alvesta kommun 31 dec Åldersintervall Under de närmaste tio åren behöver Alvesta kommun rekrytera cirka 500 nya medarbetare enbart för att ersätta pensionsavgångarna. Flest medarbetare som ska ersättas finns inom utbildnings- och omsorgsverksamheten. Inom dessa verksamheter är det redan nu svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Utöver utmaningen att rekrytera tillräckligt många till utbildnings- och omsorgsverksamhet kompliceras kompetensförsörjningen med att det råder brist på utbildad arbetskraft med önskad kompetens i Sverige - och också i regionen - till många yrkeskategorier inom de kommunala verksamheterna. Detta aktualiserar behovet av arbete med strategisk kompetensförsörjning och övergripande samordning där kommunen uppträder som en arbetsgivare. Arbete med arbetsgivarstrategier för att än mer utveckla kommunen som arbetsplats inom ramen för begreppet Attraktiv arbetsgivare är en del i den strategiska kompetensförsörjningen för att tillgodose organisationens behov av kompetens. I ett vidare perspektiv pekar detta också behov av samverkan med näringslivet och berörda myndigheter, samt behov av tillgång till kommunal och offentlig service bland annat för att underlätta rekrytering och öka nyetableringen i kommunen. Ett samverkansarbete har initierats mellan Arbetsförmedlingen och Alvesta kommun varvid en lokal arbetsmarknadsgrupp har bildats. Arbetet förväntas fortsätta att utvecklas under den kommande perioden. Gruppen har bland annat som syfte att medverka till att svårplacerade grupper i samhället får arbete och blir därmed en del i kompetensförsörjningen. AMA-verksamheten (arbetsmarknadsavdelningen) är här en kontinuerlig resurs. Genom samverkan mellan skola och omsorgsverksamhet med flera diskuteras och planeras behörighetsgivande utbildningssatsningar utifrån verksamhetsbehov och tillgänglig arbetskraft. Detta fortsätter med naturlighet under perioden. Vidare pågår - och fortsätter arbete - med kompetensförsörjning också genom kommunens medverkan i Vård- och Omsorgscollege och Teknikcollege. Där sker samverkan mellan arbetsgivare, utbildare och fackliga organisationer i arbetet med kompetensförsörjning till vårdyrken respektive tekniska yrken. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

57 Planeringsförutsättningar För att klara av att bedriva en verksamhet med hög kvalitet och för att kunna behålla och rekrytera nya medarbetare behöver den genomsnittliga sysselsättningsgraden öka med inriktningen att heltid bli norm. Detta arbete har påbörjats under föregående år med en trägen vilja att undvika delade turer och ett successivt arbete pågår med att anpassa organisationen och de resurskonsekvenser som kan uppstå. Av det centrala kollektivavtalet med fackförbundet Kommunal framgår att en plan ska utarbetas för hur alla medarbetare inom avtalsområdet ska få sysselsättningsgrad heltid. Arbetet har initierats och fortgår under perioden. Arbetsgivaren Alvesta kommun ser mångfald som en styrka och kommunen som arbetsgivare strävar efter en sammansättning av medarbetare som ska spegla mångfald och en jämnare fördelning mellan kvinnor och män i alla typer av arbeten och i olika roller. Kommunen ska också aktivt arbeta för att anpassa arbetsplatser för att möjliggöra så att personer med funktionsnedsättning kan få en anställning. Kommunens ambition är att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder utvecklande arbete i samhällets tjänst där arbetsglädje, hälsa och effektivitet står i fokus med en strävan att erbjuda medarbetarna en säker och god arbetsmiljö samt kompetensutveckling i förhållande till verksamhetens behov och förutsättningar. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

58 Ekonomiska förutsättningar 3. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner ange mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, vilket innebär dels finansiella mål för ekonomin och dels mål för verksamheten. Begreppet god ekonomisk hushållning fokuserar på att öka långsiktigheten i den verksamhetsmässiga och ekonomiska planeringen. I september 2018 beslutade kommunfullmäktige om Riktlinjer för God ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att såväl kommunens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt samt att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Begreppet god ekonomisk hushållning har således både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Kommunfullmäktige beslutade i september 2018 även Riktlinjer för målstyrning, där Alvesta kommuns övergripande målstyrningsmodell framgår. Styrningen utgår ifrån att kommunfullmäktige fastställer en vision, som har formulerade fokusområden med därtill kopplade mål och mått (resultatindikatorer). Graden av måluppfyllelse följs upp i delårsrapport och årsredovisning. Måluppfyllelsen påverkas också av annan relevant information utöver angivna mått, så att en sammantagen bedömning av måluppfyllelse kan göras inom respektive fokusområde, i synnerhet inom de enstaka område som har resultatindikatorer där mätningar inte genomförs varje år. Kommunfullmäktiges resultatmål bryts ner i nämndsmål och därför är också nämndernas måluppfyllelse i delårsrapporter och årsrapporter ett viktigt underlag vid bedömningen. Revisorerna bedömer i ett särskilt yttrande om resultatet i dessa är förenligt med målen fullmäktige beslutat. Kommunens resurser ska användas kostnadseffektivt och ändamålsenligt i verksamheten. Om det uppstår konflikt mellan ekonomiskt utrymme i budget och mål ska styrelsen/nämnderna agera och prioritera så att budgetramen inte överskrids. Kommunal verksamhet bedrivs också i bolagsform. De kommunägda bolagen arbetar självständigt utifrån bolagsordning samt ägardirektiv och finansieras med bolagens egna intäkter. 3.1 Vision 2027 Kommunens vision är att för medborgarna och kommunens bästa ha som ledstjärna: Alvesta kommun, södra Sveriges mittpunkt Integrerar lokalt boende med globala möjligheter Till visionen finns fyra fokusområden med därtill kopplade resultatmål och mått. Hållbar tillväxt Människors vardag Barns och ungas behov Trygg välfärd Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

59 Planeringsförutsättningar 3.2 Mål för verksamheten Mål i form av resultatmål ska ha ett medborgarperspektiv och förtydliga fokusområdena med mål som tar sikte på påverkan och effekter hos medborgare/brukare, det vill säga det som gör skillnad för kommuninvånaren. Till de fyra fokusområdena finns totalt sju kopplade mål. Vid bedömning och avstämning av kommunens resultat och måluppfyllelse inom respektive fokusområde och därtill kopplade resultatmål, är de av fullmäktige beslutade måtten 7 enligt nedan viktiga indikatorer eller tecken på resultat. Fokusområde: Hållbar tillväxt Avser både ekonomisk tillväxt och minskad klimatpåverkan för att klara utmaningar idag och i morgon. Mångsidigt och livskraftigt näringsliv i hela kommunen. Invånarnas bakgrund och kompetens ska tas tillvara. Mål 1. Alvesta kommun ska ge näringslivet bästa möjliga förutsättningar för att etablera, utvecklas och växa i hela kommunen. Detta skapar även förutsättning för att fler medborgare ska bli självförsörjande. Vid bedömning om målet är uppnått är följande resultatmått/indikatorer av stor betydelse: Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om kommunens service för företagen? (Företagsklimat enligt öppna jämförelser, totalt nöjdkundsindex, Insikten). KKiK U Högre indextal = bättre. Mål 2019: 75 (resultat 2017:77). Ansvar för uppföljning: Kommunstyrelsen Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? (Kolada). Mål 2019: 7,3 % (resultat 2017: 7,9%). Ansvar för uppföljning: Nämnden för individ- och familjeomsorg 7 Flertalet mått/indikatorer är hämtade från standarden Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

60 Planeringsförutsättningar Mål 2. För att klara framtidens välfärdsuppdrag ska vi ständigt sträva efter förbättringar och bästa möjliga resursutnyttjande. Alvesta kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Som arbetsgivare ska vi sträva efter ständiga förbättringar, en bra arbetsmiljö och ett jämlikt förhållningssätt. Vid bedömning om målet är uppnått är följande resultatmått/indikatorer av stor betydelse: Nettokostnadsavvikelse totalt, exkl LSS. Kolada 8. Mål 2019: 0,0% (resultat avser år 2017 är -0,7%). Avser avvikelse mot beräkning i utjämningssystem. Minus = lägre nettokostnad. Ansvar för uppföljning: Kommunstyrelsen Extern personalomsättning. Kommunalt anställda som avslutar sin anställning. Mål 2019: 11,0 % (resultat 2017: 13,5%). Egen undersökning Ansvar för uppföljning: Kommunstyrelsen Genomsnittlig sysselsättningsgrad, %, kommunanställda. Egen undersökning. Mål 2019: 92,3 % (resultat 2017: 91,9%). Ansvar för uppföljning: Kommunstyrelsen Sjukfrånvaro kommunanställd personal totalt %. Mål 2019: 5,8 % (resultat 2017: 6,2%) Ansvar för uppföljning: Kommunstyrelsen Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet under hela året enligt Ekomatcentrum, andel %. KKiK U Mål 2019: 42 %; (resultat 2017: 37%). Ansvar för uppföljning: Kommunstyrelsen Hur stor är andelen inköpt livsmedel med ursprungsland Sverige? Egen undersökning. Mål 2019: 73 %; (resultat 2017: 70,9% - nytt mått 2019). Ansvar för uppföljning: Utbildningsnämnden (kostenheten) Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel % KKiK U Avser andel återvunnet material i förhållanden till totala mängden hushållsavfall. Mål 2019: 45 (resultat 2017: 38). Ansvar för uppföljning: Kommunstyrelsen 8 Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Utfallet för år 2018 gällande nettokostnadsavvikelsen, avser utfall för räkenskapsåret Målet för 2019 följs upp utifrån resultat för räkenskapsåret Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

61 Planeringsförutsättningar Fokusområde: Människors vardag En kommun där man kan bo och verka med stolthet. Attraktivt boende i olika miljöer med goda kommunikationer och möjligheter att på ett enkelt sätt ta sig ut i världen. Plats för alla typer av möten mellan människor. Mål 3. Alvesta ska fortsätta att växa och alla ska kunna välja var och hur den vill bo genom att vi tillskapar bostäder av olika karaktär och upplåtandeformer. Vid bedömning om målet är uppnått är följande resultatmått/indikatorer av stor betydelse: Färdigställda bostäder i flerfamiljshus under året, antal/1.000 invånare. Kolada. Mål 2019: 4,0 (resultat 2017: 2,0). Ansvar för uppföljning: Nämnden för samhällsplanering Byggrätter för bostäder ska tillskapas i nya detaljplaner (Egen undersökning). Mål 2019: kvm (BTA) Nytt mål 2018, ingen uppföljning 2017 Ansvar för uppföljning: Nämnden för samhällsplanering Mål 4. Alvesta kommun ska verka för att skapa varierande mötesplatser för kultur, integration och fritidsliv. Vid bedömning om målet är uppnått är följande resultatmått/indikatorer av stor betydelse: Fritidsmöjligheter. Hur ser medborgaren på tillgång till parker, grönområden och natur, idrottsevenemang, kulturevenemang, nöjesutbud samt möjligheter att kunna utöva fritidsintressen som sport, kultur m.m. SCB:s medborgarundersökning. Högre indextal = bättre. Mål 2019: 55 (utfall 2017: 55). Ansvar för uppföljning: Kultur och fritidsnämnden. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

62 Planeringsförutsättningar Fokusområde: Barns och ungas behov Alla barn och unga ska ges förutsättningar för en bra barndom och en trygg och utvecklande skolgång. Tidiga och samordnade insatser från olika samhällsaktörer arbetar förebyggande med att förhindra fysisk, psykisk och social ohälsa. Mål 5. Alla barn och ungdomar ska ges goda förutsättningar inför vuxenlivet samt barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden. Barn och ungas hälsa ska stärkas. Vid bedömning om målet är uppnått är följande resultatmått/indikatorer av stor betydelse: Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor* andel %. KKiK N Mål 2019: 83,0 % (resultat 2017: 70,4%). Ansvar för uppföljning: Utbildningsnämnden Elever som bor i kommunen och fullföljer gymnasiet inom tre år, andel %. Skolverket. Mål 2019: 65 % (resultat 2017: 63,6). Ansvar för uppföljning: Utbildningsnämnden Pojkar som upplever god/mycket god hälsa i åk 8, andel %**. Mål 2019: 96,1% (resultat 2015: 93,3%; länet 2015: 96,1%;) Ansvar för uppföljning: Utbildningsnämnden Flickor som upplever god/mycket god hälsa i åk 8, andel %.** Mål 2019: 88,4% (resultat 2015: 87,3%, länet 2015: 88,4%) Ansvar för uppföljning: Utbildningsnämnden Pojkar som upplever att de känt sig nere/ledsen varje vecka i åk 8, andel %**. Mål 2019: 12,0% (resultat 2015: 12,8%, länet 2015: 15,0%) Ansvar för uppföljning: Utbildningsnämnden Flickor som upplever att de känt sig nere/ledsen varje vecka i åk 8, andel %**. Mål 2019: 44,6% (resultat 2015: 54,0%, länet 2015: 44,6) Ansvar för uppföljning: Utbildningsnämnden *Måttet har ändrats efter KF:s beslut om Budget i juni 2018, till att omfatta elever i kommunala skolor oavsett folkbokföringsort. Det tidigare måttet omfattade alla skolor, inte bara kommunala. **Uppgifter från enkät Region Kronoberg var tredje år. Den senaste är resultat från 2015 och nästa görs troligtvis hösten 2018 med redovisning resultat våren Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

63 Planeringsförutsättningar Fokusområde: Trygg välfärd Skapa förutsättningar för god livskvalitet för alla. En kommun där människor vill växa upp, arbeta och bli gamla. Trygg välfärd för upplevd trygghet. Mål 6. Alla ska uppleva att det är en trygg livsmiljö i Alvesta kommun. Vid bedömning om målet är uppnått är följande resultatmått/indikatorer av stor betydelse: Hur trygga och säkra känner sig medborgarna i kommunen? Medborgarundersökning genomförs hösten 2019 Mål 2019: 53 (resultat 2017: 49). Högre indextal = bättre. Ansvar för uppföljning: Kommunstyrelsen Polisens trygghetsmätning, index. Polisen. Skala 0-6; lägre värde = bättre. Mål 2019: 1,8 (resultat 2017: 1,9) Ansvar för uppföljning: Kommunstyrelsen Mål 7. Alla verksamheter i Alvesta kommun ska kännetecknas av delaktighet, trygghet och respekt för den enskilde. Vid bedömning om målet är uppnått är följande resultatmått/indikatorer av stor betydelse: Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde KKiK U Mål 2019: 12 (resultat 2017: 13). Ansvar för uppföljning: Omsorgsnämnden Andel omsorgstagare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst, %. KKiK U21468 Mål 2019: 95 % (resultat 2017: 95%). Ansvar för uppföljning: Omsorgsnämnden Andel omsorgstagare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende, KKiK U Mål 2019: 85 (resultat 2017: 81%). Ansvar för uppföljning: Omsorgsnämnden Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

64 Planeringsförutsättningar 3.3 Fínansiella mål I september 2018 beslutade kommunfullmäktige om Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna innebär bland annat att uppfyllelse av ett antal långsiktiga finansiella mål ska leda till god ekonomisk hushållning i Alvesta kommun och vara styrande vid beslut om budget och andra ärenden av ekonomisk betydelse. Fullmäktige fastställer i samband med budgetbeslutet specifika finansiella mål avseende resultat, investeringsnivå och låneskuld för kommande budgetår inom ramen för de långsiktiga målen. Resultatmål Årets resultat ska långsiktigt (senaste femårsperioden i genomsnitt) uppgå till i genomsnitt minst 2 procent av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Det motsvarar i 2019 års nivå drygt 24 miljoner kronor. Det finansiella resultatmålet för år 2019 uppgår till en resultatnivå på 0,8 procent 9 viket innebär ett plusresultat på 10 miljoner kronor. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter, ekonomisk utjämning och generella statsbidrag. Mål 2019: 0,8 % Ansvar för uppföljning: Kommunstyrelsen Förutsättningar i plan år 2020: 1,0 % Förutsättningar i plan år 2021: 0,9 % 9 Avser årets resultat i förhållande till skatteintäkter, ekonomisk utjämning och generella statsbidrag. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

65 Självfinansieringsgrad investeringar Planeringsförutsättningar När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå ett tillräckligt överskott för att investeringarna ska kunna finansieras med egna medel, det vill säga årets resultat och avskrivningar. Detta kallas för självfinansieringsgraden. Om självfinansieringsgraden understiger 100 procent innebär det att kommunen antingen måste minska sin likviditet eller låna till investeringarna. Kommunens finansiella mål gällande investeringsnivån 10 är att den skattefinansierade verksamheten långsiktigt ska vara självfinansierade, det vill säga att självfinansieringsgraden av investeringar långsiktigt ska vara 100 procent. Kortsiktigt kan den enstaka år vara lägre men inte lägre än 50 procent. För den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten kan undantag göras efter en bedömning av hur taxenivåerna påverkas. Självfinansieringsgrad investeringar (årets resultat och avskrivningar i procent av nettoinvesteringarna). Totalt Mål 2019: 50,5 % Plan 2020: 65,6 % Plan 2021: 66,5 % Varav skattefinansierad verksamhet Mål 2019: 83,3 % Plan 2020: 100% Plan 2021: 100% Ansvar för uppföljning: Kommunstyrelsen Låneskuld Låneskuld Nivån på låneskulden ska bedömas som en helhet inom hela kommunkoncernen (inklusive de kommunala bolagen) och hänsyn ska även tas till behov av planering av amorteringar. Mål 2019: Utifrån planerad investeringsnivå, ingen nyupplåning kommunen, bolagen nyupplåning 80 mnkr, amortering 20 mnkr. Plan : Utifrån planerad investeringsnivå, ingen nyupplåning kommunen, bolagen nyupplåning 158 mnkr och amortering 20 mnkr. Ansvar för uppföljning: Kommunstyrelsen 10 Utgår ifrån att Allbohus Fastighets AB äger, förvaltar och hyr ut verksamhetslokaler (skolor, daghem, vårdbostäder etc) till kommunens förvaltningar. Det innebär att om-, ny- och tillbyggnader av dessa fastigheter finns som investeringar hos bolaget. Kommunens investeringar i stort sett avser fritidsanläggningar, vatten- och avlopp, gator- och vägar, exploatering samt förvaltningarnas inventarier. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

66 4. Ekonomiska förutsättningar Planeringsförutsättningar 4.1 Förutsättningar år Det finns stora förväntningar på den kommunala servicen. Krav och förväntningar är många gånger högre än de resurser kommunen disponerar till olika verksamheter. Det uppstår lätt ett gap mellan förväntningar och tillgängliga resurser. För att värna om rättvisa mellan generationer, värdesäkra kommunens tillgångar med mera och inte sätta de efterkommande i skuld krävs att kommunen över tid har ett tillräckligt plusresultat med mer intäkter än kostnader. Resultat år 2017 Kommunens bokslut för år 2017 visade ett överskott på 53 miljoner kronor (61 mnkr 2016), vilket var 41 miljoner kronor bättre än budget. I kommunens resultat 2017 ingick, i likhet med år 2016, engångsintäkter avseende realisationsvinster med 32 respektive 30 miljoner kronor som uppstått i och med byte av kapitalförvaltare för placerade pensionsmedel. Nämndernas utfall var 10 miljoner kronor sämre än budget, inklusive tillfälligt budgettillskott med 20 miljoner kronor. Negativa budgetavvikelser fanns inom nämnden för individ- och familjeomsorg samt omsorgsnämnden. Positiv budgetavvikelse för gemensamma nettokostnader och finansiering vägde upp nämndernas underskott. Budget och prognos 2018 Budgetförutsättningarna år 2018 med plan innebär fortsatt stora ekonomiska utmaningar för Alvesta kommun. De innebär bland annat att nämndernas kostnadsnivå för de kommande åren måste hålla sig på i stort sett samma nivå som utfallet för år 2017 (exklusive löneökningar), för att kunna finansiera och ge utrymme för planerade resultatnivåer. Det budgeterade resultatet för 2018 är 11 miljoner kronor, i stort sett samma nivå som 2017 med 12,2 miljoner kronor. Kommunfullmäktiges planerade resultat för 2018 generas inte av den ordinarie verksamheten utan genereras i stort sett av finansnettot. Prognos för helår 2018 per september, innebär fortsatt negativa budgetavvikelser för nämnderna på totalt minus 15 miljoner kronor. Ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning på kort och lång sikt. Kommunens obalans i ekonomin för år 2018 med fortsatt negativa avvikelser för vissa nämnder, ställer krav på fortsatta åtgärder och prioriteringar för att ekonomin långsiktigt ska vara i balans. 11 Kommunfullmäktige, KF 50, Förutsättningarna för skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag utgår ifrån SKL:s prognos i februari Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

67 Ekonomiska förutsättningar Skattesats, skatteintäkter och generella statsbidrag samt finansnetto Planeringsförutsättningar för år utgår ifrån en oförändrad skattesats med 21:42 per beskattningsbar hundrakrona. Skatteintäkterna samt utjämning och generella statsbidrag för budget- och planperioden baseras på Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, skatteunderlagsprognos från oktober I förutsättningarna ingår att Alvesta kommun erhåller generellt statsbidrag avseende flykting 13 enligt SKLs prognos från juni För Alvesta kommun innebär det ett större belopp 2018 som minskar från år beroende på att den del som fördelas utifrån flyktingvariabeln fasas ut och övergår till att utgå utifrån invånarantalet. Dessa belopp skall dock ses som högst preliminära då de definitiva bidraget för 2019 beslutas först under senhösten Totalt innebär ovanstående förutsättningar en ökning av gemensam finansiering med nästan 20 miljoner kronor år 2019 som ökas till ytterligare drygt 35 miljoner kronor för 2020 för att sedan minskas till drygt 33 miljoner kronor för år Totalt under denna treårsperiod ökar gemensam finansiering med drygt 88 miljoner kronor. Personalkostnader Kommunal verksamhet är personalintensiv och personalkostnaderna utgör över 60 procent av kommunens totala kostnader. Personalkostnaderna utgör därmed den största kostnadsposten i budgeten. Kompensation för ökade personalkostnader till följd av nya löneavtal fördelas ut till nämnd/styrelser i ett senare skede, från ett centralt anslag. Inflation Det sker ingen uppräkning av budgetramar med anledning av inflation. Respektive nämnd/styrelse ska vid upprättande av internbudget ta hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen för varor och tjänster. Nettokostnadsavvikelse strukturkostnad Kommunernas kostnader för olika verksamheter per invånare varierar kraftigt i Sverige. Att rakt av jämföra en kommuns kostnader med en annan kommun utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger ingen rättvis bild. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, bebyggelsestruktur med mera. Om en kommun till exempel har höga kostnader för grundskolan i kronor per invånare kan det bero på en stor andel barn 7 15 år, en stor andel barn med behov av hemspråksundervisning eller ogynnsam bebyggelsestruktur. De kommuner som har en ogynnsam struktur erhåller ett bidrag i det kommunala utjämningssystemet. 12 Se SKL cirkulär nr 37:2018, Riksdagens har fattat beslut om extra statsbidrag till kommuner och landsting med 10 miljarder konor för 2017 med förslag om fortsättning år Den delen som fördelas utifrån flyktingvariablerna är preliminär och den del av bidraget som fördelas efter invånarantalet ingår i anslaget för den kommunalekonomiska utjämningen. Under 2019 och 2020 kommer bidraget i större utsträckning att fördelas utifrån invånarantal. År 2021 kommer hela beloppet att ingå i det generella statsbidraget. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

68 Ekonomiska förutsättningar En mer rättvis bild vid en jämförelse av olika kommuners kostnader är då att ta hänsyn till de strukturella olikheter som finns. Har då Alvesta kommuns verksamheter högre eller lägre kostnader än det som motiveras av den egna strukturen - utifrån de olika variabler som används i det kommunala utjämningssystemet? Kommunfullmäktige har satt ett mål för 2019 som innebär att kommunens totala kostnader ska vara i nivå med de kostnader som motiveras utifrån den egna strukturen. Känslighetsanalys En kommun påverkas många gånger av händelser som inte kan kontrolleras. Ett sätt att illustrera detta är en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella ställning. Känslighetsanalys Miljoner kr +/- 10 öre av kommunalskatten ~4,0 1 % i löneförändring 8,6 100 kommuninvånare 5,7 10 heltidstjänster 4,5 1 % förändring av nettokostnader 12,3 1 % förändring av skatteunderlaget 9,4 10 miljoner kronor i lån 0,2 Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

69 Ekonomiska förutsättningar 4.2 Investeringar Alvesta kommun har valt att bedriva en relativt stor del av sin verksamhet i bolagsform. Bostadsföretaget (Allbohus Fastighets AB) svarar genom ägande och förvaltning och uthyrning av verksamhetslokaler (skolor, daghem, vårdbostäder etc) till kommunens förvaltningar. Det innebär att om-, ny- och tillbyggnader av dessa fastigheter finns som investeringar hos bolaget. Kommunens investeringar avser framförallt fritidsanläggningar, vatten- och avlopp, gator- och vägar, exploatering samt förvaltningarnas inventarier. Kommunfullmäktige beslutade i september 2018 ett antal styrdokument för kommunens och bolagens ekonomiska styrning. I Riktlinjer för budget och redovisning, framgår bland annat övergripande riktlinjer för hanteringen av kommunen investeringar och i Riktlinjer för god ekonomisk hushållning finns ett finansiellt mål för självfinansieringsgrad investeringar. Kommunstyrelsen har även i uppdrag att tar fram mer detaljerade direktiv för kommunens hantering av investeringar och dess beslutsprocess. Nämnden för samhällsplanering är den nämnd som har störst omfattning av investeringar. Det planeras för stora investeringsnivåer i kommunen, exempelvis investeringar i vatten och avlopps- (VA) verk och anläggningar, fritidsanläggningar samt behov av insatser i och med nya bostadsområden, andra exploateringar och infrastrukturförändringar. För år 2017 uppgick kommunens nettoinvesteringar till 36 miljoner kronor (inkl 9 mnkr i investeringsinkomst). Prognosen för år 2018 är nettoinvesteringar på 75 miljoner kronor. Investeringsbudgeten för 2019 år uppgår till 89 miljoner kronor, exklusive den del av exploatering som är att betrakta som en omsättningstillgång (del av Orrakullen verksamhetsområde). Nivån på kommunens investeringar för planåren är inte fördelat på nämnderna, utan är en totalnivå för att sedan specificeras per nämnd i varje års budgetbeslut. Förslag till investeringsbudget år 2019 med plan utgår ifrån att det är kommunfullmäktige som beslutar nämndernas investeringsramar och även beslutar om enskilda projekt om 10 miljoner kronor och därutöver. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

70 Ekonomiska förutsättningar ALVESTA KOMMUNS INVESTERINGSBUDGET år 2019 med plan INVESTERINGSRAMAR NÄMNDER Belopp tkr Nämnd/styrelse investeringsramar Prognos BUDGET PLAN PLAN 2018* 2019** Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden (KFN) Utbildningsnämnden (UN) 1) Omsorgsnämnden (ON) Nämnden för individ- och familjeomsorg Nämnden för samhällsplanering (NFS): 1) Anläggningsarbeten Fastighetsförvärv (paviljong Högåsen) Markförvärv Förvaltningsavtalet (fastigheter) Summa ram exklusive exploatering Exploatering - exkl större enskilda projekt, se nedan (NFS) Plan investeringar skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet Nämnden för samhällsplanering: Vatten/avloppsverksamhet (VA), exkl Orrakullen, se nedan Summa ramar nettoinvesteringar ** Avser prognos helår i delårsrapport augusti * Exklusive eventuell överföring av ej genomförda projekt ) Tillkommer enskilda investeringsprojekt för särskilda KF-beslut. ENSKILDA INVESTERINGS- och EXPLOATERINGSPROJEKT 2) Belopp tkr Nämnd/styrelse Nämnd Prognos BUDGET PLAN PLAN Summa projekt Skattefinansierad verksamhet Orrakullen, industrimark (del av som omsättningstillgång, OT) 3) NFS Orrakullen, industrimark (del av som anläggningstillgång) 3) NFS Lekaryd Norr, exploatering ny bebyggelse; under utredning för KF beslu NFS Inventarier ombyggnation Mohedaskolan, sport-hall, bibliotek 4) UN, KFN etc (UN 2500 tkr och KFN 600 tkr) Inventarier ombyggnad boendestruktur äldre 5) ON Avgiftsfinansierad verksamhet VA överföringsledning S V Torne-Grimslöv NFS Orrakullen, industrimark -VA (del av som anläggningstillgång) 3) NFS Summa ramar enskilda projekt ) Enskilda investeringsprojekt som uppgår till tkr eller mer ska beslutas särskilt av Kommunfullmäktige. 3) Beslutat av KF 34, med en total budget på 35,3 mnkr. Prognosen visar behov av ytterligare 14 mnkr, vilket ger en total budget på 49,3 mnkr, se tabell ovan (delbelopp 36,5+8,5+4,3=49,3 mnkr). Utökad budget är för beslut i KF i november 2018 i samband med beslut om reviderad Budget ) Komplettering till KF beslutat investeringsprojekt hos Allbohus med 92,4 mnkr, se KF 54, ) Ingår i förslag till ombyggnad boendestruktur äldre hos Allbohus, där totala projektet överstiger 10 mnkr och därmed ska beslutas av KF, är under utredning. Tusentals kronor Prognos BUDGET PLAN PLAN NETTOINVESTERINGAR TOTALT exklusive exploatering OT Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

71 Ekonomiska förutsättningar 4.3 Driftbudgetramar Nedanstående tabell visar driftbudgetramar per nämnd och styrelse för år 2019 med planåren , samt förutsättningarna de närmast föregående åren. Nämndernas nettobudgetar är i 2018 års lönenivå exklusive avtalet för Lärarförbundet. Medel fördelas ut efterhand som nya avtal sluts och finansieras från gemensamt strategiskt anslag. Tabell: Nämndernas driftramar budget år 2019 med plan Drift, netto Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan (tkr) * 2018** 2019** Kommunstyrelsen Kultur och fritidsnämnden Överförmyndarnämnden*** Utbildningsnämnden Nämnden för individ- och familjeomsorg Omsorgsnämnden Nämnden för samhällsplanering Nämnden för myndighetsutövning S:a nettokostnader nämnder Gemensam finansiering Årets resultat * Avser prognos per september 2018 **Volymförändringar skola 3,6 mnkr för kv 1 och Löneök effekt 2018 exkl. lärarförbundet och exkl. helårseffekt 2018 för budget 2018 Kompensation för kapitalkostnad för 2018 kommer justeras under 2018 ***När erfordliga beslut har fattats om en gemensam nämnd tillsammans med Tingsryd, Lessebo och Växjö kommer överförmyndarverksamheten flyttas till KS budget. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

72 Förändring nämndernas driftramar Ekonomiska förutsättningar Sammanfattningsvis innebär driftbudgeten för 2019 att kommunen i förhållande till 2018 års budget ökar driftbudgetramar till styrelse och nämnder med totalt 3,3 miljoner kronor. Tkr, ökad ram (+) minskad ram (-) budget 2019 Landsbyggdsprogrammet -200 Jämställdhet -800 Val EU-val Generell effektivisering -250 Jämfört med budget 2018 Plan 2020 Plan 2021 Kommunstyrelsen Fritidsbank 200 Integrationsarbete Utökning av ledarmöter KFN 250 Kultur och fritidsnämnden Mohedaskolan ökad hyra Grön flagg -100 Bästa skolan Utbildningsnämnden Nytt verksamhetssystem och planeringssyst. Fler systemmoduler än innan -500 Omsorgsnämnden Minskat försörjningsstöd Social.sek familjecentral, en tjänst -500 Nämnden för individ- och familjeomsorg Nämnden för samhällsplanering Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

73 4.4 Strategiska åtgärder Ekonomiska förutsättningar Kommunens strategiska anslag är samlade under så kallade strategiska åtgärder och är i stort sett kommunövergripande och finns inom kommunstyrelsens övergripande ansvarsområde. En stor del av de budgeterade medlen består av kommande löneökningar under budget- och planperioden. För det strategiska kontot gäller att tillskotten är ettåriga. Tabell: Förslag anslag strategiska åtgärder Mnkr Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Upplösning avsättning infrastruktur 1,0 1,0 1,0 Huseby driftbidrag 2,0 2,0 1,3 Sommarjobb 3,0 3,0 3,0 Jämställshetsarbete/folkhälsoarbete 0,8 0,8 0,8 Integrationsarbete 0,4 0,5 0,5 Digitaliseringssamordning 0,5 0,5 0,5 Klimat och miljöfrämjande åtgärder 0,5 0,5 0,5 Landsbyggdsprogrammet 0,2 0,2 0,2 Vuxenutbildning/ökad anställningsbarhet 3,0 3,0 3,0 Växjö Smaland Airport 0,3 0,3 0,3 Volymökningar skolan och förskola 5,0 5,0 5,0 Delsumma 16,7 16,8 16,1 Löneökningar och övrigt strategiska* 37,9 69,5 101,4 Summa 54,6 86,3 117,5 *inkluderar även ej utfördelade budgetmedel för löneökningar 2018 helårseffekt för Lärarförbundet Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

74 4.5 Gemensam finansiering Ekonomiska förutsättningar Kommunstyrelsen ansvarar för planering och handläggning av den gemensamma finansieringen för kommunen. Gemensam finansiering omfattar framförallt den generella finansieringen via skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt kommunövergripande kostnader och intäkter. Tabell: Gemensam finansiering och gemensamma nettokostnader Gemensam finansiering, mnkr Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Kommunalskatt 849,5 874,5 907,0 Fastighetsavgift 38,6 38,6 38,6 Kommunalekonomisk utjämning 317,7 333,7 343,4 Generellt statsbidrag flyktingstöd 14,8 8,9 0,0 Delsumma 1 220, , ,0 Uttag pensionsmedel 2,0 2,0 2,0 Övriga finansiella intäkter 13,4 13,3 13,3 KP-avgift 49,1 50,6 52,1 Internränta 10,5 10,5 10,5 Intäkter 1 295, , ,9 Finansiell kostnad 1,6 1,6 1,6 Pensionskostnad 64,7 68,0 70,9 Löneskatt pensionskostnad 15,7 16,5 17,2 Förändring avskrivningar 4,7 4,0 4,5 Strategiska åtgärder 54,6 86,3 117,5 Kostnader 141,3 176,4 211,7 Nettointäkt 1 154, , ,2 Befolkningstalet 1 november året innan budgetåret är en av de viktigare faktorerna som styr beräkning av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Antagande om skatteintäkter i framtiden grundas på bland annat på befolkningsprognosen, se tidigare avsnitt i Planeringsförutsättningarna. Prognos från oktober 2018 från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 14 har använts för beräkning av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Det särskilda flyktingstödet för år är en preliminär beräkning utifrån förutsättningar ifrån SKL i juni Medlen betraktas som ett generellt statsbidrag och fördelas dels efter invånarantal, dels efter en fördelningsnyckel som tar hänsyn till asylsökande och nyanlända. Från år 2021 kommer fördelningen att ske helt utifrån invånarantal, vilket för Alvesta innebär en fortsatt minskning av bidraget efter år Övriga finansiella intäkter avser uttag av de placerade pensionsmedlen, borgensavgifter från de kommunala bolagen, överskottsutdelning från Kommuninvest och avkastning på placerade pensionsmedel. Finansiella kostnader avser i stort sätt ränta på lån. 14 Se SKL Cirkulär nr , Se Välfärdsmiljarderna, SKL Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

75 4.6 Finansiell analys Ekonomiska förutsättningar Alvesta kommun budgeterar ett resultat för år 2019 till 10 miljoner kronor. Relateras kommunens budgeterade resultat till skatteintäkter samt kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag, beräknas kommunens resultat hamna på 0,8 procent. Resultatnivån för år planeras till 12 miljoner kronor. Alvesta kommuns nettoinvesteringar beräknas år 2019 uppgå till 89 miljoner kronor, vilket är något högre än genomsnittet de senaste åren. Totalt under perioden mellan beräknas kommunen investera för drygt 230 miljoner kronor, varav 105 miljoner avser den avgiftsfinansierade VAverksamheten. Nivån för planperiodens investeringar, innebär en självfinansieringsgrad på 94 procent för den skattefinansierade verksamheten men endast drygt 60 procent för alla investeringar. Bostadsbolagets investeringar i framförallt kommunens verksamhetsfastigheter, innebär behov av lånefinansiering på nästan 200 miljoner kronor för planperioden. Nedan redovisas för år 2019 och planperioden en kartläggning och analys av kommunens resultat, utveckling och ställning samt kommunfullmäktiges finansiella mål. Årets resultat Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Årets resultat, mnkr Årets resultat/skatteintäkter samt utjämning och generella statsbidrag % 0,8 1,0 0,9 Det budgeterade resultatet för 2019 är 10 miljoner kronor. I resultatet ingår ett finansnetto med nästan 14 miljoner kronor. Planerade resultat för planperioden, innebär i likhet med 2018, att resultatnivån inte generas av den ordinarie verksamheten utan genereras i stort sett av finansnettot. Resultatet på 10 miljoner kronor motsvarar 0,8 procent av skatter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning för år Ju högre resultatnivå, desto större utrymme och förutsättningar skapas för att klara bland annat: rättvisa mellan generationer marginal för oförutsedda händelser ökad handlingsfrihet/politiskt handlingsutrymme pensionsåtagande före 1998 värdesäkring av egna tillgångar sparande till satsningar/investeringar amortering lån kontinuitet För en långsiktig hållbar ekonomi, bör kommunfullmäktiges långsiktiga resultatmål på 2 procent uppnås, vilket innebär en resultatnivå på cirka 25 miljoner kronor. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

76 Ekonomiska förutsättningar Balanskravet enligt kommunallagen innebär att kommuner ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet blir negativt i bokslutet är huvudprincipen att underskottet ska återställas med motsvarande överskott inom tre år och kommunfullmäktige ska i en plan ange hur det ska ske. Budgeterade resultatnivåer för år 2019 och planperioden innebär att Alvesta kommun uppfyller balanskravet. Kommunen har inga negativa resultat från tidigare år att återställa. Skatteintäkter och nettokostnadsutveckling Ett mått på en hållbar ekonomi inom kommunsektorn brukar vara att se till hur den årliga förändringen av verksamhetens nettokostnad utvecklar sig i relation till de gemensamma intäkterna, det vill säga skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Budget 2019* Plan 2020 Plan 2021 Skatteintäktsutveckling % 2,9 2,9 2,7 Nettokostnadsutveckling % 2,1 2,7 2,6 *Jämfört med prognos 2018 För 2019 beräknas intäkter från skatt, generella statsbidrag och utjämning öka med 2,9 procent år 2019, jämfört med prognos 2018 samt med 2,9 respektive 2,7 procent för åren 2020 och En ökning med 2 procent motsvarar cirka 25 miljoner kronor. Diagrammet nedan visar att nettokostnaderna i absoluta tal för planperioden i stort sett har samma nivå som de gemensamma intäkterna (exkl finansnettot) och även ökar i liknande takt. Av diagrammet framgår det dock, att nettokostnaderna har en högre nivå än intäkterna. För en långsiktig hållbar ekonomi bör det vara tvärtom. Det som skapar de positiva resultaten för planperioden. med dessa förutsättningar, är alltså inte den ordinarie verksamheten utan det positiva finansnettot. Diagram: Förändring nettokostnader och gemensamma intäkter Utvecklingen för Budget 2018 är jämfört med Bokslut 2017 samt Budget 2019 är jämfört med Prognos Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

77 Investeringsvolym Ekonomiska förutsättningar Kommunkoncernens, det vill säga kommunen och bolagen tillsammans, planerade investeringar för år 2019 och planperioden år uppgår till drygt 630 miljoner kronor, se diagram nedan och även bilaga 1. Diagram: Plan Alvesta kommunkoncerns investeringar år Ungefär 40 procent avser Alvesta kommuns investeringar och lika mycket avser Allbohus investeringar i bostäder. Övriga investering är i stort sett Allbohus investeringar i kommunens verksamhetsfastigheter. Det finns ett antal projekt som är under utredning och ännu inte beslutade som inte finns med i ovanstående sammanställning, det gäller exempelvis: Trygghetsboenden äldre LSS-boenden Ny grundskola Ny värmepanna Ny återvinningscentral Ovanstående investeringar handlar om många 100 miljoner kronor tillsammans. Utifrån de stora investeringsnivåerna för hela koncernen, kommunens ekonomiska obalans för vissa nämnder och behov av lånefinansiering inom koncernen, finns det även behov av en mer långsiktig investeringsplanering, mer än tre år. Det kan därför framöver bli aktuellt med prioriteringar av investeringarna inom kommunkoncernen. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

78 Ekonomiska förutsättningar Alvesta kommunens nettoinvesteringar år 2017 uppgick till 36 miljoner kronor. Prognosen för investeringarna 2018 uppgår till 75 miljoner kronor. Under perioden år finns planer på investeringar för drygt 230 miljoner kronor, se tidigare avsnitt. I det ingår inte den del av exploateringsprojektet industrimark Orrakullen, som är att betrakta som en omsättningstillgång. Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Investeringsvolym, netto, mnkr varav skattefinansierat varav avgiftsfinansierat (VA) Planerade investeringar för planperioden uppgår i genomsnitt till knappt 80 miljoner kronor per år. Det är en något högre år än tidigare år, då genomsnittet för nettoinvesteringarna de fem senaste åren har varit 69 miljoner kronor. Nämnden för samhällsplanering är den nämnd som har störst omfattning av investeringar. Det planeras för stora investeringsnivåer i kommunen, exempelvis investeringar i vatten och avlopps- (VA) verk och anläggningar, fritidsanläggningar samt behov av insatser i och med nya bostadsområden, andra exploateringar och infrastrukturförändringar. Diagram: Kommunens planerade investeringar Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

79 Ekonomiska förutsättningar Soliditet 16 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Soliditet % Soliditet inkl samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt % Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomiska hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan kan utvecklas i positiv inriktning. Detta innebär då att kommunen blir mindre skuldsatt och ökar sitt finansiella utrymme inför framtiden. Generellt gäller, att ju högre soliditet en kommun har, desto bättre resultat krävs för att hålla en oförändrad soliditet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt beräknas år 2019 uppgå till 31 procent för Alvesta kommun. Under år 2020 beräknas den stiga till 33 procent och ytterligare något till 34 procent under år Utveckling av soliditeten för Alvesta kommun är i rätt riktning. Prognosen för soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser 2018 är 30 procent. Soliditeten har stigit de senaste åren bland annat tack vare de höga resultatnivåerna år 2016 och Kommunalskatt År 2018 är Alvesta kommuns skattesats 21,42 procent. Skattesatsen har varit oförändrad de fyra senaste åren. Under planperioden budgeteras en oförändrad skattesats. Den totala skattesatsen (både kommun och landsting) för kommuninvånarna i Alvesta höjdes 2018 på grund av att landstinget, Region Kronoberg, höjde skatten med 40 öre. Skattesatsen uppgår därmed till 33,42 procent totalt för invånaren i Alvesta kommun, jämfört med 33,02 sedan Det är 0,68 procentenheter högre än genomsnittet i Kronobergs län och 1,29 procentenheter högre än rikssnittet. Den genomsnittliga kommunalskatten ökade 2018 med 1 öre, från 32,12 till 32,13 procent. Den högsta totala kommunalskatten år 2018 i riket är 35,15 procent (Dorotea) och den lägsta är 29,19 procent (Vellinge). En redan hög kommunalskatt ger ett begränsat handlingsutrymme att öka intäkterna för att finansiera verksamheten. 16 Soliditet=eget kapital/totala tillgångar Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

80 Ekonomiska förutsättningar Finansiella mål för God ekonomisk hushållning Resultat Resultat i förhållande till skatteintäkter, Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Utjämning och generella statsbidrag, % 0,8 1,0 0,9 Kommunfullmäktiges långsiktiga mål att resultatet långsiktigt ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter, ekonomisk utjämning och generella statsbidrag är för att förhindra en ökad skuldsättning och minskat finansiellt handlingsutrymme. Ett resultat i den nivå ger ett utrymme för att över en längre tid bland annat kunna skattefinansiera större delen av en normal investeringsvolym i kommunen. Den budgeterade resultatnivån för 2019 på 0,8 procent och planperioden på 1,0 procent respektive 0,9 procent har en lägre nivå än det långsiktiga målet. Alvesta kommun behöver högre resultatnivåer för att uppfylla kommunfullmäktiges resultatmål på 2 procent och skapa utrymme och förutsättningar för att klara bland annat marginal för oförutsedda händelser, värdesäkring av egna tillgångar, egenfinansiering av investeringar samt amortering lån. Självfinansieringsgrad investeringar Självfinansieringsgrad nettoinvesteringar totalt Självfinansieringsgrad nettoinvesteringar skattefinansierad verksamhet Budget 2019 Plan 2020 Plan Självfinansieringsgraden av investeringarna mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med årets resultat före avskrivningar. 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Självfinansieringsgraden av alla investeringar beräknas för 2019 uppgå till 51 procent. Det innebär att investeringarna under år 2019 inte fullt ut kan finansieras med skatteintäkter och investeringsinkomster, utan kommunen måste använda viss likviditet för att finansiera investeringarna. En stor del av investeringarna avser den avgiftsfinansierade VA-verksamheten, kring procent. Sett till endast den skattefinansierade verksamheten, blir självfinansieringsgraden högre och uppgår i genomsnitt till 94 procent för planperioden. Kommunfullmäktiges mål, att den skattefinansierade verksamheten ska vara självfinansierad men enstaka år kan vara lägre, men inte lägre än 50 procent, uppfylls därmed för planperioden utifrån planerad investeringsnivå. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

81 Ekonomiska förutsättningar Låneskuld En planerad investeringsnivå på drygt 230 miljoner kronor för åren i Alvesta kommun, se tidigare avsnitt 4.2 och övriga ekonomiska förutsättningar, bland annat en hög likviditet, innebär att kommunen inte behöver låna ytterligare för att finansiera planerade investeringar för denna planperiod. De ekonomiska förutsättningarna utgår då ifrån att kommunens planerade resultatnivåer kan hållas och att nämnderna håller sina budgetar. Bolagen tillsammans, framförallt Allbohus, kalkylerar dock med ett lånebehov på nästan 200 miljoner kronor för åren utifrån planerade projekt, se bilaga 1. Det gäller exempelvis slutförandet av om och tillbyggnad av Mohedaskolan, byggnation av Basbohus-bostäder och andra bostadsprojekt. Lägger man till de projekt som diskuteras eller är under utredning, exempelvis trygghetsboenden, LSS-boende ny återvinningscentral och ny värmepanna, så finns lånebehov på ytterligare drygt 200 miljoner kronor de närmaste åren. Utöver det tillkommer planerna på ny grundskola i Alvesta tätort som kommer behöva lånefinansieras. Utifrån de stora investeringsbehoven och kommunens ekonomiska förutsättningar, bland annat begränsat utrymme för utökade driftkostnader och lånelimit hos Kommuninvest, kan det därför framöver bli aktuellt med prioriteringar av investeringarna inom kommunkoncernen. Kommunkoncernens låneskuld per invånare är redan idag relativt hög. Jämförelse 17 med närliggande kommuner visar att Alvesta kommun med sina 69,5 tkr i låneskuld per invånare ligger något över mitten i länet. Alvesta har även en högre nivå jämfört med riket (52,3) och kommungruppen Pendlingskommun nära större stad (45,9) som kommunen tillhör. 17 Källa Kommuninvests rapport Den kommunala låneskulden Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

82 BILAGA 1 Affärsplaner kommunala bolagen inkl kommunen Sammanställning flerårsplan investeringar Alvesta kommunkoncern , miljoner kronor Prognos Budget Plan Plan Investeringar 2017* S:A Tot BUDGET/PLAN Allbohus Fastighets AB - Mohedaskolan 1) 22,3 33,1 23,0 14,0 92,4 Allbohus Fastighets AB - Övr vht lokaler kommunen 5,0 10,0 10,0 10,0 35,0 Allbohus Fastighets AB - Basbohus 5,8 14,3 21,0 23,0 20,0 84,1 Allbohus Fastighets AB - övriga bostäder 16,8 60,0 75,0 75,0 226,8 Alvesta Energikoncern 9,1 15,6 13,6 7,2 45,5 Alvesta Renhållnings AB 2,5 2,9 3,5 3,2 12,1 Alvesta kommun - investeringsramar nämnder 62,6 65,2 61,7 65,9 255,4 Alvesta kommun - Orrakullen industrimark (exploatering) 35,3 14,0 49,3 Alvesta kommun- övriga enskilda investeringsprojekt 23,9 10,0 4,8 38,7 Summa nettoinvesteringar 28,1 178,7 235,6 196,8 186,1 839,3 Varav år ,5 Varav bolagen ,5 139,1 115,4 387,0 Försäljningar S:A Tot Allbohus Fastighets AB -42,0-42,0 Summa försäljningar -42,0 0,0 0,0 0,0-42,0 Nyupplåning/amortering S:A Tot Allbohus Fastighets AB 50,0 80,0 87,0 71,0 288,0 Alvesta Energikoncern 2) -20,0-20,0-40,0 Alvesta Renhållnings AB 0,0 0,0 Alvesta kommun 3) 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa upplåning/investering 50,0 60,0 87,0 51,0 248,0 Förändring Låneskuld 31 dec varje år Alvesta kommunföretag 66,0 66,0 66,0 66,0 66,0 0,0 Allbohus Fastighets AB 915,0 965, , , ,0 288,0 Alvesta Energikoncern 200,0 200,0 180,0 180,0 160,0-40,0 Alvesta Renhållnings AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Alvesta Utveckling AB 26,0 26,0 26,0 26,0 26,0 0,0 Alvesta kommun 127,0 127,0 127,0 127,0 127,0 0,0 Summa upplåning/investering 1 334, , , , ,0 Förändring 50,0 60,0 87,0 51,0 248,0 *Eventuellt värde för år 2017 och tidigare för fleråriga projekt år ) Avser ombyggnad och nybyggnad Mohedaskolan (inkl matsal 9,4 mnkr, gjordes 2017), bibliotekt och sporthall, totalt 92,4 mnkr. 2) Amortering inför behov av ny värmepanna Alvesta Energi, år någon gång, med full lånefinansiering. 3 Förutsätter en årlig resultatnivå i Alvesta kommun på minst miljoner för planperioden. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

83 BILAGA 2 Resultat- och balansbudget Alvesta kommunen Resultatbudget Miljoner kronor Utfall 2017 Prognos 2018 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,5 Avskrivningar -30,7-32,7-30,7-35,4-34,7-35,2 Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,7 Skatteintäkter 805,9 819,8 831,0 849,5 874,5 907,0 Generella statsbidrag och utjämning 358,4 365,0 360,6 371,1 381,2 382,0 Verksamhetens resultat 3,5-12,1-11,8-3,8-1,7-1,7 Finansiella intäkter 51,0 22,0 25,7 15,4 15,3 15,3 Finansiella kostnader -1,5-1,8-2,9-1,6-1,6-1,6 Resultat efter finansiella poster 53,0 8,1 11,0 10,0 12,0 12,0 Extraordinära poster Årets resultat 53,0 8,1 11,0 10,0 12,0 12,0 Balansbudget Miljoner kronor Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Bidrag statlig infrastruktur Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploatering Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Därav årets resultat Avsättningar för pensioner Andra avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter och ansvarsförbindelser - Pensionsskuld inklusive löneskatt Borgensåtaganden: Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

84 Kassaflödesbudget Alvesta kommun BILAGA 3 Kassaflödesbudget Miljoner kronor Budget Plan Plan Löpande verksamhet Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för övriga ej rörelsepåverkande poster Försäljning/inköp exploateringsmark Minskning pensionsmedel, omsättningstillgång Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar Investering materiella tillgångar Försäljning materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansiering Långfristig upplåning (ökning lån) Amortering lån Kassaflöde från finansieringssverksamheten Utbetalning bidrag statlig infrastruktur Utbetalning bidrag statlig infrastruktur Förändring likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

85 BILAGA 4 Resultat- och balansbudget för VA-verksamheten (taxefinansierad) Resultatbudget (tkr) Intäkter kostnader avskrivningar Nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Bokslut Budget Budget Plan Plan Balansbudget (tkr) Immateriella tillgångar Mark, byggnader, tekn anläggn Pågående investeringar Maskiner, inventarier, bilar Summa anläggningstillgångar Fordringar (va deb mot ARAB) Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Bokslut Budget Budget Plan Plan Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder *Nivån på investeringarna finansieras med en årlig taxehöjning med 2,8 % indexjusterad med KPI. För 2019 motsvarar det 4,8 %. **ARAB=Alvesta Renhållning AB, som hanterar debiteringen av VA-fakturorna. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag

86 Organisation Alvesta kommun BILAGA 5 Kommunfullmäktige är Alvesta kommuns högsta beslutande organ. Den kommunala verksamheten bedrivs till största delen i förvaltningsform men även i aktiebolagsform samt kommunalförbund. Alvesta kommun: Kommunens service omfattar i huvudsak vård och omsorg, skolundervisning, kultur- och fritidsverksamhet (ingår i kommunstyrelsen), gatuskötsel, VA och viss myndighetsutövning. Verksamheten bedrivs i följande nämnder: kommunstyrelsen, utbildningsnämnden, nämnden för individ- och familjeomsorg, omsorgsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, nämnden för samhällsplanering, nämnden för myndighetsutövning, krisledningsnämnd och överförmyndarnämnden (från år 2019 kommer ÖFN ingår troligtvis i en gemensam nämnd tillsammans med kommunerna Växjö, Tingsryd och Lessebo när erfoderliga beslut fattats). Bolag: Kommunen är helägare till Kommunföretag som i sin tur är helägare till fyra dotterbolag, AllboHus fastighets AB, Alvesta Energi AB, Alvesta Renhållnings AB och Alvesta Utveckling AB. Ett av dotterbolagen, Alvesta Energi är moderbolag till Alvesta Elnät som i sin tur är ägare till Bredband i Värend AB. Kommunalförbund: Värends Räddningstjänstförbund bedriver räddningstjänst i Alvesta kommun (21,4 %) och Växjö kommun (78,6 %). I januari 2015 bildade Alvesta, Karlshamn, Karlskrona, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Ronneby, Tingsryd, Växjö och Älmhults kommuner, Region Blekinge kommunalförbundet Sydarkivera, som syftar till en gemensam organisation och ett gemensamt system för e-arkiv. Samordningsförbundet Värend är en finansiell samordning mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunerna Alvesta, Tingsryd och Växjö samt Region Kronoberg. Övriga intressen: Huseby bruk AB är ett kommunalt bolag, som ägs av Alvesta kommun (70 %) och Växjö kommun (30 %). Huseby Bruk AB bedriver besöksverksamhet på Huseby bruk. Därutöver finns intressen bland annat i Smaland Airport AB och Kommunassurans syd försäkrings AB. Mål och Budget 2019 med plan , Politiska ledningens förslag